MIG 2015:3
En utlänning har vistats i Sverige under mer än fyra år med permanent uppehållstillstånd. Vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning har det inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att återkalla tillståndet.
DH är medborgare i Somalia och har haft upphållstillstånd i Sverige sedan november 2007. Han beviljades först ett tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till sin dåvarande hustru NF och sedan, när makarna i november 2008 fått ett barn, ett permanent uppehållstillstånd i januari 2009. Paret hyrde en lägenhet av AI, som ibland bodde tillsammans med dem i lägenheten och som var folkbokförd där. Sedan paret separerat bodde NF tillsammans med AI, som enligt vad som kommit fram senare är biologisk far till det barn som föddes i DH:s och hennes äktenskap. DH och NF skildes i december 2009.
I oktober 2011 ansökte DH om uppehållstillstånd för sonen SDH som han fått tillsammans med NR i augusti samma år. Hon och DH uppgav att de var gifta enligt muslimsk sed sedan november 2010 men att de inte bodde tillsammans, eftersom de inte haft råd med en egen lägenhet. Barnet bodde tillsammans med sin mor. Enligt uppgifter hos Migrationsverket hade NR under identiteten NN beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i maj 2009 på grund av anknytning till AI, som hon enligt uppgifterna hos verket varit gift med sedan augusti 2008. NR ansökte därefter om asyl i Sverige. Hennes asylansökan avslogs och hon utvisades ur Sverige i ett beslut som vann laga kraft i juni 2010. I juni 2013 fick DH och NR en dotter, SD. Dottern beviljades permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring i mars 2014. NR:s utvisningsbeslut preskriberades i juni 2014.
Med anledning av uppgifterna i SDH:s ärende inledde Migrationsverket en utredning om återkallelse av DH:s permanenta uppehållstillstånd och beslutade den 29 november 2012 att återkalla tillståndet och att utvisa honom. Vidare beslutades om återreseförbud under två år. Som skäl för beslutet angavs att Migrationsverket bedömde att DH medvetet lämnat oriktiga uppgifter samt förtigit omständigheter av avgörande betydelse för förlängningen av hans uppehålls- och arbetstillstånd. Verket anförde bl.a. att NF under hela den tid DH haft uppehållstånd varit folkbokförd hos AI, som också var far till hennes barn. Enligt Migrationsverket framstod det som troligt att AI och NF varit ett par under hela DH:s tillståndsperiod och att uppgifterna om DH:s och NF:s förhållande bara varit ett sätt för honom att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Att hans nuvarande hustru, NR, tidigare ansökt om uppehållstillstånd som maka till AI framstod enligt Migrationsverket som ett sätt att ta sig in i Sverige för att ansöka om asyl. Vad gällde DH:s anknytning till Sverige konstaterade Migrationsverket att han inte arbetade och inte hade arbetat tidigare under mer än sex månader. Han bodde inneboende hos vänner. Hans son bodde hos sin mor och båda saknade uppehållstillstånd i Sverige. Verket anförde vidare att DH saknade övrig släkt i Sverige och att hans föräldrar bodde i Somalia, dit han enligt sina egna uppgifter hade möjlighet att åka och besöka dem. Hans anknytning till det svenska samhället kunde därför enligt Migrationsverket inte betraktas som vidare stark trots att han varit bosatt i Sverige i mer än fyra år. Verket fann att det förelåg synnerliga skäl att återkalla DH:s permanenta uppehållstillstånd trots att han vistats här i mer än fyra år.
Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen
DH överklagade Migrationsverkets beslut och bestred att han medvetet lämnat oriktiga uppgifter för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Han anförde vidare att han kontinuerligt sökte både arbete och bostad.
Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2013-03-25, ordförande Forsberg samt tre nämndemän), biföll DH:s överklagande och upphävde Migrationsverkets beslut att återkalla hans permanenta uppehållstillstånd och att utvisa honom. Domstolen delade Migrationsverkets uppfattning att DH medvetet lämnat felaktiga uppgifter som varit av betydelse för att han skulle beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige och konstaterade vidare att han, vid tidpunkten för verkets beslut, varit bosatt i Sverige i ca 5 års tid. Vid bedömningen av frågan om det förelåg synnerliga skäl att återkalla DH:s uppehållstillstånd anförde migrationsdomstolen att det inte fanns några omständigheter som pekade på att han inte skulle ha varit bosatt i Sverige under de år när han haft uppehållstillstånd här och att det inte heller kommit fram några andra omständigheter som utgjorde synnerliga skäl för att återkalla hans permanenta uppehållstillstånd.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa verkets beslut den 29 november 2012. Som grund för sin talan anförde verket bl.a. följande.
Både Migrationsverket och migrationsdomstolen har bedömt att DH medvetet lämnat felaktiga uppgifter av betydelse för att han skulle beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd bör återkallas ska hänsyn tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra humanitära skäl talar mot att tillståndet återkallas. Utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden ska också särskilt beaktas samt hur länge han eller hon vistats i Sverige, jfr Utlänningsnämndens avgörande i UN 473-04. Inte endast vistelsetiden har betydelse. Av utredningen i målet framgår att DH:s anknytning till Sverige inte är att betrakta som stark, trots att han bott här i mer än fyra år. Han har dessutom utverkat uppehållstillståndet på falska premisser, vilket i sig är allvarligt.
Till Arbetsförmedlingen har DH uppgett att han saknar barn under 18 år. Hos Migrationsverket är han dock registrerad som far till två små barn. Dottern SD har beviljats permanent uppehållstillstånd och flyktingstatus i Sverige. Enligt uppgifter som lämnats av hennes mor bor DH emellertid inte tillsammans med sin dotter. Inte heller är han hennes vårdnadshavare och det har inte kommit fram att han skulle ha mer än ett begränsat umgänge med SD. Varken sonen SDH eller dennes mor, som också är mor till SD, har för närvarande uppehållstillstånd i Sverige. Däremot bor DH:s föräldrar i Somaliland, den del av Somalia som han själv kommer från. Enligt sina egna uppgifter har han kontakt med sina föräldrar och möjlighet att besöka dem.
Sedan DH kom till Sverige har han gått en kurs i kommunikativ språkträning i drygt två månader under våren 2010 och en utbildning inom programmet Städservice i början av 2011, oklart under hur lång tid. Att han under den tid han varit inskriven på Arbetsförmedlingen skulle ha genomgått några andra kurser eller deltagit i några aktiviteter framgår inte av det intyg från förmedlingen som lämnats in. Av Arbetsförmedlingens noteringar från 2013 framgår att DH fortfarande är i behov av tolkhjälp vid besök hos förmedlingen och att han behöver mer träning i svenska språket. Den omständigheten att han numera har en tidsbegränsad anställning i form av ett s.k. nystartsjobb föranleder inte någon ändrad inställning.
DH ansåg inte att det fanns skäl att återkalla hans permanenta uppehållstillstånd. Han anförde bl.a. följande som grund för sin inställning.
Vid tiden för beslutet om permanent uppehållstillstånd bodde DH och NF ihop i AI:s lägenhet. AI bodde inte där själv. En tid efter förlossningen började DH misstänka att han inte var biologisk far till det barn som NF fött. Sedan hon bekräftat detta valde han att flytta ifrån henne. Beslutet att bevilja honom uppehållstillstånd fattades alltså inte på felaktiga grunder och därför saknas det grund för att nu återkalla tillståndet.
Sedan dottern SD:s födelse har han tagit del i vården av henne och planen är att föräldrarna i framtiden ska ha gemensam vårdnad. Han är med familjen dagligen efter jobbet och på helgerna. Han tar med barnen till lekparker, handlar kläder och mat. Ibland sover familjen i hans lägenhet. Avsikten är att familjen ska leva ihop när han får en större bostad. Det skulle få förödande konsekvenser om far och dotter skulle tvingas skiljas åt. Sonen SDH har ett pågående asylärende. Att han uppgett till Arbetsförmedlingen att han inte har något barn under 18 år, beror på att de barn han står som far till hos Migrationsverket då inte var folkbokförda som hans. Han behöver visserligen tolk för att göra sig förstådd men han förstår svenska på ett tillfredsställande sätt. Hans bristande förmåga att uttrycka sig på svenska kan härledas till hans frånvaro från arbetsmarknaden.
