Rätt plats för vindkraften D. 1slutbetänkande.

Till statsrådet och chefen för

Miljödepartementet

Regeringen beslutade den 23 april 1998 att tillkalla särskild utredare

en med uppdrag att utreda förutsättningar för lokalisering av vindkraft dir. 1998:35. Som särskild utredare förordnades den 12 maj 1998 departementsrådet Kjell Svensson. Den 14 september 1998 förordnades som sakkunniga i utredningen civilingenjören Kenneth Averstad Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening och Sveriges Elleverantörer, avdelningsdirektören Hedvig Froste Naturvårdsverket, utredaren Bengt Larsén Boverket, enhetschefen Niels Moe Energimyndigheten och arkitekten Per-Olof Remmare Riksantikvarieämbetet samt som experter arkitekten Måns Hagberg Länsstyrelsen i Västra Götaland, stadsarkitekten Eva Mill Svenska Kommunförbundet och länsarkitekten Ann Mari Svensson Länsstyrelsen i Norrbottens län. Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m den 1 juni 1998 landskapsarkitekten Henrik Lindström. Vindkraftsutredningen avlämnade i december 1998 en delrapport, VINDKRAFTEN en ren energikälla tar plats SOU 1998:152. Härmed överlämnar jag, i enighet med utredningens sakkunniga och experter, utredningens slutbetänkande Rätt plats för vindkraften. Stockholm i juni 1998

Kjell Svensson

/Henrik Lindström

A:âfs"

.

Innehållsförteckning 5

6 Innehållsförteckning

3.3 Överväganden och förslag 39

Innehållsförteckning 7 6.3.1 Metodutveckling vad gäller underlagsmaterial 79

8 Innehållsförteckning

8.5.1 Lägesrapporten 113

Innehållsförteckning 9 BILAGOR 141

Sammanfattning l l

Sammanfattning

Uppdraget

I direktivet anförs motiv for utredningen

som

att det är angeläget att få samlad bild av hur en fortsatt vindkrafts- 0 en

utbyggnad kommer att inverka på hushållningen med mark- och vat-

tenområden,

att det finns behov överblick över läget i fråga om vindkraftens ut- 0 av

byggnad i landets olika delar,

att det behövs bättre kunskap och metodutveckling när det gäller plane- 0

ring inför beslut tillstånd till lokalisering land- och havsbaserade

om av

vindkraftsanläggningar,

samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda 0 att

intressenter i anknytning till den kommunala översiktsplaneringen be-

höver förstärkas,

att lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering behöver utvecklas for 0

att främja långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden

en

och

att behovet förstärkningar de lokala elnäten behöver undersökas 0 av av

och kostnadsberäknas.

I första etapp, redovisades i lägesrapport VINDKRAFTEN

en som en -

energikälla tar plats SOU 1998:152 sammanställdes uppen ren -, gifter dagens situation när det gäller intresset av att bygga vind-

om kraftverk och konflikter med andra mark- och vattenanvändnings-

om intressen till havs och på land och i olika delar av landet.

I andra redovisas skall utredningen

en etapp som nu

föreslå kriterier för lokalisering vindkraftverk mot bakgrund av kra- 0 av

långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden

vet en

12 Sammanfattning

samt skyddsbehoven vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör anpassade för olika situationer och olika delar landet. vara av 0 vid behov föreslå åtgärder i fråga ersättning för kostnader för nätom förstärkningar i lokala elnät när vindkraftsproduktionen byggs ut och 0 eventuella åtgärder i övrigt.

Underlag

Lägesrapporten SOU 1998: 152 och remissvaren över den har varit det viktigaste underlaget för utredningens arbete i denna I Lägesrapetapp. porten pekas på olika frågor rörande vindkraftverkens omgivningseffekter, formerna för planering och tillståndsprövning vindkraftav verk samt behovet av att ersätta kostnader för erforderliga elnätsförstärkningar, har övervägts närmare i denna etapp. som Särskilda studier har gjorts om

0 Landskapstyper och vindkraft, Institutionen för landskapsplanering,

SLU Alnarp, 0 Värden i natur- och kulturmiljöer samt för friluftslivet med avseende på konsekvenser vindkraft, Jan Sundström, länsstyrelsen i Västerav bottens län, 0 "Ytåtgång för framtida vindkraftsutbyggnad, Carolina Karlström, Vattenfall AB och 0 Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft, regler och fiktiva exempel, Margareta Olsson, Swedpower.

Sekretariatet har tagit del rapporter och dokumentation av annan som rör vindkraften i Sverige och utomlands, främst i Danmark och Tyskland. Utredningen har gjort studieresor till Gotland, Danmark och Niedersachsen. Till utredningen har kommit skrivelser från företag och enskilda i stor omfattning också i telefonsamtal hört personer, som av sig till sekretariatet. Den särskilde utredaren och sekreteraren har besökt också andra delar landet och haft möten med länsstyrelser, av kommuner, enskilda och företag.

Helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan

I kapitel 2 pekar vi på att vindkraften stödjer hållbar utveckling då en den är en förnybar, inhemsk och energikälla inte några ren som ger ut-

Sammanfattning 13

luftföroreningar när den används för elproduktion. Livssläpp av för vindkraftverk visar jämfört med andra energi-

cykelanalyser en,

källor, liten energiförbrukning för tillverkning, transport, byggande,

drift och rivning i förhållande till dessas energiproduktion under livs-

längden. Utbyggnad vindkraftverk begränsar luftföroreningars påav verkan den storregionala och globala miljön. Vid en energimässigt

utbyggnad vindkraftverk blir de lokala omgivningseffekterna, stor av

såsom landskapsbildspåverkan och skuggbildning, påtagliga genom

den stora ytåtgången.

Vindkraften bidrar direkt eller indirekt till att uppfylla tolv av de fem-

nationella miljökvalitetsmålen. För att vindkraften skall vara förenton

lig med dessa miljökvalitetsmål, krävs dock ett hänsynstagande

sex av vid val lokaliseringsplats och utformning av vindkraftanläggningav

arna.

Planeringsmål och riksintresse för vindkraft

3 framhåller vi ett kvantitativt mål för vindkrafts- I kapitel att utan utbyggnaden det svårt att hävda vindkraftsintresset i sådan fysisk är planering och tillståndsprövning, där vindkraftsintresset behöver vägas

andra sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenmot blir otydligt vilken tyngd vindkraften skall ges i avanvändningen. Det vägningama. Vi föreslår därför ett planeringsmål i ett första att som redovisas områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftsteg verk, på land och till havs, med sammanlagd produktionskapacitet en på ca 10 TWh.

tillräcklig handlingsfrihet för sådan utbyggnad kan vissa För att ge en områden behöva utpekas riksintressen för vindkraftverk enligt besom stämmelserna i 3 kap. miljöbalken MB. Som kriterier för urval av

områden riksintresse för vindkraftverk föreslår vi dels att vindenerav gitillgången skall påtagligt högre än i andra områden i landet eller vara del landet, dels vindkraftsanläggning i regel minst en viss av att en om MW skall kunna anslutas till ett befintligt eller planerat elnät. Utpe- 10 riksintressen skall göras strikt, utan avvägning mot andra kandet av en intressen. Om avvägingar behöver göras mellan oförenliga allmänna skall de i den fysiska planeringen enligt plan- och riksintressen, göras bygglagen eller fysisk plan inte finns vid tillståndsprövningen av om en viss vindkraftsetablering. en

14 Sammanfattning

Vi föreslår att Energimyndigheten skall redovisa områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk och sammanlagt bedöms ha som

en produktionskapacitet på ca 10 TWh.

Vindkraftverken iden kommunala planeringen

I kapitel 4 framför vi att med den tänkbara utveckling vindkraften av som kan förutses är det angeläget att det finns god handlingsbereden skap i fråga lägen för vindkraftverk, är lämpliga i förhållande om som till de många olika intressen som behöver beaktas. Vi förordar därför att de kommuner har goda vindförutsättningar, i sina översiktssom planer snarast behandlar mark- och vattenanvändningsfrågor rör som vindkraften. Detta kan ske omarbetning den gällande plagenom en av nen, genom en fördjupning av planen eller genom ett tillägg till denna.

Regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att verka för att berörda kommuner behandlar vindkraften i sina Översiktsplaner. I områden med hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. 3 § MB obrutna kuster - - ,

där samtidigt vindtörutsättningarna i regel är mycket goda, bör

mer långtgående krav på fysisk planering ställas.

l de delar landet där de tekniska och ekonomiska förutsättningarna av för vindkraftsutbyggnad är goda, samtidigt det där finns betydande som bevarandeintressen, är det lämpligt att länsstyrelsen fram vindtar en kraftspolicy. För att ge råd till såväl kommuner och länsstyrelser om hur vindkraften kan behandlas i Översiktsplaneringen, bör Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet gemensamt inrätta ett kompetenscenter.

Våra förslag om behandling vindkraften i Översiktsplaneringen

av tar sikte på en framtida stor utbyggnad vindkraften i Sverige. Det är av angeläget att det innan det finns genomarbetad planering, detta inte tas en till intäkt för att bromsa den relativt begränsade vindkraftsutbyggnad

som kan komma de närmaste åren. Det är viktigt att kompetens och utvecklingskrañ upprätthålls i den i Sverige förhållandevis vindunga kraftsbranschen.

I många fall bedömer vi att väl genomarbetad översiktsplan torde en

vara tillräcklig som beslutsunderlag vid tillståndsprövning vind-

av kraftverk. I andra fall kan närmare reglering behövas detaljen genom plan eller områdesbestämmelser.

Sammanfattning 15

Tillståndsprövning

5 redovisar vi bedömningen att den lokala omgivningspåver-

I kapitel

vindkraftverk kan medföra, t.ex. ljud och skuggor, vid samma kan som väl så från flera vindkraftverk mindre totala effekt kan vara stor av färre verk. Av detta skäl är den för landstorlek, som från men större verk bara etableringar med högre effekt än baserade satta gränsen att en skall tillståndsprövas enligt MB olämplig. Vi föreslår att alla 1 MW vindkraftsprojekt över 125 kW skall tillståndsprövas enligt MB.

Vad gäller prövningen plats lämplighet för lokalisering av av en vindkraftverk har MB och PBL likartade utgångspunkter. För att dubbelarbete och begränsa tidsåtgång och kostnader bör undvika enligt MB och PBL samordnas. I de fall detaljplan eller hanteringen en områdesbestämmelser skall upprättas, bör länsstyrelsen verka för att vid prövningen enligt MB samordnas med motsvarande moment Om lokaliseringsfrågoma är väl utredda i en av

planläggningen.

länsstyrelsen godkänd plan undantag bör få medges från kravet på och MKB enligt MB. Under förutsättning anser vi att samråd samma för länsstyrelsen att delegera prövningen enligt det bör finnas möjlighet till kommunen. För vindkraftanläggningar på än 10 MW MB mer tillåtligheten regeringen. Vi att under samma prövas av anser förutsättning bör delegering också möjlig vad gäller en vara vindkraftanläggningar 10 MW. mer gäller för vindkraftverk till havs och i andra

Skilda prövningsregler

med på land. Om etablering i vattenområde vattenområden jämfört en måste visas fördelarna från allmän och enskild skall vara tillåtlig att överstiger kostnaderna, skadorna och olägenhetema av verksynpunkt det otillfredsställande med olika bedömningssamheten. Vi anser att är lokaliseringar i vattenområden och lokaliseringar på land grunder för vindkraftverk. särskilda lönsamhetskravet på etableringar i vat- Det av tenområden kan bland få lokaliseringsstyrande effekter. Prövannat ningsreglema bör därför harrnoniseras.

Hur värdera landskapet i planering och tillståndsprövning

I kapitel 6 framhåller vi att för att i den fysiska översiktsplaneringen avvägningar mellan vindkraftsintresset och bevarandekunna göra behövs bättre underlag bevarandeintressenas värden. Det intressen, om finns i regel alltför allmänt för att direkt kunna uttolkas underlag som är

i förhållande till påverkan från vindkraftverk. För få planeringsatt ett relevant material behöver MB:s bestämmelser bevarandeintressen i om 3 och 4 kap. konkretiseras värdebeskrivningar. I de områden genom som åtnjuter skydd av naturen enligt bestämmelserna i 7 kap. MB, bör vindkraftsetablering prövas på principiellt motsvarande enligt sätt som 3 och 4 kap. MB. Man bör reda ut vilken typ natur- och kulturvärde av som finns och hur vindkraftverk skulle påverka värdena.

I en analys av värdena kan förutsättningar för och konsekvenser av olika former vindkraftsetablering beaktas, istället för tradiav att tionellt sätt identifiera konfliktfria områden utifrån geografiska avgränsningar av bevarandeintressena. Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet bör ett att ta fram metoder för landges ansvar

skapsanalys för vindkraftsutbyggnad och integrering

av denna i översiktlig fysisk planering.

Bestämmelserna i MB ger utrymme för tolkning hur avvägningar av mellan olika intressen skall göras. Å sidan MB:s syfte främja ena är att en hållbar utveckling, bland annat kretsloppsprincip där förgenom en nybara energikällor förordas, och å andra sidan uttrycker MB ett krav på ett bevarande natur- och kulturmiljöer. De nationella miljökvaliav tetsmålen skall ge ledning för tillämpningen MB. Då vindkraften, av

beroende på vindkraftanläggnings lokalisering och utformning, kan

en vara såväl förenlig som oförenlig med dessa mål, finns problem med att göra avvägningar i planeringen och vid tillståndsprövning. Olika synsätt på bevarande och nyttjande landskapets värden i förhållande till av vindkraftens egenskaper kan avgöra vilken praxis blir gällande i som avvägningama.

Det härmed sammanhängande problemet med att de etablerade bevarandeintressena kan hävdas med för stor tyngd i förhållande till vindkraftsintresset, har minskat att det enligt MB finns genom numera en självständig myndighet skall pröva vindkraftanläggningar på l-l0 som MW, Miljöprövningsdelegationen. Länsstyrelsemas strategier för regional miljö STRAM bör kunna utvecklas till ett underlag, som ger en helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan, vid tillämpningen lagav stiftningen.

Vad gäller de områden åtnjuter skydd naturen enligt 7 kap. MB, som av anser vi att det största behovet försiktighet finns för nationalparker, av särskilt viktiga lek-, häcknings- och födosöksområden, områden enligt ministerrådets fågeldirektiv och biotopskyddsområden. Generella uttal-

anden kan inte göras för naturreservat, kulturreservat, strandskydds-

områden och vattenskyddsområden. Om vindkraftetablerings en

Sammanfattning 17

förenlighet med strandskyddsbestämmelsema har behandlats i en översiktsplan, bör detta utgöra ett särskilt skäl för dispens från bestämmelserna.

Påverkan och hänsynstaganden med avseende på landskapsbilden

I kapitel 7 framhåller vi den förväntade vindkraftsutbyggnaden

att om kommer till stånd och i och med att vindkraftverken blir större och därmed synliga allt större avstånd, tas i visuellt i anspråk allt större arealer. Vår slutsats är att det blir viktigt att ha en helhetsbild av hur landskapet upplevs och hur olika vindkraftanläggningar påverkar denna

bild. Frågor landskapsbilden är grundläggande i den land-

om skapsanalys behöver göras i planeringen.

som

Landskapsbilden är sammansatt dels landskapets utseende, dels

av upplevelsemässiga aspekter. En analys landskapsbilden med avse-

av ende enbart på landskapets utseende kan göras objektivt. En värdering behöver dock göras de upplevelsemässiga aspekterna, för att man

av skall kunna analysera ett landskaps visuella känslighet mot olika slags

vindkraftsexploateringar. Landskapsupplevelsen är individuell, men

vissa allmängiltiga riktlinjer för lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar i olika landskapstyper bör dock kunna identifieras. Denna identifiering kan göras dels övergripande,

en storskalig nivå utifrån landskapstyper, dels på en småskalig nivå utifrån landskapsrummet på en tänkt exploateringsplats.

l särskild studie redovisas i bilaga 10 i betänkandet, del har

en som gjorts ansats till rikstäckande översiktlig landskapstypsindelning.

en en För varje landskapstyp dras principiella slutsatser specifika behov

om

hänsynstaganden vad gäller vindkraftverkens placering, höjd, antal av och gruppering. T.ex. antas att landskapets skala, utifrån bland annat topografiska förhållanden, avgör vilken storlek vindkraftverk och

av vilken storlek verk landskapet tål. Det kan också

grupper av som

i landskapstyper har påtaglig riktningsverkan, t.ex. i antas att som en dalgångar, bör vindkraftverk placeras längs riktningen i landskapet. På den småskaliga nivån behöver hänsyn tas till vilka riktningsgivande t.ex. odlingsgränser och karaktärsbärande t.ex. kyrkor landskapselement som finns på platsen.

18 Sammanfattning

Påverkan och hänsynstaganden i vindkraftverkens närområde

I kapitel 8 framhåller vi att det finns stora osäkerheter när det gäller att beräkna och bedöma vilka Uudstörningar som kan orsakas av vindkraftverk och hur det varierar mellan olika typer områden. De rikt-

av värden som nu tillämpas innebär i stort sett acceptabla ljudnivåer. Osäkerhet finns i mätningarna av det ljud som ett vindkraftverk avger och i beräkningarna av hur detta ljud sprider sig och uppfattas av människor. Vi anser därför att mät- och beräkningsmetodema behöver förfinas. För att öka säkerheten och minska riskerna för att bullemivâema överstiger riktvärdena, bör försiktighet iakttas vid tillämpningen av riktvärdena i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftanläggningar. Vi anser att en expertgrupp bör få i uppdrag att göra en studie i syfte att förbättra beslutsunderlaget vad gäller mät- och beräkningsmetoder för ljudutbredning. Vi anser att skuggstörningar orsakade vindkraftverkens rotorblad

av när de är i rörelse bör beaktas vid valet av plats för vindkraftanläggningar. Vi föreslår att en faktisk skuggtid på 10 timmar per år är

en rimlig högsta skuggfrekvens som skall behöva tålas. Detta årliga gränsvärde behöver kombineras med en högsta tillåtna skuggtid under ett dygn, så att variationer till följd olika solstånd och siktförhållanden

av under året beaktas. Boverket bör få i uppdrag att närmare granska frågan och ta fram förslag till riktlinjer i samråd med Socialstyrelsen. Vi anser att de kunskaper finns tyder på att verk inte behöver med-

som föra påtagliga skador för fågellivet, men försiktighet bör iakttas då kunskaperna i denna fråga är bristfälliga I avvaktan att kunskaperna blir bättre bör man tills vidare undvika att uppföra vindkraftverk i fågelskyddsområden, längs de viktigaste flyttfågelsträcken, i marina naturreservat, i de viktigaste rast- och födosöksområdena samt i andra områden med stora fågelkoncentrationer. Stor försiktighet bör iakttas i områden som berörs av ministerrådets fågeldirektiv, våtmarker enligt Ramsarkonventionen och Afro-Euroasien migratory waterbird agreement. Verk bör inte uppföras och planerade underhållsarbeten bör undvikas under häcknings- och flyttningstid.

Erfarenheterna i olika länder visar att varken vilda eller tama landlevande däggdjur störs vindkraftverk. Vi dock att det behövs

av anser bättre kunskaper om verkens eventuella störningar av renar. Innan dess bör försiktighet iakttas med att lokalisera vindkraftanläggningar i områden där renar förekommer. Särskilt känsliga områden kan kalv-

vara ningsland

och trånga passager som renama passerar.

Sammanfattning 19

l avsaknaden erfarenheter vindkraftverk i havsområden kan man

av av inte utesluta att verk skulle kunna skrämma bort sälar från hävdvunna lokaler. Erfarenheterna hur sälar på andra installationer och

av reagerar verksamheter tyder dock att så inte är fallet. Stor försiktighet bör dock iakttas i områden där sälar föder och när sälar ömsar hår.

ungar Anläggnings- och underhållsarbeten bör göras under höst och förvinter. Vindkraftverk bör inte få uppföras i sälskyddsområden enligt MB.

Kunskapsläget beträffande vindkraftanläggningars efekter på fisk är inte sådant att några generella kriterier för lokalisering av vindkraftverk kan utformas. Vid bedömningar risk för påverkan fiskfaunan bör

av

beakta ett vindkraftverk skulle påverka för vissa fiskarter man om viktiga lek- och uppväxtområden, ändra vattenströmningen i och därigenom påverka biotoper och störa vissa fiskars årliga vandring, t.ex. sillens, ålens och laxens vandring.

Det finns inte kunskapsunderlag för att bedöma vilka störningar som vindkraftverk kan innebära för olika elektromagnetiska signalsystem. Frågan är komplicerad och behöver närmare utredas. Vi anser att PostTelestyrelsen bör i uppdrag att tillsammans med Energimyn-

ges digheten utreda vilka stömingsrisker kan finnas. I uppdraget bör

som nyttjas de resultat kommer fram i Försvarsmaktens utredning av

som

de militära radiolänkstråken störs vindkraftverk. Med stöd av om av genomförda studier bör PostTelestyrelsen överväga om det behövs några särskilda hänsynsregler och i så fall lämna förslag till sådana.

Vi det finns anledning att över de i Boverkets allmänna råd

anser att se rekommenderade säkerhetsavstånden för vindkraftverk. I översynen

istället för generella avstånd, bör överväga att lägga anser vi att man, fast checklista med frågor risksituationen i varje enskilt fall t.ex.;

en om är vindkraftverket typgodkänt, finns åskledare på verket, finns risk för nedisning och vistas människor ofta i närheten. Generella avstånd kan

lämpligt för allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar. För att vara säkerställa hög säkerhetsnivå även när verken blir äldre, anser vi att

en ett inspektionssystem bör finnas, för att förebygga olycksrisker. Forrnema för ett sådant system bör utredas.

Från säkerhetssynpunkt vi att det är ytterst angeläget att alla

anser vindkraftverk, kan innebära kollisionsrisk för flygplan, finns

som en inlagda på aktuella flygkartor. För säkerheten för sjöfarten anser vi att Sjöfartsverket bör undersöka förutsättningarna för att utnyttja den hinderdatabas finns inom luftfartsområdet. Vid lokalisering av

som vindkraftverk till havs vi att hinderrnarkeringama för flyg och

anser

20 Sammanfattning

sjöfart bör samordnas. Vi anser att ett markeringssystem bör utvecklas av Försvaret, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Erfarenhetsâterföring, pilotprojekt och undersökningar

Som framgår detta kapitel är kunskaperna vindkraftverkens påav om verkan i närområdet genomgående bristfälliga. Det är därför angeläget med en bättre erfarenhetsåterföring från uppförda vindkraftanläggningar. Detta bör göras gemensamt Energimyndigheten, Naturav vårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket. I pilotprojekt bör studeras de särskilda förutsättningar vissa vindkraftslokaliseringar som ger. Det bör vara en uppgift för Energimyndigheten att besluta om program för sådana projekt. Program för kontroll och uppföljning störav ningar som man bedömer att det kan finnas risk för, bör läggas fast vid

tillståndsprövning.

Naturvårdsverket bör ges ett ansvar för att råd och samordna ge om studier av flora och fauna i områden avsätts för vindkraft i den som fysiska planeringen. Statsbidrag bör kunna lämnas för studier större av allmänt intresse. Naturvårdsverket bör sammanställa och utvärdera genomförda undersökningar. Innan, eller i samband med, någon större utbyggnad av vindkraften till havs sker, bör övergripande studier göras av riskerna för konflikter med olika biologiska intressen.

Stöd för utbyggnad elnät av

l kapitel 9 framhåller vi att det bör införas möjlighet till statligt ekoen nomiskt stöd för förstärkning av elnät till följd vindkraftsutbyggnad av på land. Stöd skall kunna utgå till elledningar från ett regionnät fram till en mottagningsstation i sådana områden utpekats lämpliga för som som vindkraft i en kommunal översiktsplan. Kommunen skulle bestälvara lare av ledningen och stationen och tillsammans med berörda elnätsföretag söka det statliga stödet.

Vi anser att det krav skall ställas på ett område för att stöd skulle som kunna lämnas, bör bestämmas med hänsyn till den specifika kostnaden för den erforderliga nätförstärkningen. Som specifikt mått kan användas kostnaderna för nätförstärkning fördelade den beräknade elproduktionen under en viss tidsperiod. Vi att bidrag till föranser stärkning av elnät skall kunna lämnas också till etableringar som aktualiseras utanför de i kommunens översiktsplan utpekade vindkraftsområdena. Förutsättningen för detta skulle dock att nätvara en

Sammanfattning 21

förstärkning uppfyller krav kostnadseffektivitet som en nät-

samma förstärkning i ett vindkraftsområde pekats ut i en översiktsplan.

som

Vilken specifik nätkostnad bör sättas som övre gräns får bedömas

som utifrån vindenergitillgången och regionnätens utbredning i skilda delar

landet. Olika gränsvärden kan också motiveras utifrån lokala förav utsättningar vad gäller storlek ytor kan avsättas för vindkraft,

som beroende på topografiska förhållanden och bostadsbebyggelse m.m. Differentierade gränsvärden kan användas också instrument i

som energi- och miljöpolitiken, liksom i regionalpolitiken.

Vi föreslår att finansieringen stödet bör ske inom energi- och miljö-

av områdets anslagsramar. Om dessa inte är tillräckliga bör en

ramar avgift eller skatt tas ut i konsumtionsledet. Om något motsvarande stöd behövs för havslokaliseringar är svårt att bedöma, då det bara finns begränsade erfarenheter av sådana etableringar.

Behov av övergripande kartläggningar

Som framgår kapitel 10 bedömer vi att det finns behov av övergrip-

av ande kartläggningar vad gäller vindkarteringar och förutsättningar för lokalisering vindkraftverk till havs och i fjällområdena. Dessa kart-

av läggningar sådan betydelse för vindkraftens utveckling i lan-

är av en det, att regeringen bör överväga formerna för att i nationell skala ta fram nödvändigt underlagsmaterial.

Hittills gjorda vindenergikarteringar bör kompletteras så att alla vindintressanta områden i landet blir karterade. Kust- och havsområden och fjällvärlden, där vindenergipotentialen bedöms vara stor, bör priorite-

Utvecklingsinsatser bör övervägas som sikt kan avhjälpa brister ras. vad gäller möjligheterna till beräkning och kartering av vindenergipotentialen. Den faktiska vindenergiproduktionen bör följas upp och användas för verifieringar gjorda vindberäkningar. Energimyndig-

av heten bör ett ansvar för att sammanställa uppföljningsdata.

ges

Etablering vindkraftverk till havs rymmer många komplexa fråge-

av ställningar kring olika områdens förutsättningar. För att kunna bedöma

havslokaliseringar är lämpliga krävs en övergripande, strategisk var helhetssyn med hänsyn till bland annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar. En sådan samlad nationell överblick är angelägen mot bakgrund av de ökade anspråken utbyggnad vindkraften till havs. Vi bedömer att

av

22 Sammanfattning

det är till havs som den avgjort största potentialen för vindkraftsutbyggnad finns i landet.

Vi anser att en utredning på central nivå därför bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningama för etablering

av vindkraftverk till havs och i kustzonen. Den bör utmynna i nationell

en klassificering av olika områdens lämplighet för etablering vindkraft-

av anläggningar. Syftet är vägledning för kommunernas översiktliga

att ge planering, men också att ett bra kunskapsunderlag for konkreta

ge

vindkraftsprojekt.

I fjällområdet bedömer vi att anspråken på vindkraftsetableringar kommer att öka starkt. Vi bedömer att vindenergipotentialen är

stor, men samtidigt är bevarandeintressena utbredda. Etablering vindkraftverk

av i fjällen rymmer många komplexa frågeställningar kring olika områ-

dens förutsättningar. För att kunna bedöma fjällokaliseringar är

var lämpliga krävs en övergripande strategisk helhetssyn med hänyn till bland annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar.

Vi anser att utredning på central nivå bör genomföras för studera

en att de samlade lokaliseringsförutsättningama för etablering vindkraft-

av verk i fjällen, men också i förfjällsområdet. Utredningen bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för etablering av vindkraftanläggningar. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, också att ett bra kunskapsunderlag för

men ge konkreta vindkraftsprojekt.

Uppdraget 23

1 och dess genomförande Uppdraget

1.1¶Direktiv för utredningen

Direktivet för utredningen återges i bilaga

Utredningens uppgifter har sammanfattningsvis varit sammanställa aktuella uppgifter utbyggnaden av vindkraftverk, att om sammanställa aktuella uppgifter erfarenheter vindkraftverk, att om av analysera förutsättningarna för fortsatt utbyggnad vindkraftatt en av verk i Sverige, föreslå kriterier för lokalisering underlag för prövning av tillatt som stånd till land- och havsbaserade vindkraftverk, redovisa behov förstärka lokala elnät vid utbyggnad vindatt av att av kraftverk och att överväga behovet och förutsättningar för ekonomisk ersättning av till nätägare.

1.1.1¶Utgångspunkter

Som motiv för utredningen anförs i direktivet angeläget få samlad bild hur fortsatt vindkraftsatt det är att en av en utbyggnad kommer att inverka på hushållningen med mark- och vattenresurser det finns behov överblick över läget i fråga om vindkraftens att av utbyggnad i landets olika delar det behövs bättre kunskap och metodutveckling när det gäller planeatt ring inför beslut tillstånd till lokalisering land- och havslokaliseom av rade vindkraftanläggningar

24 Uppdraget

0 att samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas

0 att lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering behöver utvecklas för

att främja långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden en 0 att behovet av förstärkningar de lokala elnäten behöver undersökas av och kostnadsberäknas

I direktivet sägs vidare att det är i första hand kommunernas ansvar att genom avvägningar i den översiktliga planeringen verka för att etableringsområden för vindkraft lokaliseras på ett sätt inte leder till som stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och är förenligt som med bestämmelserna i naturresurslagen hushållningen med markom och vattenområden.

l I

Uppdraget

.

Kartläggning

I en första etapp skulle utredningen ställa uppgifter dagens samman om situation när det gäller intresset att bygga vindkraftverk och konav om flikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och land och i olika delar av landet. Denna lägesanalys skulle enligt direktivet innefatta

0 aktuella anspråk exploatering och anspråk längre sikt,

0 problembilden,

0 behovet underlag för tillståndsprövning och planering av m.m., 0 behovet av särskilda kommunala insatser och

0 behovet av och kostnaderna för förstärkningar lokala elnät, främst av vid kusterna och i fjällen.

Denna del av arbetet redovisade vi i december 1998 i delrapport, en VINDKRAFTEN energikälla tar plats en ren SOU 1998:152.

1999:75 Uppdraget 25 SOU

överväganden och förslag

I andra redovisas i detta slutbetänkande har utredningen en etapp som haft till uppgift att föreslå kriterier för lokalisering vindkraftverk mot bakgrund av 0 av på långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden kravet en skyddsbehoven vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Kritesamt rierna bör anpassade för olika situationer och olika delar landet. vara av vid behov föreslå åtgärder i fråga ersättning för kostnader för för- 0 om stärkningar i lokala elnät när vindkraftsproduktionen byggs ut och

eventuella åtgärder i övrigt. 0

1¶Kunskapsunderlag

1.2.1¶Lägesrapporten

Ett huvudsyfte med delrapporten att den skulle tjäna som underlag var för utredningens fortsatta arbete. Med hänsyn till denna karaktär hos delrapporten har utredningen efter överenskommelse med Miljödepartementet svarat för remissbehandling rapporten. Delrapporten av benämns i fortsättningen Lägesrapporten. Ett utdrag av sammanfattningen i Lägesrapporten återges i bilaga

De viktigaste underlagen för redovisningama i Lägesrapporten var de kartläggningar vi gjorde två enkätundersökningar. Den ena som genom enkäten riktades till samtliga länsstyrelser och den andra till centrala myndigheter, intresseorganisationer och företag bedömdes berörda som frågor utbyggnad vindkraftverk. Enkätema syftade till att få av om av uppgifter intresset att bygga vindkraftverk och erfarenheter om av om vad gäller konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen fysisk planering och tillståndsprövning rörande vindkraftverk. och av

Lägesrapporten och remissvaren över den har varit det viktigaste underlaget för arbetet i denna etapp.

