MÖD 2000:34

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 1999-09-03 i mål nr M 91-99, se bilaga A

KLAGANDE

1. LL

2. CS-L

Ombud för 1 och 2 ÅE

MOTPART

Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 STOCKHOLM

SAKEN

Lagligförklaring av dammbyggnad m.m. i Byckelsälven vid Hökebrohammar i Karlstads kommun, Värmlands län, samt tillstånd att för utnyttjande av strömfallet för elproduktion anlägga Hökebrohammars kraftverk

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Lagligförklaring

Miljööverdomstolen förklarar dammanläggningen vid Hökebrohammar och den dämning som har bedrivits vid anläggningen till nivån +121,30 m laglig.

Tillstånd

Med ändring av miljödomstolens dom i huvudsaken lämnar Miljööverdomstolen LL och CS-L (sökandena) tillstånd

att för utnyttjande av vattenkraften i Byckelsälven vid Hökebrohammar anlägga Hökebrohammars kraftverk med restaurerat utskovsparti och intagskanal, tilloppstub, kraftstation och utloppskanal, allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och de åtaganden som gjorts vid handläggningen i miljödomstolen och Miljööverdomstolen,

att rensa Byckelsälven i omfattning som angetts i ansökningen och upplägga rensningsmassorna på höger strand i anslutning till rensningen,

att efter anläggningens färdigställande ta i anspråk och tillgodogöra sig fallhöjden mellan nivåerna +121,30 m och +113,40 m i Byckelsälven samt från älven avleda vatten genom kraftstationen intill turbinens slukförmåga, nominellt 1,7 m3/s.

Yrkandet om avsänkning av vattenståndet till nivån +117,96 m uppströms dammen vid reparation och underhåll av densamma ogillas.

Yrkandet om att omedelbart få ta meddelat tillstånd i anspråk ogillas.

Villkor för tillståndet m.m.

1. Dämningsrätt

Sökandena äger rätt att dämma vattenståndet uppströms dammen till nivån +121,30 m samt att avsänka detsamma för anläggningens praktiska drift till nivån +121,0 m. I anslutning till dammen skall en fast vattenståndsskala anläggas på vilken nivåerna +121,30 m och +121,0 m skall vara angivna.

2. Strömfallsfastighet

Fastigheten Hökebrohammar 1:9 skall utgöra strömfallsfastighet.

3. Vattenhushållning

Från dammen till torrfåran nedströms skall tappas en minimitappning som skall vara 60 l/s under tiden 1 maj-15 september och 20 l/s under övrig tid, eller tillrinningen om denna är lägre än 60 resp. 20 l/s. Kontroll av minimitappningen skall ske med hjälp av en ventil i dammen eller ett mätöverfall nedströms dammen. Lämpligaste kontrollmetod skall bestämmas i samråd med länsstyrelsen.

Korttidsreglering får inte förekomma.

Om ål i framtiden kan nå Hökebrohammar, skall tillståndshavarna på egen bekostnad inrätta ålyngelledare och tillsläppa erforderlig mängd vatten för tillfredsställande funktion hos yngelledaren.

4. Dammsäkerhet

En lucka i utskovsdammen skall vara försedd med en anordning som öppnar luckan automatiskt i lämplig omfattning, när vattenståndet överskrider +121,30 m.

Observationsrör för vattenståndet skall placeras i jorddammen i strömningsriktningen. Ett kontrollprogram för mätning av vattenståndet i dessa rör under dämningsupptagningen och under lämplig tid därefter skall upprättas i samråd med länsstyrelsen i god tid innan dämningsupptagningen inleds.

5. Anläggningens utförande

Galler med 20 mm spaltvidd skall anläggas framför kanalintaget i dammen.

Intagskanalen skall rensas från sly och växtlighet.

Sökandena skall i god tid före dämningsupptagningen underrätta Banverket härom.

6. Arbetstidens längd

Arbetena för det ansökta vattenföretaget skall vara slutförda senast fem år efter det att denna dom vunnit laga kraft. Vid denna tidpunkt förfaller tillståndet om arbetena inte är slutförda. Länsstyrelsen skall informeras när arbetena är slutförda och skall få delta i besiktningen av de slutförda arbetena.

7. Oförutsedda skador

Tiden för anmälan av oförutsedda skador bestäms till tio (10) år från arbetstidens utgång.

