Mark- och miljööverdomstolen

ÖM 16178-25

I ett ansökningsmål som rörde miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet har de vattenrättsliga sakägarna bedömts ha rätt till en högre ersättning för rättegångskostnader än vad MMD har dömt ut. MÖD har därför ändrat MMD:s dom i den delen.

Domstol: Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum: 2026-09-17
Målnummer: ÖM 16178-25
Rättsområde: Miljömål, Övriga mål
Källa: rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr 2026-09-17 ÖM 16178-25 060403 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut i dom 2025-10-15 i mål nr M 1547-24, se bilaga A PARTER Klagande

Ombud för 1 8: Jur.kand.

Motpart NCC Industry AB

Ombud: och

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 16178-25

SAKEN Rättegångskostnader

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar femte stycket i mark- och miljödomstolens domslut avseende , , , , , , och på så sätt att NCC Industry AB förpliktas att ersätta deras rättegångskostnader där med 40 900 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för mark- och miljödomstolens dom till dess betalning sker. Av beloppet avser 32 000 kr ombudsarvode, 8 000 kr mervärdesskatt och 900 kr utlägg.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 16178-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN , , , , , , och (klagandena) har yrkat att NCC Industry AB ska förpliktas att ersätta deras rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 131 000 kr inklusive mervärdesskatt.

NCC Industry AB har motsatt sig ändring av femte stycket i mark- och miljödomstolens domslut.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Parterna har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.

Klagandena Det yrkade beloppet avser inläsning och framtagande av yttrande (22 timmar), deltagande under huvudförhandling (24 timmar) samt utlägg för resa mellan Enköping och Ängelholm, tur och retur. Den faktiska tiden för inläsning och skriftlig framställan uppgår till det dubbla, eftersom målet är ett så kallat blandmål. Mark- och miljödomstolen har tillerkänt klagandena ersättning med ett belopp som motsvarar knappt två timmars arbete, vilket innebär att i princip allt ombudsarbete skulle ha varit irrelevant för processen. Kostnaderna har varit skäligen påkallade för tillvaratagande av klagandenas rätt i den mening som avses i 25 kap. 2 § miljöbalken. Enligt förarbeten och praxis har enskilda sakägare rätt att föra talan utifrån både enskilda och allmänna intressen. Bolagets bemötande vilar på en alltför snäv och formalistisk tolkning av bestämmelsens syfte. Prövning av vattenverksamheten kan inte ske isolerat eftersom den är sammanflätad med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och en rad frågeställningar, t.ex. om artskydd och lokalisering, som är nödvändiga för att bedöma vattenverksamhetens tillåtlighet. Det är missvisande att reducera de ersättningsgilla kostnaderna till en kvantitativ bedömning av ett yttrande. Bolagets påstående om att delar av yttrandet har återanvänts från ett parallellt mål förändrar inte bedömningen. Det arbete som har utförts har varit nödvändigt för att tillvarata de vattenrättsliga sakägarnas intresse.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 16178-25

NCC Industry AB Rätten till ersättning för vattenrättsliga sakägare kan endast avse rättegångskostnader som är hänförliga till deras talan i frågan om tillstånd till sökt vattenverksamhet. Det skriftliga yttrandet i målet omfattar ca 26 sidor varav två till tre sidor hänför sig till frågor om påverkan utifrån vattenverksamheten. Det innebär att den övervägande delen, mer än 85 procent, av talan har avsett frågor om miljöfarlig verksamhet. De avsnitt som berör vattenverksamhet är direkt kopierade från talan i ett annat mål som handläggs parallellt vid mark- och miljödomstolen. Talan har utformats med beaktande av samtliga huvudmäns intressen, varav de allra flesta rör den miljöfarliga verksamheten. Yrkat belopp avser således kostnader för utförande av talan avseende övrig miljöpåverkan utöver verksamhetens påverkan på vatten. Att det yrkade beloppet endast avser hälften av den arbetsinsats som målet omfattar kan inte anses proportionerligt. Det tillbakavisas att det skulle ligga så mycket arbete bakom frågorna kopplade till vattenverksamhet. Att det ska göras en samlad prövning innebär inte att ersättningsfrågan enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska bedömas utan hänsyn tagen till den del av talan som faktiskt avsett vattenverksamhet. Lagstiftaren har gjort en tydlig uppdelning mellan kostnaderna i mål som rör miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet vilket måste upprätthållas även i blandmål. Rättspraxis ger stöd för att det endast är skäligt att ersätta rättegångskostnader i de delar som avser vattenverksamhet. Det belopp som mark- och miljödomstolen har dömt ut är väl avvägt och korrekt.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL I ansökningsmål om vattenverksamhet ska sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen (se 25 kap. 2 § första stycket miljöbalken). Ersättningen ska fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt (se 18 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken). I de fall prövning av frågan om vattenverksamhet sker inom ramen för ett mål om miljöfarlig verksamhet föreligger rätt till ersättning för rättegångskostnader endast i den del som avser vattenverksamhet (se MÖD 2010:39).

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 16178-25

Klagandena har i mark- och miljödomstolen yrkat ersättning för rättegångskostnader med totalt 131 001 kr varav 102 500 kr avser ombudsarvode, 25 625 kr avser mervärdesskatt och 2 876 kr avser utlägg för resa. Av ingiven kostnadsräkning framgår att ersättningen avser nedlagd tid för genomgång av handlingar och övrig förberedelse som kan anses härröra från frågor som avser vattenverksamheten samt närvaro vid huvudförhandling. Klagandena har fört fram att faktisk nedlagd tid för inläsning och skriftlig framställan, till följd av att målet är ett så kallat blandmål, egentligen uppgår till det dubbla.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning. Av parternas inlagor och utredning i övrigt framgår att endast en mindre del av målet har rört frågor som är hänförliga till vattenverksamheten. Av nedlagt arbete är det alltså endast denna mindre del som ska ersättas enligt bestämmelsen i 25 kap. 2 § första stycket miljöbalken. Tiden för huvudförhandling har totalt sett uppgått till drygt tio timmar. Mark- och miljödomstolen, som bäst kan bedöma om det nedlagda arbetet har varit skäligen påkallat (se NJA 1997 s. 854), har gjort en nedsättning av yrkat belopp från 131 001 kr till 6 250 kr. Mark- och miljödomstolen har angett att det yrkade beloppet också torde avse kostnader hänförliga till utförandet av talan för de huvudmän som inte kan bedömas vara vattenrättsliga sakägare. Vid en samlad bedömning finner Mark- och miljööverdomstolen att klagandena får anses skäligen tillgodosedda med en ersättning om 40 000 kr varav 32 000 kr avser ombudsarvode och 8 000 kr avser mervärdesskatt. Klagandena har också rätt till ersättning för utlägg avseende resa med ett avrundat belopp om 900 kr. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras på detta sätt. Beträffande och , som inte har överklagat beslutet om ersättning för rättegångskostnader, ska mark- och miljödomstolens dom stå fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 15 oktober 2026

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Jonas Högström och Li Brismo samt tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent.

Föredragande har varit Frida Silber.

Sid 1 (191) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1547-24 Mark- och miljödomstolen 2025-10-15 meddelad i Växjö

SÖKANDE NCC Industry AB

Ombud: och , och

SAKEN Ansökan om tillstånd till täktverksamhet samt nödvändig vattenverksamhet med mera, fastigheten , Klippans kommun, fastigheterna och , Örkelljunga kommun Anl.ID: 76637 Avrinningsområde: 96 Rönne å

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen beslutar att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. och slutför den specifika miljöbedömningen.

Mark- och miljödomstolen avslår i övrigt ansökan i sin helhet.

Mark- och miljödomstolen fastställer den i beslut den 9 april 2023 bestämda prövningsavgiften om 62 396 kr.

NCC Industry AB ska ersätta Länsstyrelsen i Skåne län för rättegångskostnader med ett belopp om 54 400 kr exklusive mervärdesskatt, varav 38 400 kronor avser nedlagt arbete och 16 000 kronor tidsspillan. På beloppet ska ränta utgå enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess full betalning sker.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

NCC Industry AB ska till de personer som finns angivna i bilaga till denna dom (se domsbilaga 1) som ersättning för rättegångskostnader utge ett sammanlagt belopp om 6 250 kronor inklusive mervärdeskatt. Hela beloppet avser arvode till ombud. Ränta på beloppet ska utgå enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess full betalning sker.

Mark- och miljödomstolen avvisar yrkandet om ersättning för rättegångskostnader från , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Woodlands Country Club Golf AB, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Föreningen Stoppa Bergtäkter Stidsvig, Knoparegården & Berkeman Design AB.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND NCC Industry AB (sökanden) ansöker om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken för brytning av berg och morän, anläggande av deponi för inert avfall, samt anläggande av asfaltverk och bedrivande av återvinningsverksamhet. Ansökan avser en tillståndstid om 30 år. Då det är nödvändigt att täktverksamhet bedrivs i torrhet omfattar sökandens ansökan även tillstånd att leda bort inläckande grundvatten från täkten enligt 11 kap. miljöbalken. Därtill omfattar ansökan tillstånd till att omleda/kulvertera vattendrag enligt 11 kap. miljöbalken samt, som en del av allmänna villkoret, anläggande av dricksvattenbrunn.

Sökanden ser en stor fördel i att samlokalisera täktverksamhet, återvinning, asfalttillverkning och deponering av inert avfall ur både ett praktiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Generellt sett säljs produkter från täktverksamhet, återvinning och asfalttillverkning till bygg- och anläggningsprojekt i närområdet kring verksamheten. Samma bygg- och anläggningsprojekt som har behov av produkterna ger ofta upphov till avfall, i form av framför allt massor, som behöver hanteras. Sådant avfall kan transporteras till den planerade verksamheten för återvinning eller, om återvinning inte är möjlig och avfallet är inert, för deponering. När avfallet lämnats kan transportören ta med sig färdig produkt tillbaka till bygg- eller anläggningsprojektet. Sökanden ansöker därför om tillstånd till såväl täktverksamhet, återvinning, asfalttillverkning som deponering för inert avfall. Ansökan är upplagd på sådant sätt att för det fall att domstolen skulle anse att endast endera täktverksamheten eller deponin kan meddelas tillstånd kan tillstånd ges för berörd verksamhetsdel.

Täktverksamheten inkluderar hantering av sprängämne och innebär så kallad Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån. Handlingsprogram och säkerhetsledningssystem samt anmälan bifogas ansökan.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR Yrkande Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd till täkt-

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

verksamhet samt deponi för inert avfall enligt 9 kap. miljöbalken inom verksamhetsområde som framgår av till ansökan bifogad exploateringsplan benämnd Bilaga A1.2 (aktbilaga 3 i målet), Klippan och Örkelljunga kommuner; a) att bedriva täkt avseende uttag av 25 miljoner ton berg respektive 3 miljoner ton morän inom det brytområde som framgår av bifogad exploateringsplan, i ansökan benämnd Bilaga A1.2 (aktbilaga 3 i målet); b) att under tillståndstiden bedriva täkt avseende uttag av maximalt 1 miljon ton berg och maximalt 100 000 ton morän årligen; c) att krossa och sortera samt bedriva alla till verksamheten i övrigt hörande åtgärder, inklusive krossning och siktning av externa massor; d) att anlägga och bedriva deponi för inert avfall med mottagning av en total mängd om högst 3 miljoner ton och en maximal årlig mängd om 150 000 ton inert avfall inom det område som framgår av bifogad exploateringsplan, i ansökan benämnd Bilaga A1.2; e) att motta totalt 70 000 ton icke-farligt avfall för anläggningsändamål; f) att årligen producera maximalt 300 000 ton asfalt; g) att årligen föra in, tillfälligt lagra och genom mekanisk bearbetning återvinna 50 000 ton icke-farligt avfall; h) att årligen föra in, tillfälligt lagra och genom mekanisk bearbetning hantera 150 000 ton returasfalt samt i) att årligen föra in, tillfälligt lagra och genom mekanisk bearbetning hantera 100 000 ton entreprenadberg.

Yrkanden om vattenverksamhet Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken inom fastigheten i Klippans kommun för vattenverksamheten i form av; a) att avsänka grundvattennivån under brytningstiden till lägsta nivån +48 meter (RH 2000); b) att bortleda allt till täkten inläckande yt- och grundvatten samt c) att i övrigt anlägga och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för vattenverksamhetens bedrivande.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken inom fastigheten i Klippans kommun för vattenverksamheten i form av omledning/kulvertering av Kungabäcken samt kulvertering av vattendrag på fastigheten i Örkelljunga kommun.

För det fall mark- och miljödomstolen finner det motiverat att inkludera följande åt-gärd i tillståndsmeningen yrkas även tillstånd inom fastigheten i Örkelljunga kommun att bortleda ytvatten från vattendrag för påfyllnad av ersättningsdamm inom det av sökanden benämnda läge A.

Slutligen yrkar sökanden att mark- och miljödomstolen förordnar att; d) tillståndstiden för täktverksamheten, deponiverksamheten, avfallshanteringen, och asfaltproduktionen bestäms till 30 år från tillstånds laga kraft; e) tiden för igångsättning av de miljöfarliga verksamheterna bestäms till 7 år räknat från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft; f) arbetstiden för vattenverksamheterna bestäms till 10 år från den dag domen vinner laga kraft; g) tiden för anmälan av anspråk om ersättning för oförutsedd skada på grund av vattenverksamheten bestäms till 20 år räknat från utgången av arbetstiden; h) den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns; i) prövningsavgiften för ansökan fastställs till 62 396 kronor samt j) fastställer den ekonomiska säkerheten för fullgörande av förpliktelsen enligt detta tillstånd till 9 miljoner kronor.

Villkorsförslag Allmänt villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Om domstolen finner det motiverat kan sökanden emellertid acceptera att det allmänna villkoret ges följande utformning. Om inte annat följer av övriga vill-

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

kor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt angett och åtagit sig i målet.

Villkor rörande täktverksamhet 2. Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar.

3På avsnitt med olycksfallsrisk ska allmänheten på tydligt sätt uppmärksammas om riskerna med att beträda området.

4Uttag av berg och morän får endast ske inom det på exploateringsplanen markerade brytområdet.

Uttag av berg får ske till lägst + 50 meter (RH2000), undantaget pumpgropar där uttag av berg får ske till lägst + 48 meter (RH2000).

Övrig verksamhet får inte ske utanför den på exploateringsplanen markerade gränsen för verksamhetsområdet.

5Markvibrationer definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled orsakade av sprängning får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 procent av sprängningarna och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard. Vibrationerna ska mätas som toppvärde i sockel på bottenvåning.

6Luftstötvågor till följd av sprängning mätt genom frifältsmätning får vid bostadshus inte överstiga 100 Pa vid mer än 10 procent av sprängningarna och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard.

7Berörda inom 1 km från verksamhetsområdets gräns ska informeras om tidpunkt för sprängning minst ett dygn före sprängning. I informationen ska bland annat

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

anges beräknad tid för sprängning. Detta gäller dock inte till de som uttryckligen uppgett för sökanden att de inte önskar sådan information före sprängning. All sprängning ska föregås av signal som är tydligt hörbar 500 meter från verksamhetsområdets gräns.

8Avledande av vatten från täktens brytområde ska ske genom reningsanläggning försedd med oljeavskiljande funktion. Reningsanläggningen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

Ovanstående halter ska gälla när reningsanläggningen har etablerats och varit i drift i ett år. Årsmedelvärden ska baseras på minst sex representativa prover uttagna jämnt fördelade över året.

Villkor rörande återvinning och deponering 9. Högsta höjd på deponiytan efter avslutning och efterbehandling får vara +111 meter (RH 2000).

10En geologisk barriär som uppfyller kraven i förordning (2001:512) om deponering av avfall eller senare version av denna ska anläggas innan deponering sker i den aktuella deponidelen.

11Det ska finnas skriftliga rutiner för mottagningskontroll och dokumentation av allt inkommande avfall till anläggningen. I mottagningskontrollen ska minst ingå kontroll av vilken typ av avfall som tas emot (avfallskod), ursprung (producent och plats), dess vikt samt hur det har validerats att avfallet uppfyller mottagningskriterierna för återvinningsverksamheten eller deponeringsverksam-

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

heten. Kontrollen ska journalföras och finnas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Avfall som misstänks avvika från vad som deklarerats ska hanteras på tät och ogenomsläpplig yta.

Avfallsavlämnare ska uppmanas att deklarera om massor riskerar att innehålla invasiva växtarter. Om massor som riskerar att innehålla invasiva växtarter tas emot ska en anmälan med beskrivning av planerade skyddsåtgärder göras till tillsynsmyndigheten innan deponering sker.

Mängden återvunna massor ska journalföras.

12Följande avfallstyper får tas emot vid anläggningen för avfallsåtervinning (markerade med Å) och deponering (markerade med D).

Externa avfallsmassor, enligt de angivna avfallstyperna ovan, som tas emot för deponering och för konstruktion av deponin ska uppfylla kriterier för inert avfall i NFS 2004:10 eller senare uppdatering av denna.

Massor för avslutning av deponin ska inte omfattas av regleringen angående TOC-halt i 23 § NFS 2004:10, eller senare uppdatering av denna.

Även andra avfallsslag får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, tas emot för återvinning eller deponering under förutsättning att de har motsvarande

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

egenskaper som de avfallsslag som omfattas av tillståndet. Med motsvarande egenskaper avses bland annat kemiska, fysikaliska, toxiska och miljöskadliga egenskaper, samt för deponering att de uppfyller kriterierna för inert avfall.

13Externa avfallsmassor, enligt de angivna avfallstyperna i villkor 12, som tas emot för återvinning får inte överstiga nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Motsvarande gäller för avfall som används för geologisk barriär. Avfall som tas emot får inte vara förorenat till följd av tidigare användning eller vara täckt eller målat med material som innehåller farliga ämnen i signifikanta mängder. Detta gäller inte massor för konstruktionsändamål i deponin som ska uppfylla kriterierna för inert avfall i enlighet med villkor 12.

14Innehållet av PAH 16 i den returasfalt som tas emot får inte överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm).

15Avledning av vatten från verksamhetsområdet för återvinning och deponering ska ske via reningsanläggningar försedd med oljeavskiljande funktion. Reningsanläggningarna ska vara ändamålsenligt utförda och dimensionerade. Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

Ovanstående halter ska gälla när dammen har etablerats och varit i drift i ett år. Årsmedelvärden ska baseras på minst sex representativa prover uttagna jämnt fördelade över året.

Övergripande villkor 16. Verksamheten, inklusive transporter, får normalt bedrivas helgfri måndag -

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

fredag kl. 06.00 - 22.00 med följande undantag. Sprängning får endast ske helgfri måndag fredag kl. 08.00 - 16.00. Borrning, skutknackning, krossning och sortering får endast ske helgfri måndag - fredag kl. 07.00 - 18.00. Asfaltproduktion med tillhörande in- och uttransporter av returasfalt samt lastning av asfalt, får bedrivas dygnet runt. Tillsynsmyndigheten får därutöver vid specifika behov medge att verksamhetstiderna vid anläggningen utökas under en begränsad tid.

17Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden: 50 dB(A) Dagtid helgfri mån-fre kl. 07.00 - 18.00 40 dB(A) Nattetid kl. 22.00 - 07.00 45 dB(A) Övrig tid

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer överstigande 55 dB(A) får inte utföras nattetid kl. 22.00 - 07.00.

Kontroll av buller ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, samt i övrigt med det intervall som anges i kontrollprogrammet. Kontroll ska ske antingen genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tider då verksamheten pågår.

18Sökanden ska vidta åtgärder för att begränsa risken för omgivningsstörande damning från verksamhetsområdet. Om olägenheter i form av damning uppstår från verksamheten ska åtgärder vidtas.

19Utsläpp till luft från asfaltverket ska begränsas så att stofthalten i utgående luft från asfaltverket inte överstiger 20 mg/m normal torr gas (Nm ).

20Kemiska produkter, inklusive drivmedel, och farligt avfall ska lagras och hante-

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

ras så att spill och läckage inte förorenar mark, yt- och grundvatten. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske i täta behållare på invallad yta eller med motsvarande sekundärt skydd. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största enskilda behållarens volym plus 10 procent av volymen av övriga behållare. Behållare ska skyddas mot påkörning och invallningar ska vara skyddade mot nederbörd. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt för att spridning av förorening vid eventuellt läckage snabbt ska kunna förhindras.

21Hantering av olja och andra kemiska produkter, inklusive tankning, samt uppställning av fordon och maskiner får endast ske på yta som är särskilt iordningställd så att spill och läckage kan samlas upp för att förhindra förorening av yteller grundvatten. Saneringsutrustning ska finnas lätt tillgänglig och i anslutning till plats för tankning.

22Avledning av vatten från delar av verksamhetsområdet som inte regleras av villkor 8 och 15 och där etablering av upplag, parkeringsytor eller asfaltverk skett, ska ske via sedimenteringsdammar med oljeavskiljande funktion. Reningsanläggningen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

Ovanstående halter ska gälla när dammen har etablerats och varit i drift i ett år. Årsmedelvärden ska baseras på minst sex representativa prover uttagna jämnt fördelade över året.

23Efterbehandling ska ske i huvudsak enligt den beskrivning som framgår av ansökan. Efterbehandling ska när det är möjligt ske successivt. Senast tre år innan verksamheten beräknas upphöra ska en slutlig detaljerad efterbehandlingsplan inlämnas till tillsynsmyndigheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

och markägare. Efterbehandlingen ska omfatta såväl täktverksamheten som deponiverksamheten och hela verksamhetsområdet i övrigt. Syftet med planen ska vara att främja biologisk mångfald och det rörliga friluftslivet. Samtliga efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda senast vid tillståndstidens utgång, om inte tillsynsmyndigheten beslutar annat.

24För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och vara upprättat och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast då tillståndet tas i anspråk.

Villkor vattenverksamhet 25. Den bortledda volymen vatten från täktområdet ska mätas med flödesmätare som dels registrerar det momentana flödet, dels summerar den vattenvolym som bortleds. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan.

26Så länge bortledning av grundvatten från täktområdet sker ska sökanden minst en gång i månaden kontrollera och journalföra grundvattennivån i sammanlagt minst fyra observationspunkter, fördelade i jord och berg. Observationspunkterna ska vara belägna inom redovisat influensområde och i görligaste mån i anslutning till motstående intressen.

Utöver dessa ska sökanden även kontrollera och journalföra grundvattennivåerna i riktning mot vattensamlingarna G3, G4, G6, G8, G9, G10, G10b och G11 för att kunna detektera förändringar som kräver åtgärder till skydd för fridlysta groddjur. Kontroll av vattennivåer ska i övrigt ske i den omfattning som framgår av kontrollprogrammet.

27För de ersättningsdammar som ska anläggas ska den närmare utformningen av dessa samrådas med tillsynsmyndigheten.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

28Vatten från täktens sedimentationsdamm som används för att fylla ersättningsdammarna får maximalt innehålla en halt om 0,13 mg/l nitrat och 0,25 mg/l ammonium samt ha ett pH om minst 5,0.

Länsstyrelsens villkorsförslag som godkänts av sökanden Lst 4. Mängden avfall som lagras samtidigt får inte överstiga 50 000 ton. Lagringstiden för ett enskilt avfallsparti får inte överstiga tre år.

Lst 5. Deponering ska ske enligt en deponeringsplan. Deponeringsplanen ska hållas uppdaterad.

Lst 7. Endast avbaningsmassor och morän från verksamhetsområdet får användas för uppbyggande av insynsvallar. Endast avbaningsmassor, morän eller material från den egna täktverksamheten får användas för bullerdämpande upplag.

Lst 14. Den nya sträckningen för Kungabäcken ska utformas för att så långt möjligt efterlikna den borttagna sträckan, särskilt avseende vattenföring och bottensubstrat. Anläggande av den nya bäckfåran ska så långt möjligt ske i torrhet. Anslutning av den nya bäckfåran ska ske på ett sätt och vid en väderlek som begränsar grumling nedströms.

LST 10a. De utpekade möjliga övervintringsmiljöerna för groddjur, naturvärdesobjekt nr 6 och 24 i naturvärdesinventeringen (aktbilaga 14 i målet), ska bevaras så att deras värde som övervintringsplats bibehålls.

LST 10b. En kompletterande vattensamling ska anläggas som ersättning för vattensamlingarna G1 och G2. Den nya vattensamlingen ska vara på plats senast två år efter att det ansökta tillståndet tagits i anspråk.

En kompletterande vattensamling ska anläggas som ersättning för vattensamling arna för vardera G9 och G9b. Den nya vattensamlingen ska vara på plats senast fem år efter att det ansökta tillståndet tagits i anspråk.

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

En kompletterande vattensamling ska anläggas som ersättning för vattensamlingarna för vardera G6 och G11. Den nya vattensamlingen ska vara på plats senast sju år efter att det ansökta tillståndet tagits i anspråk.

Om kontroll visar att vattennivån sommartid sjunker under tre på varandra följande somrar, ska ersättningsdammar anläggas för G3, G4, G8, G10 och G10b.

Nya vattensamlingar ska tillskapas i huvudsaklig enlighet med vad som angivits i ansökan, om inte tillsynsmyndigheten godkänner en annan lösning. Sökanden ska tillse att ursprungliga vattensamlingar kvarstår tills kompletterande vattensamling har tillskapats och håller sådana kvalitéer att de utgör lämpliga föryngringsmiljöer för groddjur.

LST 11. Avverkning av träd och buskar inför avbaning och exploatering får inte ske under perioden 1 april 1 juli.

Delegation Mark- och miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att meddela ytterligare villkor som kan behövas avseende: - godkännande av ytterligare avfallsslag (villkor 12) - verksamhetstider (villkor 16) - damning (villkor 18) - efterbehandling (villkor 23)

Åtaganden Sökanden åtar sig att: - vidta de skyddsåtgärder för buller som föreslås i Bilaga B10 (bullerutredning) till ansökan eller motsvarande lika effektiva åtgärder.

- i område utpekade som delområde 1 och 4 i bilaga 2C (aktbilaga 51 i målet) och på exploateringsplan M2 daterad 2024-10-25 (aktbilaga 49 i målet) ska sökanden inte utföra någon avverkning av medelålders till mogna träd. Utöver detta

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

kommer sökanden för dessa områden även att arbeta med förslag för att förstärka biodiversitet i dessa områden.

- i möjligaste mån spara kantzoner med busksnår inom verksamhetsområdet (i syfte att främja häckningsmöjligheter för busk- och brynarter såsom gulsparv och ärtsångare). Om sådana buskmiljöer behöver tas bort ska detta göras utanför perioden 1 april till den 1 augusti.

- inte förändra de stenmurar om sammanlagt cirka 185 meter som är belägna i anslutning till naturvärdesobjekt 24 och bedömts omfattas av generellt biotopsskydd, bilaga B7 till ansökan (aktbilaga 14 i målet).

- anlägga en stig i den västra kanten av planerat verksamhetsområde för att möjliggöra passage för fotgängare mellan området nordväst om verksamhetsområdet och området söder om verksamhetsområdet, se situationsplan S1 daterad 2024-10-25.

- under förutsättning att både Rya bergtäkt och Lundsgården får tillstånd, med Lundsgården samordna sprängtillfällena för att undvika att sprängning sker samtidigt.

- vid nyanläggning av nya lekvatten skapa vilo- eller övervintringsplatser för större vattensalamander.

- vid sprängning mäta på en dimensionerande byggnad vid Gelita Sweden AB:s verksamhet.

- inför att produktionssprängning genomförs besiktiga byggnader inom 500 meter samt bostadsbyggnader med puts alternativt mexitegel inom 1 000 meter från brytningens gräns av utomstående sakkunnig.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- ifall luktolägenheter uppstår i omgivningen utreda luktande utsläpp och vidta eventuella åtgärder.

- om skada uppstår på brunnar kompensera brunnsinnehavaren på lämpligt sätt.

- givet att både Rya bergtäkt och Lundsgården erhåller tillstånd, inom ramen för kontrollen av den egna verksamheten, övervaka grundvattennivåer i det område där kumulativ påverkan på grundvatten av någon betydelse beräknats uppstå.

- undvika att vidta grumlande åtgärder under period då öringen är som känsligast.

- kulvertering av vattendrag sker med dimensionering som säkerställer att dämning undviks.

- utforma sedimentationsdammarna i samråd med länsstyrelsen.

- för att säkerställa att strandzon förblir oförändrad och att vattnet ej grumlas kommer befintlig vegetation att lämnas i en zon om cirka 10 meter runt vattensamlingens norra, östra och södra kant (G9). Väster om vattensamlingen kommer ett stråk att lämnas ut till verksamhetsområdets gräns där inga massor kommer att placeras.

- för det fall mark- och miljödomstolen finner det motiverat, att efter tillståndstidens utgång under 30 år kontrollera vattennivån i de ersättningsdammar som har anlagts och vid behov fylla på ersättningsdammarna med vatten från tank.

- för det fall mark- och miljödomstolen finner det motiverat åtar sig sökanden att, inom ramen för kontrollprogram, mäta sexvärt krom i utgående vatten från sedimentationsbassänger för återvinning och deponi.

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Motparters och remissmyndigheters inställning Länsstyrelsen i Skåne län yrkar att sökandens ansökan om tillstånd till täkt i första hand ska avslås. I andra hand yrkar länsstyrelsen att om sökanden kan visa att verksamheten inte strider mot artskyddsförordningen och att alla miljöeffekter till följd av verksamheten är beskrivna och utredda, att det kan vara möjligt att bevilja ansökan utifrån de allmänna intressen länsstyrelsen har att bevaka. Länsstyrelsen anser att verksamheten, med de villkor länsstyrelsen föreslår då kan anses vara tillåtlig.

För den händelsen domstolen skulle finna att tillstånd inte kan beviljas för täktverksamheten men att sådant tillstånd kan beviljas för deponiverksamheten tillstyrker länsstyrelsen ett sådant tillstånd.

Länsstyrelsen anser att sökandens förslag till villkor kan godkännas med undantag för villkorsförslag 1, 8, 10, 12, 13, 15, 16, 17, 21, 22 och yrkar i stället att dessa villkor utformas på sätt som framgår nedan.

Allmänt villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt angett och åtagit sig i målet.

Villkor rörande täktverksamhet 8. Avledande av vatten från verksamhetsområdet ska ske genom reningsanläggning försedd med oljeavskiljande funktion. Reningsanläggningen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten från brytområdet får som årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

- Suspenderande ämnen 10 mg/l - Totalkväve 4 mg/l - Oljeindex 1 mg/l

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Villkor rörande återvinning och deponering 10. Hela deponin ska förses med en konstgjord geologisk barriär i deponins botten och längs deponins sidor. Barriären ska ge ett skydd som är minst likvärdig med en permeabilitet om <1*10 meter per sekund och en mäktighet om minst 1 meter. En redogörelse för den geologiska barriärens uppbyggnad, funktion samt beräkningar och resultat av genomförda kontroller och utförda besiktningar ska redovisas till tillsynsmyndigheten innan deponering får påbörjas inom de olika delområdena. Senast tre månader innan deponering påbörjas i respektive deponidel ska sökanden till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av den geologiska barriärens konstruktion. Deponering ska ske så att den geologiska barriären inte skadas.

12Följande avfallstyper får tas emot vid anläggningen för avfallsåtervinning (markerade med Å) och deponering (markerade med D).

Huvudgrupp jord och sten 17 05 04 Jord och sten - Å, D 17 05 08 Spårballast - Å, D 20 02 02 Jord och sten från parker och trädgårdar - Å, D 1913 02 Jord och sten från avfallsanläggningar - Å, D

Huvudgrupp betong och tegel 17 01 01 Betong - Å, D 17 01 02 Tegel - Å, D

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Även andra avfallsslag får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, tas emot för återvinning eller deponering under förutsättning att de har motsvarande egenskaper som de avfallsslag som omfattas av tillståndet. Med motsvarande egenskaper avses bland annat kemiska, fysikaliska, toxiska och miljöskadliga egenskaper, samt för deponering att de uppfyller kriterierna för inert avfall.

Avfall som tas emot får inte vara förorenat till följd av tidigare användning eller vara täckt eller målat med material som innehåller farliga ämnen i signifikanta mängder.

Detta gäller inte massor för konstruktionsändamål i deponin som ska uppfylla kriterierna för inert avfall i enlighet med villkor 12.

15Avledning av vatten från verksamhetsområdet för återvinning och deponering ska ske via reningsanläggning försedd med oljeavskiljande funktion. Reningsanläggningen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Innehållet av föroreningar får som årsmedelvärde i utgående behandlat vatten får inte överstiga följande halter.

Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l Totalkväve 4 mg/l Totalfosfor 0,05 mg/l Bly 0,03 mg/l Koppar 0,05 mg/l Zink 0,2 mg/l

Ovanstående halter ska gälla när dammen har etablerats och varit i drift i ett år. Års-

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

medelvärden ska baseras på minst sex representativa prover uttagna jämnt fördelade över året.

Övergripande villkor 16. Verksamheten, inklusive transporter, får normalt bedrivas helgfri måndag - fredag kl. 06.00 - 18.00 med följande undantag.

Borrning, sprängning och skutknackning får endast ske helgfri måndag - fredag kl. 08.00 - 16.00.

Krossning och sortering får bedrivas helgfri måndag - fredag kl. 07.00 - 18.00. Asfaltproduktion med tillhörande transporter får lov att ske helgfri måndag - fredag dygnet runt.

Tillsynsmyndigheten får därutöver vid specifika behov medge att arbetstiderna vid verksamheten utökas under en begränsad tid.

17Buller från verksamhetsområdet, inklusive buller från transportfordon och arbetsmaskiner inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att täkten tillsammans med närbelägen täkt inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än nedanstående värden.

50 dB(A), helgfri vardag kl. 07.00 - 18.00 40 dB(A) nattetid, samtliga dygn kl. 22.00 - 07.00 45 dB(A) övrig tid.

Arbetsmoment som typiskt kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) vid bostäder får inte utföras nattetid kl. 22.00 - 07.00.

Ljudimmissionen får inte innehålla ofta återkommande impulser.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen yrkar i första hand följande utformning av villkor 21. 21. Hantering av olja och andra kemiska produkter, inklusive tankning, samt uppställning av fordon och maskiner får endast ske på tät yta där spill och läckage kan samlas upp för att förhindra förorening av yt- eller grundvatten. Saneringsutrustning ska finnas lätt tillgänglig och i anslutning till plats för tankning. Alternativt ska villkoret i andra hand utformas på nedan angivet sätt.

Länsstyrelsen yrkar i andra hand följande utformning av villkor 21. 21. Hantering av olja och andra kemiska produkter, inklusive tankning, samt uppställning av fordon och maskiner får endast ske på yta som är särskilt iordningställd där spill och läckage kan samlas upp för att förhindra förorening av yt- eller grundvatten. Saneringsutrustning ska finnas lätt tillgänglig och i anslutning till plats för tankning.

22Avledning av vatten från de delar av verksamhetsområdet som inte omfattas av villkor 8 eller 15 ska ske via reningsanläggning försedd med oljeavskiljande funktion. Reningsanläggningen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

- Suspenderande ämnen 10 mg/l - Oljeindex 1 mg/l

Ovanstående halter ska gälla när dammen har etablerats och varit i drift i ett år. Årsmedelvärden ska baseras på minst sex representativa prover uttagna jämnt fördelade över året.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Ytterligare villkor för villkor för verksamheten Utöver de ovan redovisade förändringarna av sökandens villkorsförslag anser länsstyrelsen att den täkt- och vattenverksamhet som sökanden avser att bedriva bör förenas med ytterligare villkor som redovisas nedan. Lst 1. Stenkast till följd av sprängning får inte förekomma utanför verksamhetsområdet eller utanför det säkerhetsområde som upprättas före sprängning.

Lst 2. Sprängningar ska planeras så att de inte sammanfaller med sprängningar från närliggande täkter på ett sådant sätt att kumulativ påverkan kan uppstå från markvibrationer eller luftstötvåg.

Lst 6. Senast sex månader innan deponin sluttäcks ska sökanden till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad sluttäckningsplan innehållande uppgifter om sluttäckningens utformning och en tidplan för arbetet. Sluttäckningsplanen ska vara framtagen i samråd med markägare och tillsynsmyndighet.

Lst 8. Krossar, sorteringsverk och transportörer ska drivas med el från det fasta elnätet när verksamheten är i full drift och tillräckligt stora ytor skapats för fasta etableringar på upplagsytan.

Vid strömavbrott, kapacitetsbrist eller andra oförutsedda händelser som innebär av brott i elförsörjningen, får andra drivmedel, i första hand fossilfria drivmedel, användas. Vid sådana händelser ska tillsynsmyndigheten informeras.

Lst 9. När verksamheten upphör ska verksamhetsområdet vid behov saneras. Kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand. Sökanden ska utreda om verksamheten givit upphov till föroreningar - och om så är fallet - vidta åtgärder för att minska skadan.

Lst 15. Grumlande åtgärder ska undvikas under period då öringen är som känsligast.

Lst 16. Kulvertering av vattendrag ska ske med dimensionering som säkerställer att dämning undviks.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen föreslår att en delegation medges för tillsynsmyndigheten för följande:

- Undantag från verksamhetstider - Åtgärder för att begränsa damning - Utformning av sedimentationsdammar - Att fastställa relevanta villkor för asfaltsverket. Verksamheten prövas normalt som en C-anmälan och länsstyrelsens bedömning är att det är tillsynsmyndigheten är bäst lämpad att reglera asfaltsverkets miljöpåverkan. - Efterbehandling och sanering - Kontroll

Sökanden har med anledning av länsstyrelsens förslag på villkorsändringar och nya villkor anfört följande.

Länsstyrelsens villkorsförslag Lst 8 bestrids men skulle domstolen däremot anse att reglering krävs, anser sökanden i andra hand att det i så fall är lämpligare att åläggas att i miljörapport redovisa hur långt arbetet fortskridit mot mindre fossilt energiberoende.

Länsstyrelsens nya villkorsförslag Lst 15 och Lst 16 bestrids men för det fall domstolen anser det motiverat accepterar sökanden länsstyrelsens villkorsförslag.

Klippans kommun, kommunstyrelsen arbetsutskott, och Örkelljunga kommun, kommunstyrelsen, motsätter sig ansökan.

Söderåsens miljöförbund avstyrker ansökan i sin helhet. GELITA Sweden AB avstyrker ansökan i sin helhet men om domstolen bedömer att sökandens verksamhet som tillåtlig önskar GELITA att domstolen sätter följande villkor på sökandens bekostnad: - Oberoende förbesiktning av GELITAs byggnader och verksamhet.

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- Mätningar vid vibrationsalstrande verksamhet samt åtgärdskrav vid skada på GELITAs verksamhet. - Oberoende kartläggning av GELITAs vibrationskänsliga utrustning.

Sökanden har medgivit att vid sprängning åta sig att mäta på en dimensionerande byggnad vid GELITA Sweden AB:s verksamhet. För att tillmötesgå synpunkter från GELITA åtar sig sökanden även att innan produktionssprängning genomförs ska byggnader inom 500 meter samt bostadsbyggnader med puts alternativt mexitegel inom 1 000 meter från brytningens gräns besiktas av utomstående sakkunnig.

och motsätter sig ansökan. Ett antal närboende, Föreningen Stoppa bergtäkter i Stidsvig, Knoparegården & Berkeman Design AB samt Woodlands Country Club Golf AB yrkar genom sitt ombud i första hand att mark- och miljödomstolen avslår ansökan i sin helhet, i andra hand av ansökan avvisas och i tredje hand att domstolen beslutar om tydliga och kontrollerbara begränsningar och villkor.

ANSÖKAN OCH KOMPLETTERINGAR Ansökans utformning Alla höjdhänvisningar i denna ansökningshandling avser höjdsystem RH 2000.

Sökanden har i ansökan utgått från Naturvårdverkets bedömning att returasfalt inte är att anse som avfall. Sökanden anser inte heller att entreprenadberg ska anses utgöra avfall, jfr. t.ex. Mark- och miljööverdomstolens ("MÖD") dom den 9 februari 2022 i mål nr M 14814-20 samt Mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 26 september 2023 i mål nr M 2712-23. Även returasfalt samt entreprenadberg ska omfattas av avfallsverksamheten om mark- och miljödomstolen inte instämmer i Naturvårdsverkets bedömning. I sådant fall ska också till villkor 12 läggas kod 17 03 02 (asfalt).

Samråd

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Verksamheten medför enligt 6 § punkt 2 b miljöbedömningsförordningen betydande miljöpåverkan. Sökanden har därför genomfört ett avgränsningssamråd. Samråd har genomförts med myndigheter, närboende, berörda föreningar, företag och organisationer genom utskick av brev, samrådsunderlag, möte med länsstyrelse och kommuner samt kungörelse i Helsingborgs Dagblad. Samrådsprocessen finns beskriven i samrådsredogörelsen som bifogats ansökan (aktbilaga 8 i målet). Sökanden har inför framtagande av denna ansökningshandling med tillhörande bilagor tagit hänsyn till och beaktat de i samrådet inkomna synpunkterna.

Fastighetsförhållanden och rådighet Den planerade verksamheten är belägen strax söder om väg E4, mellan Åstorp och Örkelljunga. Ansökt verksamhet avses bedrivas på fastigheten i Klippans kommun samt fastigheterna och i Örkelljunga kommun. Inom fastigheten avses bedrivas verksamhet i form av täkt, asfaltverk och återvinning. Inom fastigheten planeras för deponering och återvinningsverksamhet. Fastigheten är en del av verksamhetsområdet i övrigt. I ansökan ingår bortledning av allt inläckande grundvatten inom fastigheten samt omledning/kulvertering av vattendrag på fastigheten .

Sökanden har, genom arrendeavtal, rådighet för bortledandepunkten för grundvatten som sker på fastigheten samt för omledning/kulvertering av vattendrag på fastigheten till och med den 31 december 2059 och har därmed erforderlig rådighet för den ansökta verksamheten, se Bilaga I (aktbilaga 25 i målet). Dricksvattenbrunnen avses anläggas på fastigheten .

