HFD 2014 not 62

Not 62. Överklagande av ID Kommunikation AB i mål ang. efterbeskattning avseende mervärdesskatt. - Skatteverket beslutade den 29 september 2011 att sänka Skånetryck AB:s (tryckeriets) utgående mervärdesskatt för tryckning av tidskrifter m.m. med, såvitt nu är aktuellt, 345 855 kr avseende redovisningsperioder under 2005-2007. Som skäl för beslutet angavs att skattesatsen för vissa delar av tryckeriets försäljning ändrats från 25 procent till 6 procent i enlighet med EU-domstolens dom i mål C-88/09, Graphic Procédé. - Med anledning av det nämnda s.k. huvudbeslutet sänkte Skatteverket i omprövningsbeslut den 30 november 2011 den ingående skatten för tryckeriets kund, ID Kommunikation AB (bolaget), med sammanlagt 345 855 kr för redovisningsperioder under 2005-2007. Som skäl för omprövningsbesluten angavs bl.a. att de belopp som felaktigt tagits upp i tryckeriets fakturor inte utgör ingående mervärdesskatt för bolaget och att avdragsrätt följaktligen inte föreligger. - Förvaltningsrätten i Malmö avslog bolagets överklagande av Skatteverkets beslut i dom den 27 juni 2012. Kammarrätten i Göteborg upphävde i dom den 6 mars 2013 Skatteverkets beslut och förvaltningsrättens dom. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning att följdändring var möjlig, men fann att omständigheterna var sådana att det var uppenbart oskäligt att besluta om följdändring genom efterbeskattning. - Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra kammarrättens dom och fastställa verkets omprövningsbeslut. - Bolaget yrkade i första hand att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ogilla Skatteverkets talan och i andra hand att domstolen skulle visa målen åter till Skatteverket för en närmare bedömning av vilken skattesats som skulle tillämpas beträffande varje särskild faktura. För det fall domstolen biföll Skatteverkets talan begärde bolaget att domstolen ”villkorar bolagets återbetalningsskyldighet till vad bolaget kunnat enligt gällande rätt återkräva av sina leverantörer”. Om detta inte kunde godtas begärde bolaget att domstolen skulle fastslå att bolagets återbetalningskrav gentemot tryckeriet är korrekt och att tryckeriet ska återbetala beloppen. Dessutom yrkade bolaget att ränta inte skulle tas ut bl.a. för tid före Högsta förvaltningsdomstolens dom i målen. Bolaget anförde bl.a. följande. Det bestrids att skatten över huvud taget är feldebiterad i de aktuella fakturorna. Bolaget bedriver reklamverksamhet och de produkter som bolaget köpt från tryckeriet utgör i stor utsträckning reklam. Genom stickprov som bolaget gjort står det klart att det finns felaktigheter i Skatteverkets omprövningsbeslut, bl.a. avser flera fakturor reklam där den rätta skattesatsen ska vara 25 procent. Tryckeriet har inte återbetalat skatten till bolaget trots att bolaget skriftligen begärt det och även skickat en påminnelse. Till stöd för sin talan åberopade bolaget Svea hovrätts dom den 25 juni 2014 i mål nr T 3478-13. - Högsta förvaltningsdomstolen (2014-10-20, Melin, Dexe, Nord, Silfverberg, Rynning) : Skälen för avgörandet . Vad målen gäller . Den fråga som aktualiseras i målen är om ändringen av utgående mervärdesskatt hos tryckeriet kan föranleda ett beslut om följdändring av ingående mervärdesskatt hos bolaget och vidare om en sådan följdändring är att anse som uppenbart oskälig. - Rättslig reglering . Enligt 8 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, utgörs ingående skatt av beloppet av den skatt enligt lagen som hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om omsättningen medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna har förvärvats. - Av 8 kap. 6 § ML följer att den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller importen. - Enligt 21 kap. 12 § 2 skattebetalningslagen (1997:483), SBL, får efterbeskattning ske när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut för en annan redovisningsperiod än den som ändringen gäller eller för någon annan skattskyldig (följdändring). - Beslut om efterbeskattning ska enligt 21 kap. 14 § SBL, om inte annat följer av 15-20 §§, meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått ut. - Av 21 kap. 15 § SBL framgår att beslut om följdändring enligt 12 § 2 får meddelas även efter den tid som anges i 14 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. - Efterbeskattning får enligt 21 kap. 13 § andra stycket SBL inte ske, om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt. - Motsvarande bestämmelser finns numera i 66 kap.27, 28 och 30 §§skatteförfarandelagen (2011:1244). - Föreligger förutsättningar för följdändring ? Bolaget har i Högsta förvaltningsdomstolen gjort gällande att det till grund för Skatteverkets omprövningsbeslut ligger en felaktig bedömning av vad flera fakturor avsett och därmed vilken skattesats som ska tillämpas. Det kan emellertid konstateras att bolagets invändningar till helt övervägande del avser fakturor som inte omfattas av förevarande mål. Annat har inte framkommit än att de transaktioner som avses i besluten har bedömts på ett riktigt sätt vid Skatteverkets omprövning. - Högsta förvaltningsdomstolen fann i HFD 2014 ref. 14 att Skatteverkets beskattningsbeslut avseende den utgående mervärdesskatten för ett tryckeri hade ett sådant samband med den ingående mervärdesskatten för tryckeriets kund att en följdändring kunde ske. Omständigheterna i förevarande mål överensstämmer i allt väsentligt med dem som förelåg i nämnda rättsfall, och det saknas anledning att nu göra en annan bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen finner således att förutsättningarna för följdändring är uppfyllda i målen.- Framstår efterbeskattningen som uppenbart oskälig ? I HFD 2014 ref. 14 uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att förutsättningarna är begränsade för att underlåta en följdändring på den grunden att den skulle vara uppenbart oskälig. Detta ansågs inte minst gälla när det - liksom i förevarande mål - är fråga om transaktioner mellan två fullt ut skattskyldiga näringsidkare, och när likformighets- och konkurrensneutralitetsaspekter kräver att beskattningen så långt möjligt blir korrekt. Domstolen fann att det inte förelåg någon grund för att anse att det skulle vara omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet för den felaktigt betalda mervärdesskatten. Det kunde då inte heller anses uppenbart att en efterbeskattning skulle vara oskälig. - Bolaget har skriftligen riktat krav mot tryckeriet på återbetalning av mervärdesskatten och även skickat en påminnelse men någon betalning har inte gjorts. I övrigt överensstämmer omständigheterna i målen också i denna del i allt väsentligt med dem som förelåg i nämnda rättsfall. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening har bolagets åtgärder inte varit tillräckliga för slutsatsen att det skulle vara omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet för den felaktigt betalda skatten. Det kan därmed inte anses uppenbart att en efterbeskattning av bolaget skulle vara oskälig. - Det anförda innebär att överklagandet ska bifallas. - Uttag av ränta . Bolaget har först i Högsta förvaltningsdomstolen framställt ett yrkande om att ränta inte ska tas ut på de belopp som efterbeskattningen kan komma att avse. Yrkandet kan inte prövas i dessa mål och ska därför avvisas. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet och fastställer, med ändring av kammarrättens dom, det slut förvaltningsrättens dom innehåller. - Högsta förvaltningsdomstolen avvisar ID Kommunikation AB:s yrkande rörande ränta. - (mål nr 3336-3338-13, fd Örbom) Samma dag avgjordes mål nr 3290-13 där saken och utgången var densamma.