8. Tid för omprövning

Tiden för omprövning av villkoren i denna dom bestäms till trettio (30) år från det domen vunnit laga kraft.

Rättegångskostnader

Sökandena skall ersätta Kammarkollegiet för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 12 221 kr, varav 7 000 kr avser arbete. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sökandena har yrkat tillstånd att genomföra företaget Hökebrohammars kraftverk och lagligförklaring av befintliga anläggningar m.m. i enlighet med ansökningen hos miljödomstolen och vissa av de villkor som anges under rubriken domskäl i domen.

Kammarkollegiet har bestritt ändring av det överklagade avgörandet. För det fall att Miljööverdomstolen skulle tillåta det ansökta vattenföretaget har Kammarkollegiet framställt vissa detaljerade yrkanden som redovisas i domskälen.

Kammarkollegiet har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen har hållit syn och huvudförhandling den 9 juni 2000.

UTREDNING I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sökandena har här anfört bl.a. följande. I "Naturvårdsprogram för Karlstads kommun" placeras Byckelsälven i klass II, som omfattar områden med mycket högt naturvärde. I Naturvårdsprogrammet anges: "Älvens värdefullaste avsnitt sträcker sig från Lindfors gård till väg 63, ett mycket fint lövskogsparti av stor betydelse för hålbyggande fåglar och vedlevande insekter. I området har bl.a. den vitryggiga hackspetten häckat." Troligen är det detta värdefulla avsnitt som medfört att Byckelsälven placerats i klass II. Det aktuella företaget berör endast området nedströms väg 63 som sedan tidigare är starkt påverkat. Det värdefulla avsnittet uppströms vägen påverkas över huvud taget inte. I Bergskollegiums utslag den 12 oktober 1795 lämnas tillstånd att anlägga knipp- och spikhamrar "för trenne alnars wattenfall" vid ena damfästet av en stor stendamm vid den nu aktuella platsen. Dämningen upprätthölls efter det att kvarnen elektrifierats, troligen upphörde den någon gång på 1960-talet. Den korttidsreglering som bedrevs när kvarnen var vattendriven var större än 0,4 m. Med hänsyn till tilloppskanalens bottennivå kan man anta att amplituden var 1,0 à 1,3 m.

I Miljööverdomstolen medges en minimitappning om 20 l/s under tiden 1 maj till 15 september. Den tappade volymen motsvarar 0,9 % av årsvattenmängden. Denna minimitappning är tillräcklig då någon skada på fisket inte uppkommer. Ett avstående av on-off drift minskar de kapitaliserade intäkterna med ca 53 000 kr och anläggningskostnaderna med ca 20 000 kr. Som exempel på det energipris som Birka Kraft betalar för småskalig kraftproduktion kan nämnas att medelpriset är 28,8 öre/kWh under vintertid och 21,8 öre/kWh sommartid, dvs. högre än vad sökandena räknat med i ansökan. Den specifika utbyggnadskostnaden är 3,39 kr/kWh. Den är 3,55 kr/kWh för minikraftverket vid Molkoms bruk och 3,30 kr/kWh för minikraftverket vid Kärvingeborn. Båda dessa kraftverk har befunnits tillåtliga. Kostnaderna är i dag lägre än vid tiden för kostnadsberäkningen. Investeringsbidrag skall beaktas vid den ekonomiska bedömningen. Företaget är dock tillåtligt även om investeringsbidraget inte beaktas. Den avveckling av kärnkraften som beslutats och påbörjats kommer tillsammans med ökade krav på utsläppsreduceringar för fossileldad elproduktion att medföra att energipriserna i framtiden kommer att vara avsevärt högre än i dag. En investering i ett kraftverk som använder en förnyelsebar energikälla är därför långsiktig.

Kammarkollegiet har här anfört bl.a. följande. Företag som innebär torrläggning eller mycket låga vattenföringar strider enligt kollegiet mot dagens miljötänkande. Den föreslagna minimitappningen kan inte godtas. Tappningen bör ske hela året och motsvara medellågvattenföringen, 100 l/s, eller tillrinningen om den är mindre. On-off drift kan inte godtas. Vid den samhällsekonomiska bedömningen bör man använda ett långsiktigt elpris om högst 20 öre/kWh. Investeringsbidrag skall inte beaktas vid bedömningen av den samhällsekonomiska tillåtligheten. Kollegiet delar miljödomstolens bedömning att företaget inte är tillåtligt enligt 3 kap. 4 § vattenlagen.