26 Uppdraget

I det sista kapitlet i Lägesrapporten pekade vi på följande frågor vi

som bedömde vara viktiga att överväga närmare i vårt fortsatta arbete. vindkraftverks visuella påverkan av landskapet, störande skuggbildning från vindkraftverk,

ljudspridning och ljudstömingar från vindkraftverk,

säkerhetsavstånd för vindkraftverk vindkraftverks störningar signalsystem,

av vindkraftverks effekter för djurlivet, områden av riksintresse for vindkraftverk, översiktsplaneringen som instrument för att styra lokaliseringen

av vindkraftverk i ett helhetsperspektiv, värdebeskrivningar av områden av intresse for kulturmiljövården, naturvärden och friluftslivet med avseende på inverkan från vindkraftverk, former for reglering av mark- och vattenanvändningen i områden för vindkraftverk, former for tillstândsprövning vindkraftverk,

av beskrivningar av vindkraftverkens egenskaper och effekter under-

som

lag för tillståndsprövning och miljökonsekvensbeskrivningar och

åtgärder for att ersätta kostnader för erforderliga förstärkningar el-

av näten orsakade av vindkraftverk. I remissvaren över Lägesrapporten har inte framförts några erinringar om vår bedömning av dessa frågors vikt och i många fall har remissinstansema uttryckligen stött vår bedömning. För beredning av frågor om elnäten har funnits arbetsgrupp med

en företrädare for Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Svenska Kraftverksforeningen, Svensk Vindkraftförening och Sveriges Elleverantörer. De övriga frågorna har beretts i arbetsgrupper bestående sakkunniga och experter i utredningen.

Uppdraget 27

1.2.2¶Särskilda studier

För att fördjupa kunskaperna har vi inom följande områden låtit genomföra särskilda studier

Landskapstyper och vindkraft, Erik Skärbäck projektledare och 0

Anne-Lie Mårtensson, Institutionen för landskapsplanering, SLU

Alnarp,;Ingvar Svensson, FFNS Malmö; Anders Bramme, A. Bramme

landskapsarkitektur. Bilaga 10.

Värden i natur- och kulturmiljöer samt för friluftslivet med avseende på 0

konsekvenser vindkraft, Jan Sundström, länsstyrelsen i Västerbot-

av tens län. Bilaga 11. Ytåtgång för framtida vindkraftsutbyggnad, Carolina Karlström,

Vattenfall AB. Bilaga 8.

Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft, regler och fiktiva exempel, 0

Margareta Olsson, Swedpower. Bilaga 9.

1.2.3¶Övrigt kunskapsunderlag

Sekretariatet har tagit del rapporter och dokumentation som

av annan rör vindkraften i Sverige och utomlands, främst i Danmark och Tyskland. Den särskilde utredaren och sekreteraren har haft överläggningar med länsstyrelser och kommuner och gjort studiebesök i olika delar lan-

av det med skilda landskapsmässiga förutsättningar för lokalisering av vindkraftverk. Möten och andra kontakter har ägt också med före-

rum trädare för företag i vindkraftsbranschen och med privatpersoner. Utredningen har gjort studieresor till Gotland, Danmark och Niedersachsen och tagit del erfarenheter där vad gäller etablering vind-

av av kraftverk och hur vindkraften behandlas i den fysiska planeringen. På Gotland hade vi överläggningar med företrädare för kommunen och länsstyrelsen och ett offentligt möte. I Danmark sammanträffade vi med företrädare för Miljø- och energiministeriet, Energistyrelsen och Skov- och naturstyrelsen. Vi besökte vidare Løgstørs kommune på Jylland. I Niedersachen hade vi överläggningar med Bezirksregierung Weser-Ems i Oldenburg, Samtgemeinde Holtriem, Deutsches Windenergie-Institut DEWI och Bundesverbandes Wind Energie

28 Uppdraget

nationell vindkraftförening. Vi fick också information och besåg

om olika vindkraftanläggningar, bland andra stor vindkraftpark i

en Holtriem.

Enligt särskild överenskommelse med Energimyndigheten har myndigheten biträtt utredningen med underlag för bedömning frågor

av om behov och kostnader, inklusive finansiering, för förstärkning elnäten

av till följd utbyggnad vindkraftverk.

av av

Till utredningen har överlämnats skrivelser har kommit till

som Regeringskansliet. Till utredningen har vidare kommit skrivelser från företag och enskilda i stor omfattning också i telefon-

personer, som samtal hört av sig till sekretariatet.

1¶Branschföreträdare

Kenneth Averstad har som sakkunnig i utredningen företrätt Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening SVIF och Sveriges Elleverantörer. Averstad har haft beredningsgrupp med

en representanter för de tre organisationerna.

På några punkter har SVIF inte kunnat dela utredningens slutsatser, som Averstad ställer sig bakom. SVIF har därför fått möjlighet att komma med skrivelse med sina synpunkter på dessa frågor. Skri-

en velsen återges efter huvudtexten i betänkandet.

Helhetssyn på miljöpåverkan 29

Helhetssyn på vindkraftens

miljöpåverkan

2.1¶Vindkraften en hållbar

stödjer utveckling

Vindkraften är förnybar, inhemsk och energikälla som inte ger en ren några utsläpp luftföroreningar när den används för elproduktion. av Utbyggnad vindkraftverk begränsar påverkan den storregionala av och globala miljön, att från vindkraft ersätter producerad i genom fossileldade anläggningar utsläpp koldioxid, svaveldioxid, som ger av kväveoxid och aska se rutan nedan. Se bilaga 3.

Ett vindkraftverk med effekt på 1 MW kan varje år: en producera 2 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 0 ca 500 villor, utvinningen knappt l 000 ton kol vilket motsvarar nära 1 0 spara av kg kol per minut,

minska utsläpp koldioxid med ca 2 500 ton, 0 av minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton, 0 minska utsläpp kväveoxider med 2/2 ton och 0 av ca naturen för brytning kol, bränsletransporter och spridning 0 spara av av aska.

Vindkraftverken påverkar främst den lokala miljön, framför allt i form förändring landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring. Vid av av energimässigt stor utbyggnad vindkraftverk, blir dessa effekter en av

påtagliga den, jämfört med andra typer av energianläggningar,

genom stora ytåtgången per producerad kWh.

30 Helhetssyn på miljöpåverkan

Elproduktion i vindkraftanläggningar tillgodoser flera viktiga aspekter på vad som krävs för en hållbar utveckling i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken MB. För vindkraften gäller sålunda att den

0 är förnybar 2 kap. 5 § MB,

0 inte ger några försurande och övergödande effekter inte bidrar till samt växthuseffekten l kap. l § första och fjärde punkterna MB och

0 hushåller med användningen material och energi 1 kap. 1 § femte av punkten och 2 kap. 5 § MB.

Ett modernt vindkraftverk har efter 4 månaders drift i bra vindläge ca ett producerat lika mycket energi det går för dess tillverkning. Livssom cykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning ett vindkraftverk motsvarar l % dess av ca av energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk 12 %. är ca

Som vi redovisar i nästa avsnitt bidrar vindkraften till att uppfylla flera av de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen. Dessa mål skall enligt propositionen prop. 1997/98:45 miljöbalk ledning vid tillämpningen om ge av MB avseende bedömningen vad hållbar utveckling innebär av en

Bland remissvaren över Lägesrapporten kan noteras att länsstyrelsen i Dalarna att det intressant att göra principiella och övergripanser vore ande jämförelser mellan olika elproduktionsanläggningar med typer av avseende på bland annat arealbehov/arealpåverkan, kostnad, kapacitet, miljöpåverkan, risker och säkerhet. Denna kunskap jämte regioannan nal och lokal kunskap skulle enligt Länsstyrelsen kunna användas för strategiska miljöbedömningar i regionala och kommunal överprogram

siktsplanering.

Det är angeläget att man beaktar både den lokala och den storregionala miljön. De samlade konsekvenserna, såväl positiva negativa och såväl som direkta som indirekta, till följd elproduktion i vindkraftanläggningar av behöver därför så långt möjligt vägas vid planering och tillståndsprövning se vidare kapitel 6.

Som framgår av det nu sagda spänner frågor rörande vindkraften över många samhällssektorer/-intressen. För att för vindkraften viktiga frågor skall kunna beaktas på ett rättvisande sätt behövs dialog helhetsen om en syn på energisystemet mellan planerings- och beslutsnivåer lokalt, regio-

Livscykelanalyser för energislag i det svenska elsystemet, 1996, Vattenfall AB. 2 Prop. 1997/98:45, Del sid.

Helhetssyn på miljöpåverkan 31

nalt och nationellt och mellan skilda samhällssektorer, liksom med de människor berörs. Avsaknaden sådan dialog kan vara en förkla-

som av en ring till varför frågor rörande energi och stad-land-relationen, d.v.s. hur närlandskapet till tätort kan bidra till den lokala energiforsörjningen,

en hittills har fått ett begränsat genomslag i arbetet med Agenda 21 i kommu-

Att så är fallet framgår rapport Agenda 2 l-arbetet nerna. av en om

2.2¶Nationella miljömål

I detta avsnitt behandlar vi de de statsmakterna fastlagda natio-

av av nella miljömålen har direkt eller indirekt samband med ett utnyttj-

som ande vindkraften För miljökvalitetsmålen Hav i balans samt

av levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö anges i propositionen hänsynsregler skall iakttas vid byggande av vindkraftverk.

som För miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag redovisar vi behov hänsynstaganden vid vindkraftsetableringar. I

av förhållande till dessa och övriga här behandlade miljökvalitets-

av oss mål innebär användningen vindkraftverk bidrag till att uppfylla

av målen, att olika förorenande utsläpp till luft minskar.

genom

2.2.1¶Hav i balans samt levande kust och skärgård

Milj ökvalitetsmål 5

Västerhavet och Östersjön skall ha långsiktigt hållbar produk-

en

tionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust

och skärgård skall ha hög grad biologisk mångfald, upplevel-

en av

sevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och

annat nyttjande hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en

av

hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyd-

das mot ingrepp och andra störningar.

3Svenska kommuners arbete med Agenda 21: En enkätundersökning, P. Brundin

och K. Eckerberg, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. 4 Prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6, Rskr. 1998/99:l83.

32 Helhetssyn på miljöpåverkan

Vad gäller lokalisering av vindkraftverk sägs i propositionen att det vid utbyggnad av vindkraftverk i många fall uppstår konflikter med motstående intressen, bland annat vid vämandet kustlandskapens av innehåll vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden, samt naturoch kulturvärden Vi anser att Iokaliseringen vindkraftverk i kust- och skärgårdsområav den bör kunna ske på ett sätt som inte leder till stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och som är förenligt med bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i MB.

Delmål om skydd viktiga biotoper samt växt- och djurarter av Fysisk påverkan på grunda havsområden är viktiga för som reproduktion och yngeltillväxt hos fisk och ryggradslösa djur samt påverkan från övergödning och miljögifter bör så långt möjligt upphöra.

I propositionen sägs att skyddet de grunda havsområdena från både av fysisk exploatering och förändringar orsakade försämrad Vattenkvalitet av utgör en mycket viktig förutsättning för att på sikt kunna bevara både biologisk mångfald och den marina miljöns naturresurser. Fysisk påverkan på sådana områden som är viktiga för reproduktion och yngeltillväxt hos fisk och ryggradslösa djur bör upphöra

Vi anser att grunda havsområden kan nyttjas för vindkraftverk under förutsättning att man vid val av lokaliseringsplats kan ta hänsyn till viktiga biotoper. En negativ fysisk påverkan vindkraftsexploatering av kan uppstå om fundament placeras och eventuell muddring sker ett från ekologisk synpunkt olämpligt sätt, exempelvis på för olika djurarter viktiga bottnar för bland annat lek och födosök. En positiv fysisk påverkan kan i andra fall skapas att fundament för vindkraftverk genom kan fungera som artificiella rev som kan öka tillgången på föda för olika djurarter.

5 Prop. 1997/982145, s. 83. ° Prop. 1997/98:145, s. 86.

Helhetssyn på miljöpåverkan 33

2.2.2¶Storslagen fjällmiljö

Miljökvalitetsmål 10

Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så

hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall att en skyddas mot ingrepp och andra störningar.

I propositionen sägs att miljökvalitetsmålet innebär bland annat att kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas. 7 Med utgångspunkt i detta mål vi att lokalisering vindkraftverk i

menar av fjällområden skall och bör kunna ske med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.

2.2.3¶Minskade utsläpp

l detta avsnitt redovisar vi tre miljökvalitetsmål som har ett direkt samband med användningen av vindkraftverk.

Ingen övergödning, miljökvalitetsmål 6

En del av målet är att belastningen av näringsämnen inte får ha någon negativ inverkan människors hälsa eller minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap skall ha ett naturligt näringstillstånd. Sjöar och vattendrag i odlingslandskap skall ha ett naturligt tillstånd, vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt. Näringsförhållanden i kust och hav skall motsvara i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till

7Prop. 1997/982145, 130.

s.

2- 191198

34 Helhetssyn på miljöpåverkan

havet ska inte orsaka någon övergödning. Skogsmark skall ha ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen

Bara naturlig försurning, miljökvalitetsmål 7

Målet innebär att onaturlig försurning av marken skall motverkas så att den naturgivna produktionsfönnågan och den biologiska mångfalden bevaras. Sverige skall verka for att depositionen av försurande ämnen på lång sikt inte överskrider den kritiska belastningen för mark och vatten. Halterna i luft skall understiga 5 mikrogram svaveldioxid/m3 och 20 mikrogram kvävedioxid/m3 årsmedelvärden for att skydda tekniska material

Begränsad klimatpåverkan, miljökvalitetsmål 15

Målet innebär att åtgärdsarbetet skall inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären stabiliseras en halt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av insatser i alla länder.

Vår bedömning

Vindkraftverk bidrar till att uppnå dessa tre miljökvalitetsmål genom att de ersätter elproduktion i anläggningar använder fossila bränslen,

som vilka ger utsläpp av 0 svaveldioxid som är forsurande 0 kväveoxid som är både forsurande och övergödande och 0 koldioxid som ger klimatpåverkan.

8Prop. 1997/981145, 93. I propositionen felaktigt måttenheten mg.

s. anges °Prop. 1997/98:l45, s. 101. l° Prop. l997/98zl45, 162.

s.

Helhetssyn på miljöpåverkan 35

2.2.4 Andra natur- och kulturmiljöer samt tätorter

Genom att användningen av vindkraft innebär minskning förorenande

av utsläpp till luft samt minskning av depositionen på mark och i vatten

en av luftburna Föroreningar, är vår bedömning att vindkraften indirekt, men ändå ett tydligt sätt, bidrar till att uppfylla följande miljökvalitetsmål. 0 Miljökvalitetsmål Frisk luft; 0 Miljökvalitetsmål Grundvatten av god kvalitet 0 Miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag 0 Miljökvalitetsmål Myllrande våtmarker 0 Miljökvalitetsmål Levande skogar 0 Miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap 0 Miljökvalitetsmål 11; God bebyggd miljö

I förhållande till fyra av dessa miljökvalitetsmål miljökvalitetsmål

-

9 och 11 kan vindkraftverk innebära en negativ fysisk påverkan

och/eller påverkan på upplevelsevärden, vad gäller den biologiska mångfalden, kulturmiljövärdena och förutsättningarna för friluftsliv/rekreation. En sådan påverkan kan t.ex. uppstå vindkraftverk

om placeras i för växt- och djurlivet viktiga biotoper eller i ålderdomliga kulturlandskap som är känsliga för påverkan på landskapsbilden. Vid lokalisering av vindkraftanläggningar måste hänsyn tas till de värden som dessa mål avser. En vindkraftanläggning behöver inte medföra en negativ påverkan på dessa värden under förutsättning att de beaktas vid placering och utformning anläggningen.

av

V ;min

-v-.

zâgtáma å

l m m: mg

Planeringsmål och riksintresse 37

3¶Planeringsmål och riksintresse for

vindkraft

1 Lägesrapporten

I Lägesrapporten konstaterar vi att något långsiktigt kvantitativt mål för elproduktionen från vindkraftverk inte har lagts fast staten. Vidare

av sägs att ett sådant mål skulle behövas för att man skall kunna göra välgrundade avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra intressen vad gäller användningen olika mark- och vattenområden. Avsaknad-

av

ett mål för vindkraften innebär svårigheter att bedöma vilken en av tyngd vindkraftsintresset skall ges vid sådana avvägningar.

Av betydelse för hur vindkraften skall kunna hävda sig i förhållande till olika etablerade bevarandeintressen är, huruvida områden med särskilt goda vindenergiförutsättningar skall riksintresse för

anges vara av vindkraftverk i den mening bestämmelserna i miljöbalken anger. I

som rapporten noteras att några sådana områden inte har pekats ut, men att

initiativ NUTEK länsstyrelserna i vissa delar av landet arbetar

av med att till lands identifiera områden av riksintresse för vindkraftverk. Numera har Energimyndigheten ansvaret för detta arbete.

Remissvar

Ett stort antal remissinstansema behandlar dessa frågor och delar i

av de flesta fall bedömningen att ett mål för utbyggnaden av vindkraften bör läggas fast statsmakterna. Kraftverksföreningen anser dock att

av det inte är lämpligt att ställa ett produktionsmål for vindkraften

upp eftersom den svenska elförsörjningen ingår i en fri elmarknad, som omfattar Sverige, Norge och Finland och inom troligen inte avlägsen

en framtid kommer att omfatta hela EU-området. Vidare sägs att utbyggnaden vindkraften avgörs de ekonomiska villkoren, inklusive

av av

38 Planeringsmål och riksintresse

eventuella ekonomiska stöd, i relation till alternativa sätt att tillgodose elbehovet.

Kraftverksföreningen menar emellertid att staten bör kunna definiera kvantitativa energimål grund för utpekande områden riks-

som av av intresse för vindkraftverk, vilket stor vikt. Även

man anser vara av övriga remissinstanser som tar upp frågan om områden riksintresse

av för vindkraftverk anser, med få undantag, att det är viktigt att sådana områden blir angivna. Några förslag hur dessa områden skall identifieras lämnas inte av remissinstansema.

Riksantikvarieämbetet motsätter sig att områden av riksintresse för vindkraftverk pekas ut. Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län ifrågasätter lämpligheten att peka ut sådana områden.

3.2¶Bestämmelser och förarbeten

Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken MB skall mark- och vattenområden

som är särskilt lämpliga för vissa typer anläggningar, bland annat

av anläggningar för energiproduktion, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet

av sådana anläggningar. De områden som är av riksintresse skall skyddas. Bestämmelserna är desamma som tidigare bestämmelser i naturresurslagen NRL." Vad anförs bestämmelserna i propositionen

som om om NRL prop. 1985/86:3 skall gälla framgent, enligt vad sägs i

som propositionen om MB prop. 1997/98:45.

Allmänt innebär bestämmelserna att kommunerna och myndigheterna inte skall planera för eller lämna tillstånd till sådana verksamheter inom eller i närheten av områdena kan påtagligt försvåra att de utnyttjas

som för de angivna ändamålen. Bestämmelsen riksintresse grund för

om ger staten att i samband med den kommunala planeringen bevaka att handlingsfriheten för områdena behålls i fråga mark- och vatten-

om användningen.

Enligt förordningen 1998:896 hushållning med mark och vatten är

om det en uppgift för Energimyndigheten att till länsstyrelserna lämna uppgifter om sådana områden myndigheten bedömer riks-

som vara av intresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution.

" 2 kap. 8 § naturresurslagen. 2 Propositionen om en miljöbalk prop. 1997/98:45, Del 29.

s.

Planeringsmål och riksintresse 39

Ett sådant ställningstagande innebär inte att staten tagit slutlig ställning till anläggning får utföras i området, utan innebörden är att staten

att en

möjlighet att till att kommunen i sin planering enligt plan- och ges se byggnadslagen markreservation för ändamålet i fråga.

gör en För att ett område skall kunna omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 8 § MB skall det vara frågan om mark- och vattenområden som genom sin beskaffenhet eller sitt läge är särskilt lämpliga för anläggningar som behövs för vissa viktiga och nödvändiga funktioner i samhället. Det handlar bland annat om att slå vakt om sådana lägesbundna naturresur-

är mindre vanligt förekommande. Som exempel anförs i NRLser som propositionen att det kan gälla fysiska resurser som ger särskilt gynn-

förutsättningar för vindkraftsproduktion. Vidare sägs att det kan samma vara fråga om anläggningar som behövs för landets eller en landsdels behov viss produktion, bland annat energi. 3

av Mark- och vattenområden som är av riksintresse är sådana som behövs för att anläggningar som är av nationell betydelse skall kunna komma till stånd. Vilka energianläggningar det kan gälla preciseras inte, men när det gäller anläggningar för industriell produktion sägs att vad som avses är främst nya stora industrianläggningar av det slag som enligt 4 kap. NRL nu 17 kap. MB skall tillåtlighetsprövas av regeringen. Vindkraftanläggningar omfattades inte av de ursprungliga bestämmelserna i NRL, men vindkraftverk över viss storlek har införts senare.

3.3 överväganden och

förslag

3.3.1 Det behövs för vindkraften

planeringsmål

Som vi framhåller i Lägesrapporten, är det svårt att utan ett kvantitativt mål för utbyggnaden av vindkraften hävda vindkraftsintresset i sådan planering och tillståndsprövning där vindkraftsintresset behöver vägas

3 Propositionen om lag om hushållning med naturresurser m.m. prop.

1985/86:3, s. 76 och 167. 4 Propositionen om lag om hushållning med naturresurser m.m. prop.

1985/86:3, s. 76. 5 Proposition om lag hushållning med naturresurser m.m. prop. 1985/86:3,

om

s. 168.

40 Planeringsmål och riksintresse

mot andra sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändningen. Det blir otydligt vilken tyngd vindkraften skall ges i avvägningama. Som Kraftverksföreningen framhåller i sitt yttrande är det förenat med stor osäkerhet att bedöma förutsättningarna för vindkraftens utveckling på en fri och geografiskt växande gemensam elmarknad. En osäkerhetsfaktor är och vilka ekonomiska styrmedel som kommer att an-

om vändas i Sverige och i övriga Europa for att i enlighet med EU:s intentioner stimulera användningen förnybara energikällor. Mot bakgrund

av av de mycket goda vindförutsättningar som finns i Sverige anser vi det emellertid vara angeläget att ange planeringsmål för att garantera en rimlig handlingsfrihet för att kunna lokalisera en tänkbar, betydande utbyggnad antalet vindkraftverk i landet. Ju större betydelse vind-

av kraften antas få desto viktigare är det att se till att det finns tillräcklig tillgång till för vindkraftverk lämpliga lokaliseringsområden. Som ett planeringsmål bedömer vi det vara rimligt att i ett första steg försöka identifiera och redovisa områden med särskilt goda förutsättningar for vindkraftverk, land och till havs, med en sammanlagd produktionskapacitet på i storleksordningen 10 TWh per år. De befintliga vindkraftverken producerar på ett år ca 0,4 TWh. För att ge tillräcklig handlingsfrihet för en sådan utbyggnad kan vissa för vindkraftverk lämpade områden behöva anges som riksintressen enligt bestämmelserna i 3 kap. MB se nästa avsnitt. De områden som har de bästa vindförutsättningama är ofta av riksintresse med hänsyn till olika bevarandeintressen; naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Utan att ange områden av riksintresse för vindkraftverk är det inte möjligt att göra avvägningar mot andra riksintressen, som är angivna i ett område och som är svåra att förena med en utbyggnad av vindkraftverk. Det följer av bestämmelserna i 3 kap. MB. En vindkraftsetablering behöver dock inte vara oförenlig med de bevarandeintressen som är knutna till ett område. Denna fråga måste prövas från fall till fall mot bakgrund närmare analys av vad som betingar bevarandeintresset

av en se avsnitt 6.2.1 och bilaga 11.

Planeringsmål och riksintresse 41

3.3.2 Kriterier för urval områden riksintresse

av av

för vindkraftverk

Av de i avsnitt 3.2 redovisade motiven i förarbetena till NRL och MB framgår att vissa förutsättningar skall vara uppfyllda för att ett område skall kunna anses vara av riksintresse för vindkraftverk. För det första ställs krav att verksamheten och anläggningarna som skall rymmas i området skall 0 vara av nationell betydelse och 0 behövas för viktiga och nödvändiga funktioner i samhället eller

behövas för landets landsdels behov av viss produktion. 0 eller en

Dessa krav väcker frågor om vilken roll elproduktionen i vindkraftverk skall ha och hur stor en etablering behöver vara för att en viss vindkraftanläggning skall ha den angivna nationella betydelsen. Vad gäller vindkraftens roll kan konstateras att den svenska miljö- och energipolitiken är inriktad att stimulera förnybara och miljövänliga energikällor. Redan i propositionen om en god livsmiljö år 1991 sägs att det är angeläget att utnyttja de goda förutsättningar för vindkraft som finns i Sverige. I propositionen år 1997 om en uthållig energiförsörjning anförs att det långsiktiga målet är att elförsörjningen base-

på ekologiskt uthållig elproduktion och att tillförseln av från förras nybara energikällor skall öka. I MB, som gäller sedan den första januari i år, slås som en grundläggande regel fast att i första hand förnybara energikällor skall användas.

Med anledning av den av riksdagen beslutade omställningen av energisystemet och för att begränsa användningen av fossila bränslen har staten genom olika åtgärder främjat en ökad användning av vindkraften. För närvarande stöds utbyggnaden av vindkraftverk genom ett investeringsstöd på 15 % och en s.k. miljöbonus som motsvarar den nivå för energiskatten på elkraft som gäller vid hushâllsförbrukning. Mot bakgrund av dessa målsättningar, uttalanden och åtgärder om förnybara energikällor och vindkraftverk bör man kunna konstatera att ett utnyttjande av vindkraften för energiproduktion är en verksamhet av

° Propositionen om en god livsmiljö prop. 1990/91 :90, s. 89. 7 Propositionen uthållig energiförsörjning prop. 1996/97:84, s. 36.

om en i 2 kap. 5 § MB.

42 Planeringsmål och riksintresse

sådan nationell betydelse att mark- och vattenområden kan behöva skyddas enligt 3 kap. 8 § MB till förmån för vindkraftverk. Vad gäller frågan hur stor den verksamhet som skall rymmas i området behöver vara för att den skall kunna riksintresse kan det,

anses vara av mot bakgrund av de i det föregående avsnittet redovisade motiven i NRL-propositionen, vara rimligt att ta utgångspunkt i bestämmelsen i MB om att regeringen skall pröva tillåtligheten vissa verksamheter.

av Enligt MB-propositionen är dessa verksamheter viktiga samhällsintressen samtidigt som det finns risker att de bland annat kan medföra stor omgivningspåverkan eller stora ingrepp i miljön. För vindkraftverk krävs regeringsprövning av gruppstationer med tre eller flera vindkraftaggregat med en sammanlagd effekt minst 10 MW.

av För olika delar av landet kan det dock finnas skäl att ställa skilda krav på en möjlig etablerings storlek för att ett område skall riks-

vara av intresse. Det kan vara motiverat de förutsättningar finns för att

av som lokalisera vindkraftverk med hänsyn till vindförhållanden, topografi och bebyggelsemönster samt elbehovet i den berörda delen landet.

av För att ett mark- eller vattenområde skall kunna anses vara av riksintresse för ett visst slags anläggning skall vidare, enligt förarbetena, området 0 genom sin beskaffenhet eller sitt läge vara särskilt lämpligt för i fråga

varande anläggning och 0 erbjuda lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekomm-

ande.

För att kunna riksintresse måste sålunda ett område ha för

vara av en verksamhet speciella förutsättningar skiljer det från andra områ-

som den.

Naturresursen vind skiljer sig från andra naturresurser betingar att

som ett område är av riksintresse för viss anläggning. För andra anlägg-

en ningar än vindkraftverk handlar det om tydligt lägesbundna och i begränsad omfattning förekommande egenskaper. I NRL-propositionen nämns bland annat djuphamnsmöjligheter, mineralfyndigheter, fallhöjder och naturgivna möjligheter att anordna vattenmagasin." Vind-

9 Propositionen om en miljöbalk prop. 1997/98:45, Del 215.

s. 2° 17 kap. l § punkt 8 MB. 2 Propositionen om lag om hushållning med naturresurser m.m. prop.

1985/86:3, s. 75.

Planeringsmål och riksintresse 43

karaktäriseras att de inte är bundna till en viss plats, utan resurserna av har en stor ytmässig utbredning.

Det finns områden i landet där vindenergin är tillräcklig för att

gott om med vindkraftverk under rimliga villkor omvandlas till elenergi. För att ett område skall kunna riksintresse för vindkraftverk skall

anses vara av dock, har sagts, området ha vissa särskiljande egenskaper.

som

En sådan egenskap är naturligtvis vindenergitillgångama är påtag-

om ligt högre än i andra områden i landet eller en viss del av landet. Med utgångspunkt i vindkarteringar får bedömas vad som kan anses vara ett lämpligt krav att sätta på vindenergiinnehållet för att det skall kunna

särskiljande. I de av Energimyndigheten tidigare NUTEK anses vara tillsammans med länsstyrelserna i södra Sverige påbörjade inventering-

riksintresseområden för vindkraftverk ställs krav på att vindarna av styrkan i ett sådant område skall minst 4 000 kWh/m och år

vara 100 höjd motsvarar 2 400 kWh/m och år på 50 höjd. Sådana

m m vindförutsättningar finns inom stora områden i landet.

Något slutligt svar på frågan om vilket krav som bör ställas tillgången på vindenergi för att ett område skall kunna vara av riksintresse for vindkraftverk kan inte förrän de vindkarteringar som finns är

ges kompletterade i enlighet med vad vi föreslår i avsnitt 10.1. Med utgångspunkt i ett regionalt perspektiv för elförsörjningen och med hänsyn till de stora skillnader i vindförutsättningama som finns kan man möjligen ställa olika krav på vindstyrkan i skilda delar av landet. Ett lägre krav skulle exempelvis kunna motiveras närheten till ett om-

av råde med stor elkonsumtion och därmed korta transporter av den producerade elen.

Även andra egenskaper än förekomsten vissa naturresurser kan sär-

av skilja ett område och göra det särskilt lämpligt för en större etablering

vindkraftverk. En sådan egenskap är vilken möjlighet elnätet ger att av ansluta vindkraftanläggning. I den promemoria ligger till grund

en som för de påbörjade kartläggningama, framförs att minst l MW bör kunna anslutas till punkt i elnätet. Denna vi vara alltför låg för

en gräns anser att ett område skall anses vara så speciellt att det kan motivera att det är

riksintresse. Mot bakgrund den tidigare angivna utgångspunkten av av för definitionen av vindkraftanläggningar av riksintresse borde normalkravet kunna att vindkraftanläggning om minst 10 MW

vara en

22Nutek/Energimyndigheten, Riksintresse for vindkraft, December 1996. 23Nutek/Energimyndigheten, Riksintresse för vindkraft, December 1996, s.

44 Planeringsmål och riksintresse

skall kunna anslutas till ett befintligt nät eller ett nät planeras med

som hänsyn till vindkraften. Det kan noteras att i ett yttrande år 1993

anger NUTEK att som riktlinje för att utpeka riksintresse för vindkraft gäller att området lämpar sig för installerad effekt minst 10 MW.

en

En kapacitet om 10 MW är också det krav som Energimyndigheten, i ett förslag till utredningen, ställer för att staten skall kunna subventionera utbyggnad av elnätet till ett område. Se kapitel 9.

I vissa delar av landet kan det svårt att finna lokaliseringsplatser

vara som kan rymma så stora etableringar vindkraftverk. Det kan bero på

av bland annat topografm, bebyggelsens utbredning eller för vindkraftverk inom stora områden starkt hindrande verksamhet, t.ex. viss militär verksamhet. Om man utgår från ett regionalt perspektiv skulle därför ett område, som har sämre kapacitet än vad normalt skulle krävas,

som ändå kunna ha sådana egenskaper att det kan bedömas riks-

anses vara intresse.

Som framgår av vad som nu har redovisats skall, utifrån bestämmelserna i 3 kap. 8 § MB, utgångspunkten för att identifiera områden

av riksintresse för vindkraftverk vara att området har för vindkraftsproduktion särskilt goda förutsättningar. I princip skall det strikt

vara en redovisning, utan en avvägning mot andra allmänna intressen. Om

avvägningar behöver göras mellan oförenliga riksintressen i ett område, t.ex. mellan vindkraftsintresset och naturvårdsintresset, skall de göras i den planering som skall ske enligt plan- och bygglagen 1987: 10 eller vid tillståndsprövningen av en viss etablering. I situationer när det finns likvärdiga alternativa områden, tillgodoser kraven för att kunna

som anges som områden av riksintresse för vindkraftverk, bör valet mellan dem naturligtvis göras så att det sammantaget innebär minsta möjliga skada för de andra intressena.

