MD 2012:13

KÄRANDESveriges Bildelsgrossisters förening, Bror Nilssons Gata 4, 417 55 Göteborg

Ombud: advokaterna P. R. och K. A. samt jur.kand. R. V., Advokatfirman Vinge, Box 4255, 203 13 Malmö

SVARANDEKIA Motors Sweden AB, Kanalvägen 12, 194 61 Upplands Väsby

Ombud: advokaten S. P. L. samt jur.kand. U. S. och jur.kand. L. S.,M. S. Advokatbyrå AB, IT Tower, Avenue Louise 480, 1050 Bryssel, Belgien

SAKENÅläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen (2008:579), KL, att upphöra med överträdelse av förbudet i 2 kap. 1 § KL

_______________

DOMSLUT

________________

BAKGRUND

1Sveriges Bildelsgrossisters förening (SBF) är en ideell branschförening för svenska leverantörer av reservdelar till bilar, som har till ändamål att tillvarata medlemsföretagens gemensamma intressen. SBF registrerades 1971 och har för närvarande ca 20 medlemsföretag. De största medlemmarna är Robert Bosch AB, Mekonomen AB (Mekonomen), APE Fordonskomponenter AB, MECA Car Parts AB (Meca) samt KG Knutsson AB.

2KIA Motor Corporation är en sydkoreansk biltillverkare som etablerade verksamhet i Sverige 1997 och som påbörjade försäljning av personbilar på den svenska marknaden 1998. Den 1 november 2003 bildades dotterbolaget KIA Motors Sweden AB (KIA). KIA har idag avtal med 84 återförsäljare och 104 verkstäder spridda över hela Sverige. Med några få undantag är KIA:s auktoriserade återförsäljare även auktoriserade KIA-verkstäder.

3Vid köp av en ny bil följer normalt en nybilsgaranti som gäller för bilen och utrustningen, med undantag för sådan utrustning för vilken särskild garanti gäller. I en nybilsgaranti garanterar biltillverkaren normalt att den nya bilen är felfri beträffande material, komponenter och montering. Om så inte är fallet, kommer bilen att repareras kostnadsfritt av en av biltillverkaren auktoriserad verkstad. Längden på nybilsgarantin varierar mellan olika biltillverkare.

4År 2007 lanserade KIA en sjuårig nybilsgaranti för en viss bilmodell (KIA cee’d). Sedan 2010 gäller den sjuåriga garantin för samtliga KIA:s bilmodeller. Garantin är villkorad av att kunden använder en auktoriserad KIA-verkstad för den regelbundna servicen under garantitiden. Kostnaden för den regelbundna servicen står kunden för. Om kunden väljer att inte använda auktoriserade verkstäder för den regelbundna servicen gäller i stället en treårig garanti. Sverige är det enda land i Europa där KIA tillämpar det ifrågavarande villkoret.

5KIA:s system av auktoriserade återförsäljare och verkstäder är ett s.k. kvalitativt selektivt system, där återförsäljare och verkstäder som uppfyller KIA:s kvalitativa krav kan ansöka om att bli auktoriserade återförsäljare och/eller verkstäder.

6De verkstäder som inte är auktoriserade av KIA eller av andra bilmärken benämns generellt som oberoende, fristående eller icke-auktoriserade verkstäder. En verkstad kan vara auktoriserad av vissa bilmärken men agera som oberoende eller fristående verkstad för andra bilmärken.

7I augusti 2010 anmälde SBF till Konkurrensverket (KKV) att KIA:s i målet aktuella villkor stred mot tillämpliga konkurrensrättsliga bestämmelser. Den 24 februari 2011 beslutade KKV att det från konkurrenssynpunkt inte fanns tillräckliga skäl att utreda de villkor som var förknippade med den sjuåriga nybilsgarantin. Enligt KKV innebar beslutet inte ett ställningstagande till om förfarandet stred mot konkurrensreglerna.

8Genom ansökan om stämning, som kom in till Marknadsdomstolen den 9 maj 2011, väckte SBF talan mot KIA i enlighet med 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § KL.

9Sedan fråga uppkommit om inhämtande av yttrande från Europeiska kommissionen (i fortsättningen benämnd Kommissionen) alternativt begära förhandsavgörande från EU-domstolen, fann Marknadsdomstolen i beslut den 28 februari 2012 att det inte fanns skäl härför.

YRKANDEN

10SBF har yrkat att Marknadsdomstolen ska ålägga KIA vid vite om 500 000 kr, eller annat belopp som domstolen finner skäligt, att upphöra med att tillämpa villkoret i sin nybilsgaranti, som innebär att regelbunden service ska utföras av en auktoriserad KIA-verkstad under garantitiden för att nybilsgarantin ska gälla.

11KIA har bestritt yrkandet. Inget vitesbelopp har kunnat vitsordas som skäligt i och för sig.

12Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

GRUNDER

SBF

13KIA uppställer som villkor för att lämnad nybilsgaranti ska gälla att regelbunden service av KIA-bilar ska utföras av en verkstad som är auktoriserad av KIA. Det av KIA uppställda villkoret för nybilsgarantins giltighet utgör ett sådant avtal eller samordnat förfarande som verkar konkurrensbegränsande på marknaden. Den relevanta produktmarknaden är märkesspecifik. På grund av KIA:s/KIA:s auktoriserade verkstäders marknadsandelar har det konkurrensbegränsade förfarandet en märkbar påverkan på marknaden.

14Förfarandet strider således mot förbudet i 2 kap. 1 § KL och i artikel 101.1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget.

15KIA har ensamt eller gemensamt med de auktoriserade KIA-verkstäderna en dominerande ställning på marknaden för service och reparation av KIA-bilar i Sverige. Genom att tillämpa garantivillkoret missbrukar KIA sin dominerande ställning.

16KIA:s förfarande strider därmed mot förbudet mot missbruk av dominerande ställning i 2 kap. 7 § KL och i artikel 102 EUF-fördraget.

KIA

17SBF:s talan saknar grund redan på grund av att villkoret om användning av auktoriserade verkstäder inte ingår i något konkurrensrättsligt avtal mellan företag.

18För det fall villkoren skulle anses ingå i avtal mellan företag faller de utanför förbudet eftersom de inte är konkurrensbegränsade då (i) villkoren endast omfattar den regelbundna underhållsservicen under garantitiden, (ii) villkoren endast berör en liten del av den svenska bilmarknaden och (iii) KIA:s system av auktoriserade verkstäder är ett öppet och rent kvalitativt selektivt system.

19De aktuella garantivillkoren har varken ett konkurrensbegränsande syfte eller några konkurrensbegränsande effekter.

20Om villkoren mot förmodan skulle anses vara märkbart konkurrensbegränsande faller de under Gruppundantaget för motorfordonssektorn (Kommissionens förordningar 330/2010 och 461/2010, i fortsättningen Nya GUF), eftersom KIA och de auktoriserade KIA-verk-städernas marknadsandelar på den svenska bilmarknaden respektive eftermarknaden - som inte är märkesspecifik - är långt under 30 %.

21Skulle Nya GUF inte anses vara tillämplig på de aktuella villkoren visar en individuell bedömning att den generösa förlängda KIA-garantin har positiva effekter på konkurrensen och innebär en fördel för konsumenterna. Villkoren är nödvändiga för att uppnå dessa fördelar och fördelarna uppväger de eventuella konkurrenshämmande effekterna som villkoren kan ha på eftermarknaden. Förutsättningarna för ett individuellt undantag är således uppfyllda.

22KIA bestrider att KIA ensamt eller gemensamt med de auktoriserade KIA-verkstäderna har en dominerande ställning på marknaden. Om Marknadsdomstolen skulle finna att KIA ensamt eller gemensamt med KIA-verkstäderna har en dominerande ställning bestrider KIA att det skulle vara fråga om något missbruk av denna ställning.

UTVECKLING AV TALAN

SBF

Allmänt

23Alla biltillverkare på den svenska marknaden erbjuder idag nybilsgarantier av skiftande längd och omfattning. Det normala är att sådana garantier gäller under förutsättning att regelbunden service utförs på ett fackmannamässigt sätt.

24Flera biltillverkare lämnar allt längre nybilsgarantier. Som exempel lämnar Mitsubishi en åttaårig nybilsgaranti. Renault och Ford lämnar femåriga nybilsgarantier. Hyundai (som ingår i samma koncern som KIA) erbjuder för sina modeller, bl.a. Hyundai i30 som är en syskonbil till Kia Cee´d, en femårig nybilsgaranti. Samtliga dessa garantier gäller under förutsättning att bilen genomgår årlig service, vilken ska utförs på ett fackmannamässigt sätt, dvs. utan krav på att servicen sker hos auktoriserad verkstad.

25De moment som ska ingå i en service följer av ett serviceprotokoll, grundat i biltillverkarens föreskrifter avseende den specifika modellen och servicetillfället. Serviceprotokollet kan upprättas av biltillverkaren själv eller av någon annan som, i enlighet med gällande regler, har tillgång till den nödvändiga tekniska informationen. Som ett servicemoment ingår idag normalt att bilen ska undersökas med ett diagnosverktyg.

26Reparationer är generellt sett mer omfattande och även mer tekniskt komplicerade att utföra jämfört med servicearbeten. KIA kräver inte att reparationer ska ske hos en auktoriserad verkstad för att garantin ska gälla.

27KIA-bilar är jämfört med andra bilmodeller inte särskilt tekniskt komplicerade, utan är att betrakta som standardbilar. Det finns inget behov av en detaljerad KIA-specifik expertis avseende service eller reparationer. En skicklig och erfaren reparatör som har tillgång till nödvändig teknisk information kan utan svårigheter utföra föreskriven service på en KIA-bil på ett fackmannamässigt sätt.

Den svenska verkstadsmarknaden

28Marknadsförhållandena på den svenska marknaden för service och reparation av personbilar skiljer sig inte väsentligen från förhållandena i övriga EU-länder. De svenska oberoende verkstäderna har en marknadsposition som är jämförbar med vad som generellt gäller inom EU.

29SBF uppskattar att det i Sverige idag finns ca 4 500 verkstäder som erbjuder service och reparation av personbilar. Av dessa är ca 900 auktoriserade för ett eller flera märken, vilket innebär att ca 3 600 verkstäder är icke-auktoriserade eller oberoende. Följaktligen går det enligt SBF:s uppskattning idag ungefär fyra oberoende verkstäder på en auktoriserad. Detta förhållande kan, jämfört med förhållandet i andra EU-länder, inte på något sätt anses visa på en sådan stark marknadsställning för de oberoende verkstäderna som KIA hänvisar till.

30Märkesverkstäderna har generellt ett högre timpris än oberoende verkstäder. Att auktoriserade verkstäder är dyrare än oberoende verkstäder är en realitet, i Sverige liksom i andra EU-länder.

31Det finns ingen märkbar generell kvalitetsskillnad mellan auktoriserade och oberoende verkstäder i Sverige. Det saknas stöd för att kvaliteten eller kontrollen hos de auktoriserade verkstäder skulle vara märkbart bättre än vad som är fallet inom de oberoende verkstadskedjorna. Olika individuella verkstäder håller olika kvalitet, oavsett om de är auktoriserade eller inte.

32Kvalitetskontroll av bilverkstäder sker i Sverige generellt genom frivilliga system för kvalitetssäkring, t.ex. genom Kontrollerad Bilverkstad (KBV). Bilverkstäder som deltar i och uppfyller kraven i dessa system har rätt att använda sig av särskild märkning och bilägare garanteras på så sätt att kvaliteten hos verkstaden är kontrollerad.

33De oberoende verkstadskedjorna är ytterst seriösa aktörer med omfattande och ambitiösa interna program för kvalitetssäkring. Det är centralt för kedjorna att upprätthålla en hög kvalitet hos de anslutna verkstäderna. De oberoende verkstadskedjorna bygger inte huvudsakligen sin affärsidé på låga kostnader, utan på att erbjuda fackmannamässig service och reparationer med hög kvalitet. De verkstäder, auktoriserade såväl som icke-auktoriserade, som inte följer med i den generella kvalitetshöjningen och professionaliseringen försvinner. SBF:s medlemmar har alltså inget att vinna och väldigt mycket att förlora, inte minst i badwill och dålig publicitet, på att utföra tjänster av undermålig kvalitet.

34Service- och reparationstjänster är, jämfört med många andra typer av tjänster, föremål för en mycket stor mängd granskningar av kvalitet och prisnivåer. Detta hänger naturligtvis samman med att service- och reparationstjänster är förhållandevis kostsamma för konsumenten. En verkstad som missköter sig eller som inte håller tillräckligt hög kvalitet kan räkna med att bli uppmärksammad avseende detta genom exempelvis sociala medier, konsumentorganisationer eller anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden, (ARN).