Länsstyrelsen i Värmland har avstyrkt bifall till överklagandet samt anfört bl.a. följande. Vid länsstyrelsens elprovfiske uppströms väg 63 den 16 september 1999 hittades 26 öringar och 75 stensimpor på en 150 m2 stor undersökningsyta. För akvatiska organismer utgör sträckorna uppströms och nedströms väg 63 en sammanhängande enhet. Det faktum att kommunen i naturvårdsplanen angett att de värdefullaste sträckorna finns uppströms väg 63 innebär inte att det går en skarp gräns för naturvärden just vid vägen. En kortare sträcka finns även nedströms vägen. Minimitappningen bör vara minst 100 l/s året runt eller tillrinningen om denna är lägre än 100 l/s. On-off drift bör förbjudas. Den ekonomiska nyttan av företaget kan ifrågasättas. Utebliven on-off drift och en riklig minimivattenföring kommer att försämra kalkylen för företaget.

Det ansökta företaget kan komma att påverka de skyddade kulturminnena i området och kan därför erfordra ett tillstånd från länsstyrelsens kulturminnesenhet. Ett eventuellt tillstånd bör förenas med villkoret att länsstyrelsen skall informeras om när arbetena är slutförda och få möjlighet att delta vid en besiktning av dessa.

Karlstads kommun genom dess fastighetsnämnd har här anfört bl.a. följande. Stödjandet av ett småskaligt vattenkraftsprojekt överväger de eventuellt visade nackdelarna för naturvärdena. Fastighetsnämnden lämnar sökandena sitt stöd.

Det aktuella området kring Byckelsälven omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser.

Banverket har inte lagt synpunkter utöver vad som framfördes vid miljödomstolen.

Naturskyddsföreningen i Karlstad har i Miljööverdomstolen anfört bl.a. följande. Naturskyddsföreningen avstyrker det sökta företaget. Förändringarna av vattenståndet i dammen kan komma att ha en negativ inverkan på strandvegetationen. Luftfuktigheten kommer att minska till följd av torrläggningen. Detta påverkar lavar och mossor och bidrar till att livsmiljön för olika former av akvatiska djur och insekter försämras, vilket i sin tur har en negativ påverkan på fågelbeståndet, inte minst på beståndet av hackspettar. Av den inventering som föreningen ingivit i målet framgår att många fler arter kommer att påverkas än som anges i sökandenas miljökonsekvensbeskrivning. Det kan inte uteslutas att livsmiljöerna för bl.a. den vitryggiga hackspetten kommer att påverkas på ett sådant sätt att förekomsten av häckande par omöjliggörs framgent.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om lagligförklaring av befintlig damm med till den hörande dämningsrätt

Dammen vid Hökebrohammar har funnits sedan mycket lång tid. Enligt Kunglig Majestäts och Bergskollegiums utslag den 12 oktober 1795 erhölls privilegium för en knipp- och två spikkamrar. Platsen var den "där tillförne Hökebro Stångjernhammare warit belägen och hvarest nu sedermera efter föregången behörig undersökning en stor stendamm blifit uppförd . . ." .

Såvitt Miljööverdomstolen kan finna har den befintliga dammanläggningen tillkommit i laga ordning och något hinder mot att lagligförklara dammanläggningen finns inte.

När det gäller dämningsverksamhet vid dammen till nivån +121,30 m, visar utredningen att dämning till den nivån användes för kvarndrift fram till slutet av 1950-talet. Sökandena har härtill uppgett att dämningen upprätthölls även efter det att kvarnen elektrifierats och att det är troligt att dämningen upphörde någon gång under 1960-talet. Den dämningsverksamhet som sökandena nu vill återuppta har bedrivits sedan mycket lång tid och hinder mot att nu laglighetspröva dämningsverksamheten finns inte; av 9 § lagen (1983:292) om införande av vattenlagen (1983:291) följer att den prövningen skall ske enligt vattenlagen. Den dämning som har ägt rum har varit knuten till dammanläggningen. Det kan konstateras att fallhöjd på sju eller möjligen åtta fastigheter uppströms dammen tas i anspråk. Miljööverdomstolen konstaterar att dämning sedan gammalt skett i laga ordning till den angivna dämningsnivån. Mot bakgrund av den rätt att dämma som sålunda har förelegat och då anläggningen varit oanvänd en förhållandevis kort tid är sökandena inte nu skyldiga att erbjuda någon ersättning för återupptagandet av dämningen.

