MÖD 2003:137

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2000-10-13 i mål nr M 149-00, se bilaga

KLAGANDE

1-2. G och LON

(V 2:9 och 3:7)

3. SN, ( V 9:2)

4-5. R och KGO,

(V 11:2)

6-7. S och BJ,

(V 11:1)

Ombud för 1-7

KGO

MOTPARTER

1. MA

Ombud

Advokaten GA

2. Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun, 312 80 LAHOLM

SAKEN

Förbud att uppföra vindkraftverk

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av underinstansernas avgöranden meddelar Miljööverdomstolen förbud mot att uppföra det vindkraftverk som avses i Miljö- och myndighetsnämndens i Laholms kommun beslut av den 19 maj 1999, § 92.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

G och LON, SN, R och KGO samt S och BJ (GN m.fl.) har yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, skall meddela förbud med stöd av 40 § miljöskyddslagen (ML) att uppföra vindkraftverk på fastigheten Laholm Vallberga 1:18. I andra hand har de yrkat att ärendet skall återförvisas till miljö- och byggnadsnämnden.

MA och Miljö- och byggnadsnämnden har bestritt ändring.

Regeringen i beslut den 15 maj 2003, M 2002/3250/f/P, upphävt ett meddelat bygglov för uppförande av vindkraftverket på den aktuella platsen med hänvisning till att byggnadsföretaget inte uppfyller kraven i 3 kap.plan- och bygglagen (1987:10).

Miljööverdomstolen har hållit syn i målet. Miljööverdomstolen avgör målet utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

GN m.fl. har utöver vad som anförts i underinstanserna tillagt i huvudsak följande. På fastigheten V 11:1 bedriver BJ professionell uppfödning och träning av travhästar. Träningsbanan är anlagd runt fastigheten vilket innebär att det planerade vindkraftverket är synligt från mer än hälften av banan. De rashästar som tränas på denna är mycket skygga och känsliga för störningar och reagerar omedelbart för dessa. Det är därför oacceptabelt att ett flaxande vindkraftverk sätts upp på åkern framför banan. Även i rasthagarna kan hästarna bli störda. Ett ytterst störande moment är när solen lyser bakom vindkraftverket och solstrålarna klipps av. Dessa "blixtar" har förstört möjligheterna för en hästägare i Danmark att använda sina hästar som ridhästar. Även i Halland har ridhästar skrämts av vindkraftverk så att det sedan varit omöjligt att rida förbi kraftverket. Hur stor omfattning befarat solblänk eller besvärande skuggor kommer att vara borde ha utretts redan vid ansökan genom en miljökonsekvensbeskrivning. Eftersom det är djurägarens ansvar att se till att hans djur inte kommer till skada torde konsekvensen kunna bli att BJ måste upphöra med sin verksamhet, vilket är en orimlig konsekvens i förhållande till den lilla mängd elström som vindkraftverket kan producera. Mängden elström riskerar dessutom att reduceras på grund av tilläggsutrustning för reduktion av skugg- och bullereffekter. Ström som dessutom kan produceras i samma eller större mängd på annan plats, men som MA inte velat godta. Det har i SOU 1999:75 konstaterats att med anledning av skuggbildning skyddsavståndet för moderna vindkraftverk i de mest utsatta väderstrecken blir längre än de skyddsavstånd som krävs enligt de svenska riktlinjerna för buller vid bostäder och att de platser där skuggeffekterna främst behöver beaktas är bostäder. En rimlig skuggfrekvens anges vara 10 timmar per år faktisk tid, vilket motsvarar den teoretiska skuggtiden på 30 timmar. Den beräkning av skuggtiderna som Enercon utfört visar att fastigheterna Vallberga 1:8 och Vallberga 1:18 har över 30 timmars skuggtid per år. Skuggtiderna är emellertid ännu högre. De grunddata som Enercon använt sig av kan inte godtas. En annan konsult har för aktuella fastigheter beräknat skuggtiderna till mellan 26,20 och 116,46 timmar per år. För övrigt har vindkraftverket variabelt varvtal och skuggorna kommer att passera över omgivningen i allt högre tempo när vinden ökar. Tillåts byggandet av vindkraftverket bör domen innehålla tillåtna skuggtider. Även ett godtagbart förslag till hur skuggtiderna skall följas upp måste i så fall utarbetas.

