ÖF 2773-26

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet av kostnadsfördelningsbeslutet (Lantmäteriets beslut 2025-02-18 i ärende nr K21267, domstolen mål F 1730-25).

2Med delvis bifall till överklagandet av förrättningskostnaderna (domstolens mål F 1844-25) nedsätter mark- och miljödomstolen fakturan 902173962 med 112 392 kr så att beloppet som ska betalas blir 195 483 kr.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25 3. Staten genom Lantmäteriet ska ersätta Wittsjös Versatile Trade AB för rättegångskostnader med 78 750 kr exklusive moms.

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

BAKGRUND

WVT (Wittsjös Versatile Trade) AB har ansökt om fastighetsreglering, fastighetsbestämning och anläggningsförrättning för att genom Lantmäteriet möjliggöra utfartsrätt för fastigheterna , , , , och .

I beslut den 18 februari 2025 ställde Lantmäteriet in förrättningen och beslutade med hänvisning till 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen att sökanden WVT skulle betala kostnaderna för Lantmäteriets arbete (kostnadsfördelningsbeslut).

WVT har överklagat kostnadsfördelningsbeslutet vilket handläggs i mål F 1730-25 samt även överklagat förrättningskostnadernas storlek vilket handläggs i mål F 1844-25. Argumentationen i de båda målen är delvis överlappande med hänvisningar mellan målen. Mark- och miljödomstolen samlar därför avgörandena av målen i en dom.

YRKANDEN M.M.

WVT (Wittsjös Versatile Trade) AB har yrkat att

- Mark- och miljödomstolen ändrar Lantmäteriets kostnadsfördelningsbeslut på sådant sätt att WVT inte till någon del ska betala kostnaderna för Lantmäteriets arbete med ärendet.

- i andra hand att fördelningsbeslutet ska ändras på sådant sätt att förrättningskostnad avseende utredning och handläggning av Lantmäteriets påstådda tredjehandsyrkande avseende tillskapande av en ny väg västerut debiteras den part som inkommit med detta yrkande.

För det fall domstolen avslår Bolagets yrkande ovan yrkar Bolaget att domstolen sätter ned förrättningskostnad på sådant sätt att Bolaget:

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

1inte påförs kostnad för arbete och åtgärder som inte behövts utifrån vad Bolaget yrkat, innefattande men inte begränsat till samtlig tid hänförlig till det förslag på alternativ sträckning som Lantmäteriet utrett och presenterat på eget initiativ, utan yrkande från, eller information till, Bolaget och som Bolaget motsatt sig i så väl inledande ansökan som vid sammanträde där förslaget presenterats;

2inte heller i övrigt påförs kostnad med högre belopp än vad som är skäligt medhänsyn till ärendets karaktär och omfattning, varvid även måste beaktas vad som anförts om att den inställda förrättningen och samtliga åtgärder inom ramen för densamma i sin helhet behövts endast på grund av felaktigheter förorsakade av Lantmäteriet;

3inte påförs tilläggsbelopp enligt nu gällande LMFS 2022:5, utan enligt LMFS2019:4 som var i kraft vid tidpunkten då Bolagets ansökan inkom, med följd att tilläggsbeloppet ska sättas ned till 5 600 kronor.

WVT yrkar ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen (exkl. mervärdesskatt) med

19 250 kronor, (F 1730-25) 78 750 kr kronor (F 1844-25) I andra hand yrkar WVT att mark- och miljödomstolen fördelar kostnadsyrkandena mellan målen på det sätt som domstolen finner lämpligt.

WVT (Wittsjös Versatile Trade) AB har sammanfattningsvis åberopat följande.

Det saknas laglig grund för lantmäteriet att påföra WVT förrättningskostnader. Den enskilda vägen och anslutningen av densamma till Hornvägen har genomförts helt i enlighet med det förrättningsbeslut som Lantmäteriet meddelat 2013. Den nu inställda

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

förrättningen är i sin helhet hänförlig till felaktigheter förorsakade av Lantmäteriet och ingen av åtgärderna som genomförts inom ramen för den inställa förrättningen har behövts med anledning av åtgärder genomförda av Bolaget.

Förrättningskostnaderna avser åtgärder som ej behövts då omfattande arbete utförts av Lantmäteriet utan yrkande från WVT och utan information till WVT.

WVT har inte framfört något tredjehandsyrkande om anslutningsväg västerut. Det har bara framförts yrkanden om utfartsrätt via befintlig anslutning till Hornvägen eller via nyttjande av befintlig enskild gc-väg på fastighet som ägs av WVT. Lantmäteriet har på eget initiativ och utan att informera WVT utrett ett förslag på alternativ sträckning över ett flertal olika fastigheter och kallat fastighetsägare som berörs av nämnda förslag till sammanträde för att där presentera det egna förslaget. WVT ska inte bära kostnaderna för det. Det finns inget stöd vare sig i ansökan, i akten eller i handläggningen för att WVT skulle ha framställt ett tredjehandsyrkande om anläggning av ny väg västerut. Vidare framstår det osannolikt att någon annan part skulle inkommit med ett yrkande av den innebörd som Lantmäteriet påstår. Fördelningsbeslutet är felaktigt och den del av förrättningskostnaden som avser åtgärder för att utreda och handlägga detta yrkande ska rätteligen fördelas på den part som de facto har inkommit med yrkandet till Lantmäteriet, vem denna part än må vara (vilket är omöjligt för WVT att bedöma, då yrkandet inte förekommer i akten).

Lantmäteriet har debiterat onödig tid och felaktigt tilläggsbelopp. Det är vidare omöjligt att utifrån det utlämnade underlaget utläsa vilka åtgärder som utförts inom ramen för de olika kostnadsposterna. Osäkerheten kring vilka åtgärder som har utförts, vilka åtgärder som ryms inom vilka tidsposter och vilka frågor som de olika tidsposterna

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

avser har tillkommit till följd av Lantmäteriets hantering och ska därför läggas myndigheten till last.

Det föreligger synnerliga skäl för att medge ersättning för rättegångskostnader jämlikt 16 kap. 14 a § FBL.

WVT (Wittsjös Versatile Trade) AB har avseende ovanstående punkter mer utförligt anfört följande.

Bakgrund. Genom förrättningen K11484, vilken avslutades under hösten 2013 har Lantmäteriet bildat ett antal nya fastigheter, avsedda att bebyggas med enbostadshus i enlighet med av Karlskrona kommun beviljat förhandsbesked. I syfte att möjliggöra ut- och infart till de fastigheter som bildats genom förrättningen har Lantmäteriet i samband med 2013 års förrättning även beslutat att inrätta ett servitut för utfart till allmän väg. I samband med bygglov har Bolaget anlagt den enskilda vägen och anslutit denna till allmän väg (Hornvägen) helt i enlighet med förrättningsbeslutet.

Efter att den enskilda vägen anlagts och anslutits till Hornvägen, i enlighet med Lantmäteriets beslut från 2013, erhöll Bolaget ett brev från Trafikverket där det uppmärksammas att anslutningen saknade tillstånd. Bolaget inser att det av misstag inte skickats in en ansökan om tillstånd för att anlägga anslutningen, varpå ansökan ges in i efterhand. Bolaget saknar skäl att anta att ansökan kommer att vålla problem då så väl den enskilda vägen som anslutningen mot Hornvägen anlagts helt i enlighet med det förrättningsbeslut som Lantmäteriet meddelat. Genom beslut den 26 oktober 2020 meddelade Trafikverket att ansökan om anslutningen till Hornvägen avslogs. Beslutet motiverades med att anslutningens siktförhållanden inte uppfyller kraven enligt gällande VGU.

Trafikverkets avslagsbeslut innebar att de fastigheter som bildats genom förrättningen 2013 skulle sakna anslutning till väg. Efter överklagande av

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Trafikverkets beslut samt dialog med så väl Trafikverket som Karlskrona kommun såg Bolaget till slut ingen annan utväg än att ansökan om en ny förrättning. Ansökan om ny förrättning inkom till Lantmäteriet 17 maj 2021 och det nu aktuella målet avser denna senare förrättning.

Laglig grund saknas. Enligt Fastighetsbildningslagen ("FBL") ska förrättningskostnader fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt. Efter Trafikverkets avslagsbeslut framkom genom e-postkonversation mellan Bolagets företrädare och trafikingenjör vid Trafikverket att Lantmäteriet aldrig samrått med väghållningsmyndigheten Trafikverket före eller i samband med förrättningsbeslutet. Enligt 3 kap. 4 FBL följer en absolut skyldighet för Lantmäterimyndigheten att bevaka att nya, ej godtagbara anslutningar till allmän väg inte föranleds av fastighetsbildning. Innebörden av lagbestämmelsen har preciserats i doktrin:

'Tillämpningen av bestämmelsen ska ske med beaktande av de föreskrifter om enskilda utfartsvägar som meddelas i väglagen (1971:437). Enligt 39 § i nämnda lag får enskild körväg inte anslutas till allmän väg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Inte heller får befintlig anslutning ändras utan sådant tillstånd. Motsvarande regler gäller beträffande sådan utfart från fastighet och sådan bygga som kan användas för körtrafik. Med hänsyn till väglagens regler är det nödvändigt att lantmäterimyndigheten klarar ut anslutningsfrågorna genom samråd med väghållningsmyndigheten. När det vid samrådet framkommer att tveksamhet råder beträffande om tillstånd enligt 39 § väglagen kan meddelas får lantmäterimyndigheten enligt 4 kap. 25 § FBL förelägga sakägare att söka tillstånd hos väghållningsmyndigheten

Efter Trafikverkets beslut att avslå ansökan om anslutning till allmän väg har Bolaget haft kontakt med Lantmäteriet avseende bristerna i förrättningen och

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

då instruerats att ge in en ny ansökan för att åtgärda bristerna. Bolaget har (även i detta fall) agerat i enlighet myndighetens instruktion.