Miljööverdomstolen finner inte hinder mot att förklara dämning till den begärda nivån laglig.

Frågan om tillåtligheten av kraftverksföretaget

Eftersom sökandenas ansökan anhängiggjordes vid Vänersborgs tingsrätt, vattendomstolen, innan miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999, skall målet i sak prövas enligt vattenlagen (1983:291) (VL).

3 kap. 1 § VL

Av kommunens översiktsplan framgår, såvitt kan beröra Byckelsälven, att kommunfullmäktige antagit ett naturvårdsprogram för Karlstads kommun den 16 november 1995 och att Byckelsälven enligt en naturinventering i detta program angetts tillhöra klass II av tre klasser. Innebörden härav är att älven bedöms ha ett mycket högt naturvärde av regionalt intresse. Alsterdalen på båda sidor om Alsterälven mellan Vänern i söder och sjön Alster i norr har bedömts vara av riksintresse för kulturminnesvården. Ett bibehållande av kulturvärdena förutsätter att det växlande kulturlandskapet inte går förlorat.

Det i översiktsplanen redovisade riksintresset för kulturminnesvård störs inte nämnvärt av företaget. Tvärtom torde ett återupplivande av vattenverksamheten vid Hökebrohammar kunna utgöra ett positivt bidrag till kulturminnesvården eftersom sådan verksamhet enligt vad som redovisats i målet troligen påbörjades redan år 1641. Inte heller i övrigt kan bestämmelserna i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) eller andra planeringssynpunkter utgöra hinder mot det sökta företaget. Något hinder mot företaget enligt 3 kap. 1 § VL föreligger inte.

3 kap. 2 § VL

För det aktuella området finns varken detaljplan eller områdesbestämmelser och inte heller i övrigt finns för det berörda området föreskrifter som enligt 3 kap. 2 § VL utgör hinder mot företaget.

3 kap. 3 § VL

Även om företaget, som redovisas i det följande, påverkar det nu rådande naturtillståndet kan enligt Miljööverdomstolens bedömning några skador eller olägenheter av större betydelse inte uppkomma för allmänna intressen.

3 kap. 4 § VL

Fördelar från allmän synpunkt

När det gäller att bedöma fördelarna av företaget kan inledningsvis konstateras att en fördel från allmän synpunkt är att företaget producerar förnyelsebar elkraft. Inte minst de ambitioner Sverige har i fråga om att minska utsläppen av koldioxid gör det angeläget att främja förnyelsebar elproduktion.

Inriktningen på nuvarande energipolitik är att elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor. Nationalälvarna och de övriga älvsträckor som riksdagen undantagit från utbyggnad skall skyddas även fortsättningsvis (prop. 1996/97:84 s. 7). Miljöanpassade investeringar i småskalig vattenkraft kan emellertid enligt vad som redovisas i 1997 års energipolitiska beslut ge ett bidrag när det gäller att öka tillförseln av el från förnybara energislag (prop. 1996/97:84 s. 40).

Sedan år 1998 kan bidrag erhållas till småskalig, miljöanpassad vattenkraft med 15 % av investeringskostnaden. Från den 15 juli 2000 utgår också stöd med 9 öre/kWh el som produceras i en småskalig produktionsanläggning under perioden 1 november 1999 till och med den 31 december 2000.

Som närmare redovisas i det följande torde den totala anläggningskostnaden för Hökebrohammars kraftverk uppgå till cirka 1 170 000 kr. Investeringsbidraget uppgår då till (0,15 x 1 170 000 =) cirka 175 000 kr. Enligt Miljööverdomstolens bedömning motsvar det cirka 2 öre/kWh för det aktuella projektet. Inkluderas dagens småskalighetsstöd om 9 öre/kWh, erhålles ett totalt stöd från samhället om cirka 10 öre/kWh. Med hänsyn till de internationella krav som ställs för att nedbringa utsläpp av växthusgaser och därmed sammanhängande krav på en ökning av den förnyelsebara elproduktionen bedömer Miljööverdomstolen att även framdeles stödet till förnyelsebar elproduktion kommer att vara kvar.