3.3.3¶Fortsatt arbete

I överensstämmelse med de av oss redovisade övervägandena bör Energimyndigheten redovisa områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk och sammanlagt bedöms ha produktionskapa-

som en

24Yttrande över hemställan från Statens Naturvårdsverk redovisning enligt

om

6 kap. 2 lagen 1987 :12 om hushållning med naturresurser från

mm

kommunerna på Öland vindkraftsutbyggnad, 1993-03-31, dnr 11-93-885.

av

1999:75 Planeringsmål och riksintresse 45 SOU

citet på 10 TWh. Detta arbete kan ett komplement till det ca ses som arbetet med föreslå områden riksintresse för vindkraft-

pågående att av

verk. Betydelsen sådant arbete framstår tydligt de omfattande av ett av

arealer skulle behöva göra tillgängliga för en produktionskapacitet

som denna storlek se avsnitt 3.3.1. av definiera vilka områden är riksintresse för vindkraftverk För att som av Energimyndigheten framför i remissvaret över Lägesrapporten, är, som de kriterier används i det tidigare nämnda, NUTEK initierade, som av arbetet inte tillräckliga. För den erforderliga översynen av vilka kriterier skall gälla i det fortsatta arbetet bör de överväganden som vi som redovisar i avsnitt 3.3.2 kunna tjäna som utgångspunkter.

Förutsättningar för samlad bedömning de bästa vindenergien av var tillgångarna finns och vilka områden skall vara av rikssom anses intresse föreligger inte förrän de vindkarteringar som nu finns är kompletterade i enlighet med vad vi föreslår i avsnitt 10.1. Därutöver behöver, kunskapsunderlaget i övrigt förbättras vad gäller förutsättningarna lokalisera vindkraftverk till havs och i fjällområden, vilket att vi behandlar i avsnitt 10.2 respektive 10.3.

Erforderliga undersökningar kommer att ta några år att fullfölja. Energimyndigheten bör därför successivt genomföra sina inventeringar och bedömningar på grundval tillgängliga kunskaper och i takt med av kunskaper kommer fram. Den slutliga bedömningen och att nya redovisningen vilka områden skall riksintresse för av som anses vara av vindkraftverk måste dock anstå tills det finns mer samlad bild över en förutsättningarna för vindkraftsetableringar i olika delar av landet.

I kapitel 9 föreslår vi stöd skall kunna utgå för utbyggnad av ledatt en ningsnäten till vissa områden kommun anger i sin översiktssom en plan, med stöd anvisningar från Energimyndigheten. Urvalet av omav riksintresse bör samordnas med ett sådant arbete. råden av

islam

i :anger:

§30 vs

ggggrxââtçsgx

51: ., 3 I

áåâiagä/iåâ-zê

L .

çâbüâgmzkxsâtüzhñâlâwüåâfüf

L.

Väl - sid . . iv

L

füiâüâäâååâmüåâiâñümaéüiâäâäwøäâ

.

agsamma

; %

Ttsawmgzâzxømaøggem

A

m;

A A

"fx v

um 1sgnináiv§s böâzbarik.nsiég

i aixgbaáa5:a bam aanbmmøa tödøetaaxmiaáh v15nabáx .

-åijiâåfiäâtâaásáiáåzâ.

.

7§%X$Ã$åsiggekr 423:;vw lande êâvçxyägggazgetåsrvwza

rad:vi.§a.;j; v såâzegkiäggçglaêåiøzüâfâäiágâfmgâi Lima hata: gtmms.zå:zisnskapa

.

g h râérüüiái redovizsnáng;mligz v

swazsmesâmmfrån /

L Wâfâåwüâiråiguáw å3E35:å i .

Kommunal planering 47

4¶Vindkraftverken i den kommunala

planeringen

1 Lägesrapporten

I Lägesrapporten framhålls att det i sådana delar av landet där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande är angeläget med övergripande avvägningar vindenergiintresset i förhållande till andra intressen;

av landskapsbilden och rad andra frågor som rör natur- och kultunniljön

en och mark- och vattenanvändningen. Vid överväganden att använda

om vissa områden för vindkraftverk behöver också beaktas att varje verk pla-

så att vindförutsättningama inte i onödan försämras för att inom ett ceras område bygga flera vindkraftverk. Det behövs en helhetssyn på hur

senare vindkraftsetableringar olika omfattning bedöms påverka ett område i

av olika avseenden och på hur utbyggnad kan vägas mot bevarande och

en vård olika landskap.

av Enligt bestämmelserna i plan och bygglagen 1987:10, PBL, är det primärt kommunens ansvar att i arbetet med översiktsplanen göra erforderliga avvägningar mellan vindenergiintresset och andra mark och vattenanvändningsintressen. Utbyggnaden vindkraften har dock hit-

av tills i bara mycket liten utsträckning konkret behandlats i de kommunala översiktsplanema. Inte heller i andra strategiska kommunala dokument, t.ex. kommunala energiplaner, har vindkraften tagits upp i någon större utsträckning.

Vi gjorde i Lägesrapporten den bedömningen att de kommunala översiktliga planerna i högre grad bör användas för att överväga och styra

omfattande utbyggnader av vindkraften. mera l Lägesrapporten behandlas också frågan om behovet av att närmare reglera mark- och vattenanvändningen med stöd andra planinstitut

av enligt PBL, områdesbestämmelser eller detaljplan. Det konstateras att

traditionell detaljplan förhållandevis starkt binder markanvänden

48 Kommunal planering

ningen och att planen på relativt kort tid kan bli inaktuell till följd av vindkraftverken utvecklas snabbt, bland annat vad gäller storleken. Detaljplaneinstitutet är därför mest lämpligt att använda när ett konkret etableringsintresse finns och vindkraftsutbyggnad är aktuell att en genomföra under den närmaste tiden. Områdesbestämmelser är mindre styrande men har den nackdelen att byggrätten inte tryggas. Om detaljplan skall användas mer allmänt bör den flexibel utformning och ges en till sin karaktär likna områdesbestämmelser, byggrätt. men ge

Remissvar

Remissinstansema delar över lag våra bedömningar att utbyggnaom den av vindkraft behöver grundas helhetssyn och framhåller viken ten av att lokaliseringen av vindkraftverk på ett tydligt sätt behandlas i de kommunala översiktsplanema.

Vad gäller den närmare regleringen är remissutfallet splittrat från generellt krav på detaljplanering till att bygglov kan lämnas utan stöd i någon detaljplan.

4.2¶Översiktlig

planering

De bedömningar och överväganden vi gör här behandling som om av vindkraften i den kommunala översiktliga planeringen tar sikte på en framtida stor utbyggnad vindkraften i Sverige. Det är utveckling av en som vi bedömer kan komma med kort varsel till följd marknadens av krav på koldioxidfri elproduktion och därpå följande ekonomiska incitament för att ersätta elproduktion i fossileldade anläggningar med produktion baserad på förnybara energikällor. De förslag vi lämnar att om systematiskt behandla vindkraften i den översiktliga planeringen är angelägna för att få en handlingsberedskap för sådan framtida uten veckling.

Det är samtidigt lika angeläget att det innan det finns genomarbetad en planering, detta inte tas till intäkt för att bromsa den relativt begränsade utbyggnad av vindkraftverk kan komma att aktualiseras de närsom maste åren. Det är viktigt att kompetens och utvecklingskraft upprätthålls i den i Sverige förhållandevis vindkraftsbranschen. Vi beunga dömer att den närmast förestående utbyggnaden vindkraftverk i huav vudsak förutsätter att investeringsstöd lämnas och att utbyggnaden där-

Kommunal planering 49

förhållandevis begränsad. För närvarande och till och för bara kan bli lämnas för byggande vindkraftverk ett invemed den 30juni 2002 av steringsstöd på 15 %. Tillgängliga medel för detta stöd motsvarar en 50 MW, eller uttryckt i antal vindkraftverk ca

utbyggnad per år av ca

stycken år. Som jämförelse kan nämnas att under perioden 70 per i genomsnitt år installerats 275 MW i Danmark 1996-1998 har det per och 585 MW i Tyskland.

4.2.1 och former för översiktlig planering

Behov av

vindkraftverk det är fråga att uppföra desto angelägnare Ju fler som om

lokaliseringsöverväganden med hänsyn till vad

är det med noggranna god hushållning med mark och vatten och för hänsom krävs för en intressen. Som framgår Lägesrapporten har

synstaganden till olika av

Sverige, jämfört med tidigare, utvecklats snabbt under vindkraften i såväl antalet vindkraftverk verkens storlek. De år, det gäller som senare redovisade planerna att bygga vindkraftverk visar i Lägesrapporten fortsatt snabb utbyggnad. en utvecklingen och kunskaper såväl nya möjlighe- Den tekniska nya ger Platser där det tidigare inte ansågs tekniskt eller ter som problem. vara ekonomiskt möjligt bygga vindkraftverk bedöms vara möjliga att nu En tydlig tendens är fortsatt utveckling mot allt etableringsplatser. en oftast bli placerade i En annan tendens större verk, som avses grupper. vindkraften sprider sig från kustområdena i är att intresset att bygga ut landet, där vindkraften hittills i första hand har de södra delarna av områden längre från kusten och i delen landet. byggts ut, till norra av har redovisats längs norrlandskusten och i

Stora exploateringsintressen

intresse att förlägga vindkraftverk till fjällen. Det finns även stort av

havs.

områden där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande I såväl kommunerna, skaffa sig helbehöver samhället, staten som en konsekvenserna vindkraftsutbyggnad och i ett tidigt hetssyn på av en avvägningar vindkraftsintresset i förhållan-

skede göra övergripande av

de till andra intressen. En utbyggnad vindkraften behöver vägas mot av bevara oexploaterade områden och säkerställa intresset av att miljöer skilda slag. Med utgångspunkt i såväl natio-

skyddsvärda av

mål för energiproduktionen bör förutsättningnella som lokala anges rationellt sätt använda vindresursema för elprodukarna för att på ett

50 Kommunal planering

tion under hänsynstagande till olika andra mark- och vattenanvändningsintressen.

För att en utbyggnad vindkraften skall komma till stånd i de områav

den som är lämpligast i ett helhetsperspektiv måste vindenergiintresset

vägas samman med andra intressen i övergripande planering. En en planering som skall syfta till att identifiera för vindkraftverk lämpliga områden, liksom sådana områden skall hållas fria från vindkraftsom verk.

Behovet att i planering avsätta för vindkraftverk lämpade av en områden framgår tydligt de stora ytor fordras vindkraften komav som om mer att få en nationellt sett betydande roll. I bilaga 8 redovisas en studie med räkneexempel för ytbehovet vid olika och vi bedömer som i ett längre perspektiv tänkbara utvecklingsmöjligheter för den svenska vindkraften.

För utbyggnad av vindkraftverk på land redovisas i studien fyra nivåer för den årliga energiproduktionen 10 och 15 TWh och areal- - behovet beräknas för kombination vindkraftverk med storlekarna en av 600, 1 500 och 3 000 kW. Vindkraftverken tänks uppförda i grupper om sex och tolv och enligt olika grupperingsprinciper. Det beräknade arealbehovet avrundat för de olika utbyggnadsnivåema sammanfattas i följande tabell och redovisas ett intervall, eftersom arealbehovet som varierar beroende på gruppstorlek och Med direkt

grupperingsprincip.

arealbehov avses ytan innanför tänkt linje, omskriver de en som yttersta Vindkraftverken i Bara del denna i anspråk för en grupp. en av yta tas fundament samt vägar och kraftledningar. Det indirekta arealbehovet definieras som den yta kring vindkraftverk där det alstrade en grupp av ljudet överstiger 40 dBA. Inom detta område bör bland annat bostadsbebyggelse inte finnas enligt Naturvårdsverkets riktvärden.

25Externt industribuller allmänna råd, Naturvårdsverket 1983. -

Kommunal planering 51

Beräknat arealbehov för vindkraftverk vid olika

utbyggnadsnivåer på land

Elproduktion Direkt Indirekt år arealbehov arealbehov per TWh 1-60 kmz 385-510 kmz 3

TWh 3-115 kmz 760-1010 kmz 6

TWh 4-185 kmz 1255-1675 kmz 10

TWh 6-270 kmz 1850-2485 kmz 15

i förhållande till sin omgivning och medför där- Vindkraftverk är höga ofta visuell påverkan på långt håll. På grund av risk för störför en till ljud och skuggor, behöver vindkraftverningar, bland annat följd av stömingskänsliga områden. Vindkraftverk kan ken ligga skilt från fysiska hinder störa eller omöjliggöra annan verksamhet vidare som mark- och vattenanvändning. Vid ställningstaganden till om och annan för lokalisering vindkraftverk behöver därför ett område är lämpligt av landskapsbild, förekomsten bostäder och en rad andra tas hänsyn till av och kulturmiljön och mark- och vattenanvändfrågor som rör naturningen.

viktigt i planeringen beakta att tillkomsten verksam- Det är också att av vindkraftverk, elektromagnetiska signalheter som kan störas av t.ex. såsom radiolänk och TV, kan försvåra framtida byggande av system vindkraftverk i ett område.

behöver ställas inför etablering vindkraftverk kan vara: Frågor som av elproduktionen i ett område bli och vilken betydelse får 0 Hur stor kan den att ersätta annan elproduktion genom och kulturlandskapet i stort och hur kan vindkraft- 0 Hur påverkas naturanläggningar inordnas i landskapet. människor att störas varaktigt; ljud, skuggeffekter 0 Kommer mer i särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer; t.ex. för Sker intrång 0 djurlivet viktiga områden, historiska miljöer

Påverkas förutsättningarna för friluftsliv 0 förutsättningarna för biologisk mångfald och livskraftiga eko- Påverkas 0 system hindras verksamhet; t.ex. områden vikt för total- 0 Störs eller annan av försvaret, fiske, vattenbruk, sjöfart, flyg, täkter

52 Kommunal planering

Enligt bestämmelserna i PBL är det kommunens ansvar att i sin översiktsplan göra erforderliga avvägningar mellan olika markanvänd-

ningsintressen, inom staten angivna

av ramar. Översiktsplanema är

bland annat central betydelse för

av tillämpningen av hushållnings-

bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken MB. PBL föreskriver att varje kommun skall ha aktuell översiktsplan en l kap. 3 §. Planen skall omfatta hela kommunens yta, inklusive de vattenområden som tillhör kommunen bland annat havsområdet till

ut territorialgränsen,

12 nautiska mil 22,2 km från baslinjen.

Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, den

men är ett betydelsefullt underlag till vägledning för fortsatt mer detaljerad planering enligt PBL

och vid myndigheters och domstolars tillståndsprövning enskilda av ärenden. Genom att i översiktsplanen tydligt

ange förutsättningarna för

etablering av vindkraftverk underlättas den efterföljande

planeringen,

liksom tillståndsprövningen när konkreta

vindkraftsprojekt aktualiseras.

Det ger också information kommunens intentioner om till andra aktörer av betydelse för mark- och vattenanvändningen i och i närheten av områden som har pekats ut områden för vindkraftverk. som

I översiktsplanen skall olika allmänna intressen redovisas och det skall framgå hur kommunen att tillgodose riksintressen avser enligt 3 och 4 kap. MB 4 kap. 1 §. Planeringen sker i demokratisk, en öppen process där olika berörda myndigheter, organisationer och enskilda ges insyn och möjlighet att påverka planen. De centrala myndigheternas och länsstyrelserna har viktiga uppgifter att förse kommunerna med

planerings-

underlag vad gäller olika statliga intressen och att bevaka riksintresatt sen enligt MB blir tillfredsställande tillgodosedda. Härigenom synliggörs kommunens och statens uppfattningar olika allmänna om intressen och hur avvägningar bör ske mellan dem med hänsyn till hushållningen

med olika mark- och vattenområden. Länsstyrelsen skall vidare bevaka behovet mellankommunal och

av samordning frågor om hälsa och

säkerhet.

Det är viktigt att i olika skeden planeringsarbetet,

av såväl till obligatoriska samrådsparter till bred allmänhet, som en föra ut olika frågor om hur man kan på vindkraftens utveckling i kommunen. se Tidig och fortlöpande information till de bor i kommunen, som speciellt de boende i närheten ett för vindkraftverk tilltänkt av område, kan undan-

Baslinjema, som är utgångspunkten för beräkning territorialhavet, av utgörs av strandlinjen vid lågt vattenstånd, men där det finns hamnar, vikar, öar o.dyl. går räta baslinjer utanför dessa. Lag 1966:374 om Sveriges sjöterritorium.

Kommunal planering 53

missförstånd och lättare acceptans för en utbyggnad av röja onödiga ge

också förutsättningarna för att i ett helhetspervindkraften. Detta ökar

bedöma etablering vindkraftverk.

spektiv en av

föreställa sig vilka effekter vindkraftsetable- Det är svårt att i förväg en

komma få. Det är därför viktigt att hitta ring viss plats skulle att en

information är pedagogiska och lättillgängliga.

former för som

innehåll

4.2.2¶Översiktsplanens

där vindkraftsintresset förs är

Syftet med översiktsplanering

en

analysera det finns områden som bedöms vara

naturligtvis att om

vindkraftsetableringar och redovisa dessa. Om kommunen

lämpliga för

huvud inte kan komma i fråga i vissa att vindkraftverk över taget anser prioriteras, är det lämpligt områden hänsyn till andra intressen som av

också dessa. att ange

områden där vindkraftsintresset prioriteras bör övervägas I och kring de

för förändringar mark- och det kan behövas restriktioner av om skulle försvåra eller omöjliggöra en vindvattenanvändningen som

fråga beakta är också att hushålla med

kraftsutbyggnad. En viktig att

Vindkraftverk bör placeras så att möjligvindresursema i ett område.

verk i området till ett med heterna att samlokalisera flera tas vara

avseende på vindförhållandena optimalt sätt.

vilka förutsättningarna i övrigt är för I planen kan också redovisas

Det kan handla bestämda omvindkraftsetableringar i kommunen. om

vindförutsättningar, där det krävs fördjupade sturåden med goda men

kan lämplig mark- och dier innan närmare överväganden göras om

också fråga allmänna förutvattenanvändning. Det kan vara om mera

vindkraftsetableringar i sådan områden som inte har sättningar för

särskilt, vad gäller små vindkrañanläggningar.

pekats ut t.ex.

områden bör i samlad kon- För vindkraftverk särskilt utpekade en

möjligt redovisas hur omgivningen kan sekvensbedömning så lång

vindkraftsetableringar vad gäller t.ex. landkomma att påverkas av

och kulturvärden. Det kan också handla skapsbilden och olika natur-

verksamheter och markanvändning kan att bedöma hur andra annan om

och vilka effekterna kan bli för djurlivet.

påverkas

välja för vindkraftverk lämpliga områden är en pro- Arbetet med att ut

i flera steg. cess

54 Kommunal planering

För att ett område över huvud taget skall komma i fråga för vindkraftverk måste det naturligtvis finnas tillräckliga vindresurser för att göra en elproduktion ekonomiskt rimlig. En grundläggande förutsättning för

att i en översiktsplan kunna områden för vindkraftverk är därför ange

att tillgången på vindenergi är kartlagd.

Viktigt är också att de infrastrukturella förutsättningarna finns eller

bedöms kunna tillskapas, bland annat vad gäller elnät och Kostvägar. naderna för att bygga ut och förstärka elnäten kan avgörande för vara om det går att på ett kostnadseffektivt sätt bygga vindkraftverk i ett område. Se kapitel 9.

Ledningsnätet i ett område behöver uppmärksammas också i fråga om påverkan av omgivningen. En utbyggnad elnätet kan effekav stora ter på landskapsbilden, där markförhållandena tillåter kan ledningmen

markförläggas. Även byggande kan innebära betyd-

arna av nya vägar

ande ingrepp.

En viktig fråga är vilka områden i närheten bostadsbebyggelse av som behöver undantas till följd vindkraftverkens effekter, såsom av externa störande ljud- och skuggeffekter och säkerhetsrisker. Man bör härvid också överväga det finns skäl till särskilda krav på låga ljudnivåer i om anslutning till vissa områden där så ostörd miljö möjligt been som döms som särskilt angelägen.

I enlighet med olika hänsynsregler och bestämmelser hushållningen om med mark- och vattenområden enligt PBL och MB skall etableringar av vindkraftverk, liksom andra etableringar, ske med hänsyn till olika tagen allmänna intressen, bland annat natur- och kulturvärden skilda slag. av Dessa bestämmelser allmänna utgångspunkter ger som att 0 Större vindkraftsetableringar så långt möjligt bör ske i sådana områden

med goda vindförutsättningar där konflikterna med bevarandevärden för naturvärden, kulturrniljövården och friluftslivet mindre är av omfattning och där det inte finns specifika naturresurser särskild betyav delse för viss verksamhet. en annan 0 Områden, miljöer och objekt med särskilt kvaliteter stora riksintressen som bedöms skulle påtagligt skadas vindkraftsav en etablering bör huvudregel undantas från sådana etableringar. Om som området samtidigt är riksintresse för vindkraftverk krävs särskild av en avvägning.

Närmare analyser behöver göras konflikter kan finnas mellan av var att utnyttja ett område för vindkraftverk och olika motstående allmänna

Kommunal planering 55

mellan intressena erfordras. Allintressen och vilka avvägningar som

intressen kan behöva beaktas kan gälla: männa som

hushållningsbestämmelser 3 kap. Miljöbalkens MB grundläggande

0 för vissa områden 4 kap. MB,

MB. och hushållningsbestämmelsema

riksintresse för hushållningen med bland annat avseende områden av

mark- och vattenområden.

till och kulturvärden har särskilt Områden med hänsyn natur- 0 som

bestämmelserna i 7 och 8 kap. MB. Det kan vara skydd med stöd av

kulturreservat, naturminne, bionationalpark, naturreservat, fråga om

djur- och växtskyddsområde, strandskyddsområde

topskyddsområde,

bevarandeområde, bland annat områden som och särskilt skydds- eller

ekologiska nätverket NATURA 2000.

ingår i det europeiska

skyddade enligt 2 kap. kulturrninneslagen. Fasta fornlämningar, som är 0

särskild betydelse for faunan, t.ex. fågellivet, men Områden som är av 0 skydd. Det kan gälla t.ex. for fortplantning och inte har något särskilt

näringsökning viktiga områden.

i kommunens planering där vill särskilt värna Områden angivna man 0

orördhet och tystnad. om

olika och kulturvärden kan be- De allmänna intressen som rör natur-

analyseras värdebeskrivningar för höva konkretiseras och närmare - vindkraftsetablering i ett område att det skall att bedöma om en

eller inte med dessa andra intressen. Det blir fråga skulle förenlig vara särskilt område och i vilken utsträckning bedömningar för varje om om

betingar de andra intressena skulle skadas av en de värden som

eller syftet med skyddet vissa egenskavindkraftsetablering om av

förenas med viss etablering vindper/aspekter i området kan en av

kraftverk. avsnitt 6.2.1 och bilaga 11.

Se

sin höjd ofta blir dominerande element Då vindkraftverken genom stora

avstånd behöver uppmärksammas hur i landskapet och synliga på stora

vindkraftsetableringar skulle påverka landskapet visuellt. Det gäller

särskilda och kulturvärden i landskapet med hänsyn till såväl natur-

mening. I planeringsövervägandena måste

landskapsbilden i vid

som vad mån olika vindkraftsområden visuellt kan också hänsyn tas till i

behovet fria mellan läsas ihop med varandra och övervägas av zoner

vindkraftsområden. Se avsnitt 7.2.

kan också behöva beaktas sådana verk- I den översiktliga planeringen

markanvändning kan ställa krav på restriktiosamheter och sådan som

vindkraftverk. Det kan gälla säkerhetszoner i förför etablering av ner många människor ofta vistas samt med hänhållande till områden där

56 Kommunal planering

syn till vägar, järnvägar, farleder, kraftledningar, gasledningar och flygplatser. Signalsystem och försvarets intressen kan innebära restriktioner olika slag. Hur olika restriktioner av närmare behöver beaktas torde dock i många fall lämpligen behandlas i samband detaljerad mer

planering och vid tillståndsprövning.

För i en översiktsplan utpekade områden för vindkraftverk bör

så långt

det är möjligt och lämpligt konkreta rekommendationer for hur ges en utbyggnad får ske. Rekommendationema får vid behov kompletteras och preciseras i samband med nämnare reglering markanvänden av ningen i områdena.

Rekommendationema kan avse 0 hur utbyggnaden i olika områden skall utformas med hänsyn till landskapsbilden, exempelvis vindkraftverkens höjd och

färgsättning, placeringsprinciper,

0 hur verken skall placeras för att vindenergin skall utnyttjas på ett effektivt sätt,

0 riktvärden för buller och skuggeffekter och att man vid varje enskild etablering skall beakta den samlade effekten när alla verk som avses rymmas i ett vindkraftsområde är uppförda.

I översiktsplaneringen kan det lämpligt också redovisa bedöm-

vara att ningar av vilka restriktioner för markanvändning annan i och i närheten av områden avsatta för vindkraftverk är angelägna för inte försom att

svåra eller omöjliggöra vindkraftsutbyggnad. Sådan restriktioner

en kan gälla

o områden inom vilka det inte, med hänsyn till risk för buller eller skuggor, bör komma till bostäder eller stömingskänslig verksamhet, annan 0 områden inom vilket det inte bör uppföras anläggningar eller ske beskogning, som skulle begränsa möjligheterna utnyttja vindresuratt sen, 0 områden inom vilka det inte bör tillkomma stömingskänsliga kommunikations- och signalsystem och

0 riktvärden för säkerhetsavstånd till t.ex. vägar, järnvägar, kraftled-

ningar och gasledningar.

Kommunal planering 57 SOU 1999: 75

4.2.3 överväganden och förslag

utveckling vindkraften kan förutses är det Med den tänkbara av som enligt vår uppfattning angeläget att det finns en god handlingsberedför vindkraftverk är lämpliga i förhållande skap i fråga om lägen som olika intressen behöver beaktas. Erfarenheterna visar till de många som vindkraftverk i ett inledande skede kan

att även om utbyggnaden av

svårigheter är risken stor för konflikter och

genomföras utan större

när inslaget vindkraftverk blir mer omfatt-

genomförandeproblem av

ande i ett område.

förordar kommunerna i sina Översiktsplaner snarast möjligt redo- Vi att inställning till och hur de att behandla frågor om markvisar sin avser och vattenanvändningen rör vindkraften. De kommuner som anser som vindförutsättningama otillräckliga för vindkraftsetableringar bör att är kommun vill anföra andra skäl mot att vindkraftredovisa detta. Om en kommunen bör dessa framgå översiktsplanen och häriverk byggs i av tjäna underlag vid eventuell tillståndsprövning av genom kunna som vindkraftverk.

vindförhållandena är bristfälliga i många delar av Kunskaperna om i dessa områden kan genomföra meningsfull plalandet. Innan man en sådana kartläggningar vindförhållandena som vi nering måste göras av behandlar i avsnitt 10.1.

form och innehåll är det viktigt om staten kommer att

För planeringens

hävda vissa områden i landet är riksintresse för vindkraftverk. att av områden riksintresse för vindkraftverk pekas ut av den ansva- Om av Energimyndigheten, är berörda kommuner skyldiga

riga myndigheten,

sin översiktsplan redovisa hur tänker tillgodose detta intresse. att i man frågan riksintresseområden för vindkraftverk redovisas i Vår syn om avsnitt 3.3.

behandling vindkraften i översiktsplaneringen kan ske genom en En av den gällande översiktsplanen eller i form en föromarbetning av av den. Det kan också ske ett tillägg till översiktspladjupning av genom måste det tydligt framgå hur tillägget kan läsas ihop med nen, men då översiktsplanen. I vissa fall kan värdefullt planerings-

den gällande

underlag finnas i form kommunal energiplaner eller en regional av en policy rörande lokalisering vindkraftverk. av

form för brett initiera arbetet är att regeringen ger läns- En lämplig att i verka för att de kommuner bedöms ha styrelserna uppdrag att som goda vindenergiresurser behandlar vindkraften i översiktsplaneringen

58 Kommunal planering

och att tillhandahålla kommunerna aktuellt planeringsunderlag. Det är en uppgift för berörda statliga myndigheter att utarbeta sådant material. Av stor vikt är den redovisning områden med särskilt goda förutav sättningar för vindkraftverk, vi i avsnitt 3.3.3 föreslår Energisom att myndigheten skall utarbeta.

Det är lämpligt att länsstyrelsen ett sammanfattande sätt redovisar de statliga intressena och hur de bör beaktas, t.ex. i fonn samlad av en vindkraftspolicy för länet. Det gäller särskilt i sådana delar landet av där de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftverk är goda, samtidigt det där finns betydande allmänna som intressen att skydda olika områden mot åtgärder kan skada som natur-

och kulturmiljön,

För att förmedla erfarenheter och för råd till såväl kommuner att ge som länsstyrelser om hur vindkraften kan behandlas i planeringen bör Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet gemensamt inrätta ett kompetenscenter. Ett sådant skall center vara tillfälligt och avvecklas när arbetet med att föra vindkraften i

översiktsplaneringen bedöms vara slutfört.

I vissa områden vi att det bör ställas långtgående krav på anser mer att en planering kommer till stånd. Det gäller de delar landet där, enligt av hushållningsbestämmelsema i 4 kap. 3 § MB, gruppstationer med vindkraftverk med minst tre aggregat och sammanlagd uteffekt en av minst 10 MW inte får komma till stånd. Dessa områden är kustområdena och skärgårdama i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i

Ångermanland från Ångennanälvens mynning till Skagsudde på

samt Öland. Områdena i sin helhet riksintresse är av med hänsyn till de natur- och kulturvärden finns där. Syftet med bestämmelsen som är att skydda dessa värden mot ingrepp kan påtagligt skada områdenas som värden.

I stora delar dessa kustområden är vindförutsättningama goda. Det av finns och kan förväntas betydande önskemål att i områdena få om bygga vindkraftverk.

I flera remissvar över Lägesrapporten bland andra från länsstyrelsen i , Västra Götaland, uppmärksammas att bestämmelserna i MB för dessa områden kan kringgås genom att större gruppstation delas så en upp att varje delprojekt blir mindre än 10 MW.

För att erforderliga helhetsbedömningar skall kunna och

göras av om hur en utbyggnad i områdena kan ske är det enligt vår uppfattning nöd-

1999:75 Kommunal planering 59 SOU

vändigt planläggning kommer tillstånd. Här bör länsstyrelsen att en följa arbetet. Vid behov har regeringen möjlighet att med stöd av noga bestämmelserna i 6 kap. 13 § MB besluta att kommunerna skall redovisa hur i sin planering enligt plan- och bygglagen 1987: 10 avser man tillgodose intressen rör hushållningen med mark och vatten att som enligt 3 och 4 kap. MB i hela eller vissa delar områdena. av

Genom i planering enligt PBL i dessa områden ange förutsättatt en ningarna för byggandet vindkraftverk minskar också möjligheterna av kringgå bestämmelserna den största tillåtna storleken på vindatt om kraftanläggningar i områdena.

4.3 av mark- och

Reglering vattenanvändningen

4.3.1¶Krav på reglering

De viktigaste reglerna reglering mark- och vattenanvändningen om av framgår redovisningen i bilaga av Reglering markens användning och bebyggelsen inom en komav av sker detaljplaner 1 kap. 3 § PBL. Detaljplan krävs om en mun genom anläggning inte kan prövas i samband med bygglov och när tillräcklig reglering inte har skett områdesbestämmelser, i sådana fall som genom anläggningen skulle få betydande inverkan på omgivningen eller avses förläggas inom område där det råder stor efterfrågan på mark för ett bebyggelse 5 kap. l § PBL.

I detaljplanen skall redovisas och till gränserna mark för bland anges bebyggelse och anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi annat skydds- och säkerhetsområden 5 kap. 3 § PBL. Detaljplanen får samt detaljerad än är nödvändigt med hänsyn till syftet inte göras mer som med den. 5 kap. 7 § PBL.

En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, detaljplanen medom användning mark eller anläggningar innebär betydger en av som en ande påverkan miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra 5 kap. 18 § PBL. resurser

60 Kommunal planering

Områdesbestämmelser kan antas för begränsade områden för säkeratt ställa att syftet med översiktsplan uppnås eller riksintresse en att ett enligt miljöbalken tillgodoses. 5 kap. 16 § PBL.

Till skillnad från översiktsplanen skall enskilda intressen beaktas i en detaljplan och i områdesbestämmelser och är dessa planfonner rättsligt

bindande.

4.3.2 överväganden och

förslag

Riktlinjer och rekommendationer lokalisering vindkraftverk i om av en väl genomarbetad översiktsplan eller i fördjupning över- - en av en siktsplan eller genom ett tillägg till den torde i många fall kunna - vara

tillräckliga som beslutsunderlag vid den prövning bygglov för vind-

av kraftverk skall ske enligt PBL. I fall där översiktsplanen som är mer översiktlig vad gäller lokaliseringen vindkraftverk och också i andra av fall kan behövas en kompletterande reglering med stöd de andra av planinstituten i PBL. Av översiktsplanen bör framgå bygglov torde var kunna lämnas med stöd översiktsplanen och reglering i form av var av områdesbestämmelser eller detaljplan bedöms erforderlig.