35SBF:s medlemmar servar, tillsammans med andra oberoende verkstäder, årligen tusentals bilar med gällande nybilsgaranti. SBF uppskattar att ca 15-20 % av de servicearbeten som SBF:s medlemmar utför avser bilar med gällande nybilsgaranti. SBF känner inte till ett enda fall där en bilägare fått se sin nybilsgaranti gå förlorad på grund av att servicen som utförts av en oberoende verkstad inte ansetts fackmannamässig.

36För det fall den svenska marknaden för service- och reparationstjänster hade präglats av ojämn och bristande kvalitet vore det, utifrån KIA:s argumentation, rimligt att anta att den generella livslängden hos bilar i Sverige var lägre jämfört med bilar som genomgått service i länder där problem med servicekvalitet enligt KIA inte existerar. Enligt de uppgifter som KIA lagt fram framgår i stället att bilar på den svenska marknaden har en genomsnittligt lång livslängd, vilket enligt SBF bl.a. beror på de höga kvalitetsnivåerna på den svenska marknaden för service- och reparationstjänster.

37Att verkstäder vid enskilda tillfällen av misstag kan komma att frångå vad som gäller för föreskriven service är självklart med hänsyn till den mängd servicearbeten som utförs av svenska verkstäder varje år. Risken för att en verkstad begår misstag kvarstår dock oberoende av om en verkstad är auktoriserad eller inte.

38Av AutoIndex-undersökningen från 2010 framgår att konsumenter upplever en motsvarande eller bättre korrelation mellan kvalitet och pris inom de oberoende verkstadskedjorna än inom de auktoriserade nätverken. Vidare framgår det av undersökningen att de KIA-ägare som inte har någon sjuårig garanti, och som valt att inte använda sig av en auktoriserad KIA-verkstad, har gjort så huvudsakligen med anledning av brister i såväl tillgängligheten som i omhändertagande och service hos de auktoriserade verkstäderna.

Tillgång till information och serviceprotokoll

39Oberoende reparatörer har tidigare haft svårt att få tillgång till nödvändig teknisk information från biltillverkarna. Av detta skäl infördes förordning (EG) nr 715/2007 om Euro 5 (för personbilar) och Euro 6 (för tunga fordon) med skyldighet för biltillverkarna att tillhandahålla all teknisk information för nya modeller.

40Biltillverkarna ska enligt Euro 5/Euro 6 utan dröjsmål ge oberoende aktörer obegränsad och standardiserad tillgång till information om reparation och underhåll av fordon via lättillgängliga webbplatser och i standardiserat format samt på ett sådant sätt att de inte diskrimineras jämfört med auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

41Biltillverkare är skyldiga att tillhandahålla serviceprotokoll till oberoende aktörer. Som exempel kan nämnas att Mekonomen får sina serviceprotokoll från Autodata, en leverantör av teknisk information för professionella fordonsverkstäder. Autodata erbjuder tillgång till serviceprotokoll och annan teknisk information för över 15 000 bilmodeller. Autodata hämtar denna tekniska information direkt från KIA och andra biltillverkare. Relevant teknisk information för service och reparation av KIA-bilar ska finnas tillgänglig via KIA:s hotline, varifrån leverantörer av teknisk information och verkstäder ska kunna ladda ner och abonnera på KIA:s serviceprotokoll.

42Oberoende verkstäder saknar anledning att gå in och justera i de serviceprotokoll som Autodata levererar. Dessa serviceprotokoll är något som de oberoende verkstäderna betalar för, och det är bl.a. med hjälp av denna information som de oberoende verkstäderna kan konkurrera med de auktoriserade verkstäderna genom att erbjuda en kvalitativ och prisvärd tjänst.

43I den utsträckning som exempelvis Mekonomens serviceprotokoll är avvikande från vad som föreskrivs beror detta mest sannolikt på att den tekniska informationen som KIA tillhandahåller är ofullständig eller inte uppdaterad.

Reservdelar

44Att reservdelstillverkare inte får hindras att sälja varor till oberoende återförsäljare eller reparatörer följer av Nya GUF. De reservdelar som reservdelstillverkare producerar till eftermarknaden är därför identiska, oavsett om de är avsedda att säljas inom det auktoriserade försäljningsnätet eller inom det oberoende försäljnings- och servicenätet. Det enda som skiljer dessa typer av reservdelar åt är varumärket. Själva utformningen av komponenter som sitter på nyproducerade bilar kan däremot skilja sig från motsvarande komponenter som säljs som reservdelar på eftermarknaden.

45Reservdelstillverkare tillverkar normalt flera olika produktlinjer av reservdelar inom olika segment, alla med olika kvalitet och prisnivå. Syftet med detta är kunna erbjuda ett spektrum av reservdelar, där en lämplig reservdel ska kunna väljas bl.a. med hänsyn till åldern och andrahandsvärdet på den bil som ska repareras.

46Gemensamt för alla reservdelar som erbjuds av oberoende aktörer är att kvaliteten hos produkten motsvarar åtminstone kvaliteten hos originaldelarna. Detta säkerställs genom att reservdelstillverkaren utfärdar ett intyg om att reservdelarnas kvalitet motsvarar kvaliteten hos originaldelarna. SBF:s medlemmar erbjuder ett mycket stort antal komponenter och reservdelar på marknaden, vilka alla håller samma eller högre kvalitet än de som bär biltillverkarnas varumärke.

Diagnosverktyg

47Det är inte nödvändigt att inhämta diagnosverktyg från KIA för att på ett fullgott sätt utföra föreskriven service på en KIA-bil. Det som är avgörande för att kunna utföra service på ett motorfordon är tillgången till teknisk information och att servicen noggrant följer föreskrifterna från biltillverkaren.

48Mjukvaran hos de märkesspecifika verktygen är inte märkbart mer detaljerad avseende sådan information som är nödvändig för att utföra service och reparation av dagsaktuella KIA-modeller och komponenter. Mjukvaran hos tillgängliga generiska diagnosverktyg är under alla omständigheter med god marginal tillräcklig för att en mekaniker med hjälp av ett sådant verktyg ska kunna utföra fackmannamässig service.

49Den tekniska informationen i de generiska diagnosverktygen uppdateras med varierande intervall beroende på leverantör, men minst två till fyra gånger per år. Detta är fullt tillräckligt för att informationen ska vara erforderligt uppdaterad.

50Som nämnts ovan är KIA skyldigt att tillhandahålla nödvändig teknisk information till oberoende verkstäder. Det är normalt inte verkstäderna som hämtar den tekniska informationen direkt av biltillverkaren. Informationen inhämtas i stället av tillverkarna av de generiska diagnosverktygen och av andra leverantörer. De oberoende verkstäderna saknar emellertid i nuläget skäl att efterfråga sådan information, då de i praktiken inte får in några KIA-bilar att utföra service på.

51Verkstäder behöver inte heller ett KIA-specifikt diagnosverktyg för att utföra föreskrivna mjukvaruuppdateringar vid regelbunden service. Generiska diagnosverktyg kan utföra relevanta mjukvaruuppdateringar, förutsatt att den relevanta tekniska informationen finns tillgänglig och inhämtas. Verkstäder kan alltså till skillnad från vad KIA anför även utan ett märkesspecifikt diagnosverktyg inhämta mjukvaruuppdateringar och applicera dessa på de relevanta systemen hos en bil.

52Av KIA:s egen hemsida för teknisk information till oberoende verkstäder kan utläsas att mjukvaruuppdateringar åtminstone kan utföras med vissa listade generiska verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är CarDAQ Plus.

53I den utsträckning KIA anser det nödvändigt att utföra mjukvaruuppdateringar som en del av den regelbundna servicen är KIA därmed också skyldigt att tillhandahålla teknisk information som möjliggör för icke-auktoriserade verkstäder att utföra sådana uppdateringar. Att denna skyldighet också följer av konkurrensrättsliga regler tydliggörs i Kommissionens tilläggsriktlinjer för vertikala begränsningar i avtal om försäljning och reparation av motorfordon och om återförsäljning av reservdelar (2010/C 138/05, i fortsättningen benämnd Tilläggsriktlinjerna).

54Vad gäller andra typer av uppdateringar och kampanjer, som inte avser information som är relevant för att utföra föreskriven service, kan denna information inte heller anses påverka verkstädernas möjligheter att utföra sådan service.

Utbildning

55Utbildningsnivån hos oberoende verkstäder är tillräcklig för att utföra regelbunden service av KIA-bilar på ett fackmannamässigt sätt. Mekaniker inom oberoende verkstäder har en adekvat kunskapsnivå och deltar regelbundet i nödvändiga kurser och utbildningar.

56Även om en märkbar skillnad i utbildningsnivå generellt skulle föreligga mellan auktoriserade och oberoende verkstäder, vilket SBF bestrider, innebär inte detta att oberoende verkstäder därmed inte skulle kunna utföra regelbunden service av olika bilmärken på ett fackmannamässigt sätt.

57KIA hänvisar till att det i vissa andra EU-länder finns lagstadgade krav på utbildning för bilmekaniker, något som inte finns i Sverige. Inom de oberoende verkstadskedjorna gäller tydliga och höga krav på de verkstäder som ingår i kedjan. Dessa kedjestandarder ligger i SBF:s mening klart över de nivåer som återfinns i statliga regleringar i andra länder.

Avtalskriteriet

58Det föreligger mellan KIA och dess auktoriserade återförsäljare och verkstäder ett avtal i den mening som avses i 2 kap. 1§ KL och i artikel 101 EUF-fördraget.

59SBF har tillgång till ett standardavtal benämnt ”KIA Avtal För Auktoriserad verkstad”. Avtalet är ett standardavtal avseende samarbetet mellan KIA och dess auktoriserade verkstäder. Av avtalet framgår bl.a. följande:

i) KIA har av KIA Motor Corporation berättigats att förse auktoriserad verkstad med en garanti för bl.a. personbilar med märket KIA innebärande bl.a. att dessa bilar ska vara fria från fel under den tid som anges av KIA eller i enlighet med den servicebok som medföljer KIA personbilar (artikel 19.1.a).

ii) KIA eller KIA Motor Corporation kan när som helst ändra garantitid och garantiregler. En ändring av garantireglerna ska endast göras i den mån auktoriserad verkstad kan göra densamma gällande mot sina kunder. KIA ska meddela ändringar av garantiregler i god tid och, i de fall ändringar görs, i en anda av samarbete ta hänsyn till auktoriserad verkstads synpunkter (artikel 19.1.b).

iii) Auktoriserade verkstäder ska infria varje garanti som ställs av KIA Motor Corporation och av KIA för bl.a. KIA personbilar. Den auktoriserade verkstaden ska vidare utföra service och reparationer enligt sådan överenskommelse (artikel 19.2.a).

iv) KIA förser slutkonsument med en garanti utställd i KIA Motor Corporations namn och garantin återfinns i KIA Garantihäfte som medföljer varje levererat KIA Motorfordon (artikel 20).

60KIA har anfört att garantin som ställs ut av KIA gentemot konsumenterna utgör ett s.k. ensidigt förfarande och därför inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i artikel 101 EUF-fördraget och 2 kap. 1 § KL. Detta påstående är dock inte förenligt med gällande praxis. Även utan ett formellt avtal har KIA och dess auktoriserade medlemmar agerat med åtminstone underförstått samtycke.

61Inom ramen för KIA:s selektiva system uppställs ett garantivillkor för att förlängd nybilsgaranti ska gälla. Det uppställda villkoret uppställs i relationen mellan KIA och dess auktoriserade medlemmar mot konsument, eftersom det uppställda villkoret i praktiken tillämpas av KIA:s auktoriserade verkstäder och återförsäljare.

62KIA uppställer alltså krav på att dess auktoriserade medlemmar ska agera på visst sätt mot konsument. Det aktuella garantivillkoret gagnar de auktoriserade medlemmarna eftersom det leder till att bilägare utför regelbunden service (och därmed även övrig service och reparationer) hos auktoriserade KIA-verkstäder, dvs. en inlåsning av kunderna. Det saknas exempel på att medlemmar i KIA:s nätverk inte har agerat i enlighet med KIA:s policy. Därmed har de auktoriserade medlemmarna åtminstone underförstått accepterat KIA:s policy avseende garantivillkoret. KIA och dess auktoriserade medlemmar har ingått ett formellt samarbete om garantiförpliktelsen. Att KIA:s återförsäljare och verkstäder står bakom nybilsgarantierna och det aktuella villkoret framgår också av att de i sin egen marknadsföring anger att det är de som erbjuder garantierna.