Sökanden har inför ansökan tagit fram ett beräknat påverkansområde för vattenverksamheten. Påverkansområdet beskriver den planerade grundvattenavsänkningen inom vilken belägna fastigheter anses berörda av vattenverksamheten enligt 9 kap. 2 § lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Behov

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Kärnan i den ansökta verksamheten utgörs av täktverksamheten. Behovet av ballast i regionen förväntas öka de närmaste 20 åren. Utan den ansökta verksamheten bedöms det komma att uppstå ett underskott av ballast inom försörjningsområdet framöver. Materialet från täkten bedöms kunna tillgodose flera olika användningsområden, bland annat har berget mycket goda egenskaper för att kunna producera betongballast för alla fraktioner som ersättning för naturgrus. Vidare visar sökandens undersökningar att berget har mycket goda egenskaper för produktion av asfaltmakadam som uppfyller kraven på slitlager på högtrafikerade vägar. Att anlägga en bergtäkt är ett steg i övergången att byta ut naturgrus mot alternativet bergkross, vilket medför en bättre hushållning med naturresurser.

Sökanden ser en stor fördel i att samlokalisera täktverksamhet, återvinning, asfalttillverkning och deponering av inert avfall både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Generellt säljs produkter från täktverksamhet, återvinning och asfalttillverkning till bygg- och anläggningsprojekt i närområdet. Samma bygg- och anläggningsprojekt ger ofta upphov till avfall i form av främst massor. Sådant avfall kan transporteras till den planerade verksamheten för återvinning eller, om sådan inte är möjlig, för deponering. Behovet av täktverksamheten och övrig verksamhet sammanhänger således.

Lokalisering Sökanden har låtit utreda olika lokaliseringsalternativ som bifogats ansökan (aktbilaga 9 i målet). Utredningen avser dels alternativ för den ansökta verksamheten med samtliga ingående delverksamheter (samlokalisering), dels alternativ som enbart avser deponin för inert avfall.

Avgränsningen av utredningsområdet för en samlokalisering av täkt och inertdeponi har gjorts utifrån verksamhetens syfte att förse Helsingborgsregionen med material. Helsingborgsregionen befinner sig i en expansiv fas med mycket nybyggnation och anläggningsarbete. Denna expansion leder även till uppkomst av avfall, varför både täktverksamhet och deponi behöver ligga inom rimligt avstånd från Helsingborg.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Av denna anledning har alternativ för samlokalisering av täkt och inertdeponi undersökts i nordvästra Skåne.

Möjliga samlokaliseringsalternativ har valts ut baserat på kriterierna god bergkvalitet, ytstorlek, närhet till större väg samt att platsen inte ska innebära en oacceptabel påverkan på närboende, skyddade områden eller riksintressen. Nio samlokaliseringsalternativ har utretts och framgår av figur 9-2 (aktbilaga 9 i målet), där alternativ S5 utgör det ansökta alternativet.

Lokaliseringsalternativens förutsättningar har bedömts avseende transporter, avstånd till bostäder, förekomst av områdesskydd samt vattenförekomster. Sju av alternativen (S1, S2, S3, S4, S6, S7 samt S9) har sämre förutsättningar med avseende på transporter och har därför valts bort. Goda förutsättningar vad gäller transporter är viktigt för den planerade verksamheten, eftersom den kommer att generera ett

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

omfattande antal in- och uttransporter. Transporter till och från en täkt- och deponiverksamhet med mera står för en stor del av verksamhetens potentiella störningar. Alternativ S7 har, trots bedömda goda förutsättningar avseende områdesskydd m.m. samt vattenförekomster, valts bort då detta inte bedöms uppväga de suboptimala förutsättningarna för transporter.

Alternativen S5 och S8 har goda eller rimliga förutsättningar avseende de studerade aspekterna. Alternativ S5 bedöms sammantaget vara bättre ur miljösynpunkt än alternativ S8 som har rimliga förutsättningar avseende samtliga aspekter medan alternativ S5 har goda förutsättningar avseende transporter.

Lokaliseringsalternativet S5, dvs. det ansökta alternativet, bedöms uppfylla miljöbalkens krav på en lämplig lokalisering och har stora fördelar. Den befintliga transportvägen in till området är väl lämpad för den planerade verksamheten och inget av de övriga alternativen uppvisar lika goda förutsättningar för transporter. Det valda alternativet kommer inte i konflikt med något riksintresse eller områdesskydd och är inte beläget inom någon yt- eller grundvattenförekomst, även om det tangerar en grundvattenförekomst i sydost.

Sökanden har även undersökt möjliga lokaliseringsalternativ för att endast lokalisera en inertdeponi. Utredningsområdet har avgränsats till cirka 30 km från Helsingborg. Lokaliseringar utmed de två större vägarna i området, väg E4 och väg E6, har eftersökts. Anledningen är att lokaliseringar utmed dessa vägar innebär effektiva transporter samtidigt som närområdet utmed de stora vägarna redan är påverkat av trafik.

Möjliga lokaliseringsalternativ valdes ut enligt kriterierna ytstorlek, närhet till större väg, att platsen inte ska innebära en oacceptabel påverkan på närboende, skyddade områden eller riksintressen och att platsen ska ha pekats ut som verksamhetsområde i kommunal översiktsplan.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Fem lokaliseringsalternativ för en inertdeponi har utretts och framgår av figur 9-3 (aktbilaga 9 i målet). Lokaliseringsalternativens förutsättningar har bedömts avseende transporter, avstånd till bostäder, förekomst av områdesskydd samt vattenförekomster. Alternativ D4 bedömdes utgöra det bästa alternativet.

Inget av alternativen bedömdes dock vara lämpligare än att samlokalisera inertdeponin med täktverksamheten. Att placera inertdeponin separat innebär att det krävs extra transporter för att deponera material respektive skaffa nytt material till ett byggeller anläggningsprojekt, vilket medför ökat antal transporter jämfört med om deponering och införskaffande av nytt material kan göras på samma plats.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Planerad verksamhet Verksamheten avser täkt av berg och morän, deponiverksamhet, återvinning av externa asfalt-, schakt- och betongmassor, återvinning av entreprenadberg, tillverkning av asfalt samt bortledning av grundvatten och beskrivs i en teknisk beskrivning med tillhörande bilagor som bifogats ansökan (aktbilaga 2 i målet). Anläggningen beräknas vid full drift sysselsätta cirka 50 - 60 personer på anläggningen, både yrkespersonal samt administrativ personal. Utöver de personer som är direkt knutna till verksamheten kommer anläggningen också innebära arbetstillfällen för anknytande verksamheter inom logistik, underhåll/servicearbeten. Den planerade verksamheten beskrivs nedan sammanfattningsvis.

Verksamhetens anläggningsdelar Inom området kommer det att finnas kontor och övriga personalutrymmen, våganläggning, verkstad, förrådsbyggnader och eventuellt laboratorium för bergmaterial och asfaltsprodukter. I anslutning till verkstad/uppställning av fordon kommer möjlighet finnas för att rengöra fordon. Avledning av vatten från spolplatta för rengöring av fordon kommer att ske via oljeavskiljare och diken till sedimentationsdamm innan utsläpp till recipient.

Spolplatta Det som planeras för verksamheten är en plats där hjullastare på anläggningen kan spolas av från grus/stenmjöl och/eller tina upp vid snö-/isbildning. Det handlar inte om en regelrätt fordonstvätt utan en spolplatta utan användning av avfettning eller andra fordonstvättkemikalier. Avledning av vatten från spolplattan kommer passera en klass 1 oljeavskiljare.

Erfarenhet från liknande anläggningar inom koncernen visar att vid den typ av spolning som planeras här är oljeavskiljare en reningslösning som fungerar väl. Detta är också i linje med den informationsskrift som NSVA tagit fram rörande fordonstvätt ("Riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar inom NSVA") som anger att vid avspolning av privata fordon utan användning av tvättkemikalier kan detta ske på plan

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

gräs- eller grusplan. I företagets fall planeras ändå en avledning via oljeavskiljare som ger ytterligare skydd.

Sanitärt vatten Avledning av sanitärt vatten från kontor och personalbyggnader m.m. kommer att ske till sluten tank eller annan enskild avloppslösning. Principiell placering av kontor m.m. framgår av situationsplanen i ansökan. Byggnader m.m. kan komma att flyttas under verksamhetens drifttid. Täktverksamhet Den ansökta täktverksamheten planeras på fastigheten och omfattar ett uttag av totalt 25 miljoner ton berg under en tillståndstid om 30 år. Produktion uppgår till maximalt 1 miljon ton per år. De ansökta mängderna omfattar även förädling och försäljning av morän om 3 miljoner ton totalt under tillståndstiden och maximalt 100 000 ton per år.

Den morän som därutöver uppstår i samband med avbaning, d.v.s. morän som avbanas men inte utgör täktverksamhet (inte försäljs), kommer att användas inom verksamhetsområdet för anläggningsändamål. Sådan volym ligger alltså utanför den yrkade mängden morän för täktverksamhet.

Inför losshållning/sprängning rensas eller banas berget av. Massorna som uppkommer vid avbaning kommer nyttjas för insyns- och bullervallar för att skydda mot insyn, damning och buller. Avbaningsmassorna planeras även att användas för efterbehandling av området. Efter avbaning borras hål för sprängmedel inför sprängning. Sprängning beräknas vid maximal produktion ske cirka 20 gånger per år. Därefter sker skutknackning av större block inför krossning. Krossning sker med mobil förkross och hanteras därefter i efterkross- och siktanläggning där materialet finkrossas och siktas till olika sorteringar. För att framställa vissa typer av makadam från bergkross och för att kunna framställa olika produkter av moränen behöver materialet tvättas.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Normal arbetstid för täktverksamheten kommer att vara helgfri måndag-fredag kl. 06 - 18. Under dessa tider kommer de mest bulleralstrande arbetsmomenten ske. Krossning kan i perioder med hög efterfrågan komma att bedrivas kvällstid 18 - 22.

Lastning och transport samt underhåll och andra mindre bulleralstrande arbetsmoment kan komma att bedrivas utanför de normala arbetstiderna, förutsatt att gällande bullerkrav innehålls.

Avbaningsmassor Mängden avbaningsmassor som kommer att uppstå i området beror av ytan som avbanas samt mäktigheten på jordlagret. Inom området finns skattad data från SGU rörande jorddjupet som varierar mellan 3-5 meter. Sökanden har i tillägg gjort flera egna provborrningar i området både för att säkerställa bergets kvalitet och för att sätta grundvattenrör. Vid borrningen har i dessa punkter jorddjupet kunnat verifieras. Borrningarna visar att jorddjupet i enstaka punkter kan uppgå till det dubbla av det som SGU skattat.

Bergets överyta under jordlagret är sällan helt överensstämmande med markytan utan jordmäktigheten varierar inom ett område. Skulle en generell beräkning göras utifrån de data sökanden har innebär detta att mängden avbaningsmassor kan variera mellan 2,5 -3 ,75 miljoner ton på området.

Sökanden har i sin ansökan beskrivit att man har för avsikt att arbeta så resurseffektivt som möjligt med materialet på platsen. Det innebär att tekniskt lämpliga moränmassor i förstone kommer att säljas, maximal försäljning 3 miljoner ton. Det innebär vidare att sökanden så långt möjligt även för behoven inne på anläggningen kommer att använda tekniskt lämpliga massor för att bygga ytor och att massor med organiskt innehåll sorteras ut för att i förstone användas för insynsvallar och liknande.

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

I tillägg till detta kommer det finnas ett behov av massor för efterbehandling då verksamheten avslutas. I avvaktan på att efterbehandlingen kan ske kommer avbaningsmassor att lagras i verksamhetsområdets yttre gränser med ungefärliga placeringar som angetts på situationsplan i ansökan.

Behovet av material till insynsvallar uppgår till ungefär 40 000 ton (gäller vall vid infart längs allmän väg). Denna vall kommer enligt plan att ha en ungefärlig höjd av 4 meter över vägbanan samt en sträckning av cirka 300 meter. Avbaningsmassor kommer i begränsad del användas för bullerskärmning och inte under alla driftskeden varför det här inte räknas med. För bullerskärmning kommer främst upplag av producerat material och/eller containers användas. Höjd för bullerdämpade upplag eller containers anges i detalj i bullerutredningen.

Avbaningsmassor kommer även användas för byggnation, utjämning ytor samt för konstruktion av deponi. Total mängd massor för dessa ändamål inom området beräknas uppgå till cirka 200 000 ton fördelat på cirka 50 000 ton till deponi och 150 000 ton till ytor.

Slutligen kommer även massor att behövas för planerad efterbehandling av brytområdet för främst släntning av brytväggar och påförande av massor på hårdgjorda ytor och ovan deponin. Behovet till efterbehandling bedöms vid fullt utbruten täkt uppgå till cirka 500 000 ton.

Med ovanstående beräkningar och bedömningar kommer behovet av massor uppgå till cirka 3,74 miljoner ton att jämföra med tillgången från avbaning på mellan 2,5 - 3,75 miljoner ton.

När det gäller frågan om utvinningsavfall är det med stöd av M7517-22 (MÖD) praxis att se frågan om utvinningsavfall som en löpande tillsynsfråga som kan ändras under en täkts livslängd.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Avbaningsmassor kommer i aktuell verksamhet användas för exempelvis konstruktion av insynsvallar samt för försäljning. För att det ska vara fråga om utvinningsavfall måste det först stå klart att materialen utgör avfall. Förutsättningarna för om ett ämne är avfall framgår av 15 kap. 1 § miljöbalken som stadgar att avfall är varje ämne som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Ingen av dessa förutsättningar är uppfyllda i aktuell verksamhet.

De ursprungliga data som sökanden har anger att det sannolikt inte uppstår ett överskott av massor som behöver hanteras som avfall. Det finns en balans i behov och tillgång. Detta är dock baserat på underlag som har en viss osäkerhet (jorddjup i enskilda punkter kontra hela ytan) samt även att det kommer finnas en efterfrågan av moränmassor samt att dessa är tekniskt lämpliga för utförsäljning till den omfattning som sökanden söker. I dagsläget finns dock ingen anledning att ifrågasätta den massbalans som råder och ställa krav som att utvinningsavfall skulle uppstå.

Deponiverksamhet Deponi för inert avfall kommer att bedrivas inom fastigheten . Totalt 3 miljoner ton inert avfall kommer att deponeras under tillståndstiden. Området som kommer att nyttjas för deponi uppgår till cirka 12 hektar. Deponering kommer att ske i etapper med start i riktning från sydväst mot nordost. Högsta fyllningshöjd vid avslutad deponi planeras till cirka +111 meter (RH 2000), vilket är cirka 10 meter över högsta befintliga markyta.

Huvuddelen av materialet som kommer att deponeras utgörs av jord- och schaktmassor som uppkommit som överskottsmassor vid olika bygg- och anläggningsprojekt.

Det avfall som sökanden avser att deponera och använda för deponikonstruktion är inert med hänsyn till fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper enligt 3 a § i deponeringsförordningen (2001:512). Det material som planeras att tas emot för deponering och konstruktion inom deponin redovisas i föreslaget villkor 12.

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Deponiområdet kommer att byggas ut stegvis och inledas med avskogning, terrängjustering och anläggande av en konstgjord geologisk barriär. Den hydrogeologiska utredningen visar att i västra delen av området är de naturliga förutsättningarna inte tillräckliga utan en konstgjord geologisk barriär behöver anläggas. Sökanden åtar sig att anlägga en konstgjord geologisk barriär om minst 1 meters mäktighet i hela deponiområdet. Barriären kommer att anläggas i deponibotten och i sidan på deponins botten och kommer uppfylla kraven i deponeringsförordningen. Deponering kommer att bedrivas helgfria vardagar 06 - 18.

Platsspecifika gränsvärden Det avfall som kommer användas för anläggningsändamål kommer att utgöra konstruktion i deponin. Sökanden avser med detta att externa massor används till vallar för konstruktion och mothåll i deponikroppen. Det finns ingen anledning att frångå de mottagningskrav med begränsningsvärden för dessa konstruktionsmaterial i deponikroppen vid jämförelse med de massor som deponeras runt dessa.

De massor som tas in på området för anläggningsändamål kommer enbart att vara konstruktionsmaterial i deponin och ska uppfylla de inerta kraven som framställs i NFS 2024:10. I och med detta finns inte någon anledning att ange platsspecifika riktvärden.

Okontrollerat tillträde Vid infarten till anläggningen kommer det finnas grindar som hålls stängda utanför öppettider. Införsel under öppettider sker över våg. Förbi vågen kommer inte transporten utan ett godkänt ordernummer och ett sådant får kunden inte utan att införseln är granskad och godkänd. Förbikörning vid sidan av vågen kommer inte kunna ske utan att detta uppmärksammas. Sökanden har därutöver som villkor 3 i ansökan föreslagit att allmänheten på ett tydligt sätt ska uppmärksammas om riskerna med att beträda området.

Asfalttillverkning

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Ansökan omfattar även tillverkning av asfalt av upp till 300 000 ton årligen. Normalt kommer produktionen uppgå till 200 000 ton årligen. Asfalttillverkning kommer att bedrivas på fastigheten .

Vid asfalttillverkning är huvudråvaran krossmaterial från bergtäkten. De tekniska kraven på stenmaterialet är olika beroende på vad asfalten ska användas till. Eftersom materialet i den planerade täkten är av god kvalitet kommer detta att kunna användas för framställning av de flesta typerna av asfalt.

Asfaltverket i täkten kommer sannolikt att vara ett satsblandningsverk. Verket kommer att bestå av följande komponenter: - Förvaringsfickor för stenmaterial - Förvaringsficka för asfaltgranulat - Fillersilo - Roterande torktrumma - Blandningstorn - Cisterner för bitumen - Cistern för eldningsolja - Behållare för träpellets alternativt bioolja - Förvaringsfickor för förvaring av varm asfaltmassa

Asfalt kommer att produceras med inblandning av returasfalt. För närvarande blandas generellt ungefär en tredjedel av ny asfalt av återvunnen asfalt, men utvecklingen går mot ökad inblandning och i vissa recept kan redan nu över 50 procent blandas in.

Sökanden eftersträvar en låg klimatpåverkan vid tillverkandet av asfalt. Detta åstadkoms genom olika tekniska lösningar och arbetsmetoder för att minimera energiförbrukningen och nyttjandet av fossila bränslen samt genom användning av en hög andel returasfalt, vilket även reducerar nyttjandet av ändliga resurser. Normal arbetstid för asfaltverket kommer att vara helgfria vardagar, dygnet runt. Arbetstider

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

för asfaltverket styrs av aktuella vägprojekt och kan i undantagsfall ske även andra dagar.

Lagring När det gäller mängder samtidig lagring av avfall menar sökanden att returasfalt och entreprenadberg inte i förstone ska klassas som avfall enligt praxis och Naturvårdsverkets vägledning i frågan. Noteras ska att returasfalt och entreprenadberg i regel inte klassificeras som avfall (se t.ex. EU domstolens dom av den 17 november 2022, Porr Bau GmbH mot Bezirkshauptmannschaft Graz-Umgebung, C-238/21 (Porr Bau), Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom daterad den 26 september 2023 i mål nr M 2712-23, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätts dom i mål nr M 1082-23, samt Naturvårdsverkets tolkning av centrala begrepp vid hantering av massor daterad den 25 april 2023, s. 10 och 20). Samtidig lagring av entreprenadberg och returasfalt som inte klassas som avfall bör alltså inte regleras kopplat till 22 kap. 25 a § miljöbalken som länsstyrelsen hänvisar till. Sökanden kommer utöver entreprenadberg och returasfalt även ta in återvinningsmassor med en föroreningsnivå som klarar generella riktvärden för känslig mark, KM. Samtidig lagring av dessa uppgår till cirka 50 000 ton.

När det gäller riskbedömning har sökanden redovisat vilka skyddsåtgärder som planeras för lagring och hantering av återvinningsmassor. Dessa är inte kopplade till mängder utan till den yta som lagringen/hanteringen kommer ske på och det är också ytans storlek som är avgörande för dimensionering av efterföljande reningssteg i form av sedimentationsdamm. Den typ av återvinningsmassor som kommer att hanteras på anläggningen har en mycket låg total föroreningsnivå. Schaktmassorna är av den föroreningsnivå att de accepteras för områden där människor bor, odlar och pumpar upp sitt dricksvatten (KM-massor).

När det gäller den ekonomiska säkerheten kopplad till mängden återvinningsmassor som lagras på anläggningen så är det även här avgörande vilken föroreningsnivå massorna har. Mycket förorenade massor, farligt avfall i förstone, innebär en ekonomisk belastning för verksamheten vid avslutning då dessa ska omhändertas och

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

transporteras bort. Inga sådana massor kommer dock att tas emot på den aktuella anläggningen. I tillägg omfattar ansökan även deponering av inerta massor. De massor som återvinns på anläggningen kommer uppfylla kraven för att kunna deponeras på platsen. Den ekonomiska belastningen vid en oförutsedd nedläggning om återvinningsmassor finns kvar på anläggningen är därvid obetydlig då de kan deponeras på samma plats. Det betyder att den föreslagna säkerheten även täcker kostnaderna för hantering av dessa massor.

Vattenverksamhet Då täktverksamheten behöver ske i torrhet krävs att inläckande grundvatten till brytområdet bortleds. Bortledning av grundvatten är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § 6 p. miljöbalken. Inom ramen för verksamheten bortleds även inläckande ytvatten vilket dock inte tillståndspliktigt enligt 11 kap. miljöbalken.

Ansökan innebär även tillståndspliktig vattenverksamhet i form av omledning och/eller kulvertering av vattendrag. Inom planerat brytområde sträcker sig idag Kungabäcken. Vattendraget kommer behöva omledas då brytområdet utökas. Ny sträckning för vattendraget kommer att ske i utkant av brytområdet. Anslutning till recipienten Pinnån kommer inte att ändras.

I sydvästra kanten av planerat deponiområde finns i dagsläget ett mindre ej namngivet dike. Viss omledning och/eller kulvertering av diket kan krävas för att kunna passera diket till deponi eller masshanteringsyta. Anslutningspunkt för det aktuella diket till Pinnån kommer inte att ändras.

Inom verksamhetsområdet kommer även en dricksvattenbrunn för dricksvatten till personalutrymmen att anläggas. Då varken allmänna eller enskilda intressen kommer att påverkas av denna brunn krävs inte heller något tillstånd för brunnen i enlighet med 11 kap. 12 § miljöbalken.

Omledning/kulvertering av Kungabäcken och övriga vattendrag

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Omledning Kungabäcken kommer för den del av sträckningen som går genom brytområdet att ledas om. Omledning av Kungabäcken beskrivs på kartunderlag i bilaga 2B (aktbilaga 2 i målet) samt i figur 1 nedan (aktbilaga 48 i målet).

Det vatten som samlas inom brytområdet kommer samlas och ledas till täktens dammsystem innan utlopp till Kungabäcken. Ytvatten från nordvästra delen av verksamhetsområdet samlas och avleds i nordostlig riktning i norra kanten av Kungamossen.

Ledande av ovidkommande vatten, nederbörd och inrinnande ytvatten, till Kungamossen är positivt ur ett naturvärdesperspektiv då det kan kompensera den grundvattensänkning som annars riskerar att torka ut de områden för groddjur (G1 och G2 i inventering) som finns i Kungamossen. Med en ytvattenavledning hit kan den damm som sökanden tidigare åtagit att bygga få funktion som en biodiversitetshöjande åtgärd än en skyddsåtgärd för groddjur.

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Den nya dragningen av del av Kungabäcken kommer bestå av både kulverterad del och öppet dike. De öppnare delarna av den vattenavledning som ska skapas kan få ett varierande utseende och flödeshastighet för att höja potentialen för naturvärden. Kulvertering av befintliga delar av Kungabäcken och vattendrag på fastigheten kan också komma att ske i samband med att befintliga skogsvägar breddas eller behöver kompletteras med en ny vägdragning men det handlar då om som mest en kulvertering som motsvarar vägens bredd. Fisk I Kungabäcken påträffades vid elfisket endast en fiskart, öring. Därtill noterades även signalkräfta förekomma. Då öringarna var relativt fåtaliga bedömdes öringbeståndet som relativt glest, men då de individer som fångades var små förmodas de vara årsungar. I den namnlösa bäcken påträffades utöver signalkräfta och öring även elritsa. Elritsa är en småvuxen fiskart som ofta påträffas i små, klara och strömmande vattendrag. Den öring som fångades var troligen en ettårig individ. Till skillnad från föregående elfiske registrerades öring även i den namnlösa bäcken. Trots det görs samma bedömning att bäcken har en begränsad betydelse för reproduktion och som uppväxtområde för öring.

Omledningen av Kungabäcken innebär teoretiskt sett en habitatförlust för fisk, men den del av vattendraget som påverkas bedöms inte vara betydelsefull för fiskbeståndet eftersom den ligger högt upp i vattensystemet med lugnflytande vatten. Vattenflödet och volymen i den kvarvarande delen av Kungabäcken bedöms bli i huvudsak oförändrade, vilket innebär att effekterna bedöms obetydliga för fisk.

Kulvertar under vägar kan anläggas så att de inte skapar trösklar för fiskar, vilket bedöms göra konsekvenserna av kulvertering för förekommande fisk obetydliga. Den eventuella kulverten under uppsamling/uppställning för asfalt ligger i en del av vattendraget som saknar större värde för fisk.

Eftersom konsekvenserna bedöms bli obetydliga för fisk, finns det ingen risk att den ansökta verksamheten äventyrar uppnåendet av god status hos parametern Fisk i rinnande vatten i recipienten Pinnån.

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Bottenfauna Fem regionalt ovanliga arter noterades i Kungabäcken vilket tillsammans med en hög diversitet medförde att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. I den namnlösa bäcken noterades enbart en ovanlig art och bottenfaunans naturvärden bedömdes ej vara förhöjda. Habitatförlusten i den bortgrävda sträckan av Kungabäcken bedöms som betydande för förekommande bottenfauna. Med hänsyn till att den nya sträckningen dels är längre än den gamla och dels kan anläggas med varierande utseende och vattenflöde, kan den nya sträckan anses motsvara den tidigare sträckningen, med undantag för området för uppsamling/uppställning för asfalt, där en längre kulvert kan bli aktuell.

För bottenfaunan bedöms konsekvenserna av kulvertering under vägar som obetydliga. Det finns befintliga kulvertar i nuläget på de ställen där det behövs. Kulvertarna kan eventuellt behöva breddas till följd av att vägarna kan behöva breddas. Den ansökta verksamheten bedöms medföra obetydliga till små negativa konsekvenser på individnivå. Konsekvenserna för bottenfaunan på lokal populationsnivå bedöms som helt obetydliga.

Vattenhantering Grundvatten och dagvatten från brytområdet samlas i syltan, täktens botten. Från en pumpgrop i täktens botten pumpas vattnet till en sedimentationsdamm. Från dammen kommer vattnet ledas till Kungabäcken som leder vidare till Pinnån. Dammen kommer att förses med ett oljeavskiljande utlopp.

Ansökan omfattar även en sedimentationsdamm för det dag- och lakvatten som uppstår vid deponin samt en sedimentationsdamm som samlar upp vatten från övriga delar av verksamhetsområdet. Även dessa dammar kommer att förses med en oljeavskiljande funktion. Vatten från verksamheten samlas upp i olika dammar för att hålla isär flöden som kan belastas av olika föroreningar så att inte dessa vatten blandas med varandra. Det underlättar även kontrollen av utsläpp till recipient. Sökanden föreslår därför att de olika dammarna förenas med olika krav på utsläppsvillkor.

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Dimensionering av sedimentationsdammar dimensionerande nederbörd: 0,1-årsregn" som använts som en förutsättning vid beräkningar. Ett 0,1-årsregn är ett regn med en intensitet som statistiskt återkommer med 0,1 års intervall. Det är vad som klassas som ett standardregn för utformning av behandlingsenheter, som till exempel en sedimentationsdamm. De är designade för en volym av regn med en ganska tät genomsnittlig återkomstperiod. Ett regn med längre återkomsttid används inte i beräkningarna för dimensionering eftersom dammen då blir orimligt stor. Dammarna är dimensionerade för att ha en uppehållstid på 12 - 24 timmar vid dessa genomsnittliga regn. Vid högre regnintensitet blir uppehållstiden kortare och först vid mycket höga flöden uppstår en bräddning.

Vattenuppsamling och rening Inom verksamhetsområdet sker skilda verksamheter. Nyanläggning av en verksamhet ger möjligheter att separera olika typer av dagvattenflöden för att i möjligaste mån undvika blandning av olika delflöden. Det ger en mer rättvis bild av belastningen, en mer effektiv rening och i slutänden även en bättre hantering av rester från reningen (sedimentationsmassor). Sökanden har arbetat mycket aktivt med detta i planeringen av verksamheten både genom att placera olika delverksamheter skilda från varandra samt att tydligt planera vattenavledning. Resultatet är flera olika dammsystem inne på området. I ansökan framgår detta också genom tre skilda yrkade villkor för uppföljning av utgående vattens innehåll. De begränsningsvärden som yrkas är relaterade till respektive delflödes belastning av föroreningar.

Spridning av föroreningar vid bräddning I verksamheter som bedrivs på stora ytor utomhus och där dagvatten ska renas i dammar, finns alltid en risk att bräddning uppstår vid tillfällen med onormalt hög nederbörd.

Risken för bräddning av dammarna som tar emot vatten från bergtäkten och inertdeponin är liten. Bergtäkten utgör ett hål, från vilket vatten måste pumpas ut. Inertdeponin "suger åt sig" nederbörd och utgör i sig ett slags fördröjning av nederbörd.

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Om dammen som tar emot vatten från inertdeponin trots allt skulle brädda så är det i första hand suspenderat material som riskerar att komma ut. En inertdeponi har så hårda mottagningskriterier att några högre halter av föroreningar inte kan förväntas. Även för dammen som tar emot vatten från återvinningsytan bedöms risken för bräddning vara låg. Delar av återvinningsytan kommer endast att vara hårdgjord (inte asfalterad), vilket innebär att nederbörden i viss mån kan tränga ner i marken. Dammarna som tar emot vatten från ytor för asfaltstillverkning är konstruerade som två dammar i serie, varav den första med en reglervolym och den andra med mycket vegetation och ett naturligt överfallsutlopp. Konstruktionen är gjord för att hålla tillbaka och rena de föroreningar som kommer från dessa ytor även vid höga flöden. Den första dammen har en oljeavskiljande funktion. I skötseln av den dammen ingår att ha så tät tillsyn att man genast ytsuger om det uppstår en oljefilm på vattenytan.

Teoretiskt sett skulle vattnet från ytan för asfaltstillverkning även kunna innehålla spår av PAH, suspenderat material samt metaller som följer med suspenderat material, men konstruktionen med dubbla dammar minimerar risken för spridning av sådana föroreningar. Risken för spridning av föroreningar vid bräddning bedöms sammantaget som låg.

Kemikaliehantering Kemiska produkter som kommer användas i verksamheten utgörs bland annat av petroleumprodukter, hydrauloljor, smörjoljor, bitumen och släppmedel.

Petroleumprodukter i form av dieselolja och eldningsolja kommer att förvaras i ADR-godkända tankar eller för ändamålet godkända stationära cisterner. Som skydd vid spill eller haveri kommer det att finnas absorberingsmedel på plats, i anslutning till förvaringsplatsen, samt i maskiner, för att möjliggöra omedelbar sanering. Bitumen förvaras i för detta avsedda cisterner utan invallning. Detta då något behov av invallning inte föreligger för bitumen som vid ett eventuellt läckage inte kommer att flyta ut.

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Lagringen av bitumen bedöms kunna uppgå till cirka 500 ton. Vid beräkning av Seveso-klassning har sökanden utgått från en maximal lagring av drivmedel om 100 ton. För övriga kemikalier görs en jämförelse med samtidig lagring på en motsvarande anläggning och omfattar följande huvudkategorier oljor (hydraul, transmission, motor m.m.) 6 600 liter, fett 800 kg, kylarvätska 1 200 liter, spolarvätska 2 500 liter, Adblue 2 000 liter, svetsgas 600 liter och acetylen 200 liter.

Sprängmedlen som används är i huvudsak pumpbara och levereras som bulk i lastbil till sprängplatsen strax före laddning. Inga sprängämnen förvaras således inom verksamhetsområdet.

Den ansökta verksamheten kan innebära användning av mer än 10 ton, men mindre än 50 ton, sprängämne per sprängtillfälle och utgör därmed en Sevesoverksamhet enligt den lägre kravnivån, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Transporter Transporter till och från verksamhetsområdet kommer att ske med lastbil. Utfart från verksamhetsområdet sker till väg 1838, gamla E4:an, och därefter sker transporterna främst mot sydväst mot Helsingborg på väg E4. Antalet transporter vid maximala produktionsnivåer beräknas till i medeltal cirka 185 per arbetsdag. Varje transport innebär två fordonsrörelser. Antalet fordonsrörelser utgår från maximal produktion, vilket endast kommer att ske enstaka år, samt att inga returtransporter sker. I praktiken kommer det verkliga antalet transporter per arbetsdag därmed sannolikt att vara mindre.

Återvinning av icke-farligt avfall samt hantering av entreprenadberg och returasfalt Den ansökta verksamheten omfattar även mottagning, bearbetning och förädling av entreprenadberg upp till en mängd av 100 000 ton per år, icke-farligt avfall upp till en mängd av 50 000 ton per år och returasfalt upp till 150 000 ton per år.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Returasfalt används vid produktion av ny asfalt. Mottagning och hantering av asfalt kommer att ske på ytor i anslutning till asfaltverket samt på ytor inom masshanteringsområdet på fastigheten . Det färdiga asfaltgranulatet förvaras på hårdgjord yta i anslutning till asfaltverket, och företrädesvis med väderskydd som till exempel materialtält. Detta för att minimera fukthalten och därmed energiåtgången vid tillverkning.

Entreprenadberg, schaktmassor och betong m.m. kommer att återvinnas för anläggningsändamål eller blandas med jungfruligt material. Dessa massor kommer att han-teras inom verksamhetsområdet på fastigheten . Innan inleverans görs en noggrann mottagningskontroll. Återvinning samt hantering av returasfalt och entreprenadberg kommer att bedrivas helgfria vardagar måndag-fredag kl. 06.00 - 18.00.

Halterna i de jord- och schaktmassor som tas emot för återvinning får inte överstiga vid var tid gällande nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Vidare åtar sig sökanden att betong som tas emot för återvinning och inte ska användas som konstruktionsmaterial i deponikroppen såvitt avser PCB, oljeämnen samt PAHer inte ska överstiga vid var tid gällande nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. För andra ämnen som förekommer naturligt i betongen (grundämnesmetaller) bedöms betong i allmänhet vara inert, inertkriterierna tillämpas för dessa ämnen. För returasfalt föreslås villkor om att innehållet av PAH 16 i den asfalt som tas emot inte får överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm). När det gäller entreprenadberg avses detta hanteras på samma sätt som jungfruligt bergmaterial.

Återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål Ansökan omfattar även mottagande av totalt 70 000 ton avfall för anläggningsändamål t.ex. i samband med anläggning av deponi i form av geologisk barriär och konstruktionsvallar.

De jord- och schaktmassor som tas emot för återvinning för anläggningsändamål (för vallar/insynsskydd samt för geologisk barriär) ska innehålla Naturvårdsverkets

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

generella riktlinjer för känslig markanvändning, KM, enligt Naturvårdsverkets rapport 5976 eller uppdatering av denna. De massor som tas emot för konstruktionsändamål i deponin (ej för geologisk barriär) ska klara de mottagningskrav som gäller för övrigt avfall som tas emot och deponeras i deponin, d.v.s. inertkriterierna.

Energi Energianvändningen för den planerade verksamheten är svår att förutse då den pågår under en längre tid och varierar i olika stadier och med produktionsmängden. Generellt sett utreds elektrifiering löpande i sökandens täktverksamheter. Vid verksamhetens start då det är utrymmesbrist och låg produktion, kommer mobila krossar att behöva användas i täktverksamheten. Dessa kommer sannolikt inte att kunna elanslutas. I takt med framdrift och större produktion kommer mer och mer av processutrustningen att elanslutas vilket innebär en mindre andel fossilt bränsle samt en totalt sett lägre energianvändning, då verkningsgraden på anläggningen är bättre vid elanvändning än dieseldrift.

Avfallshantering Verksamheten kommer att ge upphov till avfall, både farligt avfall och icke farligt avfall. Farligt avfall kommer exempelvis att bestå av oljeavfall, spillolja och olika typer av batterier. Farligt avfall ska lagras och hanteras så att spill och läckage inte riskerar att förorena omgivningen. Flytande farligt avfall ska förvaras inom invallning eller motsvarande sekundärt skydd (t.ex. dubbel-mantlad ADR-klassad förvaringstank).

Inga avfallsfraktioner kommer att uppstå från det losshållna materialet. Avbaningsmassor kommer i första hand att ingå i produktionen av ordinarie produktsortiment. Detsamma gäller sedimenterat material i dammar. Avbaningsmassor kommer i andra hand att användas för konstruktion av vallar som skydd för insyn runt täkten. Avbaningsmassor kommer även att behövas för successiv och avslutande efterbehandling. Dessa fraktioner kan inte anses vara avfall, jfr. även MÖD:s resonemang i dom den 19 december 2023 i mål nr M 7517-22. Verksamheten bedöms sammantaget inte omfattas av utvinningsavfallsförordningen (2013:319).

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Säkerhet Vid nyanläggning av en verksamhet som den i Rya finns stora möjligheter att anpassa verksamheten på ett bättre sätt än äldre befintliga anläggningar där många av förutsättningarna redan är givna. Anpassningen sker i ett första steg genom verksamhetsplaneringen där vägar planeras för att ge säkra passager och där ytterområden planeras för att skapa avgränsning för allmänhet m.m. God planering av anläggningen kräver stora ytor vilket innebär att anläggningen för att få de bästa förutsättningarna kommer bli ytkrävande. När sedan anläggningen är planerad och byggd finns skyddsåtgärder på plats för att minimera risker som kontrolleras med regelbundna intervall och kommer att ingå i sökandens egenkontroll och kontrollprogram.

Vid sprängning finns rigorösa skyddsmått på plats både för att uppmärksamma allmänhet och närboende om sprängning men även för att sökanden ska se till att inte obehöriga vistas i området, vilket praktiskt beroende på anläggningens utformning, kan innebära bevakning av gångstigar in mot området, drönarflygning över området m.m.

Alternativ utformning Under arbetet med planering och förprojektering av den planerade verksamheten har flera anpassningar av verksamhetsområdet och de olika delverksamheternas ytor gjorts efter hand.

Före genomförandet av samrådet gjordes avvägningar avseende verksamhetsområdets utbredning, som resulterade i ett mindre verksamhetsområde än det område som först övervägdes. Minskningen av verksamhetsområdet gjordes både västerut (för att öka avståndet till närliggande bostäder i väster) och österut (för att minska ianspråktagandet av naturmark närmast Rya by).

Före samrådet justerades deponiområdets norra gräns på sådant sätt att avståndet mellan deponiområdet och bostäder norr om verksamhetsområdet ökade. Deponiområdets gräns i sydväst justerades så att det "norra vattendraget" undveks. Efter

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

samrådets genomförande har såväl brytområdet som deponiområdet minskats. Detta har gjorts med anledning av den naturvärdesinventering som utförts i synnerhet av hänsyn till resultaten av inventeringen av fåglar.

En alternativ utformning av verksamheten skulle kunna vara att bedriva täktverksamhet men inte deponering på den aktuella platsen. Vid en sådan utformning förutsätts asfalttillverkning och återvinningsverksamhet bedrivas tillsammans med täktverksamheten, eftersom dessa delverksamheter är naturligt förknippade med täktverksamheter. Ett sådant alternativ skulle innebära att verksamheten ianspråktar en betydligt mindre yta, vilket i sin tur innebär att nuvarande markanvändning skulle kvarstå inom ett större område än med den ansökta verksamheten. Härutöver skulle färre närboende beröras av verksamheten.

Å andra sidan innebär den ovanstående alternativa utformningen att deponiverksamheten bedrivs någon annanstans. Att dela upp täkt- och deponiverksamheten innebär att fördelarna med en samlokalisering av täkt och deponi inte utnyttjas. Som tidigare nämnts består fördelarna i att transportarbetet till och från olika bygg- och anläggningsprojekt kan minska, genom att det blir möjligt att på en och samma plats dels lämna överskottsmassor och dels hämta nytt eller återvunnet material till det aktuella projektet. Om det inte finns en deponi jämte täktverksamheten, kommer överskottsmassor att behöva transporteras till en plats och nytt eller återvunnet material behöver hämtas på en annan plats. Det ska även tilläggas att oavsett var deponiverksamheten bedrivs, innebär den en påverkan på miljön. Sökanden har valt att ansöka om en samlokalisering av täkt och inertdeponi mot bakgrund av de fördelar detta medför ur såväl ett ekonomiskt som miljömässigt perspektiv.

Omgivningsbeskrivning Geografisk orientering Verksamheten är lokaliserad mellan tätorterna Stidsvig och Örkelljunga på fastigheten i Klippans kommun samt och i Örkelljunga kommun. Verksamhetsområdet är lokaliserat mellan Pinnån och väg 1838 (gamla väg

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

E4). Väg E4 ligger strax väster om det planerade verksamhetsområdet och påfarter finns ungefär 1 km söderut samt ungefär 2 km norrut.

Närmaste samlade bebyggelse utgörs av Rya by. I övrigt finns spridd bebyggelse, Woodlands Country Club och golfbana, Rya kyrkoruin och Ingeborrarps friluftsmuseum/hembygdsgård i närområdet. Närmaste bostad ligger på motsatt sida av väg 1838, cirka 80 meter från verksamhetsområdets gräns. Orten Stidsvig ligger cirka 1 km väster om verksamhetsområdets gräns.

Det finns cirka 55 bostäder (inklusive fritidshus) inom 500 meter från verksamhetsområdet. I figur 1 (aktbilaga 41 i målet) nedan visas avstånd till närmaste bostäder.

Industrierna Gelita Sweden AB och Essentia Protein Solutions AB ligger cirka 150- 200 meter söder om det planerade verksamhetsområdet. Strax söder om dessa verksamheter intill Pinnån ligger även ett reningsverk. Cirka 2,5 km väster om den planerade verksamheten finns det en befintlig bergtäkt (Mölletoftatäkten). Ytterligare en bergtäkt är belägen cirka 5 km söder om den planerade verksamheten.

Naturmiljö, växt- och djurliv

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Verksamhetsområdet består i dagsläget till stora delar av skogsbeklädd mark med produktionsskog i olika stadier med granskog och små inslag av ädellövskog och trivial lövskog. Topografin är varierad med mindre höjdpartier och genom området rinner tre mindre vattendrag, varav två rinner samman och bildar Kungabäcken.