Sedan 2012 hyr han en tvårumslägenhet i Bollnäs. Efter att tidigare ha praktiserat som snickare har han nu fått anställning som städare hos Bollnäs kommun, med stöd för nystartsjobb beviljat av Arbetsförmedlingen. Han skrevs in på Arbetsförmedlingen i april 2009 och deltog i de kurser och aktiviteter som han erbjöds där. Han arbetade sedan under fem månader 2011 och har goda vitsord från en praktikperiod under hösten 2013. Det är orättvist att lasta honom för hans tidigare arbetslöshet med tanke på den rådande arbetsmarknadssituationen i Sverige. Han har vidare genomgått samtliga steg i svenska för invandrare och en kurs i kommunikativ språkträning. Han har alltså försökt anpassa sig till ett liv i Sverige genom att lära sig svenska. Mot bakgrund av att han numera har arbete, bostad och en dotter med uppehållstillstånd ska han anses ha stark anknytning till Sverige. Sådana synnerliga skäl som krävs för att återkalla ett uppehållstillstånd efter fyra års vistelse i Sverige kan inte anses föreligga.
Till styrkande av de lämnade uppgifterna åberopade DH bl.a. ett hyreskontrakt, ett intyg från Arbetsförmedlingen och ett anställningsavtal som lokalvårdare hos Bollnäs kommun.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2015-02-26, Jagander, Fridström och Jansson, referent), yttrade:
1. Tillämpliga bestämmelser m.m.
1.1. ”Synnerliga skäl”
Ett uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas endast om det finns synnerliga skäl för det. (7 kap. 1 § första och tredje styckena utlänningslagen [2005:716])
I förarbetena (prop. 1997/98:36 s 24 f.) motiveras fyraårsgränsen med att det av humanitära skäl är viktigt att en utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige i normalfallet kan känna trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få stanna kvar. Som skäl för att tidsgränsen inte är absolut anges att det kan förekomma fall där det undantagsvis kan vara rimligt att utlänningen inte får stanna kvar trots att han eller hon haft uppehållstillstånd här en längre tid. Som exempel på omständigheter som kan utgöra ett synnerligt skäl nämns att utlänningen visserligen haft uppehållstillstånd och varit folkbokförd i Sverige men i realiteten vistats i något annat land under långa perioder och därför inte fått någon närmare anknytning hit. Ett annat synnerligt skäl kan vara att utlänningen har uppehållstillstånd också i något annat land och verkställighet kan ske till det landet. Graden av vilseledande vid de oriktiga uppgifternas lämnande bör däremot inte tillmätas någon betydelse för frågan om synnerliga skäl ska anses föreligga eller inte.
1.2. ”Anknytning till det svenska samhället…”
Vidare ska, vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd bör återkallas, hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas. När bedömningen görs ska samtliga följande förhållanden särskilt beaktas. (7 kap. 4 § utlänningslagen)
- utlänningens levnadsomständigheter
- om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas
- utlänningens övriga familjeförhållanden
- hur länge utlänningen har vistats i Sverige
I uttrycket ”levnadsomständigheter” ligger enligt förarbetena (prop. 1997/98:36 s. 21 f.) faktorer som t.ex. att utlänningen har lärt sig svenska och hans eller hennes arbetsförhållanden. Bakgrunden till att den sistnämnda faktorn har betydelse är att en utlänning genom en anställning eller genom att arbeta som egen företagare regelmässigt får antas ha fått en större anknytning till svenska förhållanden genom kontakter med sina arbetskamrater eller sina anställda och genom ökad kunskap om svenska förhållanden. Detta gäller inte bara den som är anställd eller egen företagare utan också den som deltagit i svenskstudier eller andra studier eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hänsyn måste också tas till om en person varit oförskyllt arbetslös men stått till arbetsmarknadens förfogande och på olika sätt sökt komma in i det svenska samhället. Att vistelsetiden ska beaktas baseras på antagandet att utlänningen efter en viss tids vistelse i Sverige blivit integrerad i samhället.