63Samarbetet mellan KIA och dess auktoriserade medlemmar återspeglas även i service- och garantiböcker samt i broschyrer. Nu nämnda dokument och standardavtalet gör det absolut otvetydigt att KIA och dess auktoriserade medlemmar har en överenskommelse avseende garantivillkoret.

Relevant marknad

64SBF gör gällande att den relevanta marknaden utgörs av service och reparation av KIA-bilar i Sverige. Denna marknad omfattar alla auktoriserade KIA-verkstäder samt oberoende verkstäder som erbjuder service och reparation av KIA-bilar. SBF:s utgångspunkt är således att marknaden är märkesspecifik. Som stöd för SBF:s marknadsavgränsning analyseras i det följande efterfråge- och utbudssubstitution.

65Efterfrågesubstitution innebär att konsumenterna, till följd av en prishöjning, byter ut de efterfrågade tjänsterna mot andra tjänster. I detta fall betyder det att ägare av KIA-bilar till följd av en prishöjning i stället för KIA-service skulle efterfråga en service anpassad för ett annat bilmärke, t.ex. Volvo-service. Det är ett högst osannolikt scenario av tre skäl.

66För det första skiljer sig serviceprogrammen åt mellan såväl fabrikat som bilmodell. Den service som ska utföras på en viss personbil är normalt märkes- och modellspecifik och även ibland årsmodellspecifik. För det andra förutsätter service och reparation information och vägledning från tillverkaren. Denna skiljer sig inte bara mellan fabrikat utan också mellan bilmodeller. För det tredje används även olika delar, och i viss mån verktyg, för att fullgöra service- och reparationsmomenten.

67Sammantaget visar detta att en service och reparation av en KIA-bil inte är utbytbar mot service och reparation av en Volvo-bil eller något annat märke. Från konsumentperspektiv är det således fråga om distinkta tjänstemarknader. Den relevanta produktmarknaden för en KIA-ägare är således service och reparation av KIA-bilar.

68Utbudssubstitution innebär att bilverkstäder som idag inte är aktiva på den relevanta marknaden skulle träda in på den, dvs. att verkstäder som inte erbjuder KIA-service till följd av en liten men varaktig prisökning på KIA-service väljer att göra det. SBF bedömer att sådan utbudssubstitution är högst begränsad. Det föreligger två huvudsakliga skäl till denna bedömning.

69För det första kan den absoluta majoriteten av de allmänna reparationsverkstäderna redan idag utföra KIA-service. Dessa verkstäder är alltså i vart fall potentiella aktörer på den relevanta marknaden. Det är därför endast en mindre grupp bilverkstäder som har en teoretisk möjlighet att faktiskt träda in på marknaden för service och reparation av KIA-bilar.

70Den grupp allmänna reparationsverkstäder som idag inte erbjuder KIA-service är av allt att döma auktoriserade märkesverkstäder för mer exklusiva bilfabrikat, s.k. premium brands, t.ex. Mercedes, Audi och Jaguar. Det är knappast troligt att denna kategori skulle börja erbjuda KIA-service vid en liten men varaktig prishöjning på 5-10 % av service på ett mindre exklusivt volymmärke såsom KIA.

71För det andra är det osannolikt att antalet allmänna reparationsverkstäder skulle öka i någon större omfattning till följd av en liten men varaktig prisökning på service och reparation på ett enstaka bilmärke som KIA, vilket endast representerar omkring 1 % av den svenska bilparken. En sådan liten andel kan i sig själv inte motivera investeringen för bl.a. ett diagnosverktyg som uppgår till uppemot 150 000 kr. Incitamenten för företag att bli allmänna reparationsverkstäder påverkas därför mycket lite av en liten men varaktig prisökning på KIA-service. Sammantaget visar dessa två skäl att utbudssubstitutionen är högst begränsad.

KIA:s marknadsandel

72Marknadsandelen för KIA och dess auktoriserade nätverk på marknaden för service och reparation av KIA-bilar i Sverige är i storleksordningen 86 %. Av AutoIndex-undersökningen från 2010 framgår att marknadsandelen för KIA och dess auktoriserade nätverk på marknaden för service och reparation av KIA-bilar var i storleksordningen 80 %. I undersökningen ställdes frågan om var bilägaren åker för service och reparation. 80 % av KIA-ägarna svarade att de åker till en auktoriserad KIA-verkstad. Undersökningen genomfördes under tio års tid och omfattade 15 000 bilägare av de 22 vanligaste fabrikaten av årsmodell 2003 - 2009. Undersökningen utgör den enda återkommande på området och har ett mycket stort statistiskt underlag.

73SBF har vidare låtit K2analys AB utföra en oberoende marknadsundersökning för att fastställa KIA:s och de auktoriserade KIA-verkstädernas marknadsandel på den svenska marknaden för service och reparation av KIA-bilar. Marknadsundersökningen visar att KIA-verkstäderna har en marknadsandel avseende service och reparationer av KIA-bilar i Sverige som uppgår till 86 % (räknat i värde) respektive 84 % (räknat i volym).

Garantivillkorets syfte eller effekt

74Garantivillkoret är en del av en medveten strategi från KIA:s sida att skaffa sig makt över eftermarknaden. KIA verkar aktivt för att knyta upp kunder i eftermarknadsledet och stänga ute de oberoende verkstäderna.

75Oavsett syfte har garantivillkoren en konkurrensbegränsande effekt. Icke-auktoriserade verkstäder har ingen möjlighet att konkurrera med KIA-verkstäder avseende tillhandahållande av reparations- och servicearbete på KIA-bilar. Villkoret medför en minskad valfrihet av verkstäder för KIA-ägare och högre priser på reparationstjänster. Garantier kopplade till kravet på att en service måste utföras på en auktoriserad verkstad leder till högre kostnader då konsumenten inte har någon reell valmöjlighet.

76De oberoende verkstäderna utgör dock inte bara en källa till konkurrens avseende pris, utan även avseende kvalitet. Inom vissa orter och geografiska områden leder garantivillkoren till att konkurrensen helt kommer att upphöra då kunderna kommer att vara hänvisade till en enda aktör. Garantivillkoren stärker även lojaliteten bland ägare till KIA-bilar gentemot auktoriserade KIA-verkstäder.

Undantag?

77Eftersom KIA/dess auktoriserade verkstäder har en marknadsandel överstigande 30 % på marknaden för tillhandahållande av service och reparationer av KIA-bilar i Sverige, är Nya GUF inte tillämplig på avtalen/det samordnade förfarandet. Avtalen/det samordnade förfarandet måste således bedömas individuellt enligt 2 kap. 2 § KL och artikel 101.3 i EUF-fördraget.

78Ett avtal/samordnat förfarande kan undantas från förbud om det bl.a. bidrar till att förbättra distribution av varor samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppstår. Enligt Tilläggsriktlinjerna är det inte troligt att avtal, som medför att medlemmarna i ett auktoriserat nätverk förbehålls reparationer på fordon, innebär några fördelar för konsumenterna på ett sätt som skulle kunna motivera att dessa avtal undantas enligt artikel 101.3 i EUF-fördraget.

79De eventuella effektivitetsvinsterna med garantivillkoret kommer inte konsumenterna till godo. Villkoret leder till sämre tillgänglighet och lägre konkurrenstryck. Det av KIA tillämpade garantivillkoret är inte proportionerligt eller nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet.

80KIA och dess auktoriserade verkstäder har en marknadsandel på 86 % på marknaden för service och reparation av KIA-bilar. Redan med hänsyn till denna mycket höga marknadsandel är ett individuellt undantag uteslutet.

KIA:s dominerande ställning

81KIA:s marknadsandel på 86 % utgör en presumtion för att en dominerande ställning föreligger. För det fall KIA inte ensamt ska anses inneha en dominerande ställning har KIA och dess auktoriserade verkstäder i vart fall gemensamt en sådan dominerande ställning.

82KIA och de auktoriserade verkstäderna uppträder, med hänsyn till avtalsförhållandet parterna emellan och deras agerande i övrigt, som en kollektiv enhet på marknaden. De har antagit samma förhållningssätt avseende tillämpningen av det aktuella garantivillkoret gentemot enskilda bilägare.

Missbruk

83KIA:s tillämpning av det aktuella garantivillkoret utgör ett exkluderande missbruk eftersom det medför att övriga marknadsaktörer utestängs från möjligheten att erbjuda föreskriven service till KIA-ägare, och därmed inte effektivt kan konkurrera utifrån pris eller kvalitet.

84För det fall KIA och dess auktoriserade verkstäder gemensamt ska anses ha en dominerande ställning påverkar inte detta bedömningen av om KIA:s agerande utgör missbruk. Även om den dominerande ställningen innehas av flera företag gemensamt är det inte nödvändigt att samtliga företag tillsammans har missbrukat denna ställning. Det är tillräckligt att missbruket kan anses som ett uttryck för företagens kollektiva dominerande ställning.

KIA

Allmänt

85KIA:s garanti är en fabriksgaranti, dvs. den ställs ut av KIA gentemot konsumenten. Det aktuella villkoret uppställs av KIA ensidigt i relationen med slutkonsumenten, som en förutsättning för att fabriksgarantin ska förlängas till sju år. Konsumenten informeras om villkoret vid köpet och kan sedan fritt välja att följa villkoret eller att nöja sig med den treåriga garantin. Konsumenten kan när som helst under garantitiden välja att sluta tillämpa garantivillkoret. Konsumenten gör således ett aktivt val varje gång bilen ska undergå service. Cirka 7 % av svenska KIA-ägare väljer bort den sjuåriga garantin i nuläget.

86Syftet med villkoret är att säkerställa hög kvalitet och pålitlighet i det regelbundna underhållet av KIA-bilar. Verkstäder som är auktoriserade av KIA uppfyller KIA:s krav på kunskaper och kvalitet. De följer KIA:s anvisningar och rekommendationer för service och de har den utrustning och den tekniska information som krävs för att utföra service enligt KIA:s föreskrifter. Regelbunden service utförd av KIA-utbildade mekaniker med KIA-specifika verktyg bidrar till bilarnas dokumenterade långa hållbarhet och låga skadenivå. Även om andra verkstäder kan uppfylla samma krav finns det inget sätt för KIA - eller för bilägarna - att kontrollera detta utanför det auktoriserade nätverket. Kvaliteten på verkstadstjänster på den svenska marknaden är mycket varierande.

Avtal mellan företag

87KIA-verkstäderna och KIA:s återförsäljare tillämpar KIA:s villkor i förhållande till kunderna och informerar kunderna om villkoren och tar emot garantiärenden från konsumenter. Det följer av konsumenträttslig lagstiftning, av KIA:s auktorisationsavtal samt av handelsbruk i återförsäljarleden. Återförsäljarna och verkstäderna representerar KIA på slutmarknaden. KIA:s garantivillkor gentemot konsumenterna ingår dock inte i något avtal mellan KIA och de auktoriserade verkstäderna. KIA förhandlar heller aldrig garantivillkoren med de auktoriserade verkstäderna eller återförsäljarna. Det auktoriserade nätverket informeras endast om de villkor KIA avser att tillämpa.

88Det är svårt att se garantivillkoren som något tyst samförstånd eller uttryck för en gemensam vilja mellan KIA och verkstäderna.

Garantivillkorets betydelse för konsumenterna

89De svenska konsumenterna efterfrågar allt oftare inte bara en bil, utan ett paket bestående av produkter och tjänster, där såväl bilens egenskaper som garantier, underhållskostnader, totala ägarkostnader och andrahandsvärde påverkar valet av bil. Bilföretagen, däribland KIA, försöker därför skapa ett konkurrenskraftigt och kvalitativt erbjudande i alla led, inklusive nybilsförsäljning, garantier, service, reparationer och tilläggstjänster.

90De svenska konsumenternas efterfrågan beror på olika faktorer. Sverige har en av Europas äldsta bilparker. Fyra av tio svenska bilar är äldre än tio år och den nuvarande genomsnittliga livslängden för personbilar i Sverige är ca 17 år. Statistiken visar tydligt att svenska konsumenter vid val av bil generellt planerar ett långvarigt ägande, varvid fordonets livscykelkostnader får en större betydelse redan vid köptillfället. KIA menar att kunderna när de köper en bil är väl medvetna om var de kan utföra service- och reparationstjänster, eftersom alla återförsäljare har en verkstad knuten till sig.