Sökanden har låtit genomföra en naturvärdesinventering vars syfte är att kartlägga naturvärden inom det avgränsade verksamhetsområdet samt inom fuktiga och våta marker utanför verksamhetsområdet men inom det beräknade påverkansområdet för vatten. Det finns vissa ytor med påtagligt eller visst naturvärde, enligt den klassificeringsskala som används vid naturvärdesinventeringar. Merparten av verksamhetsområdet har dock för låga naturvärden för att ges någon naturvärdesklass. Även en inventering av fåglar och groddjur har vidtagits.

Plan för förstärkande biodiversitet Sökanden har låtit genomföra mycket omfattande inventeringar av området vilket utöver inventeringar av naturvärden även omfattat specifika artinventeringar av fåglar, groddjur samt fisk- och bottenfauna. Av inventeringar framgår att områdets generella karaktär är produktionsskog. Sökanden har med stöd av utförda utredningar i sin ansökan gjort omfattande inskränkningar och anpassningar av verksamheten för att minimera påverkan och vidta skyddsåtgärder. För att skapa en förståelse för de skyddsåtgärder som sökanden redan åtagit sig sammanställs dessa nedan på karta, figur 2 (aktbilaga 48 i målet). På kartan framgår ursprungliga gränser för området och de som ansökan sedan landade i efter alla inventeringar.

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Artskyddsutredning större vattensalamander En artskyddsutredning för större vattensalamander har bifogats ansökan med förekomst inom verksamhetsområdet, verksamhetens påverkan och skyddsåtgärder. Undersökta grodvatten och förekomst av eDNA från större vattensalamander framgår av figur 1 (aktbilaga 44 i målet).

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Bedömning av påverkan på artens bevarandestatus är att inventering av groddjur visar att större vattensalamander förekommer i flera olika lekvatten inom och i närheten av verksamhetsområdet. När det finns ansamlingar av olika lekvatten inom nära avstånd från varandra är det inte ovanligt att större vattensalamandrar bildar så kallade metapopulationssystem där genutbyte och vandringar främst sker inom dessa näraliggande lekvatten. Vid Rya är det rimligt att anta att ett sådant metapopulationssystem kan finnas söder om verksamhetsområdet och omfatta punkterna G5 och G6 och ytterligare ett i västra delen av verksamhetsområdet och sedan västerut omfattande punkterna G9 och G10. De skyddsåtgärder som föreslagits syftar bland annat till att inte störa denna metapopulationsdynamik.

Utifrån vad som beskrivits avseende förekomst av större vattensalamander samt föreslagna skyddsåtgärder görs bedömningen att den ansökta verksamheten inte påverkar den större vattensalamanderns populationsstorlek på vare sig lokal, regional eller nationell nivå. Den ansökta verksamheten bedöms således sakna betydelse för att bibehålla populationen av större vattensalamander på en tillfredsställande nivå.

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Artskyddsutredning spillkråka En artskyddsutredning för spillkråka har bifogats ansökan med förekomst inom verksamhetsområdet, verksamhetens påverkan och skyddsåtgärder.

Bedömning av påverkan på artens bevarandestatus är att utifrån de förutsättningar som beskrivs avseende spillkråkans förekomst inom planerat verksamhetsområde, verksamhetsområdets begränsade förekomst av skogsmiljöer med grova träd i nuläget samt planerade skyddsåtgärder, bedöms den ansökta verksamheten sakna betydelse för att bibehålla eller återupprätta spillkråkans population till en tillfredsställande nivå. Detta gäller såväl på lokal, som regional och nationell nivå.

Artskyddsutredning över övriga groddjur En artskyddsutredning för övriga groddjur har bifogats ansökan med förekomst inom verksamhetsområdet, verksamhetens påverkan och skyddsåtgärder, se figur 4 (aktbilaga 44 i målet).

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Bedömning av påverkan på arternas bevarandestatus är att utifrån vad som beskrivits ovan avseende förekomst av vanlig groda, vanlig padda och mindre vattensalamander samt föreslagna skyddsåtgärder, är att den ansökta verksamheten inte påverkar dessa arters populationsstorlekar på vare sig lokal, regional eller nationell nivå. Den ansökta verksamheten bedöms således sakna betydelse för att bibehålla populationerna av mindre vattensalamander, vanlig groda och vanlig padda på en tillfredsställande nivå.

Områdesskydd och riksintressen m.m. Väg E4 i närheten av planerad verksamhet utgör riksintresse för kommunikationer. Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network (TEN-T) och har en särskild internationell betydelse. I övrigt saknas utpekade riksintressen inom verksamhetsområdet och i dess närmaste omgivningar.

Närmaste naturreservat utgörs av Varshultamyren, beläget flera kilometer öster om verksamhetsområdet. Varshultamyr utgör även ett Natura-2000 område. I övrigt finns det inga skyddade områden (såsom naturreservat, Natura 2000-områden och dylikt) i de närmaste omgivningarna.

Pinnån omfattas av strandskydd. Strandskyddet berörs inte av det planerade verksamhetsområdet. Kungabäcken och den norra bäcken (utan namn) vid den planerade deponin omfattas enligt länsstyrelsens kartor inte av något strandskydd.

Geologiska förhållanden Berggrunden i området består av urberg i form av sprickfattig gnejs. Diabasgångar och större strukturlinjer förekommer i nordväst-sydostlig riktning. Jordarten inom verksamhetsområdet utgörs huvudsakligen av morän. Sökandens undersökningar samt SGU:s kartmaterial visar att jordarterna inom undersökningsområdet domineras av sandig morän. Ytjordlagren bedöms bestå av sandig mulljord eller mullhaltig sand. Vid lokala partier med sänkor förekommer kärrtorv. Jorddjupet inom områden med morän uppgår till ungefär 3 - 6 meter. På enstaka platser går berget i dagen. Öster och sydost om verksamhetsområdet ligger en isälvsavlagring.

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Öster om verksamhetsområdet löper ytvattenförekomsten Pinnån. Pinnån börjar sitt lopp i Sällerås sydväst om Skånes Fagerhult för att slutligen mynna i Rönneå. Pinnån är ett av Rönneås större tillflöden och avvattnar ett flertal sjöar uppströms.

Strax utanför verksamhetsområdet ligger Kungamossen, som avvattnas mot Pinnån via Kungabäcken. Kungabäcken består av två mindre vattenfåror som rinner samman inom verksamhetsområdet, en som utgår från Kungamossen och en som löper genom det planerade brytområdet. Kungabäcken är ingen utpekad ytvattenförekomst. Det finns ytterligare ett mindre vattendrag, utan känt namn, som passerar i nord-sydlig riktning genom det planerade området för deponering av inert avfall.

Öster om verksamhetsområdet finns grundvattenförekomsten Ingeborrarp, en sandoch grusförekomst belägen i en isälvsavlagring (d.v.s. i jordlagret) längs Pinnån. I norr finns den större grundvattenförekomsten Pinnån-Eket, även den en sand- och grusförekomst. Det finns en grundvattendelare mellan de två grundvattenförekomsterna som består av en höjdpunkt i berggrunden.

Planerad verksamhet innebär brytning till som lägst nivån +50 meter (RH 2000) inom brytområdet. För att arbeten i täkten ska kunna utföras i torrhet ansöker sökanden om bortledning av grundvatten ner till nivån +48 meter (RH 2000). Sökanden har inför ansökan tagit fram en hydrogeologisk utredning.

Mängden grundvatten som kommer att behöva ledas bort från området vid fullt utbruten täkt har beräknats till cirka 8,5 l/s i medeltal vid normalår. Utöver inläckande grundvatten kommer även en nettonederbörd över täktområdet behöva ledas bort. Vid fullt utbruten täkt ger detta ett beräknat tillskott om cirka 9,7 /s i medeltal vid normalår. Total mängd vatten som kommer behöva pumpas bort när täkten är som störst är således under ett normalår i medeltal cirka 18,2 l/s. Flödet kommer att öka successivt allteftersom brytningen fortskrider.

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

En grundvattenmodell har tagits fram för den planerade brytningen. För grundvattenpåverkan har påverkansområde i jord och berg bedömts med hjälp av beräkningar i grundvattenmodellen. För jord har gränsen satts vid 0,1 meter avsänkning och för berg 0,3 meter avsänkning. Gränserna är satta utifrån den nivåförändring som skulle kunna leda till påverkan på värden i jord respektive berg (till exempel brunnar). Påverkansområdet för grundvattensänkningen är lokalt och sträcker sig upp till cirka 950 meter i jord och cirka 800 meter i berg från sökt brytgräns vid fullt utbruten täkt. Inom verksamhetsområdet ligger grundvattenytan i jord och berg generellt sett cirka 1 - 6 meter under markytan.

Brunnar och markavvattningsföretag Inom ramen för ansökan har sökanden låtit genomföra en brunnsinventering. Inom påverkansområdet för jord har tolv fastigheter med brunnar identifierats. Även tre brunnar från SGU:s brunnsarkiv finns inom påverkansområdet. Pinnån omfattas av Kopparmöllaåns regleringsföretag.

Planförhållanden Klippans kommuns översiktsplan antogs 2022. I översiktsplanens planeringsförutsättningar anges att storskaliga verksamheter ska lokaliseras till större transportleder samt att näringsutvecklingen, besöksnäringen och landsbygdsutvecklingen ska stimuleras. Tillstånd till täkter ska enligt översiktsplanen meddelas restriktivt och efter noggrann prövning i varje enskilt fall, antalet öppna täkter ska hållas lågt och brytningstider vara korta. Vidare anger översiktsplanen att en förutseende planering, lämplig geografisk spridning av täkter samt korta transportavstånd till avsättningsområden avsevärt kan minska transporternas miljöpåverkan, nu och i framtiden. I översiktsplanen pekas de sydligaste delarna av det planerade verksamhetsområdet ut som tätortsnära natur.

Ansökt verksamhet innebär att en mindre del av det område som pekas ut som tätortsnära natur i Klippans översiktsplan tas i anspråk som verksamhets- och brytområde. Större delen av det utpekade området för tätortsnära natur kommer kvarstå

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

och fortsättningsvis kunna nyttjas för friluftsliv och rekreation. Det finns inga tydliga riktlinjer i Klippans kommuns översiktsplan om att viss verksamhet skulle vara otillåten inom tätortsnära naturområden eller att täkter inte ska etableras inom vissa områden i kommunen. Kommunen pekar istället på att tillgången till naturgrus och bergmaterial är nödvändig för att bygga och underhålla samhällets infrastruktur, vägar och bostäder (se s. 146).

En översiktsplan är enligt 3 kap. 2 § tredje stycket plan- och bygglagen vidare inte juridiskt bindande, utan utgör en vägledning för hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas. I MÖD:s dom den 9 februari 2023 i mål nr M 11988-21 som rörde tillstånd för en bergtäkt inom ett område som kommunen i sin översiktsplan betecknat som landsbygd, hade kommunen i översiktsplanen angett att inga ytterligare deponier, berg- eller grustäkter skulle etableras i dessa områden. MÖD konstaterade att översiktsplanens riktlinjer var tydliga och delvis underbyggda med argument om varför täkter borde undvikas. Trots detta ansåg MÖD att de argument som kommunen framfört inte var tillräckligt starka för att utgöra ett hinder mot lokaliseringen av bergtäkten på den aktuella platsen. Mot denna bakgrund anser sökanden att ianspråktagandet som högst endast kan anses utgöra en mindre avvikelse från översiktsplanen och att planens intentioner inte motverkas. Ansökt verksamhet är således förenlig med bestämmelsen i 2 kap. 6 § miljöbalken. Noteras ska även att sökanden kommer att arbeta med rekreationsvärdet i området under och efter verksamhetstiden.

Örkelljunga kommuns översiktsplan antogs 2008. Det aktuella området benämns som "landsbygd" i översiktsplanen, vilket definieras som "landsbygden med sina potentialer i form av möjligheter till naturupplevelser, besöksnäring, hästgårdar, djurhållning, jordbruk, skogsbruk o.s.v.". Örkelljunga kommun har antagit ny översiktsplan, ÖP 2040, i januari 2024. I ÖP 2040 är det planerade verksamhetsområdet markerat som landsbygd. ÖP 2040 beskriver att på landsbygden finns attraktiva boendemiljöer, rekreationsområden och företagsamhet. Landsbygd anges även som markområden som är möjliga för flera användningar, men där det inte alltid är nödvändigt eller möjligt att ange vilka markområden som bör användas för vad. Ingen

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

utvecklingsinriktning eller övriga värden anges för det planerade verksamhetsområdet i ÖP 2040.

Det planerade området omfattas inte av någon detaljplan.

Miljökonsekvenser Till ansökan har en miljökonsekvensbeskrivning bifogats (aktbilaga 7 i målet) med en bedömning av förväntade miljökonsekvenser av ansökta verksamheter.

Nollalternativ I det aktuella fallet bedöms nollalternativet innebära att nuvarande markanvändning bibehålls inom det planerade verksamhetsområdet. Det finns i nuläget inget som talar för en betydande förändring av markanvändningen inom överskådlig tid. Med "överskådlig tid" avses cirka 60 år framåt i tiden, vilket ungefär motsvarar den ansökta tillståndstiden plus den tid det beräknats ta innan täkten har vattenfyllts efter det att verksamheten avslutats. Nollalternativet innebär således fortsatt skogsbruk i stora delar av verksamhetsområdet. Detta medför att skog kommer att avverkas och återplanteras över tid, vilket innebär förändrade livsbetingelser för växter och djur inom de områden som berörs. Avverkning innebär även att ytavrinningen ökar (jämfört med områden med uppvuxen skog) och att landskapsbilden förändras. Ytor som återplanteras med skog återgår successivt till den karaktär de har idag, förutsatt att samma trädarter planteras och att skogsbruket bedrivs med samma teknik som idag.

Nollalternativet innebär att en motsvarande verksamhet som den planerade kommer att uppföras på en annan plats än den tänkta, med motsvarande resonemang kring konkurrerande intressen.

I nollalternativet fortsätter grundvattennivåerna inom och strax utanför det planerade verksamhetsområdet att fluktuera naturligt. Grundvattennivåerna bedöms i huvudsak förbli så som de är i dagsläget. På längre sikt kan klimatförändringar innebära en viss påverkan på grundvattennivåerna.

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Ytavrinningen inom verksamhetsområdet förblir densamma som i dagsläget. Det ska dock påpekas att ytavrinningen kommer att förändras vid eventuell avverkning, för att sedan återgå till ungefär densamma som i dagsläget om ny skog planteras. Vattendragen inom verksamhetsområdet och vattenkvaliteten i dessa bedöms förbli oförändrade. Kvaliteten hos ytvattnet bedöms likna den kvalitet som ytvattnet har i dagsläget.

Fornlämningar m.m. bedöms kvarstå inom verksamhetsområdet. Vad gäller Rya kyrkoruin och friluftsmuseet Ingeborrarp bedöms nollalternativet och den ansökta verksamheten vara likvärdiga - dessa två kulturmiljöer påverkas inte negativt i vare sig nollalternativet eller av den ansökta verksamheten.

Produktionsskogen kommer fortsätta brukas och olika stadier av uppvuxen skog kommer att finnas på platsen. Ett fortsatt skogsbruk, som bedrivs enligt dagens rationella metoder, bedöms inte öka naturvärdena i området. De naturvärden som finns idag kommer antagligen minska vid avverkning och senare återkomma när skogen är återplanterad och uppvuxen igen.

Den befintliga markanvändningen, som utgörs av skogsproduktion, fortgår. Landskapsbilden så som den ser ut idag kan komma att förändras över tid i nollalternativet, i takt med avverkning av skogen. Vid återplantering inom avverkade ytor återgår landskapsbilden på längre sikt till ungefär densamma som i dagsläget, förutsatt att det är samma typ av träd som planteras.

I nollalternativet kvarstår möjligheten att fortsätta nyttja åtminstone delar av det planerade verksamhetsområdet för närrekreation, främst i form av passage på skogsvägar. Delar av området är relativt ogenomträngliga till följd av täta skogsplanteringar.

Luftkvaliteten i området kommer fortsatt att vara ungefär densamma som idag och endast följa den fortsatta generella utvecklingen av luftkvalitet i samhället.

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Dagens ljudnivåer bedöms inom det planerade verksamhetsområdet och i dess närmaste omgivningar bestå.

I nollalternativet uteblir transporterna till och från sökandens planerade verksamhet. Trafikbelastningen på väg 1838 och väg bedöms dock öka enligt den prognosticerade allmänna trafikökningen.

Markvibrationer, luftstötvågor eller stenkast uppstår inte eftersom detta är företeelser relaterade till sprängning.

Påverkan på grundvatten i berg och jord Sökanden har låtit genomföra en hydrogeologisk utredning. En grundvattenmodell har tagits fram för den planerade brytningen. Vidare har ett påverkansområde inom vilket grundvattennivåer i jord respektive berg kan komma att förändras till följd av den ansökta verksamheten tagits fram med hjälp av grundvattenmodellen. Beräkningarna av påverkansområden i grundvattenmodellen är konservativt utförda och har gjorts för ett torrår (motsvarande år 2018), vilket innebär att påverkansområdena blir större än de skulle vara under ett normalår, se figur 10-1 och 10-2 (aktbilaga 7 i målet).

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vid en avsänkning på 1 meter eller mer i borrade brunnar bedöms det föreligga en risk för skada, motsvarande nivåer är 0,3 meter eller mer avseende grävda brunnar. Av de identifierade brunnarna inom påverkansområdet bedöms det finnas risk för skada på åtta borrade brunnar och en grävd brunn. Därtill har en borrad brunn identifierats för vilken risk för skada är osäker då brunnens exakta läge inom fastigheten inte är klarlagt, se figur 10-5 och tabell 10-2 i Bilaga B (aktbilaga 7 i målet).

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Den ansökta verksamhetens exakta effekter på brunnar avgörs dels av de specifika egenskaperna hos respektive brunn, dels av hur stor grundvattenavsänkningen faktiskt blir. Som skyddsåtgärd kommer påverkan på brunnar att följas upp med hjälp av ett kontrollprogram. Om skada uppstår på brunnar kommer sökanden att kompensera brunnsinnehavaren på lämpligt sätt. Konsekvenserna till följd av verksamhetens påverkan på privata brunnar bedöms bli små.

En naturvärdesinventering har utförts och grundvattenpåverkan i jord under ett normalår och torrår redovisas i figur 26 och 27 (aktbilaga 7).

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Kumulativ påverkan I en kompletterande PM (aktbilaga 41 i målet) redovisas kumulativa effekter på grundvatten till följd av grundvattenbortledning i de tre täkterna i området, Rya bergtäkt, Svevias planerade täkt Lundsgården samt den befintliga Mölletoftatäkten,

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Härutöver beskrivs hur de kumulativa effekterna på grundvattennivåer påverkar enskilda brunnar, grundvattenförekomster (Ingborrarp respektive Östra Ljungby) samt naturmiljöer. Som framgår av promemorian är det endast i området mellan Rya bergtäkt och Lundsgården som det kan uppstå kumulativa effekter av någon betydelse.

Det område där en kumulativ avsänkning har beräknats redovisas i figur 7 (aktbilaga 41 i målet). Området blir marginellt större än de enskilda påverkansområdena men avsänkningen inom området ökar. För respektive bergtäkt har delar av påverkansområdet för den andra bergtäkten fungerat som tillrinningsområde för bergtäkten där grundvattenbildning och grundvattenströmning begränsar påverkansområdet. När båda bergtäkterna sänks av samtidigt utgör de snarare negativa hydrauliska gränser till varandra vilket förstärker påverkan från respektive bergtäkt.

Brunnar Gällande påverkan på grundvatten, ska noteras att det inom ramen för brunnsinventeringen för Lundsgården, framkommit uppgifter om fyra brunnar som ligger inom såväl Lundsgårdens som Rya bergtäkts enskilda påverkansområden, men som inte

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

identifierats i brunnsinventeringen för Rya bergtäkt. Sökanden har därför uppdaterat den tidigare ingivna brunnsförteckningen. Av de identifierade brunnarna inom påverkansområdet bedöms det finnas risk för skada på elva borrade brunnar och två grävda brunnar. Därtill har en borrad brunn identifierats för vilken risk för skada är osäker då brunnens exakta läge inom fastigheten inte är klarlagt. I enlighet med vad som framhålls i ansökan, kommer sökanden som skyddsåtgärd följa upp påverkan på brunnarna med hjälp av ett kontrollprogram. Om skada uppstår på brunnar till följd av sökandens verksamhet kommer sökanden kompensera brunnsinnehavaren på lämpligt sätt. Konsekvenserna till följd av verksamhetens påverkan på privata brunnar bedöms bli små.

Avseende kumulativa effekter på grundvatten, blir påverkansområdet marginellt större än de enskilda påverkansområdena men avsänkningen inom området ökar. Det kan noteras att vissa brunnar som sedan tidigare upptagits av sökanden (då de påverkas av sökanden) i MKB:n och hydrogeologisk utredning till tillståndsansökan, får större påverkan vid kumulativ beräkning. För sådana noterade brunnar där sökandens verksamhet inte ensamt ger någon påverkan, dvs. brunnar enligt Lundsgårdens ansökan, respektive tillkommande fastigheter från kumulation, kan det i nuläget inte fastställas huruvida Rya bergtäkt eller Lundsgården ansvarar för en ev. skada. Dessa fastigheter listas tabell 3 nedan, Bilaga 1F (aktbilaga 47 i målet). Det är inte heller klarlagt att någon skada kommer att uppkomma. Det erinras vidare om att enbart påverkan inte heller grundar sakägarskap.

Givet att både Rya bergtäkt och Lundsgården erhåller tillstånd, kan sökanden tänka sig att inom ramen för kontrollen av den egna verksamheten, övervaka grundvattennivåer i det område där kumulativ påverkan på grundvatten av någon betydelse beräknats uppstå. För det fall oförutsedd skada uppkommer, har berörd part som utgångspunkt möjlighet att vända sig mot båda verksamheterna.

De kumulativa effekterna innebär att ett antal brunnar belägna mellan Rya bergtäkt och Lundsgården kan få en större avsänkning av grundvattennivåer än när endast en av täkterna studeras.

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Avsänkningens ökning blir upp till cirka 2,5 meter i det område som ligger direkt mellan bergtäkterna. Enskilda brunnar kan behöva ersättas beroende på avsänkningens utfall. Särskilt gäller detta grävda brunnar med litet djup. I de södra delarna av det kumulativa påverkansområdet bedöms flertalet fastigheter vara försedda med kommunalt dricksvatten.

Vad gäller grundvattenförekomsten Ingeborrarp beräknas inga kumulativa grundvatteneffekter som berör grundvattenförekomsten uppstå, se figur 8 (aktbilaga 47 i målet). För grundvattenförekomsten Östra Ljungby (som inte berörs när enbart Rya bergtäkt studeras), bedöms de kumulativa effekterna på grundvatten medföra att en del av avrinningen från grundvattenförekomstens tillrinningsområde försvinner. Minskningen av avrinningen bedöms bli ungefär dubbelt så stor som då enbart effekter från Lundsgården studeras. Då minskningen av tillrinningen är mindre än 10 % görs bedömningen att det under torrår inte föreligger någon risk för påverkan på grundvattenförekomsten.

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Avseende naturmiljöer är det fuktiga och våta områden, som till större eller mindre del vattenförsörjs av grundvatten i jord, som kan beröras av kumulativa effekter på grundvattennivåer. Kumulativa effekter av någon betydelse för sådana naturmiljöer bedöms endast uppstå i området mitt emellan Rya bergtäkt och Lundsgården, se figur 9 (aktbilaga 47 i målet). Här finns det ett antal naturvärdesobjekt som enligt naturvärdesinventeringarna för respektive täkt är fuktiga eller blöta. Om sådana naturvärdesobjekt vattenförsörjs med hjälp av grundvatten, kan det inte uteslutas att de kan bli torrare, främst under torrår, till följd av kumulativ grundvattenpåverkan från de två täkterna.

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

I ett fall där både Rya bergtäkt och Lundsgården erhåller tillstånd, kan sökanden tänka sig att inom ramen för kontrollen av den egna verksamheten även övervaka grundvattennivåer i det område där kumulativ påverkan på grundvatten av någon betydelse beräknats uppstå.

Resultaten skiljer sig i viss mån från de resultat som redovisas i Svevias komplettering avseende kumulativ grundvattenpåverkan (aktbilaga 40 i mål nr M 339-24). Detta beror på att olika metoder tillämpats i de två utredningarna. Utgångspunkten för sökandens PM har varit en modellberäkning av kumulativ grundvattenpåverkan, medan utgångspunkten i Svevias motsvarande komplettering har varit att analysera det område där de två påverkansområdena (för torrår) - som redovisats i respektive ansökan - överlappar varandra.

MKN grundvatten Grundvattennivån varierar med topografin inom verksamhetsområdet med en övergripande strömningsriktning åt sydost mot dalgången där Pinnån och grundvattenförekomsten Ingeborrarp ligger. Grundvattenförekomsten Pinnån-Eket, som ligger

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

norr om Ingeborrarp och avgränsas från Ingeborrarp genom en grundvattendelare, påverkas inte av verksamheten.

För grundvattenförekomsten Ingeborrarp beräknas tillrinningen för ett normalår till cirka 36 l/s och för ett torrår till cirka 16 l/s. Brytområdet överlappar till viss del tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten vilket resulterar i att tillrinningsområdet minskar. Avsänkningen av grundvattennivåer inom grundvattenförekomsten och inom dess tillrinningsområde medför att vattenbalansen för grundvattenförekomsten påverkas. Under ett normalår blir den beräknade minskningen av nybildningen av grundvatten så liten (2 %) att den inte bedöms utgöra någon risk för negativ påverkan på grundvattenförekomstens kvantitativa tillstånd. Under torrår blir minskningen större (16 %). Att påverkan blir större under ett torrår än under normalår innebär ingen irreversibel påverkan på grundvattenförekomsten. Beräkningen av den minskade nybildningen är konservativt utförd eftersom den inte tar hänsyn till att länshållningsvattnet kommer att avledas som ett ytvatten mot Pinnån, d.v.s. mot området för grundvattenförekomsten, vilket innebär att delar av det avledda länshållningsvattnet skulle kunna komma grundvattenförekomsten till godo. Utredningen har dessutom avsett ett större brytområde än som ingår i ansökan. Verksamhetens effekter på grundvattenförekomsten bedöms sammantaget bli försumbara.

Den ansökta verksamhetens effekter på grundvattenförekomsten Ingeborrarp är så obetydlig att det inte bedöms föreligga någon risk att verksamheten motverkar fortsatt god kvantitativ status. Inte heller bedöms den ansökta verksamheten i sin helhet ha några negativa effekter på grundvattenförekomstens kemiska status.

Den ansökta verksamheten bedöms sammantaget medföra obetydliga konsekvenser med avseende på grundvattenförekomsten Ingeborrarp och grundvattnet i stort. Verksamheten står således inte i konflikt med MKN för någon grundvattenförekomst.

I den hydrogeologiska utredningen har det undersökts om det skulle kunna uppstå kumulativa effekter på grundvattennivåer genom den planerade verksamheten till-

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

sammans med den befintliga, närliggande Mölletoftatäkten. Avståndet mellan påverkansområdena för grundvatten för respektive täkt är emellertid mer än en kilometer varför kumulativ påverkan på grundvatten bedöms kunna uteslutas.

Påverkan på ytvatten Den planerade verksamheten påverkar ytvatten på olika sätt. Avrinningen inom verksamhetsområdet förändras genom att vissa ytor kommer att hårdgöras eller omvandlas till brytområde och deponiområde. Verksamheten ger upphov till utsläpp av flera typer av vatten till recipienten Pinnån, som också omfattas av miljökvalitetsnormer.

Som skyddsåtgärd anläggs dammar för sedimentering och fördröjning av vatten inom verksamhetsområdet före utsläpp till recipienten Pinnån. Oljeavskiljande utlopp/anordningar kommer att installeras i anslutning till dammarna.

När den ansökta verksamheten bedrivs fullt ut, beräknas den medföra att årsmedelflödet i Pinnån ökar från dagens 2,79 m /s till 2,81 m /s. Det blir således en mycket liten ökning, som är betydligt lägre än naturliga, säsongsmässiga variationer. Ökningen av flödet kan i praktiken bli ännu lägre, då det renade vattnet släpps till befintliga ytvattenfåror som medger viss naturlig infiltration i mark innan det når Pinnån.

När täktverksamheten avslutas så upphör länshållningen av brytområdet och flödet av vatten från verksamhetsområdet till Pinnån kommer att minska under tiden som en ny vattenbalans uppstår och täktsjön fylls. Förlusten av flödet i Pinnån under denna tid bedöms dock bli obetydligt. Flödet ökar sedan då täktsjön fyllts och en ny vattenbalans inställt sig. Effekterna på Pinnåns flöde bedöms sammanfattningsvis bli försumbara både under verksamhetstiden, under avslutning och efter att verksamheten avslutats.

MKN ytvatten Ytvattenförekomsten Pinnån har idag en måttlig ekologisk status och en kemisk status som uppnår ej god. Den enda kvalitetsfaktorn som kan påverkas av den ansökta

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

verksamheten och som är i lägsta klass är hydrologisk regim. Då den ansökta verksamheten endast bedöms påverka kvalitetsfaktorn genom en marginell flödesökning i Pinnån (från dagens 2,79 m /s till 2,81 m /s), motsvarande en ökning av årsmedelflödet med 0,86 %, bedöms vattenutsläppet från verksamheten ha en försumbar inverkan på kvalitetsfaktorn hydrologisk regim och alltså inte medföra någon försämring. Den ansökta verksamheten innebär sammanfattningsvis ingen försämring av de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för ekologisk status i Pinnån.

Vad gäller kemisk status beror statusen i en vattenförekomst av vissa miljöfarliga ämnen. I nu aktuellt fall är endast bly relevant. Då den beräknade halten av bly i vattenutsläppet blir betydligt lägre än den beräknat högsta tillåtliga halten bedöms den ansökta verksamheten medföra en försumbar inverkan på kemisk status och innebär således ingen försämring av Pinnåns kemiska status.

Verksamheten bedöms sammantaget inte stå i konflikt med gällande miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsten. Verksamheten bedöms inte heller leda till minskade naturvärden i Pinnån eller försvåra nyttjandet av Pinnån som vattenresurs, exempelvis för de närliggande livsmedelsindustrierna. Sammantaget bedöms verksamheten ge upphov till obetydliga konsekvenser med avseende på Pinnåns värden.

Pinnåns befintliga ekologiska och kemiska status styrs av kvalitet och kvantitet hos vatten som tillrinner vattenförekomsten samt vandringshinder och hydromorfologisk påverkan i dagsläget. Då påverkan från den ansökta verksamheten inte bedöms stå i konflikt med gällande miljökvalitetsnormer eller på annat sätt försvåra nyttjandet av Pinnån som vattenresurs bedöms inte heller några kumulativa effekter uppstå.

Kulturmiljö Inom ramen för tillståndsansökan har en kulturmiljöanalys av verksamhetsområdet utförts under vintern 2023. Arbetet genomfördes i form av en förstudie och ett fältbesök.

Inom verksamhetsområdet finns både fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar med tonvikt på lämningar som härrör från tidigare jordbruksverksamhet. Verksamheten påverkar kulturmiljövärden på två sätt. Den ena typen av påverkan

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

består i att vissa fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar kommer att behöva avlägsnas inom verksamhetsområdet. Exakt vilka som kommer behöva avlägsnas kommer att avgöras i senare skede och hanteras inom ramen för en separat process enligt kulturmiljölagen. Eftersom markanvändningen idag utgör tät produktionsskog är upplevelsevärdet begränsat, men områdets vetenskapliga värde bedöms vara stort. Konsekvenser avseende fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar bedöms bli måttligt negativa.

Den andra typen av påverkan består i en potentiell påverkan på upplevelsen av kulturmiljöer i närheten av verksamhetsområdet, främst till följd av buller men även genom synintryck. De kulturmiljöer i närheten av verksamheten, där upplevelsen möjligen skulle kunna påverkas, utgörs av Ingeborrarps friluftsmuseum och Rya kyrkoruin. Den genomförda bullerutredningen visar att de riktvärden som gäller vid bostäder såväl dagtid som kvällstid underskrids med marginal vid Ingeborrarps friluftsmuseum samt Rya kyrkoruin. Avseende vägtrafikbuller visar bullerberäkningarna att alstringen av trafik till och från täkten inte bidrar till någon ökning av ljudnivån vid Ingeborrarps friluftsmuseum eller Rya kyrkoruin. Sökanden har låtit ta fram fotomontage som visar hur utsikten från de kulturhistoriska besöksmålen mot det planerade verksamhetsområdet kan komma att se ut. Av fotomontagen framgår det att den planerade verksamheten inte går att se från Ingeborrarps friluftsmuseum respektive Rya kyrkoruin. Den ansökta verksamheten bedöms medföra obetydliga konsekvenser med avseende på kulturhistoriska upplevelsevärden. Sökanden har ingen kännedom om andra verksamheter som skulle kunna medföra kumulativa effekter på kulturmiljövärden.

Naturmiljö, djur- och växtliv Sökanden har låtit genomföra en naturvärdesinventering samt genomfört en fågelinventering och groddjursinventering.

Enligt naturvärdesinventeringen finns det naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 eller 4 inom det inventerade påverkansområdet, se figur 10-9 (aktbilaga 7). Inga objekt med naturvärdesklass 1 eller 2 identifierades. Merparten av det inventerade om-

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

rådet bedöms inte utgöra några naturvärdesobjekt. Den ansökta verksamheten innebär att vissa ytor med naturvärdesklass 3 och 4 kommer att ianspråktas som verksamhetsområdet. Merparten av ytorna med naturvärdesklass 3 ligger dock utanför brytområdet, deponiområdet och områdena för asfalt och återvinning, se (figur 10- 10) (aktbilaga 7).

I den norra delen av inventeringsområdet har några ytor identifierats som sumpskogar i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Utöver de sumpskogar som Skogsstyrelsen pekat ut, finns det sumpskogar som identifierats vid egna inventeringar. Dessa sumpskogar bedöms åtminstone delvis vattenförsörjas med grundvatten. Vissa av sumpskogarna kan antingen komma att tas bort eller bli torrare till följd av grundvattenavsänkningen.

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Utanför verksamhetsområdet ligger Kungamossen som dels utgörs av naturvärdesklass 3, dels av naturvärdesklass 4. Kungamossen är påverkad av dikning och är till stora delar skogsbeklädd. Kungamossen bedöms utgöras av både kärr och mosse. Kungamossens kärrdel bedöms kunna påverkas av den sänkning av grundvattennivåer som den ansökta verksamheten medför. I figur 10-11 i Bilaga B (aktbilaga 7) visas den framräknade avsänkningen av grundvattennivåer i jord inom Kungamossen under ett torrår.

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

I anslutning till naturvärdesobjekt 24 noterades sammanlagt cirka 185 meter med stenmurar som bedömdes omfattas av generellt biotopskydd. Sökanden avser låta dessa stenmurar ligga kvar oförändrade och de kommer således inte att påverkas av den ansökta verksamheten. Någon dispens från biotopskyddsbestämmelserna är därmed inte aktuellt.

Den ansökta verksamheten bedöms sammantaget medföra måttliga negativa konsekvenser avseende naturmiljön i stort.

Förtydligande av påverkan på vissa naturvärdesobjekt Damm G3 och naturvärdesobjekt 29 utgör anlagda dammar, medan G1 och G2 är två naturliga vattensamlingar.

Damm G3 (som tillika utgörs av naturvärdesobjekt 25) är en anlagd damm som i huvudsak bedöms vattenförsörjas av ytvatten. Därmed har bedömningen gjorts att den inte kommer att påverkas av en grundvattenavsänkning. Det kan tilläggas att om damm G3 mot förmodan skulle påverkas på ett märkbart sätt av den ansökta

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

verksamheten, finns det goda möjligheter att förse dammen med mer vatten från den ansökta verksamheten, exempelvis renat dagvatten från ytorna för asfaltstillverkning och återvinningsverksamhet. För tydlighets skull åtar sig sökanden att anlägga en kompletterande vattensamling om sökandens övervakning av grundvattennivåer mot förmodan indikerar att vattensamlingen riskerar att torka ut till följd av grundvattenavsänkning. Sökanden kommer att se till att G3 kvarstår till dess att den kompletterande vattensamlingen utgör en lämplig livsmiljö för större/mindre vattensalamander, vid behov med hjälp av vatten som pumpas från exempelvis Kungabäcken eller sedimentationsdammen för länshållningsvatten.

Naturvärdesobjekt 29 är en anlagd damm som ligger i anslutning till Kungabäcken och förses med vatten från bäcken. I det här fallet är det alltså vattentillförsel från Kungabäcken som är avgörande. Dammen är dessutom belägen i utkanten av det beräknade påverkansområdet för grundvatten i jord. Dessa två faktorer tillsammans medför att dammen inte bedöms påverkas av den ansökta verksamheten. Det tål även att upprepas att beräkningarna av påverkansområden i grundvattenmodellen är konservativt utförda. Beräkningarna har gjorts för ett torrår (motsvarande år 2018), vilket innebär att de redovisade påverkansområdena är större än de skulle vara under ett normalår.

Fåglar Under fågelinventeringen noterades totalt 41 arter. Av dessa noterades 29 arter under omständigheter som indikerar att de möjligen, troligen eller säkerligen nyttjar inventeringsområdet som häckningslokal. Merparten av noterade fåglar är sådana som är vanligt förekommande. Fem rödlistade arter som troligen eller möjligen häckar inom området noterades, grönsångare, gulsparv, entita, ärtsångare och spillkråka. Den ansökta verksamheten påverkar fågellivet främst genom att vissa livsmiljöer för vissa fågelarter tas i anspråk.

Som skyddsåtgärd för fåglar har sökanden anpassat utformningen av brytområdet så att större delen av område F10 hamnar utanför. F10 sträcker sig även utanför verksamhetsområdet. Deponiområdet har anpassats så att delar av F33 hamnar utanför. Inom de delar av F10 och F33 som ligger utanför brytområdet respektive deponi-

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

området avser sökanden spara nuvarande vegetation i möjligaste mån. Även område F6 har potential att vara lämpligt för spillkråka i framtiden och vegetationen avses sparas i möjligaste mån även där. Om det finns behov av att avverka träd i F6, F10 och F33, ska detta göras utanför perioden 15 mars till 1 augusti.

Utöver detta avser sökanden att i möjligaste mån spara kantzoner med busksnår inom verksamhetsområdet (i syfte att främja häckningsmöjligheter för busk- och brynarter såsom gulsparv och ärtsångare). Om sådana buskmiljöer behöver tas bort ska detta göras utanför perioden 1 april till den 1 augusti. Med dessa skyddsåtgärder för fåglar bedöms någon konflikt med artskyddsbestämmelserna inte föreligga.

Utöver verksamhetens ianspråktagande av livsmiljöer kommer verksamheten att medföra buller, vilket kan påverka fåglar i viss mån. Verksamhetsområdet är dock beläget i område som redan präglas av trafikbuller från väg E4.

Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna av den ansökta verksamheten för fågellivet som små negativa. Någon konflikt med 4 § artskyddsförordningen bedöms inte föreligga.

Groddjur Inom inventeringsområdet för groddjur identifierades elva vattensamlingar som bedömdes vara permanenta och därmed utgör potentiella lekvatten. Analys av e-DNA i vattenprover från de elva vattensamlingarna visade förekomst av DNA från större och mindre vattensalamander, vanlig groda och vanlig padda. Ingen vattensamling kommer att tas bort. Inom och utanför verksamhetsområdet kan verksamheten potentiellt påverka vattensamlingar som är beroende av grundvatten genom avsänkning av grundvattennivåer. Inventerade vattensamlingar framgår av figur 10-14 (aktbilaga 41 i målet).

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller groddjur åtar sig sökanden att anlägga en kompletterande vattensamling som ersättning för vattensamlingarna G1 och G2, som riskerar att torka ut. Den nya vattensamlingen avses preliminärt placeras nordväst om deponiområdet, d.v.s. relativt nära nuvarande vattensamling G1 och G2. Den nya vattensamlingen ska vara på plats senast fem år efter att det ansökta tillståndet tagits i anspråk.

Vidare åtar sig sökanden att om sökandens övervakning av grundvattennivåer indikerar att vattensamlingarna G6/G11 (som hänger ihop hydrologiskt) och/eller G9 riskerar att torka ut till följd av grundvattenavsänkning, ska kompletterande vattensamlingar snarast anläggas i närområdet kring de ursprungliga vattensamlingarna. Detta kommer att följas som en del av kontrollprogrammet. Under tiden som kompletterande vattensamlingar anläggs och fram till dess att de kan anses utgöra lämpliga livsmiljöer för större vattensalamander, avser sökanden tillse att de ursprungliga vattensamlingarna kvarstår, vid behov med hjälp av vatten som pumpas från exempelvis Kungabäcken eller sedimentationsdammen för länshållningsvatten. Någon störning eller påverkan i strid med artskyddsbestämmelserna bedöms därmed inte föreligga, då livsmiljön för större vattensalamander alltjämt kommer vara intakt.

Sid 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra obetydliga konsekvenser för groddjur. Någon konflikt med artskyddsförordningen bedöms inte föreligga. Sökanden har inte kännedom om någon tillståndsgiven men ännu ej genomförd exploatering i närområdet som skulle medföra kumulativa effekter på naturmiljön tillsammans med den ansökta verksamheten. Kumulativa effekter på naturmiljön kan uppstå till följd av den ansökta verksamheten tillsammans med det pågående skogsbruket i omgivningarna kring verksamhetsområdet. Det ska dock påpekas att skogsbruksåtgärder sannolikt kommer att vidtas inom verksamhetsområdet, även om den ansökta verksamheten inte genomförs, vilket kan medföra negativa kumulativa effekter tillsammans med skogsbruksåtgärder utanför verksamhetsområdet.

Landskapsbild Sökanden har låtit genomföra en landskapsbildsanalys. Platsen för det planerade verksamhetsområdet utgörs idag av ett till stor del skogbeklätt höglänt och svårtillgängligt område med i huvudsak odlad granskog. Omgivningarna består av omväxlande skogspartier och småbruten mark. Mot nordost finns öppna ängs- och hagmarker.

Inom det planerade området kommer skogen att avverkas, topografin förändras och landskapet övergå från ett naturpräglat landskap till ett landskap av industriell karaktär med typiska inslag i form av vägar, industribyggnader m.m.