Bolaget anser att det får anses uppenbart att ingen av de åtgärder som genomförts inom ramen för den nu inställda förrättningen har varit behövligt på grund av åtgärder från Bolagets sida. Bolaget har förlitat sig på Lantmäterimyndighetens beslut och den enskilda vägen har anlagts och anslutits till allmän väg i enlighet med Lantmäterimyndighetens beslut och Bolaget har även i övrigt agerat enligt Lantmäteriets instruktioner. Tvärtom är samtliga åtgärder som utförts inom ramen för den nu inställda förrättningen i sin helhet hänförliga till behov som uppkommit på grund av Lantmäterimyndighetens brister i handläggning, inte minst tillskapandet av en enskild väg med anslutning till allmän väg som Trafikverket bedömt som ej godtagbar. Mot bakgrund av det anförda följer att det saknas laglig grund för Lantmäteriets beslut att påföra Bolaget förrättningskostnaderna för den inställda förrättningen och Bolaget yrkar att beslutet undanröjs samt att domstolen förklarar att Bolaget inte till någon del ska vara skyldig att erlägga förrättningskostnad med anledning av den inställda förrättningen.

Förrättningskostnaderna avser åtgärder som ej behövts. I enlighet med redogörelsen ovan är Lantmäteriets verksamhet avgiftsfinansierad och den sökande ska betala kostnaderna för den prövning och registrering i fastighetsregistret som har behövts utifrån vad sökanden har yrkat, jfr 4 § förordningen 1995:1459 om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Som anförts ovan yrkar Bolaget i första hand att domstolen fastställer att Bolaget inte till någon del ska vara skyldig att erlägga förrättningskostnad för den inställda förrättningen då ingen av de genomförda åtgärderna varit behövliga på grund av åtgärd från Bolagets sida.

För det fall domstolen gör en avvikande bedömning anser Bolaget att det i vart fall måste beaktas att en mycket betydande del av förrättningskostnaderna avser åtgärder som inte behövts utifrån vad Bolaget yrkat. Vid bedömning av

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

vad som har behövts ska särskilt beaktas att Lantmäteriet, i egenskap av myndighet, har en skyldighet att handlägga ärendet så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, jfr 9 § Förvaltningslagen 2017:900.

Bolaget har i ansökan samt även i senare kontakter med Lantmäteriet yrkat på att frågan om att lösa utfart för fastigheter belägna utmed den enskilda vägen genom i första hand utfartsrätt mot Hornvägen och i andra hand via befintlig gc-väg mot Södra Hornvägen (vilken är belägen på fastighet som ägs av Bolaget). Att ursprunglig ansökan inte innehållit något yrkande om tillskapande av en alternativ utfartsätt över annans fastighet bekräftas av epostmeddelande mellan Lantmäteriet och Bolagets företrädare den 17 november 2021, aktbil. 18 i Lantmäteriets akt. Lantmäteriet anger uttryckligen i meddelandet att myndigheten inte anser att ansökan innehåller något annat yrkande än att pröva utfartsfrågan från den enskilda vägen (servitutsvägen på ) enligt tidigare avstyckning.

Bolagets företrädare har i svar på meddelandet via e-post den 18 november 2021, aktbil. 19 i Lantmäteriets akt, inkommit med yrkanden om att omvärdera möjligheten att få till stånd ett siktservitut för att undanröja bristerna i siktförhållanden för redan befintlig anslutning till Hornvägen, alternativt lösa utfartsrätt genom nyttjande av befintlig gc-väg med anslutning till Södra hornvägen. Trots att Bolagets yrkanden i så väl ansökan som under processen uttryckligen har varit tydligt avgränsade till tillskapande av sådan utfartsrätt som begränsar behovet att ta väg över annans fastighet till ett absolut minimum har Lantmäteriet på eget initiativ och utan yrkande från (eller ens information till Bolaget) härom inte bara utrett ett förslag på alternativ sträckning utan även valt att kalla till ett sammanträde för att där presentera det egna förslaget.

Lantmäteriet har således på eget initiativ och utan att förankra med Bolaget, i egenskap av sökanden, utfört omfattande arbete med att utreda en alternativ sträckning samt även hålla sammanträde till vilket Lantmäteriet, återigen utan

Sida 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

att förankra med Bolaget, valt att även kalla fastighetsägare som endast berörts av Lantmäteriets egna, alternativa förslag till sträckning (och som således inte varit berörda av någondera sträckning som yrkats av Bolaget). Allt arbete som utförts med anledning av denna alternativa sträckning, inklusive men inte begränsat till merarbete som förorsakats av att Lantmäteriet valt att kalla ytterligare fastighetsägare till sammanträde för att där presentera den alternativa sträckningen måste rimligen anses utgöra åtgärder som inte har behövts utifrån vad sökanden har yrkat.

Även för det fall domstolen anser att det föreligger grund för Lantmäteriets beslut att påföra Bolaget förrättningskostnad för den inställda förrättningen måste i vart fall konstateras att det saknas grund för att påföra Bolaget förrättningskostnad för åtgärder och arbete som Lantmäteriet har utfört på eget initiativ, utan att Bolaget ens informerats och som Bolaget, när information kommit Bolaget till del, motsatt sig. Upplysningsvis kan nämnas att Bolaget redan i samband med den ursprungliga ansökan uttryckligen angett att förslag på en ny sträckning västerut inte låg i Bolagets intresse. Bolaget har även motsatt sig förslaget vid sammanträde där detta presenterats.

I enlighet med det anförda yrkar Bolaget att domstolen sätter ned förrättningskostnad med belopp som motsvarar kostnader för åtgärder hänförliga till, sammanhörande med och/eller föranledda av det förslag till alternativ sträckning som Lantmäteriet upprättat utan yrkande från, stöd av eller ens information till Bolaget i egenskap av sökanden.

I lantmäteriförrättningen ingivna yrkanden m m Så väl yrkanden i ursprunglig ansökan som senare kompletterande yrkanden inom ramen för den nu inställda förrättningen har varit tydligt formulerade och väl avgränsade till att avse tillskapande av utfartsrätt som begränsar behovet att ta väg över annans fastighet till ett absolut minimum (antingen utfartsrätt via befintlig anslutning till Hornvägen eller via nyttjande av befintlig enskild gcväg på fastighet som ägs av Bolaget).

Sida 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Trots tydliga och avgränsade yrkanden har Lantmäteriet på eget initiativ och utan att ens informera Bolaget inte bara utrett ett förslag på alternativ sträckning över ett flertal olika fastigheter utan även valt att kalla fastighetsägare som berörs av nu nämnda förslag till ett sammanträde för att där presentera det egna förslaget. Det måste konstateras att arbete med att upprätta, utreda och presentera detta förslag inte behövts utifrån vad Bolaget yrkat och Bolaget ska således inte bära kostnaden för detta arbete.

Merparten av debiterad förrättningskostnad avser ej yrkade åtgärder. Enligt Bolaget har ansökan om förrättning innehållit två tydligt avgränsade yrkanden. Trots detta avser den absoluta merparten av debiterade kostnader tid som Lantmäteriet har lagt ned på en tredje lösning i form av en ny väg västerut, vilken sträcker sig över flera fastigheter.

Lantmäteriet anger i sitt yttrande "en ytterligare lösning på väg inkom vilket tolkades av Lantmäteriet som ett tredjehandsyrkande". Det är anmärkningsvärt att Lantmäteriet inte anför något till stöd för att denna "ytterligare lösning" över huvud taget inkommit från, eller ens godkänts, av Bolaget. En lösning i form av en ny väg västerut har aldrig yrkats av Bolaget och har heller aldrig godkänts av Bolaget; tvärtom har Bolaget tydligt avvisat lösningen så snart Lantmäteriet tillkännagett att detta var något som Lantmäteriet arbetat med.

Att Bolaget inte yrkat på en sådan lösning, varken initialt eller senare i ärendet, vinner starkt stöd vid genomgång av Lantmäteriets akt. Bolagets ansökan innehåller inget yrkande som kan uppfattas som ett tredjehandsyrkande utan endast ett yrkande om att göra en ny förrättning så att kan fungera som väg med in- och utfart som den tidigare förrättningen var tänkt att fungera, se aktbilaga Al i Lantmäteriets akt.

Ansökan innehåller däremot en hänvisning till ett e-postmeddelande som skickades till fastighetsbildfragor@lm.se den 4 maj 2021. Av e-postmeddelandet framgår tydligt att Bolaget inte alls är intresserad av en lösning i

Sida 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

form av en ny, västlig väg. Den 15 juni 2021 hålls ett digitalt arbetsmöte, vilket sammanfattas i minnesanteckningar, se aktbilaga 3 (gallrad) i Lantmäteriets akt. Vid arbetsmötet presenteras "Lantmäteriets förslag till ny väg", se sidan 3 i minnesanteckningar. Mot bakgrund av vad som anförts om Bolagets ansökan får det rimligen anses ostridigt att förslaget inte föranletts av Bolagets yrkande.

Bolaget har inte känt till, än mindre godkänt, att Lantmäteriet lagt tid på att utreda denna alternativa lösning i strid med Bolagets yrkanden. Det går däremot att utläsa på sidan 4 i minnesanteckningarna under rubriken "Överenskommet under mötet" att "någon handläggande åtgärd utförs ännu inte vad avser från Lantmäteriet föreslagen tillfartsväg". Den 26 augusti 2021 hålls ett nytt arbetsmöte, vilket sammanfattas i minnesanteckningar, se aktbilaga 10 (gallrad) i Lantmäteriets akt. Ingenstans i dessa minnesanteckningar finns någon notering som ger stöd för att Bolaget skulle samtyckt till att Lantmäteriet vidtog handläggande åtgärd avseende den av Lantmäteriet föreslagna tillfartsvägen, utan tvärtom måste överenskommelsen från tidigare arbetsmöte om att avvakta fortsatt anses gälla.

Den 17 november 2021 begär Lantmäteriet att Bolaget ska inkomma med nytt yrkande, med risk att förrättningen annars kan komma att ställas in, se aktbilaga 18 (gallrad) i Lantmäteriets akt. Den 18 november 2021 inkommer Bolaget, genom , via e-post med nytt yrkande, se aktbilaga YR1 i Lantmäteriets akt. Det förekommer inte något i detta nya yrkande som ger stöd för att anse att Bolaget inkommit med ett ytterligare förslag som kan uppfattas som ett tredjehandsyrkande om en ny väg västerut.