91Det framgår även av alla de tidningsartiklar, utdrag från sociala forum och andra publikationer, som såväl KIA som SBF har åberopat, att svenska konsumenter har ett stort intresse för bilars livscykelkostnader. Uppdaterad och detaljerad information om dessa kostnader finns lättillgängligt via olika medier. Så länge kunderna informeras om garantivillkoren är de fria att välja garantitid och serviceprogram.

92Det sagda gäller i särskilt hög grad för KIA. Betydelsen av en bils totala livscykelkostnad och ägarupplevelse är den aspekt som KIA särskilt betonar i sin produktutformning och marknadsföring. KIA:s erbjudande bygger på prisvärda produkter, låga ägarkostnader och ett stabilt andrahandsvärde. De konsumenter som väljer KIA kan därför antas i större utsträckning än andra beakta hela bilens livscykel och ägarkostnader vid köptillfället.

93KIA saknar incitament att begränsa konkurrensen på eftermarknaden, eftersom den inte genererar några betydande intäkter för KIA. En konkurrensstörning på eftermarknaden och höjda priser på service av KIA-bilar, skulle med stor sannolikhet skada KIA:s nybilsförsäljning, med stora förluster till följd. Varken KIA eller någon annan tillverkare har därför någon anledning att fördyra servicen för konsumenterna, snarare tvärtom. KIA är dessutom mån om att ge tydlig information om garantierna till konsumenterna.

94Det bör påpekas att KIA inte bara vinner marknadsandelar på den svenska marknaden, utan dessutom har högst lojalitet bland de befintliga kunderna. 70 % av KIA-ägarna väljer att köpa KIA igen när de byter bil.

95Det faktum att KIA:s försäljning ökar, den mycket låga nivån av maskinskador och den höga andelen nöjda kunder som väljer att åter igen köpa en KIA, visar att KIA:s strategi är såväl konkurrenskraftig som fördelaktig för kunderna.

96Även om de flesta fristående verkstadskedjorna marknadsför sig och uppfattas som billigare alternativ till de auktoriserade verkstäderna visar uppgifter från KIA-kunder att de icke-auktoriserade verkstäderna i många fall kan vara dyrare. Prisskillnader mellan olika verkstäder beror dock ofta på andra faktorer, såsom det geografiska läget. Generellt är det en större skillnad mellan storstad och landsbygd. Enligt KIA:s erfarenhet behöver de oberoende verkstäderna ofta mer tid för att genomföra servicen och åtgärda eventuella problem eftersom de saknar specialkompetens avseende just KIA-bilar. Dessa extratimmar ökar servicekostnaden. Dessutom saknar de oberoende verkstäderna kunskap och verktyg för att upptäcka vissa märkesspecifika problem eller tillhandahålla viktiga uppdateringar av den mjukvara som finns i bilarnas elektroniska system. Den typen av brister i servicen kan inte bara bli mycket dyrbara för konsumenten, utan också äventyra bilens säkerhet.

97Konsumenterna är generellt mer nöjda med yrkeskunnigheten hos auktoriserade verkstäder och anser att dessa verkstäder är bättre på att hantera garantier och reklamationer, att erbjuda goodwill samt att hantera akuta situationer. Samtidigt väljer många konsumenter - om de kan - det billigaste alternativet på eftermarknaden. Det är den överlägset vanligaste anledningen till varför de väljer icke-auktoriserade verkstäder.

Den svenska verkstadsmarknaden

98De europeiska verkstadsmarknaderna har genomgått betydande förändringar sedan Kommissionen, genom ett antal förordningar antagna under 2000-talet, skapade ett ökat informationsflöde och tydliga regler på eftermarknaden, vilket inneburit ökad konkurrens mellan alla aktörer.

99Den hårdare konkurrensen har lett till två starka trender på eftermarknaden - en fördjupad konsolidering och ökade marknadsandelar för icke-auktoriserade verkstäder, på bekostnad av de auktoriserade verkstäderna. Det faktum att fyra av fem verkstäder är icke-auktoriserade visar att dessa har en mycket stark ställning på den svenska marknaden och att denna ställning är ovanligt stark jämfört med övriga EU-länder.

100Den största icke-auktoriserade verkstadskedjan, Mekonomen/Meca, är ca tio gånger större än hela KIA:s auktoriserade nätverk. KIA:s auktoriserade verkstäder utgör dessutom inget samordnat nätverk, eftersom verkstäderna oftast är auktoriserade av ett flertal märken och i ett 20-tal fall även medlemmar i en icke-auktoriserad kedja. Till skillnad från de icke-auktoriserade kedjorna samordnar de auktoriserade verkstäderna sällan sina inköp eller marknadsföring. KIA:s auktoriserade verkstäder utgör således helt fristående och konkurrerande företag.

101Verkstäderna på den svenska marknaden konkurrerar om att tillhandahålla service och reparationer på alla bilar. Även om vissa verkstäder specialiserar sig på ett eller flera märken är det få verkstäder som nekar till att serva en bil på grund av ”fel” bilmärke. Det gäller särskilt de icke-auktoriserade verkstäderna, som själva säger att de kan serva och reparera alla märken. Verkstäderna konkurrerar således om hela den svenska bilparken och vad som är avgörande är deras tillträde till hela bilparken, inte till bilar av ett specifikt märke.

102Verkstäderna använder olika konkurrensmedel och marknadsstrategier, t.ex. låga priser, kvalitet, kombinationserbjudanden och rikstäckande ramavtal. Oavsett val av strategi så kan så gott som alla verkstäder relativt snabbt och enkelt ändra inriktning och bli auktoriserade av ett eller flera märken, eller välja att vara oberoende. Valet av strategi styrs av flera olika faktorer, såsom bilägarnas preferenser och sammansättningen av den befintliga bilparken. De icke-auktoriserade verkstäderna är fria att uppfylla tillverkarnas kvalitetskrav och erhålla auktorisation. Det är ett kommersiellt beslut av de fristående verkstäderna att inte göra detta utan i stället konkurrera med andra medel, främst erbjudanden om lägre priser.

Garantivillkorens betydelse för konkurrensen

103Statistik från BIL Sweden visar att den svenska personbilparken vid utgången av 2010 uppgick till 4 335 182 bilar. Av dessa 4,3 miljoner bilar var 47 098 av märket KIA. Att förlusten av den regelbundna servicen av dessa 47 000 bilar, eller 1,7 % av bilparken, märkbart skulle påverka affärsmöjligheterna för 4/5 av de svenska verkstäderna, nämligen den icke-auktoriserade sektorn, förefaller orimligt. Affärsmöjligheterna för de fristående verkstäderna kan därför omöjligen märkbart påverkas av KIA:s garantivillkor.

104SBF har själv angett att KIA:s lilla andel av den svenska bilparken inte motiverar investeringar i KIA-specifika verktyg. Eftersom SBF:s medlemmar enligt egen uppgift inte är intresserade av att investera i specialiserade verktyg och teknisk information för att serva KIA-bilar har KIA svårt att se hur de omstridda garantivillkoren kan anses påverka SBF-medlemmarnas konkurrenssituation på något märkbart sätt.

105Även KIA:s auktoriserade verkstäder utgör en mycket liten andel av de svenska bilverkstäderna. Om de auktoriserade KIA-verkstäderna skulle försöka snedvrida konkurrensen på verkstadsmarknaden till sin fördel, skulle andra marknadsaktörer snabbt reagera antingen genom att ansöka om KIA-auktorisation eller genom att locka över kunderna med mer attraktiva erbjudanden.

106KIA:s garantivillkor omfattar endast den föreskrivna, regelbundna servicen. Dessa servicetillfällen blir de facto allt färre, eftersom KIA (och andra biltillverkare) sedan 2010 endast föreskriver service vartannat år för ett flertal modeller.

107Det stämmer inte att garantivillkoret skulle utestänga icke-auktoriserade verkstäder från att serva KIA-bilar. Ca 7 % av KIA-ägare har i dagsläget valt bort den sjuåriga garantin och servar sina bilar hos icke-auktoriserade verkstäder. Ytterligare ca 35 % av de befintliga KIA-bilarna är äldre än sju år och omfattas alltså inte längre av villkoret. De icke-auktoriserade verkstäderna är således oförhindrade att utföra service på över 40 % av de befintliga KIA-bilarna. Det är dessutom äldre bilar samt bilar vars ägare aktivt valt bort garantin, vilket torde gynna de icke-auktoriserade verkstäderna.

108Om man bortser från bilar som inte omfattas av garantivillkoret, garantireparationer samt övriga reparations- och underhållstjänster (dvs. inte den regelbundna servicen), uppskattar KIA att omkring en tredjedel av alla verkstadsarbeten på KIA-bilar omfattas av det aktuella garantivillkoret.

109Det bör också noteras att den verkliga potential som SBF:s verkstäder påstås bli utestängda från inte är den totala marknadspotentialen, eftersom inte alla KIA-ägare skulle serva sina bilar hos icke-auktoriserade verkstäder i avsaknad av garantivillkoret. Jämförelsen måste i stället göras mot ett estimerat kontrafaktiskt scenario. Vid en sådan jämförelse kan t.ex. Hyundai användas som har liknande bilar och kundkrets som KIA, men däremot inget garantivillkor motsvarande KIA:s.

110Som exempel kan tas AutoIndex-undersökningen, vari anges att 80 % av KIA:s kunder anför att de under det senaste året primärt har använt sig av auktoriserad verkstad. Motsvarande siffra för Hyundai är 78 %. Medelsiffran för alla bilmärken i samma undersökning är 79 %. Ett kontrafaktiskt scenario skulle därför innebära att 1-2 % av verkstadsbesökarna skulle använda icke-auktoriserade verkstäder i stället för KIA:s auktoriserade verkstäder. I antal verkstadsbesök innebär det 360-720 besök per år.

111Även den sammantagna marknadstäckningen för villkorade garantier på den svenska marknaden - som såvitt KIA förstår tillämpas i någon form också av exempelvis BMW, Peugeot och Subaru - är liten, i vart fall under 10 %. Det betyder att större delen av marknaden är helt öppen för de fristående verkstäderna.

112Konkurrensverket konstaterade redan 2010 i rapporten Garantivillkor vid nybilsförsäljning (KKV 2010:1) att vissa nybilsgarantier bara gäller om tillverkarnas auktoriserade verkstäder utför service, men att dessa krav inte har en sådan omfattning att de utgör något konkurrensproblem. Konkurrensverkets slutsats av marknadsundersökningen var att garantikrav liknande KIA:s ”förekommer, men att de inte har en sådan omfattning och utbredning att det i nuläget finns anledning att prioritera frågan ytterligare” samt att ”marknaden i allt väsentligt tycks fungera på ett från allmän konkurrenssynpunkt tillfredsställande sätt”.

113Inte heller det klagomål som SBF lämnade in till Konkurrensverket i augusti 2010 föranledde någon åtgärd från verkets sida. Detta tyder på att de aktuella villkoren inte har någon märkbar effekt på den svenska marknaden för bilverkstäder.

114Påståendet att förlängda garantier eller garantivillkor skulle påverka kundernas lojalitet mot de auktoriserade verkstäderna saknar stöd i AutoIndex-undersökningen. Vissa bilmärken som erbjuder längre garantier - exempelvis Opel och Renault - uppvisar låg kundlojalitet på eftermarknaden, medan t.ex. Mazda som inte erbjuder förlängda garantier lyckas behålla 90 % av kunderna inom det auktoriserade systemet. KIA:s kundlojalitet ligger nära medelnivån på eftermarknaden enligt undersökningen.

KIA:s auktoriserade nätverk.

115KIA:s system av auktoriserade verkstäder är ett rent kvalitativt selektivt system som tillämpas konsekvent och icke-diskriminerande. Det betyder att alla verkstäder som vill vara med och som uppfyller de kvalitativa kraven kan bli auktoriserade verkstäder.

116En auktorisation kostar ca 178 000 kr, varav den största utgiftsposten är inköp av ett märkesspecifikt diagnosverktyg. Andra kostnader är t.ex. licenskostnad för åtkomst till KIA:s diagnossystem och en mindre anslutningsavgift till det auktoriserade nätverket. Efter den inledande kostnaden betalar verkstäderna bara för åtkomsten till diagnossystemet, vilket uppgår till ca 36 000 kr per år. Auktorisationskostnaden för KIA ligger på medelnivå jämfört med andra bilmärken.

117Vad gäller KIA-verkstädernas geografiska täckning ligger KIA:s verkstadsnät i medelfåran vad gäller geografisk täckning. KIA noterar att heltäckande geografisk täckning är ett problem som hänför sig till hur Sverige ser ut och hur utspridd befolkningen är. KIA noterar också att detta är ett problem som man delar med många andra bilmärken och man arbetar på att åtgärda detta.

