MÖD 2003:112

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, domar 2002-04-09 i mål nr M 146-00 (Edänge) resp. M 147-00 (Torpartjärnen), se bilaga A

KLAGANDE

1. KL

2. LL

Ombud för 1 och 2

LJ

3. CJ

4. MH

5. BJ

6. IS

7. LF

Ombud för 3-7

BR

MOTPART

Staten genom Banverket, 781 85 BORLÄNGE

Ombud: HR

SAKEN

Tillstånd att anlägga järnvägsbro över Torpartjärnen (M 5005-02) resp. över Ljusnan vid Edänge (M 5008-02), allt i Ljusdals kommun

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom i mål nr M 147-00 (Torpartjärnen).

2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom i mål nr M 146-00 (Edänge) endast på så sätt att villkor 2 b) skall ha följande lydelse.

Grumlande arbeten får inte utföras under tiden den 1 april - den 31 maj och den 15 augusti - den 15 november.

3. Miljööverdomstolen förordnar att tillståndet i respektive dom får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

CJ, BJ och IS, LF samt MH (CJ m.fl.) har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen ogillar ansökan om tillstånd för anläggande av järnvägsbroarna. De har i andra hand yrkat att miljödomstolens domar undanröjs och att målen återförvisas till miljödomstolen för fortsatt behandling. CJ m.fl. har slutligen yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

BJ och IS, LF samt MH har yrkat att Banverket förpliktas ersätta dem för rättegångskostnader avseende det arbete som GÅ utfört i miljödomstolen som tekniskt biträde.

K och LL (makarna L) har i första hand yrkat att miljödomstolens domar undanröjs och att målen återförvisas till miljödomstolen för fortsatt behandling eller, i andra hand, att Miljööverdomstolen ogillar ansökan om tillstånd. Makarna L har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

Banverket har bestritt ändring. Banverket har även bestritt att utge ersättning för GÅs arbete i miljödomstolen samt att ersätta klagandena för deras rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. Slutligen har Banverket begärt att Miljööverdomstolen, enligt 22 kap. 28 § miljöbalken, förordnar att tillstånden får tas i anspråk utan hinder att domen inte har vunnit laga kraft.

CJ m.fl. och makarna L har bestritt yrkandet om förordnande enligt 22 kap. 28 § miljöbalken.

På begäran av CJ m.fl. har vittnesförhör hållits med ML, biolog vid Världsnaturfonden.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har anfört i huvudsak följande.

CJ m.fl. och makarna L (klagandena)

Den föreslagna sträckningen av järnvägen över Ljusnan norr om Edeforsen går tvärs igenom ett Natura 2000-område och bron vid Torpartjärn kommer att byggas vid ett vattenområde som gränsar till området. Det rättsliga skyddet för Natura 2000-området är genom EG:s s.k. habitatdirektiv och fågelskyddsdirektiv så starkt att hinder möter för de ansökta brobyggena p.g.a. de effekter som dessa skulle medföra på omgivningen. Skyddet gäller planer och projekt såväl i området som utanför. Det räcker med att det föreligger en risk för störning av de skyddade arterna för att en ansökan skall avslås. Det saknar betydelse att förklaringen om Natura 2000-område kom i tiden efter regeringens beslut om järnvägsplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen i målen är otillräcklig för att bedöma vilka konsekvenser som projektet har med avseende på målsättningen att skydda området. Den är emellertid tillräcklig för att kunna konstatera att järnvägssträckningen kommer att negativt påverka landskapsbilden. Jämfört med den befintliga bron blir det nu en betydligt längre bro över älven som dessutom medger att tågen går avsevärt fortare. Vidare innebär den nya bron att ”älvrummet” kommer att utsättas för ökat buller, vilket inverkar negativt på naturmiljön i det skyddade området. Till detta kommer påverkan på vattenmiljön genom den dämning som banvallen kommer att medföra i de strandnära zonerna och banvallens inverkan på vattenföringen uppströms. Järnvägsprojektet innebär slutligen att driften på gården Lassas helt slås ut, vilket skulle innebära att avel med utrotningshotade fjällkor som BJ och IS bedriver skulle omöjliggöras. Därmed skulle också de betade strandzonerna försvinna. Även detta strider mot huvudsyftet med EG:s habitatdirektiv.

En täkt vid Edeberget är föremål för prövning i miljödomstolen. Täkten och den planerade timmerterminalen är sidoprojekt till järnvägsprojektet och skall bedömas i detta sammanhang för att avgöra inverkan på Natura 2000-området. Sidoprojekten kommer att påverka myrmarker och kallkällor som har stor betydelse för vattenströmmarna in och ut från Ljusnan och vattenkvaliteten i älven. Ett intakt tillrinningsområde är en förutsättning för att skyddsvärdena inom Natura 2000-området skall kunna bibehållas.