Att inte heller Lantmäteriet uppfattat Bolagets nya yrkande som ett yrkande om att tillskapa en ny väg västerut vinner starkt stöd av e-postmeddelande som Lantmäteriet skickat till företrädare för Karlskrona kommun samt Trafikverket den 22 december 2021, se aktbilaga 20 (gallrad) i Lantmäteriets akt. Av epostmeddelandet framgår att Bolaget inkommit med nya yrkanden i förrättningen "dels gällande utfarten mot Hornvägen och dels möjligheten att

Sida 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

nyttja gc-vägen mot Södra Hornsvägen", d.v.s. två yrkanden varav inget avser en ny väg västerut.

Nästa protokollförda möte hålls den 14 juni 2022, vilket benämns informationsmöte och till vilket Lantmäteriet kallat sakägare som endast berörs av Lantmäteriets förslag till ny väg västerut. Av protokollet från mötet, se aktbilaga PR1 i Lantmäteriets akt, under rubriken "Yrkanden" framgår att det som yrkats i ärendet är "att utfartsrätt ska bildas för i första hand mot Hornvägen och i andra hand via nuvarande gc-väg mot Södra Hornsvägen", se sidan 3 i PR1. Trots detta har Lantmäteriet alltså valt att kalla sakägare som inte berörs av de framställda yrkandena och väljer dessutom att använda merparten av tiden på mötet åt att presentera det som i protokollet sammanfattas på sidan 4 i PR1 med orden "En annan möjlighet kan vara att bygga en helt ny väg från området där Lantmäteriet arbetat fram ett förslag till ny väg västerut".

I enlighet med Lantmäteriets dagboksblad, aktbilaga 41 i Lantmäteriets akt, sker därefter i princip inget ytterligare materiellt arbete i ärendet, utan de noteringar som förekommer är olika former av kontakter i uppföljningssyfte.

Inte heller i övrigt framgår det någonstans en uppgift i handlingarna i akten att det har inkommit ett tredjehandsyrkande med innebörd enligt Lantmäteriets påstående, varken från Bolaget eller någon annan part. Avsaknaden av uppgift som stödjer påståendet ska ses i ljuset av att yrkanden normalt endast kan framställas skriftligen, alternativt vid ett sammanträde (varvid yrkandet formaliseras i skrift genom protokollet). Att det inte finns någon uppgift om det påstådda tredjehandsyrkandet i akten utgör således starka skäl att ifrågasätta trovärdigheten i Lantmäteriets påstående. I vart fall måste anses visat att Bolaget aldrig inkommit med ett yrkande om att tillskapa en ny väg västerut.

Trots detta har Lantmäteriet (på minst sagt oklara grunder) lagt tid på att utreda och sammanställa ett eget förslag till alternativ lösning i form av en ny väg

Sida 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

västerut inför det första arbetsmötet. Denna hantering är anmärkningsvärd. Än mer anmärkningsvärt är det faktum att Lantmäteriet, trots noteringen i protokoll från arbetsmötet den 15 juni 2021 om att det beslutats vid mötet att myndigheten inte ska utföra några ytterligare handläggande åtgärder avseende Lantmäteriets alternativa förslag, ändå lägger ned mycket omfattande tid och arbete på att utföra just sådana handläggande åtgärder avseende myndighetens egna förslag efter denna tidpunkt, i direkt strid med vad som överenskommits. Lantmäteriets alternativa förslag omfattas inte av Bolagets yrkande och Lantmäteriet har inte inhämtat Bolagets samtycke före åtgärderna utfördes.

På vilka grunder Lantmäteriet ansett att det funnits skäl att upprätta det alternativa förslaget är oklart, tillika måste det oklart på vilka grunder Lantmäteriet ansett det lämpligt att hålla ett arbetsmöte enbart med Karlskrona kommun i mars 2022 utan att informera Bolaget om mötet och dess innebörd för den fortsatta förrättningen. Bolaget har fram till informationsmötet den 15 juni 2022 levt i övertygelsen om att inga ytterligare åtgärder avseende Lantmäteriets alternativa förslag skulle utföras; vilket får anses vara en rimlig övertygelse givet att det var just detta som hade överenskommits vid det inledande arbetsmötet och ingen senare överenskommelse med annan innebörd träffats i denna del.

När det vid informationsmötet den 15 juni 2022 stod klart att Lantmäteriet fortsatt att arbeta med sitt alternativa förslag har Bolaget mycket tydligt påtalat att detta inte är en lösning som Bolaget godkänner eller accepterar. I enlighet med det nu anförda tillbakavisar Bolaget med bestämdhet vad Lantmäteriet har påstått om att Bolaget inkommit med en alternativ lösning som kunnat uppfattas som ett tredjehandsyrkande om en ny väg västerut. Vad Lantmäteriet påstår i denna del är utan grund och saknar stöd i vad som faktiskt förevarit i ärendet. Vid Mark- och miljödomstolens prövning av ärendet måste domstolen utgå från fakta i ärendet, varvid måste konstateras att det inte förekommer något i ärendet som ger stöd för att Bolaget framställt yrkande om en alternativ lösning i form av ny väg västerut.

Sida 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Förrättningskostnaderna avser åtgärder som ej behövts. I enlighet med redogörelsen ovan är Lantmäteriets verksamhet avgiftsfinansierad och den sökande ska betala kostnaderna för den prövning och registrering i fastighetsregistret som har behövts utifrån vad sökanden har yrkat, jfr 4 § förordningen 1995:1459 om avgifter vid lantmäteriförrättningar.

Det måste beaktas att en mycket betydande del av förrättningskostnaderna avser åtgärder som inte behövts utifrån vad Bolaget yrkat. Vid bedömning av vad som har behövts ska särskilt beaktas att Lantmäteriet, i egenskap av myndighet, har en skyldighet att handlägga ärendet så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, jfr 9 § Förvaltningslagen 2017:900.

Bolaget har i ansökan samt även i senare kontakter med Lantmäteriet yrkat på att frågan om att lösa utfart för fastigheter belägna utmed den enskilda vägen genom i första hand utfartsrätt mot Hornvägen och i andra hand via befintlig gc-väg mot Södra Hornvägen (vilken är belägen på fastighet som ägs av Bolaget). Att ursprunglig ansökan inte innehållit något yrkande om tillskapande av en alternativ utfartsätt över annans fastighet bekräftas av epostmeddelande från Lantmäteriet till Bolagets företrädare den 17 november 2021, aktbil. 18 i Lantmäteriets akt. Lantmäteriet anger uttryckligen i meddelandet att myndigheten inte anser att ansökan innehåller något annat yrkande än att pröva utfartsfrågan från den enskilda vägen (servitutsvägen på ) enligt tidigare avstyckning.

Bolagets företrädare har i svar på meddelandet via e-post den 18 november 2021, aktbil. 19 i Lantmäteriets akt, inkommit med yrkanden om att omvärdera möjligheten att få till stånd ett siktservitut för att undanröja bristerna i siktförhållanden för redan befintlig anslutning till Hornvägen, alternativt lösa utfartsrätt genom nyttjande av befintlig gc-väg med anslutning till Södra hornvägen.

Sida 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Trots att Bolagets yrkanden i så väl ansökan som under processen uttryckligen har varit tydligt avgränsade till tillskapande av sådan utfartsrätt som begränsar behovet att ta väg över annans fastighet till ett absolut minimum har Lantmäteriet på eget initiativ och utan yrkande från (eller ens information till Bolaget) härom inte bara utrett ett förslag på alternativ sträckning utan även valt att kalla till ett sammanträde för att där presentera det egna förslaget. Lantmäteriet har således på eget initiativ och utan att förankra med Bolaget, i egenskap av sökanden, utfört omfattande arbete med att utreda en alternativ sträckning samt även hålla sammanträde till vilket Lantmäteriet, återigen utan att förankra med Bolaget, valt att även kalla fastighetsägare som endast berörts av Lantmäteriets egna, alternativa förslag till sträckning (och som således inte varit berörda av någondera sträckning som yrkats av Bolaget).

Allt arbete som utförts med anledning av denna alternativa sträckning, inklusive men inte begränsat till merarbete som förorsakats av att Lantmäteriet valt att kalla ytterligare fastighetsägare till sammanträde för att där presentera den alternativa sträckningen måste rimligen anses utgöra åtgärder som inte har behövts utifrån vad sökanden har yrkat.

Även för det fall domstolen anser att det föreligger grund för Lantmäteriets beslut att påföra Bolaget förrättningskostnad för den inställda förrättningen måste i vart fall konstateras att det saknas grund för att påföra Bolaget förrättningskostnad för åtgärder och arbete som Lantmäteriet har utfört på eget initiativ, utan att Bolaget ens informerats och som Bolaget, när information kommit Bolaget till del, motsatt sig.

Upplysningsvis kan nämnas att Bolaget redan i samband med den ursprungliga ansökan uttryckligen angett att förslag på en ny sträckning västerut inte låg i Bolagets intresse. Bolaget har även motsatt sig förslaget vid sammanträde där detta presenterats. I enlighet med det anförda yrkar Bolaget att domstolen sätter ned förrättningskostnad med belopp som motsvarar kostnader för åtgärder hänförliga till, sammanhörande med och/eller föranledda av det förslag till

Sida 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

alternativ sträckning som Lantmäteriet upprättat utan yrkande från, stöd av eller ens information till Bolaget i egenskap av sökanden.

Endast nödvändig tid får debiteras. Enligt Förordning om avgifter vid lantmäteriförrättningar får Lantmäteriet meddela föreskrifter om avgifter för förrättningar. Enligt 4 § i den aktuella förordningen framgår att avgiften, när överenskommelse om fast pris inte föreligger, ska beräknas efter den tid som behövts för handläggningen av förrättningen och införande i fastighetsregistret.

Lantmäteriet har meddelat föreskrifter om avgifter vid lantmäteriförrättningar genom LMFS 2022:5. I enlighet med 3 i LMFS 2022:5 ska avgift inte betalas för merarbete som har uppstått i förrättningen om merarbetet förorsakats av lantmäterimyndigheten.