Det ekonomiska stöd som lämnas till företag av aktuellt slag ger uttryck för samhällets inställning till fördelar från allmän synpunkt av att utbyggnader kommer till stånd. Bidragsbeloppen bör mot den bakgrunden räknas företaget till godo i den ekonomiska kalkyl som skall göras vid bedömningen av ett företags tillåtlighet.

Produktionen har av sökanden beräknats till 380 000 kWh per år. Avståendet av on-off drift beräknas av Miljööverdomstolen minska produktionen med 14 000 kWh per år till 366 000 kWh per år.

Företagets kostnader

Anläggningskostnaden i 1997 års priser uppgavs i miljödomstolen till 1 290 000 kr. Till den kostnaden tillkom en årlig driftskostnad om 20 000 kr.

I Miljööverdomstolen har sökandena uppgett att anläggningskostnaden minskat med 120 000 kr till 1 170 000 kr, främst genom att priset på tilloppstuben sjunkit. Miljööverdomstolen godtar denna anläggningskostnad. Om driftskostnaden kapitaliseras för all framtid efter 4 %, erhålles nuvärdet 500 000 kr. Den totala kostnaden blir således 1 670 000 kr. Vissa underhållskostnader för den gamla befintliga dammen tillkommer. Sökandena har uppgett att planerade underhållsarbeten torde uppgå till 5 000 kr.

Som tidigare angetts bör sökandena vid prövningen av företagets fördelar få tillgodoräkna sig investeringsbidraget om 15 %, vilket motsvarar cirka 175 000 kr. Den totala anläggningskostnaden blir då ca (1 170 000-175 000=) 995 000 kr och den sammanlagda kostnaden för företaget ca 1 500 000 kr.

Fördelar från enskild synpunkt

Från enskild synpunkt har sökandena i miljödomstolen angett att kraftproduktionen vintertid kan säljas för 0,278 kr/kWh och sommartid för 0,197 kr/kWh, varvid den årliga intäkten skulle vara 98 755 kr. Avståendet av on-off drift medför en uppskattad intäktsminskning om 2 700 kr/år. Den årliga intäkten blir då cirka 96 000 kr. Kapitaliserat för all framtid efter 4 % blir nuvärdet enligt Miljööverdomstolens beräkning cirka 2 400 000 kr. I Miljööverdomstolen har sökandena antytt ett ännu högre värde av kraftproduktionen genom att referera till det närliggande Stjernhofs kraftverk, där medelpriset under vintertid var 0,288 kr/kWh och under sommartid 0,218 kr/kWh.

Skador och olägenheter

När det härefter gäller påpekanden om skador och olägenheter av företaget avser dessa i huvudsak inverkan på fisket och områdets natur- och kulturvärden.

Fiskeriverket anförde i miljödomstolen bl.a. följande. Några fiskeribiologiska skäl som talar mot företagets tillåtlighet föreligger inte. Förlusten av strömsträckorna vid Hökebrohammar, om utbyggnaden kommer till stånd, är inte av större betydelse för överlevnaden av Byckelsälvens öring. Några fiskevårdsåtgärder eller någon ekonomisk kompensation för skada på allmänt fiske finns inte att föreslå. Skada på vandringsfisk som ål är reglerad i viss ordning för dammarna som berör vissa av de större sjöarna i Alsterälven. Skulle det i framtiden visa sig att ål från Vänern kan nå Hökebrohammar bör ägarna inrätta ålyngelledare och tillsläppa vatten för denna på egen bekostnad.

Miljööverdomstolen delar Fiskeriverkets bedömning att skadorna på fisket blir ringa.

I fråga om naturvärden anförde länsstyrelsen i miljödomstolen att ett minikraftverk skulle fragmentera vattendraget och allvarligt skada områdets naturvärden och omöjliggöra samspelet mellan det forsande vattnet och den omgivande naturen. Länsstyrelsen framhöll också att den vattendragssträcka som överdäms i sin övre del är forsande samt att den vattendragssträcka som torrläggs i huvudsak är forsande och omges av en mycket frodig lövskog.

