MIG 2016:12
En stor skuld till skattekontot har inneburit att en utlänning som ansökt om svenskt medborgarskap inte ansetts uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt. Då det inte heller funnits skäl för dispens från kravet har hans ansökan avslagits.
Den danske medborgaren MJA ansökte i maj 2015 om svenskt medborgarskap. Efter att ha inhämtat uppgift om skuldsättning från Kronofogdemyndigheten, av vilken det framgick att MJA hade en skuld till det allmänna på 614 628 kr avseende obetald skatt, avslog Migrationsverket den 25 juni 2015 hans ansökan. Som skäl för sitt beslut anförde Migrationsverket bl.a. att MJA hade en stor skuld till skattekontot och att han inte bedömdes ha medverkat till att förhindra att skulden hade uppkommit. Kravet på ett hederligt levnadssätt var därmed inte uppfyllt. Det fanns inte heller skäl att göra undantag från kravet.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
MJA överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (2015-08-24, ordförande Wallin Dreifaldt), som avslog överklagandet med hänvisning till att det ankom på MJA att visa att han uppfyllde kravet på ett hederligt levnadssätt och att det på det utredningsmaterial som fanns i målet saknades anledning att göra någon annan bedömning än den som Migrationsverket hade gjort. Särskilda skäl att medge undantag från kravet på ett hederligt levnadssätt hade inte heller kommit fram.
I sitt överklagande av migrationsdomstolens dom yrkade MJA att Migrationsöverdomstolen skulle upphäva Migrationsverkets beslut och migrationsdomstolens dom samt återförvisa målet till Migrationsverket för fortsatt handläggning. I andra hand yrkade han att Migrationsöverdomstolen skulle bevilja honom svenskt medborgarskap. MJA anförde bl.a. följande.
Han är sedan tidigare skattskyldig i Danmark. I samband med att hans svenska arbetsgivare skickade kontrolluppgifter till Skatteverket beslutade myndigheten att han var skattskyldig även i Sverige. Till följd av detta har han beskattats för samma inkomst i båda länderna. Han har haft en omfattande dialog med Skatteverket och dess danska motsvarighet (Skat) för att reda ut i vilket land den aktuella skatten ska betalas. Skat utreder för närvarande hans skattskyldighet. En omprövning av skulden i Sverige kan ske först när Skat tagit ställning i frågan. För det fall Skat befriar honom från skattskyldighet i Danmark kommer redan inbetald skatt att återbetalas och han kommer omgående att reglera skulden till Skatteverket. För det fall han anses fortsatt skattskyldig i Danmark är den restförda skulden i Sverige felaktig, eftersom det ska ske en avräkning på skulden motsvarande den skatt han har betalat i Danmark. Dubbelbeskattningen strider mot dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna. Han har själv, utan ombud, förklarat denna problematik för såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen utan att detta medfört någon närmare utredning från myndigheternas sida. Detta strider mot officialprincipen.
Förekomsten av en skuld till det allmänna innebär inte nödvändigtvis att en sökande inte uppfyller kravet på ett hederligt levnadssätt. En framåtblickande helhetsbedömning ska göras där bl.a. skuldens tillkomst, förklaringar till varför skulden inte ska tas hänsyn till och agerandet efter skuldens tillkomst ska beaktas. Han har inte försökt undgå att betala skatten som sådan utan ansträngt sig för att försöka bringa klarhet i vad som åligger honom och lämnat en rimlig förklaring till varför skulden inte ska beaktas. Han har alltid betalat sina skatter i Danmark.
Migrationsverket ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde bl.a. följande. För att kontrollera om en sökande uppfyller kravet på att ha haft och kunna förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt kontrolleras den sökande hos bl.a. Kronofogdemyndigheten. MJA har en skuld till det allmänna som uppgår till ett mycket högt belopp. Migrationsverket prövar aldrig om en skuld som finns registrerad hos Kronofogdemyndigheten är felaktig.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2016-05-13, Jagander, Benson och C. Bohlin, referent), yttrade:
1. Tillämpliga bestämmelser m.m.
Ett av kraven för att en utlänning efter ansökan ska beviljas svenskt medborgarskap (naturalisation) är att denne har haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt (11 § 5 lagen [2001:82] om svenskt medborgarskap [medborgarskapslagen]). Om kravet på hederligt levnadssätt inte är uppfyllt kan utlänningen ändå naturaliseras om det annars finns särskilda skäl till det (12 § första stycket 3 medborgarskapslagen).
Migrationsöverdomstolen har i ett antal avgöranden hänvisat till bl.a. förarbetena till medborgarskapslagen och uttalat sig om tillämpningen av kravet på att den sökande ska ha haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt och om möjligheten till dispens från detta krav (se bl.a. MIG 2007:24, MIG 2007:27 och MIG 2013:10). Av dessa avgöranden framgår bl.a. följande.