Inte heller den kompletterade miljökonsekvensbeskrivningen som föreligger fyller kraven. Den akustiska utredningen är otillräcklig. Att Torpartjärnens biologiska och hydrologiska kvaliteter och de naturliga kallkällorna vid Edeberget helt slås ut berörs inte. Inte heller belyses hur bullerökningar, vibrationer och annan förändring av livsbetingelserna påverkar uttern. Förekomsten av bl.a. flodpärlmussla är betydligt rikligare än vad Banverket påstår. Inverkan på stensimpan beskrivs ytterst kortfattat.

Den strandzon som påverkas av projektet är lämplig för ävjepilörten, vilket inte heller belyses i miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt Gävleborgs botaniska sällskap gjordes det första fyndet av den rödlistade ävjepilörten år 1984. Den enda heltäckande inventeringen utfördes åren 1985-86 under sämsta tänkbara förhållanden med extremt högvatten. Då påträffades ävjepilört vid Näset och på södra stranden några hundra meter uppströms Edeforsens kraftverk och på den västra stranden strax nedströms Foskåsholmen, vilket resulterade i ändrade villkor om lägre vattenstånd i Edeforsen för att skydda arten. En inventering som botanisk expertis har genomfört sommaren 2003 visar att de rödlistade arterna ävjepilört och fyrling förekommer på flera växtplatser och i ett betydligt större antal än vad Banverket påstår. Få platser i Hälsingland - kärnområdet för dessa arter - kan påvisa så rika förekomster som Ljusnans sträckning mellan Edeforsen och Edängeforsen. Enligt Gävleborgs botaniska sällskap kan ävjepilörten påverkas av förändringar i vattenståndet, såväl av höjningar som av sänkningar. En höjning om 10 cm medför märkbart negativ påverkan, medan en höjning på 2 cm troligen har försumbar betydelse.

Makarna L har tillagt följande. Miljökonsekvensbeskrivningen är allmänt hållen och återspeglar endast summariskt de negativa konsekvenserna för de boende på deras fastighet. De bor på den norra sidan om älven men utredningen är inriktad på förhållandena på den södra stranden. De schablonmässiga beräkningarna av bl.a. bullerstörningarna ger inte en rättvisande bild av de förhål-landen man får räkna med. Det finns flera alternativa sträckningar som är bättre än den valda. Miljödomstolen har underlåtit att beakta att järnvägssträckningen berör ett Natura 2000-område, vilket är ett rättegångsfel av allvarlig beskaffenhet.

Banverket

Miljökonsekvenserna har bedömts ytterst omsorgsfullt i planeringsarbetet för att fastställa järnvägsplan för den valda sträckningen. Alla rimliga åtgärder har vidtagits i samråd med berörda myndigheter för att tillse att tillräcklig hänsyn tas till det känsliga naturområdet. Det kan därför anses utrett att den känsliga miljön vid Ljusnan vid Edänge eller vid Torpartjärnen inte påverkas på ett otillåtet sätt. Därvid kan det faktum att registreringen av Natura 2000-området skett efter regeringens beslut om järnvägsplan inte ha någon avgörande betydelse. Området var redan dessförinnan skyddsvärt och allt relevant beslutsunderlag inför registreringen fanns med i bedömningen av lokaliseringen. Banverket, länsstyrelsen och regeringen har följaktligen under processens gång varit helt införstådda med de särskilda förutsättningarna som gäller för området och de där skyddade arterna. Därvid har den slutsatsen dragits att det planerade projektet inte på något betydande sätt kan påverka miljön där. För Edänges del gäller att projektet endast kommer att beröra en ytterst liten del av ett skyddat område som är mycket stort, Torpartjärnen ligger helt utanför. Det torde vidare knappast kunna ifrågasättas att den nya järnvägssträckningen kommer att medföra minskad påverkan på Natura 2000-området. Störningarna blir mindre och den samlade sträckningen inom det skyddade området förkortas med ca 900 meter. Den nya järnvägssträckningen utgör inte heller något hot mot den biologiska mångfalden. I Sverige föreligger inte någon brist på betesmark och det begränsade område som BJ och IS arrenderar från år till år för detta ändamål saknar i detta sammanhang betydelse.

Den kompletterade miljökonsekvensbeskrivningen utgör tillsammans med övrig utredning i målet tillräckligt underlag för att bedöma att Natura 2000-området inte kan påverkas på ett betydande sätt. Klagandenas önskemål om ytterligare en akustisk utredning är onödig. För det första är denna fråga tillfredsställande belyst i miljökonsekvensbeskrivningen. För det andra ger tåg som passerar en modern järnvägsbro alltid upphov till lägre bullernivåer än de som passerar gamla stålbroar med öppen konstruktion. Det är vidare ur miljösynpunkt angeläget att järnvägsbanan kan utformas så att tågen kan hålla en jämn och hög hastighet. Påståendet att dämningseffekten inte är utredd är full-ständigt ogrundad då den är redovisad i Banverkets ansökan till miljödomstolen. Utredningen visar att den nya bron knappast medför någon sådan effekt alls.