118Det finns tre övergripande teman för hur KIA arbetar med att åstadkomma ett högkvalitativt nätverk. Dessa är utbildning, utrustning och reservdelar.

Utbildning

119I början av 2000-talet skedde en lavinartad teknisk utveckling. Bilarna har förändrats från att vara utpräglat mekaniska produkter - en motor under motorhuven - till att bli högteknologiska rullande datorer. Det säger sig självt att denna utveckling ställer helt andra krav på en bilmekanikers kompetens än för 20 år sedan.

120Självfallet är det så att det fortfarande finns en grundnivå av kunskap som är förhållandevis lika för alla bilmärken. De senaste årens utveckling har dock medfört att en avsevärd del av den kunskap som behövs för att serva en bil är specifik för just det bilmärket.

121I Sverige finns, till skillnad från många andra länder, inga som helst krav eller certifieringssystem för att en person ska kunna kalla sig bilmekaniker. Vem som helst kan öppna en bilverkstad. Genom kontrollprover och ett gediget utbildningssystem kan KIA försäkra sig om att dess verkstäder har bilmekaniker med tillräcklig kompetens på flera sätt.

122Det är KIA:s bedömning att nära nog ingen mekaniker hos icke-auktoriserade verkstäder - om de inte tidigare har arbetat på en märkesverkstad - har den generella och märkesspecifika kompetensen som krävs för att serva och reparera KIA-bilar.

Utrustning

123För att kunna serva och reparera en så högteknologisk produkt som en bil av idag krävs också högkvalitativ utrustning. KIA:s auktoriserade nätverk använder sig av KIA:s diagnossystem GSW och det märkesspecifika diagnosverktyget GDS. Dessutom har de auktoriserade verkstäderna specialverktyg som är anpassade för KIA-bilar.

124Oberoende verkstäder väljer att inte använda märkesspecifika verktyg, trots att generiska diagnosverktyg är otillräckliga jämfört med ett märkesspecifikt diagnosverktyg, för att utföra service och reparationer. KIA anser att det helt enkelt inte är möjligt att utföra fackmannamässig service på en KIA-bil med ett generiskt diagnosverktyg. Anledningen till detta är bl.a. av följande skäl.

125För det första är KIA:s märkesspecifika diagnosverktyg kapabla att föra en tvåvägskommunikation med bilen och dess system. De allra flesta generiska instrument kan inte detta. I stor utsträckning är generiska instrument endast s.k. felkodsavläsare. De kan alltså bara läsa av felkoder - i de allra flesta fall kan de bara läsa av generella, standardiserade felkoder och inte märkesspecifika. En bilmekaniker som använder ett generiskt diagnosverktyg kan inte använda det verktyget för att göra något mer än att läsa av vad som är fel. Ett märkesspecifikt verktyg vet exakt hur bilen ser ut inuti samt hur de olika styrenheterna fungerar enskilt och tillsammans. Verktyget kan guida mekanikern genom en reparation eller åtgärd och löser på så sätt problemet.

126För det andra uppdateras inte informationen i generiska verktyg tillräckligt ofta. KIA:s diagnossystem GSW/GDS uppdateras flera gånger i veckan med aktuell information från fabriken. Det märkesspecifika KIA-verktyget uppdateras med den informationen så snart det kopplas upp online, vilket det gör varje gång det används. Ett generiskt instrument uppdateras endast två till fyra gånger per år.

127För det tredje innebär tvåvägskommunikationen att ett KIA-verktyg kan kontrollera kampanjer och utföra uppdateringar av en bils mjukvara. En kampanj används för att signalera att förbättringar och uppdateringar av bilens mjukvara ska ske.

128KIA menar att det är ett nödvändigt element av service att utföra kontroll av kampanjer och uppdateringar. Att kontroll med GDS är ett serviceelement framgår av KIA:s service- och garantibok. Sådana mjukvaruuppdateringar är absolut avgörande för att bilen ska fungera bra och vara driftssäker.

Reservdelar

129En tredje viktig kvalitetsaspekt av att utföra fackmannamässiga servicetjänster är att använda sig av högkvalitativa reservdelar, som är specifikt anpassade för KIA:s krav och standarder.

130Originaldelar är kvalitativt överlägsna reservdelar som används av icke-auktoriserade verkstäder. SBF hävdar dock att icke-auktoriserade verkstäder kan uppvisa intyg på att de använder sig av reservdelar av motsvarande kvalitet. När KIA:s representanter varit ute hos de icke-auktoriserade medlemmarna för att bekräfta detta har inte någon lyckats uppvisa ett sådant intyg. De intyg som SBF har presenterat i efterhand är väldigt generella och intetsägande, i flera fall är de upp till sex år gamla.

Serviceprotokoll

131För varje typ av service har KIA anpassade serviceprotokoll. Vilka kontrollpunkter som anges i ett serviceprotokoll är beroende av bilmodell och serviceintervall. KIA:s serviceprotokoll är noga utformade av tekniker med märkesspecifik kunskap för att bemöda sig om att de innehåller nödvändiga kontrollpunkter och åtgärder.

132KIA:s uppfattning är att varje enskilt moment i ett serviceprotokoll är viktigt för bilens funktion, säkerhet och livslängd. Om ett serviceprotokoll inte efterföljs eller saknar lämpliga kontrollpunkter så anser KIA att det innebär stora risker för att servicen inte är fackmannamässigt utförd.

133KIA har jämfört serviceprotokoll som används av en auktoriserad verkstad med sådana som används av Mekonomen och funnit att en hel del punkter saknas i Mekonomens protokoll eller skiljer sig från KIA:s protokoll. Enligt SBF använder sig de icke-auktoriserade nätverken av nedladdade serviceprotokoll via Autodata. KIA kan bara notera att sådana serviceprotokoll inte innehåller uppdaterad information.

De icke-auktoriserade verkstäderna

134Den varierande kvaliteten på verkstadstjänster i Sverige är ett välkänt problem. Olika individuella verkstäder håller olika kvalitet och merparten av de icke-auktoriserade verkstäderna omfattas inte av några regelbundna kvalitetskontroller. Det enda allmänt kända frivilliga systemet för kvalitetssäkring av verkstäder i Sverige är KBV. Mindre än en fjärdedel av verkstäderna i Sverige (cirka 900) är anslutna till KBV och många av dem är auktoriserade.

135Även om de större kedjorna för icke-auktoriserade verkstäder uppställer vissa krav på medlemmarnas kvalitet är de inte tillräckliga och de i målet åberopade exemplen på felaktigheter visar tydligt att kvalitetskraven inte följs upp genom kontroller och fungerande rutiner.

136Att kunden i de flesta situationer har ett giltigt anspråk på att få felet åtgärdat eller skadan ersatt innebär inte att risken elimineras. Många brister i servicen upptäcks lång tid efter servicetillfället och det kan då bli svårt att kräva ersättning. Vidare är de icke-auktoriserade verkstäderna sämre på att hantera reklamationsanspråk och vissa av dem följer inte ens ARN:s rekommendationer.

137Även i fall då framgångsrika reklamationer leder till att skadan avhjälps och kunden får ersättning täcker den sällan hela merkostnaden och de olägenheter kunden utsätts för. KIA kan därför inte hålla med om att det faktum att en verkstad åtar sig att följa tillverkarens rekommendationer innebär någon garanti för att dessa rekommendationer faktiskt följs eller att risken för bristfällig service elimineras.

138Dessa brister, som beror på ett förhållningssätt bland de icke-auktoriserade verkstäderna - kostnadsbesparingar framför noggrannhet och säkerhet - är den främsta orsaken till att KIA tillämpar det aktuella garantivillkoret. Om priset är det enda som styr går kvaliteten och tryggheten förlorad.

Relevant marknad

139Den svenska marknaden bär särskilt tydliga drag av en systemmarknad av två skäl. För det första har Sverige en av Europas äldsta bilparker. Statistiken visar tydligt att svenska konsumenter vid valet av bil generellt planerar ett långvarigt ägande, varvid fordonets livs-cykelkostnader får en större betydelse redan vid köptillfället. För det andra framgår det av alla de tidningsartiklar, utdrag från sociala forum och andra publikationer som är åberopade i målet att svenska konsumenter har ett stort intresse för olika bilars underhållskostnader och andra driftskostnader. Uppdaterad och detaljerad information om dessa kostnader finns lättillgängligt via olika medier.

140Betydelsen av en bils totala livscykelkostnad och ägarupplevelse är den aspekt som KIA särskilt betonar i sin produktutformning och marknadsföring. KIA:s erbjudande bygger på prisvärda produkter, långa garantier, låga ägarkostnader och ett stabilt andrahandsvärde. De konsumenter som väljer KIA kan därför antas i större utsträckning än andra beakta hela

bilens livscykel och ägarkostnader vid köptillfället.

141I de fall där köparnas efterfrågan inte bara omfattar en bil, utan en kombination av fordon, service, reparationer och reservdelar, ingår alla dessa produkter och tjänster i en systemmarknad. På denna marknad ska en biltillverkares marknadsandel beräknas utifrån dess andel av den totala bilparken. KIA:s marknadsandel på en sådan relevant marknad i Sverige är ca 1 %.

142Om Marknadsdomstolen anser, trots det ovanstående, att den relevanta produktmarknaden ska definieras som marknaden för verkstadstjänster, bör en sådan marknad i vart fall innefatta service och reparation av personbilar samt försäljning av reservdelar. De reservdelar som ingår i denna marknad är sådana delar som används vid service och reparation.

Nya GUF:s tillämplighet

143För det fall KIA:s garantivillkor vid nybilsförsäljningen anses ha vissa märkbara konkurrensbegränsande effekter på eftermarknaden är de ändå tillåtna eftersom KIA:s eftermarknadsavtal omfattas av gruppundantagsskydd. Den relevanta marknadsandels-gränsen är numera - även för ett rent kvalitativt system - 30 %. KIA:s marknadsandel på den svenska bilmarknaden är som nämnts i storleksordningen 1 % i förhållande till den befintliga bilparken och ca 5 % i förhållande till nybilsförsäljningen. Marknadsandelen på eftermarknaden är svårare att beräkna, men KIA:s marknadsandel på den övergripande svenska bilreservdelsmarknaden är i vart fall lägre än KIA:s andel av bilmarknaden, eftersom KIA möter konkurrens från märkesobundna leverantörer av reservdelar. KIA äger inga verkstäder i Sverige och har därför ingen marknadsandel på reparations- och underhållsmarknaden. Med dessa utgångspunkter ligger alltså KIA långt under 30 %-gränsen.

Individuell bedömning utanför Nya GUF

144För det fall KIA:s garantivillkor skulle falla utanför Nya GUF är villkoret ändå tillåtet enligt undantaget i artikel 101.3 i EUF-fördraget och i 2 kap. 2 § KL.

145Som angetts ovan är syftet med garantivillkoren att säkerställa hög kvalitet och pålitlighet i det regelbundna underhållet. För att vara villig att erbjuda den förlängda sjuåriga garantitiden har KIA funnit det nödvändigt att kräva att bilen genomgår den regelbundna underhållsservicen enligt KIA:s rekommendationer hos auktoriserade KIA-verkstäder.

146KIA:s krav på auktoriserad service har minimerats i sin omfattning till att avse endast den regelbundna servicen, medan i övrigt samtliga reparationer och andra arbeten som inte bekostas av KIA under garantitiden faller utanför kravet. Den sjuåriga garantitiden innebär ett viktigt mervärde för konsumenter och de aktuella garantivillkoren är en nödvändig faktor för att detta mervärde ska kunna erbjudas. Villkoren ger konsumenterna fördelar i form av bättre säkerhet, kvalitet och pålitlighet, högre andrahandsvärde på bilen samt inte minst den förlängda garantitiden i sig.

147De förlängda nybilsgarantierna har varit ett sätt för KIA att utmärka sig och vinna marknadsandelar som en ny och icke-europeisk aktör. KIA:s och därmed de förlängda garantiernas konkurrensfrämjande karaktär på bilmarknaden är en positiv effekt som måste beaktas vid bedömningen av garantivillkoren och som uppväger en eventuell negativ effekt på konkurrensen på eftermarknaden.

Dominerande ställning och missbruk

148För att en dominerande ställning ska föreligga krävs att företagets ställning tillåter det att i betydande omfattning agera oberoende i förhållande till sina konkurrenter, kunder och i sista hand, konsumenter. KIA svarar, i sin egenskap av biltillverkare, för ca 5 % av nybilsförsäljningen i Sverige och möter hård konkurrens från övriga biltillverkare. Det framgår redan av denna omständighet att KIA saknar möjligheter att agera oberoende i förhållande till såväl sina konkurrenter som till sina kunder.

