MIG 2016:29

Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned och ärendets förväntade återstående handläggningstid.

AM förordnades i maj 2015 som offentligt biträde i ett asylärende. En asylutredning hölls i juni 2015 och i augusti samma år lämnade AM in slutligt yttrande och en kostnadsräkning med tillhörande arbetsredogörelse till Migrationsverket där hon begärde ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg. I skrivelse som kom in till Migrationsverket den 11 december 2015 begärde AM förskott på sin ersättning enligt den tidigare ingivna kostnadsräkningen och anförde att kostnadsräkningen omfattar begäran om ersättning för mer än åtta timmars arbete jämte tidsspillan och utlägg. Mot bakgrund av nuvarande situation synes det som att ersättning inte kan bli fastställd inom sex månader.

Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen

Migrationsverket beslutade den 14 januari 2016 att avslå AM:s begäran om förskott. Som skäl för beslutet angav verket bl.a. följande. Förskott kan beviljas om ersättning inte kan antas bli fastställd inom sex månader, beräknat från den dag begäran om förskott kom in och nedlagt arbete omfattar mer än åtta timmar. Eftersom ersättning i ärendet kan antas bli fastställd inom sex månader saknas skäl att bevilja begäran om förskott på ersättningen för arbetet som offentligt biträde.

AM överklagade beslutet till migrationsdomstolen och yrkade att förskott skulle beviljas.

Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (2016-03-22, ordförande Geijer), avslog i dom AM:s överklagande. Som skäl för avgörandet angavs i huvudsak följande. AM:s begäran om förskott på ersättningen kom in till Migrationsverket den 11 december 2015. Migrationsdomstolen saknar anledning att ifrågasätta Migrationsverkets påstående om att ersättning kommer att ha fastställts slutligt inom sex månader från den dagen.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen

AM överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle förordna om att förskott på ersättningen beviljas. Till stöd för sitt överklagande förde hon fram bl.a. följande. Det är för det enskilda biträdet helt omöjligt att förutse eller kunna kontrollera att Migrationsverket faktiskt kan antas fatta beslut angående ersättningen inom sex månader. Systemet med förskottsbegäran har till syfte att vid långa handläggningstider möjliggöra för offentliga biträden att få ersättning tidigare då det är orimligt att det enskilda biträdet ligger ute med stora belopp åt staten. Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog en begäran om förskott utan egentlig motivering när det samtidigt fanns flera omständigheter som borde lett till slutsatsen att Migrationsverket inte skulle komma att fastställa ersättningen inom sex månader.

Justitiekanslern hade inte några principiella invändningar mot Migrationsverkets praxis att bevilja förskott om ersättningen inte beräknas kunna bli fastställd inom sex månader från det offentliga biträdets begäran om förskott kom in och framförde bl.a. följande. Såsom det får förstås har AM:s ersättning inte kunnat fastställas slutligt inom sex månader. Migrationsverkets och migrationsdomstolens bedömningar har visat sig vara felaktiga. AM bör alltså, om förhållandena fortfarande är sådana att ersättningen inte har fastställts slutligt, beviljas förskott med skäligt belopp.

Sveriges advokatsamfund som beretts tillfälle att inkomma med yttrande i målet framförde bl.a. följande. Ett offentligt biträdes begäran om förskott på ersättning bör regelmässigt bifallas i de fall det saknas tillräckligt med underlag för antagandet att ersättning slutligen kan fastställas inom en snar framtid. Vid denna bedömning bör beaktas inte endast hur lång tid ärendet redan har handlagts hos Migrationsverket, utan även vilka utredningsåtgärder som kvarstår att vidta samt, efter en individuell bedömning i det enskilda fallet, hur lång tid som kan beräknas kvarstå innan ett slutligt beslut meddelas i ärendet och ersättningen därmed kan antas komma att bli slutligt fastställd.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2016-12-21, Benson, Silfverhjelm och Hjulström, referent), yttrade:

1. Vad målet gäller

Ett offentligt biträde har utan att ha frånträtt sitt uppdrag, begärt förskott på sin ersättning. Frågan i målet är om Migrationsverket har haft fog för att avslå begäran med motiveringen att ersättning kan antas bli fastställd inom sex månader, räknat från den dag då begäran om förskott kom in.

2. Tillämpliga bestämmelser

Av 5 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde framgår att bestämmelserna om ersättning till rättshjälpsbiträde i 27 § och 28 §rättshjälpslagen (1996:1619) ska tillämpas även i fråga om ett offentligt biträde.

Ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt (27 § första stycket rättshjälpslagen).

Ersättning till ett rättshjälpsbiträde fastställs i samband med att den rättsliga angelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller när rättshjälpsärendet avslutas på något annat sätt (28 § rättshjälpslagen). Ett rättshjälpsbiträde som har frånträtt sitt uppdrag i förtid har rätt till förskott på sin ersättning med ett skäligt belopp. Även i andra fall har biträdet rätt till sådant förskott, om det finns skäl till det med hänsyn till det arbete som har lagts ned i ärendet och till den tid som återstår innan ersättningen kan fastställas (6 § förordningen [1997:405] om offentligt biträde och 24 § rättshjälpsförordningen [1997:404]).

3. Migrationsöverdomstolens bedömning

Vid bedömningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde som inte frånträtt sitt uppdrag ska beviljas, ska beaktas det arbete som har lagts ned i ärendet och den tid som återstår innan ersättningen beräknas bli fastställd. Om ett offentligt biträde lagt ned mycket arbete i ett ärende och ersättningsanspråket beräknas uppgå till ett högt belopp finns det starkare skäl att betala ut förskott jämfört med om det rör sig om ett ärende som inte krävt ett större arbete. Vidare är det mer angeläget med ett förskott om det beräknas ta lång tid innan ärendet avgörs av Migrationsverket än om den återstående handläggningstiden är kort.

Migrationsverket har avslagit AM:s begäran om förskott med hänvisning till att ersättning i ärendet antogs kunna bli fastställd inom sex månader. Migrationsöverdomstolen anser att Migrationsverket i och för sig kan ha som riktmärke att bevilja förskott om ersättningen inte beräknas kunna bli fastställd inom sex månader från det att begäran om förskott kom in. Migrationsöverdomstolen anser dock att varje enskilt ärende även kräver individuella överväganden om förskott ska beviljas eller inte. När det gäller frågan om ett ärendes förväntade handläggningstid är det flera faktorer som är av betydelse. Vissa typer av ärenden, som t.ex. ärenden som avser asylsökande ensamkommande barn, är av förturskaraktär och har normalt en kortare handläggningstid. Migrationsverkets balansläge är en annan faktor som spelar in, liksom vilka återstående utredningsåtgärder som det enskilda ärendet kräver. Även om det är viktigt att frågor om förskott på ersättning till offentliga biträden inte i alltför hög grad tynger ärendehanteringen ankommer det på Migrationsverket att i det enskilda fallet göra en individuell bedömning av om förskott ska beviljas eller inte.

Av utredningen i målet framgår att Migrationsverket numera har beviljat AM begärt förskott på ersättning som offentligt biträde. Målet ska därför skrivas av från fortsatt handläggning.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen skriver av målet från fortsatt handläggning.