Miljööverdomstolen konstaterar utifrån vad som kunde iakttas vid synen att de negativa inverkningarna av företaget på det område uppströms dammen som kommer att bli överdämt blir begränsade. Nedströms dammen kommer Byckelsälven enligt ansökningen att bli i det närmaste torrlagd på en sträcka av cirka 270 m.

Vid miljödomstolen ansåg sökandena att det, om domstolen skulle finna en minimitappning nödvändig, borde räcka med 20 l/s, motsvarande den lägsta lågvattenföringen, och att tappningen kunde begränsas till tiden 1 maj - 15 september. Sökandena har i miljödomstolen upplyst att de räknat med 10 procent av årsvattenmängden för vattenspill som inrymmer såväl flödesspill som en viss minimitappning. En minimitappning om 20 l/s 1 maj-15 september utgör 0,9 procent av årsvattenmängden och skulle enligt sökanden rymmas inom de 10 procenten. I Miljööverdomstolen har sökandena uppgett att en minimitappning om 60 l/s motsvarar 2,7 procent av årsvattenmängden vilket också ryms inom det beräknade vattenspillet.

Naturskyddsföreningen i Karlstad har hävdat att luftfuktigheten kommer att minska till följd av torrläggningen och att detta försämrar livsmiljön för djur- och växtlivet samt att vitryggig hackspett tidigare häckat i området och senast observerats där år 1994.

En följd av företaget skulle naturligtvis bli att luftfuktigheten längs den s.k. torrsträckan minskar. Storleken av vattenytan uppströms dammen kommer dock att öka markant när dämningen höjs, vilket leder till en ökad avdunstning. Likaså kommer en mindre avdunstning att ske från vattenytan i inloppskanalen. Nettoförändringen av luftfuktigheten längs Byckelsälven blir därför enligt Miljööverdomstolens bedömning av mindre omfattning och skadan på de naturvärden som gör området till en för den vitryggiga hackspetten lämpad livsmiljö kan bedömas bli obetydlig.

Trots att den miljökonsekvensbeskrivning som ingetts i målet är bristfällig finns det enligt Miljööverdomstolen ett tillräckligt underlag för att pröva miljökonsekvenserna av företaget. Utredningen visar att det är oundvikligt att det sökta vattenföretaget medför att naturvärdena längs den 270 m långa s.k. torrsträckan kommer att skadas i någon mån. Skadan kan emellertid enligt Miljööverdomstolens mening begränsas avsevärt genom en minimitappning.

Som tidigare framgått bedömer Miljööverdomstolen att intrånget i områdets kulturvärden är ringa. Utredningen ger enligt Miljööverdomstolen inte vid handen att de kulturvärden som finns i området skadas på något påtagligt sätt. Som tidigare uttryckts kan det snarare ses som positivt att de gamla anordningarna vidmakthålls och att vattenverksamhet som i skilda former bedrivits på platsen sedan mycket lång tid får en fortsättning.

Vad slutligen gäller dammsäkerheten konstaterar Miljööverdomstolen inledningsvis att den i praktiken varit god eftersom dammen står ännu i dag efter minst 200 år, i stort sett oskadad. Miljööverdomstolen kunde vid synen konstatera att jorddammsdelen med tiden kommit att integreras i den omkringliggande terrängen. Den befintliga dammen är godtagbar från dammsäkerhetssynpunkt.

Tillåtligheten enligt 3 kap. 4 §

Vid en samlad bedömning finner Miljööverdomstolen att fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av detsamma.

Företagets tillåtlighet

Sammanfattningsvis konstaterar Miljööverdomstolen att hinder inte finns enligt 3 kap. VL mot att meddela tillstånd till vattenbyggnadsföretaget.

Villkor m.m.

Frågorna om villkor för det ansökta företaget behandlades relativt utförligt i processen vid miljödomstolen. Med den redovisade utgången här i tillåtlighetsfrågan finner Miljööverdomstolen att villkoren kan fastställas här i stället för att målet återförvisas till miljödomstolen för en prövning av dessa frågor. I det följande anges nivåer i rikets höjdsystem år 1900.

Dämningsrätt m.m.