149En bedömning av om ett företag är dominerande grundas på en helhetsbedömning. En faktor som beaktas i en sådan helhetsbedömning är det påstått dominerande företagets marknadsandelar. Inte ens med SBF:s egen marknadsavgränsning kan man nå en slutsats om dominerande ställning för KIA. Det är fullkomligt orimligt att hävda att KIA ska tillskrivas summan av samtliga KIA-auktoriserade verkstäders egna marknadsandelar, särskilt i en bedömning av dominans.

150Det förekommer ingen priskoordinering mellan KIA-auktoriserade verkstäder och de konkurrerar med varandra på samma sätt som de konkurrerar med alla andra verkstäder. Endast den omständigheten att KIA-auktoriserade verkstäder utför service och garantireparationer på KIA-bilar utifrån vissa kvalitetskrav kan inte i sig anses medföra att de uppträder som en kollektiv enhet, i synnerhet med tanke på att verkstäderna i allt väsentligt väljer sina egna strategier på marknaden.

151Om domstolen ändå mot all förmodan skulle finna att KIA har en dominerande ställning kan följande nämnas. Enligt Kommissionens meddelande om artikel 82 i EG-fördraget (numera artikel 102 EUF-fördraget) består konkurrenshämmande avskärmning, dvs. exkluderande missbruk, i att ”faktiska eller potentiella konkurrenters reella tillgång till leveranser eller marknader är hämmad eller omöjliggjord till följd av det dominerande företagets beteende, som sannolikt har möjlighet att på ett lönsamt sätt höja priserna till skada för konsumenterna.”. KIA anser att inga av dessa förhållanden är för handen.

BEVISNING

152På SBF:s begäran har förhör hållits med C. L. (SBF:s ordförande), L. F. (tidigare VD på KBV), P. O. (VD Meca Sweden AB), M. L. (vice VD på Mekonomen AB), R. H. a. S. (anställd inom HR & Juridik inom Meca-koncernen), H. B. O. (sakkunnig från Copenhagen Economics) och A. N. (sakkunnig från K2analys AB).

153På KIA:s begäran har förhör hållits med P. H. (VD KIA), G. P. (teknisk chef KIA), P. D. (servicemarknadschef KIA), T. H. (Bil Sweden), R. N. (VD Scandinavian Autoparts AB), J. W. (regionschef KIA), N. J. (teknisk support KIA), B. A. (mekaniker vid och ägare av B. A. Bilservice) och F. R. (sakkunnig från RBB Economics).

154Båda parter har åberopat omfattande skriftlig bevisning.

DOMSKÄL

Inledning

155Den grundläggande frågan i målet är huruvida villkoret i KIA:s sjuåriga nybilsgaranti, som föreskriver att all föreskriven regelbunden service under löptiden ska ske hos auktoriserade KIA-verkstäder för att garantin ska gälla, strider mot förbudet i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579), KL.

156I 2 kap. 1 § KL anges att avtal mellan företag är förbjudna om de har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvridna konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt.

Avtalskriteriet

157En första förutsättning för att ett förfarande ska anses strida mot 2 kap. 1 § KL är att det är fråga om ett avtal mellan företag. I 1 kap. 6 § KL anges att det som sägs om avtal i KL även ska tillämpas på beslut av en sammanslutning av företag och på samordnade förfaranden av företag.

158Avgörande för tillämpligheten av 2 kap. 1 § KL är att det rör sig om någon form av samordning mellan två eller flera företag. Åtgärder vidtagna av ett företag utan att det föreligger något avtal eller handlande i samförstånd med ett annat företag omfattas inte av förbudet. Begreppet avtal, som enligt EU-rättslig praxis har en vidsträckt innebörd, bygger således på att det föreligger en gemensam vilja mellan minst två parter där uttrycksformen inte har någon betydelse så länge den utgör ett troget uttryck för parternas vilja. Det är följaktligen inte nödvändigt att det föreligger ett tvingande och giltigt avtal enligt nationell rätt (se bl.a. Tribunalens dom i mål T-41/96 Bayer AG mot Kommissionen).

159Av EU-rättslig praxis följer att parternas vilja kan utläsas såväl av bestämmelserna i ett avtal som ur deras agerande. Under vissa förhållanden har en uppmaning som t.ex. en bil-tillverkare riktat till sina återförsäljare, med vilka denne har avtal, inte ansetts utgöra en ensidig handling, utan ett avtal när uppmaningen är en del av en helhet av pågående affärsförbindelser som regleras av ett dessförinnan träffat allmänt avtal. Om återförsäljarna i en sådan situation uttryckligen eller underförstått samtycker till biltillverkarens förhållnings-sätt måste därmed avtalskriteriet anses uppfyllt (se EU-domstolens dom i mål C-74/04 Kommissionen mot Volkswagen).

160Sammanfattningsvis innebär det ovan sagda att det måste kunna fastställas att det förelegat någon form av gemensam vilja hos företagen att agera på marknaden på ett visst sätt eller, i vart fall, att ett av dem uppmanat de andra att gemensamt förverkliga ett syfte eller en policy, utan att de andra tydligt tagit avstånd från detta, för att det ska kunna vara fråga om ett avtal i konkurrensrättslig mening.

161Till stöd för att det föreligger ett avtal har SBF bl.a. åberopat ett standardavtal benämnt ”KIA AVTAL FÖR AUKTORISERAD VERKSTAD”. Standardavtalet, som ingås mellan KIA, i egenskap av importör, och en verkstad, i egenskap av auktoriserad verkstad, reglerar villkoren avseende det samarbete som KIA har med den auktoriserade verkstaden avseende bl.a. utförandet av reparations- och underhållstjänster på KIA-bilar.

162Av artikel 19.1.a i standardavtalet följer att KIA har av KIA Motor Corporation berättigats att förse de auktoriserade verkstäderna med en garanti för bl.a. personbilar innebärande att dessa bilar ska vara fria från fel under den tid som anges av KIA eller i enlighet med den servicebok som medföljer varje levererad personbil.

163Det framgår vidare av standardavtalet, artikel 19.1.b, att KIA eller KIA Motor Corporation när som helst har rätt att ändra garantitid och garantiregler under förutsättning att sådana förändringar är nödvändiga på grund av konkurrensskäl, lagändringar eller domslut. En sådan ändring ska enligt villkoren endast göras i den mån den auktoriserade verkstaden kan göra densamma gällande mot sina kunder. KIA ska meddela ändringar av garantiregler i god tid och, i de fall ändringar görs, i en anda av samarbete ta hänsyn till den auktoriserade verkstadens synpunkter.

164Av artikel 19.2 följer att auktoriserade verkstäder ska infria varje garanti som ställs av KIA för bl.a. personbilar och att de auktoriserade verkstäderna ska utföra service och reparationer enligt sådan överenskommelse.

165I artikel 20 i standardavtalet anges att KIA förser slutkonsumenten med en garanti utställd av moderbolaget Kia Motor Corporation och att garantin återfinns i KIA:s garantihäfte som medföljer varje levererad KIA-bil.

166Av SBF åberopade service- och garantiböcker för KIA-bilar och broschyrer för olika KIA bilmodeller framgår att förutsättningen för att den sjuåriga nybilsgarantin ska gälla är att all service ska utföras av auktoriserade KIA-verkstäder. Vidare framgår av åberopat marknadsföringsmaterial, som tillhandahålls direkt av de auktoriserade verkstäderna, att verkstäderna marknadsför KIA:s sjuåriga nybilsgaranti som ”vår” produkt.

Marknadsdomstolens bedömning i fråga om avtalskriteriet

167Samtliga auktoriserade verkstäder utgör företag i KL:s mening. KIA erbjuder det i målet påtalade garantivillkoret vid försäljning av nya bilar till kunder. Det villkoret återspeglas sedan i nyss redovisade standardavtal som de auktoriserade verkstäderna genom sin auktorisation åtagit sig att följa. Som redan framgått reglerar standardavtalet nämligen bl.a. den auktoriserade verkstadens skyldighet att infria de garantier som ställs av KIA vid försäljning av nya bilar. Annat har inte visats i målet än att de auktoriserade verkstäderna har agerat i enlighet med vad som förväntas av dem i enlighet med det aktuella avtalsvillkoret. Det måste således ha funnits en gemensam vilja hos KIA och de auktoriserade verkstäderna att gentemot kunder agera i enlighet med vad som följer av det i målet påtalade garantivillkoret. En sådan slutsats bekräftas också av de i målet åberopade service- och garantiböckerna samt broschyrerna. Vid nu redovisade förhållanden är avtalskriteriet i 2 kap. 1 § KL uppfyllt.

Relevant marknad

168En ytterligare förutsättning för att det påtalade garantivillkoret ska anses strida mot KL är att det har haft till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller att det gett ett sådant resultat. Vid denna konkurrensrättsliga bedömning utgör de involverade företagens marknadsandelar på den relevanta marknaden en indikation. En relevant marknad utgörs av ett produktmässigt område (relevant produktmarknad) och ett geografiskt område (relevant geografisk marknad).

169Vid bedömningen av vad som utgör den relevanta marknaden hämtas vägledning från EU-rätten. Hur den relevanta marknaden ska definieras belyses i Kommissionens tillkännagivande om definition av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning, EGT 97/C 372/03 (Kommissionens Tillkännagivande).

170Den relevanta produktmarknaden omfattar alla varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, pris och den tilltänkta användningen av konsumenterna betraktas som utbytbara. Den geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta varorna eller tjänsterna, inom vilken konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framförallt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.

171Det är i första hand utbytbarheten på efterfrågesidan som bör beaktas, eftersom den normalt utgör den mest omedelbara och effektiva begränsningen i företagens möjlighet att utöva inflytande (se artikel 13 i Kommissionens Tillkännagivande och Tribunalens dom i mål T-177/04 easyJet mot Kommissionen). Det primära vid marknadsavgränsningen är således om och i vilken omfattning konsumenterna kan skydda sig mot en prishöjning genom att inom tillräckligt kort tid välja en annan produkt eller anlita en annan leverantör.

172Det s.k. SSNIP-testet (en förkortning av engelskans ”small but significant and non-transitory increase in price”) har utvecklats som ett stöd för att bedöma utbytbarhet. Detta innebär att man bedömer konsumenternas troliga reaktion på en antagen liten och varaktig prisförändring på 5-10 % på produkterna i fråga (se artiklarna 15-19 i Kommissionens Tillkännagivande). Om konsumenterna kan ersätta den prishöjda produkten med en annan produkt i en sådan omfattning att prishöjningen blir olönsam på grund av minskad försäljning, innebär det att ytterligare produkter ingår i den relevanta marknaden.

173I de situationer då utbytbarheten på utbudssidan kan jämföras med utbytbarheten på efterfrågesidan vad gäller effektivitet och omedelbarhet kan även denna beaktas (se artikel 20 i Kommissionens Tillkännagivande). För detta krävs att företag, som svar på små och varaktiga förändringar av de relativa priserna, kan ställa om sin produktion till utbytbara produkter utan väsentliga tilläggskostnader eller kommersiella risker. Om utbytbarhet på utbudssidan kräver en väsentlig anpassning av befintliga fasta och immateriella tillgångar, nyinvesteringar, strategiska beslut eller om den tar tid, kommer den inte att beaktas i det skede då marknaden definieras (se artikel 23 i Kommissionens Tillkännagivande).

174SBF har i målet anfört att den relevanta marknaden utgörs av service och underhåll av KIA-bilar i Sverige, dvs. en märkesspecifik eftermarknad. KIA har å andra sidan gjort gällande att marknaden är en systemmarknad, dvs. en kombination av marknaden för försäljning av bilar och en eftermarknad bestående av service, reparationer och reservdelar i Sverige. För det fall domstolen inte finner att det är fråga om en systemmarknad ska marknaden enligt KIA definieras som marknaden för verkstadstjänster bestående av service, reparation och reservdelar i Sverige. KIA:s ståndpunkt är således att marknaden ska definieras som icke-märkesspecifik.

Copenhagen Economics

175Till stöd för att det i målet är fråga om en märkesspecifik eftermarknad har SBF bl.a. åberopat ett sakkunnigutlåtande från Copenhagen Economics. Förhör har hållits med H. B. O. Av utlåtandet och förhöret har i huvudsak följande framkommit.