Om en närmare reglering behövs och vilken form den skall ha får avgöras av kvaliteten på översiktsplanen med hänsyn till omständigheterna i varje enskild etableringsfråga. I allmänhet torde dock reglering been hövas när det handlar större vindkrañsetableringar, liksom

om utbygg-

nader i anslutning till områden med bostäder. En särskild reglering torde också lämplig i områden är särskilt känsliga beträffande vara som landskapsbilden. I planen får meddelas bestämmelser placering, om utformning och utförande anläggningar, vegetation, markav om om reservat för allmänna ledningar, energianläggningar trañk- och samt väganordningar. Vidare får bestämmas högsta tillåtna värden för om störningar genom buller, ljus eller annat omfattas 9 kap. miljösom av balken. 5 kap. 3 § PBL

Områdesbestämmelser kan antas för att säkerställa

markanvändningen

för vindkraftverk i ett område i översiktsplanen för detta som är avsatt ändamål. Med områdesbestämmelser kan regleras färre frågor med än en detaljplan. Områdesbestämmelser kan dock behandla grunddragen for användningen mark- och vattenområden, anläggningars placeav ring, utformning och utförande samt frågor vegetation. Genom om områdesbestämmelser kan restriktioner för markanvändanges annan

Kommunal planering 61

skulle kunna försämra förutsättningarna för vindkraftverk. 5 ning som kap. 16 § PBL.

Huruvida detaljplan behövs får bedömas med hänsyn till verksam-

en hetens omfattning och vilken påverkan på omgivningen den skulle medföra. Från genomforandesynpunkt har detaljplan särskild bety-

en delse samordningsinstrument i sådana fall då ett område skall

som ett byggas olika företag och när det är flera fastighetsägare i området.

ut av

En detaljplan kan göras detaljerad och hårt styrande. Risken med en sådan plan den kan bli inaktuell på grund den snabba utveck-

är att av ling sker vindkraftverken, bland annat vad storleken, var-

som av avser för den främst lämpar sig i de fall exploatering är nära förestående.

en

detaljplan inte snabbt skall bli inaktuell kan den utgå från den För att en påverkan omgivningen tål och inte från ett visst projekt. I sådan

som

sålunda inte är kopplad till ett visst projekt, kan kommunen plan, som

de angelägna att lägga fast, t.ex. kan en ange ramar som man anser vara högsta tillåten höjd och det högsta tillåtna antalet verk med hän-

anges

till landskapsbilden. Fördelen med sådan plan jämfört med

syn en områdesbestämmelser är att den byggrätt vilket områdesbestäm-

ger melser inte gör.

Tillståndsprövning 63

5¶Tillståndsprövning

Det ingår inte i utredningsdirektivet att behandla formerna för prövningen vindkraftverk. l den probleminventering som vi gjorde i

av utredningens första etapp, och redovisades i Lägesrapporten,

som påtalade många att det finns uppenbara brister i prövningssystemet.

Mot denna bakgrund och med anledning av remissvaren över Lägesrapporten redovisar vi vissa överväganden rörande fonnerna för prövningen och lämnar förslag reformering systemet. De frågor vi

om av behandlar är i första hand sådana har samband med plan- och

som bygglagen, dvs. den lagens bestämmelser bygglov och miljöbalkens

om

tillståndsprövning. regler om

1 Lägesrapporten

Av Lägesrapporten framgår att både myndigheter och kommuner, lik-

företrädare för branschen, upplever tillståndsprövningen som som splittrad och olämpligt utformad. Man pekar på att ett vindkraftverks effekt inte är ett relevant mått för när prövning enligt miljöskydds-

en lagens, miljöbalkens, bestämmelser bör ske. Vidare framhålls

numera det att de effektgränser, gäller för i vilken form prövningen skall

som ske, ibland leder till att projekt delas i mindre delar i syfte att man

upp skall undgå viss med lagstiftningen avsedd prövning.

en

Remissvar

Att det finns brister i prövningssystemet bekräftas i många remissvar över Lägesrapporten. En fråga, inte tidigare har uppmärksammats

som och flera remissinstanser, är den skillnad finns vid

som tas upp av som prövningen vindkraftverk bli förlagda land respektive

av som avses till havs.

64 Tillståndsprövning SOU l 999:75

Utöver frågor om formerna för prövningen lämnas i remissvaren synpunkter på även andra frågor rör tillståndsprövningen, dessa som men behandlar vi inte närmare.

5.2¶Gällande bestämmelser

5.2.1 Krav tillstånd

på

För att få uppföra vindkraftverk kan tillstånd behövas enligt flera lagar. Bestämmelser skall eller kan behöva tillämpas finns sammanfattasom

de i bilaga

De bestämmelser är störst betydelse för prövningen lokalisesom av av ring och drift av vindkraftverk, och med vilka de redovisade problemen hänger samman, finns i plan- och bygglagen PBL och miljöbalken MB. Dessa bestämmelser redovisas nämnare i det följande.

Enligt bestämmelserna i PBL krävs bygglov kommunen för alla av vindkraftverk i de storlekar är aktuella i utredningens sammanhang som 8 kap. 2 § första stycket 6 PBL. Frågor bygglov handläggs om av ansvarig nämnd, en byggnadsnämnd eller nämnd med motsvarande annan uppgifter. Befrielse från bygglov kan tillräcklig reglering sker ges om genom detaljplan 8 kap. 5 § PBL.

För prövningen enligt MB den till balken knutna förordningen anger 1998:899 miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd följande. om 0 För gruppstation med minst tre vindkraftaggregat med sammanlagd en uteffekt av minst 10 MW skall tillstånd sökas hos miljödomstol. Miljödomstolen skall med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen som, enligt MB 17 kap. l § punkt 8, skall pröva anläggningens tillåtlighet.

0 För övriga gruppstationer och för enstaka aggregat med uteffekt en av mer än 1 MW skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen, där det finns en särskild miljöprövningsdelegation beslutar i ärendena. som 0 För andra gruppstationer och för enstaka med uteffekt aggregat en av mer än 125 kW skall anmälan göras till den ansvariga kommunala nämnden.

Tillståndsprövn 65

in g

Det skall dock observeras att för att få uppföra ett vindkraftverk i ett vattenområde krävs, oberoende av storleken, alltid tillstånd av en miljödomstol 11 kap. 2 och 9 §§ MB. Om ett planerat vindkraftverk, som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, medför risk för betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön, får tillsynsmyndigheten förelägga om tillståndsprövning 9 kap. 6 § MB. Vidare skall ett planerat vindkraftverk, som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, anmälas för samråd hos länsstyrelsen, om det kan komma att väsentligt ändra naturmiljön 12 kap. 6 § MB.

5.2.2¶Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning MKB skall ingå i en ansökan om tillstånd enligt MB 6 kap. 1 § MB. Den som avser att bedriva en enligt MB tillståndspliktig verksamhet skall tidigt informera och samråda med länsstyrelsen och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Efter samrådet skall länsstyrelsen besluta om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan 6 kap. 4 § MB En gruppstation med vindkraftverk eller ett enskilt

. vindkraftverk skall alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan om uteffekten är mer än 1 MW. Det framgår av förordningen

1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar. För en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall ske ett utökat samråd med berörda myndigheter, kommuner, enskilda och organisationer. Samrådet skall avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och hur den skall utformas skall också behandlas i samrådet. 6 kap. 5 §. Några bestämmelser om MKB finns inte vid prövningen av bygglov enligt PBL, men byggnadsnämnden kan ställa motsvarande krav på beslutsunderlag. Som framgår av avsnitt 4.3 finns däremot bestämmelser om MKB vid upprättandet av en detaljplan enligt PBL. En MKB skall upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser 5 kap. 18 § PBL. Det är kommunen som i detta fall ansvarar för samråd och

3- 191198

66 Tillståndsprövning

MKB, vilket skiljer sig från tillståndsprövningen enligt MB, då det är verksamhetsutövaren som har ansvaret.

5.3 överväganden och förslag

5.3.1 Lägre för

effektgräns milj öprövning

Den påverkan som vindkraftverk kan medföra omgivningen, som huvudsakligen beror på verkens visuella påverkan och störningar till följd av ljud och skuggor, kan vid samma totala effekt vara väl så stor från flera vindkraftverk av mindre storlek som från färre men större verk. Genom det mindre antalet och rotorbladens lägre hastighet kan omgivningspåverkan upplevas som mindre störande från de större aggregaten, även de är högre. Det är en erfarenhet som vi bland

om annat gjorde vid vår studieresa i Niedersachsen. Ett annat förhållande

talar i den riktningen är att den sammanlagda ljudalstringen och som därmed ljudnivån i omgivningen kan vara lägre, eftersom källjudet inte skiljer sig på något avgörande sätt mellan moderna verk av de storlekar som nu är i kommersiell produktion. Den för landbaserade vindkraftverk satta gränsen att bara etableringar med en högre effekt än l MW skall prövas enligt MB är enligt vår uppfattning olämplig då, ovanstående skäl, effektstorleken inte är ett

av relevant mått för att avgöra en anläggnings påverkan på omgivningen. Bestämmelserna i förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör därför ändras så att även gruppstationer och enstaka aggregat med en uteffekt på mer än 125 kW och upp till och med l MW skall prövas enligt MB länsstyrelsen. För dessa anläggningar

av gäller för närvarande att anmälan skall göras till den ansvariga kommunala nämnden. Som vi föreslår i nästa avsnitt bör prövningen enligt MB under vissa förutsättningar kunna delegeras till kommunen. Som konsekvens av den föreslagna ändrade prövningsplikten skall en MKB upprättas för alla grupper av vindkraftverk och enskilda verk om effekten är mer än 125 kW. Det bör dock uppmärksammas att en MKB skall anpassad till de frågeställningar som finns i det enskilda fal-

vara let. För en mindre anläggning i ett område där miljökonsekvensema av

etablering skulle bli små kan MKB göras enkel. Som vi föreslår i en en nästa avsnitt bör under vissa förutsättningar kunna ges befrielse från

Tillståndsprövning 67

kravet på MKB. Fiktiva exempel vad MKB kan innehålla redo-

en visas i bilaga 9.

En sådan ändring här förelås när prövning skall ske enligt

som av bestämmelserna i MB skulle också medföra kommer ifrån det

att man problem vi pekar i Lägesrapporten, och som många remiss-

som instanser tar nämligen att vindkraftsetableringar delas upp i

upp, mindre delprojekt för att komma under gränsen for den med lagstiftningen avsedda prövningen enligt MB. Enbart prövningen av bygglov enligt PBL för enstaka verk gör det inte möjligt att från början göra en helhetsbedömning vilken miljöpåverkan den samlade utbyggnaden

av kommer att få. Det är viktigt att vid varje enskild etablering så

man långt möjligt beaktar den samlade effekten av alla verk som avses

i ett område, t.ex. vad gäller buller och skuggeffekter. rymmas

5.3.2 Bättre samordning av olika prövningar

Miljöbalken och plan- och bygglagen

Vad gäller prövningen en plats lämplighet för att där lokalisera en

av vindkraftanläggning har MB och PBL likartade utgångspunkter för den bedömning skall göras av den påverkan på omgivningen, som

som anläggningen skulle medföra. I huvudsak skall samma frågeställningar behandlas och det ställs liknande krav vid prövningen enligt bestämmelserna i båda lagarna.

Enligt MB prövas lokaliseringsfrågan när en ansökan om tillstånd till

viss etablering behandlas. Enligt PBL skall kommunen, innan en bygglovsprövningen, olika former planläggning ta ställning

genom av till ett områdes eller plats lämplighet för verksamheten och ange

en förutsättningarna etablering. Om verksamheten bedöms medföra

för en

betydande påverkan på miljön krävs MKB såväl vid detaljplaneen en läggning som vid prövningen enligt MB.

För att undvika dubbelarbete och begränsa tidsåtgång och kostnader är det angeläget att finna former för att samordna planläggningen och bygglovsprövningen enligt PBL med tillståndsprövningen enligt MB. Detta borde ligga i såväl statens och kommunens som i den sökandes intresse.

68 Tillståndsprövning SOU 1999: 75

l de fall en detaljplan eller områdesbestämmelser skall upprättas för en viss utbyggnad av vindkraftverk, bör länsstyrelsen verka för att motsvarande arbetsmoment vid prövningen enligt MB samordnas med planläggningsarbetet. Det gäller i forsta hand frågor som rör samråd och upprättande av MKB, där hanteringen bör kunna vara gemensam. l sådana fall där frågor om lokaliseringen av vindkraftverk är väl utredda i en kommunal plan, som är godkänd av länsstyrelsen, och de i planen gjorda bedömningama och avvägningarna fortfarande har giltighet, bör för hela eller delar av planområdet få medges undantag från kravet samråd och MKB enligt MB. En bedömning av om ett undantag kan medges bör, efter hörande av berörda parter, göras av länsstyrelsen, respektive regeringen i de fall regeringen skall pröva verksamhetens tillåtlighet.

Under samma förutsättningar, som de nu angivna för befrielse från kravet MKB dvs. staten och kommunen är överens om avvägningarna

mellan olika mark- och vattenanvändningsintressen i ett område anser

vi att det bör finnas möjlighet för länsstyrelsen att besluta om delegation till kommunen av länsstyrelsens prövning av vindkraftverk enligt MB. Detta skulle ge förutsättningar for en långtgående samordning med kommunens prövning av bygglov. Förslaget är i linje med vad Härjedalens kommun framför i sitt remissvar över Lägesrapporten.

Frågor om befrielse från kravet MKB och delegation av prövningen enligt MB bör länsstyrelsen behandla i sitt granskningsyttrande

över en översiktsplan och i samband med prövningen av en detaljplan enligt 12 kap. 1 § PBL. MKB-befrielse liksom delegation av prövningen bör kunna ske inte bara for områden som i en plan är särskilt avsatta för vindkraftanläggningar, utan bör också i vissa fall kunna ske med stöd av generella riktlinjer för vindkraftverk som anges i en översiktsplan. Det torde inte föreligga någon principiell skillnad i de avseenden

som här behandlas beträffande de etableringar av vindkraftverk som är minst 10 MW och vars tillåtlighet skall prövas regeringen enligt 17

av kap. MB. Om stat och kommun, det sätt som här har beskrivits, är överens om var lokalisering av vindkraftverk är lämplig bör övervägas om något väsentligt skulle tillföras vid en sådan prövning eller om den borde kunna avvaras och prövningen delegeras till kommunen. Det bör ankomma på länsstyrelsen att göra sådana bedömningar och redovisa dessa for regeringen. Om regeringen delar länsstyrelsens bedömning bör föreligga sådana särskilda skäl att regeringen med stöd av 17 kap. 2 § MB kan avstå från att pröva verksamheten. Om regeringen avstår blir ärendet formellt en fråga för Miljödomstolen. För att ärendet skall

Tillståndsprövning 69

kunna delegeras till kommunen måste beslutas att ge domstolen en sådan möjlighet eller att kunna överlåta ärendet till länsstyrelsen om denna, enligt det tidigare föreslagna, har getts möjlighet att besluta om delegation till kommunen.

Annorlunda prövning av etableringar till havs

Skilda prövningsregler gäller för etablering av vindkraftverk till havs och i andra vattenområden jämfört med lokalisering land. För alla etableringar, även de under 1 MW, ske i vattenområden

som avses gäller, utöver de för all miljöfarlig verksamhet gemensamma bestämmelserna i miljöbalken, balkens särskilda bestämmelser om byggande i

vilka tidigare fanns i vattenlagen. Det innebär bland annat, till vatten, skillnad från etableringar på land, att för att havsetablering skall vara

en tillåtlig måste visas att fördelarna från allmän och enskild synpunkt överstiger kostnaderna samt skadorna och olägenhetema av verksamheten. Stockholms tingsrätt framför i remissyttrandet över Lägesrapporten att det är otillfredsställande att olika bedömningsgrunder gäller beroende på ett vindkraftverk bli placerat på land eller i

om avses ett vattenområde. Tingsrätten pekar på att det särskilda lönsamhetskravet etableringar i vattenområden kan få lokaliseringsstyrande effekter. Vi delar Tingsrättens bedömning att det är otillfredsställande med olika bedömningsgrunder för lokaliseringar i vattenområden och lokaliseringar land vindkraftverk. Prövningsreglerna i detta avseende bör

av därför närmare övervägas i syfte att hannonisera dem.

Hur värdera landskapet 71

Hur värdera i

landskapet planering och tillståndsprövning

1 Lägesrapporten

l Lägesrapporten framför vi att i de delar av landet där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande är det angeläget att det görs övergripande avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra allmänna intressen. Vid avvägningar mellan olika intressen är det viktigt att observera att bestämmelserna i miljöbalken MB 7 och 8 kap.

- även bestämmelserna riksintressen, och bestämmelserna i lagen om

om kulturminnen 2 kap. KML om skydd av ett visst bevarandeintresse inte innebär ett förbud mot vindkraftsetablering. Bestämmelserna skall

underlag för tillståndsprövning enligt dessa och andra lagar, tjäna som samt för fysisk planering och lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen. l Lägesrapporten framhåller vi att för att kunna bedöma om en planerad vindkraftsetablering hotar olika bevarandevärden, behöver de skyddsbehov är avgörande för värdenas fortbestånd vara tydligt beskriv-

som na. Beskrivningarna måste utgå från vindkraftens specifika påverkan. De beskrivningar som nu finns behöver i många fall utvecklas för att kunna medge bedömning denna specifika påverkan. Detta gäller

en av inte minst beskrivningar av sådana värden som bygger upp landskapsbilden, ofta är central fråga vid bedömningar av vind-

som en kraftverks påverkan på sådana bevarandeintressen som anges i MB.

Remissvar

I remissvaren över Lägesrapporten framhåller många behovet av landskapsanalyser och fördjupade värdebeskrivningar. Bland dessa kan nämnas att Lysekils kommun anser att bevarandevärden av riksintresse måste

72 Hur värdera landskapet

vara tydligare beskrivna än de är idag. Utan tydliga värdebeskrivningar riskerar prövningen och vad med påtaglig skada av riksintres-

som avses sena, att bli osäkra och subjektiva bedömningar, anser kommunen. Stockholms tingsrätt anser att vid prövningar av vindkraftsanläggningar har begreppet påtagligt skadar varit svårt att tillämpa, framför allt i bedömningen av vilken påverkan på landskapsbilden vindkraftsanläggningen kan medföra.

6.2 vindkraften och

Helhetssyn på miljön

6.2.1 och prövningsrelevant

Planeringsunderlagsmaterial

Som vi har utvecklat i kapitel 4 anser vi att översiktsplaneringen bör användas för att göra avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra allmänna intressen. För att göra dessa avvägningar behövs ett underlagsmaterial om bevarandeintressena som är användbart i den fysiska planeringen. Att underlaget liksom analysmetodema behöver utvecklas i översiktsplanearbetet framgår av Boverkets erfarenheter av den första generationen Översiktsplaner. I en utvärdering konstateras bland annat följande:

Erfarenhetema från såväl översiktsplanearbetet tillståndspröv-

som ning i ärenden enligt NRL-anknutna lagar, visar att innebörden av långsiktigt god hushållning varit svår att hantera. Avvägningsresonemang som syftar till att belysa frågeställningen i konkreta fall saknas ofta. Orsakerna till detta kan sökas både i det planeringsunderlag som funnits framme och i bristande metodutveckling för hur sådana analyser kan göras"

De redovisningar som finns om bevarandeintressenas värden är i regel alltför allmänna för att direkt kunna uttolkas i förhållande till påverkan från vindkraftverk. Så långt möjligt bör man finna en metod för att anpassa redan framtagna värdebeskrivningar, så att de blir mer planerings- och beslutsrelevanta. Man behöver också klarlägga om det är

27Erfarenheter av översiktsplanearbetet, Boverket, 1992

Hur värdera landskapet 73

möjligt att ha samordnade värdebeskrivningar for naturmiljö, kulturmiljö och friluftliv, då detta kan tydliggöra bevarandeintressenas innehåll och tyngd och underlätta vid tillståndsprövningar.

l studie är gjord vårt uppdrag redovisas hur beskrivningar

en som kan göras landskapets värden med avseende på påverkan av etable-

av ringar vindkraftverk se bilaga 11 Värdena kan enligt studien in-

av

. delas i tre kategorier: vetenskapligt värde, pedagogiskt värde och upplevelsevärde. l studien redovisas en arbetsmodell for att behandla dessa tre värdekategorier.

För att få ett planeringsrelevant material behöver man konkretisera och föra ned de övergripande motiven i miljöbalken för utpekandet av områden enligt 3 kap. MB Grundläggande bestämmelser för hushåll-

ning med mark- och vattenområden och 4 kap. MB Särskilda be-

- stämmelser för hushållning med mark och vatten i vissa delar av landet till skala i landskapet där de fungerar som underlag för beslut

- en

mark- och vattenanvändningsfrågor. Dessa motiv kan t.ex. avse beom grepp som orördhet och ålderdomlighet.

Syftet med sådana konkretiseringar är att åstadkomma värdebeskrivningar gör det lättare att förstå när landskapets värden skadas av

som vindkraftverk, varför de skadas eller värden kan tillskapas ge-

om nya

vindkraftverk. Sådana värdebeskrivningar skulle underlätta vid fynom sisk planering och vid tillståndsprövning vindkraftverk. Det skulle

av också bidra till att besluten vilar på tydligare motiveringar och ge värdefull information till vindkraftsintressenter och allmänheten.

Värdebeskrivningar kan lämpligen hanteras i den fysiska planeringen inom för en landskapsanalys. En landskapsanalys medger att

ramen

får nyanserad på hur vindkraftverk påverkar de fakman en mer syn tiska värdena for bevarandeintressen rörande naturvård, kulturmiljövårdoch friluftsliv. Detta innebär en möjlighet att beakta förutsättningar for och konsekvenser olika former av vindkraftsexploatering, sna-

av

än att traditionellt sätt identifiera konfliktfria områden utifrån rare geografiska avgränsningar bevarandeintressena.

av

74 Hur värdera landskapet 1

l

ARBETSMODELL Landskapsanalys i fysisk planering

l Översiktlig beskrivning av området med motiv för utpekandet av det; natur- och kulturvärden samt värden för friluftsliv och turism, t.ex. orördhet, obrutenhet, ålderdomlighet och tillgänglighet. Kommentar: En ansats till en sådan beskrivning finns i ett arbetsmaterial från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Ansatsen innehåller bland annat en vision för Bohuslän, vari vikten av att hushålla med landskapets skönhet lyfts fram: . Vindkraftanläggningama ligger lokaliserade i anslutning till tätortema eller tillbakadragna i väl samlade stora grupper. Men det dominerande intrycket är fortfarande: Ursprunglighet 99 2 Beskrivning av landskapets förutsättningar karaktär och känslighet för olika typer av exploatering inom olika områden i en kommun. Kommentar: Denna beskrivning kan utgöra ett underlag till kommunens översiktsplan. Exempel på hur sådana beskrivningar kan utformas redovisas i ett planeringsunderlag för Vadstena kommun. 3 Avvägning mellan vindkraftsintressen och bevarandeintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv enligt MB i en kommun. Kommentar: En sådan avvägning finns i ett förslag till fördjupning

av översiktsplan för Gotlands kommun. I planförslaget görs överväganden bland annat om vindkraftverkens placering i olika landskapstyper. 4 Tillståndsprövning och MKB samt eventuell detaljplaneläggning, initierat av ett aktuellt vindkraftsprojekt. Kommentar: Detta fjärde steg ger den slutliga utformningen och bedömningsunderlaget för ett vindkraftsprojekt.

I ett förslag till arbetsmodell för landskapsanalys förutsättningarna

av för bebyggelse längs Bohusläns kust, identifieras fyra nivåer för fysisk planering av områden som, enligt tidigare 3 kap. NRL särskilda hus-

" Kustområdet och skärgården i Bohuslän, en värdebeskrivning av ett national

landskap enligt 4 kap. miljöbalken, Häfte, G. Wockatz, R. Bondesson, 1999,

Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 29Vindkraft i Vadstena kommun, A-L. Mårtensson, 1998, Institutionen för

landskapsplanering, SLU Alnarp. 3° Fördjupad översiktsplan for vindkraft södra Gotland, Samrådsförslag, 1999,

Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun.

Hur värdera landskapet 75

hållningsbestämmelser 4 kap. MB, i sin helhet är av riksnumera intresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Se ovanstående ruta. Arbetsmodellen, redovisas i rapport från den som en tidigare länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, skulle kunna ut-

vecklas för användas för landskapsanalys rörande vindkraftanläggatt

ningar.

6.2.2 och dess tillämpning Lagstiftningen

Bestämmelserna i MB utrymme för tolkning hur avvägningar ger av mellan olika intressen skall göras. Å sidan läggs i 1 kap. 1 § fast balena kens syfte att främja hållbar utveckling. Bland annat sägs att en miljöbalken skall tillämpas så att hushållning med energi främjas så

kretslopp uppnås. I balkens allmänna hänsynsregler i 2 kap. anges i att ett § kretsloppsprincip skall gälla bland annat för energi och att i 5 att en första hand förnybara energikällor skall användas. Balken uttrycker å

andra sidan också krav på ett bevarande olika naturområden. I kap. l § av Miljöbalken skall tillämpas så att värdefulla natur- och kultursägs att miljöer skyddas och vårdas. Balkens bestämmelser hänsyn till olika om bevarandeintressen vid exploatering i områden med bestämmelser enligt 3

kap. grundläggande respektive särskilda bestämmelser för hushålloch 4 ning med mark och vatten har vidare stor betydelse. -

finns sålunda betydande utrymme för olika tolkningar av MB. Vad Det ett med hushållningsbegreppet i 1 kap. 1 § fjärde punkten MB skall menas Att betrakta naturområde enligt 3 kap. MB områden med grundläggett ande hushållningsbestämmelser och/eller 4 kap. MB områden med - -

särskilda hushållningsbestämmelser i sig med ett egen-

- som en resurs värde, inte kan förenas med vindkraftverk i området, kan vara att som hushålla med biologiska eller landskapsbilden, det kan också resurser men indirekt att försvåra hushållningen med ändliga resurser, genom att vara vindkraft inte får ersätta ett fossilt bränsle såsom kol eller olja. Tillämp-

miljöbalken i områden enligt 3 kap. respektive 4 kap. ningen av samma kan, med stöd kretsloppsprincipen i 1 kap. 1 § femte punkten, tala MB av för exploatering vindkraften, såsom energiform med ett lokalt en av en ekologiskt kretslopp.

3 byggande Landskapets identitet, Borglund, 1995, Länsstyrelsen i Kustens - Göteborgs och Bohus län.

76 Hur värdera landskapet

Bestämmelserna i MB har relevans också for tillämpningen av plan- och bygglagen PBL. I regeringens proposition om svenska miljömål läggs som en riktlinje fast att de nationella miljökvalitetsmålen, som skall ge ledning för tillämpningen av 1 kap. MB, skall vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Denna riktlinje har godkänts riksdaav

gen.

En intervjuundersökning inom ramen för en licentiatsuppsats vid Göteborgs universitet kan användas för att belysa problemet med att väga ihop vindkraftens för- och nackdelar. Intervjuer gjordes med bland annat tjänstemän på länsstyrelserna i Hallands län och dåvarande Göteborgs och Bohus län, samt Halmstad. Intervjuerna rörde vindkraftens samhälleliga förutsättningar i vid mening. I den följande rutan anges vilka frågor intervjuerna avsåg att på. som ge svar Författaren lämnar följande kommentar till svaren från de intervjuade:

Hur orört ett område egentligen är, eller varför denna orördhet är så viktig, problematiseras i liten utsträckning. Hur vacker en artefakt kulturföremål, läs vindkraftverk vår anm. i sig själv är, eller hur väl den passar i en miljö, eller hur lämplig den är utifrån ett ekologiskt bärkraftighetsperspektiv, uppfattas i sammanhangen vara irrelevanta aspekter. Det lägger vikt vid är föremålets artiñman { ciella karaktär. Föreställningen om natunniljöns naturlighet och den etablerade distinktionen natur/kultur, påverkar enligt uppsatsen synen på vindkraften. Att många människor har svårt att acceptera visuella intrång i naturlandskapet kan enligt uppsatsen ha sin grund i dagens dominerande natursyn, som sannolikt har starka rötter i det traditionella industril samhället, enligt vilken den orörda naturen har fått ett högt symbol- l värde i vårt samhälle. Vindkraften tar i anspråk delar av vår omgivning

l

som traditionellt uppfattas som naturlandskap. Möjligheterna att kom-

l

binera ett bevarande med ett brukande lyfts sällan fram. Det verkar vara l l viktigare vad vindkraftverken förmedlar för intryck, än vad de l förmedlar för kraft.

32Prop. 1997/981145, l998/99:MIU6, Rskr. 1998/99:183. I 33Vindkraftens landskap, en fallstudie konflikter kring vindkraftsetablering l om den svenska västkusten, Licentiatsuppsats, T. Böhler, 1998, Institutionen för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, Göteborgs universitet.

Hur värdera landskapet 77

Vindkraftens landskap, T. Böhler, 1998, Institutionen för tvärvetenskapliga stu-

människans villkor, Göteborgs universitet. dier av Frågor vid intervjuer med handläggare på länsstyrelser och kommuner

Vindkraftens fördelar/nackdelar vilka argument fokuseras och Vad anses vara vilka inte Påverkar vindkraften den biologiska mångfalden Hur påverkar vindkraften naturlandskapet håller isär frågor rörande landskapet från frågor rörande biologisk Hur man mångfald Vilken kunskap refererar man till Vilken vikt lägger vid Vindkraftens ekologiska värde man vindkraft viktig och nödvändig del hållbar utveckling Uppfattas som en av en

enskild intervju har haft frågor har varit kopplade till den intervjuades: Varje som Erfarenhet; frågor rör de intervjuades erfarenheter från det dagliga som arbetet och har anknytning till vindkraft. som Attityder och värderingar; frågor rör aktörernas världsbild, natur som visioner det hållbara samhället etc. syn, om Känslor; frågor handlar känslomässiga aspekter i de intervjua som om des erfarenheter. Vad känner när ett vindkraftverk i land man man ser skapet Kunskap; frågor rör de intervjuades kunskapbas. Vilken kunskap som refererar man till sensoriska frågor; vad är det uppskattar med att vara ute i naturen man Den friska luften Tystnaden Utsikten

visar olika synsätt på bevarande och nyttjande av landska- Uppsatsen att värden i förhållande till Vindkraftens egenskaper, kan avgöra vilken pets

blir gällande vid planerande och tillståndsprövande myndighe-

praxis som

ter.

flera remissvar bevarandeintressen tradition hanteras I anser man att av alltför tyngd i planarbetet. Energimyndigheten framför att det med stor förefaller naturmiljöhänsyn i ganska snäv mening tillåts avgöra som om tillstånd till vindkrañsetableringar och att tillräcklig hänsyn inte frågor om till att vindkraften är utsläppsfri inhemsk energikälla. tas en

78 Hur värdera landskapet

Skäl till att vindkraften kan ha svårt att hävda sig mot motstående intressen att använda mark- och vattenområden kan vara 0 att människor har svårt för att acceptera visuella intrång i naturlandskapet, o uppfattningen att vindkraften inte är betydelsefull för energiförsörjning en i ett nationellt perspektiv och 0 att vindkraftens begränsning diffusa, långsamma, irreversibla och av

ekosystemnedbrytande förändringar som orsakas alternativ elpro-

av duktion baserad på fossila bränslen inte uppmärksammas tillräckligt.

Risken för att de etablerade bevarandeintressena för natur- och kulturmiljövård kan hävdas med för stor tyngd i förhållande till vindkraftsintresset har minskat genom att det numera enligt MB finns självstänen dig till länsstyrelsen administrativt knuten prövningsmyndighet,

Miljöprövningsdelegationen som skall pröva vindkraftsanläggningar

mer än 1 MW men mindre än 10 MW. Tidigare svarade länsstyrelsen för denna prövning. Avsikten med denna förändring är enligt miljöbalkspropositionen prop. 1997/98:45 att länsstyrelsens prövning tillstånd skall ha fasav tare former och att förfarandet är anpassat till det i Miljödomstolen. Länsstyrelsen skall yttra sig till Miljöprövningsdelegationen. Partsförhållandet mellan det allmänna intresset och sökanden samt berörda sakägare blir därmed tydligt. Miljöprövningsdelegationen skall ha tydliga regler sammansättning och kompetens i beslutsfunktionen, om vilket enligt propositionen bör göra det lättare att förutse utgången av ett ärende, med de anspråk rättssäkerhet som bör ställas. I propositionen sägs: Genom att reglera formerna för beslutsfattandet och lägga vikt vid denjuridiska hanteringen, bör viktig källa till osäkerhet elien mineras.

