MIG 2009:30

Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål som rör avvisning eller utvisning av en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd på grund av uppgivet flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där en bedömning av trovärdigheten i den lämnade berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Är innehållet i de åberopade uppgifterna och utlänningens agerande sådant att det framstår som klart att uppgifterna är oförenliga och inte överensstämmer med verkligheten behöver inte någon muntlig förhandling hållas, trots att utlänningen begärt detta.

Migrationsverket

A reste enligt egen uppgift in i Sverige den 19 mars 2007 och ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd den 21 mars 2007. Därefter ansökte han även om flyktingförklaring och resedokument. Till stöd för sin ansökan uppgav A att han vid ett återvändande till Irak riskerar att dödas på grund av att han har vägrat samarbete med terrorister, att både han och hans familj fått flera hotbrev och att han i ett av breven uppmanades att utföra terrordåd. Han uppgav vidare att personer eftersökt honom i bostaden och att även hans bror uppmanats att samarbeta med terroristerna. När brodern vägrade blev han misshandlad och senare bortförd. Innan en lösensumma hade ordnats för brodern mördades denne och kroppen dumpades utanför familjens bostad.

Migrationsverket avslog den 29 januari 2008 A:s ansökan och beslutade att han skulle utvisas. Enligt Migrationsverkets bedömning hade A inte lämnat en rimlig och trovärdig asylberättelse. Verket pekade bland annat på att tidsuppgifterna rörande broderns bortförande, dennes död och A:s egen resa från hemstaden var motstridiga men också på att berättelsen var detaljfattig. Som exempel nämndes att A inte kunnat berätta vilka som skickade hotbreven eller vilka som misshandlade, bortförde och senare mördade brodern.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen

A överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen. A vidhöll vad han tidigare hade sagt och framhöll som förklaring till de motstridiga tidsuppgifterna att det han hade varit med om hade varit kaotiskt och traumatiskt. Som skäl till att han inte kunnat ange vem eller vilka som låg bakom hoten och mordet på brodern uppgav han att han inte hade läst hotbreven, eftersom de var ställda till hans far. Han begärde att migrationsdomstolen skulle hålla muntlig förhandling i målet.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Det har under handläggningen av A:s ärende kommit fram att han också har sökt asyl i Tyskland. Tyskland har den 20 mars 2008 begärt återtagande av A till Sverige enligt den s.k. Dublinförordningen. A har vid sin asylansökan i Tyskland använt sig av ett annat namn och ett annat födelsedatum. A har vidare, efter det att han återvänt från Tyskland, haft ett samtal med en handläggare på Migrationsverket. A har då uppgett att han har haft uppehållstillstånd i Tyskland i två år men att han har arbetat där i sex till sju år, att han har sökt asyl i Tyskland 2004 och att han där har en flickvän som är gravid samt att han har problem med Baath-medlemmar i Irak. Att A rest ut ur Sverige och sökt asyl i Tyskland under ett annat namn och med ett annat födelsedatum är omständigheter som medför att trovärdigheten av hans lämnade uppgifter ytterligare kan ifrågasättas. Uppgifterna om att han har vistats i Tyskland och sökt asyl där står dessutom i strid med de uppgifter han tidigare lämnat till Migrationsverket.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2008-07-08, Lönnestav), avslog A:s begäran om muntlig förhandling och beredde honom samtidigt tillfälle att skriftligen slutföra sin talan. Enligt domstolen framstod en muntlig förhandling som obehövlig. Domstolen anförde som skäl för sin bedömning att A, sedan han överklagat Migrationsverkets beslut, hade rest till Tyskland och sökt om asyl och att han i samband med att Sverige återtog honom enligt Dublinförordningen uppgett att det verkliga skälet för hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. är att han har problem med Baath-medlemmar utan att - trots föreläggande om det - lämna någon förklaring till de nya uppgifterna.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2008-11-13, ordförande Åberg och tre nämndemän), avslog därefter A:s överklagande. Som skäl angavs att A inte hade lämnat en trovärdig berättelse och att han därmed inte gjort sannolikt att han riskerar att utsättas för någon skyddsgrundande behandling. Domstolen uttalade vidare att hans berättelse genomgående var vag, oprecis, detaljfattig och motsägelsefull samt att han under utredningen ändrat sin berättelse och uppgett olika grunder för sin ansökan och dessutom sökt asyl under två olika identiteter.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen

A överklagade domen till Migrationsöverdomstolen och yrkade i första hand att Migrationsöverdomstolen, med ändring av migrationsdomstolens dom, skulle bevilja honom permanent uppehållstillstånd som flykting alternativt skyddsbehövande i övrigt, samt flyktingförklaring och resedokument. I andra hand yrkade han att Migrationsöverdomstolen skulle återförvisa målet till migrationsdomstolen för förnyad prövning i sak och fastställa att migrationsdomstolen skulle hålla muntlig förhandling i målet för att kunna bilda sig en uppfattning om hans trovärdighet och för att ge honom en möjlighet att redogöra för de "nya skälen" och omständigheterna kring den påstådda vistelsen i Tyskland. Enligt A hade migrationsdomstolen genom att avslå hans begäran om muntlig förhandling åsidosatt artikel 6.1 i Europakonventionen.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2009-11-03, Rolén, Råberg och Ström, referent), yttrade:

En första fråga att pröva i målet är om muntlig förhandling borde ha hållits vid migrationsdomstolen.