En annan fara med vindkraftverket är att en sedan många år använd viloplats för flyttfåglar är belägen cirka 20 meter från den plats där verket är tänkt att placeras. I det område mellan gårdarna där vindkraftverket skall placeras finns även en cykelväg som används flitigt och som är mycket attraktiv för boende och turister. Då det finns säkerhetsavstånd till vindkraftverk för vägar och järnvägar borde det finnas sådant avstånd också för en cykelled med oskyddade trafikanter. Enligt Boverkets allmänna råd skall oskyddade personer skyddas och ett lämpligt säkerhetsavstånd skall vara navhöjden plus tre gånger turbindiametern. Navhöjden för det aktuella verket, som skall stå 25 meter från cykelvägen, är 65 meter och rotordiametern 44 meter. Detta strider således helt mot Boverkets skrivning. Det finns anledning att beakta risken för isnedfall och i övrigt nedfallande delar från vindkraftverket samt det buller från verket som drabbar cykelvägen. Placeringen av det i målet aktuella vindkraftverket borde samordnas med vindkraftparken Vallberga-Skottorp för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan, varför en sådan samordning borde beslutas.

I fråga om buller bör noteras att det är vindkraftföretagens schablonberäknade dB-tal som används. Några kända fältstudier enligt svenska normer finns såvitt känt inte. De lämnade uppgifterna om dB-tal är beräknade enligt danska regler och det skiljer därför 3 dB. Enligt svenska normer hade beräkningarna varit 3 dB högre per 1 000 meter. En rad tillkommande faktorer har inte heller beaktats. Ljudutbredningen påverkas av vindförhållanden och lufttemperatur. Ljudutbredningen påverkas också av markdämpningen, vilken för höga vindkraftverk är kraftigt beroende av meterologiska förhållanden. Det finns flera faktorer som talar för att bullret för det aktuella verket blir högre än beräknat. En beräkning enligt svenska normer borde ha skett. Hela utredningen i ärendet är för övrigt bristfällig. Ett vindkraftverk av märket Enercon som finns placerat i Laholms kommun ber ifrån sig ett kraftigt dunkande ljud som av de närboende upplevs som mycket störande. De korta avstånd mellan kraftverk och bostäder som tillämpats med stöd av kraftföretagens uppgifter har nu börjat i frågasättas och på Gotland tillämpas t.ex. 1 000 meter. I Laholms kommun har man numera som policy att det skall vara 750 meter mellan bostäder och verk. I Danmark har undersökningar visat stora differenser mellan de dB(A) vindkraftföretaget uppgett och de verkliga uppmätta värdena. Detta borde vara ett observandum, särskilt då det verkliga avståndet till Vallberga 1:19 är 337 meter. Av vindkraftföretagen görs ofta gällande att protesterna mot kraftverken tystnar när verken väl är byggda. Det bör därvid påpekas att detta ofta orsakas av att protester inte leder till något resultat och inte alls skall tolkas som att de närboende är nöjda. I Laholms kommun har närboende exempelvis tvingats flytta på grund av buller.

MA har, utöver vad som angetts tidigare, anfört i huvudsak följande. Han har i målet redovisat utredning av normal omfattning avseende ljud- och skuggbildningseffekter. Det har därvid framkommit att någon bebyggelse inte finns inom det område där ljud uppstår utöver det i praxis tillämpade gränsvärdet 40 dB. Området inom vilket den ljudnivån uppstår är för övrigt mycket litet. Han har accepterat rådet att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder inte får överstiga 40 dB och alltså åtagit sig att se till att sakägarna inte behöver uppleva ljud från vindkraftverket vid sina bostäder överstigande vedertaget gränsvärde. Avståndet mellan verket och bostäderna saknar därmed betydelse vid bedömningen av eventuell ljudolägenhet uppkommen från vindkraftverket. De ljudnivåberäkningar som redovisats har avsett ett vindkraftverk på 750 kW och med en rotordiameter på 52 meter. Det verk som MA nu avser att uppföra är ett Enerconverk på 600 kW och med en rotordiameter på 44 meter. Det mindre verket innebär inte att ljudnivå förändras på ett negativt sätt. Det finns möjligheter att anspassa ljudnivåer och driftslägen till varandra på olika sätt och någon anledning till oro för störande ljud utöver angivna gränsvärden finns inte. Den mängd bakgrundsljud som förekommer naturligt bör även beaktas, Vid ökande vindstyrka ökar också det naturliga vindbruset. Det aktuella vindkraftverket anpassar sig med automatik till rådande vindstyrka, det blir således lägre ljudeffekt när det blåser mindre. De beräkningar som gjorts har skett med utgångspunkt från "värstafallet". Det förekommer även en stor mängd andra bakgrundsljud i området som ligger i jordbrukdbyggd. Den av GN m.fl. påtalade cykelvägen utgörs av västkustbanans tidgare banvall och går stundtals mycket nära en större allmän väg. Utmed och på cykelvägen, som knappast är en plats där människor ofta vistas, finns därmed en mängd ljud som oftast har högre nivå än vindkraftverket. Cykelvägen kan knappast ses som ett rekreationsområde.