Innebörden av ovan angivna bestämmelser är att Lantmäteriet enligt gällande regelverk endast får debitera kostnader för den tid som behövts för att handlägga en ansökan. I den mån Lantmäteriet anser att yrkade åtgärder är ogenomförbara har Lantmäteriet möjlighet att förelägga den sökande att inkomma med nya yrkanden, med risk för att förrättningen i annat fall kan ställas in. Denna möjlighet har begagnats av Lantmäteriet i nu aktuellt ärende.

Lantmäteriet har däremot inte möjlighet att, för det fall myndigheten anser yrkad åtgärd är mindre lämpad än en alternativ men icke-yrkad lösning, på eget initiativ arbeta upp och debitera omfattande förrättningskostnader för att utreda och handlägga en sådan icke-yrkad, alternativ lösning, eftersom sådant arbete inte behövts för att handlägga den sökandes ansökan och däri framställda yrkanden.

Trots detta har den absoluta merparten av debiterade kostnader i det nu aktuella ärendet avsett tid som Lantmäteriet lagt ned på att utreda och handlägga en alternativ lösning i form av en ny väg västerut; en lösning som aldrig yrkats av

Sida 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Bolaget, i egenskap av sökande, och som Bolaget inte heller har godkänt. Det måste anses uppenbart att de åtgärder som Lantmäteriet vidtagit och de kostnader som debiterats för utredning och handläggning av denna alternativa, icke-yrkade, lösning inte har behövts för att handlägga Bolagets ansökan och de yrkanden som Bolaget har framställt.

Det överklagade debiteringsbeslutet ska därför sättas ned med ett belopp motsvarande hela kostnaden för åtgärder hänförliga till den alternativa lösningen, vilken alltså aldrig godkänts, än mindre yrkats, av Bolaget.

Även såvitt avser förrättningskostnad som inte avser den alternativa lösningen anser Bolaget att det finns skäl att ifrågasätta skäligheten i debiterad tid; såvitt Bolaget kan bedöma förefaller tidsåtgången vara högre än vad som är skäligt med hänsyn till ärendets karaktär och omfattning i enlighet med vad som anförts i tidigare yttrande.

Det är vidare rimligt att anta att Lantmäteriets omfattande arbete med att utreda och handlägga den alternativa lösning som inte omfattats av Bolagets yrkande även medfört betydande kostnadsökningar också för sådana åtgärder som inte renodlat avsett den alternativa lösningen, inte minst åtgärder såsom till exempel upprättande av protokoll och beskrivningar, sammanträden samt den beredning som skett i samband med att förrättningen ställdes in.

Debiteringsbeslutet ska därför sättas ned på sådant sätt att Bolaget inte belastas av merkostnader som föranletts av att ärendet kommit att få en större omfattning till följd av Lantmäteriets åtgärder avseende den alternativa lösningen.

Felaktigt tilläggsbelopp. I enlighet med vad som framgår av p. 3 i övergångsbestämmelserna till LMFS 2022:5 gäller äldre bestämmelser om grundbelopp och fasta belopp för vissa

Sida 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

åtgärder för förrättningar där ansökan inkommit före dagen för ikraftträdandet, d.v.s. före den 1 februari 2023.

Det får antas ostridigt att Bolagets ansökan inkommit före den 1 februari 2023.

I enlighet med övergångsbestämmelserna till LMFS 2022:5 ska grund- och tilläggsbelopp således debiteras i enlighet med äldre bestämmelser, nämligen LMFS 2019:4, innebärande att tilläggsbelopp ska utgå med 5 400 kronor (notera att tilläggsbelopp enligt LMFS 2019:4 felaktigt har angetts till 5 600 kronor i Bolagets överklagande).

Att tilläggsbeloppet omfattas av regleringen "fasta belopp för vissa åtgärder" får rimligen antas vara ostridigt; tilläggsbelopp regleras i 10 LMFS 2022:5, en bestämmelse som har rubriken "Avgift i form avlasta belopp för vissa åtgärder".

Bolaget har tydligt påtalat i tidigare inlaga att debiterat tilläggsbelopp inte är förenligt med de gällande föreskrifter som Lantmäteriet har att förhålla sig till.

Att Lantmäteriet trots detta valt att inte överhuvudtaget bemöta vad Bolaget anfört är ytterst anmärkningsvärt. Oaktat Lantmäteriets hantering måste i vart fall anses att debiterat tilläggsbelopp saknas rättslig grund och ska sättas ned till 5 400 kronor i enlighet med det ovan anförda.

Bristande redovisning av åtgärder. Lantmäteriets yttrande bekräftar på flera punkter vad Bolaget anfört i sitt överklagande: Det är omöjligt att utifrån det utlämnade underlaget utläsa vilka åtgärder som utförts inom ramen för de olika kostnadsposterna, liksom vid vilken tidpunkt åtgärderna faktiskt har utförts. Bristerna omöjliggör en bedömning av så väl åtgärdernas nödvändighet som skäligheten i tidsåtgången som sådan.

Sida 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Bolaget vill än en gång framhålla att osäkerheten kring vilka åtgärder som har utförts, vilka åtgärder som ryms inom vilka tidsposter och vilka frågor som de olika tidsposterna avser har tillkommit enkom till följd av Lantmäteriets egen hantering och ska därför läggas myndigheten till last, jfr Mark- och Miljööverdomstolens dom den 16 juni 2023 i mål nr. F 2036-23.

Synnerliga skäl att medge ersättning (för rättegångskostnader) föreligger. Frågan om en sakägares möjlighet att få ersättning för rättegångskostnader i samband med ett överklagande av debiteringsbeslut regleras i 16 kap. 14 a FBL. Utgångspunkten är att en part normalt ska bekosta sina rättegångskostnader i ett sådant mål. Om det finns synnerliga skäl kan dock en sakägare som vinner målet beviljas ersättning. Enligt förarbeten till bestämmelsen är det, vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl, en grundförutsättning att en sakägare har haft kostnader som faller utom ramen för vad man normalt kan begära att denne svarar för. En situation där sådan ersättning kan komma i fråga är t.ex. när det allmännas representant har förfarit oaktsamt under processen, se t.ex. prop. 2003/04:115 s. 42 och prop. 1969:128, del B, s. 921- 922.

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 19 december 2024 i mål nr. F 3678-24 ansett att synnerliga skäl att medge ersättning för rättegångskostnad förelegat när det stått klart att lantmäterimyndigheten förfarit oaktsamt genom att dels tidföra omfattande arbete som inte fört ärendet framåt, dels inte kontrollera underlagen inför sina beslut om delfakturering och där det inte heller synes skett någon kontroll av om besluten var korrekta eller behövde omprövas i samband med att de överklagades. Ombudskostnaden ansågs nödvändig för att tillvarata den sökandes rätt.

Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 503 prövat rätten till ersättning enligt 16 kap. 14 a FBL och därvid uttalat följande (p. 24):

Sida 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

"Om den enskilde har ytterst små möjligheter att få ersättning för sina rättegångskostnader kan detta leda till begränsningar av den enskildes möjlighet att anlita ombud. I mer komplicerade eller omfattande fastighetsbildningsmål mot länsstyrelse eller kommunal nämnd kan den enskilde då hamna i underläge gentemot företrädare för det allmänna (jfr a. rättsfall, p. 15). Med beaktande av bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång kan alltså inte möjligheten för den enskilde att få kostnadsersättning enligt 16 kap. 14 § fjärde stycket vara alltför begränsad. Vid en tillämpning av bestämmelsen bör därför även andra faktorer än de omständigheter som nämns i förarbetena kunna få viss betydelse för om den enskilde kan få ersättning för sina kostnader. Ytterligare faktorer som bör kunna beaktas som skäl för att tillerkänna den enskilde ersättning är sådana som målets komplexitet och dess betydelse för den enskilde."

HFD:s uttalande har haft betydelse för. Mark- och miljööverdomstolens beslut den 11 december 2020 i mål nr. F 3461-20 att medge ersättning för rättegångskostnad.

I detta mål var förutsättningarna sådana Lantmäteriet i mycket stor utsträckning handlagt frågor som inte omfattades av den sökandes yrkanden, vilket gjort det svårt att bedöma hur stor del av förrättningskostnaden som överhuvudtaget varit ersättningsgill. Denna svårighet kunde inte ens övervinnas efter Lantmäteriets kompletterande utredning i mark- och miljödomstolen och frågan om förrättningskostnadernas storlek ansågs mot denna bakgrund varit så väl tekniskt som juridiskt komplicerad. Förrättningskostnadens storlek ansågs vidare uppenbart varit av stor betydelse för den sökande och ombudskostnaden ansågs nödvändig för att tillvarata den sökandens rätt.

I det nu aktuella målet måste anses visat att den absoluta merparten av Lantmäteriets debiterade kostnader avser tid för handläggning av frågor som inte yrkats av Bolaget. Härtill kommer att det enligt Bolagets mening finns

Sida 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

ytterligare debiterad tid som inte har fört ärendet framåt samt den fördyrande effekt som Lantmäteriets förfarande haft på ärendet som helhet.

I enlighet med vad som anförts ovan är det mycket svårt att bedöma hur stor del av förrättningskostnaden som överhuvudtaget är ersättningsgill baserad på det underlag som Lantmäteriet lämnat även med beaktande av lämnad komplettering.

Debiteringsbeslutet avser en förrättningskostnad överstigande 300 000 kronor för en inställd förrättning. Det får antas ostridigt att kostnaden är av stor betydelse för Bolaget; förrättningskostnaden kan inte föras vidare på någon annan part, utan utgör en definitiv och slutlig kostnad för Bolaget (och utgör dessutom en onyttig kostnad, eftersom det är fråga om en förrättning som enbart föranletts av brister i Lantmäteriets handläggning av en tidigare förrättning och den situation som förrättningen var avsedd att åtgärda har istället åtgärdats på annat sätt, oberoende av förrättningen).

Bolaget saknar juridisk kompetens och erfarenhet för att själv tillvarata sin rätt i aktuellt avseende, i synnerhet med hänsyn till hur Lantmäteriet hanterat ärendet. Kostnaden för ombud har således varit nödvändig för att tillvarata Bolagets rätt.