Täkten vid Edeberget och timmerterminalen ingår inte i järnvägsprojektet och är inte heller nödvändiga för dess utförande. De massor som skall användas för järnvägsprojektet kan hämtas från annan täkt. Timmerterminalen är ett kommunalt projekt som inte har lämnat ritbordet. Dessa projekt har inte sådant samband med järnvägsbroarna att de bör prövas i detta sammanhang. Deras inverkan på Natura 2000-området för bedömas i den rättsliga prövning som kommer att göras för respektive projekt i vederbörlig ordning.

Slutligen är det av största betydelse att verkställighetsförordnande meddelas i målen. Den gamla bron är uttjänt och måste besiktigas regelbundet. Det är därför ytterst angeläget att arbetet med de nya broarna kommer igång.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen har bedömt att livsmiljön inom det aktuella Natura 2000-området i Mellanljusnan (SE0630223) inte skadas av järnvägsprojektet och att arterna stensimpa, utter, flodpärlmussla och ävjepilört inte utsätts för störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av dessa i området. Byggnadstiden är relativt begränsad och tiden för när grumlande arbeten får genomföras är reglerad i domarna med hänsyn till fiskens lektid. Enbart en levande flodpärlmussla har påträffats nedströms och bör inte vara avgörande för Natura 2000-området som helhet. Uttern har stora hemområden och utformningen av bron möjliggör att sådana djur kan vandra längs vattendraget utan att behöva korsa järnvägsspåret. Ävjepilört förekommer längs stränder och växer i miljöer som större delen av året normalt är täckta av vatten och enbart periodvis blottlagda. De viktigaste förekomsterna av örten i området ligger mer än 5 km uppströms broläget vilket gör att anläggandet av bron knappast påverkar artens bevarande där. Verksamheten kan därför bedömas vara tillåtlig.

Naturvårdsverket

Den föreslagna lokaliseringen av järnvägen över Ljusnan ligger i ett område som förklarats som särskilt skyddsområde (SE0630223) enligt 7 kap. 28 § miljöbalken (MB). Järnvägens nya läge mellan Ede och Edänge medför att en ny bro måste byggas över Torpartjärnen som gränsar till samma skyddsområde. Skyddsområdet Mellanljusnan, mellan Korskrogen och Edeforsen räknas till naturtypen ”naturligt större vattendrag av fennoskandisk typ”. Områdets kvalitet utgörs av en flora med ävjepilört och flera alpina arter samt en mycket värdefull fauna med bl.a. utter, stensimpa, flodpärlmussla och en lokal stam av öring.

Den kompletterade miljökonsekvensbeskrivningen saknar en redovisning av ett nollalternativ där den gamla bron rivs och ersätts av en ny på samma plats. Dessutom saknas en redogörelse för tillvägagångssätt och konsekvenser av rivningen av den gamla bron. En inventering av utterförekomstens omfattning och föryngringsområden efterlyses samt en analys av hur projektet under byggnadstiden kan antas påverka utterns utbredning. I miljökonsekvensbeskrivningen hänvisas till att man påträffat en musselindivid på 15 hektar. Beroende på ovisshet beträffande detaljeringsgrad och metodik vid inventeringen är det svårt att bedöma hur stor del av populationen som kan antas ha påträffats vid undersökningstillfället. Den nämnda inventeringen borde därför ha bifogats miljökonsekvensbeskrivningen. Under tiden den 1 april till den 31 maj kommer enligt miljökonsekvensbeskrivningen inte verksamheter som grumlar vattnet att utföras med hänsyn till lekande fisk. Öringen leker emellertid på senhösten, varför åtgärder i syfte att minska grumlingen även bör göras under denna period. Störningen på öringpopulationen kan även utgöra ett hot mot flodpärlmusslan, som i det parasiterande larvstadiet i livscykeln är beroende av värdfiskarna öring eller lax.

Samhällsbyggnadsnämnden i Ljusdals kommun

Kommunen antog en ny översiktsplan år 1995 för att möjliggöra de nya broarna. Järnvägsprojektet är mycket angeläget för infrastrukturen i området, vilket är en förutsättning för utvecklingen av en inlandskommun som Ljusdal.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Ansökningarna i målen avser vattenverksamheter i form av tillstånd till anläggande av två järnvägsbroar med tillhörande tillfartsbankar. Anläggandet ingår i nybyggnaden av järnvägen mellan Ede och Edänge som skall utföras i enlighet med en fastställd järnvägsplan. Enligt 3 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg skall fastställandet av en sådan plan jämställas med tillstånd enligt miljöbalken och enligt 11 kap. 23 § 2. MB skall tillstånd för vattenverksamhet lämnas till anläggande av broar för järnväg som prövats genom järnvägsplan, om inte annat följer av 2 kap. 9 § MB.

