HFD 2020:70

Bakgrund

1. Bostadsanpassningsbidrag syftar till att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bidrag kan lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för personen med funktionsnedsättning.

2. M.M. är beroende av rollator för att kunna gå kortare sträckor. Utomhus använder hon en elrullstol som hon har lånat från regionens hjälpmedelscentral. Hon bor i en lägenhet på tredje våningen. I byggnaden finns hiss, lägenheten nås via en loftgång och i källaren finns ett förråd.

3. M.M. ansökte om bostadsanpassningsbidrag till ett garage för elrullstolen som skulle placeras på en av kommunen iordningställd plats utanför huset. Enligt intyg från arbetsterapeut kan M.M. inte självständigt ta sig ner till källarförrådet eller upp till loftgången och vidare till lägenheten med sin elrullstol, utan är alltid beroende av att någon hjälper henne med detta. För att hon självständigt ska kunna använda elrullstolen bedömer arbetsterapeuten att det är nödvändigt med ett rullstolsgarage på gården.

4. Vänersborgs kommun avslog ansökan. Beslutet motiverades med att ett garage för en elrullstol inte är att betrakta som en fast funktion eller komplettering till en sådan.

5. Förvaltningsrätten i Göteborg, som avslog M.M:s överklagande, bedömde att ett garage av ifrågavarande slag är förhållandevis lätt att flytta och troligtvis skulle tas med vid en flytt. Det hade inte framkommit att garaget har en tydlig fysisk och funktionell koppling till en fast funktion. Förvaltningsrätten ansåg därför att garaget utgjorde ett sådant löst inventarium för vilket bostadsanpassningsbidrag inte lämnas.

6. M.M. överklagade till Kammarrätten i Göteborg som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och avslog överklagandet.

Yrkanden m.m.

7. M.M. yrkar att hon ska beviljas sökt bostadsanpassningsbidrag och anför följande. Inom de flesta regioner är det ett krav att den som beviljas hjälpmedel i form av en elrullstol har tillgång till en torr, uppvärmd och låsbar uppställningsplats för rullstolen. Den som är beroende av en elrullstol för att kunna förflytta sig utomhus kan i praktiken inte få ett sådant hjälpmedel för det fall att kommunen inte erbjuder förvaringsutrymme. Hon saknar möjlighet att förvara sin elrullstol inomhus i anslutning till själva lägenheten eller i något cykelförråd eller motsvarande. Garaget, som väger ca 200 kg, ska placeras på en iordningställd plats utanför byggnaden och förankras i marken.

8. Vänersborgs kommun anser att överklagandet ska avslås.

9. Boverket har i ett av Högsta förvaltningsdomstolen inhämtat yttrande anfört följande. Ett elrullstolsgarage av den typ som är aktuell i målet är förhållandevis lätt att flytta och skulle troligtvis tas med vid en flytt. Föremål som vanligtvis tas med vid en flytt ska betraktas som lösa inventarier, även om de är fast anbringade i bostaden. För att bostadsanpassningsbidrag ska kunna utgå för komplettering av en fast funktion krävs att det finns en tydlig fysisk och funktionell koppling till den fasta funktionen. Det är inte visat att garaget har en tydlig koppling till en fast funktion. Garaget utgör ett sådant löst inventarium för vilket bostadsanpassningsbidrag inte lämnas.

10. Sveriges Kommuner och Regioner, som beretts tillfälle att yttra sig i målet, har anfört följande. Garaget är tänkt att ställas upp på gården och kommer att vara anslutet till ett eluttag utomhus. Garaget är flyttbart och kommer med all sannolikhet att lyftas bort när klaganden flyttar. Garaget har därför en funktionell koppling till själva rullstolen och inte till byggnaden. Garaget ska följaktligen betraktas som ett löst inventarium.

Skälen för avgörandet

Frågan i målet

11. Frågan i målet är om bostadsanpassningsbidrag kan lämnas för ett flyttbart garage till en elrullstol som ska placeras på marken i anslutning till en bostad.

Rättslig reglering m.m.

12. Av 1 § lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag framgår att lagen har till syfte att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Enligt 5 § lämnas bidrag för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

13. Ändamålet med bestämmelserna om bostadsanpassningsbidrag är att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att bo i egen bostad. Reglerna utgör ett komplement till de generella bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om att göra bostäder tillgängliga och ändamålsenliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (se t.ex. prop. 1992/93:58 s. 11 och 19 samt prop. 2017/18:80 s. 18 f).

14. Bidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Med fasta funktioner avses själva byggnaden där bostaden är belägen, marken i anslutning till byggnaden och sådan anordning eller inredning som kan anses tillhöra byggnaden eller marken (prop. 2017/18:80 s. 69).