Länsstyrelsemas strategier för regional miljö STRAM bör kunna utvecklas till ett underlag bättre helhetssyn på vindkraftens som ger en miljöpåverkan vid tillämpningen lagstiftningen. Länsstyrelserna av skall enligt ett regeringsuppdrag 1998-09-03 fortlöpande inom ramen för sitt arbete med STRAM anpassa, precisera och konkretisera fjorton av de femton miljökvalitetsmålen skogsvårdsstyrelsema för ansvarar miljökvalitetsmålet Levande skogar. STRAM-arbetet bör med utgångspunkt från miljökvalitetsmålen och de fem målen i 1 kap. MB

34Prop. 1997/98:45 s. 472.

1999:75 Hur värdera landskapet 79 SOU

sikt kunna förbättra möjligheterna att ett allsidigt sätt bedöma vind-

kraftens lokaliseringsförutsättningar.

Vindkraften bör vidare kunna behandlas i sådana regionala miljö- och hushållningsprogram RMHP tas upp i regeringens miljömålssom proposition. Ett uppdrag att ta fram översikt över områden där been hovet RMHP är särskilt framträdande i ett riksperspektiv har lämav till Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och nats NUTEK. RMHP bör enligt Regeringens skrivelse omfatta

konkreta steg för att åtgärda områdets miljö- och hushållningsproblem 0 sätt är tillfredsställande från miljösynpunkt, samtidigt som ett som det går att förena med intresset för sysselsättning och tillväxt.

ekonomiska förutsättningar och villkor för utvecklingsstöd, 0 analys av bland annat EU-stöd, till ekologiskt hållbara lösningar och

samlat för behandling områdets miljö- och hushållnings- 0 ett program av frågor i regional och lokal planering med sikte på ekologiskt hållbar ut-

veckling. Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, 0 Kalmar, Blekinge och Västra Götalands län har ett regeringsuppdrag att

ta fram RMHP för skärgården.

6.3 överväganden och förslag

6.3.1¶Metodutveckling vad gäller underlagsmaterial

Vår slutsats analysen i det föregående är att det finns behov av mer av objektiva bedömningsgrunder vid planering och tillståndsprövning av vindkraftsetableringar. Det är härvid angeläget med metodik för en landskapsanalys bland annat natur- och kulturvärden och landskapsgör det möjligt att bedöma landskapets helhetsvärden med

bild som

avseende på konsekvenserna utbyggnad vindkraftverk. Idag finns av av

35Prop. 1997/98: 145

80 Hur värdera landskapet

vissa ansatser till sådan metodik det behövs utvecklingsen men ett arbete. Två viktiga delområden kan urskiljas:

l Vilka funktioner/aspekter hos olika allmänna intressen kan råka i konflikt med vindkraftverk

2 Hur skapas en förståelse för landskapets funktionella

sammanhang

och vindkraftens del i sammanhanget

Det första delområdet kan beröra frågor såsom: Vilka värderingar ligger till grund för avvägningen mellan bevarandemotiv och vindkraftsetablering; Är olika rekreationsformer t.ex. olika känsliga för audiella och visuella förändringar; Kan kulturhistoriska intressen samverka med vindkraftverk i egenskap modern anläggning starkare knuten av en till landskapet än traditionell industriell verksamhet

Det andra delområdet kan beröra frågor såsom: Hur kan olika lokalise-

ringsaltemativ samspela med landskapets förutsättningar; Är

det möjligt att peka ut olika landskapstyper/-omrâden där del generella fören utsättningar, såsom olika gestaltningar, för landskapsanpassad vind-

kraftsetablering kan identifieras

Som vi pekat på är en viktig delfråga hur sektorkunskap och om natur kultur kan göras planeringsrelevant. För bedöma vindkraftens att påverkan på olika värden i landskapet, krävs utvärdering mängd av en basdata. Det är därvid väsentligt, att de värderingar ligger bakom som utvärderingama av basdata till slutsatser för den fysiska planeringen, redovisas på ett tydligt sätt så att beslutsfattare och allmänhet kan ta ställning till olika steg i utvecklingsarbetet.

Landskapsbilden är viktig aspekt i Iandskapsanalys. I studie en en en

gjord på Vindkraftsutredningens uppdrag redovisas bedömningsfaktor-

er och hänsynstaganden för etablering vindkraftverk i olika landav skapstyper i Sverige bilaga 10 i betänkandets del 2. Av studien framgår att bedömningsfaktorema är beroende för vilken

av landskapstyp

planeringen sker se avsnitt 7.2. Denna studie bör kunna utgöra ett viktigt underlag för att behandla vindkraften inom för länsstyrelramen semas arbete med STRAM se avsnitt 6.2.2.

Metodutvecklingen bör belysa frågan om hur hittar nivå i beman en

skrivningen av områden med särskilda hushållningsbestämmelser enligt

4 kap. MB, är tillräckligt övergripande för överblick som att ge och förståelse för områdenas helhetsvärden och samtidigt tillräckligt konkret för att fungera underlag för avvägningar mellan allmänna intressen som

Hur värdera landskapet 81

i Översiktsplaner. Skalan i analysen måste anpassas till en övergripande nivå, utan att tappa förankringen i landskapet.

Genom landskapsanalys kan kommunen lägga grunden för exploatöen

arbete med miljökonsekvensbeskrivningar MKB enligt MB.

rernas Om i landskapsanalys avvägts mot 3 och 4 kap. MB beman en som dömt att områden inte är lämpliga för vindkraftsetablering, bör detta behandlas i den fysiska planeringen. På så sätt kan undvika att man onödiga utredningsinsatser läggs detaljplanering och MKB inom dessa områden. exempel på innehållet i MKB redovisas i

Fiktiva

bilaga 9.

Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet bör ges ett att ta fram metoder for landskapsanalys med avseende på konansvar sekvenserna utbyggnad vindkraftverk och för integrering av av av denna i översiktlig fysisk planering.

6.3.2 vissa områden

Skydd av

I de områden åtnjuter skydd naturen enligt bestämmelserna i som av 7 kap. MB, bör etablering vindkraftverk prövas på principiellt motav svarande i områden med grundläggande och särskilda hushållsätt som ningsbestämmelser enligt 3 och. 4 kap. MB i enlighet med vad vi säger i avsnitt 6.2.1. Man bör reda ut vilken typ natur- eller kulturmiljöav värde finns i område och bedöma vindkraftsetablering som ett om en skulle hota dessa värden.

Vi emellertid att det finns skäl att indela de berörda områdena i menar två klasser vid bedömningar vindkraftsetableringar är förenliga med om intentionerna med skyddet natur- och kulturvärdena. Vi bedömer att av det största behovet av försiktighet finns för:

0¶Nationalparker

Fågelskyddsområden, sälskyddsområden och marina naturreservat, där

0 det finns för marina arters fortlevnad avgörande lek-, häcknings- och

födosökområden.

Särskilda skyddsområden enligt ministerrådets fågeldirektiv 7 kap. 0 28 § MB. Områdena ingår i det europeiska ekologiska nätverket

Natura 2000.

0¶Biotopskyddsområden

82 Hur värdera landskapet

Vindkraftsetablering i nationalparker torde generellt mycket svårt sett vara att förena med intentionerna i bestämmelserna i MB. Eventuella undantag skulle kunna vissa delområden naturliga tillstånd, eller vara vars mer mindre irreversibelt, har gått förlorat. Ett exempel sådan miljö en är närområdet kring vattenregleringsmagasinet Sourva alldeles utanför Stora Sjöfallets nationalpark i Lappland, där ett tillfälligt tillstånd 10 år för uppförande och drift av ett vindkraftverk har lämnats länsstyrelsen. av

Vad gäller sådana områden är särskilt viktiga för djurlivet vi som anser att stor försiktighet bör iakttas. Sådana områden bör undantas för vindkraftsetablering, intill dess att bättre kunskap riskerna för skadlig om påverkan finns se avsnitt 8.3 och bilaga

Inom biotopskyddsområden är i regel koncentrationen särskilt av skyddsvärda växt- och djursamhällen mycket hög. Det direkta ianspråktagandet mark- och vattenområden för vindkraftverks fundaav ment och tillhörande anläggningar såsom vägar, skulle sannolikt skada de skyddsvärda biotoper finns inom området. Biotopskyddsområsom den bör i regel undantas från vindkraftsetablering.

Då de berörda natur- och kulturvärdena varierar och därmed påverkas olika sätt av vindkraftverk, vi att generella uttalanden anser om uppförande av vindkraftverk inte kan göras för:

0 Naturreservat och Kulturreservat

0 Strandskyddsområden

0 Vattenskyddsområden

Vad gäller strandskyddsområden sägs i Miljöbalkspropositionen 1997/98:45 att vindkraftverk skall prövas enligt principer samma som gäller för andra byggnader och anläggningar. Det innebär särskilda att skäl krävs för dispens från strandskyddsbestämmelsema och att bedömningen skall vara restriktiv. I Boverkets allmänna råd 1995:1 Etablering vindkraftverk på land, sägs särskilt skäl kan av att ett vara att länsstyrelse eller kommuner gemensamt har gjort analys en noggrann av kustområdet inom hel region och därvid funnit vindkraftsen att en utbyggnad inom vissa strandnära områden inte skulle komma i konflikt med allmänhetens friluftsliv eller de biologiska värdena, och i övrigt är förenlig med hushållningsbestämmelsema i naturresurslagen miljö-

nu

balken.

Vi anser att detta särskilda skäl bör dispensgrundande vid prövningar vara av ett vindkraftsprojekts förenlighet med strandskyddsbestämmelserna om

Hur värdera landskapet 83

lokalieringsfrågan har behandlats i kommunal översiktsplan som i

en denna del är godtagen av länsstyrelsen.

Landskapsbilden 85

7¶Påverkan och hänsynstaganden med avseende på landskapsbilden

1¶Läge srapporten

konstaterar vi att landskapsbilden är den fråga som I Lägesrapporten framstår viktigast när det gäller vindkraftverkens omgivtydligt som Vindkraftverk avviker i form och överstiger i höjdskala

ningspåverkan.

flertalet andra objekt i landskapet och kan därför synas på långa av- Även vindkraftverken upptar liten del synfáltet, drar de stånd. om en av rotorbladens rörelse till sig uppmärksamhet. genom Landskapets utseende och kvaliteter har stor betydelse for hur de visuella effekterna upplevs vad gäller vindkraftverkens storlek, utformning, antal och placering samt skilda etableringar av vindom kraftanläggningar kan läsas ihop till Vissa landskap, såsom en grupp. ålderdomliga kulturlandskap, har värden är särskilt känsliga for som vindkraftverk, medan andra påverkade områden kan vara

utbyggnad av

känsliga för vindkraftsexploatering. Vindkraftverk behöver inte mindre innebära negativ påverkan utan kan tillföra enformiga landskap nya en värden.

går inte generell gräns för hur stora och hur många Det att ange en vindkraftverk viss landskap tål. Däremot kan antas att olika en typ av generellt har olika tålighet för vindkraftverk, liksom landskapstyper sett andra höga element. Vid varje enskild lokalisering bör dock göras en påverkan på landskapsbilden är anpassad till förutsättanalys av som ningarna platsen.

86 Landskapsbilden

Remissvar

Av remissvaren framgår att landskapsbilden mycket viktig fråga är en

vid planering och tillståndsprövning vindkraftverk. Bland de

av synpunkter som framförs kan nämnas att flera remissinstanser anser att vindkraftverken bör samlas i eller parker, vilket totalt grupper gör att sett mindre områden påverkas visuellt.

överväganden om hänsynstaganden till

landskapsbilden

Som framgår av Lägesrapporten har antalet vindkraftverk ökat snabbt de senaste åren och väntas fortsätta att öka under kommande år. Verken blir större, tomhöjder på 50-70 är vanliga och inom några år kan m tomhöjder på 80-90 bli aktuella. Detta medför vindkraftverken m att blir synliga på allt längre avstånd och tillsammans med det ökade antalet verk visuellt tar i anspråk allt större arealer. Av detta skäl blir det

allt viktigare att vindkraftsprojekten till de förutsättningar

anpassas som landskapet ger. En sådan anpassning bör främst vindkraftverkens avse 0 placering med hänsyn till topografi, vegetation, bebyggelse m.m., 0 höjd med hänsyn till i första hand landskapets övergripande skala,

0 antal med hänsyn till landskapets skala och karaktärselement och

0 gruppering med hänsyn till bland annat riktningar i landskapet

Vår slutsats av den förväntade vindkraftsutbyggnaden och vindatt kraftverken blir större gör det allt viktigare ha helhetsbild hur att en av landskapet visuellt upplevs och hur olika vindkraftanläggtyper av ningar förhåller sig till denna. Som vi behandlar i avsnitt 1 frågor är om landskapsbilden grundläggande i den landskapsanalys natur- och kulturvärden, landskapsbild m.m., behöver göras inför ställsom ningstaganden till vindkraftverks placering och utformning i den fysiska planeringen och vid tillståndsprövning.

Begreppet landskapsbild är sammansatt av: 0 Landskapets utseende

0¶Upplevelsemässiga aspekter

Landskapsbilden 87

Beskrivningar landskapets utseende kan enligt studie om inav en dustri i landskapet utgå från följande begrepp, ger skilda förutsom sättningar för etablering vindkraftverk: av

Landformen kan plan/horisontell, konvex, en höjdrygg, som vara konkav, eller dalgång. De olika formerna har skilda kvaliteter en vilket olika förutsättningar för inpassning av vindkraftverk i ger landskapet, t.ex. bör linjära grupperingar väljas i dalgångars rikt-

ning. Mönster i landskapet till följd varierande topografiska förhållav anden och/eller bebyggelse, odlingsgränser m.m. Beroende vilket mönster dominerar kan vindkraftverk grupperas i olika former; som vanligtvis geometriska också former följer naturförhållanmen som dena.

Färger i landskapet olika möjligheter till att vindkraftverk kan ger kontrastera eller smälta i landskapet, t.ex. bör vit färg väljas i kustlandskap där många objekt är vita såsom båtar, segel, fyrar m.m.

Skalan i landskapet olika påverkan intrycket ett vindger av kraftverks storlek, t.ex. kan stora vindkraftverk lättare inpassas i storskaliga landskap såsom hav, stora slätter och fjäll. Om intrycket ett objekts mäktighet i landskapet är betydelsefullt bör inte ett av vindkraftverk placeras i direkt anslutning till objektet och förminska dess upplevda storlek, vilket är viktigt bland annat kulturur miljösynpunkt.

Texturen ytkaraktären hos ett landskap/objekt ger olika kon- - trastverkan mellan objektet och landskapet, t.ex. ett vindkraftverk stående på klipphäll kan med sin jämna yta kontrastera och framen häva det grova i klipporna.

Beskrivningar upplevelsemässiga aspekter kan, enligt ett examensav arbete vid SLU Alnarp" bestå av följande delar:

Människans orientering i landskapet utifrån följande begrepp: landmärke, utblickspunkt, landskapsrum, knutpunkt, stråk, barriär och distrikt K. Lynch, 1960. T.ex. är ett landmärke ett högt objekt, exempelvis fyr, vida omkring och som kan utkonkureren som syns

36Industri möter landskap, K. Nilsson, 1998. 37Vindkraft vid kusten, A-L. Mårtensson, 1998, Examensarbete, Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp.

88 Landskapsbilden

ras av ett vindkraftverk, vilket kan olyckligt objektet har vara om ett högt affektions- eller symbolvärde.

Omväxlingen/komplexiteten och helheten i landskapet. Om det finns många objekt, t.ex. vindkraftverk, inte upplevelsom passar semässigt kan det leda till ett kaotiskt intryck och minska intrycket av helhet. I andra fall kan vindkraftverk tillföra omväxling i ett an-

nars enformigt landskap. I kustlandskap, med sin karaktär blåsig-

av het, kan vindkraftverk förstärka karaktären visualisering genom en av vindens kraft.

Människans identifiering med landskapet och/eller

identifiering

av ett objekt med en betydelse/funktion hos landskapet kan beskrivas med följande begrepp för landskapet: originali-

tet/individualitet, kraftfullhet, affektionsvärde och social status. T.ex. kan ett vindkraftverk i landskapet och förändra dess exponeras originella karaktär. Men ett verk kan i andra fall framhäva vindkraf-

ten som en viktig funktion i landskapet och det identitet såsom ge en en symbol för ren energi.

I en studie som gjorts på uppdrag pekas på landskapsuppleav oss att velsen är individuell se bilaga 5. Sammanfattningsvis i studien: sägs

Landskapets funktion för individen påverkar hans/hennes känslighet för förändringar landskapet. Individens aktivitetetsmönster, vilav ken tidsrymd som individen befinner sig på specifik plats en samt kunskapsmässiga och emotionella erfarenheter, påverkar dennes upplevelse landskapets olika värden. Detta pekar på det beav att hövs ett socialt perspektiv vid bedömningar tålighet

av ett landskaps mot förändringar, t.ex. vindkraftsexploatering. I planeringsproces-

sen för vindkraft är det därför stor vikt hur samrådet med allav mänheten sker. I denna process är det angeläget att människor ges möjligheter att göra jämförelser mellan vindkraftverkens effekter på deras omgivning och vindkraftens värde för miljövänlig energien produktion.

Någon objektiv metod för att beskriva landskaps samlade visuella ett kvaliteter finns inte. En analys landskapsbilden med avseende av enbart på landskapets utseende kan göras objektivt.

En värdering av de upplevelsemässiga aspekterna måste dock bli subjektiv. En sådan värdering behöver göras för skall att man kunna analysera ett landskaps visuella känslighet mot olika slag vindkraftsav

exploateringar.

Landskapsbilden 89

Vissa allmängiltiga riktlinjer för lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar i olika landskapstyper bör dock kunna identifieras. Denna identifiering kan göras vid analys av landskapsbilden på två nivåer. 0 Övergripande, storskalig nivå utifrån regionala landskapstyper 0 Småskalig nivå utifrån landskapsrummet en tänkt exploateringsplats

I analysen den övergripande nivån behöver redovisas homogena landskapstyper med sinsemellan olika förutsättningar för placering och utformning av vindkraftanläggningar. Olika landskapstyper ger grundläggande och skilda förutsättningar för vindkraftverks gruppering och utfonnning av verken i ett övergripande landskapssammanhang. Här finns få studier att utgå från. På vårt uppdrag har gjorts en ansats till en rikstäckande översiktlig landskapstypsindelning har gjorts vid Institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Alnarp se bilaga 10. Av studien framgår att de landskapsvisuella förutsättningarna i olika delar av landet varierar i stor utsträckning, t.ex. i olika typer av jordbruks-, kust- och fjällområden. En slutsats som redovisas är att de landskaptyper som har en påtaglig riktningsverkan ger vissa förutsättningar för hur vindkraftanläggningar kan anpassas till den övergripande topografin. En sådan riktningsverkan finns bland annat i dalgångar i jordbrukslandskap, vid jordbruksslätter som övergår i en markant ås/horst, i sprickdalslandskap t.ex. i Bohuslän och i de djupa norrländska dalgångarna. Den lämpliga anpassningen i dessa landskapstyper bedöms vara att placera rader eller långsträckta grupper av vindkraftverk längs riktningen i landskapet.

En annan slutsats som redovisas är att i olika typer av jordbruks- och mellanbygder i södra Sverige, är landskapets övergripande skala

landskapets skala utifrån huvuddragen i de topografiska förhållandena och i vegetationens uppbyggnad avgörande för vilken storlek av

vindkraftverk och vilken storlek på grupper av verk som landskapet kan tåla. Erfarenheterna vad gäller inpassningen av vindkraftverk i fjäll- och förfjällsområden är naturligt nog mycket små. Dessa områden har en mycket storskalig karaktär och torde därför från landskapsbildssynpunkt i regel kunna tåla stora vindkraftverk i grupper. Detta beror på att då de övergripande landskapsstrukturema höjder och platåer

samt dalgångar är mycket stora och vidsträckta och därmed inte

-

90 landskapsbilden

jämförbara med den mänskliga skalan, förblir vindkraftverkens höjd obestämbar. Detta medför att verken inte uppfattas stora. som

En övergripande hushållning med landskapets visuella behöver resurser ske, t.ex. genom att landskapet inte styckas spridda vindupp genom kraftsetableringar eller genom att längre sträckor strandzoner tas i av anspråk av vindkraftverk. Denna hushållningsaspekt landskapsbilden kan i vissa fall komma i konflikt med lämplig placering och uten formning utifrån landskapsstrukturer finns i den lilla skalan. som Exempelvis kan en placering av vindkraftverk följer strandkant som en uppfattas som harmonisk i den lilla skalan, i det övergripande men landskapssammanhanget komma i konflikt med hushållningen med för friluftslivet och turismen viktiga öppna strandområden utblick. som ger

Som ett komplement till analysen i den övergripande skalan måste på den småskaliga nivån, i samband med konkreta projekt, hänsyn tas till vilka landskapselement riktningsgivande element, karaktärsoch symbolelement som finns på platsen. På den småskaliga nivån är riktningsgivande element, såsom ägo- och brukningsgränser, viktiga att ta hänsyn till vid val av grupperingsprincip för placeringen vindkraftav verk. Vindkraftverk bör vidare inte placeras i närheten karaktärsav och symbolelement, såsom kyrkor, alléer och fornlämningar så attvindkraftverken skulle komma att dominera över dessa element.

Ett försök att komma fram till vissa principiella slutsatser vad gäller placeringen och utformningen vindkraftanläggningar har gjorts i den av nämnda studien vid Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp. Sammanfattningsvis är slutsatserna i studien 0 att vindkraftverk placeras tillsammans bör stå i lätt uppfattbara som geometriska mönster,

0 att vindkraftverken bör stå i rak linje med inbördes avstånd och samma utan stora höjdvariationer,

0 att avståndet mellan olika rader bör detsamma mellan vara som vindkraftverken i en rad,

0 att rader av verk är parallella,

0 att vindkraftverken upplevs samlad som en grupp

Landskapsbilden 91

I dansk studie flacka landskap och backlandskap, och en som avser alltså inte behandlar de landskapstyper som till omfattningen dominerar i Sverige, konstateras vad gäller stora vindkraftverk mer än 60 m tornhöjd att vindkraftverken inte bör ställas upp i mer än två rader, 0 att vindkraftverk i flera rader bör stå i räta linjer också när de ses dia- 0 gonalt,

att i landskap präglas stora, sammanhängande och enkla former 0 som av kan vindkraftverken enkel skulptural verkan i samklang med

ge en landskapet. Det gäller dock inte verken upplevs tillsammans med

om andra anläggningar såsom andra större och mindre vindkraftverk, höga master o.dyl. Är landskapet förhållandevis tätt möblerat reduceras avståndet för de stora vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden.

att i landskap innehåller många terrängvariationer är det svårt att 0 som

vindkraftverken. Om vindkraftverkens fundament ligger på passa olika höjdnivåer blir höjdnivåema vid verkens turbinhus olika, vilket medför att den skulpturala helheten bryts,

att då många de visuella kvalitetema i det öppna landskapet är 0 av knutna till ett samspel mellan terrängforrnerna och kulturlandskapet, är det viktigt att överväga hur stora vindkraftverk påverkar detta. Exempelvis kan kyrkor, gravhögar och alléer ha monumental betydelse i kulturlandskapet, även om de är förhållandevis små,

att vindkraftverkens dimensioner kan innebära att storleksförhållandena 0 i landskapet markant ändras. Stora vindkraftverk kan markera och tydliggöra den begränsade storleken hos de landskapstyper som tidigare upplevdes som oändliga, t.ex. kustlandskap,

att vindkraftverk tillför landskapet och hittills osedda dimensioner. 0 nya Verken medför markant skulptural påverkan av landskapet, både i

en närområdet och större avstånd där fjärrverkan kan vara betydande och

att avståndet mellan vindkraftverk inte får vara mer än 5 rotordiamet- 0

300 för stora verk, for att skall kunna uppfatta verken rar, ca m man som en samlad grupp.

38Opstilling af store vindmöller i det åbne land en undersögelse av visuelle

forhold, Miljö och energiministeriet, 1996.

92 Landskapsbilden

I studien sägs att stora vindkraftverks synlighet kan hänföras till följande fyra avståndszoner. Närzon, ut till 2 á 3 km. Vindkraftverken blir ett dominerande element.

Mellanzon, från 3 upp till ca 7 km. Synligheten varierar beroende på landskapets karaktär. l öppna landskap med vid utsikt och kupe-

svag ring är verken väl synliga, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. Är landskapet starkt kulturpräglat med många dungar, större och mindre skogspartier, bebyggelse m.m. minskar verkens synlighet. Fjärrzon, till 12 km. Även på dessa avstånd innebär place-

upp ca en ring i helt öppna landskap med vid utsikt att vindkraftverken

syns tydligt. Men landskapsformema och landskapets möblering minskar generellt dominansen.

Yttre fjärrzon, mer än 10 á 12 km. I landskap med vid utsikt kan vindkraftverken ses som små företeelser vid horisonten, de kan

men vara svåra att skilja från andra element i landskapet.

Påverkan och hänsynstaganden 93

8¶Påverkan och i

hänsynstaganden

vindkraftverkens närområde

Utöver sådana övergripande hänsynstaganden som behandlas i kapitel 6 och kapitel 7 behöver man i planering och tillståndsprövning ta hänsyn till vindkraftverkens effekter i närområdet i form av störningar av människor och djur och av andra verksamheter. I detta kapitel redovisar vi kunskapsläget beträffande sådana frågor och överväger i vilken form erforderliga hänsynstaganden kan och bör ske. Vi redovisar också vilka ytterligare kunskaper som är angelägna.

udstömingar

1 1 Lägesrapporten

.

I Lägesrapporten sägs att buller kan definieras som inte önskvärt, dvs. störande, ljud och att det är en subjektiv upplevelse hos den som utsätts för ett visst ljud. I skrivelser och telefonsamtal till utredningen har ett stort antal perso-

som bor i närheten av vindkraftverk framfört att de upplever störner ningar från vindkraftverk för vilka de rekommenderade riktvärdena för buller har tillämpats. De naturliga ljuden i omgivningen kan maskera ljudet från ett vindkraftverk. Hur långt ljudet från ett vindkraftverk hörs är beroende av

topografi, vegetation och vindförhållanden. I klipplandskap och andra

områden utan vegetation blir ljuddämpningen mindre och det kan uppkomma reflektioner ljudet. I kuperad terräng kan vissa platser ligga i

av vindskugga varvid maskeringseffekten minskar. Detsamma kan inträffa när vindkraftverk byggs på höjder där vindhastigheten kan vara högre

94 Påverkan och hänsynstaganden

än i det omgivande landskapet. Över havet når ljudet mycket längre än över land.

Remissvar

Av remissvaren över Lägesrapporten framgår att det finns stora osäkerheter i resultaten hos de mätningar och bedömningar av ljudalstring och ljudspridning görs i samband med lokaliseringar av vindkraft-

som verk. Det framförs främst i yttrandet från Avdelningen för byggnadsteknik vid Tekniska högskolan i Stockholm, men även från andra.

8.1.2 och utvecklingsbehov

Kunskapsläge

Med utgångspunkt i remissvaren redovisar vi i detta avsnitt kunskapsläget och utvecklingsbehovet vad gäller olika förhållanden och faktorer som är viktiga att uppmärksamma när man skall bedöma riskerna för att människor störs av ljudet från vindkraftverk. En mer utförlig diskussion om utvecklingsbehovet finns i bilaga De riktvärden som tillämpas for vindkraftverk är de av Naturvårdsverket angivna värdena for industribuller nattetid. 3° Ljudnivån anges i mätenheten dBA/w Om ljudet innehåller hörbara toner är riktvärdena 5 dBA lägre. Den använda mätenheten dBA syftar till att väga ihop ett ljuds olika frekvenser så att det blir jämförbart med vad örat uppfattar. Kunskaperna om vad ett ljuds frekvens betyder for upplevelsen av ljudet är dock bristfälliga.

Naturvårdsverkets riktvärden för buller nattetid 0 Bostäder, vårdbyggnader m.m. 40 dBA 0 Planlagd fritidsbebyggelse 35 dBA

Planlagt område för rörligt friluftsliv med

naturupplevelser

Riktvärdena är inte direkt avsedda for vindkraftverk, utan de togs år 1978 fram av Naturvårdsverket med avseende externt industribuller. De av-

39Externt industribuller allmänna råd, Naturvårdsverket 1983.

- ° Ljudet mäts vid en vindhastighet 8 m/sek 10 m höjd.

Påverkan och hänsynstaganden 95

såg alltså andra miljöer än sådana som vindkraftverk nonnalt byggs Några systematiska utvärderingar av hur riktvärdena fungerar med hänsyn till hur människor upplever buller från vindkraftverk har inte gjorts. Som sagts har människor vistas i närheten vindkraftverk till oss i olika

som av sammanhang fört fram att de störs, trots att riktvärdena har tillämpats.

Att människor känner sig störda ljudet från vindkraftverk behöver inte

av bero att de använda riktvärdena är för högt satta. Det kan också förkla-

osäkerheter finns i ljudberäkningama. Ljudnivån kan av olika ras av som skäl högre och i praktiken alltså mer störande än vad beräkningarna

vara ger vid handen.

Osäkerhet finns såväl i mätningarna det ljud som ett vindkraftverk

av

källstyrkan som i beräkningarna av hur detta ljud sprider sig avger och uppfattas människor. I remissyttrandet från Avdelningen för

av byggnadsteknik vid Tekniska högskolan framförs sammanfattningsvis följande.

Den källstyrka som redovisas av tillverkaren för en viss typ av vindkraftverk är ofta resultatet från enda mätning på ett aggregat.

en Det gör att precisionen är låg. Det finns vidare mätmetoder dansk praxis systematiskt underskattar källstyrkan. Även käll-

som om styrkan är rätt mätt behöver den inte relevant för de förhållan-

vara den som råder lokaliseringsplatsen. Det finns erfarenheter som indikerar att nivåförhöjningar i terrängen, som medför att det blåser

snett underifrån mot aggregatet, kan leda till högre ljudnivå. Ett annat osäkerhetsmoment är hur samverkan mellan flera aggregat i

påverkar ljudalstringen. en grupp

Tillförlitligheten hos den modell för ljudutbredning som används är osäker för andra fall än enstaka aggregat plan mark. De bullerberäkningar utförs i Sverige ofta en underskattning av ljud-

som ger nivån. En orsak till detta är att de data redovisas av tillverkare

som

mycket slät mark och därför inte är representativa för exemavser pelvis plats med träd och buskar. En orsak är att det be-

en annan räkningsprogram vanligen används har ett värde för luft-

som absorption inte är relevant för svenska förhållanden.

som

Institutionen för geovetenskaper tidigare Meteorologiska institutionen vid Uppsala Universitet pekar i sitt remissyttrande på att olika temperatur- och vindförhållanden kan ge skillnader i den uppmätta ljudnivån på 20 dBA i mätpunkt. Vidare framhålls att kanalisering av

samma vinden längs dalgångar ger speciella ljudutbredningsförhållanden.

96 Påverkan och hänsynstaganden

De använda modellerna är speciellt olämpliga för att beräkna ljudspridningen över vattenytor. l remissyttrandet från Institutionen för geovetenskaper sägs att ljudspridningen utefter vattnet i vissa fall kan medföra att uppmätta värden blir 10-15 dBA högre än beräknat enligt vanlig modell; Detta händer speciellt i vindförhållanden som periodvis råder kring Östersjön. Även i mindre fall så hörs ljud mycket

extrema längre utefter en vattenyta än en landyta. Avdelningen för miljömedicin vid Göteborgs universitet anför i sitt remissyttrande att dBA är ett alltför oprecist mått för att bedöma störningsrisken. Experimentella försök visar dBA-nivå kan störa

att samma olika mycket beroende på ljudets akustiska karaktäristika. Ett jämnt lågfrekvent brus är minst störande. Olika verk kan, trots att en mätare visar samma dBA-värde, låta ganska olika. 4

En annan fråga som utredningen har uppmärksammats från flera platser i landet är att ljud från vindkraftverk vid vissa tillfällen hörs inomhus, samtidigt vindkraftverket på samma plats hörs betydligt

som mindre eller inte alls utomhus. Hypoteser har förts fram om att det kan bero på att stomljud i ett vindkraftverks fundament kan ledas långa sträckor via grundvattnet och genom tjälad jord.

8.1.3 överväganden och förslag

Som framgår av den i föregående avsnitt lämnade redovisningen finns stora osäkerheter när det gäller att beräkna och bedöma vilka ljudstörningar som kan orsakas av vindkraftverk och hur det varierar mellan olika typer av områden. Mät- och beräkningsmetodema behöver förfmas. Vi gör dock bedömningen att de riktvärden som nu tillämpas innebär i stort sett acceptabla ljudnivåer. Förutsättningen är att de tillgodoses i praktiken. Det skall heller inte uteslutas kommun i sin

att en planering kan ställa krav på lägre ljudnivåer i vissa känsliga miljöer. För att öka säkerheten och minska riskerna för att bullemivåema blir för höga i förhållande till de riktvärden tillämpas föreslår vi i det

som följande att försiktighet iakttas vid tillämpningen av riktvärdena i samband med planering och tillståndsprövning vindkraftanläggningar

av och att åtgärder vidtas för att förbättra kunskapsunderlaget.