Den ansökta verksamheten medför stora effekter på landskapsbilden inom och i omedelbar närhet till verksamhetsområdet. På avstånd blir effekterna mindre då verksamhetsområdet kommer att döljas av omkringliggande skog och topografiska variationer. Som skyddsåtgärd avser sökanden att om möjligt behålla eller vid behov tillskapa vegetationsridåer kring den nordöstra delen av deponin samt mellan väg 1838 och asfaltverket respektive deponin. Den ansökta verksamheten bedöms medföra små negativa konsekvenser avseende landskapsbilden. På längre sikt, när verksamheten avslutats och verksamheten efterbehandlats, kommer den nya täktsjön och den bevuxna deponikullen bidra till ett varierat landskap. Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms då bli obetydliga.

Sid 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

När skog avverkas i omgivningarna kan anläggningen under perioder bli mer synlig från vissa håll innan skogen vuxit upp igen. Skogsavverkning och den planerade verksamheten kan således i någon mån medföra kumulativa effekter på landskapsbilden.

Rekreation och friluftsliv Markytor och vägar inom det planerade verksamhetsområdet bedöms i dagsläget användas för närrekreation.

Effekterna på friluftslivet är att ytor som i dagsläget kan användas för närrekreation inte kommer att vara tillgängliga medan verksamheten pågår. Stora delar av verksamhetsområdet utgörs dock i nuläget av relativt svårgenomtränglig odlad skog där värdet för friluftslivet får anses vara relativt litet. I närområdet kring verksamhetsområdet kvarstår stora ytor av liknande karaktär som det område som avses omvandlas till verksamhetsområde. Buller från verksamheten kommer att utgöra ett nytt inslag för den som rör sig i närområdet kring verksamhetsområdet. Området är dock beläget nära väg E4 och utsätts för trafikbuller i dagsläget.

Som skyddsåtgärd planerar sökanden att anlägga en stig i den västra kanten av det planerade verksamhetsområdet för att möjliggöra en passage. Stigen utgör ersättning för den nuvarande mindre väg som löper genom brytområdet. Skyddsåtgärder avseende buller främjar även möjligheten att bedriva friluftsliv kring täkten. Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra måttliga konsekvenser med avseende på rekreation och friluftsliv.

Kumulativa effekter med avseende på buller är av så begränsad omfattning att de inte bedöms ha någon betydelse för möjligheten till rekreation och friluftsliv. Några övriga kumulativa effekter som berör möjligheten till rekreation och friluftsliv är inte kända.

Sid 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Utsläpp till luft Damm Från den planerade verksamheten kan damning uppstå vid lastning och från transporter samt vid bearbetning och hantering av sten, jord och schaktmassor. I asfaltverket och vid tillverkning av asfalt sker en upphettning och torkning av bergmaterial vilket medför rökgaser som innehåller stoft, svaveldioxider och kvävedioxider till omgivningen. Luftutsläpp uppstår även i form av avgaser från fordon, både inom verksamhetsområdet och utmed transportvägar till och från verksamhetsområdet.

Risken för spridning av damm från verksamheten kommer att variera beroende på väderlek och är som störst vid torr väderlek och vind. Sökanden avser att vidta skyddsåtgärder i form av vattenspridning över potentiellt dammande ytor som upplag när det föreligger risk för damning. Sökanden avser även att vidta sopning av anslutningsväg. Med planerade skyddsåtgärder bedöms risken för omgivningsstörande damning som liten.

Som skyddsåtgärd avseende luftutsläpp från asfaltstillverkningen, används ett filter för stoft, som gaser från asfaltstillverkningen passerar innan de släpps ut genom en skorsten till luften. Sökanden föreslår ett villkor som innebär att stofthalten i utgående luft från asfaltverket inte ska överstiga 20 mg/Nm normal torr gas. Om utsläpp till stoft från verksamheten överstiger 20 mg/Nm ska en uppföljande mätning göras inom trettio dagar. Mätning av stoft är inte generellt påkallat med täta intervaller och görs vanligen en gång per år. Det är därför lämpligt inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt att det finns möjlighet till uppföljande mätning. Om den uppföljande mätningen inte överskrider 20 mg/Nm ska villkoret anses innehållet. Asfaltverket bedöms ge obetydliga effekter avseende utsläpp till luft av stoft.

Transporter Luftutsläppen från transporter innebär ett begränsat bidrag till de allmänna utsläppen av kvävedioxid, partiklar och koldioxid. Den ansökta verksamheten bedöms inte ge upphov till luftutsläpp i sådana mängder att det skulle finnas någon risk för

Sid 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

att gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Den ansökta verksamheten bedöms sammantaget medföra små konsekvenser med avseende på luftutsläpp.

Utsläpp till luft från asfaltverk I sökandens verksamhet bedrivs tillverkning av asfalt vid cirka 30 fasta asfaltverk i landet. För sökandens egen del har ett klagomålsärende hanterats under de senaste fem åren. Det var i Göteborg under 2021 och baserades på inkommande frågor och klagomål från i huvudsak en till två personer. Sökanden efterkom tillsynsmyndighetens önskemål om mätningar, även med anledning av ett stort eget intresse av att klarlägga möjliga orsaker till störningen.

Mätningarna fokuserade på VOC och PAHer vid normala processcenarion och spridningsberäkningar gjordes. För att bedöma risken för människors hälsa gjordes sedan jämförelser med tillämpbara riktvärden, Amerikanska AEGL-värden för kortoch långtidsexponering av såväl högsta som lägre halter. Alla mätningar och beräkningar gjordes av sakkunniga konsulter, och bedömningen var tydlig - ingen risk för påverkan på människors hälsa fanns. Detta även om halterna vid utsläppspunkten skulle dubbleras vilket inte är sannolikt.

Resultaten redovisades till tillsynsmyndigheten som i sin tur bad Sahlgrenska sjukhusets arbetsmiljömedicinska enhet att bedöma risken för människors hälsa och samma bedömning gjordes där. Ärendet avslutades. Sökandens bedömning kvarstår därför; med motsvarande anläggning eller en med framtidens bästa möjliga teknik kommer ingen risk för påverkan på människors hälsa att uppstå utifrån emissioner vid asfalttillverkning.

Sett till risken för störande lukt gäller samma som i inledningen ovan. Sökanden har inte haft fler än en handfull klagomål på lukt i hela landet, vilket generellt sett vid nya och befintliga verksamheter beror på kombinationer av flera saker som; god lokalisering, god kommunikation med närboende och myndigheter samt bästa möjliga råvaror, teknik, processkännedom och planering.

Sid 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller de klagomål på lukt som branschen haft i det senaste ser sökanden en tydlig koppling till valet av bitumen.

Sökanden följer den tekniska utvecklingen och avser som tidigare nämnts sätta upp ett modernt asfaltverk med relevant utrustning för att minimera risken för störningar. Aktuell lokalisering med avseende på höjd- och avståndsförhållanden är helt normala för sökanden och ingen störning som är så kraftig, återkommande eller varaktig bedöms uppstå så att den riskerar att falla in under olägenhetsbegreppet.

Avseende asfaltsproduktionsprocessen förtydligas att konventionell asfalt består av 94 - 95 procent stenmaterial och 4 - 6 procent bindemedel i form av bitumen. Beroende på önskade egenskaper i den färdiga produkten kan 1 - 2 procent andra tillsatser ske i form av polymer, vidhäftningsmedel eller färg.

Mer och mer ökar möjligheten att återanvända uppbruten och fräst asfalt vid nytillverkningen, och upp till 50 - 60 procent av grundreceptet kan beroende på kvaliteten på det ingående stenmaterialet, tekniken vid aktuellt asfaltverk och beställarens krav, ersättas av granulerad returasfalt.

Vid tillsats av granulat minskar jungfruligt stenmaterial och nytt bindemedel i samma mängd. Utvecklingen gör också att försök med andra bindemedel än det fossila bituminet görs, och i en framtid kan det med stor sannolikhet i ökande grad ersättas med exempelvis produkter från skogsindustrin.

Bitumen förvaras i därför avsedda tankar vid en temperatur av 155 grader. Önskad temperatur på den färdiga asfaltmassan varierar, men ligger kring 160 grader. För att uppnå den temperaturen värms stenmaterial och granulat och blandas med det varmhållna bindemedlet. Det finns olika typer av asfaltverk och vilken exakt metod för tillsats av granulat som planeras för den här platsen är ännu inte fastslaget och det går därför inte att säga vilka exakta temperaturer som kommer att gälla. Däre-

Sid 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

mot kan sägas att en tydlig förflyttning mot att tillverkningen sker i allt lägre temperaturer sker för att minska energiåtgången och därmed sänka klimatpåverkan. När temperaturen sänks, minskar också emissionerna av samtliga ämnen inklusive lukt.

Kumulativ påverkan Vad gäller kumulativ påverkan finns det i omgivningarna kring den planerade verksamheten ett fåtal industriverksamheter samt väg E4 (och övriga, mindre vägar) som medför luftutsläpp. Med tanke på den ansökta verksamhetens placering på landsbygden, bedöms det inte föreligga någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Buller Sökanden har inför tillståndsansökan låtit utföra en bullerutredning. Bullerutredningen består av en beräkning av buller från verksamheten i täkten, deponin, återvinning (externt industribuller) och transporter på väg 1838 (trafikbuller).

Det ska noteras att bryt- respektive deponiområdet var större när bullerutredningen genomfördes än vad de är i ansökan. Bullerutredningen har alltså haft en konservativ utgångspunkt i detta avseende. Därtill avser beräkningarna i samtliga fall medvindsförhållanden (vindriktning från samtliga bullerkällor mot respektive beräkningspunkt). Beräkningspunkter framgår av figur 10-23 (aktbilaga 17 i målet)

Sid 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller beräkningarna för externt industribuller har dessa visat att maximal produktion i alla delar av verksamheten kan ske samtidigt utan att yrkade begränsningsvärden överskrids. En förutsättning för att Naturvårdsverkets riktvärden ska innehållas är att det vidtas skyddsåtgärder. De skyddsåtgärder som föreslås i Bilaga B10 (aktbilaga 17 i målet) i ansökan eller motsvarande lika effektiva åtgärder åtar sig sökanden att genomföra. Villkor bör vara just teknikneutrala och att det inte finns skäl att låsa fast viss åtgärd i villkor, det är villkorsvärdena som ska regleras däri. Under förutsättning att den ansökta verksamheten vidtar föreslagna eller motsvarande skyddsåtgärder bedöms den medföra små konsekvenser med avseende på externt industribuller.

Nedan listas de skyddsåtgärder som har ingått i beräkningarna. Sökanden avser vidta dessa skyddsåtgärder eller motsvarande för att ljudnivåerna i omgivningen inte ska överstiga Naturvårdsverkets riktvärden. - Bullerdämpad borrigg används (ljudeffektnivå 112 dBA) - Asfaltverkets ljudeffekt begränsas till 104 dBA

Sid 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- Förkross, efterkross och sikt skärmas mot bostäder i norr, väst och sydöst. Lokal skärmning nere i täkten behöver vara minst 6 meter hög och bullerkällorna ska vara placerade max 30 meter från högsta punkten på bullerskärmningen. Bullerskärmning kan också erhållas genom att placera bullerkällan nära brytkanten. - I beräkningsfall 4 placeras förslagsvis en bullervall som är minst 7 meter hög vid brytkant i sydöst för att skydda bostäder i sydöst (beräkningspunkt 7 och 8). Med denna åtgärds krävs då endast lokal skärmning av förkross, efterkross och sikt åt norr och väst. - I ett inledande anläggningsskede likt beräkningsfall 2 placeras kross- och siktanläggning i "återvinningsområdet". Skärmning av krossar och sikt i återvinningsområdet ska vara minst 7 meter höga och bullerkällorna ska vara placerade max 30 meter från högsta punkten på bullerskärmningen. - Krossning kvällstid kl.18 - 22 förekommer ej i brytskeden motsvarande beräkningsfall 2 och 3. - I beräkningsfall 2 kan borrigg och skutknackning inte vara i drift samtidigt. Endast ett av arbetsmomenten kan köras i taget.

Det är viktigt att notera att en bullerdämpande effekt kan åstadkommas på flera olika sätt. Bullerbidraget från borriggen kan minskas genom att använda sig av en skärm, jordvallar, containrar, skärm av tunga gummimattor som monteras på borriggen etc. På samma sätt kan bullerbidrag från krossar och sikt minskas genom olika typer av avskärmning såsom materialupplag, containrar, pallkanter etc. Vid alla typer av skärmuppbyggnader är det viktigt att de är täta mellan t.ex. mark och skärm, mellan skärmdelar etc.

Vilka åtgärder som är mest lämpliga att utföra i respektive situation behöver bestämmas på plats för att säkerställa att god bulleravskärmning erhålls och att påverkan på produktionen blir så liten som möjligt. Det är också möjligt att maskinutrustningen kan placeras på ett sådant sätt att bättre avskärmning kan erhållas via pallkanter än vad som är fallet för bullerkällornas placering i beräkningarna.

Sid 89 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller beräkningarna för vägtrafikbuller har två olika fall studerats när det gäller trafikbuller, dels trafik år 2040 utan tillskott av trafik från den planerade verksamheten, dels trafik år 2040 med tillskott av trafik från den planerade verksamheten. Trafikbuller har beräknats på väg 1838 från täkten till anslutningar till E4 i både sydväst och nordost. Bullerpåverkan från E4 har tagits med i beräkningarna eftersom vägen ligger i direkt anslutning till väg 1838.

Beräkningarna visar att riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå 70 dB(A) som anges i infrastrukturpropositionen överskrids vid flera av de beräknade bostäderna för båda beräkningsfallen, d.v.s. oavsett om trafiken till och från täktområdet räknas med eller inte. Åtgärdsnivån på 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå överskrids inte i någon av beräkningspunkterna, varken med eller utan trafik till och från verksamhetsområdet.

Beräkningsresultat i bullerutredningen visar att alstringen av trafik från täkten endast bidrar till en marginell ökning av trafikbuller. Konsekvenserna till följd av vägtrafikbuller från verksamheten bedöms därmed bli små.

Två befintliga täkter finns inom ett avstånd om cirka 5 kilometer från den planerade verksamheten. I bullerutredning görs bedömningen att den ansökta verksamheten inte ger upphov till märkbara kumulativa ljudnivåer tillsammans med de närliggande täkterna.

Ungefär 1 kilometer söder om den planerade täktverksamheten finns två livsmedelsindustrier, Gelita och Essentia. Med ett antagande om att de båda livsmedelsindustrierna alstrar ljudnivåer i enlighet med sina villkor vid närmaste bostad, har ljudnivåer med och utan den ansökta verksamheten beräknats. Beräkningarna visar att det vid full drift från den sökta verksamheten och de båda livsmedelsindustrierna uppstår kumulativa effekter i en beräkningspunktbåde dagtid och kvällstid innebärande att riktvärdena 50 respektive 45 dB(A) överskrids marginellt (med 1 dBA) då den ansökta verksamhetens och livsmedelsindustriernas ljudnivåer läggs samman. Detta gäller endast för ett beräkningsfall dagtid (nr 3) samt ett beräkningsfall kvällstid (nr 4). Beräkningen av kumulativa ljudnivåer utgår från medvindsförhållanden vid alla

Sid 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

bullerkällor i riktning mot beräkningspunkten. I detta fall innebär det en överskattning av ljudnivån, eftersom det aktuella huset ligger mellan bullerkällorna.

De bostäder som ligger närmast livsmedelsindustrierna är (som ligger cirka 300 m nordväst om industrierna nära beräkningspunkt 5, samt (som ligger cirka 300 m nordost om industrierna, samma bostad som beräkningspunkt 6). Längre bort nordost om industrierna ligger (beräkningspunkt 7) och (beräkningspunkt 8). Dessa ligger ungefär dubbelt så långt från livsmedelsindustrierna som de närmsta bostäderna. Bostäderna visas i figur 10 (aktbilaga 17 i målet).

För att minska den totala ljudnivån i beräkningspunkt 8 så att riktvärdena för dag och kväll inte skall överskridas kan ytterligare bullerdämpande åtgärder utöver vad som är beskrivet ovan. För att minska buller i dessa fall föreslås att avskärmning nära förkrossen ordnas i form av t.ex. materialupplag eller containerskärm i riktning mot beräkningspunkt 8. Avskärmningen behöver vara 6 meter hög och vara placerad med högsta punkten max 30 meter från förkrossen. Med dessa föreslagna åtgärder innehålls Naturvårdsverkets riktvärden i beräkningspunkt 8 även för total ljudnivå dag och kväll.

Sid 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Kumulativt buller från trafik och täktverksamheten Både trafik- och verksamhetsbuller har separata riktvärden, beräkningsmetoder, tidsperioder av dygn m.m. Att addera olika typer av buller på detta sätt är teoretiskt möjligt att göra men det finns inga riktvärden att jämföra den kumulativa ljudnivån med. För att tillgodose länsstyrelsens önskemål har Efterklang trots detta utfört beräkningar av kumulativt buller från trafiken på väg 1838 och E4 samt täktverksamheten (aktbilaga 43 i målet).

Eftersom ekvivalenta trafikbullernivåer beräknas för ett helt dygn (riktvärdena för trafikbuller avser dygnsekvivalenta ljudnivåer) måste dessa värden först räknas om till tidsperioderna dag, kväll och natt för att kunna adderas till täktens buller. Omräkningen har gjorts utifrån statistik från Trafikverket över hur trafiken på vägarna fördelas över dygnet. Samtliga beräkningspunkter som använt återges i figur 2 (aktbilaga 43 i målet)

Generellt beräknas högst kumulativa ljudnivåer i de beräkningspunkter som ligger norr om täktverksamheten och närmast väg 1838 och E4 (beräkningspunkt 11 och

Sid 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

12 samt E-Q). Vid dessa bostäder kommer det dominerande bullret ifrån vägtrafiken och inte från täkten.

Sökande har bifogat en kompletterande bullerutredning till ansökan.

Kumulativt buller från täktverksamheten och Svevias planerade täkt I figur 3 (aktbilaga 43 i målet) visas var de olika täkterna är placerade tillsammans med bostäder i Skånsberg som är några av de bostäder som berörs som mest av buller från sökandens planerade täkt och som även berörs av buller från Svevias planerade täkt. Dessa är de bostäder som i första hand är relevanta att studera gällande kumulativt buller från sökandens och Svevias planerade täkter och är i betecknade beräkningspunkt 1 - 4. Övriga bostäder runt sökandens planerade täkt förväntas få lägre kumulativa ljudnivåer från de två planerade täkterna.

I utredningen om buller från Svevias planerade täkt framgår att den ekvivalenta ljudnivån vid bostäderna i Skånsberg uppgår som högst till 40 dB(A) under dagoch kvällstid och 25 dB(A) nattetid. Sökandens planerade täkt har som högst 49 dB(A) dagtid, 44 dB(A) kvällstid och 36 dB(A) nattetid i beräkningspunkt 1 - 4. Beräkningspunkterna i de två utredningarna är inte identiska men bostäderna i Skånsberg som använts i Svevias utredning ligger i anslutning till beräkningspunkt 1 - 4 och därför har ljudnivåerna i dessa punkter antagits vara desamma. I tabell 6 (aktbilaga 43 i målet) redovisas den kumulativa ljudnivån från de båda planerade täkterna.

Sid 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

I de bostäder som berörs av kumulativt buller från de två planerade täkterna (beräkningspunkt 1 - 4) får de två idag befintliga täkterna ett mycket lågt ljudnivåbidrag vilket inte ger något bidrag till de beräknade kumulativa ljudnivåerna i tabell 6. Det framgår i tabell 6 att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (rapport 6538) innehålls även då kumulativt buller studeras.

Riktlinjer för buller i friluftsområden I Naturvårdsverket vägledning om buller från industrier och verksamheter (rapport 6538) anges riktvärdet 40 dB(A) för friluftsområden. Med "friluftsområden" avses i

Sid 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

det här sammanhanget område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden, som nyttjas mer frekvent för friluftsliv, där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet.

Sökanden har låtit utreda nuvarande ljudnivåer till följd av trafiken på väg E4 och väg 1838 i närområdet kring Rya bergtäkt. Som framgår av utredningen är nuvarande ljudnivåer högre eller till och med betydligt högre än 40 dB(A) i merparten av närområdet kring Rya bergtäkt, vilket även inbegriper stora delar av området som är utpekat som tätortsnära natur i Klippans översiktsplan och området som är utpekat som viktig funktion för natur och friluftsliv i Örkelljungas översiktsplan. Även utmed pilgrimsleden och Eketrundan överstiger ljudnivåerna 40 dB(A) i närheten av vägarna.

Sökandens planerade verksamhetsområde är beläget i omedelbar närhet till väg 1838 och nära väg E4, dvs. i ett område som i dagsläget är märkbart påverkat av trafikbuller. Omgivningarna kring verksamhetsområdet kan därmed inte betecknas som områden där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet, vilket även tydligt framgår av bullerutredningen. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller i friluftsområden bedöms därmed inte som tillämpliga i det aktuella fallet.

Begränsningsvärden för buller Av Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller följer att dagtid inleds kl. 06.00, och inte kl. 07.00 som tidigare gällde. Av vägledningen följer även att en anläggning nära en hårt trafikerad väg kan få lägre krav på bullerskyddande åtgärder än en anläggning som ligger i en annars tyst miljö. Enligt praxis ska Naturvårdsverkets vägledning vara utgångspunkten vid reglering av buller och att avsteg endast ska göras om det finns skäl för det, såsom att ljudnivåerna är högre än de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets vägledning (se till exempel Markoch miljööverdomstolens dom den 12 februari 2016 i mål nr M 4949-15). Någon sådan miljönytta föreligger inte i detta fall som motiverar en sådan inskränkning.

Sid 95 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

I stället är det utifrån bland annat ett konkurrensperspektiv viktigt att sökanden kan bedriva aktuell verksamhet utifrån de tider som gäller för branschen. Det är även viktigt för att sökanden ska uppfylla kravet på bland annat tidiga morgonleveranser till diverse infrastrukturprojekt och byggplatser, vilket ofta uppställs i exempelvis upphandlingar. För att uppfylla detta måste materialet lämna täkten med sådan framförhållning att det når destinationen i tid till att arbetet där inleds. Vidare skulle en förändring av morgontimmen till kl. 07.00 från 06.00 innebära att ingen drift (borrning, skutknackning, krossning eller siktning) kan ske i täkten den första timmen, vilket medför en ökad belastning på produktionsutrustning under dagens övriga timmar. Sökanden anser sammanfattningsvis att skäl inte föreligger att inskränka dagtid för buller för nu ansökt verksamhet från kl. 06.00 till kl. 07.00.

Trafikbelastning Transporterna till och från den ansökta verksamheten bedöms maximalt i medeltal bli 370 fordonsrörelser per arbetsdag. Den framtida trafikbelastningen (år 2040) på väg 1838 respektive väg E4, med och utan transporter till och från det planerade verksamhetsområdet, har beräknats i samband med bullerutredningen.

Huvuddelen av transporterna till och från det planerade verksamhetsområdet kommer att ske från respektive mot sydväst. Detta innebär att det huvudsakligen blir trafikplats Mölletofta som kommer att användas som avfart från respektive påfart till väg E4. För att komma till och från trafikplats Mölletofta måste korsningen mellan väg 1838, Lisåkravägen och Ängavägen nyttjas. Utifrån den kapacitetutredning som har gjorts bedöms att den aktuella korsningen har tillräcklig kapacitet både för den planerade verksamheten samt Klippans nya exploateringsområden i Mölletofta.

Den ansökta verksamhetens transporter innebär en liten ökning av antalet fordonsrörelser på väg E4. Verksamheten bedöms inte stå i strid med riksintresset för kommunikationer avseende väg E4.

Den ansökta verksamheten bedöms medföra små konsekvenser med avseende på trafikbelastning. Redovisningen ovan avser kumulativa effekter av den ansökta verksamheten tillsammans med övrig trafik.

Sid 96 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sökanden har kompletterat ansökan med en trafik- och kapacitetsutredning. Enligt beräkningarna finns inte något kapacitetsproblem idag i korsningen mellan väg 1838, Lisåkravägen och Ängavägen. Det beräknas inte heller uppstå några sådana under prognosåret 2045, varken med eller utan sökandens planerade verksamhet. Sökanden har genom Sweco vidare bedömt att dagens utformning rent kapacitetsmässigt kommer fungera väl även i framtiden och att det därför inte finns några behov av åtgärder i korsningspunkten.

Kumulativ påverkan Kumulativa effekter avseende trafik redovisas i genomförd trafikutredning. I utredningen tas även hänsyn till planerade verksamhetsområden i närheten av täkterna, som dock inte har något med täkterna att göra. Här ska det förtydligas att trafiken från den befintliga Mölletoftatäkten belastar väg E4 - inte den mindre väg 1838, som nyttjas av transporterna från såväl Rya bergtäkt som Lundsgården.

Det är väg 1838 samt kapaciteten i korsningen korsningen väg 1838/Lisåkravägen/Ängavägen som bedöms vara av intresse vad gäller kumulativa effekter rörande trafik. Som framgår av utredningen innebär trafiken från Lundsgården och Rya bergtäkt att den tunga trafiken på väg 1838 ökar betydligt. Enligt beräkningarna finns det inga kapacitetsproblem i korsningen idag. Det beräknas inte heller uppstå några sådana under prognosåret 2045, varken med eller utan sökandens planerade verksamhet. Dagens utformning kommer rent kapacitetsmässigt att fungera väl även i framtiden. Det finns därför inga behov av några åtgärder i korsningspunkten.

Vibrationer, luftstötvågor och stenkast En utredning av den ansökta verksamhetens påverkan på omgivningen vid sprängningar har genomförts. Utredningen har omfattat platsbesök med inventering av fastigheter upp till cirka 1 000 meter från planerat brytområde och omfattar byggnader, anläggningar, installationer m.m. Inventeringen har även omfattat Rya kyrkoruin, (Ingeborrarps friluftsmuseum) samt eventuell påverkan på den närliggande livsmedelsindustrin Gelita, en telemast, en högspänningsledning, en pumpstation samt väg 1838 och väg E4.

Sid 97 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Figur 10-28 (aktbilaga 7 i målet) visar de objekt (bostadshus, fritidshus, ekonomibyggnader osv.) som inventerats med avseende på vibrationer i utredningen (Bilaga 11) samt områden med beräknade vibrationsnivåer på 1 respektive 4 mm/s. Som framgår av figuren baseras de beräknade vibrationsnivåerna på en reducerad maximal samverkande laddning i den västra och södra delen av brytområdet.

Sprängning i täkter kan påverka omgivningen på tre olika sätt, genom markvibrationer, luftstötsvågor och stenkast. Sökanden har föreslagit villkor med begränsningsvärden för vibrationer respektive luftstötsvågor vid bostäder som motsvarar så kallade komfortvärden. Komfortvärden är lägre än gällande riktvärden för skada på

Sid 98 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

byggnader m.m. och syftar till att begränsa störningar för människor i samband med sprängning i täkten, s.k. komfortvärden. Sökanden avser att vidta en rad olika skyddsåtgärder vid sprängning med vilka de föreslagna begränsningsvärdena för vibrationer och luftstötvågor kan innehållas vid alla bostäder.

Det är husen som är belägna närmast brytområdet som blir dimensionerande för den maximala samverkande laddningen. Skaderiktvärdena för vibrationer respektive luftstötsvågor kommer att underskridas med marginal vid såväl närliggande bostäder som vid Gelita. Detsamma gäller vibrationsnivå för Rya kyrkoruin och Ingeborrarps friluftsmuseum. Även riktvärde för markvibrationer vid högspänningsledningar kommer att innehållas med mycket god marginal vid den närliggande luftledningen.

Genomförd utredning visar att väg E4 och väg 1838 inte utgör några riskobjekt avseende påverkan från sprängning.

Vibrationer varierar beroende på avstånd till salvan, den samverkande laddningen (d.v.s. mängden sprängmedel som detonerar vid samma tidpunkt) samt faktorer som geologi och kopplingsfaktorer i berget. Vid oförutsedda händelser, t.ex. vid lokala avvikelser i geologin, kan vibrationer överstiga vad som förutsetts vid sprängplaneringen. För luftstötsvågor gäller att dessa är starkt beroende av väderförhållanden.

På grund av de osäkerhetsfaktorer som föreligger finns behov av buffert när begränsningvärden ska föreskrivas i villkor avseende vibrationer och luftstötsvågor. Då den ansökta verksamheten innebär en nyetablering av täkt föreligger även viss osäkerhet kring bergets beskaffenhet varför det även vid de inledande produktionssprängningarna finns behov av buffert. Sökanden har därför föreslagit villkor som innebär att vibrationer respektive luftstötsvågor inte får överstiga 6 mm/s samt 150 Pa (frifältsvärde) vid de första tre på varandra följande produktionssprängningarna. Därefter ska vibrationer inte överstiga 4 mm/s och luftstötsvågor 120 Pa (frifältvärde) vid mer än en av de senaste tio produktionssprängningarna och då uppgå till högst 6 mm/s samt 150 Pa (frifältvärde). Det finns flera exempel i praxis på när villkor utformats på motsvarande vis. Är det inte möjligt att tillskapa buffert genom

Sid 99 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

villkorskonstruktion måste sökanden begränsa salvorna genom mindre borrhål vilket innebär en ökad period av borrning, ökat buller och ökade kostnader.

Vad gäller stenkast kommer salvan riktas bort från bostadshus vid sprängning närmare än 450 meter från närmaste bostadshus. Det är därför framförallt säkerhetsavstånd för kast bakåt som är av intresse. Genomförd utredning visar att längsta erforderliga säkerhetsavstånd för kast bakåt blir 240 meter, vilket är kortare än avståndet till det närmaste bostadshuset (300 meter).

Konsekvenserna av sprängningarna blir i huvudsak att sprängningarna kommer att höras och att vibrationer från sprängningarna kommer att kunna uppfattas i omgivningarna kring verksamhetsområdet, dock utan att risk för skador på byggnader föreligger. Den ansökta verksamheten bedöms medföra små negativa konsekvenser med avseende på vibrationer, luftstötvågor och stenkast.

Vid exakt samtidiga sprängningar inom Rya bergtäkt och Lundsgården, kan det inte uteslutas att vågrörelserna interfererar vilket innebär att en högre vibrationsnivå kan påföras en byggnad än om sprängningarna utfördes vid olika tider. Avståndet från Rya bergtäkt till Mölletoftatäkten är längre än till Lundsgården och de nivåer som prognosticerats vid en eventuell samtida sprängning i Rya bergtäkt och Mölletoftatäkten bedöms inte utgöra några kumulativa effekter av betydelse.

Begräsningsvärden Berg är inte ett homogent material och materialavvikelser inne i bergkroppen kan innebära förhöjda vibrationer vid sprängning. Detta kan förebyggas så långt möjligt genom strukturerad och kontrollerad sprängning men kan ändå inte helt uteslutas. För att säkert kunna hålla 4 mm/s innebär det att sprängningen får ske med mindre samverkande laddning. Vid mindre samverkande laddning behöver fler borrhål med mindre borrhålsdiameter borras vilket innebär att momentet borrning tar mer tid vilket i sin tur påverkar bullerspridningen. Sprängningar kan också behöva ske oftare. För de tre första produktionssprängningarna då berget är inspänt har sökanden ett större behov av viss marginal avseende vibrationer. Sökanden vill också påtala att

Sid 100 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

de utredningar som sökanden låtit göra visar att det inte föreligger risk för skada på byggnader eller anläggningar vid vibrationsnivåer om 6 mm/s.

Ljusbild Från lastbilar, arbetsfordon och lyktor för upplysning av större ytor kan ljuskäglor uppstå som kan vara störande för omgivningen. Vid transporter och arbete även under dygnets och årets mörka timmar blir kontrasterna större än under ordinarie arbetstid.

Sökanden har genomfört omfattande landskapsbildsanalyser i ansökan som också visualiserar insynen från närmast belägna bostadsfastigheter i Skönsberg samt på andra sidan väg 1838 norr om anläggningen. Resultat av undersökningen visar att det är liten till ingen insyn från fastigheterna i Skönsberg och bostadsområdet norr om väg 1838. Från Skönsberg skymmer skog och topografi. För området norr om anläggningen kommenteras att deponin kommer att vara synlig samt att det rekommenderas en vegetationsridå mellan asfaltverk och väg. Mellan asfaltverk och väg har sökanden beskrivit att en insynsvall om fyra meter från vägbanan byggs. Denna skärmar utöver insyn även ljusbilden. På deponidelen av verksamheten planeras ingen verksamhet kvälls- eller nattetid vilket beskrivs i ansökan. Vid asfaltverk kommer under delar av året verksamhet att ske så gott som dygnet runt.

Generellt gäller för verksamheten att ljuskällor krävs för att kunna bedriva verksamheten säkert. Behovet av ljus är dock vid arbetsplats varför ljuskällor riktas nedåt. Behov av ljuskällor kommer att utvärderas löpande under verksamhetens framdrift och kan styras både under dygnet och skärmas för att minimera påverkan.

Risk och säkerhet Sökanden har mångårig erfarenhet av täktverksamhet och de ingående momenten som sprängning. Verksamheten kan medföra risk för olyckor kopplat till sprängningar, transporter, brand, förorening av mark- och vatten i samband med spill och utsläpp av oljor och drivmedel.

Sid 101 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sökanden har egna framtagna rutiner och policyer för att säkerställa att sprängning kan genomföras med minsta möjliga risk. Varje sprängning föregås av en noggrann kontroll och utifrån en framtagen sprängplan.

Den planerade verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor enligt den lägre kravnivån.

Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms risken för olyckor med allvarliga konsekvenser till följd av den planerade verksamheten vara låg. Verksamheten är inte känslig för eventuella skyfall och/eller högt vattenstånd i närliggande vattendrag. Brytområdet medför att det finns en stor buffertkapacitet för att vid behov omhänderta nederbörd och eventuellt ökat inläckage av vatten. Därmed bedöms sannolikheten och risk för skada med avseende på översvämning och skyfall vara låg.

Seveso-verksamheten Verksamheten inkluderar användning av sprängämne med en omfattning som gör den till en Sevesoverksamhet enligt den lägre kravnivån. Vid normalproduktion kommer sprängämnen hanteras cirka 15 gånger per år i verksamheten och vid ett maximalt uttag cirka 20 gånger per år. Det är endast under korta tidsperioder som sprängämnen hanteras i verksamheten på ett sådant sätt som medför att bergtäkten utgör en Sevesoverksamhet.

De kemikalier som används transporteras till täkten i separata behållare inför varje sprängning. Inga sprängämnen förvaras inom verksamhetsområdet. Redovisning av farliga ämnen i täkten framgår av bilaga till ansökan. Sökanden har bifogat anmälan, handlingsprogram och säkerhetsledningssystem för verksamheten.

I samrådet har inkommit synpunkter om att verksamheten skulle föranleda krav på detaljplan enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Det kan i denna del konstateras att täktverksamheten i sig inte utgör någon bygglovspliktig åtgärd. Miljöprövningen av en täktverksamhet aktualiserar inte heller en bygglovsprövning. De Sevesomoment,

Sid 102 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

på den lägre kravnivån, som här är aktuella utgörs av hantering av sprängämnen. Denna hantering är inte bygglovspliktig. Något krav på detaljplan föreligger således inte.

Efterbehandling Successiv efterbehandling av täktverksamheten ska ske i den mån det är möjligt och utifrån de utgångspunkter som redovisas i efterbehandlings/avslutningsplan. Förutsättningarna kan dock komma att ändras och planen ska därför inte ses som en slutlig fast lösning för efterbehandling/avslutning.

När verksamheten upphör, upphör även länshållningen av brytområdet och verksamhetsområdet kommer att efterbehandlas. Bodar, maskiner och annan kringutrustning tas bort. Infartsvägen lämnas kvar för att kunna användas vid framtida skogsbruk. När länshållningen upphört börjar brytområdet fyllas med vatten tack vare inträngande grundvatten och nederbörd. Målbilden för verksamhetsområdet är ett varierande landskap med öppen vattenspegel, omväxlande branta och flackare slänter, öppna ytor och skogsmark. Generellt är syftet med efterbehandlingen att skapa förutsättningar för skogsbruk, friluftsliv och biologisk mångfald.

Landskapsmodulering och släntjusteringar utförs så att området kring brytområdet så långt som möjligt anpassas till omgivande miljöer. Eventuella planteringar anpassas efter de lokala förutsättningarna.

Deponins avslutning utifrån dagens planer innebär att deponiområdets yta slutligt kommer att anpassas med lutning för att underlätta ytavrinning och minska mängden lakvatten. Vid behov kan mullhaltiga massor påföras för att förbättra förutsättningar för vegetation.

Förslag till slutlig efterbehandlingsplan för täkt- och deponiverksamheten ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två (2) år innan tillståndstidens utgång.

Sakägare och skadeersättning Sökanden bedömer att de som kan utgöra sakägare i detta mål är berörda fastigheter som har brunnar inom påverkansområdet. Enligt vad som gäller enligt 25 kap. 2 §

Sid 103 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

miljöbalken är det endast sådana fastigheter som omfattas av de särskilda kostnadsregler som gäller för ansökningsmål om vattenverksamhet. För lista över samtliga fastigheter inom det praktiska påverkansområdet, (aktbilaga 19 i målet). När det gäller rättighetsinnehavare erinras om att det åligger fastighetsägare att uppge rättighetsinnehavare i fastigheterna (22 kap. 7 § miljöbalken).

Verksamhetens tillåtlighet Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln (2 kap. 1 § miljöbalken) Verksamheten består av avbaning, losshållning av berg, skutknackning, krossning, siktning, lastning, deponering och transporter. De mest påtagliga störningarna som verksamheten ger upphov till utgörs av buller, vibrationer, luftstötvågor samt damning. Även transport till och från verksamhetsområdet skulle kunna innebära störningar. Utredningar avseende de olika störningsmomenten har företagits inför ansökans upprättande. De sedvanliga begränsningsvärden som föreskrivs för deponioch täktverksamhet bedöms innehållas.

Vatten som härrör från verksamheten kommer att ledas via sedimentationsdammar innan det når recipient. Vattenprover på utgående vatten kommer att tas och analyseras enligt upprättat kontrollprogram. Sökanden anser att den sökta verksamheten, med tillhörande MKB, teknisk beskrivning och övriga utredningar, har visats kunna bedrivas utan att innebära en oacceptabel skada på människors hälsa och miljön. Sökanden bedömer att de säkerhetsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas i tillräcklig omfattning minskar verksamhetens miljöpåverkan. Sökanden är av uppfattning att det som redovisas i ansökan och den fortlöpande kontrollen kommer att kunna visa att hänsynsreglerna följs.

Kunskapskravet (2 kap. 2 § miljöbalken) All personal som arbetar inom sökandens täkt- och deponiverksamhet har den kunskap och de utbildningar som krävs för ändamålet. Sökanden bedriver alltid, och kommer även fortsättningsvis bedriva, regelbunden fortbildning och kompetensutveckling för sin personal. Sökanden har bedrivit täkt- och deponiverksamhet under lång tid och bedriver ett flertal andra liknande verksamheter. Sökanden har således

Sid 104 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

lång erfarenhet och kunskap om verksamheten. Lärdom från andra anläggningar appliceras inom koncernen genom centrala system för riskbedömning, driftstörningshantering m.m.

Sökanden kommer att ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick och att dessa rutiner är dokumenterade. Sökanden kommer fortlöpande och systematiskt att undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt. Härutöver underrättas tillsynsmyndigheten fortlöpande om driftsstörningar eller liknande i verksamheten.

Sökanden uppfyller substitutionsprincipen genom att ha en förteckning över de kemikalier som används i verksamheten och som kan medföra risker ur miljö- och hälsosynpunkt. Säkerhetsdatablad tillsammans med rutiner för kemikaliehantering kommer att finnas tillgängliga i verksamheten.

Sökanden har och kommer fortlöpande skaffa sig kunskap om de lagar och regler som föreskrivs för verksamheten. Sökanden ser till att denna kunskap också når de befattningshavare som har behov av denna. Vad som ovan anges utförs med hänsyn till krav i förordningen (1998:910) om verksamhetsutövarens egenkontroll.

Försiktighetsmått och teknikval (2 kap. 3 § miljöbalken) Verksamheten ska bedrivas på ett sätt som föranleder minsta möjliga störning för omgivningen. Detta gör sökanden till exempel genom väl genomtänkt logistik och noga planerad och avvägd sprängteknik. Anpassningar i sprängmetoden kommer att göras vid sprängning där så krävs. Detta för att vid alla sprängtillfällen innehålla föreslagna begränsningsvärden avseende vibrationer och luftstötvågor samt minimera risk för stenkast.

Verksamheten kan också innebära en påverkan på grund- och ytvattnet där målsättningen är att påverkan på de naturliga förhållandena ska vara så liten som möjligt. Vidare kommer verksamheten att bedrivas med moderna fordon och moderna ma-

Sid 105 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

skiner för att minimera buller och utsläpp till luft. Sökanden avser vidta skyddsåtgärder för att minska risken med damning, såväl inom verksamhetsområdet som för omgivningen.

Sökanden kommer regelbundet att se över de maskiner som används i verksamheten och förnya dessa vid behov. Även produktionssättet kommer ses över regelbundet för att vid var tid säkerställa att sökanden använder sig av bästa möjliga teknik. Nuvarande planerad produktionsprocess har framarbetats under lång tid och överensstämmer med bästa möjliga teknik. Sökanden är hela tiden öppen för anpassningar i produktionen för att minimera störningarna till omgivningen, minimera energiförbrukningen och verka för en god hushållning.

Genom tydliga och inarbetade rutiner och instruktioner kopplade till beskrivna försiktighetsmått i kombination med välutbildad och erfaren personal kan risken för påverkan på såväl vatten som mark minimeras under verksamhetstiden. Genom de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som redovisats i ansökan anser sökanden därmed att det får anses klarlagt att erforderliga försiktighetsmått kommer att vidtas varför verksamheten även uppfyller de krav som följer av försiktighetsprincipen.

Produktval (2 kap. 4 § miljöbalken) Vid val av produkter för verksamheten kommer miljövänliga alternativ att användas i den utsträckning det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Bedömningen görs när val av produkter sker. För de maskiner, som det är möjligt för, kommer miljöanpassade oljor att användas. Sökanden kommer att ajourföra lista över förvarade och använda kemikalier. Listan ger verksamheten stöd för att förebygga skador avseende kemikalier på människor och miljö. Listan ger även vägledning för byte av farligare kemikalier till mer miljövänliga alternativ.