Det finns ingen absolut rätt att beviljas svenskt medborgarskap även om utlänningen i och för sig uppfyller kraven för naturalisation. Möjligheten att bevilja medborgarskap innebär en exklusiv rätt för staten att, efter en diskretionär prövning inom ramen för en rimlig tolkning av medborgarskapslagstiftningen, avgöra om en utlänning bör beviljas svenskt medborgarskap eller inte.
Att ha skulder till det allmänna eller till enskilda kan innebära att kravet på hederligt levnadssätt inte kan anses uppfyllt. Att en utlänning har skulder är dock inte i sig tillräckligt för att anse att kravet på hederligt levnadssätt inte är uppfyllt, det krävs också att utlänningen har visat en ovilja att göra rätt för sig. Vid prövningen ska tyngdpunkten ligga på en bedömning av sökandens framtida levnadssätt. Det är alltså fråga om en bedömning som innefattar en prognos för om utlänningen kan förväntas komma att leva på ett hederligt sätt, baserad på hans eller hennes tidigare levnadssätt. Prövningen ska vidare ske med utgångspunkt i de förhållanden som råder vid prövningstillfället.
Vid prövningen av ansökningar om naturalisation ansvarar de berörda myndigheterna för att den utredning görs som behövs för ett riktigt beslut och för att även utreda sådana förhållanden som talar till utlänningens fördel. Om det konstaterats att utlänningen har skulder är det dock utlänningen som ska visa att denne gjort vad som rimligen kan krävas av honom eller henne för att göra rätt för sig.
Vad beträffar dispens från villkoret om hederligt levnadssätt bör det gälla restriktivitet. Dispens bör därför bara ges i undantagsfall, t.ex. om det finns mycket starka humanitära skäl.
2. Migrationsverkets utredningsskyldighet
Migrationsverket ansvarar alltså för att den utredning görs som behövs för ett riktigt beslut. Vid en prövning av en naturalisationsansökan gör Migrationsverket därför sökningar i allmänna register för att kontrollera att kravet på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt. Om en utlänning förekommer i något register är det emellertid inte, enligt Migrationsöverdomstolens uppfattning, Migrationsverkets uppgift att överpröva de beslut som gett anledning till registreringen. I en sådan situation är det i stället sökanden som måste visa att han eller hon, trots registreringen, kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt.
3. Betydelsen av skulder till det allmänna
Beviljandet av medborgarskap innebär att den rättsliga relationen mellan den enskilde och det allmänna fördjupas (jfr 1 § medborgarskapslagen). Den i praktiken viktigaste konsekvensen av att beviljas medborgarskap är att den enskilde tillerkänns de rättigheter och förmåner som bara medborgare har. Det allmänna förlorar också möjligheten att frånsäga sig sitt ansvar för den enskilde, eftersom medborgarskapet inte kan återkallas. Skulder till det allmänna, t.ex. skatteskulder, är till skillnad från skulder till enskilda hänförliga till den rättsliga relation som beviljandet av medborgarskap syftar till att fördjupa. Migrationsöverdomstolen anser därför att det är rimligt att betrakta skulder till det allmänna som särskilt belastande för den enskilde vid bedömningen av om medborgarskapslagens krav på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt.
4. Bedömningen av ”ett hederligt levnadssätt” vid skuldsättning
Vid bedömningen av om sökanden uppfyller kravet på att ha haft och kunna förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt ska Migrationsverket beakta vad skuldsättningen avser samt skuldernas antal, omfattning och ålder. Även skuldernas utveckling över tid, med beaktande av den enskildes egna ansträngningar för att reglera dem, ska tas med i bedömningen. Det kan inte uteslutas att också andra omständigheter, såsom förhållandena kring uppkomsten av en skuld, i vissa fall kan påverka bedömningen. Avgörande för bedömningen av om medborgarskap kan beviljas eller inte är om den samlade bilden av skuldsättningen och den enskildes agerande framstår som förenlig med en person som strävar efter att göra rätt för sig. Besvaras den frågan nekande ska den enskilde inte beviljas medborgarskap.
5. Migrationsöverdomstolens bedömning
Av utredningen framgår att MJA har en stor skuld till skattekontot. I en sådan situation anser Migrationsöverdomstolen att en utlänning inte kan anses uppfylla kravet på att ha haft och kunna förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt, om inte utlänningen kan visa att denne gjort mycket omfattande och konkreta ansträngningar för att göra rätt för sig. Detta har MJA, enligt Migrationsöverdomstolens mening, inte visat. Kravet på ett hederligt levnadssätt är därför inte uppfyllt.
Det finns inte heller särskilda skäl för att trots detta bevilja honom medborgarskap. Överklagandet ska därför avslås.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.