Mot bakgrund av det anförda måste anses att det föreligger sådana synnerliga skäl som medger att Bolaget beviljas ersättning för rättegångskostnad jämlikt 16 kap. 14 a FBL.

Slutsats Enligt Bolaget har ansökan om förrättning innehållit två tydligt avgränsade yrkanden, varav inget inneburit ett yrkande om anläggning av en ny väg. Även de kompletterande yrkanden som framställts av Bolaget med anledning av epost-meddelande från Lantmäteriet den 17 november 2021 har varit tydligt

Sida 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

avgränsade och inte heller något av dessa yrkanden har inneburit ett yrkande om anläggning av en ny väg.

Trots detta avser den absoluta merparten av debiterade kostnader tid som Lantmäteriet har lagt ned på en tredje lösning i form av en ny väg västerut, vilken sträcker sig över flera fastigheter.

Mot bakgrund härav samt i enlighet med vad som anförts ovan gör Bolaget gällande följande:

Det finns inget stöd vare sig i ansökan, i akten eller i handläggningen för att Bolaget skulle ha framställt ett tredjehandsyrkande om anläggning av ny väg västerut.

Lantmäteriet har om inte ända sedan Bolagets ansökan, så i vart fall alltsedan den15 juni 2021, varit fullt medvetna om att Bolaget inte önskat en lösning baserad på en ny väg (och i synnerhet inte en ny väg västerut).

Även övriga påståenden som Lantmäteriet framfört saknar stöd i myndighetens egen akt.

Eventuella oklarheter eller brister i akten ska enligt praxis, inte minst Markoch miljööverdomstolens dom den 16 juni 2023 i mål F 2036-23, inte drabba sökanden utan läggas myndigheten till last.

Bolaget vidhåller därmed att debitering av kostnader hänförliga till arbete avseende anläggning av ny väg i allmänhet, och i synnerhet en ny väg västerut, avser icke-yrkade åtgärder för vilka myndigheten saknar laglig grund att debitera Bolaget.

Sida 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25 Av WVT ingivet/åberopat material Delar av Lantmäteriets akt. Lantmäteriets beslut 2013-09-02 K11484 Trafikverkets beslut 2020-10-26 TRV 2020/109925 (avslag anslutning) Redigerad specifikation av debiterad tid och avgift i ärende K21267 Minnesanteckningar från arbetsmöte 2021-06-15, K21267 Dagboksblad K21267 Mail 2021-11-18 från (WWT) till Lantmäteriet Mail 2021-05-04 från (WWT) till Lantmäteriet

Lantmäteriet har yttrat sig i målen enligt följande. F 1730-25 (kostnadsfördelningsbeslutet). Lantmäteriet vill i sakfrågan gällande tredjehandsyrkandet, anläggningsförrättning, meddela att företrädare för företaget WVT (Wittsjös Versatile Trade) AB, A F, redan vid första kontakt och alltjämt under pågående handläggning haft inställningen att Lantmäteriet skulle lösa utfartfrågan. I WVT:s ansökan finns anläggningsförrättning som sökt åtgärd varför även tredjehandsyrkandet kunde prövas. Denna åtgärd företogs först när förstarespektive andrahandsyrkandena inte var möjliga. En utfartsrätt mot Hornvägen var vid tillfället utsiktslös då Trafikverket meddelade att de inte skulle godkänna utfarten mot den allmänna vägen, inte heller sänka hastigheten

Sida 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

på densamma. Trafikverket meddelade också datum för när utfarten skulle grävas av. Intrånget för ett siktservitut över berörda fastigheter vid den tänkta utfarten av Fiskelyckans väg skulle bli för stort för att kunna uppfylla Trafikverkets föreskrifter. Utgångspunkten i denna förrättning var således att detta utfartsalternativ inte var möjligt. Lantmäteriet avsåg därför att utreda möjliga alternativa lösningar.

Alternativ två var att nyttja en befintlig gång- och cykelväg med utfart mot Södra Hornvägen. Hasslö vägars samfällighetsförening (HAVS) motsatte sig utfart mot Södra Hornvägen på grund av dåliga siktförhållanden och den smala bredd som Södra Hornsvägen utgör. Berörda fastighetsägare med gräns mot gc-vägen motsatte sig denna lösning då det krävdes en breddning av vägområdet vilket skulle innebära stor skada och intrång på deras bostadsfastigheter.

En tredje möjlighet öppnade sig att kunna pröva frågan om byggande av en ny väg västerut när Karlskrona kommun meddelade att de var villiga att släppa till mark för sådan väg. Lantmäteriet kunde därmed utreda intresset hos fastighetsägarna som skulle kunna bli berörda av en ny väg. En omprövning av servitutets lokalisering till den framtida vägen skulle innebära att fler fastigheter gavs rättighet på samma väg. Då åtgärden anläggningsförrättning redan fanns i ansökan och att vägfrågan berörde ytterligare fastigheter var det lämpligare att hantera frågan i en anläggningsåtgärd.

Ansökan om anläggningsförrättning innebär att Lantmäteriet har att utreda lämplig lokalisering av anläggningen vilket inte alltid innebär redan befintlig väg. Lantmäteriet kallade därför till sammanträde med berörda och eventuellt kommande berörda fastigheters ägare för att dels informera om läget och att utreda vilka möjligheter som fanns att bygga ny väg västerut.

Lantmäteriet menar att tredjehandsyrkandet dvs. en anläggningsförrättning, framställts av WVT själva redan i ansökan och att kostnaderna för yrkandet ska

Sida 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

åläggas bolaget. I dagboksanteckning 27 maj 2021 meddelar att bolaget gärna såg att en syssloman (sakkunnig) anlitas i frågan vid byggande av ny väg. Denna dagboksanteckning styrker i varje fall vid detta tillfälle att WVT var införstådda med att en anläggningsförrättning skulle kunna bli aktuell.

F 1844-25 (fakturamålet). Lantmäteriet medger nedsättning av det totalt fakturerade beloppet med 22 175 kr. Lantmäteriet avstyrker i övrigt bifall till överklagandet. Lantmäteriet har i huvudsak anfört följande.

Rättsliga förutsättningar. Avgifterna för lantmäteriförrättningar är författningsstyrda och debitering av förrättningskostnader ska ske enligt principen om full kostnadstäckning. Lantmäteriet har en i lag och anvisningar fastslagen rätt och skyldighet att debitera för utfört arbete. I handlingen Bekräftelse av ansökan, som i ett inledande skede skickats till klaganden, finns information om att debitering görs för nedlagt arbete, efter fastställd taxa. En lantmäteriförrättning debiteras antingen enligt löpande räkning, d v s beräknad enligt tidsåtgång (4 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar) samt vissa fasta belopp, eller till fast avgift (5 § samma förordning).

Fakturering av kostnaden i aktuellt ärende har skett med tillämpning av bestämmelserna i 4 §. Överenskommelse om fast avgift enligt 5 § har inte träffats. När någon överenskommelse om fast avgift inte träffas beräknas avgiften efter den tid som behövts för handläggningen samt de eventuella andra kostnader för handläggningen, vilka myndigheten haft utlägg för.

Det finns noggranna instruktioner att följa för att handlägga en förrättning på ett rättssäkert sätt. Det är flera administrativa åtgärder som krävs. Initialt skall ärendet läggas upp, det skall sändas bekräftelser, handlingar som inkommit i ärendet skall hanteras liksom att frågor från sakägarna skall besvaras. Allt detta debiteras genom Lantmäteriets taxa eller fasta belopp.

Sida 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

I enlighet med Lantmäteriets föreskrifter tar Lantmäteriet ut fasta belopp för vissa moment i förrättningen (LMFS 2022:5 till 4 § i förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar). I detta fall ett grund-belopp om 3 600 kr och 12 000 kr i tilläggsbelopp.

I ärendet nedlagd och debiterad tid. I ärendet har upparbetats totalt 168,25 timmar enligt nedan. Aktivitet Timmar Beredning (FHB) 59,50 Sakägarkontakter (FHK) 30,00 Fastighetsutredning, arkivutredning (FHU) 33,50 Sammanträde (FHS) 28,75 Protokoll, beskrivning (FHP) 11,75 Mätning (FÄM) 3,75 Leveranskontroll (FHQ) 1,00 Totalt 168,25

Vid en förnyad översyn av nedlagd tid har det konstaterats att det finns anledning att reducera moment Sakägarkontakter med 0,75 timmar av den 10 september 2021 då arbetsmomentet ingick i grundbeloppet, samt moment Sammanträde med 11 timmar på grund av merarbete. Lantmäteriet medger därmed en nedsättning av fakturerat belopp med 22 175 kr. Den sammanlagda förrättningskostnaden, efter medgiven reducering, blir därmed 285 700 kr.

När det gäller vilka arbetsmoment som utförts i förrättningen framgår de bäst i protokoll, beskrivning och dagboksblad enligt nedan.

I momentet Beredning har ingått tid för att administrativt förbereda och planera ärendet för handläggning, färdigställande av ärende innan överlämning för arkivering m.m. Här har även tid ingått för beredning i handläggningsprogrammet. I momentet har även den tid ingått som avser genomgång, utredning och bedömning av insända handlingar i ärendet. Det avser exempelvis ansökan, se aktbilaga Al. Här är även den tid som avser

Sida 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

upprättande och utskick av handlingar förd. Det avser handlingarna Meddelande om att förtur medges som sändes ut den 2 juni 2021.

På moment Beredning är även tid för bokning av lokal till informationsmötet/sammanträdet som hölls den 14 juni 2022 förd. På momentet ingår viss tid för förberedelser inför informationsmötet/sammanträdet som hölls den 14 juni 2022. Merparten av tiden har tidförts på moment Sammanträde, se nedan.

Momentet innefattar även en mindre del av tiden för prövning och bedömning av lämplighet huruvida de sökta åtgärderna var förenliga med gällande lagstiftning, se även aktbilaga Al och 40. Merparten av tiden avseende detta har förts under momentet Protokoll, beskrivning, se nedan.

I arbetet med ärendet har förrättningslantmätaren även behövt utreda och hantera frågan om huruvida extern värdering gällande de kringliggande fastigheterna för att möjliggöra utfart via Fiskelyckans väg eller GC-vägen behövdes vidtas i ärendet.