15. Rullstolsgaraget är avsett att användas i stället för förrådet i källaren. Förrådet finns i byggnaden där bostaden är inrymd och utgör därmed en sådan fast funktion i anslutning till bostaden som avses i 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. Den fråga som inställer sig är om rullstolsgaraget kan anses utgöra ett komplement till förrådet i lagens mening.

16. För att kunna utgöra ett bidragsberättigat komplement till en fast funktion krävs inte att kompletteringen monteras fast. Det måste dock finnas en tydlig fysisk och funktionell koppling till den fasta funktionen. Som exempel på åtgärder som har en sådan tydlig fysisk och funktionell koppling som krävs anges i förarbetena spisvakt, stödhandtag, tröskelkilar och handsändare till dörrautomatik. (Prop. 2017/18:80 s. 27 och 69.)

17. En förutsättning för att rullstolsgaraget ska kunna anses utgöra ett komplement till källarförrådet är således att det finns en såväl fysisk som funktionell koppling till förrådet. Dessutom krävs det att denna koppling är tydlig.

18. Vad som avses med en komplettering av en fast funktion i detta sammanhang behandlas inte i förarbetena på annat sätt än genom angivande av exempel (se punkt 16). Exemplen och kravet på tydlig koppling visar att lagstiftarens avsikt har varit att tillämpningsområdet ska vara begränsat. De exempel som anges i förarbetena är kompletteringar som är rent fysiskt anslutna till den fasta funktionen eller finns i dess omedelbara närhet och som inte är funktionella i sig utan endast tillsammans med den fasta funktion som de kompletterar.

19. Rullstolsgaraget är både fristående och funktionellt i sig. Det kan därför inte anses ha en sådan tydlig fysisk och funktionell koppling till förrådet i källaren som krävs för att utgöra ett komplement till det och därmed till en fast funktion i anslutning till bostaden. Bostadsanpassningsbidrag kan därmed inte lämnas för den sökta åtgärden och överklagandet ska därför avslås.

Förvaltningsrätten i Göteborg (2019-03-13, Gester):

Förvaltningsrätten har att ta ställning till om ett elrullstolsgarage är att anse som en anpassning av en bostads fasta funktioner. M.M. anför i denna del att ett elrullstolsgarage är att anse som en fast funktion. Nämnden anför att elrullstolsgarage inte utgör en fast funktion eller en komplettering till en fast funktion.

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden (5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag).

Av förarbetena till lagen framkommer att bidrag ska kunna lämnas för att komplettera de fasta funktionerna, även om kompletteringen inte är fastmonterad i byggnaden. Det måste dock finnas en tydlig fysisk och funktionell koppling till den fasta funktionen. Ett exempel på en sådan komplettering är en handsändare till en dörrautomatik, där en handsändare är en förutsättning för att sökanden ska kunna använda dörrautomatiken. Ett annat exempel är en spisvakt, som kan vara en förutsättning för att den enskilde ska kunna använda sin spis på ett tryggt och säkert vis (se prop. 2017/18:80 s. 27).

Av underlaget i målet framkommer att ett elrullstolsgarage avses att placeras på en iordningställd plats på gården. M.M. anför att kommunen har tillgång till elrullstolsgarage som lätt kan förflyttas till hennes boende. M.M. har även hänvisat till 7 § lagen om bostadsanpassningsbidrag vilket avser bostadsanpassning i syfte att bl.a. göra det möjligt för sökanden att utöva hobbyverksamhet i hemmet. Det har inte framkommit i målet att en sådan åtgärd som M.M. ansökt om tillgodoser hennes behov av att utöva hobbyverksamhet i hemmet.

Förvaltningsrätten bedömer att ett elrullstolsgarage av den typ som är aktuell i målet är förhållandevis lätt att flytta och troligtvis skulle tas med vid flytt. Det har inte i målet framkommit att elrullstolsgaraget har en tydlig fysisk och funktionell koppling till en fast funktion. Därmed anser förvaltningsrätten att ett elrullstolsgarage utgör ett sådant löst inventarium för vilket bostadsanpassningsbidrag inte lämnas. Överklagandet ska därför avslås. – Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg (2019-08-12, Ståhl, Dahlström och Stening):

Frågan i målet är om det aktuella elrullstolsgaraget är att anse som en anpassning eller komplettering av en fast funktion i eller i anslutning till M.M:s bostad, vilket krävs för att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för anordningen.

Kammarrätten gör i denna fråga samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandet ska därför avslås. – Kammarrätten avslår överklagandet.