176Utgångspunkten för Copenhagen Economics är att den efterfrågade produkten är service och reparation av KIA-bilar. Med andra ord är den relevanta marknaden skild från försäljning av nya motorfordon. Denna slutsats bygger på köparnas beteenden vid en höjning av priset på service. I en sådan situation skulle nämligen inte köparna av nya bilar reagera snabbt och direkt. Det finns inte heller underlag för att påstå att en betydande andel av nybilsköparna lägger livscykelkostnaderna till grund för sina inköpsbeslut och slutligen har inte köparna goda förutsättningar att inför ett bilköp bedöma dessa kostnader.

177Marknaden ska således avgränsas till eftermarknaden och bristen på efterfrågesubstitution gör att den är märkesspecifik. SSNIP-testet visar nämligen att KIA-ägarna inte skulle vända sig till en annan verkstad som tillhandahåller service för ett annat bilmärke vid en höjning på priset för KIA-service med 5-10 %. Det finns tre skäl för detta: att serviceprogrammen skiljer sig från bilmärke till bilmärke, att information och vägledning skiljer sig och slutligen att reservdelar och verktyg skiljer sig. Slutsatsen blir därmed att det inte finns någon efterfrågesubstitution.

178Såvitt avser utbudssubstitution gör Copenhagen Economics den bedömningen att den inte är relevant för marknadsavgränsningen. För det första krävs betydande nyinvesteringar och årliga tilläggskostnader för att kunna serva KIA-bilar. Vidare måste strategiska beslut fattas och utifrån ett marknadsföringsperspektiv är det inte heller oproblematiskt. Mot bakgrund av att det är fråga om ett bilmärke som endast representerar ca 1 % av den svenska bilparken, kan en sådan liten andel i sig själv inte motivera investeringen i bl.a. ett märkesspecifikt diagnosverktyg. Det är således osannolikt att det till följd av en prisökning på KIA-service skulle uppkomma ett större utbud av KIA-verkstäder.

179Copenhagen Economics slutsats är att marknaden för KIA-service är märkesspecifik och att den omfattar alla verkstäder som kan utföra KIA-service, dvs. såväl KIA-auktoriserade verkstäder som oberoende verkstäder som erbjuder KIA-service.

RBB Economics

180Till stöd för att marknaden ska definieras som en systemmarknad alternativt en eftermarknad för verkstadstjänster, har KIA bl.a. åberopat ett sakkunnigutlåtande från RBB Economics. Förhör har hållits med F. R. Av utlåtandet och förhöret har i huvudsak följande framkommit.

181Genom förlängda garantier är det biltillverkaren - inte bilägaren - som står för livscykelkostnaderna (dvs. kostnaderna för reparationer under garantitiden). Detta leder till större öppenhet och ökad konkurrens mellan biltillverkare beträffande bilars livscykelkostnader. Förhållandet visar att potentiella kunder beaktar en bils livscykelkostnad inför ett bilköp, varför det föreligger konkurrens mellan olika system som består av bilar och service. Förutom att kunderna är mer medvetna och informerade visar också det teoretiska exemplet att om KIA kunde höja priset på KIA-service med 5-10 %, skulle detta sannolikt få betydande negativa effekter på KIA:s nybilsförsäljning. Potentiella KIA-kunder skulle i en sådan situation välja ett alternativt bilmärke som svar på denna höjning. Exemplet visar att underhållskostnader på eftermarknaden har en direkt effekt på aktuella och framtida nybilsförsäljningar.

182För det fall det är fråga om en separat eftermarknad anser RBB Economics, genom att beakta utbytbarheten på utbudssidan, att marknaden ska omfatta alla verkstäder. Anledningen till detta är inträdeskostnaderna för verkstäder, som inte tillhandahåller KIA-service, att börja tillhandahålla sådan service är relativt låga. Verkstäderna kan här välja mellan att investera i generiska diagnosverktyg eller att bli auktoriserade KIA-verkstäder. Även om man skulle välja auktorisation, som är det dyraste alternativet, skulle kostnaderna endast bestå av en startkostnad för själva auktorisationen på ca 180 000 kr och därefter en årlig kostnad på ca 36 000 kr. Detta ska jämföras med en snittkostnad för den regelbundna servicen på mellan 2 500 kr och 2 700 kr enligt KIA:s beräkningar. Genom att det idag finns ca 50 000 KIA-bilar med garanti och ca 100 KIA-auktoriserade verkstäder ger den regelbundna servicen en genomsnittlig årsomsättning på ca 1 miljon kr per verkstad. Kostnaderna för auktorisation utgör därmed ett litet hinder för inträde.

183Trots att service på KIA-bilar endast representerar en liten andel av verkstädernas totala arbete på bilar är inträdeskostnaderna tillräckligt låga för verkstäder som skulle vilja gå över till att erbjuda KIA-service vid en liten höjning av priset på KIA-service. Av den anledningen anser RBB Economics att om domstolen avgränsar marknaden till eftermarknaden bör den omfatta samtliga bilverkstäder i Sverige.

Marknadsdomstolens bedömning i fråga om relevant marknad

184I målet är ostridigt mellan parterna och klarlagt att den relevanta geografiska marknaden är Sverige.

185I fråga om vad som utgör den relevanta produktmarknaden måste Marknadsdomstolen först ta ställning till hur marknaden ska definieras utifrån hur en betydande andel av konsumenterna väljer sina produkter.

186KIA har, som redovisats ovan, anfört att eftersom konsumenter beaktar en bils livscykelkostnader inför ett bilköp finns det stöd för att definiera marknaden som en systemmarknad, dvs. en kombination av en primär produkt (köp av bilar) och en sekundär produkt (köp av service, reparationer och reservdelar). SBF:s inställning är att det bara kan vara fråga om att avgränsa marknaden till eftermarknaden med hänsyn till att konsumenter inte beaktar en bils livscykelkostnader inför ett bilköp på ett sådant sätt att de vid en prishöjning på service på ett bilmärke väljer ett annat bilmärke.

187I kapitel 2 i Kommissionens tilläggsriktlinjer för vertikala begränsningar i avtal om försäljning och reparation av motorfordon och om återförsäljning av reservdelar (2010/C 138/05, Tilläggsriktlinjerna) anges i anslutning till punkt 57 följande. Under vissa omständigheter kan en systemmarknad som inbegriper motorfordon och reservdelar tillsammans definieras, med hänsyn tagen till bl.a. motorfordonets livslängd samt användarnas preferenser och köpvanor. En viktig faktor är om en betydande andel av köparna gör sina val med hänsyn tagen till fordonets livscykelkostnader eller inte. Exempelvis kan köpvanorna skilja sig kraftigt åt mellan köpare av lastbilar som driver en lastbilsflotta och som beaktar underhållskostnaderna vid tidpunkten för köpet av fordonet respektive köpare av enskilda fordon. I de flesta fall finns sannolikt en separat märkesspecifik eftermarknad, främst eftersom de flesta köpare är privatpersoner eller små och medelstora företag som köper fordon och eftermarknadstjänster separat och inte har systematisk tillgång till uppgifter som sätter dem i stånd att i förväg bedöma de totala kostnaderna för att äga fordonet.

188En bils livscykelkostnader består av många utgiftposter där bränslekostnader, försäkringskostnader samt service- och reparationskostnader är några exempel. Vad domstolen måste bedöma är huruvida en betydande andel av konsumenterna lägger just service- och reparationskostnader till grund för sina bilköp, och om det vid en liten men varaktig höjning på KIA-service skulle ge en tillräckligt stor nedgång i efterfrågan på KIA-bilar så att prisökningen blir olönsam för de verkstäder som utför KIA-service.

189För att marknaden ska kunna definieras som en systemmarknad måste det visas i målet att förhållandena är sådana att konsumenter faktiskt uppfattar köpet av bil och efterföljande service- och reparationskostnader som ett system eller som delar av en enhet.

190Det måste således visas att konsumenterna dels har en möjlighet att i förväg kunna göra kostnadskalkyler avseende framtida service- och reparationskostnader, dels beräknar och beaktar dessa kostnader inför sina bilköp på ett sådant sätt att de får stor betydelse för val av bil. Ett sådant köpbeteende ska vidare resultera i att en höjning av priset på KIA-service blir olönsam på grund av att nybilsförsäljningen av KIA-bilar minskar i takt med att potentiella KIA-köpare väljer ett annat bilmärke. En sådan anpassning hos konsumenter ska också ske relativt snabbt efter en prishöjning.

191Utöver vad RBB Economics resonemangsvis redovisat i sitt utlåtande och vad F. R. uppgett i sitt förhör har KIA inte förebringat någon utredning om vilka överväganden konsumenter faktiskt gör inför sina bilköp. Det finns inte heller någon annan utredning som visar på att en tillräckligt stor andel av konsumenter inför ett bilköp beaktar och lägger sådan vikt vid bilars livscykelkostnader, såvitt avser service- och reparationskostnader, att dessa kostnader faktiskt återverkar på valet av bil. Marknadsdomstolen finner sålunda att det inte är visat att förhållandena i det aktuella fallet är sådana att marknaden kan definieras som en systemmarknad.

192Mot denna bakgrund anser domstolen att marknaden ska avgränsas till eftermarknaden, vilken därmed är skild från marknaden för nybilsförsäljning.

193Nästa fråga som domstolen har att ta ställning till är om eftermarknaden ska bedömas som märkesspecifik för KIA eller om marknaden ska avgränsas till verkstadstjänster för bilar oavsett märke. SBF har gjort gällande att det är främst efterfrågesubstitutionen som ska beaktas vid denna bedömning, medan KIA har anfört att det är utbytbarheten på utbudssidan som ska ligga till grund för marknadsavgränsningen.

194Av punkten 57 i Tilläggsriktlinjerna följer att Kommissionen menar att i den mån det finns en marknad för reparations- och underhållstjänster som är skild från marknaden för försäljning av nya motorfordon, ska denna anses vara märkesspecifik.

195Det är ostridigt och utrett att det inte finns någon efterfrågesubstitution för KIA-ägare avseende utbyte av KIA-service till service av ett annat bilmärke. En KIA-ägare vänder sig således inte till en BMW- eller Volvo-verkstad även om det skulle ske en prishöjning på KIA-service med 5-10 %. Från ett konsumentperspektiv är det helt enkelt fråga om skilda tjänster som inte är utbytbara med varandra.

196KIA har emellertid gjort gällande att eftermarknaden ska vidgas till att omfatta samtliga verkstäder som tillhandahåller service- och reparationer oberoende av bilmärke. Anledningen till detta är enligt KIA att verkstäder som inte tillhandahåller KIA-service utan större svårigheter kan ställa om sin verksamhet till att även omfatta sådan service.

197För att utbytbarheten på utbudssidan ska beaktas vid definitionen av marknaden måste, som nämnts ovan, verkstäder som inte tillhandahåller KIA-service, som svar på små och varaktiga prisförändringar på KIA-service, ställa om till att tillhandahålla sådan service, och marknadsföra denna på kort sikt utan att väsentliga tilläggskostnader eller risker uppstår. Det finns därmed ett krav på omedelbarhet och frånvaro av väsentligt ökade kostnader.

198I det aktuella fallet är det självklart möjligt för en verkstad som inte tillhandahåller KIA-service att investera i relevant teknisk utrustning och tillgodogöra sig relevant information för att kunna börja tillhandahålla sådan service. Det kan dock hållas för visst att tillräckligt många verkstäder, som svar på en liten men varaktig höjning på priset för KIA-service, inte skulle ställa om sin verksamhet relativt snabbt, effektivt och utan väsentliga kostnader till att även omfatta KIA-service. Vid dessa förhållanden saknas förutsättningar för domstolen att beakta utbytbarheten på utbudssidan vid definitionen av den relevanta produktmarknaden (se artikel 23 i Kommissionens Tillkännagivande).

199Av det anförda följer att det är fråga om en märkesspecifik eftermarknad på det sätt SBF gjort gällande. En sådan marknadsdefinition ligger även i linje med vad Kommissionens anfört i sina Tilläggsriktlinjer. På denna marknad är dels KIA, som bestämmer villkor och tillhandahåller föreskrifter för sådan service, dels auktoriserade och oberoende verkstäder, som utför service och reparationer på KIA-bilar, verksamma.

200Enligt vad utredningen visar finns inte här anledning att närmare dela upp verkstadstjänster i reparations- respektive servicetjänster, eftersom dessa tjänster i praktiken går in i varandra.

201Den relevanta marknaden i målet ska därmed definieras som marknaden för service och reparation av KIA-bilar i Sverige.