4 Även telefonkontakt med Kerstin Persson Waye, Avdelningen för miljömedicin

vid Göteborgs universitet

Påverkan och hänsynstaganden 97

Tillämpningen av gällande riktvärden

MKB och försiktighetsprinczp

Beräkningar av ljudutbredningen bör ingå i de miljökonsekvensbeskrivningar MKB som skall göras i samband med fysisk planering och tillståndsprövning rörande vindkraftanläggningar. Av beräkningarna bör framgå hur topografi, väderleksförhållanden och andra Förutsättningar i och omkring etableringsområdet bedöms påverka ljudutbredningen.

Där beräkningarna är osäkra bör en försiktighetsprincip tillämpas. I områden med komplicerade ljudutbredningsförhållanden beroende t.ex. terrängen bör extra skyddsavstånd tillämpas i avvaktan kan göra

att man mätningar av de faktiska ljudförhållandena och få del erfarenheterna

av från de som vistas i området.

En annan försiktighetsåtgärd i samband med tillståndsprövning kan motiveras av att skilda modeller av vindkraftverk har olika ljudprofil, och därmed kan ha olika störande egenskaper, vid dBA-värde. Om den

samma modell som skall installeras har goda ljudegenskaper bör kunna

man tillämpa ett kortare skyddsavstånd än om man vet att modellen har jämförelsevis ogynnsamma, eller okända, ljudkaraktäristika.

Planering

I kommunernas planering och vid tillståndsprövning rörande vindkraftanläggningar kan man bedöma om riktvärdena för buller från vindkraftverk är tillfyllest med hänsyn till mark- och vatten-

annan användning. Exempelvis kan finna det rimligt att viss fritids-

man vara husbebyggelse utanför planlagt område behandlas på sätt

samma som de inom planlagt område, där riktvärdet är 5 dBA lägre. Det behöver inte heller alltid vara självklart att perrnanenthus i förhållandevis stilla och tysta lägen skall behöva tåla 40 dBA. En kommun kan vidare i sin planering avsätta områden där man särskilt vill värna om tystnaden och kanske inte tillåta verksamhetsljud ens under 35 dB.

4-191198

98 Påverkan och hänsynstaganden

Bättre beslutsunderlag

Expertinsats En expertgrupp bör få i uppdrag att snabbt- inom 6 månader genom-

föra en studie med följande innehåll.

Närmare undersökning ett begränsat antal fall, där klagomål bul- 0 av

akustiska pi

lerstömingar har anmälts. I undersökningen skall göras mät-

ningar, analyser av bullerproñler, vindundersökningar, beräkningar etc.

i

De framförda problemen skall diskuteras med inblandade parter, inte

minst berörda grannar.

Mätningar lågfrekvent hörbart ljud 200 herz, Hz och ohörbart 0 av

infraljud 20 Hz från vindkraftverk och bedömningar av om och hur

människor påverkas med beaktande av den allmänna förekomsten av

sådana ljud i naturen och vardagslivet.

Undersöka vilka maskeringseffektema till följd av naturligt vindbrus är 0

för några typfall i svensk terräng. 0 Bedöma om stomljud från vindkraftverk beroende på vissa markför-

hållanden kan förmedlas på längre avstånd än vad ett vindkraftverks

ljud normalt hörs och upplevas inomhus. 0 Inhämta detaljerade synpunkter på de analyserade frågeställningarna

från expertis inom området som finns i andra länder, bland annat Stor-

britannien, Holland, Tyskland, Grekland och Danmark. 0 Ta fram en version av de internationellt använda beräkningsmetodema

för ljudutbredning vilken tar hänsyn till svenska terräng- och klimatför-

hållanden. 0 Ta fram en metod för att beskriva ljudimmissionen som kan ge vägled-

ning för bedömningar vid speciella förhållanden, exempelvis havsbase-

rade vindkraftverk i Östersjön med dess speciella meteorologiska för-

hållanden och verk i starkt kuperade terräng som i Bohuslän. 0 Bedöma om det behövs en mät- och analysmetod för ljudmätning som

premierar mindre obehagliga ljud hos vindkraftverk.

Påverkan och hänsynstaganden 99

8.2¶Skuggstömingar

8.2. 1 Lägesrapporten

I Lägesrapporten gör vi bedömningen att de skuggeffekter som uppstår när vindkraftverkens rotorblad i rörelse klipper solljuset kan ge upphov till besvärande störningar för de boende i närheten av en vindkraftanläggning. I utredningens enkäter i den första etappen till myndigheter och organisationer togs från flera håll upp behovet av att utforma riktlinjer det högsta antal timmar år som närbo-

som anger per ende skall behöva tåla besvärande skuggeffekter.

av Remissvar

I remissvaren över Lägesrapporten framförs inga erinringar mot våra redovisningar där. Man efterlyser riktlinjer för hur skuggstömingar från vindkraftverk skall beaktas i samband med planering och tillståndsprövning rörande vindkraftverk.

8.2.2¶Erfarenheter och kunskapsläge

Sverige

Störningar på grund rörliga skuggor från vindkraftverk har hittills

av inte uppmärksammats något större allmänt problem. En förklaring

som är att skyddsavstånden med hänsyn till risken för bullerstömingar från vindkraftverken ofta har inneburit tillräckliga avstånd från bostäder för att några skuggproblem inte har uppkommit. I Boverkets Allmänna råd 1995:1 Etablering vindkraft på land finns visserligen skugg-

- av problemet omnämnt det lämnas inte några rekommendationer om

men hur det skall hanteras. Med moderna allt större och högre verk, som inte avger så mycket mer ljud än de mindre äldre verken, har problemet med skuggstömingar

100 Påverkan och hänsynstaganden

blivit alltmer framträdande. Problemet accentueras när flera stora verk placeras tillsammans. Varaktigheten av störande skuggor är störst närmast ett vindkraftverk. Det kan röra sig till timme dag nära ett verk. Risken

om upp ca en per för skuggor minimeras om ett verk placeras norr om sådana platser som I är stömingskänsliga, t.ex. bostäder. Störst är stömingsrisken normalt vid placering sydost eller sydväst om en plats.

Internationellt

DEWI Deutsches Windenergie-Institut uppgav vid vårt besök att tre tyska delstater har rekommendationer för hur skuggbildning från vindkraftverk skall beaktas. I bland annat Schleswig-Holstein gäller att skuggstöming for bostäder får uppträda under högst 30 timmar/år. Denna skuggstöming är den teoretiskt beräknade maximala skuggtiden i när minst 20 % av solskivan är skymd av de roterande bladen. Detta g svarar i dessa områden normalt mot 10 timmar verklig skuggstöming. l Under övrig tid är antingen siktförhållandena sådana att solen är skymd eller blåser det inte tillräckligt för att bladen skall rotera. Vidare får det vara högst 30 minuters skuggstömingar under en dag. På förbundsnivå pågår arbete med att ta fram tyska riktlinjer for skuggstömingar. Enligt uppgift från Ribe amt pågår i Danmark både på regional nivå och nationellt ett arbete rörande skuggstömingar från vindkraftverk. Detta arbete utgår från tyska erfarenheter.

8.2.3¶Överväganden och förslag

Vi bedömer att skuggstömingar orsakade av vindkraftverkens rotorblad när de är i rörelse är av den arten att de bör beaktas vid valet av plats för vindkraftanläggningar. En överslagsmässig beräkning utifrån l bestämmelserna i tillåtna skuggstömingar tyder i

Schleswig-Holstein om

på att skyddsavståndet för moderna vindkraftverk i de mest utsatta väderstrecken blir längre än de skyddsavstånd som krävs enligt de svenska riktlinjerna för buller vid bostäder. Det finns modeller för att beräkna hur långt skuggan från ett vindkraftverk når som tar hänsyn till olika geografiska lägen och olika tidpunkter året. De platser där skuggeffektema behöver beaktas är främst bostäder, som lämpligen kan avgränsas med tomtgränsen på samma sätt

Påverkan och hänsynstaganden 101

som när det gäller riktlinjerna för buller. Men även arbetsplatser och andra områden där människor kan bli störda bör uppmärksammas. Den erfarenhet i Laholms kommun som har redovisats för utredningen tyder

att en faktisk skuggtid på 10 timmar per år, som i Schleswig- Holstein motsvarar den teoretiska skuggtiden på 30 timmar, är en rimlig högsta skuggfrekvens som skall behöva tålas. Det går inte att direkt till ett område överföra de riktvärden som används i andra områden, t.ex. det teoretiska riktvärdet för skuggstörningar i Schleswig-Holstein. Vilken verklig skuggtid som är det rele-

vanta i sammanhanget- en teoretiskt beräknad skuggtid motsvarar beror på siktförhållandena, bland annat frekvensen av moln, som är olika i olika områden.

Förekomsten av sol och därmed av skuggor varierar över året beroende

solståndet; en variation som är allt större längre norrut man befin-

sig. Även siktförhållandena kan påtagligt olika under olika ner vara delar av året. En stor del av det totala antalet teoretiskt möjliga soltimmar kan därför hänföra sig till vissa perioder, då riskerna för skuggstömingar skulle bli särskilt stora. Ett årligt gränsvärde för skuggtiden behöver därför kombineras med ett gränsvärde som beaktar variationerna under året. Ett lämpligt sätt kan vara att ange högsta tillåtna tid för skuggstömingar under ett dygn. Vi har inte förutsättningar att närmare bedöma vilka riktvärden för skuggstömingar som skulle vara lämpliga att tillämpa i Sverige. Mot bakgrund av våra överväganden bör Boverket få i uppdrag att närmare granska frågan och ta fram förslag till riktlinjer. Eventuella riktlinjer bör komplettera Boverkets Allmänna råd 1995: I arbetet bör Boverket samråda med Socialstyrelsen i frågan om vad som från hälsosynpunkt bör anses vara den längsta tid som närboende m.fl. skall behöva tåla skuggstömingar från vindkraftverks roterande blad.

8.3¶Påverkan

på djurlivet

Inom utredningen har i en särskild studie gjorts en genomgång av kunskapsläget om riskerna för att vindkraftverk kan medföra störningar och skador på olika djur i skilda miljöer. Studien bygger litteraturgenomgångar, de svar som lämnades på utredningens enkäter i den förra etappen, remissvaren över Lägesrapporten och samtal med sakkunniga personer.

102 Påverkan och hänsynstaganden

Allmänt konstateras i studien att kunskaperna om vindkraftverks effekter på djurlivet är bristfälliga och att de begränsade undersökningar har gjorts inte har varit systematiska eller samordnade.

som Först under de allra senaste åren har i Sverige behoven undersök-

av ningar blivit uppenbara i och med de stora utbyggnadsplaner som har redovisats. Resultatet studien redovisas i bilaga De redovisningar av kun-

av skapsläget lämnas i följande respektive sektoravsnitt bygger till

som stor del denna studie.

8.3. 1 Lägesrapporten

I Lägesrapporten konstaterar vi att kunskaperna om vindkraftverkens effekter för djurlivet generellt är mycket begränsade. Översiktligt redovisas i rapporten vilka störningar som kan uppträda med avseende på fåglar, däggdjur och fiskar. I remissvaren över rapporten delar man i huvudsak de av oss gjorda bedömningama, pekar samtidigt det begränsade kunskaps-

men underlaget och att det finns ett stort behov av ytterligare studier. Sveri-

omitologiska förening konstaterar att de viktigaste konflikterna ges mellan fågelskydd och vindkraft finns identifierade i rapporten. Det bristfälliga kunskapsunderlaget innebär dock enligt föreningen att det föreligger undervärdering de risker som finns för kollisioner

en av mellan fåglar och vindkraftverk, särskilt gäller det havsbaserade vindkraftverk.

8.3.2¶Fåglar

Kunskapsläget

Riskerna för att vindkraftverk skall medföra störningar av fågellivet är

två slag, dels att fåglar kolliderar med vindkraftverk, dels att fåglar av skräms bort av vindkraftverk. Vid har studerats i olika länder visar undersökningarna

de platser som att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk i allmänhet är liten. För vissa sjöfåglar, och förmodligen även andra arter, som i dåligt

Påverkan och hänsynstaganden 103

väder eller nattetid flyttar låg höjd kan kollisionsrisken vara relativt stor. De gjorda studierna säger mycket litet hur situationen kan bli

om

det blir fråga stora utbyggnader vindkraftverk. För de flesta om om av arter kommer dock utbyggnad troligen inte att ha någon större in-

en verkan överlevnadsmöjlighetema, för vissa känsliga arter kan

men

allvarligt. det vara

Vad gäller flyttfåglars reaktioner på vindkraftverk finns uppgifter som pekar att dagflyttande fåglar sällan iakttas nännare än 100 m från verken, att vissa fågelarter, t.ex. gäss och svanar, regerar redan 500- 600 från verken, att fåglarna mindre på stillastående verk än

m reagerar

verk i drift och att fåglarna oftare väjer i horisontalplanet än i vertikalplanet. För nattflyttande fåglar finns dock uppgifter som pekar att de oftare väjer i vertikalplanet än i horisontalplanet.

En undersökning visar rad med vindkraftverk placerade vinkel-

att en rätt mot ett flyttfågelstråk av fåglarna kan upplevas som en hindrande barriär. Ett avstånd än 150 meter mellan verken kan vara till-

mer räckligt för att fåglar skall flyga mellan verken.

Vindkraftverkens effekter vad gäller häckningsplatser och födosökområden för fåglar är betydligt mindre utredda än kollisionsrisken. I olika undersökningar har som regel haft svårigheter att finna bra

man metoder för att mäta och bedöma stömingseffektema och det finns inga undersökningar försöker kvantifiera effekterna i förhållande till

som överlevnad och reproduktion.

Ett flertal studier pekar på att vindkraftverk har liten inverkan på häckningen. Vissa arter kan störas tycks flytta sina häckningsplatser till

men ett annat område, förutsatt att andra lämpliga häckningsplatser finns.

Fåglar rastar och söker föda tycks relativt opåverkade av

som vara vindkraftverk. Det finns dock undersökningar som visar att vindkraftverken kan ha skrämseleffekt, också att vissa fåglar så små-

en men ningom anpassar sig. Man har i flera undersökningar registrerat det avstånd från ett vindkraftverk på vilket fåglarna reagerar. Reaktionsavståndet är olika för olika arter men är oftast mellan 250 och 500 meter, ända till 800 meter har registrerats.

men upp

Byggande vindkraftverk i grundområden kan innebära risk för ska-

av dor på platser är viktiga för födosökning ex. fisk och musslor.

som Tillgång till sådana platser kan väsentliga länkar i livscykeln hos

vara många arter. Vilka grundområden som är av sådan betydelse för fåglarna är dåligt känt.

104 Påverkan och hänsynstaganden

överväganden och förslag

Den gjorda genomgången av kunskapsläget tyder att vindkraftverk inte behöver innebära påtagliga skador for fågellivet. Kunskapsunderlaget är dock mycket begränsat och erfarenheter saknas i stor utsträckning från större etableringar, inte minst till havs. Det behövs ytterligare undersökningar och erfarenheter innan det går att dra bestämda slutsatser. I avvaktan att kunskaperna blir bättre och for att under tiden inte riskera skador och störningar av fågellivet bör tills vidare undvika att

man bygga vindkraftverk

i fågelskyddsområden,

0 längs de viktigaste flyttfågelstråken, 0 i marina naturreservat, 0 i de viktigaste rast- och födosökområdena samt 0 i andra områden som är kända för stora fågelkoncentrationer, t.ex.

Olands södra udde, Falsterbonäset. Vi menar vidare att det finns skäl att iaktta stor försiktighet med att bygga vindkraftverk också i och i närheten vissa andra områden

av som är särskilt viktiga för olika fågelarter. En bedömning bör ske i varje enskilt fall i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftanläggningar. Sådana områden som motiverar stor försiktighet är 0 de särskilda skyddsområdena enligt ministerrådets fågeldirektiv

som

ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000, 0 våtmarker som är av internationell betydelse enligt Convention on

Wetlands Ramsarkonventionen och

0 områden med åtaganden enligt Afro-Euroasian migratory waterbird

agreement AEWA. Om man finner att en vindkraftanläggning kan byggas i ett område

av nu nämnt slag är det viktigt att anläggningen byggs vid en sådan tidpunkt att för fågellivet känsliga perioder undviks, främst häckningstid, men även flyttningstid. Under drifttiden bör underhåll och service av anläggningarna minimeras under för fåglarna känsliga perioder.

Z 7 kap. 28 § första st. miljöbalken.

Påverkan och hänsynstaganden 105

8.3.3¶Landlevande däggdjur

Kunskapsläget

Erfarenheterna i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur

vindkraftverk, får och kor betar alldeles intill. I Sverige har störs av också älg observerats alldeles inpå vindkraftverk.

Renar

fåtal vindkraftverk finns försöksprojekt uppförda i fjäll- Endast ett som världen varför kunskaperna reaktioner på vindkraftverk är

om renens mycket begränsade. Iakttagelser i Finland tyder att renar inte störs

vindkraftverk. Samma bedömning har gjorts för vindkraftanläggav ningen Rodovålen i Härjedalen, togs i drift under hösten år

som 1998.

Jordbruksverket, är ansvarigt för kunskapsförsörjning som rör

som rennäringen, att sannolikt inte störs av enstaka verk. Man

anser renar

emellertid många kraftverk inom ett begränsat område skulle säger att kunna medföra undviker området. Vidare befarar verket att

att renama den mänskliga aktivitet förekommer runt ett vindkraftverk kan

som

störande än själva anläggningen. vara mer

Överväganden och förslag

Det behövs bättre kunskaper vindkraftverkens eventuella störningar

om

Innan dess bör försiktighet iakttagas med att lokalisera vindav renar. kraftanläggningar i områden där det förekommer renar. Särskilt känsliga områden kan vara kalvningsland och trånga passager som renama passerar vid sina vandringar.

106 Påverkan och hänsynstaganden

8.3.4 Sälar

Kunskapsläget

Liksom beträffande finns knappast något underlag direkt kan renar som belysa vindkraftverks eventuella störningar sälar. En undersökning av

pågår kring den vindkraftanläggning i slutet år 1998 uppfördes

som av vid Bockstigen på södra Gotland. Vissa iakttagelser är vidare gjorda omkring vindkraftverken vid Tunö Knob i Danmark. Iakttagelsema vid Tunö Knob har lite värde eftersom vattenståndet har varit högt där under den aktuella perioden. Det där sälar brukar rev hålla till har därför oftast sköljts över vatten och sälama har flyttat av till andra områden.

Inför etableringen av vindkraftverken vid Bockstigen sammanställdes uppgifter om sälar och sälars beteende. Där sägs att stömingsbenägenhet och stömingsrisker kan delas i upp 0 Företeelser som uppfattas som hotande för sälama, t.ex. buller och okända rörelser. 0 Sälamas tillvänjning till fasta installationer, t.ex. broar och fyrar. 0 Företeelser som inverkar på sälarnas livsmiljö, t.ex. födosökområde

och uppfödningsplatser för kutama.

Vindkraftverk har troligen ingen större skrämseleffekt på sälar. De kan sannolikt inte höra några ljud från vindkraftverk såvida de inte befinner sig i omedelbar närhet ett verk. Sälamas hörsel är mycket god inom av höga frekvensområden, från 2 000 Hz och uppåt, och de uppfattar knappast frekvenser under l 000 Hz. Som exempel på sälamas okänslighet för ljud nämner Heide-Jörgensen att sälar till opåverkade synes lever i havet utanför en stor flygplats på Grönland. Sälar har mycket dålig syn på land eller när de befinner sig över vattenytan. På avstånd längre än 15 meter sälar troligen bara föremål är i rörelse. ser som Iakttagelser i såväl Danmark, Grönland som Sverige visar att sälar har god tillvänjning till fasta installationer, t.ex. broar, fyrar och hamnar. Som exempel kan nämns att det finns fyrar vid de flesta stora sälloka-

3 Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från Mats Peter Heide-Jörgensen vid Grönlands Naturinstitut och i någon mån från Naturhistoriska Riksmuseet.

Påverkan och hänsynstaganden 107

lema i Kattegat/Skagerrak. Under förutsättning att uppförandet av vindkraftverken inte sker under för sälarna känsliga perioder, bedömer

att påverkan är liten. Sälar är särskilt känsliga för störningar under man de tider då de fäller hår och när de föder upp ungar. Sälamas livsmiljö skulle kunna förändras vindkraftverk uppförs i

om födosökområden. Sälar söker emellertid föda över stora områden, vilket torde betyda att vindkraftverk inte har någon påtaglig inverkan möjligheterna för sälarna att finna föda.

överväganden och förslag

I avsaknaden erfarenheter vindkraftverk i havsområden är det

av av inte möjligt att med säkerhet utesluta att vindkraftverk skulle kunna skrämma bort sälar från hävdvunna lokaler. Erfarenheterna av hur sälar

på andra installationer och verksamheter tyder dock på att så reagerar inte är fallet. Stor försiktighet bör dock iakttas i sådana områden där det är känt att sälarna föder Under denna period och när de ömsar hår bör hän-

ungar.

till sälar då är särskilt känsliga. Störningar torde i första hand syn tas att kunna uppstå i samband med anläggningsarbeten, men också genom

verksamhet i anslutning till vindkraftverk. annan Vår rekommendation är att vid tillståndsprövning reglera verksamheten så

att anläggningsarbeten och planerade underhållsarbeten koncentreras i 0

tiden till de perioder då sälarna inte är särskilt känsliga, dvs. höst och

förvinter och att stor restriktivitet med besök under andra tider skall iakttas.

0 Vi vidare att vindkraftverk inte bör få uppföras i sådana områden

anser

sälskyddsområden enligt bestämmelserna i 7 kap. som har avsatts som 12 § miljöbalken.

108 Påverkan och hänsynstaganden

8.3.5¶Fiskar

Kunskapsläget

Den hittills lilla utbyggnaden av vindkraftverk till havs gör att kunskapsläget är dåligt om vindkraftverks inverkan på de marina ekosystemen och fisk. I Sverige har en undersökning gjorts vid kraftverket utanför Nogersund på Listerlandet vid Blekingekusten. I andra länder tycks inte några undersökningar om effekterna av havsbaserad vindkraft ha gjorts.

Det är känt att fiskar reagerar på ljud, vibrationer och elektromagnetiska fält. Fiskars reaktioner på för människor hörbart ljud 20 Hz är i allmänhet svaga och tillvänjning sker snabbt. Vid frekvenser på 10-15 Hz har man kunnat påvisat stark skrämselreaktion. Ljudmätningar

en vid Nogersund visar att det kraftverket alstrar ljud i ett brett frekvensområde och att den dominerande frekvensen i infraljudområdet 20 Hz var 16.7 Hz. Förekomsten av ljud i detta frekvensområde kan vara skälet till att fiskfångstema var mindre vid drift än vid stillastående i Nogersundsverkets närområde. Det bör observeras att ljudets frekvensområde är beroende av fundamentkonstruktionen. Verket i Nogersund har en i dag ovanlig konstruktion i form av en stålkonstruktion på tre ben. Om fundament, kabeldragningar placeras i lek- och uppväxt-

m.m. områden skadas självklart dessa områden Fundamenten kan å andra

. sidan medföra positiva effekter att de fungerar artificiella

genom som rev.

överväganden och förslag

Liksom för många frågor rörande djurlivet i övrigt är kunskapsläget beträffande vindkraftanläggningars effekter fisk inte sådant att det går att utforma några enkla generella kriterier för lokalisering vind-

av kraftverk med hänsyn till deras inverkan fiskfaunan.

Om ett område kan anses vara olämpligt med hänsyn till risk för påverkan av fiskfaunan får bedömas i samband med planering och tillståndsprövning rörande vindkraftverk. Viktiga frågor att beakta härvid är om

en vindkraftanläggning skulle

Påverkan och hänsynstaganden 109

påverka för vissa fiskarter viktiga lek- och uppväxtområden, t.ex. 0 yngelbankar för vattenströmningen i och därigenom påverka bioto- 0 ändra mönstret inom ett område eller pen störa vissa fiskars årliga vandringar, t.ex. sill, och lax. 0

8.3.6¶Kunskapsuppbyggnad

Erfarenheterna vilka effekter djurlivet uppkommer i de områden av som där vindkraftverk byggs bör ett bättre sätt än hittills följas upp och

systematiseras.

Program för kontroll och uppföljning de störningar och skador som av bedömer det kan finnas risk för bör läggas fast vid tillståndsprövman ningen av enskilda ärenden.

För i område riktigt kunna bedöma effekterna en utbyggnad av att ett av vindkraftverk är det viktigt att ha kunskaper förhållandena innan en om etablering kommer till stånd. Mätserier över flera år är önskvärt vilket inte möjligt i direkt samband med etablering. Det är därför vik-

är praktiskt en

i sådana områden i den kommunala översiktliga planetigt att man som ringen avsätts för vindkraftanläggningar dokumenterar olika frågor rörande flora och fauna. Naturvårdsverket bör för att ge råd beträffges ansvar ande sådana studier och också för att samordna studier sker i olika som områden.

studier större allmänt intresse vi att statsbidrag bör kunna För av menar lämnas inom för de stödsystem för forskning och utveckling som ramen finns inom miljö- och energiområdet.

Resultaten genomförda undersökningar bör centralt ställas samman och av utvärderas Naturvårdsverket. av

l l0 Påverkan och hänsynstaganden

8.4 av

Stöming signalsystem

8.4. 1

Lägesrapporten

I Lägesrapporten pekas på att ett vindkraftverks torn och rotorblad kan

störa elektromagnetiska kommunikationssystem såsom TV, radio,

radiolänk och radar.

I svar utredningens enkät föreslog Teracom AB riktlinje som att vindkraftverk skall placeras så att verkets synlighet från radioen länkantenn och störande reflektioner minimeras, lämplig lokalimen att sering måste avgöras från fall till fall. Övriga operatörer inom telekommunikationsområdet lämnade inte några synpunkter på behovet av

hänsynsregler.

Remissvar

I remissvaren över Lägesrapporten framför Post Telestyrelsen, Teracom AB, Tele 2 AB och Telia AB att det behövs restriktionsområden med hänsyn till risken för att större vindkraftverk kan störa radiolänksystem och TV-signaler. För radiolänkstråk bedöms att det kan behövas från vindkraftverk fria på 300-350 varje sida frizoner m om siktslinjen/huvudstrålen i ett radiolänkstråk och kring radiolänkstation-

er.

Vad gäller TV-stömingar framför Teracom vindkraftverk inte bör att placeras så att TV-mottagare hamnar inom riskzonen för interferensstömingar, som räknat från ett vindkraftverk utgörs område med av ett längden 2 km och med bredden 400 på varje sida linje m om en genom en TV-station och vindkraftverket och inom halvcirkel med radien en 400 m.

Post Telestyrelsen och Telia framför vidare samlokalisering bör att undvikas av vindkraftverk och basstationer för mobilradio.

Post Telestyrelsen pekar på att det rättsliga regelverket inte möjger lighet att påverka byggnadsverks utformning för förebygga m.m. att störningar i radiotrafik.

Påverkan och hänsynstaganden l l 1

8.4.2 överväganden och förslag

dokumentation har inte redovisats visar att vindkraftverk Någon som fråga varande elektromagnetiska kommunikationssystemen så stör de i allvarligt de Post Telestyrelsen och företagen bedömda långtatt av behoven restriktioner för vindkraftverks placering skulle

gående av

vara motiverade.

bedömning vidare alla system inte kan den vikten att Vår är att vara av det alltid skall hinder för att vindkraftverk skall få det är givet att vara i vi bedömer har stor geografisk utbred-

förläggas signalstråken, som

ning.

hittillsvarande erfarenheter framför Svensk Vindkraftföre- Beträffande ning följande i skrivelse till utredningen en Vindkraftförening har hittills haft uppfattningen att det inte Svensk funnits några problem att samordna vindkrafts- och telehar större kommunikations- tele- intresset. Endast några enstaka vindkrafttotalt 430 verk i drift har rapporterats störa televerk av i dag ca intresset. Dessa få störningar har normalt kunnat åtgärdas ett re- Samma information har vi fått både från Danmark lativt enkelt sätt. det har byggts totalt mot tio tusen vindkraft-

och Tyskland, där upp

verk.

Telestyrelsen i sitt remissyttrande pekar på Det kan noteras att Post den störande påverkan är svår att bestämma eftersom den beror av att faktorer alltifrån den bärande konstruktionens utförande pelarens flera storlek, material, rotationshastighet och förhärskbredd till vingarnas vindriktning. Även Teracom efterlyser ett säkrare bedömningsande underlag.

Svårigheterna bedöma vindkraftverks påverkan de elektromagatt netiska signalsystemen kan belysas den studie försvarets radioav av länksystem Försvarsmakten gör på uppdrag av Energimyndighesom skrivelse där resultaten förstudie med insamling av mätten. l en av en värden under 1,5 år redovisas sägs ca

44Vindkraften och telekommunikationen, Svensk Vindkraftforening, 1999-05-07. 5 från Förstudie radiolänk, vindkraftprojektet, Försvarsmakten Rapport Högkvarteret, 1999-04-06.

l 12 Påverkan och hänsynstaganden

Det är inte möjligt att isolera källan för de olika stömingama. Stömingarna kan komma från mängd olika källor, en varav några är reflexer i troposfaren, vattenytor, mark, vindkraftverk.

Vidare sägs:

Ovanstående resonemang visar att slutsatsen Det kan inte uteslutas att vindkraftverk har negativ inverkan på prestandan för en radiolänk i frekvensbandet 2 GHz inte kan preciseras ytterligare. Någon mer djuplodande slutsats är således inte möjlig enbart med denna studie som bakgrund.

hittillsvarande resultat utgör viktig utgångspunkt for en att gå

vidare med långtidsmätningen.

Det är vår uppfattning att det inte finns underlag för bedöma nu att vilka störningar vindkraftverk kan innebära för olika

som elektromag-

netiska signalsystem. Frågan är komplicerad och behöver närmare utredas.

Vi föreslår att Post Telestyrelsen i uppdrag tillsammans ges att med Energimyndigheten utreda vilka risker finns för att vindkraftverk som kan störa olika elektromagnetiska signalsystem. I arbetet bör nyttjas de resultat som kommer fram i Försvarsmaktens utredning av om de militära radiolänkstråken vindkraftverk. störs av

Med stöd av genomförda studier bör Post Telestyrelsen överväga om det behövs några särskilda hänsynsregler och i så fall lämna

förslag till

sådana.

Påverkan och hänsynstaganden l 13

8.5¶Säkerhetsavstånd

8.5.1¶Lägesrapporten

I Lägesrapporten behandlas bara översiktligt säkerhetsfrågor som kan behöva beaktas vid lokalisering av vindkraftverk.

Vi pekar vid lokaliseringen vindkraftverk behöver beakta

att man av risken for olyckor kan medföra skador i ett vindkraftverks omgiv-

som ning och att ofta tillämpar de säkerhetsavstånd som är rekommen-

man derade i Boverkets allmänna råd 1995:1 Etablering vindkraft

- av land.

Vi konstaterar vidare att vindkraftverk, höga vertikala element,

som kan ett hinder for flygplan och att det kring flygplatser finns krav

vara

att vissa ytor skall fria från hinder. Vid lokalisering till havs

vara kan vindkraftverk ett hinder for båttrafik och innebära kollisions-

vara risker. Fyrar kan skymmas. Sjöräddningsinsatser från helikopter kan försvåras i anslutning till större grupper av vindkraftverk.

Remissvar

Flera remissinstanser att de rekommendationer om säkerhets-

anser avstånd tillämpas bör över mot bakgrund de erfarenheter

som nu ses av

finns vindkraftverk i drift. som nu om

8.5.2¶Risker och rekommenderade säkerhetsavstånd

De risker for omgivningen till följd olyckshändelser vid vindkraft-

av verk främst diskuteras är att delar kan lossna från rotorbladen, lik-

som

har bildats på bladen, och slungas iväg så att de skadar som som människor eller egendom. Skador i omgivningen kan också uppkomma

ett vindkraftverk skulle falla. om

Det finns att blad/bladdelar har lossnat och att isbitar har

rapporter om slungats iväg från vindkraftverk än 300 avstånd. Det har

mer m

l 14 Påverkan och hánsynstaganden

publicerats uppgifter också brand och om om att torn har kollapsat. Så vitt vi vet finns dock inte dokumenterat att någon människa i omgivningen har skadats på grund olyckshändelser av vid vindkraftverk.