Slutligen har tid för ärendegenomgång förts på momentet Beredning och avser nödvändig avstämning med tre förrättningslantmätare för framdrift i ärendet, vilket resulterat i en mer effektiv och snabbare handläggning.

Momentet Sakägarkontakter avser kontakter via brev/e-post/telefonsamtal/besök som förevarit med sakägare. Merparten av dessa kontakter framgår även av dagboken. Förutom tidföring av själva kontakten läggs tid på förberedelser inför samtal samt efterarbete i form av dagboksanteckning, m. m. Av detta ärendes dagbok framgår att ansökan har föranlett ett stort antal kontakter. Det har även förekommit sakägarkontakter som inte är redovisade i dagboken. I momentet ingår även tid för upprättande av handlingen Sakägaroch delgivningsförteckning (aktbilaga SA1).

Sida 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Här är även den tid som avser utskick av handlingar förd. Det avser handlingarna Minnesanteckningar från arbetsmötet som sändes den 18 juni 2021, och Protokoll inställd förrättning som sändes ut den 19 februari 2025 (aktbilaga 40).

Vidare är den tid som vidtagits avseende upprättande och utskick av handlingar förd. Det avser handlingarna Kallelse till arbetsmöte som skickades den 5 oktober 2021 (aktbilaga 15), och Kallelse till informationsmötet som skickades den 2 juni 2022 (aktbilaga 21).

Upplysningsvis vill Lantmäteriet informera om att någon kostnad för kontakt gällande bekräftelse från sakägare att denne är delgiven inte har belastat ärendet.

Slutligen har tid förts för möte/överläggning som hölls den 29 mars 2022 med Karlskrona kommun.

Momentet Fastighetsutredning, arkivutredning innefattar bland annat tid för den utredning som avser till exempel att bedöma förutsättningar, utreda berörda fastigheter och befintliga rättigheter, samfälligheter och planer, utredning vad gäller allmänna intressen, m. m. I förrättningen har äldre förrättningshandlingar studerats. I ärendet har förrättningslantmätaren behövt utreda och pröva ärendet enligt speciallagstiftning; 3 kapitlet 1-4 §§, 5 kapitlet 4-5 och 8§§, 7 kapitlet 1 och 4 §§ fastighetsbildning slag (1970:988) mot 2 kapitlet 15 § regeringsformen (1974:152).

Efter prövning och utredning hölls möte/överläggning med Karlskrona kommun den 29 mars 2022. Avsikten med mötet var att utifrån kommunens möjligheter att agera och den lagstiftning som Lantmäteriet har att hantera undersöka frågan om ny lokalisering av servitut för väg 1080-13/66.1 och 1080-13/66.2.

Sida 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Alternativen som återstod var bildande av gemensamhetsanläggning för väg och kommunens möjlighet till planläggning av området. Kommunen meddelade den 6 maj 2022 att de var villiga att avstå mark på kommunens fastigheter för byggande av väg. Detta resulterade i informationsmötet/sammanträdet som hölls den 14 juni 2022, se nedan under moment Sammanträde. Mötet/överläggningen med Karlskrona kommun har tidförts på moment Sakägarkontakter, se ovan.

Momentet Sammanträde avser tiden för de tre arbetsmötena som hölls digitalt den 15 juni 2021, digitalt den 26 augusti 2021, digitalt den 19 oktober 2021 samt fysiskt informationsmöte/sammanträde den 14 juni 2022 vid Folkets Hus Hasslö.

Första arbetsmötet. Närvarande från Lantmäteriets sida var ärendeansvarig förrättningslantmätare. Syftet med arbetsmötet var att undersöka möjligheter för att hitta en tillfällig lösning för utfart för fastigheterna längs Fiskelyckas väg. Under arbetsmötet behandlades detta. Vidare presenterades Lantmäteriets förslag till alternativ väg för utfart i de fall utfart via den närliggande GCvägen inte skulle kunna göras möjlig. Här är även den tid som avser upprättande av minnesanteckningar från arbetsmötet förd. För mer detaljerad information, se aktbilaga 3 i ärendets gallrade handlingar.

Andra arbetsmötet. Närvarande från Lantmäteriets sida var, utöver ärendeansvarig förrättningslantmätare, en senior förrättningslantmätare som protokollförare. Syftet med arbetsmötet var att fortsätta diskussionerna kring utfartsfrågan. Möjligheten att eventuellt sänka hastighetsgränsen samt alternativa åtgärder som skulle kunna vidtas för att möjliggöra utfartsfrågan diskuterades; såsom skiktröjning samt att utfart eventuellt kunde ske via GCvägen, se aktbilaga 10 gallrade handlingar.

Tredje arbetsmötet. Närvarande från Lantmäteriets sida var ärendeansvarig förrättningslantmätare tillika den seniora förrättningslantmätaren som

Sida 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

protokollförare närvarande vid det andra arbetsmötet. Syftet med arbetsmötet var att fortsätta utreda/diskutera utfartsfrågan utifrån det som diskuterats vid det första och andra arbetsmötet. Utfart från Fiskelyckas väg mot Södra Hornvägen godtogs inte av Trafikverket. Vidare bedömdes siktröjning innebära för stort intrång för belastande fastigheter.

Informationsmötet/sammanträdet. Avser tiden för informationsmötet/ sammanträdet som hölls den 14 juni 2022 Folkets Hus Hasslö. Närvarande från Lantmäteriets sida var ärendeansvarige förrättningslantmätaren och protokollförare. Syftet med arbetsmötet var att gå genom inkommen ansökan, Lantmäteriets roll som myndigheter, genomgång av tidigare beslut rörande Fiskelyckans väg, presentera arbetsgruppens diskussioner, problematiken kring utfartsfrågan längs Fiskelyckans väg, inkomna yrkanden, förrättningens fortsättning m.m.

Under sammanträdet behandlades ovanstående delar. Frågor och diskussion gällande bland annat utfartsmöjligheter och sänkning av hastigheten eventuellt kunde ske på Hornvägen fördes. Vid sammanträdet framkom att Karlskrona kommun eventuellt skulle ta upp frågan om hastighets sänkning under hösten 2022. För mer detaljerad information om tidsbehovet se PR1.

På momentet Sammanträde är även tid förd för upprättande av protokoll, se aktbilaga PR1. På momentet är även merparten av tid förd som avser förberedelser inför sammanträdet. Det omfattar exempelvis upprättande och färdigställande av dagordning, bildspel, inläsning av ärendet, för- och efterarbete i nära anslutning till sammanträdet, m. m. Upplysningsvis vill Lantmäteriet informera om att restiden inte belastar ett ärendets kostnader.

I momentet Protokoll, beskrivning ingår tid för upprättande av protokoll (aktbilaga 40) med tillhörande förberedelser, efterarbeten och ställningstaganden som kan härröras till ärendet. Momentet innefattar vidare tid för utformning av beslut och angivande av beslutsskäl. Momentet innefattar vidare

Sida 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

den tid för prövningar av de villkor som ställs i lagen angående den aktuella åtgärden. Detta har erfordrat en del tid. Här är även den tid som avser upprättande och utskick av handlingen Beslut om vilandeförklaring av ärendet som sändes ut den 15 februari 2024, se akt-bilaga 28. I momentet Protokoll, beskrivning ingår även tid för genomgång av resultatet av kvalitetsgranskning samt arbete med justeringar i beslutshandlingar därefter.

Momentet Mätning avser besiktning av förrättningsstället av den 23 augusti 2021 respektive 18 januari 2022. Förrättningslantmätarens bedömning utifrån besiktningstillfällena var att det inte var möjligt att bredda förelåg inte då det skulle innebära ett för stort intrång på belastande fastigheter.

Momentet Leveranskontroll den kvalitetsgranskning av handläggning som vidtagits i ärendet.

Lantmäteriets bedömning. Vad gäller klagandens invändningar avseende utredning av tredjehandsyrkandet så uppfattades det som ett yrkande från sökanden. Lantmäteriet har därför prövat det.

Det klaganden har anfört om att denne inte är debiteringsskyldig härrör den invändningen till beslutet om fördelning av förrättningskostnader och inte om det fakturerade beloppets storlek.

Vad gäller Lantmäteriets beslut om fördelning av förrättningskostnader är det beslutet överklagat. Angående LMFS 2022:5 3 § och fel i handläggning syftar den på avgift i samband med debitering och handläggning av en pågående lantmäteriförrättning och inte på en avgift i en ny förrättning. Vid en ny förrättning måste sakägare debiteras i vanlig ordning.

Var och en som har krav på ersättning av myndigheten/staten för avgift m.m. har möjlighet att vända sig till Justitiekanslern (JK). Sedan är det JK som beslutar.

Sida 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Lantmäteriet har hanterat ansökan om att skapa utfartsrätt och prövat sökandens olika alternativ. Eftersom ansökt åtgärd var komplex har Lantmäteriet skapat en arbetsgrupp för att metodiskt arbeta fram en lösning. Första- och andrahandsalternativet var inte genomförbara och ett tredje alternativ blev inte längre aktuellt efter att Trafikverket godkände anslutning till den allmänna vägen under pågående handläggning.

Sammanfattningsvis. Sammantaget anser Lantmäteriet att debiteringen, efter här ovan medgiven nedsättning, är korrekt och skälig samt att övriga arbetsinsatser varit nödvändiga för ärendets genomförande och avstyrker ytterligare bifall till överklagandet.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 31 § anläggningslagen (1973:1149), AL och 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988) FBL avgjort målen utan sammanträde.

Antalet yrkanden i förrättningen En viktig fråga för kostnadsfördelningsbeslutet, men även för storleken på förrättningskostnaderna, är om det funnits ett tredjehandsyrkande i förrättningen. Tredjehandsyrkandet ska ha avsett att lösa utfartsfrågan genom att anordna en utfart i västlig riktning. Se bild nedan.

Mark- och miljödomstolen har granskat förrättningshandlingarna och kan inledningsvis konstatera att ansökan från Wittsjös Versatile Trade (WVT) tydligt anger att den utfartslösning som de ansöker om ska vara belägen på . Att ansökan har denna innebörd framgår även av Lantmäteriets protokoll PR1.

