HFD 2018 not 38
Beslut den 20 december 2018 i mål 2684-18
Bakgrund
Livförsäkringsföretag beskattas som huvudregel schablonmässigt med s.k. avkastningsskatt. Beskattningen grundas på ett kapitalunderlag bestående av den skattskyldiges tillgångar med avdrag för finansiella skulder. Vissa undantag finns dock, bl.a. omfattas inte tillgångar och skulder som avser vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar av avkastningsskatten. I stället ska inkomster i form av t.ex. premier från dessa försäkringar inkomstbeskattas.
En del av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs verksamhet består av att ingå avtal om återförsäkring med andra försäkringsbolag, s.k. mottagen återförsäkring. Genom avtalen övertar bolaget en del av den risk som de andra försäkringsbolagen tar då de tecknar avtal med försäkringstagarna. Bolaget får ersättning av försäkringsbolagen i form av premier.
Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få veta om den del av bolagets verksamhet som avser mottagen återförsäkring avseende sjuk- och olycksfallsrisker ska beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt.
Skatterättsnämnden fann att denna del av verksamheten ska beskattas med avkastningsskatt.
Yrkanden m.m.
Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra förhandsbeskedet och förklara att mottagen återförsäkring avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska beskattas med inkomstskatt.
Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv anser att överklagandet ska avslås.
Skälen för avgörandet
Enligt 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får, efter ansökan av en enskild, förhandsbesked lämnas i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.
För en enskild syftar förhandsbeskedsinstitutet till att ge en möjlighet att inför förestående affärer och andra rättshandlingar få klarhet i hur tillvägagångssättet kommer att bedömas i beskattningshänseende. Institutet är dock inte avsett att erbjuda en, vid sidan av det ordinarie skatteförfarandet, alternativ ordning för prövning av redan genomförda transaktioner (HFD 2018 ref. 3).
Bolaget har uppgett att det hittills i sina deklarationer har hänfört mottagen återförsäkring till den verksamhet som ska beskattas med avkastningsskatt men att fråga har uppkommit om detta är riktigt. Som skäl för att förhandsbesked bör lämnas har bolaget angett att det måste få veta vad som gäller för att kunna deklarera på ett korrekt sätt.
Det kan konstateras att ansökningen gäller en verksamhet som bolaget redan bedriver. Bolaget har inte anfört att det står inför något handlingsalternativ som kan påverkas av svaret på den ställda frågan. Mot denna bakgrund kan det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas.
Förhandsbesked kan också meddelas om det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. En förutsättning för att förhandsbesked ska lämnas på den grunden är att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande (HFD 2015 ref. 78). I andra fall bör prejudikatbildningen på skatteområdet, liksom på andra rättsområden, ske genom rättslig argumentation och bedömningar i skilda domstolsinstanser (HFD 2018 ref. 3).
Bolaget har inte påstått att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked meddelas och har inte lämnat några uppgifter som gör det möjligt att bedöma om det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande av den ställda frågan. Det har inte heller på annat sätt kommit fram att den fråga som prövats av Skatterättsnämnden är av det slaget att den bör besvaras genom ett förhandsbesked.
Av det anförda följer att Skatterättsnämnden inte borde ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisar ansökningen.
I avgörandet deltog justitieråden Knutsson, Ståhl, Askersjö, Baran och Rosén Andersson. Föredragande var justitiesekreteraren Finn Hultin.
_______________________________________
Skatterättsnämnden (2018-04-27, Eng, ordförande, Jönsson, Kristiansson, Påhlsson, Pärlhem, Sundin och Werkell):
Förhandsbesked
Den del av verksamheten som avser mottagen återförsäkring ska beskattas enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Motivering
Avkastningsskatten på pensionsmedel infördes för att skapa neutralitet mellan direkt och indirekt pensionssparande (prop. 1989/90:110, del 1, s. 485). Skatten är avsedd att ersätta inkomstskatt på pensionskapitalets faktiska avkastning (prop. 1992/93:187 s. 3 och 166). Principen är att det pensionskapital som förvaltas för försäkringstagarnas räkning ska träffas av avkastningsskatt medan livförsäkringsföretagets egna rörelse ska inkomstbeskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL (a. prop. s. 170 och 210).
Tidigare omfattade avkastningsskatten även kapital knutet till gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Vid införandet av den schablonmässigt beräknade avkastningsskatten 1994 kopplades den skattemässiga avgränsningen mellan livförsäkringsföretag och skadeförsäkringsföretag till den nya försäkringsrörelselagstiftningen. Det innebar bl.a. att vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänfördes till skadeförsäkringsrörelse, som inkomstbeskattas. Med den nya definitionen av livförsäkringsföretag skulle dock kapital hänförligt till såväl tjänstegrupplivförsäkringar som andra grupplivförsäkringar och i vissa fall sjuk- och olycksfallsförsäkringar komma att beskattas med avkastningsskatt. Det bedömdes vara mer ändamålsenligt att dessa försäkringskategorier beskattades på ett enhetligt sätt varför ett särskilt undantag infördes (prop. 1993/94:85 s. 56 f.). Undantaget finns numera i 39 kap. 4 § IL.
Frågan är om den av bolaget bedrivna återförsäkringsrörelsen avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar omfattas av detta undantag. Så är fallet om inkomsterna, premierna och utgifterna från återförsäkringsverksamheten hänför sig till sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, 1 b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 §försäkringsrörelselagen (2010:2043). Hur hänvisningen till bestämmelserna i försäkringsrörelselagen ska tolkas är inte klart. Avser hänvisningen enbart direkta sjuk- och olycksfallsförsäkringar eller även inkomster, premier och utgifter som indirekt kan anses hänförliga till denna typ av försäkringar?
Inkomsterna från den aktuella verksamheten hänför sig inte till sådan direkt skade- eller livförsäkringsrörelse som bestämmelserna i 2 kap.11 och 12 §§försäkringsrörelselagen avser. Rörelse som avser mottagen återförsäkring behandlas i 2 kap. 13 § försäkringsrörelselagen. Ordalydelsen talar enligt Skatterättsnämndens uppfattning för att hänvisningen i 39 kap. 4 § till bestämmelserna i försäkringsrörelselagen endast omfattar direkt bedriven försäkringsrörelse. Om avsikten varit att även inkludera återförsäkringsrörelse borde bestämmelsen även ha hänvisat till 2 kap. 13 § försäkringsrörelselagen.
För en sådan bedömning talar även lagstiftningens syfte och de ovan redovisade skälen till undantaget för vissa försäkringskategorier. Utgångspunkten är att all avkastning på pensionsförsäkringskapital i livförsäkringsföretag, av neutralitetsskäl, ska beskattas med avkastningsskatt. Det undantag som gjorts enligt 39 kap. 4 § IL bör därför enligt Skatterättsnämndens uppfattning tolkas restriktivt.
Mot denna bakgrund anser Skatterättsnämnden att den del av bolagets verksamhet som avser mottagen återförsäkring ska beskattas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.