MIG 2007:54

A överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och anförde sammanfattningsvis följande. B har försökt att skilja sig från sin förste make, men denne har inte velat medverka till skilsmässan. Av ett e-postmeddelande framgår att skilsmässan mellan B och den förste maken nu är klar. A har begärt att få ett nytt hemlandspass, men har ännu inte fått något svar.

Migrationsverket bestred ändring av sitt beslut och anförde bl.a. följande. Uppgiften om att B numera är skild från förste maken är inte styrkt med något dokument. Enligt uttalanden i förarbetena skall en anknytningsperson som är gift även med annan än sökanden i vart fall ha försökt att få en äktenskapsskillnad till stånd för att sökanden skall ges uppehållstillstånd. Här är inte visat att så är fallet.

Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen (rådmannen Åhlén jämte nämndemän), biföll överklagandet den 13 juni 2007 och beviljade A ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen anför sammanfattningsvis följande. Det e-postmeddelande som åberopas till stöd för att äktenskapsskillnad har beviljats mellan B och hennes förste make utgör inte tillräcklig bevisning för att styrka att äktenskapsskillnad har kommit till stånd. Migrationsdomstolen har således att ta ställning till om B:s äktenskap med den förste maken utgör hinder mot att bevilja A uppehållstillstånd. Eftersom B, i samband med att förste maken ansökte om uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till henne, meddelat Migrationsverket att förste maken endast gift sig med henne för att få uppehållstillstånd, får B anses ha tydliggjort sin önskan att avsluta äktenskapet med förste maken. Någon särskild anledning att ifrågasätta B:s uppgifter om försöken att få till stånd en skilsmässa har inte framkommit. Vad B anfört om svårigheter att få en äktenskapsskillnad från förste maken får alltså godtas. Skäl att vägra A uppehållstillstånd p.g.a. att B är gift även med en annan man föreligger således inte. A saknar giltigt pass, men hans identitet får dock anses klarlagd. I 4 kap. 23 § utlänningsförordningen föreskrivs som huvudregel att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inte får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. A skulle därmed inte kunna beviljas uppehållstillstånd, eftersom 5 kap. 8 § utlänningslagen föreskriver att vid första beslutstillfället skall tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas om inte makarna stadigvarande sammanbott utomlands. Migrationsdomstolen ställer sig frågan om regeringen haft rätt att utfärda den aktuella bestämmelsen i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen om att tidsbegränsat uppehållstillstånd inte får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. Migrationsdomstolen finner att regeringen saknat rätt att utfärda bestämmelsen samt att detta är uppenbart. Med stöd av 11 kap. 14 § regeringsformen underlåter migrationsdomstolen att tillämpa bestämmelsen i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen om att tidsbegränsat uppehållstillstånd inte får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. A beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en tid av två år.

Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen och anförde sammanfattningsvis följande. Fråga i målet är om B haft sådana svårigheter som anges i förarbetena för att få det första äktenskapet upplöst. B har möjlighet att få det första äktenskapet upplöst genom att mål om äktenskapsskillnad väcks i svensk domstol och med tillämpning av svensk lag, i och med att B är svensk medborgare med hemvist här. Det föreligger således inga svårigheter för B att få det första äktenskapet upplöst och därmed föreligger hinder mot att bevilja A uppehållstillstånd.

A bestred ändring av migrationsdomstolens dom och anförde att B:s skilsmässa från den förste maken i Iran är klar och att handlingar som visar detta kommmer att ges in till Migrationsöverdomstolen.