HFD 2018 not 21

Beslut den 14 september 2018 i mål 6423-17

Bakgrund

Utländska juridiska personer som lyfter utdelning på aktier i svenska aktiebolag ska som huvudregel betala kupongskatt för utdelningen. Undantag gäller enligt 4 § nionde stycket kupongskattelagen (1970:624) för bl.a. utländska specialfonder som hör hemma i en stat inom EES.

SEB Micro Cap Fund SICAV-SIF (Fonden) är etablerad i Luxemburg. Den investerar främst i svenska aktier och har huvudsakligen svenska andelsägare. Fonden var ursprungligen organiserad som en kontraktsrättslig fond men ombildades under 2016 till en associationsrättslig fond (SICAV). Ombildningen genomfördes som en följd av regulatoriska krav i Luxemburg i samband med att det luxemburgska fondbolag som förvaltade Fonden ombildades till en filial till ett svenskt fondbolag.

Fonden ansökte under 2017 om förhandsbesked för att få veta om den, även efter ombildningen till SICAV, skulle anses vara en utländsk specialfond enligt 4 § nionde stycket kupongskattelagen och därmed undantagen från skattskyldighet för kupongskatt. Om svaret på den frågan var nekande ville Fonden veta om de svenska reglerna är förenliga med EU-rätten.

Skatterättsnämnden fann att Fonden inte omfattades av undantaget från skattskyldighet i kupongskattelagen och att Fonden inte heller skulle undantas från skattskyldighet med stöd av EU-rätten.

Yrkanden m.m.

Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Fonden yrkar i första hand att Högsta förvaltningsdomstolen ska förklara att Fonden ska anses vara en sådan utländsk specialfond som omfattas av undantaget från skattskyldighet för kupongskatt och i andra hand att domstolen ska förklara att de svenska reglerna är oförenliga med EU-rätten och att Fonden därmed omfattas av undantaget.

Skälen för avgörandet

Enligt 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får, efter ansökan av en enskild, förhandsbesked lämnas i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

För en enskild syftar förhandsbeskedsinstitutet till att ge en möjlighet att inför förestående affärer och andra rättshandlingar få klarhet i hur förfarandet kommer att bedömas i beskattningshänseende (se t.ex. HFD 2015 ref. 78). Institutet är inte avsett att erbjuda en, vid sidan av det ordinarie skatteförfarandet, alternativ ordning för prövning av redan genomförda transaktioner (HFD 2018 ref. 3).

Av ansökan framgår att Fonden ursprungligen var organiserad som en kontraktsrättslig fond men att den under 2016 ombildades till en associationsrättslig. Vid tiden för ansökan hade ombildningen redan genomförts och Fonden har inte förklarat varför det är av vikt att genom förhandsbesked få prövat om den omfattas av undantaget från skattskyldighet för kupongskatt. Mot denna bakgrund anser Högsta förvaltningsdomstolen att det inte kan anses vara av vikt för sökanden att förhandsbesked lämnas.

Det återstår då att bedöma om det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att de ställda frågorna prövas genom ett förhandsbesked.

En förutsättning för att ett förhandsbesked ska lämnas på den grunden är att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande (HFD 2015 ref. 78). I andra fall bör prejudikatbildningen på skatteområdet, liksom på andra rättsområden, ske genom rättslig argumentation och bedömningar i skilda domstolsinstanser (HFD 2018 ref. 3).

Det har inte framkommit att de frågor som prövats av Skatterättsnämnden är av det slaget att de bör besvaras genom ett förhandsavgörande.

Av det anförda följer att Skatterättsnämnden inte borde ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.

Domslut

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisar ansökningen.

I avgörandet deltog justitieråden Knutsson, Saldén Enérus, Gäverth, Svahn Starrsjö och Rosén Andersson. Föredragande var justitiesekreteraren Johanna Ekbäck.

_______________________________________

Skatterättsnämnden (2017-10-19, Eng, ordförande, Pettersson, Jönsson och Lohela):

Förhandsbesked

Frågorna 1 och 2: SEB Micro Cap Fund SICAV-SIF (Fonden) omfattas inte av undantaget från skattskyldighet i 4 § nionde stycket kupongskattelagen. Fonden ska inte heller undantas från skattskyldighet med stöd av EU-rätten

Motivering

Fråga 1

Ett grundläggande syfte med skattelagstiftningen är att utdelning från svenska aktiebolag ska beskattas i Sverige. Kupongskattelagen och inkomstskattelagen (1999:1229) bör därmed ses som komplement till varandra när det gäller att fånga upp skattskyldighet för sådan utdelning. Begreppet utländsk specialfond i kupongskattelagen bör därför om möjligt ges samma innebörd som motsvarande företeelse i inkomstskattelagen.

Undantaget från skattskyldighet för utländska fonder i kupongskattelagen infördes som en konsekvens av att beskattningen av svenska fonder togs bort och att en schablonintäkt i stället ska tas upp av fondandelsägarna. Eftersom en schablonintäkt ska tas upp oavsett om man äger andelar i en svensk eller i en utländsk fond ska således inte heller utländska fonder beskattas för utdelning från svenska aktiebolag.

Med hänsyn till Högsta förvaltningsdomstolens bedömning i HFD 2016 ref. 22 är inte Fonden att anse som en specialfond vid tillämpningen av reglerna om schablonintäkt i inkomstskattelagen efter att den har ombildats till en SICAV. Mot bakgrund av syftet med reglerna och bestämmelserna i kupongskattelagens och inkomstskattelagens samverkande funktion bör Fonden inte heller betraktas som en utländsk specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna i kupongskattelagen efter ombildningen. Den omfattas då inte av undantaget från skattskyldighet för kupongskatt i 4 § nionde stycket.

Fråga 2

Den fråga Skatterättsnämnden därefter har att bedöma är om de svenska reglerna är förenliga med EU-rätten.

[text här utelämnad]

Om Fonden skulle undantas från skattskyldighet trots att den inte uppfyller kraven för det samtidigt som den inte beskattas enligt sin juridiska form kommer olika situationer att behandlas lika vilket inte är meningen. Att Fonden blir skattskyldig till kupongskatt kan därmed inte utgöra en inskränkning i den fria rörligheten för kapital. Fonden ska således inte heller undantas från skattskyldighet med stöd av EU-rätten.

Dahlberg, Påhlsson och Werkell var skiljaktiga och anförde:

Vi delar majoritetens mening vad gäller svaret på fråga 1.

[text här utelämnad]

Enligt vår mening medför uttaget av kupongskatt i detta fall att jämförbara gränsöverskridande situationer behandlas olika beroende på vilket slags utländsk mellanhandsägare som har investerat i svenska aktier där utdelningen i vissa situationer beläggs med kupongskatt men inte i andra situationer.