I Boverkets allmänna råd 1995:1 finns angivet ett lämpligt säkerhetsavstånd till byggnader och platser där människor vistas oskyddat och ofta eller där andra stora skador kan uppkomma. Tillämpningen av dessa rekommenderade säkerhetsavstånd har blivit strikt och oftast inte anpassad till de lokala förhållandena. Hur säkerhetsavstånden skall tillämpas i områden med verksamhet innebär säkerhetsriskannan som er, bland annat i hamnområden, har vållat diskussioner.

Säkerhetsavstånd finns också rekommenderade för vindkraftverks placering vid allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar.

Säkerhetsavstånd i Boverkets allmänna råd 1995:1. Funktion Säkerhetsavstånd Byggnader och platser där männi- Tomhöjden + 3 rotordiametem x skor vistas oskyddat och ofta. Risk for andra stora skador. Större allmänna vägar Tomhöjden + 3 rotordiametem x Övriga allmänna vägar Totalhöjden Järnvägar Totalhöjden, dock lägst 50 m Kraftledningar Totalhöjden Totalhöjden Tomhöjden halvarotordiametem+

De allmänna råden behandlar också allmänt vindkraftverkens mer placering med hänsyn till flygsäkerhet, sjötrafik och påverkan på elektromagnetiska system.

8.5.3 och

överväganden förslag

I svaret på utredningens enkät i första arbetet etappen av framförde Boverket att det kan finnas anledning att se över de i de allmänna råden rekommenderade säkerhetsavstånden bakgrund de erfarenheter mot av som nu finns om vindkraftverk. Vi delar den bedömningen. I ett sådant arbete bör man ta del det arbete pågår EU-standarder av som om for vindkraftverk.

f Windpower Monthly, februari och september 1991, maj 1994; Bundesverband Landschaftsschutz, Pressmitteilung 24 mars 1999; Uppgifter i svenska dagstidningar. 47Uppdrag till CENELEC -BTTF83-2.

Påverkan och hänsynstaganden 115

Vid översyn säkerhetsfrågoma bör prövas om det är det mest

en av ändamålsenliga rekommendera vissa generella säkerhets-

att som nu avstånd. Detta med hänsyn till risken för att få en alltför strikt tillämpning de rekommenderade värdena. Ett alternativ som bör övervägas

av är att i stället lägga fast checklista med frågor som kan ligga till

en grund för att bedöma risksituationen i varje enskilt fall. Frågor i en sådan lista kan exempelvis vara:

Är vindkraftverket typgodkänt; i Sverige eller annat land 0

Täcker ett utländskt typgodkännande in speciella förhållanden som 0

finns i Sverige, t.ex. mycket låga temperaturer

0 Finns åskledare verket

Är det särskilt hög risk för nedisning av rotorbladen 0

Inträffar extrema väderleksförhållanden 0

Vistas människor ofta och oskyddat i närheten 0

Finns det egendom i närheten är särskilt känslig för skador 0 som

För vissa verksamheter kan risksituationen så allmängiltig att det

vara under alla omständigheter är lämpligast att ange vissa generella säkerhetsavstånd. Det kan gälla större allmänna vägar och järnvägar som kan bedömas sådana platser där det ofta finns människor som skulle

vara kunna skadas till följd olyckshändelse vid ett vindkraftverk. Det

av en kan gälla kraftledningar de skulle skadas t.ex. delar som

som om av lossnar från ett vindkraftverk kan orsaka långtgående konsekvenser för elförsörjningen viktiga verksamheter. Samma motiv kan finnas be-

av träffande gasledningar för vilka tillkommer risken för brand och explo-

sion.

En aspekt Säkerhetsfrågan blir alltmer angelägen att uppmärk-

av som

är hur kan förebygga ökade olycksrisker hos äldre vindsamma man kraftverk.

De krav ställs vindkraftverkens tekniska utförande genom de

som typgodkännanden normalt finns garanterar en tillfredsställande

som grundläggande säkerhetsnivå. Det är viktigt att denna säkerhetsnivå vidmakthålls.

För att säkerställa hög säkerhetsnivå även när verken blir äldre bör,

en liksom för andra tekniska installationer kan innebära risk för att

som människor kommer till allvarlig skada, finnas ett inspektionssystem där verken efter ett viss antal driñår kontrolleras från säkerhetssynpunkt. Detta bör göras är ackrediterade och kunna utföras i

av personer som

1 16 Påverkan och hänsynstaganden

samband med service och underhåll. Formema för ett sådant system bör utredas.

För luftfarten är det från säkerhetssynpunkt avgörande betydelse att av ha kunskap om var det finns vindkraftverk. Det finns för Försvarsen makten och Luftfartsverket gemensam databas där hinder registreras. Enligt uppgifter från Försvaret och Luftfartsverket finns det stora brister i det nuvarande registreringssystemet. I remissvaret över Lägesrapporten anger Luftfartsverket att ca 75 % av de anmälningsskyldiga vindkraftverken inte har anmälts. Från säkerhetssynpunkt är det ytterst angeläget att alla föremål som kan innebära en kollisionsrisk för luftfarkoster finns inlagda på aktuella flygkartor. Förslag till ett nytt registreringssystem har lämnats i betänkandet SOU 1999:42 om en ny luftfartslag.

Även för sjöfarten är det säkerhetsskäl viktigt ha kännedom av att om var det finns havslokaliserade vindkraftverk. Sjöfarten använder inte den hinderdatabas finns inom luftfartsområdet. Sjöfartsverket bör som undersöka förutsättningarna för att utnyttja denna databas.

Vid lokalisering till havs är det angeläget att samordna hinderrnarkeringarna för flyg respektive sjöfart så att risk för missförstånd undviks. Försvaret, Luftfartsverket och Sjöfartsverket bör tillsammans utveckla ett lämpligt markeringssystem.

8.6 och

Erfarenhetsåterföring pilotprojekt

Som framgår av det föregående är kunskaperna vad gäller vindkraftverkens omgivningspåverkan i närområdet genomgående bristfälliga. Vi anser det vara angeläget att ett systematiskt sätt samlar erfaman renheter från de anläggningar byggs. Detta bör göras gemensamt som av Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket.

Vissa lokaliseringar vindkraftverk kan särskilda förutsättningar av ge för att studera eller flera speciella frågor rörande omgivningspåveren kan, beträffande vilka det behövs kunskap. Det är angeläget att såmer dana förutsättningar utnyttjas. För sådana projekt, pilotprojekt, bör det vara en uppgift för Energimyndigheten att besluta för inom program samling, analys och utvärdering kunskaper de särskilda frågor av om om vindkraftverkens eventuella störning omgivningen särskilt av som skall studeras. Finansieringen sådana projekt bör kunna ske inom av

Påverkan och hänsynstaganden l 17

för de stödsystem för forskning och utveckling som finns inom ramen

miljö- och energiområdet.

Stöd för utbyggnad av elnät 119

9¶Stöd för av elnät

utbyggnad

l Lägesrapporten

gjorde vi bedömningen att behov att förstärka el- I Lägesrapporten av i så alla delar landet där vindkraftverk näten kan uppstå gott som av överslagsmässiga beräkningar vi gjorde visar att investebyggs. De ofta uppgår till miljonbelopp. Kostnader som i regel

ringskostnadema

huvudsakligen belastar den etablering skulle medföra att elnätet som når sin kapacitetsgräns.

skall vi i denna del vårt arbete behandla

Enligt utredningsdirektivet av

ersättningar för kostnader för förstärkningar elnät. Som behovet av av utgångspunkt för överväganden ett ekonomiskt stöd anges att en om eventuella ersättningar skulle kunna finansieras med de medel som är anvisade för stöd till installation vindkraftverk, för att därmed skapa av förutsättningar för rationell utbyggnad vindkraften. en av

Remissvar

remissvaren förs fram synpunkter såväl att något stöd inte bör I om det är angeläget med ekonomiskt stöd till erforderliga lämnas som att nätförstärkningar till följd byggandet vindkraftverk. Till de förra av av Krafverksföreningen och Sveriges elleverantörer vilka anser att hör vindkraftverk skall stå för kostnaderna, inte bara för erforägarna av investeringar i elnäten också för nätens drift, underhåll och derliga utan förnyelse. De vidare former bör finnas för att jämna ut de anser att skillnader i kostnaderna kan uppkomma mellan olika anläggsom Svensk Vindkraftförening att kostnaderna för nätutbyggningar. anser naden skall finansieras särskild fond till vilken kraftgenom en skall erlägga schablonbelopp. Schablonbeloppet förutverksägama ett

120 Stöd för utbyggnad av elnät

sätts sättas på en sådan nivå att statliga medel skulle behöva tillskjutas fonden.

9.2 från

Förslag Energimyndigheten

På önskemål av utredningen har Statens energimyndighet redovisat ett förslag till stöd för utbyggnad elnät i samband med anslutning

av av vindkraftverk. I detta avsnitt sammanfattning förslaget. I det

görs en av följande avsnittet redovisar vi våra överväganden och förslag.

Energimyndigheten anser att den strukturella utbyggnaden elnäten är

av en strategisk faktor när det gäller utbyggnaden av stor vindkraftsproduktion. Myndigheten föreslår att investeringsstöd skall kunna lämnas för strukturell utbyggnad elnäten. Kostnaderna för ett sådant stöd

av bör läggas utanför det statliga investeringsstödet på 15 % vid uppför- i ande av vindkraftverk. Myndigheten anser att stödet bör finansieras inom ramen för det statliga bidrag som kan utgå till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten. De medel

som har avsatts för detta kan enligt myndigheten utnyttjas för investering i syfte att förstärka elnät till områden där vindkraft kan komma att etableras i stor skala.

En förutsättning för stöd skulle att kommun i sin fysiska plane-

vara en l ring har avsatt områden för vindkraftverk med en beräknad minsta års- l produktion om 21 GWh eller en effekt på ca 10 MW. Kommunen skulle, tillsammans med berörda elnätsföretag, kunna söka stöd. Kommunen bör ge bygglov för vindkraftverk på annan plats endast det

om finns kapacitet på elnätet.

Förslaget innebär elledning från befintlig regionledning fram

att en en

till en mottagningsstation i vindkraftsområdet och mottagningsstationen skulle omfattas av det statliga stödet. Ägaren vindkraftanläggning

av en skulle stå för kostnaden för anslutningen till en sådan mottagningssta-

i

tion. Kommunen skulle vara beställare av ledning och mottagningssta- l tion och erhålla det statliga stödet för täcka kostnaderna härför. l

att Kommunen skulle kunna få stå för viss del av kostnaden.

48Förordningen 1998:23 om statligt bidrag till lokalt investeringsprogram som

ökar den ekologiska hållbarheten.

Stöd för utbyggnad av elnät 121

9.3¶Överväganden och förslag

Våra här redovisade överväganden stöd rör erforderliga nätförom stärkningar vid etableringar vindkraftanläggningar land. Huruviav da något motsvarande stöd skulle behövas för havslokaliseringar är svårt att bedöma då det bara finns mycket begränsade erfarenheter av

sådana etableringar.

l Lägesrapporten framför vi att det vid havslokaliseringar i många fall bör finnas goda förutsättningar att kunna ansluta till elnät land med tillräcklig kapacitet. Anslutningspunktema till de långa kablar som normalt kommer behövas för att föra i land elektriciteten kan väljas att med hänsyn till nätförutsättningama. Vidare kan kostnaderna för kablar och eventuella nätförstärkningar slås ut den stora produktion som ofta torde komma att utgöra förutsättning för att havslokaliseringar en ekonomiska. skall vara

9.3.1¶Ekonomiskt stöd

l direktivet för utredningen behandlas frågan ersättning för kostnaom der för nätförstärkningar med avseende på de lokala elnäten. Vid en utbyggnad i vindkraftverk med de storlekar som nu är vanliga grupper av 500-1 000 kW kan det dock vara fråga om en sådan stor elproduktion det behövs utbyggnad elnät med högre spänning och som motatt en av spänningen hos vad benämns regionala nät. I våra övervägsvarar som anden stöd till erforderliga förändringar elnäten till följd av om av vindkraftsutbyggnad begränsar vi därför inte till de lokala elnäten. oss

Vi delar Energimyndighetens bedömning att det bör införas möjligen het till ekonomiskt stöd för förstärkning elnäten med anledning av av utbyggnad vindkraften. Från många vindkraftsintressenter har lämav uppgifter till utredningen att planerade projekt, i övrigt i nats om som de ekonomiska kalkylerna har bedömts vara realistiska, inte kan genomföras grund de höga kostnaderna för anslutningen till elnätet. av

En utbyggnad elnätet kan tekniska och ekonomiska skäl inte anav av direkt till den förstärkning skulle erfordras till följd av tillpassas som komsten viss vindkraftsetablering. Därför kan stora språngkostav en nader uppkomma. Enligt vår mening är det inte rimligt att just den etablering vindkraftverk innebär att nätkapaciteten blir otillräcklig, av som är fallet skall bära i princip hela kostnaden för förstärkningen som nu

122 Stöd för utbyggnad av elnät

av elnätet. En förstärkning som också kan nyttiggöras tillav senare kommande såväl elleverantörer elforbrukare. Det är naturligtvis som inte heller rimligt att nätägaren och därmed de elanvändare finns i som det aktuella nätområdet skulle stå för hela kostnaden, speciellt i sådana fall när delar av produktionen skulle leveras utanför området. Ett större kollektiv bör stå for finansieringen erforderliga nätförstärkningar. av

9.3.2 Kriterier för stöd

Att stöd, enligt Energimyndigheten, skall kunna utgå till ledningar fram till sådana områden som i en kommuns planering för mark- och vattenanvändningen har angetts lämpliga for vindkraftverk är i linje med vara våra i tidigare avsnitt redovisade överväganden. Vi förslår där att ställningstaganden till vindkraftverk skall kunna tillåtas bör grundas var överväganden i kommunens översiktsplan. Genom sådana överväganden blir det möjligt för kommun och stat att för skilda områden göra rationella avvägningar med hänsyn till olika ekonomiska förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad och till olika intressen rör marksom och vattenanvändningen. Se kapitel 4

Vi bedömer dock att också områden med lägre kapacitet de 21 GWh än 10 MW som skulle krävas enligt Energimyndigheten kan väl så vara kostnadseffektiva när de ligger i bra lägen i förhållande till de befintliga elnäten.

Att närhet till befintligt nät har betydelse för den specifika kostnaden per producerad energienhet och ekonomiskt till viss del kan kompensera en lägre produktionskapacitet framgår av de exempel kostnader

för nätanslutningar redovisas i Lägesrapporten. Där konstaterade

som vi att de redovisade exemplen aktuella anslutningskostnader visar att det inte finns något direkt samband mellan anslutningskostnaden per kW och hur stor den anslutna effekten är. Kostnaden bestäms nästan helt av det geografiska läget och nätförutsättningarna i området.

Även de kostnadsberäkningar Energimyndigheten redovisar av som i sin rapport framgår betydelsen avståndet till elnätet. Utbyggnadsav kostnaden för en ledning på 5 km för anläggning med kapaciteten en 10 MW 21 GWh per år fördelad på den beräknade elproduktionen under ett år har beräknats till drygt 0,30 kr. För anläggning samma men

49Vindkraften en ren energikälla tar plats SOU 1998:152. -

Stöd för utbyggnad elnät 123

av

med krav på ledning på 20 respektive 30 km har kostnaden beräk-

en

till drygt 0,50 och knappt 0,65 kr. nats

Skiss på nätanslutning till och i ett avsatt område för vindkraftverk

A Av kommun anvisat område för vindkraftverk.

en

Befintlig elledning.

Ny elledning till anvisat område. -

B Fördelningsstation/mottagningsstation.

lokala elnätet; anslutningen till respektive vindkraftverk.

Det --- X Vindkraftverk

denna bakgrund vi att det krav skall ställas ett om- Mot menar som

stöd skulle kunna lämnas bör bestämmas med hänsyn till råde for att

kostnaden för erforderlig nätforstärkning vad gäller såväl

den specifika

ledningar teknisk utrustning, främst fördelningsstation

som annan

för den vindkraftsproducerade elen. Se figur. mottagningsstation

specifikt mått kan användas kostnaderna för nätförstärkningar Som fördelade på det beräknade antalet producerade kWh under en viss

år. På det sättet skulle beaktas både vindenergi-

tidsperiod, t.ex. ett

område och läget i förhållande till lämplig anslutningsresurserna i ett

det befintliga elnätet. Det kan innebära att även områden med

punkt möjlig elproduktion än den Energimyndigheten i sitt förslag

en lägre

i

124 Stöd för utbyggnad av elnät

l

sätter som gräns skulle kunna komma ifråga för stöd till förstärkningar av elnätet.

Vilken specifik nätkostnad bör sättas övre gräns för att stöd

som som skulle kunna utgå får uppskattas mot bakgrund vilka faktiska kost-

av nader som kan bedömas vara realistiska med hänsyn till vindenergitillgången och regionnätens utbredning. Skillnader i dessa avseenden kan motivera olika gränsvärden i skilda delar av landet. Enligt vår uppfattning kan gränsvärdet behöva differentieras också med hänsyn till olika förutsättningar i skilda delar av landet vad gäller vilken storlek ytor som det över huvud taget är möjligt att avsätta som vindkraftsområden, beroende på exempelvis topograñn samt bostadsbebyggelse och annan markanvändning. Olika gränsvärden skulle kunna användas också som ett instrument i energi- och miljöpolitiken, liksom i politiken för regional utveckling, skulle vilja särskilt stimulera vindkraftsutbygg-

om man naden i vissa områden.

Till skillnad från Energimyndigheten anser vidare att bidrag till förstärkning av elnätet skall kunna lämnas också till etableringar ak-

som tualiseras utanför av kommunen i den fysiska planeringen avsatta särskilda områden för vindkraftanläggningar. Förutsättningen för detta skulle dock vara att kostnaden för nätförstärkning uppfyller

en samma krav på kostnadseffektivitet som de som sätts för de anvisade områdena i den delen av landet. Ägaren av en vindkraftanläggning skulle dock stå för den kostnad i normalfallet i ett anvisat område motsvarar kost-

som naden för lokala ledningar för att ansluta samma antal vindkraftverk till en mottagningsstation.

Som vi tidigare har sagt anser vi det inte vara rimligt att elanvändama i ett visst nätområde skall stå för de kostnader som orsakas av elproduktion från vindkraftverk i området. Ägare s.k. småskaliga vindkraft-

av verk högst 1,5 MW är enligt bestämmelser i ellagen undantagna från kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse av elnäten. Det innebär att nätägaren får svara för dessa kostnader som därför slutligt genom nätavgifter betalas elanvändama i det aktuella området. Även

av om flera vindkraftverk är placerade i närheten varandra skall enligt el-

av lagen varje aggregat räknas som en anläggning varför det sammantaget kan bli fråga om betydande kapacitet och därmed stora kostnader. Med den storskaliga utveckling vindkraften det kan bli fråga

av som om anser vi att ellagen bör ändras så att ägaren vindkraftanläggning

av en får svara för sin del kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse

av av elnäten.

5°4 kap. 10 § ellagen 1997:857.

Stöd för utbyggnad av elnät 125

9.3.3¶Finansiering

Innan har klarlagt områden för vindkraftverk kommer att

man var i de kommunala översiktsplanema och vilka kriterier för stöd

anges

skall gälla går det inte att beräkna kostnaderna för det föreslagna som stödet. Vi vill ändå peka på tänkbara finansieringskällor.

I första hand vi att bör pröva möjligheten att rymma kostna-

anser man derna för stödet inom de anslagsramar finns inom energi- och

som miljöområdet. Det är dock inte lämpligt att sikt knyta finansieringen till ett visst befintligt tidsbegränsat bidragssystem, t.ex. det nuvar-

men ande investeringsstödet för vindkraftverk eller systemet för lokala investeringsprogram för ekologisk omställning.

Kan kostnaderna för stödet inte inom de ramar som finns bör

rymmas de finansieras avgift eller skatt som tas ut i konsumtions-

genom en ledet. En samordning bör härvid kunna ske med finansieringen av andra stöd till förnybara energikällor. Om kostnaderna skulle tas ut

höjning skatten på kan den bara bli marginell i förhållgenom en av ande till det totala uttaget skatten år 1998 uppgick till 11 miljar-

av som der kronor.

Att finansiera kostnaderna att lägga avgift på elproduktionen

genom en skulle inte lämpligt eftersom EU:s regler innebär att någon mot-

vara svarande avgift inte kan påföras importerad el.

Övergripande kartläggningar 127

10¶Behov av övergripande kartläggningar

I Lägesrapporten pekar vi att följande tre frågor är av en sådan betydelse för vindkraftens utveckling i landet, att regeringen bör överväga formerna för att ta fram ett övergripande kunskapsunderlag. Det gäller: 0 Vindenergikarteringar

Förutsättningar för havslokalisering 0

Förutsättningar för fjällokalisering 0 l remissvaren över Lägesrapporten framfördes inga erinringar mot att göra dessa kartläggningar. Följande remissinstanser stödjer uttryckli-

vårt förslag kartläggningar: Sveriges Meteorologiska och gen om Hydrologiska Institut SMHI, Banverket, länsstyrelsen i Västerbottens län, länsstyrelsen i Västernorrland, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Stockholms tingsrätt, Falkenbergs kommun, Naturhistoriska riksmuseet, Gotlandsfornsal, Svensk Vindkraftförening, Föreningen Bevara Orustkusten och Naturskyddsföreningen Norrbottens länsförbund. Ett stort antal remissinstanser därutöver delar uttryckligen vår bedömning beträffande en eller två av frågorna.

1 1

Vindenergikarteringar

10. 1 1 Lägesrapporten

. De Vindenergikarteringar har gjorts omfattar södra Sveriges kust-

som områden och vissa andra områden i landet. I Lägesrapporten framför vi att det är angeläget att heltäckande vindenergikartor görs också för Norrlandskusten och fjällområdena. Det är angeläget att gjorda vindkarteringar veri-

128 Övergripande kartläggningar

fieras, bland annat utifrån den faktiska produktionen vid uppförda vindkraftverk, så att man kan bedöma karteringsmetodemas och därmed karteringarnas tillförlitlighet.

Remissvar

Följande remissinstanser stödjer uttryckligen utredningens bedömning vad gäller behovet vindenergikarteringar: Energimyndigheten, Boverket, av SMHI, SGU, länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens, Västra Götalands, Dalarnas och Kronobergs län och Svensk Vindkraftförening.

lO.1.2

Bakgrund

Intresset för att utnyttja vindenergitillgângama till havs i kustnära lägen, längs Norrlandskusten och i fjällen har ökat de senaste åren. Övergripande vindenergikarteringar i dessa delar landet behövs för av att ge vägledning för ställningstaganden till i vilka områden närmare

undersökningar av vindenergitillgângama behöver göras som underlag för bedömningar av om de är tillräckliga för att vindkraftsetableringar

skall vara intressanta.

Möjligheterna till beräkning och kartering energipotentialen begränav sas och kompliceras att av 0 antalet observationsstationer med långa mätserier är otillräckligt för detaljerade karteringar, o variationerna i vindförhållandena är stora mellan olika år och

0 det eventuellt finns långtidsförändringar i vindklimatet. För fjällen gäller dessutom att 0 observationsstationemas omgivningar har starkt varierande terrängformer, vilket försvårar rättvisande vindmätningar och 0 vindsystemen i regel är komplexa.

Från och med 1995 har SMHI genomfört omfattande förändring en av det rikstäckande observationsnätet. Flertalet manuellt betjänade observationsstationer har helautomatiska stationer. Detta har enligt ersatts av SMHI medfört en väsentlig höjning kvaliteten i vinddata. Stationerav nas lägen har också valts för att vara mer representativa för vindmätningar. Detta medför dock ett brott i mätseriema, vilket komplicerar be-

Övergripande kartläggningar 129

räkningar av långtidsmedelvärden och variationer i vindenergipotentialen. SMHI har nyligen genomfört en verifiering av beräkningar av energiproduktionen utifrån gjorda vindmätningar. Enligt SMHI visar denna verifiering att den använda metoden för beräkningar ger mycket god överensstämmelse med den faktiska energiproduktionen. Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet betonar i sitt remissvar vikten av att verifiera de tidigare gjorda vindenergikarteringarna, innan nya karteringar görs. Man framhåller också vikten av att i fjällen göra vindmätningar för att kunna utveckla modeller som kan öka tillförlitligheten hos framtida vindkarteringar. Institutionen har utvecklat en modell MIUU-modellen för vindenergiberäkningar, som man anser ge bättre överensstämmelse med faktiskt uppmätt produktion längs kusterna och över Östersjön än de tidigare gjorda beräkningarna.

10.1.3¶Överväganden och förslag

Hittills gjorda vindenergikarteringar bör kompletteras så att alla vindintressanta områden i landet blir karterade. Kust- och havsområden och fjällvärlden, där vindenergipotentialen är stor, bör prioriteras. Utvecklingsinsatser bör övervägas som sikt kan avhjälpa de brister som nämns i de fem punkterna som redovisas i föregående avsnitt. Då det befintliga observationsnätet är för glest för att medge mer detaljerade karteringar, måste beräkningar av lokala och mellanskaliga vindförhållanden göras med hjälp av modeller. Beräkningar med den s.k. WASP-modellen, som är den som normalt används, bedöms ge god överensstämmelse med faktisk vindenergitillgâng i mindre komplex terräng. För studier av luftens strömning i komplex terräng och över hav behöver man anpassa och verifiera tillgängliga modeller, alternativt utveckla nya. Vindkraftverks faktiska elproduktion bör följas upp och användas för verifieringar av gjorda vindberäkningar. Energimyndigheten bör ges ett ansvar för att sammanställa uppföljningsdata.

5 191198

-

130 Övergripande kartläggningar

10.2 för havslokalisering Förutsättningar

10.2. 1 Lägesrapporten

I Lägesrapporten konstaterar vi att etablering vindkraftverk till havs

av

många komplexa frågeställningar kring olika områdens förrymmer utsättningar. För att kunna bedöma havslokaliseringar är lämpliga

var

övergripande, strategisk helhetssyn med hänsyn till bland krävs en annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar. En sådan samlad nationell överblick till grund för riktlinjer för fysisk planering och tillståndsprövning av vindkraftsetableringar till havs är angelägen mot bakgrund av de ökade anspråken på utbyggnad till havs. Vi gör i Lägesrapporten bedömningen att det är till havs den avgjort största potentialen för vind-

som kraftsutbyggnad finns i landet. Behovet bättre beslutsunderlag för ställningstaganden till lokalise-

av ring vindkraftverk till havs har tydligt kommit till uttryck i svar på

av vår enkät till myndigheter och organisationer som redovisas i Lägesrapporten. Ett sådant behov bekräftas i remissbehandlingen av den föreliggande ansökan om etablering av en stor vindkraftspark vid Lillgrund utanför Malmö. Boverket efterlyser i sitt remissvar en, med Danmark kartläggning de samlade förutsättningarna för

gemensam, av vindkraftsetablering i Öresund. Det danska miljö- och energiministeriet har i samråd enligt ESBO-konventionen till Naturvårdsverket fört fram att Den Danske Naturfredningsforeningen, Friluftsrådet och Dansk Omitologisk Forening har redovisat ett behov av en kartläggning av de samlade lokaliseringsförutsättningama för vindkraftverk i Öresund.

Remissvar

I remissvaren över Lägesrapporten stödjer uttryckligen följande instanser våra bedömningar behovet kartläggning förutsättningarna för

om av en av havslokalisering: Energimyndigheten, Boverket, SMHI, Naturhistoriska riksmuseet, Kustbevakningen, länsstyrelserna i Uppsala, Hallands, Södermanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens, Orust kom-

Tanums kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Malmö mun, kommun, Stockholms tingsrätt, länsmuséerna i Kalmar, Bohuslän, Västernorrland, Gotland och Västerbotten, Kraftverksföreningen, Svensk Vind-

Övergripande kartläggningar 131

kraftförening, Sveriges Ornitologiska Förening och Naturskyddsföreningen Norrbottens länsförbund.

10.2.2 överväganden och förslag

En utredning central nivå bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningama för etablering vindkraftverk till havs

av och i kustzonen. Den bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för vindkraftsexploatering. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, men också att ge ett bra kunskapsunderlag för konkreta vindkraftsprojekt. Skälen till att även kustzonen strandzonen fastlandet och öarna i

skärgården bör ingå i studien är dels att detta område, bland annat

landskapsbildsmässigt, ofta står i direkt kontakt med det öppna havet. Hela landet bör omfattas av utredningen och regionala fördjupningar bör göras inom områden med många till vindkraftsetablering motstående intressen, som har identifierats i den landsomfattande kartläggningen. Scenarier bör belysa såväl förutsättningar för elproduktion från vindkraft konsekvenserna för motstående intressen vindkrafts-

som av utbyggnad olika omfattning.

av

Utgångspunkter

Inför ett ställningstagande till den av oss föreslagna utredningen lämnar vi i det följande några utgångspunkter. Etablering av vindkraftverk till havs kan jämfört med etablering på land bedömas ha två viktiga fördelar

Vindenergiinnehållet är normalt mycket större i havsområden 0 0 Konfliktema med andra intressen är troligtvis mindre inom stora

områden

132 Övergripande kartläggningar

Uppförande och drift av vindkraftverk till havs innebär problem som inte uppstår vid uppförande på land. De viktigaste bedömer vi vara följande. Det är dyrare och svårare att bygga fundament som måste tåla att bli utsatta för isrörelser, vågor, strömmar och korrosion Det är dyrare och svårare att bygga elnätsanslutningar Underhåll och service försvåras Bottenförhållanden är i regel endast översiktligt karterade, vilket kräver detaljerade undersökningar vid varje etablering Risker för påsegling av fartyg

Följande kartläggningar av tekniska/ekonomiska aspekter bedömer vara viktiga att genomföra. Vindkarteringar Sjömätningar vattendjup Kartläggning av maringeologiska förutsättningar

bottenbeskaffenhet

Kartläggning av ström-, våg- och isförhållanden

Vad gäller motstående intressen bör uppgifter om följande frågor sammanställas. Marinarkeologi bland annat skeppsvrak Hur vindkraftverk till havs påverkar natur- och kulturmiljövärden land Marina naturvärden lekbottnar, flyttningsvägar för fåglar, sälskyddsområden m.m. Rekreationsområden för båtliv m.m. Försvarets intresseområden Områden med värdefulla ämnen och mineral Sjöfartens viktigaste farleder Fiskets intresseområden Flygets behov av hinderfrihet

Övergripande kartläggningar 133

För dessa sammanställningar finns visst underlag i rapporten Hushållning med mark och vatten 2 SOU 1974:54 och i rapporten Läge för vindkraft SOU 1988:32. Mycket detta underlag behöver dock

av aktualiseras.

10.3 för

Förutsättningar fjällokalisering

10.3. 1 Lägesrapporten

Mot bakgrund i fjällområdet kan förvänta sig att anspråk på

av att man vindkraftsetableringar kommer att öka starkt framför vi i Lägesrapporten att det för dessa områden behöver göras samordnade och övergripande studier förutsättningarna för lokalisering av vindkraftverk.

av I Lägesrapporten konstaterar vi att etablering vindkraftverk i fjällen

av

många komplexa frågeställningar kring olika områdens förutrymmer sättningar. För att kunna bedöma fjällokaliseringar är lämpliga

var krävs övergripande strategisk helhetssyn med hänsyn till bland annat

en ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar. En sådan samlad nationell överblick skall tjäna grund för riktlinjer för fysisk planering och tillståndspröv-

som ning. Två förhållanden framhåller vi särskilt viktiga att notera.

som

Bevarandeintressena är utbredda och överlag mycket starka från 0

såväl sociala som vetenskapliga synpunkter.

0 Vindenergipotentialen bedöms vara stor.

Remissvar

Följande remissinstanser stödjer uttryckligen utredningens förslag om

nationell kartläggning för fjällen; Boverket, SMHI, Riksantikvarieen ämbetet, Banverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län, länsstyrelsen i Norrbottens läns, länsstyrelsen i Västernorrland, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Stockholms tingsrätt, Jokkmokks kommun, Åre kommun, Naturhistoriska riksmuseet, Västerbot-

Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening, tens museeum,

134 Övergripande kartläggningar

Svenska Samernas Riksförbund och Naturskyddsföreningen Norrbottens länsförbund

10.3.2 överväganden och förslag

En utredning central nivå bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningama för etablering av vindkraftverk i fjällen, men också i förfjällsområdet. En viktig utgångspunkt for lokalisering av vindkraftverk i fjällen är den befintliga infrastrukturen, bland annat elnät och vägar. Utredningen bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för vindkraftsexploatering. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, men också att ge ett bra kunskapsunderlag för konkreta vindkraftsprojekt. Skälen till att även förfjällsområdet bör ingå i utredningen är att vindenergipotentialen sannolikt lokalt är mycket god även i detta område, samt att konflikter med motstående bevarandeintressen kan antas i regel bli mindre än i fjällområdena. Den av oss förordade utredningen central nivå bör beakta de övergripande ställningstaganden om avvägningar av olika intressen i fysisk planering samt de principiella överväganden om samordning och mångbruk av olika verksamheter, som kommit fram inom ramen för den s.k. FjällAgendan som utvecklas i Jämtlands och Västerbottens län. 0 I Regeringens proposition prop. 1997/98:145 Svenska miljömål redo-

visas ett förslag om regionala miljö- och hushållningsprogram RMHP. Med hänvisning till regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet sägs i propositionen att centrala verk bör utarbeta

en

översikt över områden där behovet av RMHP är särskilt framträdande i

ett riksperspektiv. En nationell kartläggning av de samlade lokaliseringsförutsättningarna för vindkraftverk i fjällområdet bör samordnas med det RMHP-arbete som kan komma att ske där.

