HFD 2014 not 72
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Skattskyldigs underlåtenhet att i deklarationen upplysa om att uppkommet underskott omfattades av en koncernbidragsspärr ansågs inte vara en sådan oriktig uppgift som kan utgöra grund för skattetillägg
Not 72. Överklagande av Ortic 3D AB ang. skattetillägg. - Ortic 3D AB bildade under 2008 dotterbolaget Bendiro Intressenter AB som i sin tur förvärvade Bendiro Profile Tech AB samma år. Ägarförändringarna medförde att en s.k. koncernbidragsspärr kom att gälla till och med 2014. I självdeklarationen för taxeringsåret 2009 redovisade Ortic 3D AB ett underskott av näringsverksamhet med 11 898 043 kr i ruta 1.2 på deklarationsblanketten. I denna ruta skulle underskott av näringsverksamhet redovisas. Vid ingången av 2008 hade bolaget emellertid redan ett underskott om 8 768 958 kr som vid 2009 års taxering omfattades av nämnda koncernbidragsspärr. Bolaget hade inte minskat det totala underskottet i ruta 1.2 med detta belopp och inte heller redovisat det i ruta 1.3 där bl.a. koncernbidragsspärrade belopp skulle redovisas. I grundläggande beslut om årlig taxering beslutade Skatteverket att reducera outnyttjat underskott med 8 768 958 kr och fastställa resultatet till ett underskott om 3 129 085 kr. Skatteverket beslutade vidare att påföra skattetillägg med 10 procent beräknat på en fjärdedel av minskningen av underskottet. Ortic 3D AB överklagade beslutet till förvaltningsrätten som delvis biföll överklagandet och satte ned skattetillägget till en fjärdedel men avslog yrkandet om ersättning för kostnader. - Kammarrätten i Stockholm avslog i dom den 15 mars 2012 bolagets överklagande av förvaltningsrättens dom i den del som avsåg skattetillägg och yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten. Kammarrätten återförvisade målet i den del som avsåg ersättning för kostnader i förvaltningsrätten. - Ortic 3D AB överklagade kammarrättens dom och yrkade att skattetillägget skulle undanröjas alternativt att bolaget skulle befrias från hela skattetillägget. Dessutom yrkade bolaget ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med 46 875 kr samt i kammarrätten och i Högsta förvaltningsdomstolen med sammanlagt 38 750 kr inklusive mervärdesskatt. - Skatteverket tillstyrkte att beslutet om skattetillägg skulle undanröjas. - Högsta förvaltningsdomstolen (2014-11-24, Almgren, Saldén Enérus, Nymansson, Bull, Classon) : Skälen för avgörandet . Enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, beräknas överskott och underskott i en näringsverksamhet genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. Av 22 § tredje stycket följer att underskott i vissa fall ska dras av - enligt bestämmelserna i 40 kap. - i näringsverksamheten ett senare beskattningsår. - Enligt 40 kap. 2 § IL ska ett underskott av näringsverksamhet som kvarstår från det föregående beskattningsåret dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel. Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder bl.a. en koncernbidragsspärr enligt 18 § om inte företagen redan innan ägarförändringen ingick i samma koncern. Med underskottsföretag avses enligt 4 § ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som ännu inte har fått dras av på grund av koncernbidragsspärren i 18 §. Spärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträtt med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp till beskattning. Enligt 18 § tredje stycket ska belopp som på grund av detta inte har kunnat dras av i stället dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Spärren gäller till och med det femte beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde. - Enligt 5 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), TL, ska skattetillägg tas ut om den skattskyldige på något annat sätt än muntligen under förfarandet lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Av andra stycket framgår att en uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att uppgiften som den skattskyldige har lämnat är felaktig eller att den skattskyldige har utelämnat en uppgift till ledning för taxeringen som han varit skyldig att lämna. En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om uppgiften tillsammans med övriga lämnade uppgifter utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut eller om uppgiften är så orimlig att den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut. - Taxeringslagen har upphävts men är tillämplig i målet. Bestämmelser som i huvudsak motsvarar dem i 5 kap. 1 § TL finns nu i 49 kap.4 och 5 §§skatteförfarandelagen (2011:1244). - Frågan i målet gäller om bolaget, som i självdeklarationen för 2009 års taxering redovisade ett underskott, lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa underskottet - till den del det omfattades av en koncernbidragsspärr - i den ruta i deklarationen som avsåg underskott som omfattas av avdragsspärr. - Högsta förvaltningsdomstolen kom med tillämpning av angivna bestämmelser i HFD 2014 ref. 22 fram till att storleken av ett underskott i näringsverksamheten ska prövas och fastställas redan vid den taxering då underskottet uppkom medan frågan om det föreligger avdragshinder för underskottet på grund av en koncernbidragsspärr ska bedömas det påföljande taxeringsåret. Omständigheterna i nu aktuellt fall överensstämmer i allt väsentligt med dem som förelåg i nämnda rättsfall. Av det sagda följer att Ortic 3D AB inte kan anses ha lämnat en sådan oriktig uppgift som kan föranleda skattetillägg. Skattetillägget ska därför undanröjas. - Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom i den del den avsåg ersättning för kostnader och visade målet åter i denna del till förvaltningsrätten för prövning av bolagets ersättningsyrkande. Förvaltningsrätten har därefter i dom den 30 april 2012 tillerkänt bolaget ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med 3 000 kr (mål nr 5767-12). Ortic 3D AB har inte överklagat förvaltningsrättens dom. Yrkandet om ersättning för kostnader i förvaltningsrätten ska därför avvisas. - Det finns förutsättningar att bevilja Ortic 3D AB ersättning för skäliga kostnader i kammarrätten och i Högsta förvaltningsdomstolen. Ersättningen bör bestämmas till 20 000 kr. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer det påförda skattetillägget. - Högsta förvaltningsdomstolen avvisar Ortic 3D AB:s yrkande om ersättning för kostnader i förvaltningsrätten. - Högsta förvaltningsdomstolen beviljar Ortic 3D AB ersättning för kostnader i kammarrätten och i Högsta förvaltningsdomstolen med 20 000 kr. - (mål nr 2731-12, fd Wernkvist) Samma dag avgjordes mål 2732-12 där saken och utgången var densamma.