I miljödomstolen yrkade sökandena rätt till s.k. on-off drift. Vattenståndet skulle då komma av avsänkas till nivån +120,9 m. De har här uppgivit att amplituden för korttidsreglering vid kvarndrift kan antas ha varit 1,0 à 1,3 m. Detta skulle innebära att vattenståndet vid kvarndrift avsänktes till nivån +120,0 m à +120,3 m. Sökandena har vidare yrkat rätt att få avsänka nivån till lägst +119,40 m, motsvarande dammens tröskelnivå, vid reparation och underhåll av dammen. Vid Miljööverdomstolens syn uppgav sökandena att uppgiften i miljödomstolens dom att dammens tröskelnivå är +119,4 m är felaktig och att dammens tröskelnivå är lägre än den av miljödomstolen angivna nivån. I ansökan anges dammens tröskelnivå till +117,96 m, varför sökandenas yrkande här får förstås så att de yrkar rätt att få avsänka magasinet till nivån +117,96 m vid reparation och underhåll av dammen.

Sökandena har i Miljööverdomstolen frånfallit yrkandet om on-off drift och korttidsreglering bör heller inte få förekomma. En rätt till viss avsänkning av uppströmsvattenståndet är dock bruklig i fråga om företag av förevarande slag, t.ex. två eller tre decimeters avsänkning för att underlätta kraftverkets och dammens praktiska skötsel. En avsänkning till nivån +121,0 m bör därför tillåtas.

En rätt att avsänka vattenståndet maximalt vid sällsynta reparationer brukar normalt inte medges för vattenföretag. Skäl finns inte att i förevarande fall medge en generell rätt till avsänkning i samband med reparationer och underhåll. När sådan avsänkning behövs, får den tillståndsprövas i vanlig ordning. Sökandenas yrkande om rätt att avsänka till +117,96 m skall därför lämnas utan bifall.

Nedströmsvattenytan

Beträffande nedströmsvattenytan har sökandena i Miljööverdomstolen uppgivit att vattenståndet i Byckelsälven i nedströmsänden av den ansökta rensningen vid medelvattenföring blir +113,40 m. Den övre dämningsgränsen vid Blombacka Övre är +109,85 m. Miljööverdomstolen bedömer att ett utnyttjande av vattenkraften i Hökebrohammars kraftverk ned till nivån +113,40 m i Byckelsälven kan tillåtas utan att intrång sker i den dämningsrätt som finns för Blombacka Övre kraftverk.

Strömfallsfastighet

Sökandena har föreslagit att Hökebrohammar 1:9 fastställes som strömfallsfastighet för företaget. Miljööverdomstolen finner den föreslagna fastigheten lämplig som strömfallsfastighet.

Vattenhushållning

Sökandena har gjort gällande att en minimitappning om 20 l/s under tiden 1 maj - 15 september är tillräcklig, motsvarande den lägsta lågvattenföringen. Länsstyrelsen förordade i miljödomstolen att ett eventuellt tillstånd skulle förknippas med krav på en minimitappning i den ursprungliga älvfåran, minst i nivå med medellågvattenföringen 100 l/s. Länsstyrelsen har här vidhållit sin inställning och Kammarkollegiet har anslutit sig till denna.

Miljööverdomstolen konstaterar att fastställande av minimitappning till älvfåran nedströms dammen inte är avhängigt av något behov för fisket. De skador på naturen som torrläggning närmast nedströms dammen kan medföra, bedömer Miljööverdomstolen som små och i första hand gälla vegetationen vid älvfåran. Med beaktande av vad som iakttagits vid synen kan en minimitappning om 60 l/s under vegetationsperioden 1 maj - 15 september antas motverka skadorna på ett godtagbart sätt utan att i allt för hög grad inkräkta på företagets ekonomi. För den övriga tiden av året bör minimitappningen bestämmas till 20 l/s. Om tillrinningen är lägre än 60 resp. 20 l/s, bör tillrinningen tappas.

Kontrollmätning av minimitappningen kan såsom sökandena föreslagit lämpligen ske med hjälp av en ventil i dammen som mäter flödet eller med hjälp av ett mätöverfall nedströms dammen. Lämpligaste kontrollmetod bör utarbetas i samråd med länsstyrelsen.

Om ål från Vänern i framtiden kan nå Hökebrohammar, bör ägarna vara skyldiga att inrätta ålyngelledare och tillsläppa vatten för denna på egen bekostnad.

I anslutning till dammen bör sökandena anlägga en fast vattenståndsskala på vilken dämningsgränsen +121,3 m och sänkningsgränsen +121,0 m skall vara särskilt angivna.

