HFD 2019 not 21

Bakgrund

1. Till Kammarrätten i Stockholm skickades ett e-postmeddelande till vilket bifogades en ljudfil. Ljudfilen uppgavs innehålla en upptagning av ett förhör från Helsingborgs tingsrätt.

2. K.J. begärde att få ta del av en utskrift av förhöret, en transkribering.

3. Kammarrätten avslog begäran. Genom att erbjuda K.J. en kopia av ljudupptagningen ansåg kammarrätten att K.J. hade fått sin begäran enligt tryckfrihetsförordningen tillgodosedd.

Yrkanden m.m.

4. K.J. vidhåller sin begäran.

Skälen för avgörandet

5. Enligt 2 kap. 15 § första stycket första meningen tryckfrihetsförordningen ska den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

6. Av 16 § framgår att den som önskar ta del av en allmän handling även har rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut.

7. Enligt 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen och 6 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får en enskild överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde.

8. Kammarrätten har erbjudit K.J. att ta del av en kopia av ljudfilen. Kammarrättens beslut innebär därmed inte att K.J. har betagits sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar. Han saknar därmed rätt att föra talan mot beslutet (jfr RÅ 2008 not. 72).

9. Överklagandet ska därför avvisas.

Kammarrätten i Stockholm (2019-04-16, Rolén):

Med handling avses enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

En handling är allmän enligt 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.

En upptagning anses enligt 2 kap. 6 § första stycket tryckfrihetsförordningen förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

K.J. har uttryckligen angett att han inte önskar få del av själva ljudfilen, utan är endast intresserad av att domstolen ordnar en transkribering av innehållet och överlämnar den till honom i textform. Någon transkribering som är möjlig att lämna ut finns inte hos kammarrätten. Det skulle i sådant fall innebära en arbetsinsats och framtagande av en ny handling. Kammarrätten har berett K.J. tillfälle att ta del av ljudfilen på annat sätt, vilket han inte har varit intresserad av. Han har därmed fått sin begäran enligt tryckfrihetsförordningen tillgodosedd.

Det finns däremot ingen skyldighet för en myndighet att inom ramen för begäran om allmän handling omvandla en fil till en viss elektronisk form (jfr RÅ 2008 not. 72). Kammarrätten anser därmed inte att det finns någon möjlighet att kräva att domstolen ska ombesörja en transkribering av ljudfilen som härrör från en annan domstol och utan att den ljudfilen har någon anknytning till kammarrättens verksamhet eller uppdrag. K.J:s begäran om detta ska därför avslås.