Hushållnings- och kretsloppsreglerna (2 kap. 5 § miljöbalken) Sökanden avser att i största möjliga mån hushålla med det materialet som finns och säkerställa att materialet används till rätt ändamål. Om inte den ansökta verksam-

Sid 106 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

heten beviljas kommer material behöva tas från annat håll. Sökanden arbetar strukturerat med att allt material som används i verksamheten eller uppkommer till följd av den ska återanvändas eller återvinnas. Detta för att så långt som möjligt uppnå ett hållbart kretslopp.

Val av plats (2 kap. 6 § miljöbalken) Sökanden har redogjort för val av lokalisering samt alternativa lokaliseringar i ansökan. Sökanden har utrett såväl alternativ för lokalisering av samtliga ingående delverksamheter som alternativ för enbart inert deponi. Möjliga samlokaliseringsalternativ har valts ut baserat på kriterierna god bergkvalitet, ytstorlek, närhet till större väg samt att platsen inte ska innebära en oacceptabel påverkan på närboende, skyddade områden eller riksintressen. Sökanden har även beaktat vad översiktsplanen säger om de olika alternativ som utretts. Behovet av materialet inom försörjningsområdet har också belysts.

Sökanden har valt att ansöka om en samlokalisering av täkt och inertdeponi mot bakgrund av de många fördelar detta medför ur såväl ett ekonomiskt som miljömässigt perspektiv. Att placera inertdeponin för sig själv innebär att det behöver göras separata transporter för att deponera material respektive skaffa nytt material till ett bygg- eller anläggningsprojekt, vilket medför ökade transporter jämfört med om deponering och införskaffande av material kan göras på ett och samma ställe.

Lokaliseringsutredningen har visat att den valda platsen vid Rya är det bästa alternativet utifrån ett samlokaliseringsperspektiv. Verksamheten är vällokaliserad i närheten av anslutningspunkter till väg E4. Vidare kommer verksamheten inte att komma i konflikt med några riksintressen eller områdesskydd. Inget av alternativen för enbart inertdeponi bedöms lämpligare än att samlokalisera inertdeponin med täktverksamheten.

Sammantaget är det sökandens bedömning att huvudalternativet för bergtäkt och deponi utgör den bästa lokaliseringen för den ansökta verksamheten. Mot bakgrund av vad som har angetts ovan anser sökanden att det är visat att den valda platsen är lämplig och således förenlig med 2 kap. 6 § miljöbalken.

Sid 107 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Skälighet (2 kap. 7 § miljöbalken) Av redovisningen ovan framgår att verksamheten kommer att leva upp till kraven i 2 kap. miljöbalken och att den anpassats i skälig utsträckning för att ta vederbörlig hänsyn till människors hälsa och miljön.

Tillåtlighet enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 13 kap. 1 § miljöbalken anges att: "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.".

Utifrån ovan kan konstateras att platsen är lämplig och förenlig med hushållningsbestämmelserna. Några andra riksintressen föreligger inte som påtagligt påverkas av den ansökta verksamheten, vilken därmed måste anses tillåtlig enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

Tillåtlighet enligt 5 kap. miljöbalken Närmast belägna ytvattenförekomst är Pinnån. Verksamheten bedöms varken påverka ekologisk eller kemisk status för ytvattenförekomsten. Verksamheten bedöms sammantaget inte stå i konflikt med gällande MKN för Pinnån.

Den ansökta verksamhetens effekter på grundvattenförekomsten Ingeborrarp är så obetydliga att det inte bedöms föreligga någon risk att verksamheten motverkar fortsatt god kvantitativ status. Inte heller bedöms den ansökta verksamheten i sin helhet ha några negativa effekter på grundvattenförekomstens kemiska status. Sammantaget bedömer sökanden att den ansökta verksamheten ska anses tillåtlig i förhållande till 5 kap. miljöbalken.

Tillåtlighet enligt 11 kap. miljöbalken Sökanden avser bortleda allt vatten som läcker in i täkten. Att täkten är torr är en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Den förändring av grundvattenförhållandena som kan bli följden av verksamheten bedöms inte medföra skador av

Sid 108 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

betydelse och kommer att bevakas genom kontroll i enlighet med sökandens kontrollprogram.

Risken för eventuella skador och påverkan på omgivningen till följd av verksamheten är som helhet mycket begränsad. Någon annan vattenverksamhet som försvåras genom den ansökta verksamheten finns inte heller, varför även tillåtlighet enligt 11 kap. 7 § miljöbalken föreligger.

Kontroll Ett förslag till utformning av kontrollprogram kommer att inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk.

Ekonomisk säkerhet Planerad efterbehandling av täktområdet syftar till att skapa en grundvattensjö i täktens brytområde. Beräkning av förslag på ekonomisk säkerhet har utgått ifrån "Ekonomiska säkerheter, Handläggarstöd, Miljösamverkan Sverige 2018" och "Ekonomiska säkerheter vid deponering, Envipro". Emellertid tar inte Miljösamverkan Sveriges vägledning hänsyn till bergtäkter vid vilka efterbehandling består av bildande av täktsjö. Sökanden har grundat sin beräkning på att framtida markanvändning utgörs av sjö i täktområdet där inga efterbehandlingsåtgärder behöver utföras.

Sökanden har beräknat de kostnader som kan uppstå för att återställa platsen efter avslutad täkt- och deponiverksamhet till totalt 9 miljoner kronor. Beräkningen grundar sig på en kostnad för efterbehandling av brytområdet som omfattar cirka 33 ha, en kostnad för avslutning av deponin som omfattar cirka 12 ha och en kostnad för uppstädning m.m. av resten av verksamhetsområdet som omfattar cirka 59 ha. Sökanden menar att den utförda beräkningen ska ligga till grund för fastställandet av säkerheten och uppgå till 9 miljoner kronor. Säkerheten bedöms då vara väl betryggande för sitt ändamål.

Sid 109 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Aktuell mängd avfall som sökanden ansökt om att få motta i verksamheten påverkar inte storleken på den ekonomiska säkerheten. Detta eftersom återvinningsmassor som hanteras på anläggningen har ett mycket lågt föroreningsinnehåll och kan säljas ut i första hand eller deponeras inne på den egna anläggningen, varför ingen extern kostnad uppstår för dessa.

Det är inte praxis att kräva säkerhet för avfallshantering, vilket bland annat följer av Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätts dom den 28 september 2022 i mål nr M 1837-21, där ingen ekonomisk säkerhet föreskrevs för avfallshanteringen. Länsstyrelsens uppfattning om vad den ekonomiska säkerheten ska omfatta får istället främst anses gälla verksamheter med farligt avfall, vilket inte är relevant för aktuell verksamhet.

Den säkerhet som är beräknad är väl avvägd för den verksamhet som planeras på anläggningen och är konservativ, då den utgår från att avslutning sker då verksamheten har störst utbredning och utan avräkning för ekonomiska värden som sannolikt också finns i verksamheten vid detta tillfälle (lager och inventarier av olika slag).

INKOMNA YTTRANDEN OCH SKRIFTVÄXLING I MÅLET SAMT SÖ- KANDES BEMÖTANDE Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har anfört bland annat följande.

SGU anser sammanfattningsvis följande - verksamheten är tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, - de hydrogeologiska utredningarna är väl utförda och kan läggas till grund för prövning, - verksamhetens påverkansområde behöver justeras för att även innefatta de enskilda vattentäkter som identifierats i aktbilaga 47,

Sid 110 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- de identifierade enskilda vattentäkterna i aktbilaga 7 behöver följas upp i kontrollprogram, - ansökan behöver kompletteras med förtydligande avseende hur eventuell påverkan på enskild vattenförsörjning ska kompenseras, - när det gäller mottagande av urbana schaktmassor och muddermassor behöver dessa kontrolleras tätare jämfört med andra mottagna massor, - hantering av massor utanför asfalterad yta ska ske först efter friklassning, och - villkor 17 och 23 ska kompletteras med månadsmedelvärde och med angivande av frekvens på provtagning samt uttryckas som begränsningsvärde enligt utvecklad praxis.

Underlag och metodik Underlagsmaterialet omfattar geoteknik, geofysik och hydrogeologiska undersökningsmetoder såsom vattenförlustmätning. Tillgängliga data har sammanställts i en numerisk grundvattenmodell som senare har expanderats till att omfatta omkringliggande bergtäkter som underlag för analysen av kumulativa effekter av grundvattenavsänkningen. Grundvattenmodellen är väl kalibrerad och omfattar analys av både torrår och normalår. Grundvattenmodellen visar på vilka vattentäkter som kan förmodas bli påverkade av framtida grundvattenavsänkning. Ansökan beskriver hur övervakning och egenkontroll ska komma att verifiera den inledande bedömningen av förväntad påverkan. Grundvattenbalansen diskuteras och redovisas som underlag för påverkan på grundvattenförekomst i närheten, i första hand på Ingeborrarp (ID WA75310578).

Underlagsmaterialet omfattar en samlad rapport om verksamhetsområdets vattenhantering. SGU anser att den presenterar en genomtänkt hantering av vatten från olika delar av verksamheten, exempelvis ytor för mottagning och asfaltstillverkning samt separering av opåverkat ytvatten som uppsamlas innan det kan ledas in i deponeringsområdet.

SGU noterar att markytan och även bergytan sluttar åt sydöst och att även naturligt grundvattenflöde sker i riktning ner mot Pinnån och grundvattenförekomsten.

Sid 111 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Transporttidberäkningar har utförts och slutsats från dessa har lett till att en geologisk barriär ska anläggas under deponin.

Bergtäkten Tillgången till täkter som innehar lämplig bergmaterialråvara är en viktig förutsättning för att samhällsbyggandet ska kunna fortsätta, såväl i fredstider som i kris- och beredskapstider. Berggrunden inom den blivande täktplatsen är av en god kvalitet och lämplig för de flesta användningsområden enligt sökanden. Detta stämmer väl även överens med de undersökningar som SGU har gjort i det här området, berggrunden är lämplig som ballast för användning för väg-, betong- och järnvägsändamål.

Avvattningen SGU noterar att täktverksamheten ska ske i torrhet vilket innebär att inläckande vatten ska ledas bort. SGU menar att redovisad påverkan på grundvattenförekomsten är sannolik. Påverkan redovisas både för torrår och normalår. Grundvattenförekomsten har i dagsläget god kvantitativ status. Sökanden för ett resonemang om att en del av det från bergtäkten bortledda vattnet kommer att passera öppna diken alternativt vattendrag, vilket kan medföra att delar av det bortledda vattnet kan återinfiltrera till grundvattenförekomsten. Det skulle i sådant fall minska den kvantitativa belastningen på grundvattenförekomsten. Tillskottet till grundvattenförekomsten har däremot inte kvantifierats, men SGU delar den principiella slutsatsen.

SGU vill dock framföra att en återinfiltration av vatten från verksamhetsområdet till grundvattnet kan leda till att den kvalitativa belastningen på grundvattenförekomsten ökar. Det nämns inte i ansökan. SGU noterar dock att de av sökanden föreslagna försiktighetsåtgärderna avseende utgående vatten såsom exempelvis att vattnet passerar reningsdammar (med sedimentation och oljeavskiljning) ger förutsättningar att minska risken för kemisk påverkan.

Sid 112 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Det framgår att bergtäkten ska vattenfyllas efter tillståndet, det vill säga efter att pumpning upphör. Ansökan har beräknat den tid som detta tar till 29 år. SGU vill framföra att under denna tid så kommer utläckande vatten från verksamheten radikalt minska (kanske bara vatten från deponin). Största delen av vatten från området kommer att läcka ner i bergtäkten under 29 år. Eventuella tillskott till grundvattenförekomsten via läckande diken och vattendrag kommer då att upphöra.

Kumulativa effekter och påverkan på enskild vattenförsörjning I aktbilaga 7 miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga B till ansökan, s 106) skriver sökanden att man beräknar att länshållningen i brytområdet medför en betydande avsänkningen av grundvattennivåerna i flera enskilda vattentäkter och i ansökan beskrivs påverkan på enskilda vattentäkter (bland annat avsnitt 11.1.1). Påverkan finns även beskriven i aktbilaga 10 i den hydrogeologiska utredningen som ingavs samband med ansökan.

Sedan ansökan lämnades in har sökanden kompletterat ansökan med beskrivning av kumulativ grundvattenpåverkan (aktbilaga 47, PM kumulativ påverkan grundvatten). I PM:et s 9, anges att avsänkningen från Lundsgården och Rya bergtäkt samverkar och medför att avsänkningen blir större än den avsänkning som respektive bergtäkt enskilt medför. I figur 7 redovisas på karta det område som berörs. De enskilda vattentäkter som påverkas redovisas i tabell 2, Kumulativ avsänkning inom område med kumulativ grundvattenpåverkan men utanför Rya bergtäkts enskilda påverkansområde. SGU noterar att det kompletterande underlaget redovisar en större påverkan på enskilda vattentäkter.

SGU gör bedömningen att grundvattenavsänkningen som den nu sökta verksamheten ger upphov till förstärker en redan pågående effekt. SGU noterar att när man adderar de kumulativa effekterna blir fler enskilda vattentäkter påverkade av grundvattenavsänkningen jämfört med vad som framgick av ansökan och den hydrologiska utredningen, aktbilaga 10. Verksamhetens påverkansområde behöver därför justeras för att även innefatta de enskilda vattentäkter som identifierats i aktbilaga 47.

Sid 113 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Utöver de enskilda vattentäkter som angavs i ansökan behöver även de tillkommande enskilda vattentäkterna som identifierats i aktbilaga 47 PM kumulativ påverkan grundvatten följas upp i kontrollprogrammet. I ansökan anges vidare att om skada uppstår på enskilda vattentäkter kommer sökanden att kompensera brunnsinnehavaren på lämpligt sätt. På vilket sätt anges däremot inte. Ansökan behöver därför kompletteras med förtydligande avseende hur eventuell påverkan på enskild vattenförsörjning ska kompenseras.

Massor, mottagning och deponering Det framgår av ansökan att endast i förväg godkända massor ska tas emot på anläggningen samt att stickprov av massor ska göras med varierande intervall för att verifiera avfallslämnarens uppgifter. Mottagningsytan ska utgöras av hårdgjord (asfalterad) yta. SGU utgår från att dagvatten från mottagningsytan ska kunna samlas upp och ledas till dammarna för rening. Det framgår vidare att en del av ytan där dessa massor ska hanteras bedöms inte behöva asfalteras och att avsikten är att i möjligaste mån behålla den avrinningsregim som råder före exploateringen av ytan.

SGU menar att det är mycket viktigt att rutiner upprättas vid mottagning av massor så att alla massor som avses provtas med stickprov, inklusive sådana massor som föranleder någon form av misstanke, ska kunna finnas kvar på den asfalterade ytan till dess att resultatet från stickproven erhållits. Först efter att misstänkta massor friklassas bör de få hanteras eller deponeras utanför den asfalterade ytan, för att minimera risken för infiltration av oönskat lakvatten. SGU vill här lyfta fram att urbana schaktmassor och muddermassor behöver kontrolleras tätare jämfört med andra mottagna massor. Ett genomtänkt mottagningsförfarande ger möjlighet till att särhantera massor med större miljörisker.

Avseende deponin så noterar SGU att lakvatten kommer att ledas via dikesanvisningar ovanpå den geologiska barriären inom deponin till reningsdammar, för rening och fördröjning, för att ursprunglig vattenregim från deponiområdet ska kunna bibehållas. SGU menar att det är viktigt att detta ska kunna ske även efter verksamhetens gällande tillstånd. SGU vill t.ex. gärna se att en sådan lösning ska kunna

Sid 114 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

åstadkommas med självfall så att systemet kan fungera även efter att verksamheten upphör. I ansökans tekniska beskrivning framgår att detaljutformning av avslutningen ska ske senast tre år innan planerad avslutning av deponin i samråd med tillsynsmyndigheten och markägaren och att detaljutformningen kommer också att omfatta en beskrivning kring vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan bli aktuella. SGU ser gärna att frågan om avrinning med självfall och efterföljande dammar belyses som en viktig del av avslutande skyddsåtgärder.

Tillåtlighet God kvantitativ grundvattenstatus Den grundvattenförekomst som är aktuell att bedöma är vattenförekomsten Ingeborrarp (ID WA75310578), en sand-och grusförekomst belägen i en isälvsavlagring längs Pinnån. Miljökvalitetsnormen för förekomsten är satt till god kvantitativ och kemisk status, vilket förekomsten uppnår idag. Frågan är om verksamheten är förenlig med 5 kap. 4 § miljöbalken, det vill säga tillåtlig.

Vad gäller kvantitativ status ska den bedömas mot fyra kvalitetsfaktorer, nämligen vattenbalans, inträngning av salt grundvatten eller förorening, påverkan på anslutna akvatiska system och påverkan på grundvattenberoende terrestra ekosystem. Faller en av kvalitetsfaktorerna faller statusen.

Den aktuella förekomsten har en liten grundvattenbildning och i dagsläget inga kommunala uttag av grundvatten. SGU noterar att täktverksamheten ska ske i torrhet, vilket innebär att inläckande vatten ska ledas bort. Påverkan på grundvattenförekomsten redovisas både för torrår och normalår. SGU menar att redovisad påverkan på grundvattenförekomsten är sannolik. Det kommer att leda till en grundvattenavsänkning. Den sökta grundvattenavsänkningen kommer att pågå under hela verksamhetstiden och nå sin kulmen mot slutet av utbrytningstiden.

Det bortledda vattnet ska komma att passera öppna diken alternativt vattendrag. Sökanden för ett resonemang om att det kan medföra att delar av detta vatten kan åter-

Sid 115 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

infiltrera till grundvattenförekomsten och i så fall minska den kvantitativa belastningen på grundvattenförekomsten. Tillskottet är i sig inte kvantifierat, men SGU håller med om den principiella slutsatsen.

Det framgår att bergtäkten som efterbehandlingsåtgärd ska vattenfyllas efter tillståndstidens utgång dvs. efter att pumpning/länshållningen av täkten upphör. Ansökan har beräknat den tid som detta tar till 29 år. SGU vill framföra att under denna tid så kommer utläckande vatten från verksamheten radikalt minska. Största delen av vatten från området kommer att läcka ner i bergtäkten under 29 år. Det är möjligt att vatten från deponin kommer att fortsätta rinna i dikessystem och via dammar utan att läcka ner i bergtäkten. Men tillskott till grundvattenförekomsten via läckande diken alternativt vattendrag kommer att minska under lång tid efter tillståndstidens utgång. Det innebär enligt SGU:s mening att den kvantitativa påverkan på grundvattenförekomsten kommer bli som störst i slutet av verksamhetstiden och under efterbehandlingens inledning, det vill säga efter att pumpningen upphör.

Utifrån vad som redovisats i målet gör SGU dock bedömningen att det finns ett utrymme för kvantitativ belastning på grundvattenförekomsten innan status försämras. Vattenbalansen kommer att påverkas, men inte i en sådan omfattning att den riskerar att kunna upprätthålla god status. Det innebär i sin tur att verksamheten inte heller innebär ett äventyrande av god status. Verksamheten avseende vattenbalans är således tillåtligt enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Vad gäller påverkan på anslutna akvatiska system och grundvattenberoende terrestra ekosystem visar underlaget att det finns ett hydrogeologiskt samband med de naturvärden som identifierats. SGU konstaterar att ansökan framför allt vad avser påverkan på grundvattenberoende ekosystem inte är utförlig, men SGU finner ändå att det är möjligt att bedöma påverkan. SGU gör bedömningen att verksamheten får anses vara tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken avseende även dessa faktorer. Saltvatteninträngning är inte aktuellt att bedöma i nu aktuellt mål.

God kvalitativ grundvattenstatus SGU vill framföra att en återinfiltration av vatten från verksamhetsområdet till

Sid 116 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

grundvattnet (via läckande diken och vattendrag) kan komma att öka den kvalitativa belastningen på grundvattenförekomsten. Det nämns inte direkt i ansökan. SGU noterar dock att utgående vatten ska ha passerat reningsdammar (med sedimentation och oljeavskiljning) vilket SGU ser som en god förutsättning för att minska risken för kemisk påverkan. Vidare är det positivt att det vatten som samlas upp från olika verksamheter inte sammanblandas. De parametrar, och även angivna utsläppsnivåer, som uppställs i villkor 17 får anses rimliga.

SGU bedömer att verksamheten får anses vara tillåtlig enligt 5 kap 4 § miljöbalken.

Villkor 17 och 23 utgående vatten till recipient Villkoren är visserligen främst kopplade till ytvatten, men då del av ytvattnet via recipienten kommer att återinfiltrera till grundvattnet via diken och öppna vattendrag finner SGU ändock anledning att kommentera de av sökanden föreslagna villkoren. Utgående vatten är endast beräknat som ett årsmedelsvärde. Villkoren redovisar inte hur ofta provtagning ska ske. Provtagning behöver ske regelbundet för att få förutsättningar att fånga höga vattennivåer. Villkoren behöver kompletteras med månadsmedelvärde och med angivande av frekvens på provtagning samt uttryckas som begränsningsvärde enligt utvecklad praxis.

Att SGU föreslår tätare provtagningsfrekvens har främst att göra med att ansökan omfattar deponering av muddermassor. SGU menar att även om sådana massor klassas som inerta, så anser ändå SGU att de större miljöriskerna som kan associeras med massor av sådant ursprung, tillsammans med att masshanteringen och deponeringen planeras ske uppströms en grundvattenförekomst, bör motivera den högre provtagningsfrekvensen.

SGU lämnar till domstolen att avgöra frågan om provtagningsfrekvensen.

Sökanden har med anledning av SGU:s yttrande anfört bland annat följande.

Kumulativa effekter och påverkansområde SGU definierar påverkansområde som det största område inom vilket ändringen i

Sid 117 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

grundvattennivå får vara större än medgiven ändring i grundvattennivå till följd av grundvattenuttag eller grundvattenbortledning (eller bägge) (SGU, 2020).

Det påverkansområde som redovisas i MKB med tillhörande bilagor definieras som område inom vilket grundvattennivåer i jord respektive berg kan komma att förändras till följd av den ansökte verksamheten. Gränsen för påverkan har satts till 0,1 meter avsänkning i jord och 0,3 meter berg. Det påverkansområde som redovisats i MKB med tillhörande bilagor stämmer överens med hur SGU definierar påverkansområde.

Sökanden har bedömt de kumulativa effekterna av grundvattenbortledning i samtliga täkter i området samt redovisat den beräknade kumulativa avsänkningen i aktbilaga 47. Det innebär dock inte att påverkansområdet för sökandens ansökta verksamhet ändras. En utökning av påverkansområdet i enlighet med SGU:s yttrande skulle innebära ett avsteg från principen att påverkansområdet ska avse grundvattenbortledning från den ansökta verksamheten. Sökanden kan dock inte justera sitt eget påverkansområde utifrån kumulativ påverkan, eftersom det inte är möjligt att fastställa om det är Rya eller Lundsgården som påverkar de enskilda vattentäkter som finns inom detta område. Att reglera om ett kumulativt påverkansområde är vidare inget som görs enligt praxis. Sökanden vidhåller därför det påverkansområde som redovisas i ansökan.

Informationsvis kan det även påpekas att ansökan har kompletterats med uppdaterade bilagor med tabeller på brunnar inom Rya bergtäkts påverkansområde samt uppgifter om vattenrättsliga sakägare. Dessa omfattar brunnar från samtliga brunnsinventeringar i området (sökandens respektive Svevias).

Sökanden har i ansökan angett att påverkan på brunnar kommer att följas upp inom ramen för kontrollprogrammet och detta kan även omfatta brunnar utanför påverkansområdet för den ansökta verksamheten. Sökanden har redan åtagit sig att inom ramen för kontrollen av den egna verksamheten och givet att både Rya och Lundsgården erhåller tillstånd, övervaka grundvattennivåer i det område där kumulativ

Sid 118 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

påverkan på grundvatten av någon betydelse beräknats uppstå. För det fall oförutsedd skada uppkommer, har berörd part som utgångspunkt möjlighet att vända sig mot båda verksamheterna. Synpunkten föranleder därför inte några ytterligare åtgärder.

Kompensation om enskilda brunnar skadas Som anges i ansökan med tillhörande bilagor är kompensation först aktuell om det uppstår skada. Att en konservativ beräkning av grundvattensänkning vid fullt utbruten täkt visar risk för skada, är inte samma sak som att skada kommer att uppstå. Det är i nuläget inte möjligt att veta vilka enskilda som skulle kunna skadas eller när sådan skada skulle kunna uppstå.

Vidare finns det flera saker som avgör vad som är en lämplig kompensation. Bland annat hur och till vad brunnen används, hur brunnen skadas och vilka alternativ som finns. Det är till exempel stor skillnad på om en brunn för dricksvattenförsörjning inte längre går att använda, jämfört med om lyfthöjden för vattenuttag till trädgårdsbevattning ökar. Det är därmed nödvändigt att kompensationen anpassas till det enskilda fallet.

Sammantaget är det inte möjligt eller lämpligt att nu ange vilka som ska kompenseras och hur. Exempel på kompensationer som kan bli aktuella är dock - ekonomisk ersättning för ökade energikostnader (ökad lyfthöjd) - ekonomisk ersättning för användning av annat vatten (t.ex. vattna med dricksvatten eller ytvatten istället för brunnsvatten) - anpassning av installationer till ändrad grundvattennivå (t.ex. sänka pumpen) - anläggande av ny brunn - anslutning till kommunalt vatten.

Påverkan på brunnar kommer följas upp inom kontrollprogram och att sökanden kompenserar brunnsinnehavaren på lämpligt sätt. Det är också vad sökanden åtagit sig i ansökan.

Sid 119 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Villkor 17 och 23 Sökanden motsätter sig att begränsningsvärdena ska föreskrivas som månadsmedelvärden och inte årsmedelvärden. En sådan reglering förutsätter att provtagning sker fler gånger än vad deponeringsföreskrift NFS 2004:10 föreskriver, vilket inte är motiverat. Sökanden har accepterat länsstyrelsens förslag om att provtagning ska ske sex gånger per år, vilket också är fler gånger än vad som följer av NFS 2004:10. Däremot är en tätare provtagningsfrekvens inte skäligt i förhållande till bland annat kostnaderna och tiden för detta i relation till miljönyttan. Ytterligare avsteg från deponeringsföreskrift ska därför inte göras

Länsstyrelsen i Skåne län har anfört bland annat följande.

Länsstyrelsen anser inte att sökanden har visat att verksamheten kan bedrivas utan att strida mot förbuden i artskyddsförordningen.

Vidare anser länsstyrelsen att sökanden ytterligare behöver beskriva hur anläggandet av yta för avfallshantering samt deponi kommer att utföras för att det ska kunna säkerställas att verksamhetens miljöeffekter i dessa delar är fullt utredda.

Om sökanden kan visa att verksamheten inte strider mot artskyddsförordningen och att alla miljöeffekter till följd av verksamheten är beskrivna och utredda, anser länsstyrelsen att det kan vara möjligt att bevilja ansökan utifrån de allmänna intressen länsstyrelsen har att bevaka.

Länsstyrelsen bedömer visserligen att verksamhetens lokalisering är problematisk eftersom den inte är förenlig översiktsplanen för Klippans kommun, samt att verksamheten kommer att medföra störningar i form av buller, tung trafik och ianspråktagande av närrekreationsområde för de som bor i närheten. Länsstyrelsen anser dock att verksamheten, med de villkor länsstyrelsen föreslår om bland annat arbetstider, bullerbegränsningar och efterbehandling, utifrån dessa aspekter kan anses vara tillåtlig.

Sid 120 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Om tillstånd medges anser länsstyrelsen att villkor ska föreskrivas enligt ovan, se under Motparters och remissmyndigheters inställning . Länsstyrelsen anser även att domstolen i ramen för tillståndet ska reglera vilket avfall som får tas emot inom verksamhetens olika delar samt momentana mängder externt material som samtidigt får förekomma och hanteras inom verksamheten.

Länsstyrelsen anser att en ekonomisk säkerhet om minst 16 000 000 kronor ska ställas för verksamheten.

Grunder för länsstyrelsens inställning Behov av ballastmaterial Enligt Materialförsörjningsplan Skåne (Länsstyrelsen Skåne, 2022) beräknas behovet av ballast i nordvästra Skåne år 2040 uppgå till 3 400 000 ton. Tillståndsgivna årliga uttagsmängder berg i nordvästra Skåne var år 2021 knappt 2 400 000 ton. Sedan dess har några täkter fått tillstånd till utökade uttagsmängder och enligt länsstyrelsens uppgifter är tillståndsgivna årliga uttagsmängder berg i nordvästra Skåne nu knappt 3 100 000 ton (januari 2025). Sett till hela Skåne är det beräknade behovet av ballastmaterial år 2040 (12 860 000 ton) ungefär lika stort som de årliga uttagsmängder berg som var tillståndsgivna år 2021 (12 821 000 ton). Sedan dess har några täkter, både i nordväst som redan nämnt och i sydöst, fått tillstånd till utökade uttagsmängder. Enligt länsstyrelsens uppgifter är tillståndsgivna årliga uttagsmängder berg i Skåne nu cirka 13 800 000 ton (januari 2025).

Under förutsättning att befintliga täkter vars tillstånd går ut de närmaste 15 åren söker och beviljas förnyade tillstånd, vilket man i stor utsträckning kan anta kommer att ske, skulle befintliga täkter i teorin kunna försörja Skåne med tillräcklig mängd ballastmaterial. Dock kan mängden minska med 1 200 000 ton eftersom en av sydvästra Skånes största bergtäkter just har nekats tillstånd till fortsatt verksamhet. Det som också kan påverka tillgången på ballast är den nya verksamhet (mål nr M 4440- 2024) som har sökt tillstånd till bergtäkt med ett årligt uttag på 1 miljon ton berg och morän i på andra sidan väg E4 i förhållande till sökandens planerade bergtäkt i innevarande mål och som länsstyrelsen har yrkat ska få tillstånd.

Sid 121 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Det är inte rimligt att anta att alla bergtäkter producerar ballast enligt maximalt tillståndsgivna mängder varje år. Länsstyrelsen ser därför att det finns ett objektivt behov av nya eller utökade bergtäkter i Skåne. Det är främst i sydvästra Skåne som det kan blir ett underskott på lokalt ballastmaterial. Möjligheterna till nya eller utökade bergtäkter där är dock starkt begränsade av tillgång till lämplig berggrund och många motstående intressen. Länsstyrelsen ser därför att kan finnas ett behov av att transportera ballast till sydvästra Skåne från andra delar av länet.

Lokalisering Översiktsplan Enligt länsstyrelsens bedömning kan den sökta verksamheten inte anses vara förenlig med mark- och vattenanvändningen Tätortsnära natur och det som anges kopplat till detta i Klippans översiktsplan. I översiktsplanen för Klippans kommun finns också generella ställningstaganden om att antalet täkter i kommunen ska hållas lågt och brytningstiderna korta. Översiktsplanen är dock inte bindande och det är Klippans kommun som bäst kan bedöma hur stor inverkan den sökta verksamheten får på översiktplanes mål och intentioner.

Närboende Vid den planerade lokaliseringen av verksamheten kommer det att finnas cirka 55 bostäder inom 500 meter från verksamhetsområdet. Verksamheten kommer att medföra buller som sprids till omgivningen samt en stor mängd transporter. Det område som verksamheten kommer att ta i anspråk är i dag naturmark som utnyttjas för rekreation för boende i området samt delvis är utpekat som tätortsnära natur i översiktsplanen för Klippans kommun.

Sökanden har genom bland annat buller- och trafikutredningar i miljökonsekvensbeskrivningen visat att transporterna ryms inom befintligt vägnät samt att verksamheten kan innehålla naturvårdsverkets riktvärden för industribuller vid bostäder. Utredningarna visar också att verksamhetens transporter inte kommer att medföra att riktvärden för trafikbuller överskrids eller medföra en bullerökning av betydelse i de fall där riktvärden redan överskrids till följd av buller från befintlig trafik.

Sid 122 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Området är redan starkt bullerutsatt genom lokaliseringen längs med väg E4. Vid etablering av båda de två täktverksamheter som nu söker tillstånd kommer bullerbelastningen att öka. Även om Naturvårdsverkets riktlinjer om buller kommer att innehållas så kommer störande buller att påverka ett större område än tidigare. Det kan också bli svårare för de närboende att finna relativt tystare platser inom sina fastigheter och där de rör sig i närområdet för rekreation, eftersom bullerpåverkan kan komma från fler källor och fler håll än i nuläget. Även vibrationer och luftstötvågor från sprängningar kan upplevas som störande även om de inte risker att medföra någon materiell skada. För att påverkan på närboende inte ska bli alltför stor anser länsstyrelsen att verksamheten ska begränsas avseende bland annat arbetstider och buller i enlighet med länsstyrelsen villkorsförslag.

Ytor för avfallshantering och deponi Sökanden har i kompletteringen tydligt redogjort för hur avbaningsmassor som uppkommer vid täktverksamheten kommer att hanteras, och det finns områden på situationsplanen för upplag av dess avbaningsmassor. För att domstolen ska kunna bedöma miljöeffekterna av den samlade verksamheten och vid behov föreskriva relevanta villkor anser länsstyrelsen att sökanden även tydligare behöver beskriva vilka interna massor som uppkommer vid iordningsställande av ytorna för asfaltverk, avfallshantering och deponi.

I ansökan framgår kort att terrängjustering kommer att göras vid behov. Vid jämförelse mellan situationsplanen, karta S1, och efterbehandlingsplanen, karta M3, kan konstateras befintliga höjdskillnader på upp till cirka 10 meter kommer att jämnas ut. I vilken mån bottenytan för deponin kommer att utjämnas framgår inte. Det framgår inte heller om utjämningen berör fast berg som i så fall behöver sprängas eller vilka mängder överskottsmassor som eventuellt uppkommer och hur dessa i så fall kommer att hanteras.

Artskydd Större vattensalamander och andra groddjur Länsstyrelsen anser att de skyddsåtgärder som sökanden föreslår för större vattensalamander inte är tillräckligt tydliga för att säkerställa att områdets kontinuerliga

Sid 123 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

ekologiska funktion för arten kan upprätthållas på ett sådant sätt att bevarandestatusen inte påverkas.

Sökanden har åtagit sig att anlägga en kompletterande vattensamling för vattensamling G1/G2 och har pekat ut en möjlig plats för detta. Det framgår dock inte om denna kommer att anläggas på ett sådant sätt att den kan bibehållas även efter verksamhetstiden.

För vattensamlingarna G3, G6/G11 och G9 har sökanden åtagit sig att övervaka grundvattennivåerna och vid behov anlägga kompletterande vattensamlingar i närområdet kring de ursprungliga dammarna. Sökanden har dock inte visat att det finns möjliga platser för nya vattensamlingar och det framgår inte heller för dessa om de kommer att anläggas på ett sådant sätt att de kan bibehållas även efter verksamhetstiden.

Vattensamlingen G9 ligger inom verksamhetsområdet i område som på situationsplanen har markerats som område för avbaningsmassor. Det framgår inte av ansökan hur vattensamlingen kan komma att påverkas av att markanvändningen runt omkring förändras. Länsstyrelsen ser att det kan finnas risk för till exempel grumling av vattnet och att strandzoner och landmiljön i direkt anslutning till vattensamlingen förändras så att områdets ekologiska funktion för arten försämras.

Vattensamlingarna G4, G8 och G10 har sökanden bedömt inte kommer att påverkas av grundvattensänkningen i området. De ligger dock inom påverkansområdet för grundvattenavsänkningen. Länsstyrelsen att det finns en risk att även dessa påverkas, även om påverkan för dessa vatten kan antas bli mindre. För G4 saknas också bedömning av eventuell påverkan med anledning av uppströms omledning av det vattendrag som enligt sökanden förser vattensamlingen med vatten. Länsstyrelsen anser att även dessa behöver omfattas av skyddsåtgärder i form av övervakning och vid behov kompletteras av nya dammar. För dessa anser dock länsstyrelsen att det räcker att övervakning och eventuella åtgärder framgår av kontrollprogrammet för verksamheten.

Sid 124 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Det finns också två utpekade potentiella övervintringsmiljöer inom verksamhetsområdet. Det framgår inte av ansökan i vilken mån dessa kommer att bevaras. Sökanden har åtagit sig att vid nyanläggning av nya lekvatten skapa vilo- eller övervintringsplatser för större vattensalamander. Det är endast i norra delen av verksamhetsområdet som det säkert kommer att anläggas ett nytt lekvatten (som ersättning för G1/G2). Om de två utpekade potentiella övervintringsmiljöerna kommer att påverkas behöver sökanden också tillskapa nya vilo- och övervintringsplatser som ersättning för dessa, även om inga ytterligare lekvatten behöver anläggas.

För bedömning av tillåtlighet utifrån artskyddsbestämmelserna så behöver det vara säkerställt att verksamheten inte i någon del medför en skada vare sig under eller efter avslutad verksamhet. En skyddsåtgärd bestående av återföring av vatten till känsliga biotoper kan vara funktionell medan verksamheten är i drift, men det behöver då även säkerställas att det finns förutsättningar att upprätthålla den funktionen efter det att verksamheten avvecklas. Just åtaganden om återföring av vatten har i andra exempel visat sig vara en olämplig långsiktig lösning. Sökanden har beräknat att det kommer att ta 30 år tills grundvattennivån är återställd efter avslutad täktverksamhet. För att säkerställa områdets kontinuerliga ekologiska funktion för större vattensalamander och andra groddjur behöver vattensamlingarna kunna bibehållas under denna tid även om sökanden inte längre kommer att ha rådighet att pumpa vatten till dem.

För att säkerställa att områdets kontinuerliga ekologiska funktion för större vattensalamander och andra groddjur kan upprätthållas på ett sådant sätt att bevarandestatusen inte påverkas, och att artskyddsdispens inte behövs för påverkan på större vattensalamander, behöver sökanden redovisa: - Hur nya vattensamlingar anläggs för att de ska kunna bibehållas även efter verksamhetstiden. - Var kompletterande vattensamlingar för G3, G6/G11 och G9 vid behov kan anläggas.

Sid 125 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- Att G9 kan skyddas från påverkan vid förändrad markanvändning, alternativt att kompletterande vattensamling kan anläggas i närområdet. - Hur de två utpekade potentiella övervintringsmiljöerna kommer att påverkas av verksamheten och, om dessa påverkas så att miljöernas ekologiska funktion för arten försämras, hur och var nya miljöer kan tillskapas så att artens bevarandestatus inte riskerar att försämras. - Vid vilka indikatorer vid övervakningen sökanden avser att vidta åtgärder, så att detta kan ske utan att förbuden i artskyddet aktualiseras.

Länsstyrelsen anser även att de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att undvika artskyddsdispens ska fastställas i villkor.

För de arter som omfattas av den nationella fridlysningen (vanliga padda, vanlig groda och mindre vattensalamander) avser förbudet endast dödandet av individer. Förbudet gäller dock arternas samtliga levnadsstadier. Åtgärder som vidtas för att skydda internationellt fridlysta arter kommer också att skydda de nationellt fridlysta arterna. Om detta kan ske på ett tillfredställande sätt bedömer länsstyrelsen att sökanden därmed uppfyller tillåtligheten avseende den nationella fridlysningen.

Fåglar Alla vilt levande fåglar i Sverige är skyddade enligt fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Vid fågelinventeringen noterades flera rödlistade arter som troligen eller möjligen häckar inom området. Det rör sig om grönsångare, gulsparv, entita, ärtsångare och spillkråka. Av dessa är spillkråkan upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.

För att undvika påverkan på häckande fågel under anläggningsskedet anser länsstyrelsen att avverkningsarbeten ska göras under en period då fåglar inte riskerar att häcka i träd och buskar, det vill säga 1 april - 15 juli. Länsstyrelsen bedömer att detta, tillsammans med de anpassningar och åtgärder sökanden har åtagit sig avseende att spara träd inom två områden inom verksamhetsområdet och i möjligaste

Sid 126 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

mån spara kantzoner och busksnår, är tillräckligt för att verksamheten ska vara tilllåtlig med beaktande av fåglar.

Dagvattenhantering Enligt karta vattenhantering (ab 50) ser det ut som att omledningen av vattendrag kommer att innebära att ett öppet vattendrag leds genom området för asfaltstillverkning. Länsstyrelsen anser att sökanden behöver redovisa hur det säkerställs att dagvatten från området samlas upp och leds till avsedd sedimentationsdamm och inte når vattendraget innan det har renats.

Ekonomisk säkerhet Sökanden har föreslagit en ekonomisk säkerhet på 9 000 000 kronor. Vid en beräkning av säkerheten enligt Miljösamverkan Sveriges modell får länsstyrelsen fram att den ekonomiska säkerheten bör vara 16 000 000 kr. Beräkningen utgår från en kostnad om 14 kr m för täktens brytområde, 15 kr m för deponiområdet (i enlighet med sökandens bedömning) och 4 kr m för övriga verksamhetsområdet. Länsstyrelsen finner ingen anledning att frångå modellens metodik för uträkning av säkerhet, utan yrkar att säkerhet för återställning av verksamhetsområdet ska ställas enligt detta belopp.

Därtill behöver sökanden ställa en säkerhet för de 50 000 ton avfall som momentant kan komma att lagras inom verksamheten. Sökanden har framfört att dessa massor kommer kunna deponeras på platsen och att den ekonomiska belastningen vid en oförutsedd nedläggning om återvinningsmassor finns kvar på anläggningen därför är obetydlig.

Länsstyrelsen ser inte att det är självklart att de massor som tas emot för återvinning är inerta då inga krav ställs på detta i tillståndet. Det är alltså inte säkert att dessa massor kan tas omhand på deponin inom verksamheten. Enligt en prisuppgift länsstyrelsen har kännedom om från ett avfallsföretag kan det medföra en kostnad på minst 900 kronor/ton om detta ska omhändertas av samhället inom ramen för en återställning utan sökandens tillgång till maskinpark och arbetare.

Sid 127 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen anser inte att sökanden har visat att verksamheten kan bedrivas utan att strida mot förbuden i artskyddsförordningen. Sökanden har inte visat att det finns förutsättningar att, i tillräcklig omfattning och på ett godtagbart sätt, leda bortvatten från befintliga vattendrag till nya vattensamlingar på ett sätt som säkerställer deras funktion och syfte.

Länsstyrelsen anser inte heller att sökanden i tillräcklig grad har beskrivit och utrett verksamhetens samlade miljöeffekter avseende åtgärder som kan behöva utföras utanför verksamhetsområdet samt hur terrängjustering i samband med anläggandet av yta för avfallshantering samt deponi kommer att påverka ytavrinning och därmed vattenföring i närbelägna vattendrag.