Dammsäkerhet

Sökandena har gjort gällande att dammen tillhör riskklass II enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Miljööverdomstolen delar denna uppfattning, dels för att flodvågen vid ett eventuellt dammras blir förhållandevis liten p.g.a. den lilla magasinsvolymen, dels för att Byckelsälvens dalgång ned till magasinet för Blombacka Övre kraftverk är obebyggd och för att den eventuella flodvågen kommer att dämpas vid inflödet i magasinet vid Blombacka Övre kraftverk. Miljööverdomstolen godtar också sökandenas uppgift att dammen med helt öppna luckor kan avbörda minst en 100-års flod eller mer i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer. Kostnaden för att utforma en av dammens spettluckor som en automatlucka för att undvika överströmning av dammen angavs vid huvudförhandlingen till cirka 15 000-20 000 kr.

En av de fem spettluckor som planeras bli anlagda i dammens utskovsdel bör för att undvika överströmning av dammen förses med en mekanism som öppnar luckan automatiskt, när vattenståndet tenderar att överskrida dämningsgränsen.

Eftersom troligen mer än 30 år förflutit sedan uppströmsvattenytan stod vid nivån +121,30 m, bör dämningsupptagningen ske långsamt och under noggrann kontroll. I jorddammen bör i strömriktningen utplaceras ett system med flera observationsrör för vattenståndet. Ett kontrollprogram för mätning av vattenståndet i dessa rör under dämningsupptagningen och under lämplig tid därefter bör upprättas i samråd med länsstyrelsen.

Anläggningens närmare utförande

Galler med 20 mm spaltvidd bör anläggas framför kanalintaget i dammen. Den befintliga intagskanalen bör rensas från sly och växtlighet.

Rensningsmassorna nedströms bör få uppläggas på höger strand i anslutning till rensningen.

Banverket påtalade i miljödomstolen risken för urlakning av järnvägsbanken när dämningen återupptas, se nedan under rubriken "Oförutsedda skador". Sökandena skall därför i god tid före dämningsupptagningen underrätta Banverket därom.

Arbetstidens längd

Sökandena har föreslagit en arbetstid om fem år, vilket förefaller lämpligt.

Länsstyrelsens yrkande att den skall informeras om när arbetena är slutförda och få möjlighet att delta vid en besiktning av dessa bör bifallas.

Oförutsedda skador

Sökandena har föreslagit att tiden för anmälan av oförutsedda skador sätts till fem år. Banverket yrkade i miljödomstolen att tiden för oförutsedda skador skulle bestämmas till tio år med hänsyn till risken för urlakning av järnvägsbanken när vattennivån höjs. Verket påpekade att banken kan behöva skyddas genom att filter läggs ut på sökandenas bekostnad. Banverket har här inte framfört ytterligare synpunkter i ärendet än dem som framfördes vid miljödomstolen. Miljööverdomstolen har uppfattat det så, att yrkandet om tio års tid för anmälan om oförutsedd skada vidhålles. Miljööverdomstolen finner en sådan längre tid lämplig.

Tid för omprövning

Sökandena har föreslagit att tiden för omprövning sätts till trettio år. Invändningar har inte skett häremot. Miljööverdomstolen finner denna tid lämplig.

Avgifter

Av handlingarna i målet framgår att bygdeavgift inte skall betalas eftersom antalet avgiftsenheter är mindre än femhundra. Inte heller skall fiskeavgift betalas eftersom antalet avgiftsenheter är mindre än tio.

Verkställighetstillstånd

Sökandena har yrkat s.k. verkställighetstillstånd i miljödomstolen. Några skäl för ett sådant tillstånd har inte framkommit. Miljööverdomstolen finner därför inte skäl att bevilja verkställighetstillstånd.

Rättegångskostnader

Kammarkollegiet har yrkat ersättning med 12 221 kr, varav 7 000 kr avser arbete och 5 221 kr avser resa och logi. Sökandena har överlämnat frågan om skäligheten av den yrkade ersättningen till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen finner den yrkade ersättningen skälig.

_________________________

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2000-10-27

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Rolf Lundmark, referent, miljörådet Lars Hydén, hovrättsrådet Mats Dahl och hovrättsassessor Anna Tiberg. Enhälligt.