KIA:s marknadsandelar på den relevanta marknaden

202I fråga om KIA:s marknadsandelar på den relevanta marknaden har SBF åberopat dels en AutoIndex-undersökning från 2010, dels en marknadsundersökning från våren 2012 utförd av datainsamlingsföretaget K2analys AB. SBF har vidare åberopat förhör med A. N., K2analys AB. I AutoIndex-undersökningen fick bilägare med bilar av års-modellerna 2003-2009 svara på frågan om de primärt använt sig av märkesverkstaden under de senaste tolv månaderna för service och reparationer. Resultatet för KIA:s del var 80 %. Ett likartat resultat återfinns i marknadsundersökningen från K2analys AB. I undersökningen gjordes 1 100 telefonintervjuer med ägare/hyresmän eller de som normalt har hand om service och reparationer av KIA-bilar. Resultatet visar att marknadsandelen för auktoriserade verkstäder för service och reparationer av KIA-bilar var 86 % i värde och 84 % i volym, dvs. andel verkstadsbesök.

203Utredningen ger således vid handen att det selektiva nätverket bestående av KIA och de auktoriserade verkstäderna har en mycket hög marknadsandel, vilken kan uppgå till så mycket som 80 % på den relevanta marknaden.

Konkurrensbegränsningskriteriet

204Marknadsdomstolen övergår nu till att pröva om KIA:s och det auktoriserade nätverkets tillämpning av garantivillkoret har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt.

205I fråga om vad som är en konkurrensbegränsning anges i förarbetena till 1993 års KL följande. Ett avtal kan sägas hämma konkurrensen om det på något sätt inskränker ett eller flera företags möjligheter att agera oberoende av andra företag. Det kan vara fråga om företag som är faktiska eller potentiella konkurrenter med varandra, oavsett om det är fråga om parterna i avtalsförhållandet eller företag som står utanför avtalsförhållandet. Om ett företag som står utanför ett avtalsförhållande hindras att få tillgång till varor eller teknologi, eller om företaget diskrimineras beträffande affärsvillkor eller om det på något annat sätt undandras möjligheter att konkurrera, är avtalet konkurrenshämmande (se prop. 1992/93:56 s. 69).

206Bedömningen av ett avtals syfte ska inte göras med hänsyn till någon parts subjektiva syfte utan den ska göras utifrån avtalets objektiva syfte med hänsyn till det sammanhang som det ingår i (se MD 2009:11). Det är således det syfte som framträder vid en objektiv bedömning av avtalet ifråga, avtalets faktiska och ekonomiska sammanhang samt parternas agerande som är av betydelse för denna bedömning. Ett avtal kan anses ha ett begränsande syfte även om avtalet inte har som enda syfte att begränsa konkurrensen utan även eftersträvar andra, legitima syften (se bl.a. EG-domstolens dom i mål C-551/03 General Motors mot Kommissionen). Om ett syfte kan visas är det inte nödvändigt att konstatera ett resultat.

207Genom garantivillkoret hindras de verkstäder, som åtar sig att serva KIA-bilar men som inte är auktoriserade, från att erbjuda regelbunden service på dessa bilar i enlighet med den sjuåriga garantin. Som en följd av att de oberoende verkstäderna utestängs från den regelbundna servicen går de också miste om att kunna konkurrera om reparationsarbeten i anslutning till servicen. Ett garantivillkor av det slag som nu är för handen måste, genom denna ofrånkomliga utestängning, objektivt sett, anses ha som ett av sina syften att begränsa konkurrensen på den regelbundna servicen av KIA-bilar.

Märkbarhetskriteriet

208Marknadsdomstolen har härnäst att pröva om konkurrensen på den relevanta marknaden begränsas på ett märkbart sätt genom tillämpningen av garantivillkoret. Därvid ska såväl omfattningen av det konkurrensbegränsande samarbetet (den kvantitativa aspekten) som samarbetets art (den kvalitativa aspekten) beaktas.

209Bedömningen av om konkurrensbegränsningen är kvantitativt märkbar utgår från storleken på de samarbetande företagen och deras marknadsandel. Beträffande samarbetets art krävs att konkurrensbegränsningen anses ha en sådan negativ påverkan på konkurrensen att den blir märkbar.

210Som konstaterats ovan har KIA och dess auktoriserade nätverk en mycket hög marknadsandel på den relevanta marknaden. Storleken på företagens sammanlagda marknadsandel är därmed från kvantitativ synpunkt sådan att deras samarbete måste anses märkbart konkurrensbegränsande. Även om begränsningen endast avser den sjuåriga garantin och inte den tre-åriga samt övrig service och reparationer, är den enligt domstolens bedömning ändå ett tillräckligt konkurrenshinder för att det ska föreligga märkbar effekt utifrån en kvalitativ bedömning.

Fråga om undantag

211Marknadsdomstolen har ovan funnit att samtliga rekvisit i 2 kap. 1 § KL är uppfyllda. Med hänsyn till att KIA gjort gällande dels att garantivillkoret omfattas av Gruppundantaget för motorfordonssektorn (Kommissionens förordningar 330/2010 och 461/2010, Nya GUF), dels att villkoren för ett individuellt undantag i 2 kap. 2 § KL är uppfyllda, övergår nu Marknadsdomstolen till att pröva huruvida det föreligger förutsättningar för undantag.

212Nya GUF innehåller en marknadsandelsspärr på 30 %, dvs. om KIA:s och de auktoriserade verkstädernas andel av den relevanta marknaden överstiger tröskelvärdet på 30 % omfattas inte KIA:s avtal med de auktoriserade verkstäderna av Nya GUF.

213Som Marknadsdomstolen funnit ovan är KIA och dess auktoriserade nätverk verksamma på samma relevanta marknad och deras sammanlagda marknadsandel på denna marknad uppgår till så mycket som 80 %. Marknadsdomstolen finner härigenom att förutsättningarna inte är sådana att KIA:s avtal med de auktoriserade verkstäderna, som garantivillkoret är en del av, kan omfattas av Nya GUF.

214Marknadsdomstolen går därför vidare och prövar huruvida ett individuellt undantag enligt 2 kap. 2 § KL kan komma i fråga.

215I 2 kap. 2 § KL uppställs fyra villkor som måste vara uppfyllda för att förbudet i 2 kap. 1 § KL inte ska gälla. Om ett av dessa villkor inte är uppfyllt kan således inte ett undantag bli aktuellt. Det åligger KIA att visa att de i 2 kap. 2 § KL angivna förutsättningarna är uppfyllda.

216Undantag gäller för avtal som:1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås,3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet och4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.

217Enligt KIA är servicen hos de icke auktoriserade KIA-verkstäderna undermålig och, som en följd härav, utgör de ökade garantikostnaderna som bärs av KIA ett marknadsmisslyckande. Genom garantivillkoret elimineras detta marknadsmisslyckande enligt KIA. Vidare har KIA anfört att den långa garantin ger fördelar i form av bättre säkerhet, kvalitet och pålitlighet, högre andrahandsvärde samt inte minst den förlängda garantin i sig till ett rimligt pris. Villkoret ger enligt KIA konsumenterna en viktig trygghet genom förutsägbara kostnader och risker. För att säkerställa hög kvalitet och pålitlighet i det regelbundna underhållet, och för att vara villig att erbjuda den förlängda garantin har KIA ansett det nödvändigt att kräva att KIA-bilar genomgår den regelbundna underhållsservicen enligt KIA:s rekommendationer. Villkoret skapar enligt KIA effektivitetsvinster och motsvarande fördelar för konsumenterna.

218KIA har åberopat omfattande muntlig och skriftlig bevisning till stöd för sina påståenden om att de icke auktoriserade KIA-verkstäderna i Sverige inte uppfyller kraven på kvalitet och pålitlighet. KIA har t.ex. visat på fall där serviceprotokoll har varit gamla och inte följt KIA:s föreskrifter, fall där reservdelar av dålig kvalitet blivit installerade och situationer där oberoende verkstäder inte kunnat uppdatera en bils mjukvara på grund av att de saknat relevanta diagnosverktyg.

219Enligt Marknadsdomstolen utgör dessa enstaka fall dock inte tillräckligt underlag för att konstatera att oberoende verkstäder generellt brister i kvalitet och pålitlighet på ett sådant sätt att, om möjligheten fanns, de inte skulle kunna serva KIA-bilar på ett fackmannamässigt sätt. Det har för övrigt heller inte visats att de problem som KIA pekat på hos de oberoende verkstäderna är större än hos de auktoriserade.

220På grund av det anförda måste det enligt Marknadsdomstolens mening anses tillräckligt att den regelbundna servicen enligt den sjuåriga garantin, precis som för andra nybilsgarantier, underkastas kravet på fackmannamässigt utförande. Marknadsdomstolen anser därmed att KIA:s garantivillkor är för långtgående för att det ska anses nödvändigt utifrån de överväganden som måste göras enligt KL och EU-rätten.

221Redan härav följer att det saknas förutsättningar för undantag enligt 2 kap. 2 § KL.

Sammanfattning

222I enlighet med det ovan anförda finner Marknadsdomstolen att KIA:s och dess auktoriserade nätverks tillämpning av det ifrågavarande garantivillkoret utgör en sådan konkurrensbegränsning som ska förbjudas enligt 2 kap. 1 § KL. Ett åläggande enligt 3 kap. 2 § KL ska därmed meddelas KIA på sätt som framgår av domslutet.

223Vid denna utgång saknas anledning att pröva om KIA:s förfarande skulle strida mot förbudet mot missbruk av dominerande ställning i 2 kap. 7 § KL.

Tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget

224I artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 har förhållandet mellan artikel 101 EUF-fördraget (tidigare artikel 81) och den nationella konkurrensrätten reglerats. Där anges att om de nationella domstolarna tillämpar den nationella konkurrensrätten på ett sådant avtal, ett beslut av en företagssammanslutning eller ett samordnat förfarande som är förbjudet enligt artikel 101 EUF-fördraget och som kan påverka handeln mellan medlemsstater, ska de även tillämpa artikel 101.

225Utgångspunkten vid bedömningen av om ett avtal eller samordnat förfarande kan antas ha samhandelseffekt är att det måste vara möjligt att med en tillräcklig grad av sannolikhet på grundval av rättsliga eller faktiska omständigheter, förutse att agerandet i fråga direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan påverka handeln mellan medlemsstater.

226I förevarande fall har det varit fråga om ett agerande som ägt rum inom hela Sverige. KIA och dess auktoriserade nätverk har haft ett betydande inflytande på den relevanta marknaden och samarbetet har omfattat varor som är föremål för relativt omfattande handel över gränserna. Redan dessa omständigheter medför enligt Marknadsdomstolens mening att samhandelskriteriet är uppfyllt.

227Marknadsdomstolen finner således att omständigheterna i målet är sådana att även artikel 101 EUF-fördraget ska tillämpas på nu aktuellt förfarande. Enligt Marknadsdomstolen är den tillämpning domstolen i det föregående gjort av KL förenlig med artikel 101 EUF-fördraget. En tillämpning av artikel 101 EUF-fördraget leder således till samma resultat som en tillämpning av 2 kap. 1 § KL.

Vitets storlek

228Ett åläggande enligt 3 kap. 2 § KL får enligt 6 kap. 1 § 1 p KL förenas med vite.

229Enligt 3 § lagen (1985:206) om viten ska ett vite fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå denne att följa det föreläggande som är förenat med vitet.

230Marknadsdomstolen finner att vitet i det aktuella fallet bör sättas till 5 000 000 kr.

Rättegångskostnader

231Vid ovan angiven utgång ska KIA som tappande part ersätta SBF dess rättegångskostnader. SBF har yrkat ersättning med sammanlagt 7 279 900 kr, varav 5 990 620 kr avser ombudsarvode. KIA har vitsordat ett belopp motsvarande KIA:s eget kostnadsyrkande för ombuds-arvode, vilket uppgår till 4 328 726 kr.

232Marknadsdomstolen konstaterar att SBF:s kostnadsräkning upptar en förteckning över åtgärder som vidtagits men saknar uppgift om nedlagt antal timmar. Målet har varit relativt omfattande med en huvudförhandling som sträckt sig över flera dagar. Även med beaktande härav får SBF dock anses skäligen tillgodosett med 5 000 000 kr avseende ombudsarvode. I övrigt får yrkad ersättning anses skälig. KIA ska därmed ersätta SBF för dess rättegångskostnader med sammanlagt 6 289 280 kr.

På Marknadsdomstolens vägnar

Per Carlson

Ledamöter: Per Carlson, ordförande, Karin Lindell, Johan Rosén, Astri Muren, Lennart Göranson och Anders Stenlund. Enhälligt

Sekreterare: Louise Petrelius