I andra hand, och under förutsättning att sökanden kan visa att verksamheten inte strider mot artskyddsförordningen och att miljöeffekterna till följd av verksamheten är tillräckligt beskrivna och utredda, anser länsstyrelsen att det kan vara möjligt att bevilja ansökan utifrån de allmänna intressen länsstyrelsen har att bevaka.

Länsstyrelsen anser dock inte att avfall som uppfyller Naturvårdsverkets krav för känslig markanvändning (KM) ska få användas för konstruktion av den geologiska barriären i den planerade deponin.

Länsstyrelsen vidhåller även att domstolen i ramen för tillståndet ska reglera vilket avfall som får tas emot inom verksamhetens olika delar samt momentana mängder externt material som samtidigt får förekomma och hanteras inom verksamheten.

Sid 128 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen vidhåller att en ekonomisk säkerhet om minst 16 000 000 kronor ska ställas för verksamheten.

Grunder för länsstyrelsens förstahandsyrkande Ytor för avfallshantering och deponi Länsstyrelsen ansåg i tidigare yttrande (den 4 februari 2025) att sökanden tydligare skulle beskriva terrängjustering och masshantering vid iordningsställande av ytorna för asfaltverk, avfallshantering och deponi. Sökanden har nu förtydligat detta och det framgår att viss sprängning kommer att ske vid terrängjusteringen. Länsstyrelsen anser att sökanden behöver beskriva hur detta kommer att påverka ytavrinning och därmed vattenföring i närbelägna vattendrag.

Vattendragen kommer att påverkas på flera sätt av verksamheten. Dels genom de åtgärder som ingår i ansökan om vattenverksamhet (omledning av vattendrag samt bortledning av grundvatten som avleds till vattendragen), dels vid tillskapande av nya vattensamlingar. Länsstyrelsen anser att även terrängjusteringens eventuella påverkan på vattendragen behöver tas i beaktande för att det ska kunna säkerställas att verksamhetens miljöeffekter i dessa delar är fullt utredda.

Verksamhet och åtgärder utanför verksamhetsområdet I kommentaren till förslag till ny formulering av villkor 4 framgår att sökanden vill kunna genomföra 12:6-anmälningar för åtgärder utanför verksamhetsområdet. Länsstyrelsen ställer sig frågande till vad det är för typ av åtgärder. Länsstyrelsen vill i sammanhanget påpeka att verksamhetens samlade miljöeffekter ska omfattas av prövningen. Även åtgärder utanför verksamhetsområdet som är nödvändiga för, eller har ett samband med, verksamheten ska därmed ingå i prövningen. Sökanden behöver därför beskriva dessa åtgärder och dess miljöeffekter.

Artskydd Större vattensalamander och andra groddjur Det finns ett antal vattensamlingar inom och i närheten av verksamhetsområdet. Av

Sid 129 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

sökandens naturvärdesinventering framgår att dessa fungerar som lekvatten för groddjur. I vattensamlingarna G5, G6, G8, G9 och G10 har det påvisats spår av större vattensalamander. Det finns även miljöer som är lämpliga som övervintringsplatser för större vattensalamander inom verksamhetsområdet.

Större vattensalamander är fredad enligt 4 a § artskyddsförordningen (2007:845) vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, avsiktligt förstöra eller samla in ägg, och skada djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Det är alltså inte bara individer av arten som är skyddade utan även artens livsmiljöer.

För att den planerade verksamheten inte ska strida mot artskyddsförordningen måste sökanden därmed visa att livsmiljöernas kontinuerliga ekologiska funktion för större vattensalamander kan upprätthållas. Enligt länsstyrelsen inbegriper det att möjligheterna för arten att fortplanta sig och övervintra inte får försämras till följd av den planerade verksamheten.

I fråga om andra groddjur som har påvisats i området, vanlig groda, vanlig padda och mindre vattensalamander, är det enlig 6 § artskyddsförordningen förbjudet att döda, skada och samla in exemplar, samt ta bort eller skada rom och yngel. För att inte döda eller skada individer i något utvecklingsstadium av vare sig större vattensalamander eller andra groddjur måste det säkerställas att verksamheten inte påverkar de identifierade lekvattnen under föryngringssäsongen.

Länsstyrelsen ansåg i tidigare yttrande (den 4 februari 2025) att de skyddsåtgärder som sökanden då hade föreslagit inte var tillräckligt tydliga för att säkerställa att områdets kontinuerliga ekologiska funktion för arterna kunde upprätthållas på ett sådant sätt att bevarandestatusen inte påverkas. Sökanden har nu kompletterat sin ansökan och beskrivit var och hur kompletterande vattensamlingar kan anläggas och att dessa kan bibehållas även efter verksamhetstiden. Av sökandens komplettering

Sid 130 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

framgår att de nya vattensamlingarna är tänkta att anläggas inom verksamhetsområdet och ska förses med vatten från befintliga ytvattendrag. Hur detta ska gå till är dock inte närmare beskrivit och det framgår inte om det finns förutsättningar att leda bort vatten från de aktuella vattendragen som omnämns i kompletteringen.

Länsstyrelsen anser att omledning av vatten från befintliga vattendrag, så att en delström leds via nya vattensamlingar och förser dessa med vatten, är vattenverksamhet. För att kunna bedöma om denna vattenverksamhet är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enlig 11 kap. miljöbalken behövs mer underlag.

I de fall vattenverksamheten är tillståndspliktig eller anmälningspliktig anser länsstyrelsen att det ska prövas inom ramen för ansökan i detta mål, rimligen efter ett tilläggsyrkande från sökanden. För att kunna göra en bedömning av vattenverksamheten och dess påverkan på befintliga vattendrag behöver underlaget omfatta: - Vilka sträckor av vattendragen som berörs av omledningen, det vill säga var i befintliga vattendrag avledning kommer ske och var flödet från vattensamlingen åter leds till det ursprungliga vattendraget. - Hur stort flöde det är i berörda sträckor av de befintliga vattendragen, hur stort flöde som leds om till vattensamlingarna, och hur flödet i befintliga vattendrag därmed påverkas. - Vad det förändrade flödet får för påverkan/konsekvenser i de befintliga vattendragen.

De åtgärder som behövs för att skapa nya vattensamlingar omfattas inte av sökandens ansökan om vattenverksamhet, och det inte är visat att dessa åtgärder kan vidtas utan skadlig påverkan på befintliga vattendrag. För att en ny vattensamling som förses med vatten genom passiv omledning ska fungera för groddjur behöver det därtill säkerställas att det inte kan komma in fisk från vattendraget.

Sid 131 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen anser inte att sökanden har visat att de planerade åtgärderna som krävs för att undvika konflikt med artskyddsförordningen är möjliga att genomföra. Länsstyrelsen anser därmed att det inte är möjligt att bevilja ansökt tillstånd.

Grunder för länsstyrelsens andrahandsyrkande Avfallsmassor för konstruktion av deponin Sökanden framför i sitt yttrande den 4 mars 2025 att massor som används till den geologiska barriären kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav för känslig markanvändning (KM) samt att i den mån avfall (KM-massor) används till den geologiska barriären ingår det i yrkandet om att ta emot 3 miljoner ton avfall för att anlägga och driva deponi.

Länsstyrelsen anser inte att det är lämpligt att använda KM-massor för konstruktion av den geologiska barriären inom området som är tidigare opåverkat. Länsstyrelsen anser inte heller att det är möjligt att använda KM-massor inom ramen för en inert deponi.

Länsstyrelsen vill påpeka att utifrån såväl sökandens yrkanden som sökandens föreslagna villkor 13 och 14 ska massor som deponeras och används för konstruktionsändamål i deponin, vilket länsstyrelsen anser även omfattar konstruktion av geologisk barriär, uppfylla kriterierna för inert avfall.

Lokalisering Att, som sökanden framför, lokaliseringen får anses vara mycket lämplig för denna typ av verksamhet kan länsstyrelsen inte hålla med om. Sökandens har med sina utredningar visat att verksamhetens miljöeffekter, som buller, vibrationer, utsläpp och transporter, som olika parametrar var för sig inte överskrider riktvärden för vad som ofta anses vara inom tillåtna gränser i vägledningar och praxis.

Sid 132 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vid bedömning av om tillstånd kan ges behöver dock verksamhetens samlade effekter på såväl människors hälsa som miljön beaktas, och detta måste beaktas i förhållande till förutsättningarna på platsen. I bedömningen ska också vägas in de samlade kumulativa effekter som uppstår sammantaget med andra verksamheter.

För att vara en plats som valts ut för en verksamhet som en täkt och avfallshanteringsanläggning, som är förknippad med konkreta störningar som buller, vibrationer och väldigt många tunga transporter, är området förhållandevis tättbebyggt. Ärendet är speciellt i det avseendet att här kan komma finnas tre bergtäkter, och dessutom den ansökta avfalls- och deponiverksamheten, inom en ovanligt liten yta. Länsstyrelsen anser att detta ska beaktas vid bedömning av om tillstånd kan ges och vid villkorsskrivningen för ett eventuellt tillstånd.

Reglering av avfallsslag och mängder i tillståndets ram Länsstyrelsen vidhåller att det ska framgå av tillståndets ram (och då inte i villkor) vilka avfallstyper som får tas emot och hur dessa får behandlas vid verksamheten. Det framgår av 22 kap. 25 a § miljöbalken att en dom som omfattar tillstånd att behandla avfall ska innehålla uppgifter om avfallstyper och den behandlingsmetod som ska tillämpas på avfallet.

Länsstyrelsen anser inte att detta bör skapa problem i händelse av att till exempel lagstiftningen kring avfallsslag och koder uppdateras. Om avfallskoder specifikt anges i en tillståndsprövning så måste senare tolkning och tillämpning av det tillståndet ta hänsyn till hur avfallskoderna såg ut vid tidpunkten för när tillståndet gavs.

Dagvattenhantering Länsstyrelsen ansåg i tidigare yttrande (den 4 februari 2025) att sökanden behövde redovisa hur dagvatten från området för asfaltstillverkning samlas upp för att inte nå vattendraget innan det har renats. Sökanden har fortfarande inte egentligen redovisat detta men har tydliggjort att ytvatten från området för asfaltverket inte kommer att blandas med vattnet som leds förbi/under området. Länsstyrelsen anser därmed att denna fråga inte utgör hinder för att medge tillstånd för verksamheten.

Sid 133 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Ekonomisk säkerhet Länsstyrelsen vidhåller att sökanden behöver ställa en säkerhet för de 50 000 ton avfall som momentant kan komma att lagras inom verksamheten. Eftersom sökanden föreslår olika kriterier för avfall som tas emot vid avfallsåtervinningen och deponin så är det inte självklart att avfallet i återvinningsverksamheten kommer kunna tas omhand vid deponin i händelse av oförutsedd nedläggning. Vidare är det enligt 8 § Förordning (2001:512) om deponering av avfall inte tillåtet att deponera avfall som samlats in i syfte att återvinnas.

Sökanden har med anledning av länsstyrelsens yttrande anfört bland annat följande.

Lokalisering Lokaliseringen av en bergtäkt bygger på att det är ett rimligt avstånd till avsättningsområdet och att behov av materialet finns. Sökanden har visat på det föreliggande behovet och vikten av samhällets tillgång till lämpligt bergmaterial, vilket även verifieras av SGU i dess yttrande. Även länsstyrelsen bekräftar att det finns objektivt behov av nya eller utökade täkter i Skåne.

Sökanden har genomfört en gedigen lokaliseringsutredning för att hitta den bästa lokaliseringen utan att vara för långt från avsättningsområdet. Sökanden har tydligt redogjort för de parametrar som varit avgörande för den valda lokaliseringen. Den påverkan som verksamheten kan ge upphov till bedöms som acceptabel utifrån sökandens utredningar, vilka även visar att föreslagna villkor kommer att kunna innehållas. Den möjligen mindre avvikelse från översiktsplanen som lokaliseringen innebär förändrar inte den bedömningen. Det tål i sammanhanget att upprepas att översiktsplaner inte är juridiskt bindande.

Sökanden anser utifrån det som framgått i tidigare skrivelser samt vad som anges i detta yttrande att lokaliseringen tydligt visats vara lämplig. Närheten till en stor transportled samtidigt som det inte uppstår någon otillåten påverkan på människors hälsa eller miljö innebär att verksamheten utifrån lokaliseringsperspektivet kan accepteras och att tillstånd också ska meddelas.

Sid 134 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Den ansökta verksamheten innebär endast att en mindre del av det område som pekas ut som tätortsnära natur tas i anspråk. Större delen av det utpekade området för tätortsnära natur kommer alltså att kvarstå och kan nyttjas för friluftsliv och rekreation även i framtiden. Som påpekats i aktbilaga 40 (sökandens komplettering) saknar översiktsplanen tydliga riktlinjer om att täkter inte ska etableras inom vissa områden i kommunen. Och även i de fall då en sådan tydlig inriktning finns kan avsteg från detta behöva ske (jmf. MÖD:s mål nr 11988-21, där översiktsplanen stadgade att inga ytterligare bergtäkter skulle etableras i kommunen men MÖD trots detta beviljade sökanden tillstånd för nyetablering av täktverksamhet).

Av Klippans kommun översiktsplan framgår det därtill att tillgången till naturgrus och bergmaterial är nödvändig för att bygga och underhålla samhällets infrastruktur, vägar och bostäder (se s. 144). Ianspråktagandet av en mindre del av område för tätortsnära natur kan som mest anses utgöra en mindre avvikelse från översiktsplanen och står inte i konflikt med översiktsplanens intentioner. I likhet med nämnda målet ovan från MÖD kan konstateras att de argument som kommit till uttryck i översiktsplanen för att inte tillåta en etablering av täkt på den aktuella platsen inte har sådan tyngd att de utgör hinder för lokaliseringen av bergtäkten. Därtill kan konstateras att det inte är något i Örkelljunga kommuns översiktsplan som hindrar en etablering.

Verksamheten tar sammantaget endast en begränsad del av området i anspråk och det samspel med naturen som önskas i översiktsplanen kommer det fortsatt att finnas plats för. Verksamheten kommer inte förhindra att detta inte kan tillhandahållas utanför verksamhetsområdet.

Det har framkommit synpunkter på att sökanden skulle ha lagt för stor vikt vid transportfrågan vid utredningen rörande lämpliga lokaliseringar. Även om sökanden beaktat alla relevanta aspekter i sin lokaliseringsutredning kan konstateras att upplevda störningar från täktverksamheter beror, enligt sökandens erfarenhet, ofta på transporter och rör buller, dammspridning samt säkerhetsaspekter. Denna aspekt har således varit en viktig del av lokaliseringsutredningen, om än inte den enda. Sökanden instämmer därmed inte i att denna aspekt skulle ha viktats för tungt.

Sid 135 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av vad som anförs ovan är det högst relevant att lokalisering i förhållande till möjliga transportvägar väger tungt vid placering av en täktverksamhet. Det bör även påpekas att aspekten transporter i lokaliseringsutredningen inte enbart handlar om avstånd till större transportvägar utan även om vägstandard och störningar för närboende till följd av transporter. Vad gäller störningar för närboende till följd av transporter får verksamheten anses väl lokaliserad. Från verksamhetsområdet utmed väg 1838 fram till trafikplats Mölletofta och väg E4 - dvs. den huvudsakliga transportvägen till och från verksamhetsområdet - finns det inga bostäder i anslutning till transportvägen. Detta innebär synnerligen goda förutsättningar för att bedriva denna transportintensiva typ av verksamhet med ett minimum av störningar. Därutöver har följande slutsatser dragits från lokaliseringsutredningen.

Enligt lokaliseringsutredningen har samtliga tänkbara alternativ för en samlokalisering av täkt och deponi rimliga förutsättningar med avseende på avstånd till bostäder (från respektive potentiellt verksamhetsområde). De alternativ som uppvisar sämre förutsättningar med avseende på transporter har valts bort. Fyra av dessa bortvalda alternativ har goda förutsättningar avseende områdesskydd med mera, medan det valda alternativet har rimliga förutsättningar. Ett av de bortvalda alternativen har goda förutsättningar avseende vattenförekomster, medan det valda alternativet har rimliga förutsättningar. I sammanhanget bör det nämnas att det slutligen valda alternativet inte medför någon oacceptabel påverkan på vare sig natur- och kulturmiljö eller närbelägna vattenförekomster.

Slutligen stod valet mellan två alternativ, som främst skiljer sig åt med avseende på förutsättningarna för transporter. Det slutligen valda alternativet har goda förutsättningar och det bortvalda alternativet rimliga förutsättningar.

Sammantaget vidhålls den bedömning som redovisats i lokaliseringsutredningen, dvs. att Rya bergtäkt utgör det bästa alternativet ur miljösynpunkt för en samlokalisering av täkt och deponi vid en bedömning utifrån samtliga relevanta aspekter.

Artskydd Avseende kompletterande vattensamling för vattensamling G1/G2 har sökanden för

Sid 136 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

avsikt att anlägga ett nytt lekvatten vid läge A enligt karta i figur 1 nedan (aktbilaga 217 i målet). Detta lekvatten kommer att försörjas med ytvatten ifrån två mindre diken/uträtade vattendrag som rinner in i området norrifrån. Dessa diken ligger utanför beräknade påverkansområden och vattenflöden från dessa kommer därmed inte att påverkas av planerad verksamhet. Dessa diken är belägna långt upp i vattensystemet och är av allt att döma inte fiskförande och innehåller inte heller kräftor. Som en extra försiktighetsåtgärd, för att undvika kolonisation av fisk och kräftor, kommer inkommande och utgående vatten till/från anlagda dammar att passera över grunda grusbäddar. Då såväl dessa diken som läge A ligger utanför beräknat påverkansområde kommer anlagda vatten att kunna bibehållas även efter verksamhetstiden.

Figur 1. Situationsplan med lägen för nyanläggning av grodvatten, punkter för inventerade grodvatten samt markerad gräns för påverkansområde.

Avseende kompletterande vattensamling för vattensamling G3, G6/G11 och G9 är läget för ny vattensamling i relation till punkten G3 placerad vid läge B, nya vatten för G6/G11 placeras vid läge C eller D medan nytt vatten för punkten G9 placeras

Sid 137 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

vid läge F. Läge B är placerad vid samma dike/uträtade vattendrag som ersättningsvattnen vid läge A. Dammar här kommer att försörjas med ytvatten från samma vattendrag. Nya dammar vid läge C och D kommer att försörjas med ytvatten från Kungabäcken som delvis härstammar från omlett vatten norrifrån. Denna bäck är, liksom vattendraget som försörjer läge A och B, av allt att döma fri från fisk och kräftor då den ligger mycket högt upp i vattensystemet och innehåller flera vandringshinder i de lägre delarna av sitt lopp. Detta gör att fisk från Pinnån med biflöden inte kan vandra upp. Läge F kommer att försörjas med ytvatten via omledning av vatten från samma bäck som leder till läge C och D. Samtliga lägen för nya dammar kommer således att försörjas med ytvatten vilket innebär att dessa nyanlagda dammar kommer att kunna finnas kvar även efter verksamhetstiden. Som en extra försiktighetsåtgärd kommer samtliga nya dammar vid läge B, C, D och F också att förses med grusbäddar över vilka inkommande och utgående vatten till/från anlagda dammar kommer att passera.

Avseende vattensamlingen G9 som ligger i den västligaste utkanten av det område i vilket sökanden planerar att lägga upp avbaningsmassor. För att säkerställa att strandzon förblir oförändrad och att vattnet ej grumlas kommer befintlig vegetation att lämnas i en zon om cirka 10 meter runt vattensamlingens norra, östra och södra kant. Väster om vattensamlingen kommer ett stråk att lämnas ut till verksamhetsområdets gräns där inga massor kommer att placeras. Detta innebär att vandringsvägar till och från vattensamlingen, för större vattensalamander och andra groddjur, kommer att förbli intakta från väster. Därmed bedöms ingen försämring av områdets ekologiska funktion för groddjur att uppstå.

Avseende vattensamlingarna G4, G8 och G10 kommer sökanden att inkludera uppföljning av vattennivåer i kontrollprogrammet för verksamheten, och i detta kommer även eventuella åtgärder att beskrivas tydligt.

När det gäller försörjning av vatten till vattensamlingen G4 så kommer den planerade omledningen av delsträcka Kungabäcken att ske inom verksamhetsområdet och uppströms G4. Detta innebär att omledningen inte påverkar G4.

Sid 138 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Avseende vattensamlingen G5 är denna vattensamling belägen utanför beräknat påverkansområde och i detta vatten förväntas inga förändringar som en konsekvens av planerad verksamhet.

Avseende de två övervintringsmiljöerna är de båda utpekade övervintringsmiljöerna är belägna i naturvärdesbiotop 6 samt naturvärdesbiotop 24 i framtagen naturvärdesinventering. Inga av dessa båda naturvärdesobjekt kommer att beröras av den planerade verksamheten och övervintringsmiljöerna i dessa båda naturvärdesobjekt kommer därför att finnas kvar intakta. Övervintringsmiljöer för groddjur hanteras också i framtagen plan för att förstärka biodiversiteten i anslutning till planerat verksamhetsområde.

Skulle ett framtida behov av att nyanlägga ytterligare övervintringsmiljöer uppstå kommer detta att göras genom att skapa stenrösen, stockupplag eller liknande med frostfria utrymmen (se utförlig beskrivning i Andrén 2024). Dessa kommer i första hand att placeras intill befintliga grodvatten vid G3 och G9 eller möjligen i ersättningsvatten till dessa. Ytterligare lämpliga platser för att anlägga övervintringsmiljöer finns i anslutning till lägena C, D och F på kartan.

Utifrån ovan beskrivna förtydliganden bedöms den kontinuerliga ekologiska funktionen för större vattensalamander och andra groddjur i och intill planerad täkt kunna upprätthållas på ett sådant sätt att bevarandestatusen för dessa djur inte påverkas. Bedömningen är alltjämt att artskyddsdispens inte erfordras.

Sökanden åtar sig i villkor 27 länsstyrelsens förslag på villkor 27 att kontrollera och journalföra grundvattennivåerna i riktning mot de i utpekade vattensamlingarna (d.v.s. vattensamlingarna G3, G4, G6, G8, G9, G10 och G11) för att kunna detektera förändringar som kräver åtgärder till skydd för fridlysta groddjur. De indikatorer som ska gälla vid övervakningen av befintliga och tillkommande vattensamlingar ska framgå av kontrollprogrammet och tas fram i samråd med sakkunnig inom området.

Sid 139 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Ekonomisk säkerhet Länsstyrelsen motiverar en höjning av den ekonomiska säkerheten av två skäl. För det första anser länsstyrelsen att säkerheten bör beräknas enligt Miljösamverkan Sveriges modell. Sökanden menar att en sådan bedömning strider mot gällande rättspraxis, se t.ex. MÖD:s dom i mål nr M 10574-19 från den 3 juni 2021. I domen konstaterar MÖD att denna modell inte ger en rättvisande bild av kostnaderna för efterbehandling när syftet är att skapa en täktsjö. Sökanden vidhåller därför sin beräkning i denna del.

Det andra skälet som länsstyrelsen anger är att en ekonomisk säkerhet bör ställas för de 50 000 ton avfall som momentant kan lagras i verksamheten (se yrkande g om att årligen få föra in, tillfälligt lagra och genom mekanisk bearbetning återvinna 50 000 ton icke-farligt avfall). Länsstyrelsen menar att det inte är säkert att dessa massor kommer att uppfylla kriterierna för att få läggas på deponin. Sökanden har justerat vilka avfallstyper som ska få mottas för återvinning, se villkor 13 ovan. De massor som hanteras i verksamheten kommer kunna deponeras på anläggningen, användas för konstruktion för deponikroppen eller för avslutning av deponin varför det täcks av den ekonomiska säkerheten för täkt och deponi. Sökanden vidhåller därför att någon kostnad för bortforsling inte kommer uppstå som påverkar beräkningen av den ekonomiska säkerheten.

Noteras ska även att länsstyrelsen i sitt yttrande för Svevia AB:s ("Svevia") ansökan om Lundsgården angett att "Bolaget har i sin ansökan inte velat precisera fördelningen av avfallstyper, vilket innebär att ett worst case skulle innebära att 80 000 ton keramik eller klinkers ska tas omhand. Om detta ska omhändertas av samhället inom ramen för en återställning av verksamheten utan bolagets tillgång till maskinpark och arbetare bör detta vara förenat med en kostnad på minst 900 kr/ton (prisuppgift från avfallsföretag för att lämna denna typ av inert material till deponi)."

Länsstyrelsen har lämnat samma prisuppgift i yttrandet för Rya, vilka inte längre är tillämpbar för Rya sedan avfallskoder i sökandens yrkade villkor 13 ändrats samt på

Sid 140 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

grund av att sökanden har en inert deponi. Mot bakgrund av ovan vidhåller sökanden sin beräkning avseende den ekonomiska säkerheten.

Reglering av avfall i ramen 1 22 kap. 25 § första punkten miljöbalken anges att en dom som omfattar tillstånd att behandla avfall alltid ska innehålla uppgift om avfallstyper och mängden avfall som får behandlas. Av förarbetena till bestämmelsen (se prop. 2010/11:125 s. 40 f.) framgår att det är tillståndsmyndigheten som anger hur dessa lämpligen preciseras i tillståndet.

Sökanden har föreslagit ett villkor som reglerar vilka avfallsslag som får tas emot på anläggningen. Länsstyrelsen anser att domstolen inom ramen för tillståndet ska reglera vilket avfall som får tas emot inom verksamhetens olika delar, utan att motivera bakgrunden till detta.

Den yrkade tillståndstiden sträcker sig över 30 år. Mycket kan hända och uppdateras under denna period, såväl vad gäller avfallsslag som koder för detta. Även praxis avseende tillämpning och uppdelning i olika koder kan förändras över tid. Det får mot bakgrund av detta anses mer ändamålsenligt att reglera om avfallsslag inom ramen för villkoren jämfört med i tillståndsramen. Länsstyrelsens förslag skulle innebära att varje uppdatering i förordningen eller praxis skulle kräva ett ändringstillstånd från sökanden för att mottagning av avfallet ifråga fortsatt ska kunna ske. En sådan reglering är inte motiverad utifrån att sökanden yrkat på att endast få motta icke-farligt avfall som inte överstiger nivåer för känslig markanvändning (KM) eller inertkriterierna. Det finns därtill inget hinder i 22 kap. 25 § mot att reglera avfallsslagen i villkor i enlighet med sökandens förslag. Att avfallsslagen regleras i villkor innebär att det oavsett krävs en villkorsändring för att ändra vilka avfall som får tas emot på anläggningen.

Ytor för avfallshantering och deponi De interna massor som uppkommer vid iordningsställande av ytorna för asfaltsverk, avfallshantering och deponi är avbaningsmassor. De lager massor som krävs för att

Sid 141 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

bygga yta på området kommer också utgöras av jungfruliga massor för att säkerställa rätt kvalitet på underbyggnad. Som nämnts tidigare kommer inget avfall införas för anläggningsändamål sånär som på det som används för att konstruera och stabilisera deponin.

Anläggande av dessa verksamhetsytor kommer att ske med massbalans. I huvudsak kommer massbalansen också att ske på varje delområde för att inte behöva flytta massor inne på området, vilket innebär ekonomiska och miljömässiga merkostnader med anledning av ökad tidsåtgång och fler maskintimmar. I andra hand kan utbyte av mindre tekniskt lämpliga massor från delytorna ske mot motsvarande mängd massor från avbaning eller annan del av området.

Angående terrängjustering inom området så kommer det behöva ske både genom schaktning och i viss mån även sprängning. Sprängningen i detta fall är inte inom ramen för täktverksamheten då syftet inte är att ett uttag av berg utan för att markbereda och planera för verksamheten. Det överblivna berget kommer nyttjas för terrängjustering inom området. Bottenytan i deponin behöver inte vara helt plan, d.v.s. bottenytan för deponin kommer till viss del inte att behöva utjämnas. Stabiliteten i den färdiga deponikroppen kan dessutom gynnas av en varierande underyta.

Dagvattenhanteringen Sökanden har i kompletteringarna i aktbilaga 50 på karta visat läge för omledning av vattendrag. Kulvertering kommer att ske under asfaltsverksamhetens område och under vägar, i övrigt kommer vattendraget att vara öppet. Ytvatten från området för asfaltverket kommer inte att blandas med det ovidkommande vattnet som leds under ytan, utan kommer att ledas till sedimentationsdamm för rening.

Klippans kommun har anfört bland annat följande.

Ansökt placering av verksamheten strider mot kommunens översiktsplan och dess intentioner. Tätortsnära natur finns utpekat kring samtliga större orter i kommunens översiktsplan och är tänkt att vara just det, natur i närheten av tätort. Storleken på

Sid 142 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

ytorna av den tätortsnära naturen och att de är sammanhängande har ett värde i sig, förutom för flora och fauna, eftersom de bidrar till orternas attraktivitet för boende och besökare och är en av översiktsplanens delar för att skapa en god livsmiljö i Klippans kommun. Gröna tätortorter ger kommunen en bra grund för en ekologisk hållbarhet. Genom att främja gröna tätorter servar vi våra ekosystemtjänster, det vill säga de funktioner i naturen som på något sätt gynnar oss och upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Dessa tjänster som vi får av naturen så som luftrening, utjämning av temperaturvariationer och pollinering är ovärderliga. Enligt översiktsplanen ska kommunen värna de naturnära boendemöjligheterna som en av kommunens attraktionskraft. Tillsammans med övriga grönytor har den tätortsnära naturen även en viktig betydelse för det sociala deltagandet och interaktionen mellan människor oavsett inkomst, ålder och etnicitet, och skapar förutsättningar för ökad integration och social sammanhållning, vilket också beskrivs i översiktsplanen.

Översiktsplan anger även följande ställningstaganden: att tillstånd till täkter för grus, lera och dylikt skall meddelas restriktivt och först efter noggrann prövning i varje enskilt fall. Att antalet öppna täkter hålls lågt och brytningstiderna korta. Att grus inte bryts inom ett influensområde för befintlig eller framtida vattentäkt. Att täkterna ska ha en lämplig geografisk spridning och att nya verksamheter inte får riskera att bidra till en försämrad boendemiljö som leder till ökade bullernivåer och trafikmängd eller föroreningar.

Då det redan finns en existerande bergtäkt och två ansökningar, varav sökandens är en, inom ett väldigt begränsat område går det svårligen att argumentera för att antalet hålls lågt, med en lämplig geografisk spridning eller att de inte riskerar att bidra till en försämrad boendemiljö.

För bygglovspliktiga åtgärder inom det område som ansökan avser kommer det att krävas detaljplan. Vid nyetablering av en Sevesoverksamhet ska bygglovspliktiga åtgärder prövas med detaljplan. Det har ingen betydelse på vilket sätt som åtgärden kräver bygglov, det vill säga om det är nybyggnad, tillbyggnad eller annan väsentlig

Sid 143 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

ändring än tillbyggnad. Kravet på detaljplan gäller såväl Sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesoförordningen.

Med begreppet verksamhet avses hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar. Verksamhet omfattar såväl det geografiska området som gemensam infrastruktur eller tillhörande aktiviteter på platsen.

Den möjlighet som plan- och bygglagen erbjuder kommuner som vill avvakta med att avgöra en lovansökan är att besluta om anstånd med att avgöra frågan om lov eller förhandsbesked till dess att planarbete har avslutats. Det är dock kommunen som avgör om, när och var en detaljplan tas fram.

Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att det inom verksamhetsområdet kommer finnas kontor, personalutrymmen, verkstad och förrådsbyggnader samt att dessa kan komma att flyttas under verksamhetens drifttid. Samtliga av dessa är bygglovspliktiga och nödvändiga för att verksamheten ska kunna bedrivas. Det framgår inte av ansökningshandlingarna eller miljökonsekvensbeskrivningen hur sökanden tänker sig att hantera kravet på detaljplan när de bygglovspliktiga åtgärderna ska genomföras. Det framgår inte heller vilka konsekvenser detta kan få för intilliggande fastigheter och om ortsutvecklingen som helhet kan förhindras eller försvåras, speciellt med tanke på de kumulativa effekterna, av flera Sevesoklassade anläggningar i närområdet. I Mark och miljödomstolens dom gällande mål P 6165- 23, bygglov för en kontorsbyggnad i en bergtäkt, ansågs inte kravet på detaljplan vara oproportionerligt trots att kommunen det berörde ansåg att detaljplan inte behövdes.

Klippans kommun anser att ansökningshandlingarna inte är kompletta vad det gäller de kumulativa effekterna av flera bergtäkter och asfaltverk i så nära anslutning till varandra. Asfaltverk ger upphov till andra miljöeffekter än bergtäkter och sökanden

Sid 144 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

behöver redogöra för eventuella kumulativa effekter och vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas utan en oacceptabel påverkan på människors hälsa eller miljö. En redogörelse för detta saknas i ansökningshandlingarna.

De kumulativa effekterna på korsningen väg 1838/Lisåkravägen går inte att bedöma då den beräknade trafikmängden helt bortser från servicetrafik och fordonsrörelser från personal som ska arbeta på sökandens och Svevias anläggningar. Av samma anledning går det heller inte att göra en bedömning av eventuellt buller från fordon, kapaciteten i korsningen eller trafiksäkerheten då en större mängd tung trafik ska blandas med en odefinierad mängd personbilar.

Kommunen förtydligar återigen vikten av att trafiksäkerheten upprätthålls i korsningen samt att eventuella framtida trafiksäkerhetshöjande åtgärder som behövs ska bekostas av sökanden.

Utifrån redovisade synpunkter och de besvär och obehag som de boende i Stidsvig vittnar om från redan befintliga täkter så är kommunen eniga om att ytterligare täkter vore förödande för området. Därför riktar man skarp kritik till att ytterligare bergtäkter ska tillskansas i området kring Stidsvig.

Sökanden har med anledning av Klippan kommuns yttrande anfört bland annat följande.

Sökanden vidhåller att bestämmelserna om detaljplan inte träffar den ansökta verksamheten då varken brytning av berg eller hantering av sprängämne kräver bygglov.

Avseende kumulativa effekter vid asfalttillverkning anför sökanden att det som framför allt skiljer asfalttillverkning från bergtäktverksamhet vad gäller miljöpåverkan är dess utsläpp till luft och att den kan orsaka lukt. Det finns goda möjligheter att förebygga olägenheter från lukt. Av MKB:n framgår att luftutsläppen från asfalt-

Sid 145 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

verket främst utgörs av stoft, kvävedioxid och svaveldioxid. Den ansökta verksamheten i sin helhet bedöms inte ge upphov till luftutsläpp i sådana mängder att det skulle finnas någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids.

Några kumulativa effekter av betydelse bedöms inte uppstå till följd av asfaltverket i den ansökta verksamheten tillsammans med de befintliga asfaltverk som finns vid trafikplats Mölletofta respektive inom Mölletoftatäkten samt det planerade asfaltverket inom Svevias ansökta verksamhet Lundsgården.

Avseende trafikpåverkan är det korrekt att servicetrafik och fordonsrörelser från personal inte inkluderats i trafikutredningen. Dessa fordonsrörelser är dock färre och ger mindre trafikpåverkan jämfört med den tunga trafiken. Även vad gäller buller är det den tunga trafiken som är dimensionerande. Trafikutredningen visar belastningsgraden på nämnda vägar. Belastningsgraden är kvoten mellan det trafikflöde som vill passera och det teoretiska trafikflöde som maximalt kan passera. Det är önskvärt att belastningsgraden är lägre än 0,6. Trafikutredningen visar att det mest belastande scenariot (trafikflöden år 2045 med trafik från Rya bergtäkt, Svevias planerade täkt, del 2 av detaljplan Mölletofta samt detaljplan Övarp) ger en belastningsgrad på så lite som mellan 0,07 och 0,17. Det finns alltså en stor andel ledig kapacitet för servicetrafik och personalens fordonsrörelser.

Örkelljunga kommun har anfört bland annat följande.

Anläggningen omfattas av detaljplanekrav och ansökt verksamhet inte är förenlig med gällande översiktsplan.

Utifrån av sökanden upprättat material kan konstateras att bygglovspliktiga åtgärder planeras. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att det inom verksamhetsområdet kommer finnas kontor, personalutrymmen, verkstad och förrådsbyggnader. Samtliga av dessa är bygglovspliktiga och nödvändiga för att verksamheten ska

Sid 146 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

kunna bedrivas. Vid nyetablering av en Sevesoverksamhet ska bygglovspliktiga åtgärder prövas med detaljplan (4 kap. 2 § plan- och bygglagen). Plankrav finns dessutom för bygglovspliktiga åtgärder som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. (4 kap. 3 § b plan- och bygglagen). Bodar är byggnadsverk, täkt är anläggning, upplag är anläggning, parkering är anläggning. (6 kap. 1 § 2. samt 6 kap. 1 § 8 planoch byggförordningen). Mark och miljödomstolen meddelade i oktober 2024 en dom gällande bygglov för en kontorsbyggnad i en bergtäkt. Domstolen slog fast att det krävdes en detaljplan i fallet (inte bara bygglov) och att det inte kan anses oproportionerligt att kräva detaljplan (Mål P 6165-23). För bygglovspliktiga åtgärder inom det område som ansökan avser kommer det att krävas detaljplan.

I gällande översiktsplan, ÖP2040, finns följande av kommunfullmäktige antagna ställningstaganden om täktverksamheter, som inte finns omnämnda i av sökanden inlämnade handlingar: - Det är bättre att utöka driften i befintliga bergtäkter än att öppna nya täkter i orörd natur. - Täkter får inte störa kommunens större besöksmål, som är utpekade i översiktsplanens utvecklingsinriktning.

Utvecklingsinriktningen för Örkelljungas översiktsplan ÖP2040 pekar ut klustret med golfbanan, Ingeborrarpsgården och Rya kyrkoruin som ett av kommunens större besöksmål. Kommunen ska verka för att besöksmålen är attraktiva och tillgängliga. Vidare anger utvecklingsinriktningen sammanhängande områden för natur och friluftsliv, där större landskapspåverkande projekt inte får placeras. Ingeborrarp ingår i ett av dessa områden. Utvecklingsinriktningen lyfter också fram gamla banvallen som ett supercykelstråk som ska möjliggöra cykelpendling. Detta supercykelstråk ligger dikt an det område som ansökan avser.

Sökanden har med anledning av Örkelljunga kommuns yttrande anfört bland annat följande.

Sid 147 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vad Örkelljunga kommun har anfört avseende ett mål från denna domstol där en annan fråga gällande Seveso behandlats kan inledningsvis noteras att domen är överklagad och att prövningstillstånd har meddelats hos Mark- och miljööverdomstolen ("MÖD") (mål nr P 14609-24), varför utgången i målet fortsatt är oviss. Därtill föreligger det avgörande skillnader mellan det målet och ifrågavarande prövning, då av kommunen hänvisat mål avser en tillkommande byggnad från en annan aktör, vilket varit ett av de avgörande skälen till att detaljplanekravet föreskrevs. I sökandens fall är det i alla delar av verksamheten samma aktör, varför denna dom redan av detta skäl inte är relevant för aktuell prövning.

En bedömning ska dock givetvis i tillståndshänseende göras utifrån riskerna kopplat till Sevesoverksamhet, men inte som en detaljplanefråga. I den delen kan konstateras att det är fråga om Sevesoverksamhet enligt den lägre nivån, att ämnena inte lagras på platsen, att ämnena inte blir explosiva förrän de blandas samt att det endast är under korta tidsperioder som sprängämnen hanteras i verksamheten på ett sådant sätt som medför att moment i bergtäkten utgör en Sevesoverksamhet.

Avseende överrensstämmelsen med Örkelljungas översiktsplan redovisar sökanden behovet av en ny bergtäkt på den aktuella platsen i bemötandets huvudinlaga. Den ansökta verksamhetens påverkan på området för golfbanan, Ingeborrarpsgården och Rya kyrkoruin har redovisats i MKB:n, både vad gäller buller och påverkan på utblickar. Den genomförda bullerutredningen visar att ljudnivåerna vid de tre objekten - när den ansökta verksamheten bedrivs fullt ut - med marginal kommer att underskrida de riktvärden för industribuller som gäller vid bostäder såväl dagtid som kvällstid. Trafikbuller vid Ingeborrarpsgården och Rya kyrkoruin kommer inte att öka till följd av den ansökta verksamheten. Vid golfbanan ökar trafikbullret obetydligt (ungefär 1 dB) vid golfbanans restaurang, som är belägen nära väg 1838.

Av de i MKB:n redovisade fotomontagen framgår det att den ansökta verksamheten inte går att se från vare sig golfbanan, Ingeborrarpsgården eller Rya kyrkoruin.

Sid 148 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Rörande den gamla banvallen som avses bli ett framtida supercykelstråk, har det i kompletteringen av ansökan påpekats att banvallen är belägen utanför det ansökta verksamhetsområdet och att den ansökta verksamheten inte kommer att försvåra realiserandet av ett supercykelstråk.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att den ansökta verksamheten medför obetydlig påverkan på golfbanan, Ingeborrarpsgården och Rya kyrkoruin och att den inte står i konflikt med översiktsplanen för Örkelljunga kommun. Därtill kan konstateras att översiktsplanen inte utesluter att nya täkter kan behöva öppnas eller föreskriver att så inte får ske.

Söderåsens miljöförbund har anfört bland annat följande.

Miljöförbundet anser inte att vald plats uppfyller kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken då den utpekade platsen inte är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

I lokaliseringsutredningen har sökanden pekat ut nio olika möjliga lokaliseringar för en kombinerad bergtäkt och deponi för inerta massor samt fem möjliga lokaliseringar för enbart en deponi. I bedömningen av de olika lokaliseringarna finner sökanden att flera av alternativen är likvärdiga eller bättre avseende tre bedömda parametrar och avgörande vid slutlig bedömning har varit närhet till större transportleder i det här fallet E4:an. Miljöförbundet konstaterar att det inom ett avstånd om cirka 35 km från föreslagen lokalisering finns flera fungerande bergtäkter etablerade i närheten av betydligt mindre transportleder än väg E4. Söderåsens miljöförbund anser mot bakgrund av detta faktum att närheten till väg E4 är inte så avgörande som sökanden gör gällande. Söderåsen miljöförbund bedömer att det bland de identifierade platserna kan finnas likvärdiga eller bättre alternativ till lokalisering.