Domstolen bedömer vidare att ingen sakägare har framfört det så kallade

Sida 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

initiativ föreslagit och utrett denna möjlighet, samt att Karlskrona kommun ställt sig positiva till förslaget. Kommunen har härvid redovisat sin inställning till Lantmäteriets förslag, vilket inte är det samma som att yrka på förslaget.

Lantmäteriet har framfört att ansökan i sig skulle innebära att WVT har yrkat - och miljödomstolens bedömning är att ansökan inte kan ges en sådan vid innebörd. WVT har tydligt avgränsat den sökta utfartslösningen till och inte vid något tillfälle under förrättningen utökat ansökan till att även avse det västliga utfartsalternativet.

Mark- och miljödomstolen bedömer således att den inte funnits något tredjehandsyrkande i förrättningen.

Sida 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Kostnadsfördelningsbeslutet Wittsjös Versatile Trade (WVT) har yrkat att kostnadsfördelningsbeslutet ska ändras och att de i första hand helt ska befrias från att betala förrättningskostnaderna och i andra hand att någon annan sakägare ska vara

Rättsliga förutsättningar Av 2 kap 6 § 2 st. FBL framgår att om en förrättning ställs in ska sökanden betala uppkomna kostnader, om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem.

Mark- och miljödomstolens bedömning Mark- och miljödomstolen kan konstatera att WVT är den enda sökande i förrättningen. Eftersom förrättningen ställts in är Lantmäteriets beslut om att WVT ensam ska betala förrättningskostnaderna korrekt.

WVT har framfört att hela förrättningen har orsakats av ett handläggningsfel från Lantmäteriets sida i den tidigare förrättningen K11484 som avslutades under hösten 2013 och som först uppdagats genom Trafikverkets beslut år 2020 då myndigheten avslog ansökan om anslutning av utfart till Hornvägen.

Mark- och miljödomstolen upplyser om att för det fall att de klagande anser sig ha lidit skada på grund av Lantmäteriets handläggning i en tidigare förrättning, får sådan fråga prövas genom att kräva skadestånd av staten. Skadeståndsfrågan skulle då vara en fråga mellan WVT och staten.

Skadeståndsfrågan kan inte bli föremål för prövning i detta mål som enbart avser den nu överklagade förrättningen med ärendenummer K21267 samt debiteringsbeslutet enligt faktura 902173962. Domstolen får inte uppskatta storleken på ett eventuellt skadestånd och antingen jämka det överklagade ersättningsbeloppet i motsvarande mån eller helt befria WVT från ansvaret att betala förrättningskostnader. Inget av vad WVT har fört fram avseende

Sida 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

felaktigheter i den tidigare förrättningen kan därför i sig leda till någon ändring av de överklagade besluten.

Sammantaget är kostnadsfördelningsbeslutet korrekt, och WVTs överklagan i denna del ska därför avslås.

Fakturans storlek WVT har yrkat att storleken på faktura 902173962 ska sättas ned.

Rättsliga förutsättningar Avgifterna för lantmäteriförrättningar är författningsstyrda och lantmäterimyndighet ska fakturera förrättningskostnader efter principen om full kostnadstäckning. Vid fakturering av förrättningskostnader ska en lantmäterimyndighet tillämpa förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar (avgiftsförordningen). Enligt 4 § i förordningen ska avgiften beräknas efter den tid som behövts för handläggningen av förrättningen. Riktigheten av den debiterade förrättningskostnaden, och skäligheten av den tidsåtgång denna kostnad grundas på, ska därmed bedömas med tillämpning av denna bestämmelse i förhållande till ärendets karaktär, omfattning och vad som utförts i förrättningen.

En tydlig redovisning av vilket arbete som har utförts och vilken tid detta har tagit i anspråk är ofta en förutsättning för att det vid överprövning i domstol ska vara möjligt att bedöma skäligheten av den debiterade ersättningen. En sådan redovisning är också nödvändig för att fakturamottagaren ska kunna förstå vad den begärda ersättningen avser och göra en egen bedömning huruvida denna är rimlig eller inte. Om underlaget för att bedöma ersättningens skälighet är ofullständigt ska bristerna i redovisningen gå ut över lantmäterimyndigheten (se MÖD:s domar från den 15 januari 2019 i mål nr F 5529 18 samt från den 11 oktober 2017 i mål nr F 4328 17).

Sida 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Under handläggningen av den aktuella förrättningen, vilken har pågått under åren 2021-2025, har Lantmäteriets föreskrifter LMFS 2019:4 med tilläggsföreskrifterna LMFS 2020:2, LMFS 2021:3, samt LMFS 2022:5 med tilläggsföreskriften LMFS 2025:2 till avgiftsförordningen varit tillämpliga. Vidare har Lantmäteriet med stöd av 18 § i LMFS 2022:5 den 14 december 2022 samt den 13 december 2023 beslutat om att tillämpa lägre timtaxor, se ärendena LM2022/007581 och LM2023/063450.

Frågan om tilläggsbeloppets storlek Lantmäteriet har genom den överklagade fakturan utställd den 7 mars 2025 debiterat ett tilläggsbelopp om 12 000 kr. Beloppet motsvarar tilläggsbeloppets storlek enligt LMFS 2022:5. WVT har yrkat att korrekt belopp att debitera är 5 600 kr, vilket är tilläggsbeloppets storlek enligt LMFS 2019:4.

Av LMFS 2019:4 som gällde fram till sista januari 2023 framgår att tilläggsbeloppet 5 600 kr ska debiteras i samband med den slutliga räkningen. Tilläggsbeloppet sänktes den 1 september 2021 i tilläggsföreskriften LMFS 2021:3 till 5 400 kr. Även tilläggsföreskriften upphörde att gälla den sista januari 2023.

I LMFS 2022:5 som infördes den 1 februari 2023 höjdes tilläggsbeloppet till 12 000 kr. På samma sätt som i tidigare föreskrifter skulle beloppet debiteras i samband med sluträkningen.

Av övergångsbestämmelserna till LMFS 2022:5 framgår av punkten 3 att för förrättningar där ansökan har kommit in eller som annars har inletts före dagen för ikraftträdande gäller äldre bestämmelser om grundbelopp och fasta belopp för vissa åtgärder. Frågan är alltså om tilläggsbeloppet ingår

Sida 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Rubriken för 10 - och tilläggsbelopp, vad som ingår i dessa arbetsmoment samt beloppens storlek.

Mark- och miljödomstolen bedömer att tilläggsbeloppet är ett sådant belopp

målet att ansökan inkom den 17 maj 2021, det vill säga före dagen för ikraftträdande av LMFS 2022:5. I enlighet med övergångsbestämmelserna ska då de äldre bestämmelserna tillämpas. I denna del ska därför WVT överklagan bifallas och förrättningskostnaden sättas ned med 6 400 kr i enlighet med vad WVT har yrkat.

Debiterad tid Enligt 4 § i förordningen ska avgiften beräknas efter den tid som behövts för handläggningen av förrättningen. Lantmäteriet saknar därmed rätt att debitera för onödiga eller direkt felaktiga arbetsmoment. I detta mål är det viktigt att bedöma om Lantmäteriet utfört arbetsmoment som inte kan knytas till ansökan, det vill säga till första och andrahandsyrkandet.

Förutsättningarna vid ansökans inledande skede var att Trafikverket beslutat om utfartsförbud mot Hornvägen. De fastigheter som genom förrättning år 2013 i akt 1080-13/66 fått utfartsrätt över mot Hornvägen hade nu ingen möjlighet att utnyttja utfartsrättigheterna. Ansökan avsåg att genom FBL eller AL lösa utfartsfrågan genom utfart över , det vill säga mot samma utfart på Hornvägen eller en alternativ utfart mot Södra Hornvägen.

Av 4 kap 25 § FBL och 21 § AL framgår att lantmäterimyndigheten ska utreda förutsättningarna för de sökta åtgärderna. Myndigheten bör rådföra med sakägarna. Vid behov ska myndigheten samråda med de myndigheter som berörs av åtgärden.

Sida 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömningar av den debiterade tiden.

Under vecka 22 år 2021 har LM debiterat 0,25 timmar på signaturen MARILL. Av dagboksbladet framgår att tiden avser prövning av om förrättningen ska handläggas med förtur. Hur Lantmäteriet prioriterar sina resurser mellan olika förrättningar är inte förrättningshandläggning. Förrättningskostnaden ska skrivas ned motsvarande 0,25 timmar.

Under vecka 23 och 24 år 2021 kallar och genomför Lantmäteriet det första arbetsmötet. Av anteckningarna från mötet, aktbilaga 3, framgår att syftet med mötet var att undersöka möjligheterna för att hitta en tillfällig lösning för utfart för fastigheterna längs Fiskelyckans väg. Vid mötet föreslog även LM att utfart skulle kunna ske åt väster, något Karlskrona kommun ställde sig positiv till. Något yrkande om denna lösning inkom inte från sökanden. I övrigt framförde Lantmäteriet att el, VA och fiber bör anläggas samtidigt som en möjlig ny väg, att fastighetsreglering av bostadsmark skulle krävas för det västliga alternativet, och att gång cykelvägen skulle kunna användas tillfälligt. Vidare diskuterades hastigheten på den allmänna väg för vilken Trafikverket är huvudman. Genom att ta betalt för mötet har Lantmäteriet debiterat tid för fastighetsrättslig problemlösning av den svåra situation som uppkommit. Det har däremot inte varit ett nödvändigt möte för handläggningen av WVT ansökan enligt FBL eller AL. Mark- och miljödomstolens bedömning är att förrättningskostnaden ska sättas ned motsvarande tiden för att förbereda, genomföra mötet, samt för att följa upp sådant som framförts på mötet. Sammantaget bedömer domstolen detta till 7 timmar av debiterad tid under veckorna 23 och 24.

