MIG 2008:43
Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.
Den 13 maj 2002 beviljade Migrationsverket A tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige i ett år på grund av anknytning till sambon B, som var svensk medborgare. Tillståndet förlängdes den 2 juni 2003 i ett år. Den 27 september 2004 beviljades A permanent uppehållstillstånd, eftersom verket bedömde att A:s förhållande med B var seriöst.
Den 11 januari 2007 beslutade Migrationsverket att återkalla A:s permanenta uppehållstillstånd och utvisa honom från Sverige. Verkställigheten av utvisningsbeslutet skulle ske genom att A sändes till Bosnien-Hercegovina, om han inte visade att något annat land kunde ta emot honom. Som skäl för beslutet att återkalla A:s uppehållstillstånd anförde verket följande. A har inte vid något tillfälle uppgett att han har en dotter i hemlandet. Hans förklaring att han aldrig blivit tillfrågad är inte godtagbar. A har vistats i Sverige sedan juni 2002, undantaget tio månader under perioden december 2002 till augusti 2006. Hans sammanlagda vistelse i Sverige har således varit cirka tre år och åtta månader. Han beviljades uppehållstillstånd på grund av anknytning till B. Förhållandet med B upphörde i slutet av år 2004 och faderskapet till det barn han uppgav sig ha tillsammans med B hävdes den 6 januari 2006. Den enda familjeanknytning han har i Sverige är en bror. A har arbetat i Sverige endast en kort period från augusti 2002 till juni 2003 och har därefter haft sjukpenning. A har medvetet lämnat oriktiga uppgifter samt förtigit omständigheter som varit av avgörande betydelse för förlängningen av uppehållstillståndet. Han har inte sådan anknytning till Sverige som avses i 7 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716). Vad han anfört om sitt hälsotillstånd talar inte mot att tillståndet återkallas. A:s uppehållstillstånd ska därför återkallas.
Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen
A överklagade beslutet och anförde till stöd för sin talan bl.a. följande. Han har inte medvetet undanhållit några uppgifter. Om verket hade ställt relevanta frågor hade han kunnat besvara dessa på ett adekvat sätt. I vart fall saknas orsakssamband mellan underlåtenheten att nämna barnet i hemlandet och det erhållna uppehållstillståndet. När han beviljades uppehållstillstånd förelåg en seriös relation med B i Sverige. Det föreligger hinder för återkallelse med hänvisning till hans anpassning till Sverige och hans levnadsomständigheter i övrigt. Hans vistelser i hemlandet har haft tydliga syften och har inte påverkat den starka anknytningen han har till Sverige. Han har vistats i Sverige i mer än fyra år varför målet ska prövas enligt reglerna om synnerliga skäl för återkallelse.
Migrationsverket bestred bifall till överklagandet.
Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen (2007-11-16, ordförande Magnusson och tre nämndemän), avslog överklagandet och yttrade:
Frågan i målet är till en början om det finns skäl att återkalla A:s uppehållstillstånd på grund av att han medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av avgörande betydelse för att få uppehållstillståndet. Det är ostridigt att A i sina kontakter med Migrationsverket inte informerat om att han har en dotter tillsammans med en kvinna i hemlandet. Dottern föddes den 21 oktober 2002, alltså drygt fem månader efter att han beviljats uppehållstillstånd på anknytning till B första gången. Det förefaller uppenbart att uppgiften om att A skulle få en dotter tillsammans med en kvinna i hemlandet var av betydelse för frågan om fortsatt uppehållstillstånd i Sverige. Det har alltså uppkommit en skyldighet för A att informera Migrationsverket om sina familjeförhållanden i hemlandet. Han måste ha insett detta och det får genom Migrationsverkets utredning anses ha styrkts att han medvetet förtigit en omständighet som varit av betydelse för att få tillståndet. Det har således funnits en grund för att återkalla tillståndet.
Att det finns en grund för att återkalla tillståndet är i vissa fall inte tillräckligt. Uppehållstillstånd får återkallas endast om det finns synnerliga skäl förutsatt att utlänningen har vistats i Sverige mer än fyra år med uppehållstillstånd. Tiden ska vidare ha uppnåtts när Migrationsverket prövar frågan om återkallelse. A har sedan juni 2002 vistats med uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverkets beslut fattades först den 11 januari 2007, dvs. efter mer än fyra år. Enligt Migrationsverket har A vistats utomlands under sammanlagt cirka tio månader under perioden december 2002 till augusti 2006. Fråga uppkommer om dessa resor innebär sådana avbrott i vistelsen här i landet att hela tillståndstiden inte kan tillgodoräknas. Det står enligt migrationsdomstolens mening utan vidare klart att vanliga semesterresor inte kan utgöra sådana avbrott. Av Migrationsverkets utredning framgår inte att A haft en eller ett fåtal sammanhängande utlandsvistelser, utan att han istället har gjort ett flertal kortare utlandsresor. Med hänsyn härtill framgår inte att det förekommit avbrott i vistelsen åren 2002-2007. A har således vistats här mer än fyra år.
