HFD 2015 not 38

Not 38. Överklagande av L.M. ang. uteslutning ur arbetslöshetskassa. - Styrelsen för Ledarnas arbetslöshetskassa beslutade att utesluta L.M. som medlem i kassan från och med den 13 december 2012. Som skäl angavs att han genom att deklarera sig som arbetslös, trots att han vissa dagar haft sjukpenning, hade lämnat oriktiga uppgifter på kassakort som var av betydelse för hans ersättningsrätt. Det hade inte framkommit några särskilda skäl att i stället för uteslutning frånkänna honom rätt till ersättning. - L.M. överklagade. Under målets handläggning i förvaltningsrätten framkom att den sjukpenning L.M. beviljats var förebyggande sjukpenning för eftervård. Vidare framkom att han varken ansökt om eller uppburit sådan sjukpenning när han lämnade uppgifterna på kassakort samt att han uppburit dubbel ersättning under två dagar, den 13 januari och 3 februari 2012. Förvaltningsrätten i Stockholm (2013-06-04, nämndemännen Aspegren, Larsson och Hjelmér; Pedersen, ordf., skiljaktig) biföll överklagandet efter att ha konstaterat att det inte fanns grund för uteslutning eftersom de uppgifter L.M. lämnat visserligen varit vilseledande men att det mot bakgrund av kassakortens otydliga utformning inte kunde anses att han agerat medvetet eller av grov vårdslöshet när han lämnade uppgifterna. - Arbetslöshetskassan överklagade förvaltningsrättens dom. - Kammarrätten i Stockholm (2004-02-20, Olsson, Berendt, Cagnell, referent) biföll överklagandet och anförde följande. Enligt kammarrättens mening måste L.M:s arbetsförmåga i enlighet med 27 kap. 6 och 7 § socialförsäkringsbalken anses ha varit nedsatt de dagar då han deltog i eftervård. Han har därför inte varit arbetsför under de aktuella dagarna. Frågan är då om han av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift om förhållanden av betydelse för hans rätt till ersättning. - I målet är ostridigt att L.M:s deklarerat sig som arbetslös på kassakorten de dagar då han deltagit i eftervård. L.M. måste vid tidpunkten för insändandet av kassakorten ha varit medveten om att han för aktuella dagar varit berättigad till förebyggande sjukpenning för eftervård. För två dagar, en i januari och en i februari 2012, har han utkvitterat såväl arbetslöshetsersättning som sjukpenning. Trots det har han under flera månader fortsatt att deklarera sig som arbetslös på kassakorten för de efterföljande dagar då han deltagit i eftervård. Även om han vid tidpunkterna för insändandet av kassakort för dessa senare dagar ännu inte begärt någon ersättning från Försäkringskassan kan det hållas för visst att arbetslöshetskassan inte skulle betalat ut någon ersättning om den känt till L.M:s rätt tillsjukpenning. Först då arbetslöshetskassan i november 2012 uppmärksammade L.M. på att dubbel ersättning utgått ändrade han sina senare insända kassakort. Mot denna bakgrund anser kammarrätten vid en samlad bedömning att L.M. av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för hans rätt till ersättning. Det finns således grund för att utesluta L.M. ur arbetslöshetskassan. - L.M. har anfört att det finns särskilda skäl mot att utesluta honom. Som särskilda skäl har i praxis bl.a. angivits det förhållandet att en medlem på eget initiativ gjort en rättelse av en oriktig uppgift (jfr HFD 2011 ref. 57). L.M. har rättat de oriktiga uppgifterna först sedan arbetslöshetskassan påtalat felaktigheten, varför det inte kan anses vara fråga om självrättelse. Inte heller i övrigt har särskilda skäl mot uteslutning framkommit. Överklagandet ska således bifallas. - L.M. överklagade och yrkade att kammarrättens dom skulle upphävas. IAF, bestred bifall till överklagandet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2015-06-08, Melin, Nord, Silfverberg, Askersjö, Baran) : Skälen för avgörandet. - Rättslig reglering - Enligt 27 kap. 6 § första stycket socialförsäkringsbalken gäller att en försäkrad har rätt till sjukpenning när han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden, eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. - Om sjukpenning lämnas enligt 27 kap. 6 § ska, enligt 7 §, arbetsförmågan anses nedsatt i den utsträckning som den försäkrade på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta. - Enligt 9 § första stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, i lydelse före den 1 september 2013 gäller bl.a. att rätt till ersättning har sökande som är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan och som är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan. - Enligt 37 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor första stycket 2, i lydelse före den 1 september 2013 gäller att arbetslöshetskassans styrelse ska, om inte särskilda skäl talar mot det, utesluta medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning. - Högsta förvaltningsdomstolens bedömning - För att arbetslöshetskassan ska ha haft grund för att utesluta L.M. som medlem krävs att han, när han gav in kassakorten, lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för rätten till ersättning. - Av reglerna i socialförsäkringsbalken om förebyggande sjukpenning framgår att rätten till sådan sjukpenning inte förutsätter att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt, men att den ”ska anses nedsatt” i den utsträckning som en förebyggande behandling hindrat den försäkrade att förvärvsarbeta. I målet i Högsta förvaltningsdomstolen har L.M:s uppgift om att han varit fullt arbetsför inte satts i fråga. IAF har däremot gjort gällande att det förhållandet att han deltagit i behandlingen utgjort hinder för honom att söka eller att ta ett arbete under de aktuella dagarna och att han därför rimligen borde ha markerat förhinder på kassakorten under de dagar han genomgick behandling. - Av ett intyg från behandlingsanordnaren, som getts in till kammarrätten, framgår att behandlingen vid behov kan förläggas till tid då den enskilde inte arbetar och även genomföras med hjälp av internet. L.M. hade kunnat genomföra behandlingen och samtidigt ta anställning med full arbetstid utan att behöva vara ledig för återbesök. - Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att de uppgifter L.M. lämnade på kassakorten när han ansökte om arbetslöshetsersättning inte var oriktiga. Det har alltså inte funnits någon grund för beslutet att utesluta honom från medlemskap i arbetslöshetskassan. Överklagandet ska således bifallas samt kammarrättens dom upphävas och det slut fastställas som förvaltningsrättens dom innehåller. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet samt upphäver kammarrättens dom och fastställer det slut förvaltningsrättens dom innehåller. - (mål nr 2662-14, fd Asplund)