Under veckorna 33 och 34 år 2021 har Lantmäteriet inhämtat uppgifter från Trafikverket, utfört fältbesiktning och haft sakägarkontakter med personer som berörs av ansökan. Under perioden genomfördes även ett andra arbetsmöte. Vid arbetsmötet har Lantmäteriet presenterat viss utredning rörande möjligheten att använda Gc-vägen som utfart samt redogjort för vissa

Sida 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

sakägares syn på utfartsfrågan. Lantmäteriet fick uppgifter om vilka siktförhållanden som Trafikverket krävde för att godkänna utfarten från Fiskelyckas väg mot Hornvägen. Mark- och miljödomstolen bedömer att Lantmäteriet företaget relevant förrättningshandläggning för att driva förrättningen framåt under denna period. Någon nedskrivning ska inte göras i denna del.

Från vecka 36 till vecka 46 år 2021 har Lantmäteriet i huvudsak utrett möjligheten att bilda ett siktservitut för att förbättra sikten vid utfarten från Fiskelyckas väg mot Hornvägen. När det stod klart att ett sådant servitut inte skulle vara möjligt att bilda har myndigheten förklarat att sökanden att de behövde komplettera sin ansökan och att om någon komplettering inte inkom så skulle förrättningen ställas in. Sökanden inkom då med ett kompletterande yrkande, aktbilaga YR1. Av yrkandet framgår bl.a. att WVT vill få till stånd en utfart över gång och cykelvägen ut mot södra Hornsvägen. Under perioden har Lantmäteriet debiterat för 34,25 timmars handläggning. Mark- och miljödomstolen bedömer att tiden är något väl tilltagen utan att alla arbetsmoment närmare redovisats. Nedskrivning ska ske med skäliga 11,75 timmar. Mark- och miljödomstolen bedömer att nedskrivningen av debiterad tid under denna period motsvarar samma timmar som Lantmäteriet medgivit nedsättning av.

Från vecka 47 år 2021 till vecka 22 år 2022 har Lantmäteriet utrett fastighetsrättsliga förutsättningar för att driva förrättningen vidare. Myndigheten har dock även lagt tid på att utreda förutsättningarna för Karlskrona kommun att släppa utrymme för ny väg för att anordna utfarten västerut, d.v.s. för förrättningsåtgärden som domstolen konstaterat saknar stöd i ansökan. I slutet av perioden har Lantmäteriet kallat till formellt sammanträde, och då utökat sakägarkretsen med myndighetens egna västra alternativ. Sammantaget har Lantmäteriet debiterat 52,5 timmar för nedlagt tid under perioden. Mark- och miljödomstolen bedömer att den debiterade tiden är mycket väl tilltagen, och att en skälig utredningstid av de fastighetsrättsliga

Sida 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

förhållanden som var av betydelse för ansökan hade kunnat göras på ett mer tidseffektivt sätt. Domstolen bedömer att nedskrivning ska ske med 30 timmar, vilket då inkluderar nedskrivning för felaktig handläggning av det utfartsalternativ som det inte fanns ett yrkande för.

Den 14 juni 2022, d.v.s. under perioden vecka 23 till 24 år 2022 genomfördes sammanträdet, protokoll PR1. Under sammanträdet föreslog Lantmäteriet sitt västliga alternativ, denna gång inför en komplett sakägarkrets, d.v.s. inför de sakägare som berördes av WVT första och andrahandsyrkanden. Mark- och miljödomstolen bedömer att det var korrekt av Lantmäteriet att i detta läge att informera om tredjehandsalternativet för att se om någon sakägare skulle yrka på det, men att det alltså inte var korrekt att på förhand under tidigare veckor ha utrett alternativet, eller att ha kallat potentiella sakägare som skulle beröras av ett sådant yrkande till det första sammanträdet. Domstolen bedömer att handläggningen under den nu aktuella perioden fördyrades något av Lantmäteriets handläggning och att det är skäligt med 4 timmars nedskrivning.

Från vecka 25 år 2022 till vecka 7 år 2024 har Lantmäteriet debiterat tid för kontakter med Karlskrona kommun om kommunens hastighetsplan. Vidare har Lantmäteriet den 15 februari 2024 beslutat att vilandeförklara förrättningen i väntan på att Karlskrona kommun skulle ta fram förslag på nya hastighetsgränser inom tätbebyggt område. Sammantaget har Lantmäteriet debiterat 13,75 timmar under perioden. Mark- och miljödomstolen bedömer att förrättningshandläggningen varit befogad, men att den upparbetade tiden är tilltagen i förhållande till det arbete som har utförts. Domstolen bedömer att nedskrivning ska ske med 7 timmar.

Under vecka 34 till 50 år 2024 har Lantmäteriet debiterat 12,75 timmar för bland annat kontakter med Trafikverket rörande myndighetens tidigare beslut att inte medge tillstånd för den befintliga utfarten, se aktbilaga 32. Lantmäteriet har även fått information och uppdateringar om Karlskrona kommuns arbete med nya hastighetsgränser i området. Mark och miljödomstolen bedömer att

Sida 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

den upparbetade tiden varit nödvändig. Någon nedskrivning ska inte ske i denna del.

Den 13 januari 2025 fick Lantmäteriet uppgifter om att Trafikverket ändrat sig och beslutat att medge utfart från Fiskelyckans väg ut på Hornvägen. Därefter har Lantmäteriet tagit beslut om att ställa in förrättningen då det problem som förrättningen skulle lösa inte längre fanns. Mark och miljödomstolen bedömer att all handläggning under veckorna 7 och 8 år 2025 varit befogad. Någon nedskrivning ska inte ske i denna del.

Fakturans storlek Lantmäteriet har genom den överklagade fakturan debiterat WVT 307 875 kr Lantmäteriet har medgivit nedskrivning med 22 175 kr för 11,75 timmars arbete.

Utöver dessa 11,75 timmar bedömer mark- och miljödomstolen att nedskrivning ska ske för ytterligare 48,25 timmars arbete. Lantmäteriet har inte redovisat exakt hur mycket varje upparbetad timme kostat. Det är då skäligt att reducera förrättningskostnaden med ett genomsnittligt pris per timme. Den ursprungliga fakturan avsåg 307 875 kr för 168,25 timmar. Den genomsnittliga kostnaden per timme, med avdrag för grund- och tilläggsbelopp, har då varit cirka 1737 kr/timme ((307 875 - 3 600 -12 000) kronor / 168,25 timmar).

Förrättningskostnaden ska därför sättas ned med ytterligare 83 817 kr.

Därtill ska förrättningskostnaden även sättas ned med 6 400 kr för det felaktigt debiterade tilläggsbeloppet.

Sammantaget finner mark- och miljödomstolen att en korrekt förrättningskostnad är 195 483 kr (307 875 - 22 175 83 817 6 400). Fakturan ska därför sättas ned till detta belopp.

Sida 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

Rättegångskostnader

Lantmäteriet är enligt 5 kap. 2 § tredje stycket lag om mark- och miljödomstolar inte motpart i överklagade mål. Lantmäteriet kan således inte i egenskap av motpart åläggas ersättningsskyldighet för rättegångskostnader. Någon ersättning för rättegångskostnader i målet där det överklagade kostnadsfördelningsbeslutet fattades (F 1730-25) ska inte utgå. WVT har dessutom inte haft framgång med sitt överklagande i det målet vilket även det hade varit skäl att avslå yrkandet.

Däremot finns en särskild reglering av frågan i 16 kap. 14 a § FBL där det anges att ersättningsskyldighet för rättegångskostnader i mål som avses i 15 kap. 6 § tredje stycket FBL kan uppstå för staten (om det är statligt lantmäteri) om det finns synnerliga skäl. Detta kan tillämpas på fakturamålet (F 1844-25).

Enligt förarbetena till 16 kap. 14 a § FBL är uttrycket "synnerliga skäl" avsett att ha samma innebörd som i 14 § fjärde stycket, där skyldigheten för företrädare för allmänt intresse att i vissa fall stå för sakägares rättegångskostnad i fastighetsbildningsmål regleras (se prop. 2003/04:115 s. 42). Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl är det enligt förarbetena till den sistnämnda bestämmelsen en grundförutsättning att den enskilde har haft kostnader som faller utom ramen för vad man normalt kan begära att den enskilde svarar för. Som exempel nämns ersättning till juridiskt eller tekniskt biträde samt utgift för längre resa i samband med inställelse vid förhandling. Kostnaderna ska ha varit nödvändiga för att ta tillvara partens rätt och därutöver måste det av någon speciell anledning framstå som oskäligt att kostnaderna bärs av den enskilde. En situation där ersättning enligt förarbetena kan komma i fråga är när det allmännas representant har fullföljt talan utan att ha objektivt godtagbara skäl för det eller har förfarit oaktsamt under processen. (Se prop. 1969:128, del B, s. 921 f.). I rättsfallet NJA 2017 s. 503 har Högsta domstolen uttalat att den aktuella lagstiftningen inte längre kan anses spegla det synsätt på rätten till en rättvis rättegång som vuxit fram under inflytande av bl.a.

Sida 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 1730-25 F 1844-25

regeringsformen och Europakonventionen, varför även målets juridiska eller tekniska komplexitet och stora betydelse för den enskilde kan utgöra skäl för att tillerkänna denne ersättning för rättegångskostnader. En grundläggande förutsättning är emellertid att kostnaderna är nödvändiga för att den enskilde ska kunna tillvarata sin rätt.

I detta fall har WVT endast delvis haft framgång i frågan om förrättningskostnadernas storlek på så sätt att förrättningskostnaderna har satts ned med drygt en tredjedel. Nedsättningen har delvis motiverats av arbete med frågan om utfart västerut vilken som nämnts ovan inte omfattades av WVT:s yrkanden. Nedsättningen motiveras dock inte enbart av den frågan. Frågorna i målet går dock in i varandra och det har inte varit enkelt att under processen skilja de olika nedsättningsgrunderna från varandra.

Frågan om förrättningskostnadernas storlek har varit förhållandevis omfattande och den har haft betydelse för WVT. Med hänsyn till att de ombudskostnader som WVT har haft har varit nödvändiga för att bolaget skulle kunna tillvarata sin rätt finner mark- och miljödomstolen att bolaget till har rätt till ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Ersättningen bör bestämmas till det i mål F 1844-25 yrkade beloppet 78 750 kronor och ska betalas av staten genom Lantmäteriet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 23 februari 2026.

I domstolens avgörande har chefsrådmannen Peter Ardö, ordförande, och tekniska rådet Nils Fält.