Prövningen av de ansökta vattenverksamheterna skall således ta sikte på att bedöma om verksamheterna kan befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller för miljön. Vid denna bedömning skall beaktas samtliga skador och olägenheter som kan uppstå såväl vid byggandet av järnvägsbroarna med anslutande tillfartsbankarna som vid driften av järnvägen på platsen. Prövningen avser också att fastställa villkor för de ansökta verksamheterna i enlighet med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Slutligen skall enligt 11 kap. 9 § fjärde stycket MB de ansökta verksamheterna bedömas utifrån reglerna om särskilda skyddade områden enligt 7 kap. 27 - 29 b §§ MB, de s.k. Natura 2000-reglerna.

Uttrycket ”skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön” tar sikte på oacceptabla störningar på människors hälsa eller en kvalificerad miljöpåverkan (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 236ff). Av utredningen i målet framgår att varken anläggandet av broarna med anslutningsbankar eller järnvägsdriften där föranleder sådan skada eller olägenhet. I denna del delar alltså Miljööverdomstolen miljödomstolens uppfattning att projektet inte hindras av stoppregeln i 2 kap. 9 § MB.

De villkor för tillstånden till verksamheterna som miljödomstolen har föreskrivit får anses vara tillräckliga för att skydda människors hälsa och miljön enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Såsom Naturvårdsverket har påpekat bör dock öringen i Ljusnan ges ett ytterligare skydd genom att förbudet mot grumlande arbeten där även bör gälla under fiskens lektid, dvs. mellan den 15 augusti och den 15 november. Villkor 2 b) i miljödomstolens dom i mål nr M 146-00 (Edänge) skall därför kompletteras i detta avseende.

De båda järnvägsbroarna berör Natura 2000-området Mellanljusnan, Korskroken - Edeforsen (Naturvårdsverkets objektkod SE0630223). Reglerna om särskilda skyddade områden i 7 kap. MB är följaktligen tillämpliga, men frågan har inte redovisats i miljödomstolens domar. Detta utvisar emellertid inte att miljödomstolen underlåtit att behandla frågan och utgör därmed inget hinder mot att nu pröva om verksamheterna är tillståndspliktiga enligt 7 kap. 28 a § MB. I denna del gör Miljööverdomstolen följande bedömning.

Av Naturvårdsverkets beskrivning av Natura 2000-området framgår att Ljusnan är känslig för all slags påverkan på vattenregimen, för förorening och för alla slags aktiviteter i det omgivande landskapet som kan influera älven och de organismer som lever i den. Det framgår också att två nya broar avses att byggas över älven inom en nära framtid, varav den ena är den vid Edänge.

Miljökonsekvensbeskrivningen har efter föreläggande av Miljööverdomstolen kompletterats med utredning om verksamheternas påverkan på Natura 2000-området. Av den sålunda kompletterade beskrivningen och övrig utredning i målet får anses framgå att anläggandet av järnvägsbroarna m.m. över Torpartjärnen och Ljusnan vid Edänge med de villkor som meddelats för byggandet inte kan påverka miljön inom Natura 2000-området på ett betydande sätt. Detsamma gäller för driften av järnvägen. Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB krävs därför inte. Beaktansvärt är även det förhållande att bron vid Edänge redan anges i den beskrivning av området som gjordes i samband med att Natura 2000-området förtecknades samt att denna ersätter den befintliga järnvägsbron i området. När det slutligen gäller täkten vid Edeberget kommer den sammantagna påverkan på Natura 2000-området av täkten och bron att bedömas i det pågående täktmålet. Timmerterminalen har inte ett sådant samband med de ansökta verksamheterna att dess påverkan på Natura 2000-området skall bedömas i förevarande mål.

Verkställighetsförordnande

Miljööverdomstolen godtar de av Banverket anförda skälen för att förordnande enligt 22 kap. 28 § MB bör meddelas.

Rättegångskostnader

Vid denna utgång skall vardera parterna stå för sina egna rättegångskostnader. När det gäller BJs och ISs, LFs samt MHs yrkande om ersättning för GÅs arbete i miljödomstolen gör Miljööverdomstolen samma bedömning som miljödomstolen. Yrkandet härom skall alltså ogillas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2003-12-17

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand, referent, och Rose Thorsén, miljörådet Rolf Svedberg och adjungerade ledamoten Jan Darpö. Enhälligt.