Beträffande frågan om skuggbildning bör noteras att området redan är exploaterat med vindkraftverk. Kraftverk har funnits inom kommunen i stort antal och under lång tid. Någon olycka eller allmän rädsla för vindkraftverk har inte uppmärksammats. Om en häst rids helt nära eller under kraftverket kan det vara förståeligt att hästen blir orolig eller skrämd. Den cykelväg som passerar kraftverket är det förbjudet att rida på och eftersom kraftverket är placerat på MAs åker är det i övrigt inte heller någon risk för att man som ryttare skall hamna under kraftverket. Laholms kommuns miljöavdelning har utrett om MAs kraftverk samverkar med den vindkraftpark som ligger strax öster om hans verk i fråga om buller och skuggbilder. Denna park har för närvarande fyra verk, men tillstånd har lämnats till ytterligare två. Utredningen har visat att MAs kraftverk inte förväntas orsaka skuggbilder på fastigheterna V 3:7 och 9:2, medan vindkraftparken kan komma att orsaka skuggbilder under cirka fem timmar per år. Även om skuggbildning uppstår ett fåtal timmar per år uppkommer de effekterna vid solens upp- och nedgång. Vid mulen väderlek är sannolikheten mycket större för att det blåser och att vindkraftverken är igång. Några skuggeffekter uppkommer dock inte vid sådana tillfällen. Någon beaktansvärd grad av olägenheter i form av skuggeffekter från MAs kraftverk behöver sådledes inte befaras. Han har låtit utföra en teoretisk beräkning av skuggbildningen "i värsta fall" på omkringliggande fastigheter. Beräkningen visar att det är mycket korta perioder under året som skuggbildning överhuvudtaget uppstår. För det fall det för någon fastighet skulle uppstå besvärande skuggbildning finns utrustning och möjligheter till skuggreducering. Med tillämpning av bulleroptimeringsprogram och skuggoptimeringsprogram kan sådan begränsning uppnås att störningar undviks vad avser buller och skuggor i den mån dessa kan anses innebära olägenhet av sådan väsentlig betydelse som avses i miljöskyddslagen. De beräkningar MA presenterat beträffande buller och skuggor visar att miljöskyddslagens tillåtlighetsregler är uppfyllda. Skulle det för någon fastighet ändå visa sig uppstå besvärande skuggbildning eller buller i större omfattning än som förutsatts begränsas med hjälp av optimeringsprogrammen.

I fråga om övriga risker kan konstateras att risker finns med all verksamhet, men att en rimlig riskanalys måste ske. Risken för nedfallande delar torde vara så liten att att den kan bortses från. Beträffande islossning förekommer sällan sådan väderlek i området som ger upphov till isbildning. För det fall sådan ändå uppkommer bör beaktas att denna i så fall finns överallt i omgivningen, t.ex. på tak, i träd m.m. En rimlig analys innebär att risken är försumbar. GN m.fl. har även anfört att området utgör rastställe för flyttfåglar. Det är främst gäss som landar på åkrarna inom området och dessa landar i minst lika stor utsträckning intill befintliga kraftverk. Någon rädsla för vindkraftverk har inte kunnat konstateras.

Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun har anfört i huvudsak följande. I fråga om buller är det verksamhetsutövaren som ansvarar för det underlag som erfordras för bedömningen och att dessa uppgifter är korrekta. Påståendet om att kommunen numera skulle tillämpa ett skyddsavstånd om 750 meter mellan bostäder och verk är felaktigt.Vad gäller övrig omgivnings-påverkan har nämnden vid handläggningen av ärendet gjort en bedömning av flera av de risker som påtalas och därvid inte funnit dessa utgöra hinder för uppförande av vindkraftverket. Skrämseleffekten på hästar har dock inte framkommit tidigare. Beträffande lokaliseringen har i översiktsplan angetts att vissa områden är lämpliga för vindkraft och det har i samband därmed konstaterats att den utspridda bebyggelsen i kommunen inte ger några förutsättningar för placering i parker eller rader/grupper. Några detaljplaner för vindkraft har inte upprättats. Beslutet om uppförande av det nu aktuella kraftverket föregicks av en omfattande utredning där man även bedömde påverkan utifrån ett scenario där en vindkraftpark i öster om det aktuella verket hade uppförts. Utredningen visade att störningarna inte kommer bli av den omfattningen av verket av den anledningen inte skulle kunna uppföras. Sammanfattningsvis har miljö- och byggnadsnämdnen funnit att etableringen av vindkraftverket inte strider mot miljöskyddslagens tillåtlighetsregler enligt

4 §.

Nämnden har vid synen uppgett att det inom Laholms kommun pågår en översyn av översiktsplanen och att några nya vindkraftverksetableringar för närvarande ej bör medges inom det aktuella området.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Som miljödomstolen konstaterat skall miljöskyddslagens regler tillämpas i målet.

Enligt 4 § ML skall för miljöfarlig verksamhet väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Enligt 5 § ML skall den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de för-siktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att för att förebygga eller avhjälpa olägenheten. Enligt 6 § ML får en miljöfarlig verksamhet som kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse, även om försiktighetsmått som avses i 5 § iakttas, utövas endast om särskilda skäl föreligger. Av 40 § ML framgår att en tillsynsmyndighet, om tillstånd inte givits enligt miljöskydds-lagen, får meddela ett föreläggande om sådana försiktighetsmått eller förbud som behövs för att miljöskyddslagen eller föreskrift som meddelats med stöd av denna skall efterlevas.

Enligt 4 a § ML skall vid prövning av miljöfarlig verksamhet lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) tillämpas. Enligt 2 kap. 1 § NRL skall mark och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Enligt Miljööverdomstolens bedömning framstår det som en naturlig ut- gångspunkt för prövningen att beakta den aktuella översiktsplanen m.m. som tagits fram inom kommunen. Till detta kommer en bedömning av de störningar som kan uppkomma genom verksamheten.

Den sökta lokaliseringen av vindkraftverket är beläget inom ett område som i den kommunala planeringen tidigare ansetts som särskilt lämpligt för etablering av vindkraftverk. Inom området finns också ett stort antal vindkraftverk och området är uppenbarligen attraktivt för nya etableringar. Det framstår därför som särskilt angeläget att vidare utbyggnad sker i enlighet med kommunens planer.

En genomgående princip för att minimera störningarna på landskapsbilden bör vara att verken lokaliseras i ordnade grupper och att enstaka verk undviks. Enligt Miljööverdomstolens bedömning innebär den föreslagna lokaliseringen en betydande påverkan på landskapsbilden i omedelbar närhet till omkring-liggande lågskalig bebyggelse. De befintliga verken i närheten är belägna på ett sådant avstånd att det inte förändrar denna bedömning. Även störningar i form av buller kan befaras. Placeringen av vindkraftverket i anslutning till en cykelväg är vidare tveksam. Med hänsyn till den pågående översynen av översiktsplanen föreligger risk för att verket skulle komma att lokaliseras i strid mot denna och översynen bör därmed lämpligen avvaktas.

Vid en samlad bedömning anser Miljööverdomstolen att etableringen inte kan godtas enligt vare sig bestämmelser i NRL eller i ML. Överklagandet skall därmed bifallas och förbud enligt 40 § ML meddelas mot att uppföra vindkraftverket.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, fastighetsrådet Anders Dahlsjö, hovrättsrådet Henrik Runeson, referent, och adjungerade ledamoten Jan Darpö. Enhälligt.