De av sökanden genomförda bullerutredningar visar teoretiskt sett att man kan innehålla de allmänt tillämpade rikt-/begränsningsvärdena för externt industribuller i

Sid 149 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

omgivningen. Miljöförbundet uppfattar det som att då delar av området idag är belastat med ljud från vägtrafiken på E4 är inte av avgörande betydelse att området utsätts för ytterligare ljudbelastning. Söderåsen miljöförbund menar dock att det inte går att rakt av jämställa störningseffekt av ett vägtrafikljud med ljudet från en verksamhet med omfattande hantering och bearbetning av stenmaterial. Miljöförbundet bedömer att karaktären av det ljud som uppkommer i den planerade verksamheten är sådan att det utgör en betydligt kraftigare störning än det vägtrafikljud som kan uppfattas. Enligt miljöförbundets bedömning talar detta för att ändamålet inte kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Sökande har presenterat mätningarna från asfaltverket avseende VOC och PAH:er vid normala processcenarier och spridningsberäkningar, samt att risken för att halter som kan påverka människors hälsa i omgivningen är obefintlig. Miljöförbundet har egen erfarenhet och har tagit del av erfarenheter från en närliggande kommun som visar, oaktat att föroreningshalterna är på en så låg nivå att de strikt medicinsk inte innebär en risk för påverkan på människors hälsa kan lukt från asfalttillverkning sprida sig förhållandevis långa sträckor. Denna lukt kan vara av en sådan intensitet och allmänt förekommande att den utgör en sådan psykologisk belastning att den kan betraktas som olägenhet för människors hälsa i miljöbalkens mening. Mot bakgrund av den närliggande bebyggelsen i Rya bedömer miljöförbundet risken som så påtaglig att det talar för att ändamålet inte kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Sökanden har med anledning av miljöförbundets yttrande anfört bland annat följande.

Avseende lokaliseringsutredning framför sökanden att den ansökta verksamheten är av en sådan typ att den förknippas med ett stort antal tunga transporter. Det är ett välkänt faktum att transporter till och från en täktverksamhet kan innebära störningar för närboende utmed transportvägarna. Upplevda störningar från täktverksamheter beror, enligt sökandens erfarenhet, ofta på just transporter och rör buller, dammspridning samt säkerhetsaspekter. I sammanhanget kan nämnas att även

Sid 150 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Svevia i sin ansökan om tillstånd för bergtäkten Lundsgården framhållit förutsättningarna för transporter som en avgörande faktor för valet av plats.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan är det högst relevant att lokalisering i förhållande till möjliga transportvägar väger tungt vid placering av en täktverksamhet med mera. Det bör även påpekas att aspekten transporter i lokaliseringsutredningen inte enbart handlar om avstånd till större transportvägar, utan även om vägstandard och störningar för närboende till följd av transporter. Vad gäller störningar för närboende till följd av transporter står den valda lokaliseringen i en klass för sig. Från verksamhetsområdet utmed väg 1838 fram till trafikplats Mölletofta och väg E4 dvs. den huvudsakliga transportvägen till och från verksamhetsområdet - finns det inga bostäder i anslutning till transportvägen. Detta innebär synnerligen goda förutsättningar att bedriva denna transportintensiva typ av verksamhet med ett minimum av störningar från dess transporter.

De alternativ som uppvisar sämre förutsättningar med avseende på transporter valdes bort. Fyra av dessa bortvalda alternativ har goda förutsättningar avseende områdesskydd med mera, medan det valda alternativet har rimliga förutsättningar. Ett av de bortvalda alternativen har goda förutsättningar avseende vattenförekomster, medan det valda alternativet har rimliga förutsättningar. I sammanhanget bör det nämnas att det slutligen valda alternativet inte medför någon oacceptabel påverkan på vare sig natur- och kulturmiljö eller närbelägna vattenförekomster. Slutligen stod valet mellan två alternativ, som främst skiljer sig åt med avseende på förutsättningarna för transporter. Det slutligen valda alternativet har goda förutsättningar och det bortvalda alternativet rimliga förutsättningar.

Sid 151 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sammantaget vidhålls den bedömning som redovisats i lokaliseringsutredningen, dvs. att Rya bergtäkt utgör det bästa alternativet ur miljösynpunkt för en samlokalisering av täkt och deponi.

Avseende buller bör det förtydligas att det riktvärde på 40 dB(A) som gäller för friluftsområden enligt Naturvårdsverket vägledning om buller från industrier och verksamheter (rapport 6538), avser områden i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv, där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Som påpekats i aktbilaga 40 (kompletteringen) kan omgivningarna kring det ansökta verksamhetsområdet inte betecknas som områden där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet till följd av befintligt buller från vägtrafik. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller i friluftsområden bedöms således inte vara tillämpliga.

Utifrån ovan samt då bullerutredningen visar att gällande riktvärden för verksamhetsbuller kan innehållas vid närliggande bostäder bedöms den ansökta verksamheten medföra små konsekvenser med avseende på industribuller.

I den genomförda lokaliseringsutredningen konstaterades det att samtliga tänkbara alternativ för en samlokalisering av täkt och deponi har rimliga förutsättningar med avseende på avstånd till bostäder. Det finns således bostäder i relativ närhet till verksamhetsområdet oavsett lokaliseringsalternativ. Det valda alternativet har bedömts uppfylla miljöbalkens krav på en lämplig lokalisering.

Avseende asfalttillverkningen fokuserar Söderåsens miljöförbund på utsläpp av luktande föroreningar från asfalttillverkning. Luktande föroreningar är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kemiska föreningar. Dessa kännetecknas av att de kan förnimmas med luktsinnet, ofta i halter som är mycket lägre än halter där medicinska effekter kan riskeras.

Asfaltverket kommer att lokaliseras cirka 300 meter från närmaste bostäder. Ett asfaltverk kan då och då medföra viss lukt och att det ska bli totalt luktfritt i närmaste

Sid 152 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

omgivning är inte möjligt att uppnå. Däremot ska luktpåverkan i omgivningen minimeras så att det inte orsakar en luktolägenhet. Detta innebär att man vid normal drift inte bör förnimma lukt från verksamheten i omgivningen.

Vid asfaltverk uppstår de största luktande utsläppen normalt i processgaserna från produktionen och vid det planerade verket kommer de att släppas ut via en skorsten mellan 35-55 meter över mark (troligen närmare 50 meter). Andra luktkällor vid ett asfaltverk är exempelvis förträngningsluft vid fyllning av bitumentankar. Luktkoncentrationen därifrån är normalt hög, men det utgående flödet är relativt litet. Fyllning av bitumentankar bedöms endast ge lukt i nära anslutning till utsläppspunkterna. Utsläppet sker dessutom endast i samband med påfyllning av tankarna från tankbil.

Det sker även vissa diffusa luktande utsläpp bland annat vid fyllning av transportvagn och asfaltfickor men dessa källor bedöms endast ge lukt i direkt anslutning till utsläppspunkterna.

Det finns ett antal faktorer som kan påverka utsläppen av lukt från ett asfaltverk, bland annat val av råvaror, teknik, processkännedom och planering. De senaste åren har det förekommit fler luktklagomål än vanligt från asfaltverksamhet i Sverige vilket sannolikt förklaras av karaktären i den bitumen som använts. Råoljan som använts i bitumen kommer från olika källor vilket kan påverka lukten beroende på oljans innehåll av svavel och organiska ämnen. Enligt sökanden har det främst varit bitumen förknippat med Ryssland som haft en ovanligt problematisk lukt de senaste åren. Sökanden har dock inte använt sådant bitumen.

Storleken på de luktande utsläppen från ett asfaltverk är vidare inte den enda faktorn som påverkar eventuell lukt i omgivningen utan det beror också på hur utsläppet sker. Luktpåverkan i omgivningen kan därför variera en hel del mellan olika verk. En av de viktigaste faktorerna för att undvika luktstörningar i omgivningen är skorstenshöjden. En hög skorsten förbättrar initialspädningen från en luktande källa

Sid 153 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

och är ett bra och kostnadseffektivt sätt att reducera luktbesvären kring en anläggning. Genom en ökad utsläppshöjd späds plymen mer innan den når marknivå. Detta betyder att när plymen väl når marken har lukthalten ofta reducerats till låga nivåer. Störst effekt av en hög skorsten fås närmast källan medan effekten sedan avtar med avståndet. Asfaltverket vid Rya planeras att utrustas med en skorsten på närmare 50 meter vilket bedöms ge en bra utspädning i omgivningen.

Skulle luktolägenheter trots allt uppstå i omgivningen åtar sig sökanden att utreda det luktande utsläppet och föreslå eventuella åtgärder. Det finns tekniska lösningar som kan minska luktpåverkan från asfaltverk. Sådana lösningar är dock förenade med omfattande investerings- och driftkostnader, varför de utifrån en skälighetsbedömning inte bör vara aktuella förrän en faktisk störning konstateras, jfr 2 kap. 7 § miljöbalken. Eftersom verket vid Rya är ett nytt asfaltverk kommer det även att utrustas med bästa tillgängliga teknik. I kompletteringen av ansökan har sökanden beskrivit sin asfalttillverkning och arbetet med att minimera lukt från asfaltverk. Här redogjordes även för det enda klagomålsärende som sökanden har behövt hantera rörande lukt från asfalttillverkning. Det kan särskilt noteras att detta klagomålsärende avslutades dels till följd av att ingen risk för människors hälsa bedömdes föreligga, dels då tillsynsmyndigheten gjorde bedömningen att förekomsten av störande lukt vare sig var så varaktig eller så återkommande att olägenhetsbegreppet kunde verifieras.

GELITA Sweden AB har anfört bland annat följande.

GELITA använder vatten från Pinnån och renar det i ett vattenverk till livsmedelskvalitet. Det renade vattnet används till livsmedelsproduktion. Utan tillgång till vatten från Pinnån kan inte produktionen fortgå. GELITA bedömer att den sökta verksamhetens utredningar kring utsläpp av föroreningar till recipienten inte är tillräckliga då det förekommer brister i underlaget och genomförande av recipientutredningen. I Pinnån, finns flera utpekade särskilda förorenande ämnen (SFÄ), arsenik, koppar, krom, zink, diflufenikan, imidakloprid, MCPA och metribuzin. I den utred-

Sid 154 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

ning som avser att bedöma sökta verksamhetens påverkan på den vattenkemiska påverkan som den sökta verksamheten kommer ha har inte samtliga av dessa ämnen inkluderats i verksamhetens påverkansanalys. Detsamma gäller utpekade prioriterade ämnen nonylfenol, tetrakloretylen, trikloretylen, bly och blyföroreningar, kadmium och kadmiumföreningar, nickel och nickelföroreningar, flouranten och benso(a)pyren. I recipientutredningen är det otydligt på vilka grunder urvalet av föroreningar som presenteras i beräkningarna genomförts. Det önskas ett förtydligande kring detta och med hänsyn till fler ämnen som verksamheten kan komma att påverka vattenförekomsten med. Förhöjda halter av bland annat ovan ämnen i vattenförekomsten kan påverka GELITAs möjlighet till vattenuttag till sin verksamhet.

GELITA bedömer även att det finns frågetecken kring huruvida uppträngande grundvatten inom verksamhetsområdet har tagits med i bedömningen, och om det gjorts en riskbedömning över vilka föroreningar som kan förekomma i det uppträngande grundvattnet på fastigheterna. Ansökan om tillstånd för verksamheten innefattar asfaltstillverkning vilket kan innebära andra föroreningar än de som redovisats i recipientutredningen, samt föroreningar som normalt uppstår i dagvattnet från parkeringsytor och kontor. Exempelvis kan de förekomma PAHer från sådan markanvändning, vilket ej inkluderats i recipientutredning. I Bilaga B4 avseende vattenhanteringen redovisas inte beräknade föroreningshalter i utgående vatten innan eller efter föreslagen rening som ligger till grund för beräkningarna som recipientutredningen utgår ifrån.

GELITA ifrågasätter varför recipientutredningen inte innehållet ett scenario med lågflöde i vattenförekomsten då det markant kan påverka tillskottshalterna i vattenförekomsten och vid bedömning om påverkan på vattenförekomsten finns det även gränsvärden för särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen som avser maximal tillåten koncentration vid ett enskilt tillfälle.

I recipientutredningen bedöms påverkan som försumbar, GELITA motsätter sig den bedömningen och önskar förtydligande kring vad som avses med en försumbar påverkan och i förhållande till vad.

Sid 155 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Sammanfattningsvis anser GELITA att sökanden inte påvisat att ingen otillåten påverkan på vattenförekomsten kommer att ske och att det inte utesluter att av GELITA bedriven verksamhet kommer att påverkas negativt om sökanden beviljas tillstånd för att bedriva bergtäkt.

Avseende luftstötvåg och vibrationer från sprängning har GELITA har ingen anmärkning på de värden som är framräknade för dess byggnader avseende vibrationsnivå och luftstötvåg. Sökanden bär ansvaret för att skador inte ska uppstå och för att ersätta den som har fått skador på grund av verksamheten.

Vid en bedömning av eventuella uppkomna skador ska en fackman anlitas som ska bedöma orsaken. Det är viktigt att sökanden för noggranna sprängjournaler med tidpunkt, sprängplats, samverkande laddning etc. för att eventuella skador ska kunna kopplas samman med utförda sprängningar. Det är även viktigt att sökanden genomför vibrationsmätningar i de viktigaste byggnaderna vid varje sprängning.

Riktvärde för känslig utrustning är relevant för servrar och ställverk i GELITAS verksamhet. Gällande så kallad forskarmiljö kan betydligt lägre riktvärden vara aktuella för att störning av verksamheten inte ska ske. Om det finns risk för att verksamheten hos GELITA blir störd på grund av vibrationer från sprängningar bör verksamhetsutövaren för täkten och GELITA komma överens om tidpunkter då sprängning kan utföras utan att av GELITA bedriven verksamhet störs.

Sökanden har med anledning av yttrande från GELITA Sweden AB anfört bland annat följande.

I recipientutredningen analyseras de ämnen som, baserat på erfarenhet av liknande verksamheter, bedöms kunna förekomma i det utgående vattnet. Sökanden har mångårig erfarenhet av att bedriva likartade verksamheter och tar kontinuerligt prover på det utgående vattnet från sina aktiva verksamheter. Det är dock av stor vikt

Sid 156 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

att GELITA känner sig trygga med det underlag som presenteras i målet och att utsläppet från sökandens verksamhet inte kommer äventyra vattenkvaliteten i Pinnån eller verksamheten bedriven av GELITA.

Enligt riskbedömningen i VISS kan det eventuellt förekomma en risk att de särskilda förorenande ämnena diflufenikan, MCPA och metribuzin förekommer i recipienten till följd av diffusa källor från omkringliggande jordbruksmark. Diflufenikan, MCPA och metribuzin används som ogräsmedel inom jordbruket. Risken för att sökandens verksamhets utgående vatten ska innehålla något av dessa ämnen bedöms som ytterst liten.

De prioriterade ämnena tetrakloretylen och trikloretylen har provtagits på AB Multos gamla fabriksområde i Örkelljunga, där halter påvisats i grundvattnet. Området kommer att saneras, vilket är ett pågående arbete där Örkelljunga kommun är huvudman. Multofabrikens verksamhetsområde låg inom Skönna mosse i Örkelljunga kommun, cirka en mil från sökandens planerade verksamhetsområde. Skönna mosse ligger utanför det direkta tillrinningsområdet till grundvattenförekomsten Pinnån-Eket (lokaliserad norr om den grundvattenförekomst som sökanden till viss mån berör, det vill säga Ingeborrarp). Det är därför inte troligt att föroreningar från Multofabrikens område kommer att nå varken grundvattenförekomsten Pinnån - Eket eller grundvattenförekomsten Ingeborrarp. Det finns även en grundvattendelare i höjd med Ingeborrarp som gör att föroreningen, i det fall det trots allt skulle nå grundvattenförekomsten Pinnån-Eket, inte kommer ledas till påverkansområdet för sökandens ansökta verksamhet. Det är inte heller möjligt att förorenat vatten når sökandens verksamhetsområde via ytvattnet, då områdena ligger inom olika delavrinningsområden vilket utgör ytvattendelare mellan ansökt verksamhetsområde och Skönna mosse. Till följd av avståndet och förekomsten av grundvattendelare mellan Skönna mosse och sökandens verksamhetsområde bedöms risken att föroreningar som härrör från Skönna mosse skulle ingå i sökandens utgående vatten som obefintlig.

Sid 157 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Länshållningsvattnet från ansökt verksamhet, som är det utsläppsvatten som till viss del kan komma att innehålla grundvatten, bedöms avrinna från verksamhetsområdet med ett årligt medelflöde på 18,5 l/s. Viktigt att notera är att länshållningsvattnet inte enbart består av grundvatten, utan även innehåller bland annat nederbörd. Det totala flödet i Pinnån kommer, vid tillskott från verksamhetens utgående vatten, att uppgå till cirka 2 792 l/s (vid medelvattenföring). Länshållningsvattnet utgör således cirka 0,66 % av det totala flödet i Pinnån.

Vid medellågvattenföring i recipienten (MLQ: 320 l/s) utgör länshållningsvattnet cirka 5 % av det totala flödet i recipienten. Procentandelen kommer dock i realiteten bli än mindre, då lågvattenföring i recipienten uppkommer till följd av bland annat låg nederbörd, vilket även kommer minska det avrinnande vattnet från verksamhetsområdet. Andelen tillfört länshållningsvatten (inkluderande grundvatten) från ansökt verksamhet bedöms även vid lågvattenföring utgöra en mycket liten del av flödet i Pinnån. Haltbidraget av grundvatten till recipienten bedöms därför bli ytterst marginellt och någon negativ påverkan på vattenkvaliten bedöms inte uppstå.

Sökanden har sedan juni 2024 påbörjat månatlig vattenprovtagning i recipienten. Provtagning genomförs på två platser i recipienten, där provpunkt 1 är placerad uppströms Norra bäckens utlopp och provpunkt 2 cirka 200 meter nedströms Kungabäckens utlopp. Vattenanalysen inkluderar bland annat PAH:er, ett flertal metaller, näringsämnen, oljeindex och stödparametrar för att möjliggöra säkra bedömningar av vattenkvaliten i Pinnån. Det har således varit möjligt att genomföra nya beräkningar där bakgrundshalten i recipienten för perioden juni 2024 till januari 2025 inkluderats.

Baserat på resultatet bedöms vattenkvaliteten i Pinnån i dagsläget som god. För de särskilda förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink uppnår recipienten god status, med en god marginal till bedömningsgrunden. Det gäller även för de prioriterade ämnena bly, kadmium och nickel. Vid analys av benso(a)pyren, PAH och fluorid har samtliga mätvärden analyserats under detektionsgränsen för ämnena. Resultatet indikerar dock väldigt låga halter i recipienten. För PAH och benso(a)pyren

Sid 158 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

underskrider halterna även de gränsvärden som Livsmedelsverket anger för dricksvattenkvalitet hos användaren för PAH (0,10 µg/l) och för benso(a)pyren (0,010 µg/l) enligt Livsmedelsverket föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12).

Sökandens verksamhet bedöms ge upphov till utsläpp av de särskilda förorenande ämnena koppar, zink, nitratkväve och ammoniakkväve samt det prioriterade ämnet bly. Därutöver kan utsläpp av PAH förekomma från återvinningsytan samt asfalttillverkningsytan. Utsläpp av PAH:er beräknas i form av benso(a)pyren, där utsläppet antagits till 0,1 µg/l i respektive flöde. Beräkningar av den slutliga halten i recipienten av de ämnen som förväntas uppstå från verksamhetsområdet har genomförts. Resultatet visar på en god vattenkvalitet i Pinnån med en god marginal till respektive ämnes bedömningsgrund eller gränsvärde utan tillskott av sökandens utgående vatten. Därutöver att sökandens kommande utsläppshalter inte riskerar att äventyra möjligheten för att vattenförekomsten ska uppnå god status avseende särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Haltbidraget av benso(a)pyren är så pass lågt att det inte kommer att vara mätbart i recipienten (rapporteringsgräns hos Eurofins är 0,10 µg/l med en mätosäkerhet på 40 %, mätosäkerheten ligger mellan 0,006-0,014 µg/l). Utsläppet från verksamheten kommer därmed inte heller riskera att äventyra GELITA:s verksamhet eller förmåga att nyttja vattnet i Pinnån för livsmedelsproduktion. Samtliga gränsvärden och bedömningsgrunder är dessutom långt lägre än de halter som godkänns för dricksvattenkvalitet, vilket är den nivå som GE- LITA renar vattnet till.

Anledningen till att det i recipientutredningen enbart redovisas halter baserade på medelvattenföring är att de halter som funnits att tillgå baseras på årsmedelvärden. Detta då verksamheten sökanden avser att bedriva ännu inte är aktiv, och att det därav inte finns något faktiskt flöde och faktiska halter ut från verksamhetsområdet vid lågvattenföring. Jämförelsen görs då också mot årsmedelvärden för respektive ämne i HVMFS 2019:25. När beräkningar görs baserat på lågvattenföring ska i vissa fall jämförelse istället göras mot maximal tillåten koncentration, HVMFS 2019:25. Vilken jämförelse som är relevant att göra beror av verksamhetens art, hur utsläppen kommer att ske med mera. Sökanden har gjort beräkning av ett så kallat

Sid 159 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

worst-case scenario där utgångspunkten är årsmedelflöde och årsmedelhalter ut från verksamhetsområdet vid lågvattenföring i recipienten. Resultatet visar att utsläppet från sökandens planerade verksamhet inte överskrider bedömningsgrunderna för maximal tillåtlig halt vid lågvattenflöde. Haltbidraget av benso(a)pyren är, även vid lågvattenflöde, så pass lågt att det inte kommer att vara mätbart i recipienten. För de särskilda förorenande ämnena koppar och zink samt det prioriterade ämnet bly finns inga bedömningsgrunder eller gränsvärden för maximal tillåtlig halt. Den slutliga halten i recipienten vid lågvattenflöde är dock fortsatt lägre än respektive ämnes bedömningsgrund eller gränsvärde avseende årsmedelvärde. Det bedöms således inte föreligga någon risk för att utsläppt vatten från sökandens planerade verksamhet kommer att äventyra recipientens möjlighet att nå god status avseende kvalitetsfaktorn särskilda förorenande ämnen samt prioriterade ämnen. Vattenkvaliteten kommer fortsatt att vara god, och GELITA kommer fortsatt kunna nyttja Pinnån som resurs för sin verksamhet.

Sökanden har bifogat en kompletterande recipientutredning till sitt bemötande.

, , har anfört bland annat följande.

Han äger och bor på fastigheten och även har en egen brunn som används för hushållets vattenförsörjning. Den planerade verksamheten innebär en risk för påverkan på grundvattennivån i området. Han är orolig för att sprängningar eller annan verksamhet kan orsaka skador på fastigheten, exempelvis genom att stenar eller vibrationer skadar byggnader eller annan egendom. Han vill få klargjort ansvarsförhållandena vid eventuella skador på fastigheter eller påverkan på vattenförsörjning samt att säkerställa att han som fastighetsägare inte drabbas ekonomiskt av konsekvenserna av den planerade verksamheten.

Sökanden har med anledning av yttrande anfört bland annat följande.

Sid 160 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Avseende de närboendes frågor om kompensation om enskilda brunnar skadas se bemötande av SGU:s yttrande ovan. Gällande synpunkten om att etableringen av täkten kan leda till en värdeminskning av närliggande fastigheter, ska noteras att denna fråga faller utanför mark- och miljödomstolens prövningsram i detta mål.

, , har anfört bland annat följande.

Han efterfrågar information om grundvattennivån är idag, påverkan på brunnar och källor i området samt på Kungsmossen. Mossen har rödlistad flora och fåglar bland annat kungsfiskare. Vad kommer att hända med dem då det är 400 meter till området där det ska sprängas. Kan radon från marken påverka våra brunnar? Fastigheterna , , och ligger 106 m över havet, har egen borrad brunn som klarar en torr sommar då det är 1,6 m vatten i brunnen. Han har problem vid sprängningar vid Johansson bergtäkten i Stidsvig (mål 1276-20) som ligger 3,9 km ifrån då vattnet blir grumligt. Hur blir det då när det ska sprängas 1 km bort. Skog ska avverkas och någon ny plantering ska inte göras. I hela världen planterar man skog medan i Sverige fäller man den. Han anser att man inte studerat området tillräckligt avseende fladdermöss som omfattas av EU:s habitatdirektiv. Klippans kommun har redan tillåtit utfyllnad på jaktmarker för fladdermöss. Han framför oro kring buller från transportväg 1838, backande hjullastare och att hans fastighet kommer ligga nära återvinningsplatsen. Han har även bifogat bilder av grumligt brunnsvatten, sina vattenfilter efter sprängning i Johanssons bergtäkt och en karta som visar att Kungabäcken är felplacerad på figur 4.7 i underlaget och att det finns flera källor inne på Kungsmossen.

Sökanden har med anledning av yttrande anfört bland annat följande.

Avseende artskydd och närboendes frågor om kompensation om enskilda brunnar skadas se bemötande av länsstyrelsens och SGU:s yttrande ovan.

och , , har anfört bland annat följande.

Sid 161 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Idag finns det en bergtäkt på västra sidan av E4:an som drivs av Johanssons Ballast AB. Tillstånd finns även för ett asfaltverk som inte är på plats på just nu. Det finns också ett asfaltverk som drivs av Svevia. Asfaltverket har påverkat byn väldigt negativt i form av buller, stank och ökad trafik. Verket har fått godkänt av Söderåsens miljöförbund att driva sin verksamhet men det tillståndet har nu dragits tillbaka. Anmälan för att starta upp igen ligger just nu åter på Söderåsens miljöförbund för handläggning och de vet ännu inte utgången av det hela. Svevia har även ansökt hos mark- och miljödomstolen om en bergtäkt på den på västra sidan av motorvägen men norr om den redan existerande bergtäkten.

De är oroade över att ärendena skiljer sig åt avseende kungörelsen och vilka fastigheter som bedöms påverkas av verksamheterna. Svevia har i sin kungörelse många fastigheter jämfört med sökanden som har knappt med en tredjedel. Sökandens verksamhet ligger på samma sida som byn men norr/nordöst om byn i sin helhet och på samma "bergsdel", det vill säga den del där sprängningen kommer ske. Fler fastigheter, även nere i byn, bör påverkas då sprängningarna kommer vara mer påtagliga.

I förhållande till deras fastighet ligger sökandens verksamhet rakt norr om. Hur sökanden menar att de inte skulle påverkas är för dem både förvånansvärt och oroande. De har inte fått det utskick som några få fått vid verksamheterna och de boende på Kungsleden. De ifrågasätter därför om sökandens utredning är att lita på och de verkligen tagit hänsyn till alla som kan påverkas av deras verksamhet. De är oroliga för täktens potentiella påverkan på deras eget vatten. De har betesmark upp mot Kungsleden/Öjamaden och mellan skogspartierna. Betesmarken får sitt vatten från små naturliga bäckar som rinner ner från de högre höjderna. Kommer detta att påverkas av bergtäkten som ligger norr och på kullen där vattnet kommer ifrån? Kommer deras damm som får vatten från bäckar och källor att försvinna? Hur kommer deras brunn att påverkas? Visserligen har de kommunalt vatten men tillgång till brunn och brunnsvatten behövs ju framförallt i en förhöjd beredskap.

Sid 162 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

De har bifogat kartor över befintliga och planerade bergtäkter och asfaltverk i området. Det kan potentiellt bli fem täkter och fem asfaltverk närområdet, inklusive täkterna i Bjersgård och Össjö. Det spelar ingen roll vilken vindriktning det är, byn kommer att täckas av ämnen från asfaltsproduktionen och lukt. Det kommer bli en omöjlighet att bo kvar pga. den psykiska som fysiska påfrestningen. De har sällan huvudvärk i övrigt men tillfällena har ökat markant det senaste året p.g.a. Svevias asfaltsverk. Hon känner i egenskap av mamma en stor oro för sina barn då de under sommarhalvåret fått somna in till dessa ångor. Lukten kvällstid är mer regel än undantag och det kommer av denna anledning inte vara möjligt att ha fönstret öppet kvällstid under sommaren.

Visserligen ligger bergtäkten något högre än byn i sig till skillnad från Svevia men inte tillräckligt för att de inte ska bli påverkade. Av erfarenhet har de märkt att stanken och kemikalierna landar en bit från verket. Precis utanför verket i sig kan det nog vara ganska lugnt men det dalar ner längre bort. Så med rätt vind, eller till och med avsaknad av vind kommer problematiken fortfarande vara densamma, även för sökandens verk.

De anser att bullerproblematiken kommer öka ytterligare. På västra sidan av byn kommer det inte gå att kunna vara ute eller ha fönstret öppet nattetid p.g.a. den ökade trafiken från potentiella asfaltsverk och bergtäkter. Det blir outhärdligt. Visserligen finns E4:an men i stället för att ljuden smälter in i redan existerande buller kommer bullerproblamtiken i stället förstärkas ytterligare. Sökanden har även i sin ansökan angett att nattarbete kan förekomma och i förlängning ökar troligtvis också trafiken nattetid.

Vuxna som barn kommer också att begränsas genom de olika ansökningar. Det kommer inte gå att röra sig fritt i byns östra delar och Östra Ljungby, utforska natur eller ta sig på ett säkert sätt fram och tillbaka från busshållplatserna vid motorvägen. Byn är omgiven av skog och har fina vandringsstråk som vuxna, barn och ungdomar i olika åldrar använder dagligen. Barn rör sig dagligen över de större vägarna för att ta sig till vänner, skola och natur. Deras säkerhet kommer att äventyras och

Sid 163 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

risken finns att de i stället blir tvungna att köra dem. Åtgärden blir hämmande och barnen kommer att påverkas negativt av att inte kunna röra sig i samma mån.

De ifrågasätter om sökandens artinventering är korrekt gjord. Har den stämts av mot inrapporterade fynd i artportalen? Har hänsyn vidtagits för att minska miljöpåverkan för dessa arter? Framgår det även hur de ska minska stressen för våra tamdjur? Sprängningar medför inte bara vibrationer i marken utan även tryckvågor till följd. Dessa tryckvågor är oerhört obehagliga när de uppstår både för djur och person. De har farhågorna att ytterligare en till två bergtäkter förvärrar situationen och det psykiska måendet hos både djur och person.

Partiklarna från dessa bergtäkter och dess transporter som kommer virvla runt dem och de ifrågasätter hur kommer det påverka deras fysiska hälsa? Kommer de riskera stenlunga? Vem går i godo för att de inte får det? Vem ersätter dem om de får det?

Sökanden har med anledning av och Ma S H yttrande anfört bland annat följande.

Avseende lokaliseringsutredning, lukt, buller, vattenrättsliga sakägare vid kumulativ grundvattenpåverkan samt artskydd se ovan bemötande av länsstyrelsen, SGU och Söderåsens miljöförbunds yttrande.

I övrigt ska noteras att frågan om stenlunga är en arbetsmiljöfråga som inte omfattar denna prövning.

, , och , , har anfört bland annat följande.

Den planerade bergtäkten kommer att få stora negativa konsekvenser för samtliga fastigheter i närområdet. Förutom buller och markvibrationer vid sprängningsarbete kommer bortledning av grundvatten från täkten medföra risk för sinande brunnar,

Sid 164 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

samt att den stora mängd vatten som ska avledas till Pinnån kommer att dränka fastigheten. Redan nu ser de att klimatförändringar medför översvämning av Pinnån nästan årligen. Mellan 2022 - 2024 har det hänt fem gånger att Pinnån svämmat över. Sökandens plan att avleda vatten från täkten till Pinnån via Kungsbäcken riskerar att översvämma och . Detta vatten kommer att vara kväveförorenat pga. sprängningsarbetet. Då det redan finns tre bergtäkter i närområdet kan inte samhällsnyttan av ytterligare en täkt kompensera för fördärvad livsmiljö för tjugo fastigheter, samt även ekonomiska konsekvenser som värdeminskning och eventuellt osäljbara fastigheter. De har bifogat bilder på normalt vattenstånd och översvämningar vid olika tillfällen.

Sökanden har med anledning av K N G och yttrande anfört bland annat följande.

Avseende lokaliseringsutredning, lukt, buller, vattenrättsliga sakägare vid kumulativ grundvattenpåverkan samt artskydd hänvisar sökanden till sitt bemötande av länsstyrelsen, SGU, Söderåsens miljöförbunds yttrande.

Fastighetsägare och boende, Föreningen stoppa bergtäkter Stidsvig, Knoparegården & Berkeman Design AB samt Woodlands Country Golf Club AB har genom sitt ombud anfört bland annat följande.

Verksamheten är inte tillåtlig enligt miljöbalken. Verksamheten strider mot miljöbalkens lokaliseringsbestämmelser, främst 2 kap. 6 § miljöbalken men även bestäm-melserna om vattenkvalitet i 5 kap. miljöbalken med tillhörande förordningar samt bestämmelser om artskydd enligt 8 kap. miljöbalken och artskyddsförordningen. MKB:n är så undermålig att den inte kan ligga till grund för beslut. Bristerna kan inte åtgärdas genom att domstolen förelägger sökanden att inkomma med kompletteringar. Vare sig sökandens ansökan som sådan eller MKB:n är tillräckliga för att utgöra beslutsunderlag i ärendet. Den miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för ansökan lever inte upp till kraven i 6 kap 35 § miljöbalken samt miljöbe-dömningsförordningen.

Sid 165 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

De vill särskilt påpeka följande brister: - Beskrivningen av området är alltför snävt geografiskt avgränsat. - Beskrivning av alternativa lokaliseringar är undermålig och omfattar för få jämförelseobjekt samt möjliggör inte en jämförelse mellan de olika platsernas miljökonsekvenser. Detta gäller såväl täktverksamhet, återvinningsverksamhet och asfaltverk. - Det saknas fullgod beskrivning av de alternativa utformningar av verksamheten som sökanden undersökt. Detta gäller såväl täktverksamhet, återvinningsanläggning, deponi och asfaltverk. - Beskrivning av miljöeffekterna är bristfällig, generell och ofta svepande. Detta gäller särskilt beskrivning av bergkvalitet, påverkan på grund- och ytvatten, påverkan på naturmiljö, påverkan på skyddade arter, påverkan på friluftsliv samt bostäder. En mycket stor brist är att en tydlig beskrivning av vilka miljö- och hälsoeffekter de olika delarna av verksamheten kan medföra, både var för sig och tillsammans. - Det saknas tillräcklig beskrivning av konsekvenser för människors hälsa. - Det saknas en fullständig redovisning som möjliggör bedömning av kumulativa effekter från sökt verksamhet och likvärdiga verksamheter som bergtäkter - Det saknas vidare utredning om kumulativa effekter från andra verksamheter som Bengtsson maskin och transport (buller och tung trafik), Expandia (tung trafik), Essensia (tung trafik utan lukt), Gelita (tung trafik utan lukt) samt Gyllsjö Träindustri (tunga timmerbilar). Till detta kommer övrig trafik på E4- Lisåkravägen (Lisåkrakorset). De kompletteringar som gjorts rörande trafiken är inte tillräckliga. - Det saknas tydlig utredning över de skyddsåtgärder, försiktighetsmått och begränsningar i övrigt sökanden avser vidta. Detta innefattar bl a frågor som osäkerheter kring om återvinningsverksamhet, deponi och asfaltverk. Det saknas även utredning om att den teknik sökanden valt utgör bästa möjliga teknik i enlighet med 2 kap. 3 § miljöbalken.

Sid 166 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

De anser att följdverksamheter som kan medföra problem i detta mål är främst transporter till och från verksamheten. Transporter av bergmaterial och återvunnet material till och från entreprenader beräknas av sökanden kunna uppgå till maximalt bli 370 fordonsrörelser per arbetsdag. Den tunga trafiken från den planerade verksamheten kommer att utgöra en avsevärd del av den tunga trafiken. De yrkar inte att villkor ska meddelas för följdverksamheten trafik. Däremot har följdverksamheten i form av lastbilstrafiken betydelse för att bedöma verksamhetens tillåtlighet.

Risker och påverkan behöver bedömas tillsammans med andra projekt som kan förväntas genomföras under samma tidsperiod i samma område.

Lokaliseringen för den tillståndsgivna verksamheten sökanden valt riskerar att medföra stora olägenheter för dem och även för miljön i sig.

Lokaliseringsbeskrivningen i aktuellt mål är långt ifrån tillräcklig för att möjliggöra en bedömning om det finns lämpligare lokalisering för verksamheten. Försörjningsområdet för planerad bergtäkt Rya utgörs enligt sökanden främst av det område som i länsstyrelsens materialförsörjningsplan kallas för Nordvästra Skåne, d.v.s. ett relativt stort geografiskt område. Trots detta nöjer sig sökanden, när det gäller andra alternativ än sökandens föreslagna lokalisering, med en mindre omfattande redovisning av alternativa platser inom ett begränsat geografiskt område. Det går inte entydigt av sökandens MKB och lokaliseringsutredning att tydligt utläsa varför sökanden anser att den valda lokaliseringen är den bästa. Sökandens främsta skäl till huvudalternativet synes vara att det skulle bli kortare transporttider, men sökanden gör ingen jämförelse med andra redan befintliga täkter eller andra outnyttjade områden. Sökanden har i lokaliseringsutredningen inte tydligt tagit hänsyn till de negativa effekter de tunga transporterna som följer av det valda alternativet kan medföra. Vidare saknas en lokaliseringsutredning kopplad till återvinningsverksamhet och asfalttillverkning som även de omfattas av ansökan.

Sökanden har inte försökt hitta realistiska och lämpliga lokaliseringar utan synes enbart sökt jämförelseobjekt som inte lämpar sig för verksamheten. Det torde finnas

Sid 167 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

flera platser både inom och i närheten av regionen som skulle kunna uppfylla kraven till lokalisering av denna typ av verksamhet och som inte har undersökts som alternativ.

De menar att bristerna i lokaliseringsutredningen är av den grad att det inte är möjligt att bedöma om det finns likvärdiga eller bättre lokaliseringar. Denna brist är därmed så väsentlig att den inte möjliggör prövning om den valda platsen är lämplig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken eller om krav på annan lokalisering skulle vara oskäligt enligt 2 kap. 7 § första stycket miljöbalken.

De hävdar att den av sökanden valda platsen för verksamheten inte uppfyller kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap 6 § miljöbalken och att den därmed inte är tillåtlig. De finner det inte troligt att det råder brist på bättre mark för denna typ av verksamhet. Den föreslagna lokaliseringen är i stället synnerligen olämplig med hänsyn särskilt till närboende, vattenmiljö och naturmiljö.

De anser att sökanden inte visat att vald plats är bäst lämpad för just bergtäkt, återvinningsverksamhet och asfaltverk. Långsiktigt är det då klart viktigare att spara områden som är viktiga för naturvård och kulturmiljö där stora värden står på spel jämfört med en mer kortsiktig verksamhet i form av den sökta.

Vid en avvägning mellan behovet av granit för de ändamål som sökanden angett och behovet av att bevara området för bland annat boendemiljö, dricksvatten och artskydd har de senare intressena betydligt större tyngd och måste därför ges företräde.

Sökanden hänvisar till SGU:s rapport, Förutsättningar för hållbar materialförsörjning i Skåne, och länsstyrelsens materialförsörjningsplan som anger att ballastbehovet år 2020 var 2,9 miljoner ton för nordvästra Skåne och att behovet 2040 förväntas bli 3,4 miljoner ton. Redan befintliga täkter uppfyller behovet (sammantaget 3 520 000 ton). Den täktverksamhet i närområdet som idag inte har tillstånd att bedriva verksamhet efter 2035 kan mycket väl få utökat tillstånd efter ansökan. Det är

Sid 168 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

vanligen bättre ur miljösynpunkt att förlänga tillstånd för befintlig täktverksamhet än att påbörja en helt ny sådan verksamhet på annan plats. Enligt Sveriges Bergmaterial Industri (SBMI) AB finns inget behov av nya bergtäkter i närområdet och behovet av bergtäkter är redan tillgodosett.

Sammantaget har sökanden inte visat att det föreligger ett objektivt behov av materialet.

De anser inte att den planerade verksamheten utgör en sådan markanvändning som är lämplig i enlighet med 3 kap. 1 § miljöbalken. Den ansökta verksamheten kan i stället komma att påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden samt att det är en alltför långtgående påverkan på riksintresset för att verksamheten ska vara tillåtlig.

Området saknar idag detaljplan. Den sökta verksamheten kräver dock sådan detaljplan med tanke på att den utgör en Sevesoanläggning. Översiktsplanen är visserligen inte juridiskt bindande, men bör ändå kunna få betydelse för bedömningen av om den sökta platsen för verksamheten är lämplig. Det finns inget stöd för denna verksamhet i kommunens översiktsplan. Området är i planen utpekat som tätortsnära natur, vilket inte enbart är viktigt för den biologiska mångfalden utan även bidrar till orternas attraktivitet för boende och besökare och är en av översiktsplanens delar för att skapa en god livsmiljö i Klippans kommun.

Ramvattendirektivet har dessutom direkt effekt bland annat då människors hälsa riskeras om vattenkvaliteten för dricksvattentäkter samt grundvattenkvaliteten försämras genom påverkan från den planerade verksamheten. De åberopar ramvattendirektivet direkt i ärendet.

Simuleringar i modeller måste kompletteras med lokala undersökningar i erforderlig omfattning. Därmed behövs även i sammanhanget en beskrivning av hur efterbehandlingen kommer att utföras och vilken påverkan denna kan komma att ha på ytoch grundvattnet.

Sid 169 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

De anser att det underlag som sökanden redovisat i ansökan inte är tillräckligt detaljerat för att göra alla de bedömningar som krävs för att kunna konstatera vilka effekter verksamheten kan komma att medföra för grundvatten, både kvantitet och kvalitet och för ytvatten, både ekologiskt och kemiskt. Underlaget möjliggör inte att den berörda allmänheten kan få en tydlig bild av verksamhetens inverkan.

De anser vidare att det inte är möjligt att sätta en fråga som har betydelse för tillåtligheten på prövotid. Alla tillskott av förorenande ämnen och bortledande av grundvatten medför ett äventyrande av möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt bestämda miljökvalitetsnormer. De ifrågasätter starkt om det ens är möjligt att ta ställning till om huruvida försämringsförbudet enligt 5 kap. 4 § miljöbalken och ytterst ramvattendirektivet aktualiseras eller inte, när verkningarna av verksamhetens utsläpp är osäkra och skjuts på framtiden. Tillämpning av prövotid enligt 22 kap. 27 § miljöbalken omöjliggör i stället en sådan fullständig bedömning som ramvattendirektivet kräver.