Av 16 kap. 5 § första och andra styckena utlänningslagen (2005:716) framgår att förfarandet i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen är skriftligt men att muntlig förhandling får ingå i handläggningen beträffande viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. I tredje stycket nämnda lagrum anges vidare att muntlig förhandling ska hållas i migrationsdomstol, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det. Bestämmelserna har sin motsvarighet i 9 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Bestämmelser som under vissa förutsättningar ger den enskilde en rätt till muntlig förhandling finns vidare i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Av artikel 6 i konventionen framgår bland annat att var och en ska vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling. Frågor som gäller viseringar, uppehållstillstånd och andra utlänningsrättsliga frågor rör dock som regel inte enskildas civila rättigheter och skyldigheter. Artikel 6 är därmed inte tillämplig på sådana frågor. Det gäller även om besluten i dessa frågor får återverkningar på den enskildes privat- och familjeliv (se Europadomstolens dom i målet 39652/98, Maaouia mot Frankrike, den 5 oktober 2000).

Frågan om migrationsdomstolen borde ha hållit muntlig förhandling i målet ska således prövas enbart mot utlänningslagens bestämmelser om muntlig förhandling.

De nu gällande bestämmelserna i utlänningslagen om muntlig förhandling kom till i samband med införandet av den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden den 1 april 2006. Ett av syftena bakom den nya ordningen var att inslaget av muntlighet skulle bli större än vad som dittills varit fallet och att detta också skulle ge bättre möjligheter att i mål som har stor betydelse för den enskilde bedöma en persons trovärdighet. Bestämmelserna om muntlig förhandling i utlänningslagen utformades i enlighet med bestämmelserna i 9 § förvaltningsprocesslagen (se prop. 2004/05:170 s. 105 och 129).

I förarbetena till 9 § förvaltningsprocesslagen (prop. 1971:30 del 2 s. 537) diskuterades vilka faktorer som är relevanta vid avvägningen av om muntlig förhandling ska hållas när enskild part begär det. I specialmotiveringen till bestämmelsen anförde departementschefen i detta sammanhang att man bör ta stor hänsyn till enskild parts önskemål men att han eller hon knappast kan tillåtas ha ett avgörande inflytande på frågan. Ställningstagandet till om en muntlig förhandling är obehövlig eller inte borde enligt departementschefen i första hand ske mot bakgrund av den föreliggande utredningen i målet men också andra faktorer borde kunna tillmätas betydelse, t.ex. att målet är viktigt för parten och att han eller hon genom förhandlingen kan få en bättre förståelse för innebörden av det kommande avgörandet. Ett särskilt skäl mot att hålla muntlig förhandling kunde enligt departementschefen vara målets bagatellartade karaktär eller att kostnaderna för förhandlingen är stora i förhållande till de värden som tvisten gäller.

Frågan om i vilka situationer muntlig förhandling måste hållas berördes också i förarbetena till den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170 s. 129-131). Regeringen uttalade i det sammanhanget att behovet av muntlig förhandling i den nya ordningen varierar med hänsyn till vilka frågor som ska prövas i målet och förhållandena i det enskilda fallet. Samtidigt som detta behov föreligger måste också vikten av en effektiv rättegångsordning beaktas. Vidare uttalade regeringen att det vid en sammanvägning mellan dessa aspekter också bör beaktas de speciella krav som målen i den nya ordningen ställer på skyndsam handläggning liksom den särskilda karaktär som mål enligt utlänningslagen har eftersom dessa påverkas av omständigheter som varken den enskilde eller staten kan påverka.

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

Den muntliga förhandlingsformen i förvaltningsdomstolsprocessen är inte ett alternativ till den skriftliga handläggningsformen utan ett komplement till denna. Vid bedömningen av om muntlig förhandling ska hållas eller inte måste en helhetsbedömning av omständigheterna i målet göras (se MIG 2006:9).

Behovet av muntlig förhandling gör sig gällande med olika styrka i olika typer av utlänningsmål. Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål som rör avvisning eller utvisning av en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd på grund av uppgivet flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där en bedömning av trovärdigheten i den lämnade berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. I sådana fall torde utrymmet för att inte hålla muntlig förhandling, när sådan begärts av utlänningen, vara mycket begränsat. Är det å andra sidan på det sättet att innehållet i de åberopade uppgifterna är sådant att det framstår som klart att dessa inte överensstämmer med verkligheten behöver inte någon muntlig förhandling hållas, trots att utlänningen begärt detta.

A har under handläggningen ändrat sin berättelse och uppgett nya grunder för sin ansökan om skydd. Ursprungligen säger han sig ha flytt från Irak 2006 eftersom han har vägrat samarbeta med terrorister och då han vid ett återvändande riskerar att dödas. Under målets handläggning i migrationsdomstolen säger han sig i stället ha bott och arbetat i Tyskland i sex till sju år innan han ansökte om uppehållstillstånd i Sverige och att hans verkliga skäl är problem med Baath-medlemmar i Irak utan att över huvud taget lämna någon beskrivning av dessa problem. Han har också under handläggningen sökt asyl i Tyskland under en annan identitet. Någon förklaring till de avvikande uppgifterna har han inte lämnat.

Vid nu angivna omständigheter finner Migrationsöverdomstolen vid en trovärdighetsbedömning av A:s berättelse att det redan av innehållet i de åberopade uppgifterna och hans agerande i övrigt följer att uppgifterna är oförenliga och inte överensstämmande med verkligheten. Muntlig förhandling i migrationsdomstolen får därför anses ha varit obehövlig.

Migrationsöverdomstolen gör i övrigt ingen annan bedömning än den migrationsdomstolen gjort rörande de skäl som A åberopat till stöd för sin ansökan om uppehållstillstånd. Sammanfattningsvis ska överklagandet avslås.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.