Återkommande resor till hemlandet, av det slag A tydligen gjort, visar att han har haft en fortsatt stark anknytning dit. Sedermera inaktualiserades hans faderskap till barnet i Sverige. Av A:s levnadsomständigheter i övrigt och av hans familjeförhållanden framgår att hans anknytning till Sverige är relativt svag. Synnerliga skäl för återkallelse får anses föreligga.
Några särskilda skäl mot en utvisning framkommer inte. Migrationsverkets beslut ska följaktligen inte ändras heller i denna del. Migrationsverket har således haft fog för sitt beslut och överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
A överklagade domen och yrkade att hans permanenta uppehållstillstånd inte skulle återkallas. Han anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande. Han har besvarat de frågor som myndigheterna har ställt och inte i något avseende förfarit svikligt eller förtigit omständigheter som kunnat bedömas som väsentliga vid prövningen av hans ansökan. I Sverige inledde han ett samboförhållande med B som då väntade deras - vilket han utgick ifrån - gemensamma barn. Samboförhållandet var hela tiden seriöst. Han hade parallella anställningar från augusti 2002 till mitten av juni 2003 då han kollapsade av utbrändhet. Han förlorade såväl känsel som luktsinne och föll in i en svår depression. Han blev sjukskriven. Han har utmärkt sig genom sin vilja att inte ligga samhället till last och att dra försorg över sig själv och sin familj. Han hyr en lägenhet och har fast anställning sedan juni 2007 som lagerarbetare vid ett bemanningsföretag. Han har fört en hederlig vandel, talar flytande svenska och följer svenska traditioner. Dessutom har han ett starkt band till Sverige genom sin bror som är svensk medborgare sedan tio år. Till stöd för det anförda gav A in och åberopade skrivelser från referenspersoner.
Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande. Av det skriftliga underlaget i målet är det klart att A vid tidigare förfaranden hos Migrationsverket medvetet förtigit att han har en dotter med en kvinna i hemlandet. Denna omständighet var av betydelse för uppehållstillståndet. Grund för återkallelse föreligger därmed. A hade vid tidpunkten för verkets beslut om återkallelse haft uppehållstillstånd i mer än fyra år. Av handlingarna framgår dock att han hade vistats mindre än fyra år i Sverige med uppehållstillstånd. Det synes rimligt att kortare semesterresor inte är av större betydelse men att längre vistelser eller återkommande resor bör kunna beaktas. Migrationsverket vidhåller att A:s vistelser i hemlandet utgör avbrott och att han därmed inte hade vistats mer än fyra år i Sverige med uppehållstillstånd när verket beslutade om återkallelse.
För det fall Migrationsöverdomstolen anser att A vistats i Sverige mer än fyra år med uppehållstillstånd anför verket följande. A:s anknytning till Sverige genom familjemedlemmar utgörs av en bror. Hans anknytning till hemlandet är fortsatt stark, genom att han företagit många resor dit. Han har, medan han haft uppehållstillstånd i Sverige, fått en dotter i hemlandet. Han har starkare anknytning till hemlandet än till Sverige. Att A har anställning, hyr en bostad, varit sjuk och lämnat in flera vädjanden uppväger inte ovanstående. Det finns ingen dokumentation i målet som stödjer att han skulle tala flytande svenska. Sammantaget är anknytningen till Sverige så svag att synnerliga skäl för återkallelse föreligger.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-10-30, Wahlqvist, Brege Gefvert och Erliksson, referent), yttrade:
Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet (7 kap. 1 § första stycket utlänningslagen).
Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillstånd återkallas enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl för det (7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen).
Vid bedömning av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 1 § för en utlänning som rest in i landet ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas. Vid en sådan bedömning ska särskilt beaktas bl.a. utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge utlänningen har vistats i Sverige (7 kap. 4 § utlänningslagen).
7 kap. 1 § utlänningslagen har sin motsvarighet i 2 kap. 9 § första och fjärde styckena 1989 års utlänningslag. I förarbetena till 1989 års utlänningslag (se prop. 1997/98:36 s. 26 f.) anges bl.a. följande. Det är av humanitära skäl viktigt att en utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige i normalfallet kan känna trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få stanna kvar. En tidsgräns bör dock inte göras absolut. Fall kan förekomma där det undantagsvis kan vara rimligt att utlänningen inte får stanna kvar trots att han eller hon haft uppehållstillstånd här en längre tid. I likhet med vad som gäller vid utvisning på grund av brott bör därför gälla att uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen vistats här en längre tid endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett exempel på omständigheter som kan utgöra ett synnerligt skäl är att utlänningen visserligen haft uppehållstillstånd och varit folkbokförd i Sverige men i realiteten vistats i något annat land under långa perioder och därför inte fått någon närmare anknytning hit.
Migrationsöverdomstolen instämmer i migrationsdomstolens bedömning.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.