Den planerade verksamheten innebär ingrepp i naturmiljön. Verksamheten kommer att ta mark i anspråk, som idag till största delen är naturmark. Även om det mesta är produktionsskog så kommer nuvarande livsmiljöer för flora, fauna och funga att försvinna. Inom påverkansområdet finns idag inga formellt skyddade områden, men i närområdet finns flera limniska miljöer, så som småvatten, våtmarker, sumpskogar, bäckar och diken. I områdets södra del finns inslag av aktiva och igenväxande betesmarker. Dessa naturtyper är vanligen viktiga för den biologiska mångfalden och kan allvarligt komma att påverkas av grundvattensänkning. Skogsstyrelsen har också pekat ut en nyckelbiotop inom det bedömda påverkansområdet.

Sökanden har låtit utföra en naturvärdesinventering med fördjupad inventering för groddjur och fåglar. Under dessa inventeringar identifierades 33 naturvärdesobjekt, varav 25 objekt bedömdes hysa påtagliga naturvärden. Denna inventering har dock omfattande brister: - Naturvärdesinventeringen begränsar sig geografiskt.

Sid 170 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- Naturvärdesinventeringen under två höstsäsonger 2022 respektive 2023. - Riktade artinventeringar har enbart utförts av gäller fåglar och groddjur. Det saknas därför bland annat fladdermusinventering.

Naturinventeringen är således bristfällig och gjord under fel årstid för flertalet växter och djur, förutom vad gäller de riktade artinventeringarna för groddjur och fåglar.

För att möjliggöra en bedömning i detta mål krävs således ett fullgott beslutsunderlag där det tydlig framgår vilka fridlysta arter som finns i området, hur fridlysta arter och deras fortplantnings/reproduktionsområden och viloplatser kan komma att påverkas och huruvida föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga för att åtgärden inte ska medföra krav på artskyddsdispens.

Den planerade verksamheten i området skulle medföra störningarna såsom frekventa sprängningar, bortledning av grundvatten och tunga fordon som färdas till och från området och skulle därmed påverka djuren som lever, häckar, söker föda eller föder upp sina ungar där. I nu aktuellt mål skulle ett tillstånd till den sökta verksamheten innebära att fridlysta arters livsmiljöer helt förstörs och att fridlysta arter störs på ett otillåtet sätt.

Vid den utförda naturvärdesinventeringen och artinventeringarna har rödlistade och fridlysta arter enligt artskyddsförordningen påträffats.

Sökanden har inte tillräckligt väl visat dels vilka arter som återfinns i påverkansområdet, dels hur dessa arter kan komma att påverkas till följd av verksamheten, samt att man genom skyddsåtgärder, försiktighetsmått eller likande kan garantera att otillåten störning eller skada inte uppstår till följd av verksamheten.

De anser dock att redan utförda inventeringar är tillräckliga för att visa att verksamheten kan riskera att medföra otillåten störning på arter enligt 4 § p.4 och 4a § p.2 artskyddsförordningen, och/eller otillåten skada på arternas fortplantningsområden

Sid 171 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

eller viloplatser enligt 4 § p.4 artskyddsförordningen. Sökanden har inte ansökt om artskyddsdispens, och förutsättningar för att meddela sådan dispens torde saknas.

Boverket har rekommenderat ett skyddsavstånd för den aktuella verksamhetstypen på 500 meter från närmaste bostad. De allmänna råden är visserligen upphävda, men måste ändå kunna tjäna som vägledning i bedömningen av relevanta skyddsavstånd, även om det är risken för olägenheter i varje specifikt fall som ska bedömas. Även praxis från MÖD talar för att skyddsavståndet mellan täkter och bostäder ska vara minst 500 meter. De vill i sammanhanget hänvisa till Mark- och miljööverdomstolens dom i mål M 3113-13 som behandlar skyddsavstånd till närliggande fastigheter till en sökt bergtäkt där ett av skälen för avslag var att närmsta bostadshus låg på ett avstånd på 350-400 meter. Mark- och miljööverdomstolen har i MÖD 2010:6 (mål M 10280-08) även bedömt att ett avstånd från brytningsgränsen till närmast belägna bostadshus var på 100 meter gjort att lokalisering inte var lämplig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken.

De riskerar nu att utsättas för olägenheter till följd av verksamheten med följdverksamheter. I vissa fall medför sådana olägenheter även påverkan på affärsverksamhet som jordbruk och hästgårdar. Även andra verksamheter som golfbanan Woodland Country Club Golf AB kommer att utsättas för olägenheter. Golfbanan ligger cirka 600 meter från det planerade verksamhetsområdet, en karta har bifogats yttrandet.

Med den utredning som föreligger kan ingen uppskattning göras om syftet med åtgärderna kan uppnås på annat sätt med mindre intrång och olägenheter. Sökanden har inte visat att bullerstörningarna kan nedbringas till sådana nivåer att olägenheter av väsentlig betydelse inte uppkommer. Även efter bullerdämpande åtgärder skulle Naturvårdsverkets riktvärden endast kunna innehållas med mycket liten marginal. Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. Verksamheten medför även så kallade impulsljud i vart fall från skjutknackning. För sådan verksamhet anger Naturvårdsverkets riktlinjer att riktvärdena ska sänkas med 5 dB(A) till 45 dB(A) dagtid.

Sid 172 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Om Mark- och miljödomstolen ändå skulle finna verksamheten tillåtlig, föreligger behov av stränga bullervillkor i målet eftersom sökanden valt en lokalisering som på olika sätt inverkar starkt negativt på närboende men även på natur- och rekreationsvärden.

Risk för förändringar i grundvattennivåer och påverkan på enskilda vattentäkter. Grundvattenavsänkning kan även komma att påverka anläggningar för enskilda avlopp samt bergvärme. Hushållen och verksamheterna i trakten är beroende av vatten från egna grävda eller borrade brunnar.

De upplever redan idag en oro för vattentillgången, speciellt efter de senaste somrarna med sin torka och det finns en även stor oro för hur framtida klimatförändringar kan påverka grundvattennivåerna. De befarar att den planerade verksamheten riskerar leda till att vattennivån sjunker med följd att de kommer att lida skada. Vidare riskeras deras vattenförsörjning av att vattnet kan komma att påverkas av damm och utsläpp verksamheten och genom den tunga trafikverksamheten medför. Flera av dem har även enskilda avloppsanläggningar samt energianläggningar. En täkt i området kan bland annat påverka strömningsförhållandena mellan avlopp och brunnar, vilket exempelvis kan leda till att de boende får in avloppsvatten i sina brunnar.

Även befintliga verksamheter som jordbruk, djurhållning samt golfbanan är beroende av egna brunnar med tillräcklig kvantitet och god kvalitet. Golfbanans restaurang har egen brunn och även bevattningen av golfbanan är helt är beroende av de tillflöden som kommer från naturen. Sökandens åtagande är inte tillräckligt.

Risk för skador på byggnader på grund av bland annat sprängningar och trafik. Sättningar och sprickor. Risk för påverkan på människor och djur på grund av vibrationer, bland annat den psykologiska effekt som sprängning kan ha på den som vistas i byggnader. Risk för driftstörning eller skador som kan uppstå på vibrationskänsliga utrustningar såsom datorer med skivminnen, reläer etc.

Sid 173 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Vibrationer inne i en byggnad kan upplevas av människor och påverka dem på många sätt, livskvaliteten och arbetskapaciteten kan minska. Reaktioner från trafikvibrationer kan ges i uttryck/resultat som irritation, insomningssvårigheter, väckning, störning av verksamhet och i värsta fall påverka hälsan genom t.ex. förhöjt blodtryck. Vad gäller andra faktorers betydelse för upplevelsen så har t.ex. Lundström m.fl.(1990) samt Ljungberg m.fl. (2004, 2007) i experimentella studier visat att kombinationer av ljud och vibrationer ger starkare obehag än vad en bedömning av var och en ger anledning att tro. Detta har lett till slutsatser att mätningar av enskilda faktorer inte räcker till för att förklara vilka upplevelseeffekter dessa får i kombination. Faktorerna i situationen måste i stället vägas samman. Sammantaget visar detta att objektiva mätvärden måste behandlas med stor försiktighet, då det gäller att förklara och att förutsäga subjektivt upplevda besvär.

Redan idag utsätts flera av dem för olägenheter i form av vibrationer från befintlig bergtäkt som bedrivs av Johanssons Berg i Heljalt AB samt Gelita och Rya bergtäkter. Vibrationerna känns upp till 3,5 km från befintliga täkter. Således kommer troligen ett större område än det som sökanden anger att påverkas och även i denna fråga måste hänsyn tas till kumulativa effekter. Sprängning är även en stor källa till utsläpp av kväveoxider (NOx).

Finkornigt material, eller damm, kan spridas mycket långt under vissa förutsättningar. Vid krossning och annan hantering lägger sig dammet på marken och frigörs i stora mängder blåsiga dagar, speciellt då maskiner och lastbilar kör på dammet. Även lastbilar som nyligen lastats dammar betydligt i flera kilometer. Utsläpp av damm kommer ske när vinden sprider partiklar och genom fartvind av fordon i rörelse. Dammet från arbete med sand-, berg- och stenmaterial innehåller till viss del mycket små, så kallade respirabla kvartspartiklar som vid inandning kan nå längst ner i luftvägarna. Inandning av stendamm som innehåller kvarts kan leda till lungskador, bland annat den obotliga sjukdomen silikos.

Vid tillverkning av asfalt krävs uppvärmning av blandningen av råvaror vilket innebär att det frigörs luktämnen och andra flyktiga ämnen från produkten. Olägenheter

Sid 174 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

i form av lukt är en mycket vanlig påverkan från asfaltverk. Att det saknas standardiserade generella riktvärden för denna typ av olägenhet är inte rättsligt relevant.

Ljusimmissioner

Risk för stenkast vid sprängningar- som på grund av lokaliseringen kommer att utföras nära bostäder och tomter. Risk för personskador och skador på byggnader och egendom.

Påverkan på tamdjur Enligt Jordbruksverkets föreskrifter får tamdjur inte utsättas för höga, störande ljud annat än vid korta enstaka tillfällen som vid utfodring, gödsling etc. Djurägare har även enligt Jordbruksverkets bestämmelser en skyldighet att ha djuren utomhus under den varma årstiden, cirka maj-okt. Vid kontakt med Jordbruksverket framkommer att det under denna tid inte är förenligt med bestämmelserna att ta in djuren vid exempelvis sprängningar vid den närliggande täkten. Utomhus kommer det dock att bli omöjligt att skydda djuren från buller, damm etc. Nötkreatur och hästar behöver även mycket vatten. En sänkning av grundvattennivån som påverkar brunnar kan därmed bli förödande, särskilt mot bakgrunden av senaste års vattenläge och det faktum att vattenbrist befaras även i år.

Den tunga trafiken till och från den planerade verksamheten kommer att utgöra en betydande del av den tunga trafiken. Kommande trafikökning har omedelbart samband med just denna verksamhet. Förhållandena är därmed sådana att det är fråga om en verksamhet som har sådant samband med den tillståndsprövade verksamheten att den ska beaktas vid prövningen. De anser att trafikfrågan är av största vikt för bedömningen av den sökta verksamhetens tillåtlighet.

Minskat rekreationsvärde Området har höga rekreationsvärden och utgör ett viktigt rekreationsområde för de närmast boende. De naturliga strövområdena försvinner om tillstånd för täkt beviljas.

Sid 175 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Minskning av fastighetsvärdet Aktuell verksamhet innebär därmed ett ingrepp i äganderätten.

Att tillåta den ansökta verksamheten så nära bostadsbebyggelsen motverkar möjligheten att uppnå miljömålet en God bebyggd miljö. Denna verksamhet så nära befintliga bostäder är heller inte förenligt vare sig med delmålen hållbar bebyggelsestruktur, hållbar samhällsplanering, god vardagsmiljö eller hälsa och säkerhet.

Sökanden måste för verksamheten använda bästa möjliga teknik. Sökanden redovisar dock inte i ansökan vilken teknik som anses vara bästa möjliga för denna typ av anläggning.

De anser att, om verksamheten anses vara tillåtlig, tydliga villkor med möjlighet till effektiv kontroll måste föreskrivas.

Den planerade verksamheten riskerar att medföra omfattande och kvarstående skador, en del under decennier, andra kanske bestående för all framtid. Det är sökanden som har att visa att den sökta verksamheten är förenlig med miljöbalkens bestämmelser, att den är tillåtlig. För att kunna visa att verksamheten är tillåtlig krävs först och främst en fullständig MKB som möjliggör en bedömning av hälso- och miljöeffekterna av verksamheten. En rad aspekter som berör vatten, natur-, kultur- och boendemiljöer, artskydd, säkerhet och hälsa är bristfälligt utredda och redovisade. Sammanfattningsvis vidhåller de att det saknas förutsättningar att i dagsläget bedöma verksamhetens totala miljöpåverkan. Det är inte klarlagt och ej heller sannolikt att verksamheten kommer att uppfylla de krav som bör ställas på en verksamhet av denna storleksordning och att ovanstående aspekter kan lösas på ett adekvat sätt.

Sökanden har med anledning av yttrande från huvudmän anfört bland annat följande.

Avseende lokalisering och artskydd hänvisar sökanden till sitt bemötande av länsstyrelsen yttrande.

Sid 176 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Från närboende har det i ärendet framkommit synpunkter kring störning och skada i samband med sprängning vilket utförligt utretts i riskbedömning bilaga B11 till ansökan. I riskbedömningen föreslås att besiktningar av byggnader ska göras inför första sprängning, vilket sökanden föreslår formuleras som ett åtagande för att tydliggöra sökandens avsikt.

Påverkan på grund- och ytvatten Verksamhetens effekter på grundvatten har undersökts genom en hydrogeologisk utredning (ansökans bilaga B3), som hade en konservativ utgångspunkt med ett brytområde som var större än det brytområde som ingår i ansökan. Den konservativa utgångspunkten innebär att utredningen har överskattat mängden bortlett grundvatten samt avsänkningen av grundvattennivåer. Detta till trots visade utredningen att verksamhetens effekter på grundvattenförekomsten Ingeborrarp, vilken är den enda grundvattenförekomst som påverkas av ifrågavarande verksamhet, blir försumbara. AV SGU:s yttrande (aktbilaga 172) framgår att SGU anser att de hydrogeologiska utredningarna är väl utförda och kan läggas till grund för prövning, samt att verksamheten är tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Verksamhetens påverkan på ytvatten har undersökts genom en recipientutredning med avseende på Pinnån. Resultatet av utredningen visar att den ansökta verksamheten medför försumbara effekter på Pinnån under såväl verksamhetstiden som när verksamheten avslutats och att den inte står i konflikt med gällande miljökvalitetsnormer. Ytterligare information avseende recipientutredningen har lämnats i bemötandet av GELITAS yttrande. Det bör sammanfattningsvis stå klart att verksamhetens påverkan på yt- och grundvatten är tillräckligt utredd och att verksamheten inte medför någon otillåten försämring eller äventyrar uppnåendet av fastställda miljökvalitetsnormer för någon yt- eller grundvattenförekomst.

Golfbanan Den genomförda bullerutredningen visar att ljudnivåerna vid golfbanan med marginal kommer att underskrida de riktvärden för industribuller som gäller vid bostäder

Sid 177 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

såväl dagtid som kvällstid. Den högsta beräknade ljudnivån vid Rya kyrkoruin, som ligger omedelbart sydväst om golfbanan, uppgår till 43 dB(A) i ett av beräkningsfallen - i de övriga beräkningsfallen blir ljudnivån lägre. Inom golfbanan blir ljudnivåerna lägre än vid Rya kyrkoruin och avtar med avståndet från det ansökta verksamhetsområdet.

Trafikbullret kommer att öka obetydligt som mest ungefär 1 dB vid golfbanans restaurang, som är belägen nära väg 1838.

Av de i MKB:n redovisade fotomontagen framgår det att den ansökta verksamheten inte går att se från golfbanan.

Den ansökta verksamhetens påverkan på golfbanan bedöms bli helt obetydlig och kan inte anses ge upphov till några olägenheter för vare sig besökare som spelar golf eller besökare som nyttjar golfbanans restaurang med dess uteplats eller golfbanans boenden.

En anonym enskild har framför bedrivs på Ingeborrarpsgården som nyttjar skogarna runt gården för turer med häst och vagn. Människor som deltar är mycket känsliga för intryck liksom ardenner som blir skrämda. Buller, vibrationer och stank från asfaltverk skulle göra det omöjligt att bedriva verksamheten. Hon har bifogat utdrag från avhandling om Växa med hästkraft som resurs för samhället .

Instans

DOMSKÄL Målets handläggning Mark- och miljödomstolen har den 7 - 9 april 2025 hållit huvudförhandling och syn i målet.

Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen bedömer, vilket kommer att utvecklas nedan, att miljökonsekvensbeskrivningen ger ett otillräckligt stöd för att den av sökanden valda

Sid 178 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

platsen skulle vara det bästa alternativet enligt de överväganden som ska göras enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Domstolen bedömer dock att miljökonsekvensbeskrivningen utförts i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. och annan författning och att den kan ligga till grund för prövningen i målet. Vad Föreningen Stoppa bergtäkter i Stidsvig anfört om miljökonsekvensbeskrivningen ändrar inte mark- och miljödomstolens bedömning. Mark- och miljödomstolen slutför därför den specifika miljöbedömningen.

Rådighet Ansökt verksamhet avses bedrivas på fastigheten i Klippans kommun samt fastigheterna och i Örkelljunga kommun. Inom fastigheten avses bedrivas verksamhet i form av täkt, asfaltverk och återvinning. Inom fastigheten planeras för deponering och återvinningsverksamhet. Fastigheten är en del av verksamhetsområdet i övrigt. I ansökan ingår bortledning av allt inläckande grundvatten inom fastigheten samt omledning/kulvertering av vattendrag på fastigheten .

Sökanden har, genom arrendeavtal, rådighet för bortledandepunkten för grundvatten som sker på fastigheten samt för omledning/kulvertering av vattendrag på fastigheten till och med den 31 december 2059. Sökande bedöms därmed ha erforderlig rådighet för den ansökta verksamheten. Dricksvattenbrunnen avses anläggas på fastigheten .

Tillåtlighet Allmänt om lokalisering Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet som tar i anspråk ett markområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet med verksamheten ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (2 kap. 7 § miljöbalken). Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (3 kap. 1 § miljöbalken).

Sid 179 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Ansökan rör etablering av en helt ny täkt för berg och morän, anläggande av deponi för inert avfall samt anläggande av asfaltverk och bedrivande av återvinningsverksamhet. För att tillstånd ska kunna ges krävs dels att det innebär god hushållning att bryta täktmaterialet och ta mark i anspråk för anläggande av deponi och övriga verksamheter, dels att ansökta verksamheters lokalisering är lämplig bland annat med hänsyn till minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

När det gäller frågan om det innebär god hushållning att bryta täktmaterialet ska en prövning göras i varje enskilt fall om den skada som täkten kan befaras orsaka är större än behovet av materialet från den aktuella platsen. För att tillåta nyetablering av en täkt i ett tidigare opåverkat område, har lagstiftaren särskilt poängterat vikten av att överväga alternativa lokaliseringar. Ju större risken är för att motstående intressen ska påverkas desto större är kraven på utredningens omfattning och kvalitet (jmf. MÖD M 3113-13). Om det material som ska utvinnas kan ersättas med material från andra täkter, eller om det finns andra närbelägna områden som skulle kunna vara bättre att exploatera för täktverksamhet, kan lokaliseringen bedömas som olämplig. När ansökan däremot avser uttag av ett material där tillgången är mycket begränsad och det i princip inte finns någon alternativ lokalisering får bestämmelsen om val av plats en mer begränsad betydelse.

Motstående intressen på platsen I detta mål har anförts ett flertal invändningar. Det har anförts att redan idag är området belastat med buller från trafiken på väg E4 och att det i området finns redan två etablerade bergtäkter (Mölletofta och Bjärsgård) och tre asfaltverk. Det finns cirka 55 bostäder inom 500 meter från verksamhetsområdet och avståndet till närmaste bostad är cirka 80 meter. Även en närliggande störningskänslig livsmedelsindustri finns i området. Enligt anförda invändningar föreligger vidare flera livsmiljöer i form av lekvatten och övervintringslokaler för groddjur såsom den fridlysta arten större vattensalamander.

Kringboende har i målet framfört, vilket också stöds av de förhållanden som kunnat iakttas vid synen, att området mellan väg E4 och Pinnån utgör ett stråk som besitter

Sid 180 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

relativt höga naturvärden och är attraktivt samt är tillgängligt för allmänhet och rörligt friluftsliv. I målet har också anförts från kringboende att området också hyser boplatser för utter och röd glada.

Berörda kommuner, Klippan och Örkelljunga kommuner, anser båda att placeringen av ansökt verksamhet strider mot kommunens översiktsplan och dess intentioner.

I målet har även framkommit att det pågår en prövning av en ansökan om ytterligare en bergtäkt med asfaltverk och återvinning på en plats som är närbelägen till den i detta mål aktuella platsen för täkt- och deponiverksamheten.

Behov av material från den aktuella platsen Täkten i detta fall ska enligt ansökan användas under 30 år för ett uttag om 25 miljoner ton berg respektive 3 miljoner ton morän. Sökanden har anfört att behovet av ballast i regionen förväntas öka de närmaste 20 åren. Utan den ansökta verksamheten uppstår enligt sökanden ett underskott av ballast inom försörjningsområdet framöver. Materialet från täkten kan tillgodose flera olika användningsområden, bland annat har berget mycket goda egenskaper för att kunna producera betongballast för alla fraktioner som ersättning för naturgrus. Enligt sökandens undersökningar har berget mycket goda egenskaper för produktion av asfaltmakadam som uppfyller kraven på slitlager på högtrafikerade vägar. Anläggandet av en bergtäkt är vidare enligt sökanden ett steg i övergången att byta ut naturgrus mot alternativet bergkross, vilket medför en bättre hushållning med naturresurser. Enligt sökanden finns därtill relativt få platser i nordvästra Skåne där bergkvaliteten är tillräckligt god samtidigt som konflikter med motstående intressen blir acceptabla.

Lokaliseringen av en bergtäkt bygger på att det är ett rimligt avstånd till avsättningsområdet och att behov av materialet finns. Enligt sökanden har denne visat på det föreliggande behovet och vikten av samhällets tillgång till lämpligt bergmaterial, vilket även verifieras av SGU i dess yttrande. Även Länsstyrelsen i Skåne har anfört att det finns objektivt behov av nya eller utökade täkter i Skåne.

Sid 181 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

SGU har i målet anfört att tillgången till täkter som innehar lämplig bergmaterialråvara är en viktig förutsättning för att samhällsbyggandet ska kunna fortsätta, såväl i fredstider som i kris- och beredskapstider. Berggrunden inom den blivande täktplatsen är av en god kvalitet och lämplig för de flesta användningsområden enligt sökanden. Detta stämmer väl även överens med de undersökningar som SGU har gjort i det här området, berggrunden är lämplig som ballast för användning för väg-, betong- och järnvägsändamål.

Länsstyrelsen har anfört att enligt Materialförsörjningsplan Skåne (Länsstyrelsen Skåne, 2022) beräknas behovet av ballast i nordvästra Skåne år 2040 uppgå till 3 400 000 ton. Tillståndsgivna årliga uttagsmängder berg i nordvästra Skåne var år 2021 knappt 2 400 000 ton. Sedan dess har några täkter fått tillstånd till utökade uttagsmängder och enligt länsstyrelsens uppgifter är tillståndsgivna årliga uttagsmängder berg i nordvästra Skåne nu knappt 3 100 000 ton (januari 2025). Sett till hela Skåne är det beräknade behovet av ballastmaterial år 2040 (12 860 000 ton) ungefär lika stort som de årliga uttagsmängder berg som var tillståndsgivna år 2021 (12 821 000 ton). Sedan dess har några täkter, både i nordväst som redan nämnts och i sydöst, fått tillstånd till utökade uttagsmängder. Enligt länsstyrelsens uppgifter är tillståndsgivna årliga uttagsmängder berg i Skåne nu cirka 13 800 000 ton (januari 2025). Under förutsättning att befintliga täkter, vars tillstånd löper ut under de närmsta 15 åren söker och beviljas förnyade tillstånd, vilket man i stor utsträckning kan anta kommer att ske, skulle befintliga täkter i teorin kunna försörja Skåne med tillräcklig mängd ballastmaterial. Dock kan mängden minska med 1 200 000 ton eftersom en av sydvästra Skånes största bergtäkter just har nekats tillstånd till fortsatt verksamhet. Det som enligt länsstyrelsen också kan påverka tillgången på ballast är den nya verksamhet för vilken det har sökts tillstånd till en bergtäkt med ett årligt uttag på 1 miljon ton berg och morän. Denna sistnämnda bergtäkt avses att förläggas till andra sidan motorväg E4 i förhållande till sökandens planerade bergtäkt i innevarande mål.

Det är enligt länsstyrelsen inte rimligt att anta att alla bergtäkter producerar ballast enligt maximalt tillståndsgivna mängder varje år. Länsstyrelsen anser därför att det

Sid 182 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

finns ett objektivt behov av nya eller utökade bergtäkter i Skåne. Det är främst i sydvästra Skåne som det kan blir ett underskott på lokalt ballastmaterial. Möjligheterna till nya eller utökade bergtäkter där är dock starkt begränsade av tillgång till lämplig berggrund och många motstående intressen. Länsstyrelsen bedömer därför att kan finnas ett behov av att transportera ballast till sydvästra Skåne från andra delar av länet. Mark- och miljödomstolens bedömning Av länsstyrelsen åberopad Materialförsörjningsplan Skåne framgår att befintliga täkter i teorin skulle kunna försörja Skåne med tillräcklig mängd ballastmaterial men att det objektivt finns behov av nya eller utökade bergtäkter i Skåne. Det är främst i sydvästra Skåne som det kan blir ett underskott på lokalt ballastmaterial. Vad gäller behovsbedömningen har det enligt domstolen inte framkommit tillräckliga omständigheter för att frångå sökandens och länsstyrelsens bedömningar beträffande behovet av ballastmaterial.

Av sökandens lokaliseringsutredning framgår att berggrunden på tänkbara lokaliseringsaltenativ ska uppvisa god bergkvalitet (bergkvalitetsklass 2) för väg och platsen ska ha minst cirka 80 hektar tillgänglig yta (varav cirka 40 hektar behövs för täktverksamheten). Av lokaliseringsutredningen framgår att alla lokaliseringsalternativ utom S8 uppfyller kriterierna för bergkvalitetsklass 2 och tillgänglig yta. Genom den utredning som sökanden har presenterat är det enligt domstolen visat att berget, granitisk gnejs, på den aktuella platsen har sådana egenskaper som gör det lämpligt för ansökt verksamhet. Det handlar dock inte om uttag av berg där tillgången är begränsad utan bergarten med aktuell kvalitet finns på sex av sju lokaliseringsalternativ som undersökts. Mark- och miljödomstolens bedömning är därför att det material som ska brytas kan ersättas med material från andra täkter och det finns andra närbelägna områden som skulle kunna exploateras för täktverksamhet i nordvästra Skåne.

Sid 183 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Lokaliseringsutredningen Sökanden har framfört att denne ser en stor fördel i att samlokalisera täktverksamhet, återvinning, asfalttillverkning och deponering av inert avfall ur både ett praktiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vid samlokalisering av täkt och inertdeponi blir det de förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att täktverksamheten ska kunna bedrivas, som blir styrande för valet av plats. Det handlar framför allt om tillgång till berg av tillräcklig kvalitet och i tillräcklig mängd.

De faktorer som enligt sökanden legat till grund för bedömningen i lokaliseringsutredningen för samlokalisering av täkt och deponi är att berggrunden på platsen ska uppvisa god bergkvalitet (motsvarande bergkvalitetsklass 2) för väg, platsen ska ha minst cirka 80 hektar tillgänglig yta (varav cirka 40 hektar behövs för täktverksamheten), platsen ska ligga i närheten av en större väg (maximalt 4 km avstånd) och platsen ska inte innebära en oacceptabel påverkan på närboende, skyddade områden eller riksintressen. Nio samlokaliseringsalternativ har utretts.

Ansökan är upplagd på sådant sätt att för det fall att domstolen skulle anse att endast endera täktverksamheten eller deponin kan meddelas tillstånd kan tillstånd ges för berörd verksamhetsdel.

Följande aspekter har legat till grund för jämförelsen mellan de olika alternativen: - transporter (avstånd från större väg, vägstandard samt störningar för närboende) - avstånd till bostäder (från ytans yttergräns) - områdesskydd m.m. (riksintressen, skyddade områden, fornlämningar, naturvärden)

Sid 184 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

- vattenförekomster (utpekade yt- eller grundvattenförekomster samt vattenskyddsområden). Mark- och miljödomstolens bedömning av samlokaliserad täkt och deponi Eftersom verksamheten innebär exploatering av ett så kallat jungfruligt område och påverkar flera motstående intressen bör långtgående krav ställas på lokaliseringsutredningens omfattning och kvalitet (jmf. till exempel MÖD 2020:48). Kravet på att lokalisera täkten till den plats som medför det minsta intrånget för människors hälsa och miljön gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det (2 kap. 7 § miljöbalken).

Mark- och miljödomstolen anser att samlokalisering av täkt och deponi, alternativet S5 Söder om Rya, innebär en etablering inom ett område som redan i dagsläget är belastat på grund av buller från vägtrafiken på väg E4 och omgivningspåverkan från verksamheten som bedrivs vid två redan etablerade bergtäkter och tre asfaltverk. Av sökanden vald lokalisering innebär ett ianspråktagande av ett kvarvarande oexploaterat naturområde med vad som får bedömas vara relativt höga naturvärden samtidigt som omgivningarna till nämnda naturområde exploaterats med verksamheter som medför olika störningar och olägenheter för omgivningen. Det är enligt domstolen fråga om en etablering av verksamheter som kommer att medföra ytterligare negativ påverkan inom ett område som redan är utsatt för störningar och olägenheter. De av sökanden redovisade kriterierna för val av lämplig plats i lokaliseringsutredningen tar inte någon hänsyn till att det är fråga om en plats förlagd till ett område som redan är exploaterat med verksamheter som har en långtgående omgivningspåverkan. Om de redan rådande förhållandena och de tillkommande effekterna från sökandens verksamhet vägs in i bedömningen menar domstolen att det inte kan anses klarlagt att sökanden valt en plats som medför det minsta intrånget för människors hälsa och miljön. De kriterier som lagts till grund av sökanden för jämförelsen mellan olika platsers lämplighet är alltför snävt avgränsade samtidigt som sökanden inte redovisat några sådana omständigheter som gör att övriga i lokaliseringsutredningen förekommande alternativ framstår som orealistiska. Därtill kommer att etableringen av den ansökta verksamheten kommer att etableras till ett område där det

Sid 185 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

enligt naturvärdesinventeringen förekommer fortplantningsområden för större vattensalamander som omfattas av ett långtgående skydd enligt artskyddsförordningen. Domstolen anser därför vid en sammantagen bedömning att sökanden inte har kunnat visa att en i enlighet med ansökan samlokaliserad täkt- och deponiverksamhet på den aktuella platsen är förenlig med de krav som följer av 2 kap. 6 § miljöbalken.

Mark- och miljödomstolens bedömning av lokalisering täkt Då sökanden inte har kunnat visa att en samlokalisering av täkt- och deponiverksamhet är den mest lämpliga enligt de krav som följer av 2 kap. 6 § miljöbalken har domstolen att pröva om enbart täktverksamheten med beaktande av dessa krav kan lokaliseras till den i målet aktuella platsen. Enligt sökande förutsätts asfalttillverkning och återvinningsverksamhete bedrivas tillsammans med täktverksamheten. Mark- och miljödomstolen gör samma bedömning som i fråga om samlokaliseringen att sökanden inte har kunnat visa att en i enlighet med ansökan enbart täktverksamhet på den aktuella platsen är förenlig med de krav som följer av 2 kap. 6 § miljöbalken.

Mark- och miljödomstolens bedömning av lokalisering av deponin Då sökanden inte har kunnat visa att en samlokalisering av täkt- och deponiverksamhet är den mest lämpliga enligt de krav som följer av 2 kap. 6 § miljöbalken har domstolen att pröva om enbart deponiverksamheten med beaktande av dessa krav kan lokaliseras till den i målet aktuella platsen. I den lokalieringsutredning som föreligger i målet har sökanden valt att utreda lämpliga platser där förutsättningen är att deponin inte är samlokaliserad med täktverksamheten. Om någon samlokalisering inte sker med täktverksamheten får med anledning av vad som anges i sökandens lokaliseringsutredning den mest lämpliga platsen för deponiverksamhet bedömas vara Kronan industriområde, i Landskrona. Enligt domstolen framgår inte något annat av den utredning som sökanden anfört i målet att den i målet aktuella platsen inte är den mest lämpliga för en deponiverksamhet. Det finns därmed inte heller förutsättningar enligt 2 kap 6 § miljöbalken att bevilja tillstånd för enbart den ansökta deponiverksamheten.

Sid 186 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Påverkan på artskydd Det finns ett antal vattensamlingar inom och i närheten av verksamhetsområdet. Av sökandens naturvärdesinventering framgår att dessa fungerar som lekvatten för de fem vanligaste groddjuren. I vattensamlingarna G5, G6, G8, G9 och G10 har det påvisats spår av större vattensalamander. Det finns även miljöer som är lämpliga som övervintringsplatser för större vattensalamander inom verksamhetsområdet. Markoch miljödomstolen kan konstatera att enligt naturvärdesinventeringen är vattensamlingen G6 ett grundvattenberoende ekosystem. Detta förhållande stöds också av vad som domstolen kunnat iaktta vid synen.

Sökanden har anfört att den ansökta verksamhetens påverkan på större vattensalamander grundar sig på en riskbedömning och att det inte är en säkerställd påverkan. Sökanden har föreslagit villkor samt gjort åtaganden angående var och hur kompletterande vattensamlingar kan anläggas, kontrolleras samt ges bibehållande funktion även efter verksamhetstidens utgång. Sökanden gör bedömningen att den ansökta verksamheten inte påverkar den större vattensalamanderns populationsstorlek på vare sig lokal, regional eller nationell nivå. Den ansökta verksamheten bedöms således sakna betydelse för att bibehålla populationen av större vattensalamander på en tillfredsställande nivå. Någon dispens från biotopskyddsbestämmelserna är därmed inte aktuellt.

Länsstyrelsen anser att sökanden inte har visat att verksamheten kan bedrivas utan att strida mot förbuden i artskyddsförordningen då möjligheterna för arten att fortplanta sig och övervintra inte får försämras till följd av den ansökta verksamheten. De skyddsåtgärder som föreslås för större vattensalamander är inte tillräckligt tydliga för att säkerställa att områdets kontinuerliga ekologiska funktion för arten kan upprätthållas på ett sådant sätt att bevarandestatusen inte påverkas. Det är heller inte visat att åtgärderna är möjliga att genomföra.

Mark- och miljödomstolens bedömning avseende artskydd Större vattensalamander är upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen, har beteckningen N och omfattas av ett långtgående skydd enligt Rådets direktiv

Sid 187 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Större vattensalamander är fredad enligt 4 a § artskyddsförordningen (2007:845) vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, avsiktligt förstöra eller samla in ägg, och skada djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Det är alltså inte bara individer av arten som är skyddade utan även artens livsmiljöer. Artskyddet utgör en konkretisering av de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. miljöbalken.

Förbuden i 4 a § artskyddsförordningen aktualiseras så snart det finns en risk för skada för enskilda exemplar av djur. Förbuden gäller även om en arts bevarandestatus inte riskerar att påverkas negativt. Skyddet gäller också arter som uppnått en gynnsam bevarandestatus (se EU-domstolens domar i förenade målen C-473/19 och C-474/19, Skydda skogen, samt Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 februari 2023 i mål nr F 14661-20). För att ansökt åtgärd inte ska vara förbjuden krävs att det är möjligt att föreskriva åtgärder som gör att verksamheten inte kommer i konflikt med förbuden i 4 a § artskyddsförordningen (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 26 februari 2021 i mål nr M 7168-19).

Mark- och miljödomstolens bedömning utifrån underlaget i målet och synen på plats är att avsänkningen av grundvatten innebär en risk för skada för enskilda exemplar av större vattensalamander och att områdets kontinuerliga ekologiska funktion för arten inte kan upprätthållas på ett sådant sätt att bevarandestatusen inte påverkas.

Sökanden har åtagit sig att anlägga kompletterande vattensamlingar som ska kontrolleras. Enligt sökanden kan dessa vattensamlingar bibehållas även efter verksamhetstiden. Enligt domstolen skulle anläggandet av nya lämpliga habitat för arten kunna vara en fungerande skyddsåtgärd. Det ställs dock höga krav på den utredning som behövs för att visa att en föreslagen skyddsåtgärd är tillräcklig för att sökt verk-

Sid 188 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

samhet inte ska komma i konflikt med förbuden i 4 a § artskyddsförordningen. Utgångspunkten bör vara att en skyddsåtgärd är etablerad och fungerande innan påverkan på arten uppkommer.

Sökanden har inte redovisat några exempel där de föreslagna skyddsåtgärderna varit etablerade under en så lång tid som är aktuellt i förevarande fall. Några utvärderingar till stöd för föreslagna åtgärders långsiktiga effekter har heller inte redovisats av sökanden. Det föreligger också en osäkerhet om sökanden har möjlighet att efter verksamhetstidens utgång kunna utföra de föreslagna skyddsåtgärderna. Även med beaktande av sökandens åtagande i denna del anser domstolen att det inte är visat att sökanden efter verksamhetstidens utgång kommer att ha erforderlig faktisk möjlighet och rättslig rådighet för att kunna utföra de vattenleveranser som skyddsåtgärderna förutsätter.

Domstolen anser att det inte är visat att föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga för att det ska vara säkerställt att den i målet aktuella vattenverksamheten är förenlig med förbuden enligt 4 a § artskyddsförordningen. Det innebär att det krävs en dispens enligt 14 § artskyddsförordningen. Någon artskyddsdispens har inte sökts, varför frågan om sådan dispens inte prövas av domstolen i detta mål.

Sammanfattande bedömning Domstolen anser att sökanden inte har visat att den föreslagna lokaliseringen av samlokalisering av täkt och deponi eller lokalisering av enbart täkt eller deponi är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Sökanden har inte visat att ansökt vattenverksamhet är förenlig med förbuden i 4 a § artskyddsförordningen.

Då det vid ovan nämnda utgång saknas förutsättningar att meddela tillstånd finns det ingen anledning för mark- och miljödomstolen att pröva kvarstående frågor som har betydelse för tillståndsprövningen. Tillståndsansökan ska därför avslås i sin helhet.

Sid 189 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare preliminärt bestämda prövningsavgiften.

Rättegångskostnader Enligt 4 kap. 1 § första stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol tillämpas i mål där mark- och miljödomstol är första instans, om inte annat föreskrivs. Detta gäller dock inte i fråga om rättegångskostnader i mål som gäller tillstånd till miljöfarlig verksamhet, se 25 kap 1 § miljöbalken. Detta innebär bland annat att en vinnande part i dessa mål inte, till skillnad från i tvistemål, kan få sina rättegångskostnader ersatta av motparten.

Huvudregeln i ansökningsmål som gäller vattenverksamhet är att sökanden ska betala både sina egna och motparternas kostnader oavsett utgången av målet, se 25 kap. 2 § miljöbalken. Ansökan i målet gäller dels miljöfarlig verksamhet, dels vattenverksamhet.

Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 54 400 kronor. Yrkandet har medgivits av sökanden och ska bifallas.

Av de underlag som sökanden redovisat i målet framgår att fastigheterna , , , , , , och kan komma att påverkas på ett sådant sätt av den ansökta grundvattenavsänkningen att fastigheternas ägare får anses vara vattenrättsliga sakägare. Nämnda fastighetsägare har därmed också rätt att få sina rättegångskostnader ersatta till den del dessa är hänförliga till utförandet av deras talan beträffande frågan om tillstånd till den ansökta vattenverksamheten. Vattenrättsliga sakägare i detta fall är således , , , , , , , , och . Deras yrkande om ersättning för rättegångskostnader kan därför tas upp till prövning.

Sid 190 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

Beträffande övriga huvudmän gör domstolen bedömningen att de inte är så berörda att de är att anse som vattenrättsliga sakägare med anledning av det underlag som föreligger från sökandens sida beträffande påverkansområdet utbredning. Från G H B sida föreligger inte någon närmare utredning till stöd för att fler fastigheter än de som sökanden redovisat skulle vara berörda av vattenverksamheten. Tillräckliga omständigheter för att frångå av sökanden gjord bedömning beträffande kretsen av vattenrättsliga sakägare föreligger således inte. Då övriga huvudmän inte är så berörda av den ansökta vattenverksamheten att de är vattenrättsliga sakägare är domstolen förhindrad att pröva deras yrkande om ersättning för rättegångskostnader. Deras yrkande om ersättning för rättegångskostnader avvisas därför av domstolen.

samtliga huvudmän har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med sammanlagt 131 001 kronor. Sökanden har inte vitsordat något belopp när det gäller den yrkade ersättningen för rättegångskostnader. Domstolen kan konstatera att för sina huvudmäns räkning i allt väsentligt utvecklat en talan angående förutsättningarna för att bevilja tillstånd till den miljöfarliga verksamheten. har utformat sina huvudmäns talan så att den i begränsad utsträckning berört frågan om tillstånd till den ansökta vattenverksamheten. Det yrkade beloppet torde också avse kostnader hänförliga till utförandet av talan för de huvudmän som inte kan bedömas vara vattenrättsliga sakägare. Med anledning av nu anförda överväganden anser domstolen därför vid en samlad bedömning att den yrkade ersättningen för rättegångskostnader ska bestämmas till skäliga 6 250 kronor inklusive mervärdeskatt. Sökanden ska således förpliktigas att ersätta , , , , , , , , och med ett sammanlagt belopp om

Sid 191 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1547-24 Mark- och miljödomstolen

6 250 kronor inklusive för rättegångskostnader. Hela beloppet avser kostnader för nedlagt arbete.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 5 november 2025.

Lars Svensson Katrin Herrlin Sjöberg I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lars Svensson, ordförande, och tekniska rådet Katrin Herrlin Sjöberg samt de särskilda ledamöterna Ola Broberg och Tommy Hammar.