Av samma proposition (s. 20) framgår även att den omständigheten att utlänningen har familj här regelmässigt innebär en betydelsefull anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige lång tid. En tungt vägande omständighet är också om barn berörs. Därför bör sådana återkallelseärenden bli föremål för en något mildare bedömning än där det gäller enbart vuxna. Portalparagrafen i 1 kap. 10 § utlänningslagen bör ges stor betydelse vid bedömningen (prop. 2004/05:170 s. 205). Enligt den ska, i fall som rör ett barn, särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.
2. Migrationsöverdomstolens bedömning
När det övervägs om ett gynnande förvaltningsbeslut ska återkallas måste den enskildes trygghet beaktas (jfr MIG 2014:6). Detta innebär att det är Migrationsverket som har bevisbördan såväl för att den enskilde medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att uppehållstillståndet skulle beviljas, som för att det förligger synnerliga skäl för att återkalla uppehållstillståndet. I likhet med migrationsdomstolen finner Migrationsöverdomstolen att verket har uppfyllt bevisbördan när det gäller frågan om DH medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att han skulle beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Frågan är då, med hänsyn till att han vid tiden för Migrationsverkets beslut bott här i mer än fyra år, om det föreligger synnerliga skäl för att trots den tid som förflutit återkalla hans uppehållstillstånd.
I MIG 2008:43 ansågs synnerliga skäl för återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd föreligga mot bakgrund av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället. Målet gällde en man som först beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin sambo och därefter permanent uppehållstillstånd, eftersom Migrationsverket bedömde att förhållandet var seriöst. Senare återkallades mannens uppehållstillstånd av det skälet att han medvetet lämnat oriktiga uppgifter och förtigit omständigheter som varit av avgörande betydelse för förlängningen av uppehållstillståndet, bl.a. att han hade en dotter i hemlandet som fötts drygt fem månader efter det att han första gången beviljades uppehållstillstånd på grund av anknytning till sambon i Sverige. Enligt migrationsdomstolens bedömning visade mannens återkommande resor till hemlandet att han hade en fortsatt stark anknytning dit. Av hans levnadsomständigheter i övrigt och av hans familjeförhållanden framgick, enligt migrationsdomstolen, att hans anknytning till Sverige var relativt svag och att synnerliga skäl för återkallelse fick anses föreligga. Mannen hänvisade inför Migrationsöverdomstolen till att han hade en anställning och att en bror till honom var svensk medborgare sedan många år. Migrationsöverdomstolen gjorde emellertid samma bedömning som migrationsdomstolen.
Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd bör återkallas med stöd av 7 kap. 1 § utlänningslagen ska, som nämnts, enligt 7 kap. 4 § samma lag hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas. Av bestämmelsens utformning följer att bedömningen ska göras i varje fall när det är frågan om att återkalla ett uppehållstillstånd, alltså oavsett om vistelsetiden i Sverige varat i mer än fyra år eller kortare tid. Med uttrycket ”synnerliga skäl” avses följaktligen inte omständigheter av annan art än de som nämns i 7 kap. 4 § utlänningslagen. När graden av anknytning till det svenska samhället bedöms krävs dock att utlänningen inte fått någon närmare anknytning för att synnerliga skäl för återkallande av uppehållstillståndet ska anses föreligga.
DH:s anknytning till Sverige var mycket svag vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut den 29 november 2012. Under de senaste två åren har han emellertid fått anställning och en egen bostad på samma ort som sin närmaste familj. Hans yngsta barn, dottern SD, har beviljats permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring i Sverige och NR:s utvisningsbeslut har preskriberats. Sonen SDH:s ärende pågår ännu hos Migrationsverket. De omständigheter som Migrationsverket i sitt beslut anfört som skäl för att återkalla DH:s uppehållstillstånd är alltså i nuläget endast delvis aktuella. Migrationsverket kan inte anses ha visat att det numera föreligger synnerliga skäl för att återkalla DH:s uppehållstillstånd. Överklagandet ska därför avslås.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.