Utgångspunkten

Inför ett ställningstagande till den av oss föreslagna utredningen lämnar vi i det följande några utgångspunkter. Etablering av vindkraftverk i fjällen har viktiga fördelar jämfört med etablering på land i övriga delar av landet.

Övergripande kartläggningar 135

Mycket stora områden med mycket god vindpotential. Många områden i fjällen där det finns goda vindförutsättningar är exploaterade vägbyggen, Vattenkraftverk, mycket stora kal-

genom hyggen med mycket långsam eller utebliven återväxt, större kraftledningsstråk och turistanläggningar. Bebyggelse är betydligt glesare än i övriga Sverige vilket ger mindre restriktioner för lokalisering av vindkraftverk.

Följande särskilda frågor behöver uppmärksammas vid bedömningar av lämpliga lokaliseringsplatser for vindkraftverk i fjällen. Bevarandeintressena är utbredda och överlag starka jämför med det

nationella miljökvalitetsmålet storslagen fjällmiljö.5

Det finns många områden med stort värde för friluftsliv och turism. Metoder för vindberäkningar i komplex terräng behöver vidareutvecklas se avsnitt 10.1. Metodik för kartering områden med risk för att vindkraftverk

av utsätts för isbildning. Rennäringens och den samiska kulturens intressen.

5 Prop. 1997/98: 145

Skrivelse från Svensk Vindkrafförening 137

Skrivelse från Svensk Vindkraftförening

Utredningens sakkunnige inom vindkraftsbranschen har haft en beredningsgrupp med representanter från Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening ,SVIF, och Sveriges Elleverantörer.

På några punkter har SVIF kunnat dela utredningens slutsatser.

Planeringsmål och riksintresse för vindkraft Utredningen föreslår planeringsmål att identifiera och redovisa områ-

som den för vindkraftverk med energiproduktionen 10 TWh/år, vilket enligt SVIF motsvarar effekten 5 000 MW. SVIF att detta planeringsmål

ca anser måste omsättas till nationella utbyggnadsmål med förslagsvis en utbyggnadstakt 200-300 MW/år.

SVIF föreslår följande planeringsmodell:

Statens Energimyndighet ,STEM, för enhetlig inventering

ansvarar en

lämpliga vindkraftsområden i hela landet. Den görs med hjälp av

av några objektiva kriterier t.ex. vind, avstånd till bebyggelse m.m.

Riksdagen beslutar nationella utbyggnadsmål 10 och 15 år.

om om

STEM tar fram underlag för ett sådant beslut.

Efter riksdagsbeslut utarbetar STEM ett förslag till fördelning av

lämpliga vindkraftsområden för regioner och län, så att det blir möjligt

att nå de beslutade nationella målen. 4. Länsstyrelserna bearbetar STEMs förslag och fördelar mål kom-

muner. Kommunerna redovisar vindkraftsområden i översiktsplanema.

Generella förbud mot än 10 MW vindparker i vissa regioner

mer Bohuslän, Öland m.fl. upphävs. Detta kräver lagändring.

en

138 Skrivelse från Svensk Vindkrafiförening

2. Stöd för utbyggnad elnät av

Vindkraftsutredningen föreslår att ett statligt stöd skall utgå för utbyggnad av elnät och att kommuner skall söka detta stöd.

SVIF anser att nätbolagen skall söka statligt stöd och att beräkningsunderlaget skall skickas för granskning till Energimyndigheten. Att låta kommunerna söka detta stöd är enbart ytterligare komplikation då de en oftast saknar kompetens inom detta speciella teknikområde. Stöd till nätanslutning skall handläggas helt oberoende kommunernas tillav

ståndsprövning för att komplicera sökandenas handläggning vind-

av kraftprojekten t.ex. vid besvär över beslut ansökan att bygga och driva om

vindkraftsprojekt.

SVIF föreslår enkel och generell beräkningsmetod för hela landet. en Vindkraftsintressenter betalar ett schablonbelopp på 500 kr/kW till en statlig fond och vid behov tillskjuts statliga medel till denna fond. Statens stöd till vindkraftsprojekt skall uppgå till högst 1 300 kr/kW. Om nätkostnaden är högre än 1 800 kr/kW betalar intressenten kostnaden därutöver. Alternativt kan nämnda kostnader för nätanslutning omräknas till ovan en kostnad per producerad kWh med antagandet att varje kW vindkraft under ett normalår producerar förslagsvis 2 000 kWh. Detta förslag kräver en ändring av ellagen. Ändringen bör utformas så att lagen även kan tillämpas för småskalig vattenkraft och små biobränsleanläggningar.

3. Ljud från vindkraftverk

I Sverige tillämpas Naturvårdsverkets ,SNV, riktlinjer för industriellt buller. I dessa riktlinjer anges riktvärdet 40 dBA för bostäder I Danm.m. mark används ofta riktvärdet 45 dBA intill bostadshus. När vindkraftverk är i drift är bakgrundsljudet ofta än 40 dBA.Det är mycket svårt mer att mäta ljudnivån från tillkommande energikälla skillnaden i ljudnivån en om är mindre än 5-6 dBA mellan ljudkälloma.

De erfarenheter, många medlemmar i SVIF har, är att vid prövning som av tillstånd för vindkraftverk förekommer det att människor anser att myndigheten skall tillstånd till vindkraftsprojektet med motiveringen ge att ljudet från vindkraftverk kan komma att störa de närboende. När vind-

Skrivelse från Svensk Vindkrafförening 139

kraftverken har byggts förekommer det mycket sällan att de närboende klagar ljud från verken. I Sverige har det gjorts mycket få uppföljande mätningar ljudemissionen från vindkraftverk i drift.

av

I Danmark har det förekommit många tidningsartiklar, som pekat på att ljud från vindkraftverk har varit ett allvarligt problem. En äldre dansk undersökning visade att endast i fem fall totalt ca 2 500 vindkraftverk

av

ljudet högre än riktvärdet 45 dBA. var

SVIF att SNVs riktlinjer för industriellt buller skall tillämpas vid

anser lokalisering vindkraftverk, dock borde riktvärdet ,40 dBA, änd-

av

till den danska nivån 45 dBA, så att hänsyn tas till bakgrundsras

üudet

Skuggor

SVIF att det Utredningen föreslagna högsta värdet 10 timmar

anser av faktisk skuggtid/år- skall tillämpas. Mätning skuggor skall ske intill

av bostadshus.

För inte alltför områden skall tas bort möjliga att bygga vind-

att stora som kraftverk på, bör i ett bygglov föreskriva att vindkraftverket skall

man

de tider då skuggstörning bostäder eller arbetsplatser förekomstoppas av

SVIF föreslår att Energimyndigheten stöder utveckling av ett instrumer.

mäter skuggtiden. Med hjälp styrutrustning bör detta inment, som av en

automatiskt kunna signaler till vindkraftverket när det skall strument ge stanna och åter starta, så att riktvärdet hålls.

Vallentuna 1999-06-07

Svensk Vindkraftförening

Gunnar Grusell

Bilageförteckning 141

BILAGEFÖRTECKNING

143 Bilaga 1 Direktivet

Lägesrapporten 149 Bilaga 2 Sammanfattning av

Direktiv Bilaga 143

Kommittédirektiv

Förutsättningar för lokalisering vindkraft

av

Dir. 1998:35

Beslut vid regeringssammanträde den 23 april 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att

sammanställa aktuella uppgifter och erfarenheter av utbyggnaden av om land- och havsbaserad vindkraft, förutsättningarna för fortsatt utbyggnad vindkraft i analysera en av - Sverige, lokalisering underlag inför beslut tillstånd föreslå kriterier för som om lokalisering land- och havsbaserad vindkraft. Utredaren skall även till av förstärkning lokala elnät, främst vid kusterna och i redovisa behov av av samband med utbyggnad vindkraft, och i det sammanhanget fjällen i av och förutsättningar för ekonomisk ersättning till överväga behovet av

nätägare.

Bakgrund

Utbyggnaden vindkraften hittills

av

lämnade den regeringen tillsatta Vindkraftsutredningen l juni år 1988 av för vindkraft SOU 1988:32, där förutsättningar för ett betänkande, Läge redovisades. Vindkraftsutredningens huvudsaklilokalisering vindkraft av bedöma i Sverige det är lämpligt att placera stora ga uppgift var att var

vindkraftverk i antal från det Vindkraftsutredningens betänkande läm- Under ett år att vindkraft i Sverige med grannländer utgjorts av

nades har utbyggnaden av

där varje aggregat är på högst 600 enstaka aggregat och mindre grupper har i vissa fall orsakat konflikter med andra intres-

kW. Denna utbyggnad

Erfarenheterna från Danmark

främst natur- och kulturmiljöintressen.

sen,

144 Bilaga 1 Direktiv

visar att en kraftig utbyggnad mindre vindkraftverk förutsätter av en omsorgsfull planering på kommunal nivå. Boverket utgav därför i samråd med NUTEK och Naturvårdsverket Allmänna Råd 1995:1 Etablering vindkraft land efter av ett rege-

ringsuppdrag. I denna har angetts metoder for lämplig lokalisering

en

utifrån hushållningsbestämmelsema i lagen 1987: 12 om hushållning med

naturresurser naturresurslagen och i enlighet med plan- och bygglagen 1987:10, miljöskyddslagen 1969:387, naturvårdslagen 1964:822 m.f1. lagar. Den kommunala fysiska översiktsplaneringen grunden anges som för att hantera och förebygga konflikter mellan allmänna intressen och vindkraft. De mest berörda länsstyrelserna har också tagit fram underlag som sedan i större eller mindre grad legat till grund för kommunernas hantering av vindkraften i sina Översiktsplaner. Intresset for att bygga ut vindkraften i större skala har successivt ökat. Detta gäller även för lägen till havs och i den svenska fjällvärlden. Eftersom vindkraft är förnybar energikälla har i flera sammanhang en staten vidtagit åtgärder för att främja ökad användning vindkraft bl.a. en av mot bakgrund omställningen det svenska energisystemet och av av för att begränsa användningen av fossila bränslen och så sätt minska utsläppen av koldioxid. För närvarande stöds vindkraft 15 %

genom investeringsstöd

samt en s.k. miljöbonus som motsvarar den energiskattenivå for elkraft som gäller vid hushållsforbrukning. Bonusen utgår i flertalet fall till de

som yrkesmässigt levererar vindkraftsproducerad el.

Motstridiga intressen

Områden är särskilt lämpliga for anläggningar som för energiproduktion skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder kan påtagligt försvåra som tillkomsten sådana anläggningar. Detta framgår kap. av av 2 8 § naturresurslagen. Innebörden bestämmelserna är bl.a. skydda av att områden med särskilda kvaliteter i fråga vindkraftsproduktion åtgärder om mot som kan göra det svårare att i framtiden utnyttja områdena för detta ändamål.

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK,

numera Statens energimyndighet har i samarbete med berörda länsstyrelser inlett arbete ett med att avgränsa områden kan riksintresse som anses vara av för vindkraft. Försvarsmakten genomför för närvarande

ett forsknings- och utvecklingsprojekt för klarläggande störning radarspanings-, signal-

av av spanings- och radiolänksystem från olika vindkraftverk med varierande utformning, konstruktion och gruppering.

Direktiv Bilaga 1 145

Områden som är lämpliga för vindkraft är ofta sådana områden som är skyddsvärda grund natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till

av friluftslivet. Intresset av att bygga ut vindkraften riktas således ofta mot de kust- och fjällområden som i sin helhet anses vara av riksintresse enligt 3 kap. naturresurslagen. Uppförande av vindkraftverk har ofta en påtaglig inverkan omgivningen. Vid tillståndsprövning är det därför vanligt att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter allt oftare ställs inför konflikter mellan intresset att bygga ut vindkraften och andra mark- och vattenanvändningsintressen. Det kan gälla frågor om natur- och kulturmiljön inklusive inverkan landskapsbilden, fisket, friluftslivet och totalförsvaret, vilka i många fall även utgör riksintressen enligt 2 och 3 kap. naturresurslagen. Dessa frågor behandlades av Vindkraftsutredningen, som förutsatte att en närmare avvägning mellan olika motstående intressen redovisas i kommunens översiktsplan enligt plan- och bygglagen.

Det behövs bättre planering Frågan om vindlkraftens hantering i den kommunala planeringen har behandlats i Plan-- och byggutredningens slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen SOU 1996:168. Utredaren konstaterar att behandlingen av vindkraften i kommunernas planering varierar och att flertalet vindkraftverk i landet har prövats enbart i samband med prövning av ansökan om bygglov. Utredaren anser att vindkraften inte bör särregleras i plan- och bygglagen, men föreslår en generell skärpning av kravet på när detaljplan skall upprättas i syfte att gynna en planmässig hantering av anläggningar med betydande inverkan på omgivningen. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Behovet av en kommunal planering för vindkraftsutbyggnad har även aktualiserats i skrivelser till regeringen. Naturvårdsverket har i skrivelser år 1992 och 1996 dnr M92/3827/7 och M96/1288/7 enligt 6kap. 2§ naturresurslagen till regeringen anmält behov fördjupad planering för utbyggnad vindkraft på Öland och

av av Gotland. Boverket har i skrivelse dnr M97/404/7 enligt 6kap. 2§ naturresurslagen till regeringen anmält behov av fördjupad planering för utbyggnad vindkraft på Öland. Orust kommun har i skrivelse dnr M

av en 96/3916/7 begärt att regeringen skall pröva frågan om hur de motstående samhällsintressena i fråga vindkraftsetablering skall kunna bedömas

om och samordnas. Även andra skrivelser avseende vindkraftsetablering har kommit till regeringen.

Utbyggnad av vindkraftverk kan beroende lokaliseringen medföra ett behov av förstärkningar av lokala elnät. Kostnaderna för dessa förstärkningar skall enligt ellagen 1997:857 finansieras av det nätföretag

146 Bilaga l Direktiv

som innehar nätkoncession för det aktuella lokala nätet. Kostnaderna för förstärkningama förs genom nättariffema vidare till nätföretagets kunder.

NUTEK har i rapporten Utvecklingen på elmarknaden 1997 dnr N97/3274 påpekat att koncentrationen

av småskalig elproduktion, främst

vindkraft, i vissa delar landet har medfört omfattande av ett behov av att förstärka det lokala elnätet. Det kan befaras elkundema i dessa att områden får betala en betydligt högre nättariff än de skulle ha gjort med en mindre omfattande etablering småskalig elproduktion. Problemen kan bli av särskilt stora i nätområden utpräglad

av landsbygdskaraktär, exempelvis vid

kusterna och i fjällen, där ett litet kundkollektiv kan belastas med

betydan-

de kostnader nätutbyggnaden upphov till. som ger

Utbyggnad av vindkraft behöver utredas vidare

Förutsättningarna för utbyggnad vindkraft har förändrats i en av väsentliga avseenden sedan Vindkraftsutredningen redovisade sitt betänkande. Det är angeläget att få samlad bild hur fortsatt

en av en vindkraftsutbyggnad

kommer att inverka på hushållningen med mark- och vattenresurser i berörda delar landet. Det är i första hand kommunernas av ansvar att genom avvägningar i den översiktliga planeringen verka för att etableringsområden för vindkraft lokaliseras på ett sätt inte leder till som stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och

som är förenligt med

bestämmelser hushållningen med mark och om vatten i naturresurslagen. Samrådet med länsstyrelserna är betydelse i detta av stor sammanhang. Skrivelsema till regeringen aktualiserar också behovet av överblick över läget i fråga vindkraftens utbyggnad i landets om olika delar samt av

förbättrad kunskap och metodutveckling det gäller när planering inför

beslut om tillstånd till lokalisering land- och havsbaserad av vindkraft. Metoder för planering inför beslut tillstånd för

om lokalisering av land-

och havsbaserade vindkraftsanläggningar behöver förbättras. Samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas.

Lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering i olika situationer behöver

utvecklas för att främja långsiktigt god hushållning med

en mark och vatten. Frågor som behöver belysas i detta sammanhang bl.a. är miljökonsekvenser lokalisering till av havs och på land, t.ex. vad gäller buller, påverkan på beteendet hos fåglar, fiskar, sälar Även m.m. konsekvenser för landskapsbilden och för verksamheter sjöfart, fiske, som försvar liksom frågor rör klimatförhållanden som och geografiska begränsningar behöver belysas. Myndigheternas tillståndsprövning vindkraftsärenden av bör därmed underlättas.

Direktiv Bilaga l 147

Behovet av planering m.m. är särskilt påtagligt när det gäller utbyggnad av vindkraft i större skala antingen genom stora anläggningar eller genom koncentration av flera mindre aggregat till ett begränsat område. Det är emellertid angeläget att också den pågående utbyggnaden av mindre fristående anläggningar för lokalt bruk uppmärksammas. Också sådan utbyggnad innebär ofta konflikter med motstående intressen och bör därför behandlas i den kommunala planeringen. Denna fråga ingår i den ovan redovisade översynen av plan- och bygglagen.

En rationell utbyggnad vindkraften förutsätter att behovet nätför-

av av stärkningar vägs i lokaliseringsbesluten. Behovet av nätförstärkningar i lokala elnät behöver därför undersökas och kostnadsberäknas. Därvid bör klarläggas i vad mån någon form av ekonomisk ersättning till nätägaren i samband med nätförstärkningar är en förutsättning för att en utbyggnad skall komma till stånd i olika situationer. En utgångspunkt för överväganden om lämpligheten av ekonomiskt stöd bör vara att eventuella ersättningar finansieras med de medel som är anvisade för stöd till installation av vindkraftverk, för att därmed skapa förutsättningar för ratio-

en nell utbyggnad av vindkraften.

Uppdraget Utredaren skall i en första etapp ställa samman uppgifter om dagens situation när det gäller intresset att bygga ut vindkraften och konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och land och i olika delar av landet. Denna lägesanalys bör innefatta aktuella anspråk exploatering och anspråk på längre sikt, problembild samt behov av underlag för tillståndsprövning och planering m.m. I sitt arbete skall utredaren samråda med bl.a. berörda myndigheter. Utredaren skall studera nyare inhemska och internationella erfarenheter och det eventuella behovet av särskilda kommunala insatser. Utredaren skall vidare undersöka behovet och kostnaderna för förstärkningar av lokala elnät, främst vid kusterna och i fjällen.

Utredaren skall redovisa denna del av sitt arbete i en delrapportering till regeringen senast den 1 december 1998.

I en andra etapp skall utredaren föreslå kriterier för lokalisering av vindkraft mot bakgrund av kravet en långsiktigt god hushållning med mark och vatten samt skyddsbehoven vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör vara anpassade för olika situationer och olika delar av landet. Utredaren skall vid behov föreslå åtgärder, bl.a. i fråga

om eventuell ersättning för kostnader för nätförstärkningar i lokala elnät när och om vindkraftproduktionen byggs ut. I sitt arbete skall utredaren samråda med bl.a. berörda myndigheter.

148 Bilaga 1 Direktiv

Utredaren skall redovisa resultatet sitt arbete till regeringen senast

av den ljuni 1999.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning regionalpolitiska konsekvenser

om av dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisa jämställdhetsaspekter dir. 1994:124 samt redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. De ekonomiska konsekvenserna åtgärder och förslag skall redovisas.

av Förslag till finansiering skall lämnas enligt dir. 1994:23.

Miljödepartementet

Lägesrapporten Bilaga2 149

Sammanfattning av Lägesrapporten

Lägesrapporten Bilaga2 151

Sammanfattning i delrapportenSOU:152

Vindkraften en ren energikälla tar plats

Utdrag

Vindkraft i Sverige

Av kapitel 2 framgår att den installerade effekten i svenska vindkraftverk har ökat nästan tjugo gånger under den senaste sjuårsperioden. Vid årsskiftet 1997/1998 fanns det 120 MW installerad effekt. Fram

ca t.0.m. oktober i år 1998 hade den installerade effekten ökat till omkring 165 MW och antalet verk till över 400. De flesta Vindkraftverken finns Gotland, Öland och vid kusterna i södra Sverige.

Vindkraftverken producerade under år 1997 omkring 0,2 TWh. Elkonsumtionen i Sverige uppgår till ca 140 TWh per år. Vindkraftverkens produktion har under treårsperioden 1995-1997 ökat med ca 40 % per år. År 1998 kommer produktionen att bli 0,3 TWh, vilket innebär

ca en ökning med än 45 %jämfort med år 1997.

mer Vindkraftverkens storlek har ökat snabbt. De första serietillverkade verken, under 1980-talet, hade effekt på omkring 50 kW. Den vanli-

en

effektstorleken hos vindkraftverk som under senare år har tagits i ga drift ligger i storleksordningen 500-650 kW, dvs. tio gånger större och

Vindkraftverk på till 1 700 kW introduceras nu den mer. upp ca kommersiella marknaden och ännu större verk är aviserade. Vindkraftverken har också blivit högre. Tomhöjden på ett verk under 100 kW är mindre än 30 m. Ett vindkraftverk i storleksklassen 500 kW är 40-70 m högt. De i svaren på enkäten till länsstyrelserna redovisade planema att bygga vindkraftverk visar fortsatt snabb utbyggnad, i första hand

på en

verk i storleksklassen 500-750 kW. Även större verk, till av upp ca 1 7000 kW, väntas bli allt vanligare. Utvecklingstendensema i olika delar landet visar att utbyggnaden kan väntas öka starkt norrut, såväl

av längs norrlandskusten som i fjällen. Större etableringar till havs kan också väntas i framtiden.

152 Bilaga Lägesrapporten

Omgivningspåverkan

I kapitel 3 redovisar frågor som är betydelse för att bedöma vindav kraftverkens påverkan omgivningen. Kunskaperna vindkraftverom kens omgivningseffekter är dock dåligt systematiserade. Det är angeläget att erfarenheterna av uppförda vindkraftverk bättre tas till och vara sammanställs så att de kan tjäna underlag, när skall bedöma som man lämpligheten av kommande lokaliseringar vindkraftverk. av

Vindkraften är förnybar energifonn inte medför några utsläpp en som av för miljön skadliga ämnen. Elproduktion vindkraftverk genom ersätter från anläggningar eldade med fossila bränslen, utsläpp som ger till luften av skadliga ämnen.

Den direkta markåtgången för ett vindkraftverk är i regel liten och de areella konflikterna begränsade då marken kan nyttjas tätt inpå ett vindkraftverk. Genom visuell påverkan på landskapet, ljudstömingar och blixtrande skuggor när rotorbladen klipper solljuset kan emellertid omgivningen påverkas på stora avstånd från ett vindkraftverk.

Påverkan på landskapsbilden är den fråga i våra enkäter som svaren tydligt framstår viktigast när det gäller vindkraftverkens omgivsom ningseffekter. För att kunna bedöma hur vindkraftverk bör lokaliseras l med hänsyn till den visuella påverkan behöver landskapsanagöras en lys, som karaktäriserar landskapet med avseende på vilken tålighet det har för vindkraftverk. Vi har initierat rikstäckande studie skall en som ge utgångspunkter för sådana analyser och exempel placering och utformning av vindkraftverk i olika för landet typiska landskap.

Ett vindkraftverks torn och rotorblad kan störa elektromagnetiska kommunikationssystem, t.ex. TV, radio och radar samt system för radiolänk- och satellitkommunikation. Det militära försvarets radar- och signalspanings- och radiolänksystem har i vissa delar landet medfört av stora restriktioner mot etablering vindkraftverk. av

Kunskaperna om vindkraftverkens effekter för djurlivet är mycket begränsade. Vad gäller fåglar tyder gjorda undersökningar på att sträckande fåglar i liten utsträckning kolliderar med vindkraftverk. En barriäreffekt kan uppkomma många vindkraftverk står tätt på tvärs flygom riktningen. För såväl häckande rastande och födosökande fåglar som kan vindkraftverk ha skrämmande effekt, det varierar från en men art till art.

Varken vilda eller tama däggdjur verkar störas vindkraftverk. Hur av på vindkraftverk saknas det dock erfarenheter Vid 9 renar reagerar av.

Lägesrapporten Bilaga 2 153

havslokalisering och strandnära lokalisering torde påtagliga störningar

sälar och andra däggdjur sannolikt kunna uppkomma bara i vissa av känsliga områden.

Lek- och uppväxtområden för fisk och andra marina arter kan skadas

ett vindkraftverks fundament, kabeldragningar m.m. Fundamentet av kan å andra sidan förutsättningar medför positiva effekter för

ge som fisk och andra marina djur, liksom växter, genom att det kan fungera

ett artificiellt Ljud sprids i vattnet kan ha betydelse för som rev. som fiskars beteende. Även elektromagnetiska fält runt kablar och generato-

kan påverka fiskarna. rer Den samlade påverkan till följd vindkraftverk och tillhörande vägar,

av ledningar, kablar kan ändra biotopen i ett område och därigenom

m.m. påverka förutsättningarna för olika arter.

Vindenergiintressets tyngd

Platser med för vindkraftverk bra vindförutsättningar finns ofta i områden är stort värde för natur- och kulturvärden och för friluftsli-

som av vet. Frågor hur vindkraftsintresset skall vägas mot dessa andra in-

om tressen tas upp i kapitel

Den svenska energipolitiken är allmänt inriktad på att stimulera fömyelsebara och miljövänliga energikällor. Något långsiktigt mål för vindkraftens roll i det svenska energisystemet har dock inte lagts fast. För att skall kunna göra i ett långsiktigt perspektiv välgrundade av-

man vägningar mellan vindkraftsintresset och andra intressen menar vi att statsmakterna skulle behöva precisera vilket mål som skall gälla för produktionen av från vindkraftverk.

Hur lokaliseringen vindkraftverk bör hanteras med avseende på hus-

av hållningen med mark- och vattenområden är fråga som vi har till

en uppgift att närmare överväga i det fortsatta arbetet. Vi gör emellertid redan den bedömningen att de kommunala översiktliga planerna i

nu högre grad bör användas för att i ett helhetsperspektiv överväga mera omfattande utbyggnader av vindkraften. En viktig problemställning härvid är hur vindkraften kan hävdas ett allmänt intresse i förhål-

som lande till olika etablerade bevarandeintressen.

154 Bilaga Lägesrapporten

Splittrad prövning

Enligt miljöskyddslagens ML bestämmelser prövas vindkraftverk beroende på effekten skilda instanser; kommun, länsstyrelse, Konav cessionsnämnden för miljöskydd respektive regeringen. Som redovisas i kapitel 5 har detta, enligt enkätsvaren, medfört större etableringar att styckas upp, vilket innebär svårigheter att göra helhetsbedömning en av den samlade utbyggnaden i ett område. Man pekar även på brister i samordningen av prövningen enligt miljöskyddslagen och prövningen enligt plan- och bygglagen.

Förstärkning av elnät

l kapitel 6 gör vi bedömningen att behov att förstärka elnäten kan av uppstå i så gott som alla delar landet där vindkraftverk byggs. I vissa av delar av landet finns redan ett omfattande sådant behov. Kostnaderna belastar i regel den etablering medför elnätet når sin kapacitetssom att gräns. De överslagsmässiga beräkningar vi har kunnat göra visar att kostnaderna ofta uppgår till miljonbelopp. Vi har till uppgift i det att fortsatta arbetet närmare överväga behovet ersättning för kostnaderav na för att förstärka elnät.

Bättre kunskapsunderlag

I kapitel 7 sammanfattar behoven bättre underlag och kunskaper av för planering och tillståndsprövning vindkraftverk. av Vi bedömer att tillgången till övergripande vindkarteringar och strategiska frågor som rör havs- respektive fjällokalisering vindkraftverk av är av en sådan betydelse för vindkraftens utveckling att regeringen bör överväga formerna för att ta fram nationellt underlagsmaterial.

i e

l

l ,

Storregionalt och globalt perspektiv Bilaga 3 155

i ett Storregionalt och

Vindkraften

globalt perspektiv

Niels Moe

Sakkunnig i Vindkraftsutredningen

Maj 1999

Storregionalt och globalt perspektiv Bilaga 3 157

Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv

Helhetssyn på vindkraft vindkraft en del av energisystemet

-

Vårt behov leder till att vi behöver bygga anläggningar för att produ-

av

el, transmissonsledningar etc. Ett sätt att producera är att använda cera vindkraft.

Vindkraften är energikälla, vindkraftverket kräver utrym-

en ren men

Platser med för vindkraft bra förutsättningar finns oftast i områden me.

är av stort värde för natur-, kultur- och friluftslivet. som

Vindkraft förorsakar inga luftföroreningar, men belastar ändå miljön. När diskuterar vindkraftverk ur miljösynpunkt värderas konsek-

man

för den lokala miljön i form av påverkan på landskapsbild, venserna buller etc. Det är karakteristiskt att miljöbedömning för byggande

en och drift vindkraftverk ofta begränsar sig till värderingar av de lo-

av kala konsekvensema. En rad andra faktorer t vindkraftens bety-

som ex delse för reduktion luftförorening eller betydelse ur resurssynpunkt

av räknas normalt inte.

Vad händer om man inte producerar med hjälp av vindkraft eller

rättare sagt vad är det för miljöbelastning som vi undgår när produ-

-

i vindkraftverk Genom att enbart värdera vindkraftverkets påceras verkan på den lokala miljön får vi inte en helhetsbedömning av miljökonsekvensema. Ett vindkraftverks elproduktion har även inverkan på såväl regional nivå som på global nivå.

Vilken är miljökonsekvensen totalt sett om vi bygger och driver ett vindkraftverk och vilken är konsekvensen om vi inte gör det Vilka är alternativen

Det verkar svårt för många människor att acceptera ett visuellt

vara intrång i landskapet. Däremot får diffusa långtidsverkande, långsamma, irreversibla och nedbrytande förändringar fortsätta utan större protester. Det gäller till exempel de belastningar på sjö och mark i form av svaveldioxid och kvävedioxider som kommer från förbränning av fossila bränslen. Det inte det finns inte medan det vi ser är det som

man ser blir föremål för stort intresse.

Visst är det svårt att göra energin synlig. Vem har sett en kWh eller 1 kg koldioxid, 1 kg svaveldioxid eller 1 kg kväveoxid Hur kan energin göras synlig För rättvist kunna värdera vindkraften

mera att mer

158 Bilaga 3 Storregionalt och globalt perspektiv

skulle det vara en fördel att känna till vindkraftens totalbetydelse i elproduktionen. Samt att förstå vindkraftens inverkan på miljön, inte bara lokalt, utan också regionalt och globalt och även kopplingen till elbehovet. Nedan presenteras ett sätt att se vindkraft som kanske kan bredda uppfattningen om betydelsen av vindkraft. Det handlar om perspektiv som man den lokala nivån kan ta med i värderingen när man funderar på att bygga vindkraftverk.

Överordnade och miljösynpunkter

resurs- Utbyggnad av anläggningar för energiproduktion ger upphov till icke önskvärda effekter och konflikter sig det gäller vattenkraft, kolkon-

vare dens, vindkraft, biobränsle, energiodlingar, kärnkraft eller något annat. Effekterna beror på den totala energianvändningen, vilken typ av anläggning samt vilket bränsle som används. Konflikterna handlar främst om energisystemens utnyttjande av mark, lokalisering samt effekter på miljö och hälsa. Även användningen förnybara energikällor bioenergi, vind-

om av som kraft och solenergi ökar kraftigt vattenkraftens ökning margi-

är mer nell täcker det inte allt behov av energi. Idag har vi ett energibehov,

, och ett elbehov, där endast en del av konsumenterna kan välja produktionsform och välja miljövänliga och förnybara energikällor. Även

om stora insatser görs för att eleffektivisera är prognosen för Norden att elbehovet kommer att öka de närmaste åren. Överutnyttjandet energi är såväl ett nordiskt som ett globalt problem

av eftersom de förnybara har begränsad årlig avkastning och

resurserna en de icke förnybara vid dagens användning ger betydligt större utsläpp än biosfären och de geoterrniska cyklema förmår att ta hand om. Ett mindre elbehov medför en minskad elproduktion och därmed färre konsekvenser för miljön och man undviker eller minskar uttaget av energikällor med stora miljöeffekter. El från anläggningar som baseras

förnybara miljövänliga energikällor kan användas på mer eller mindre effektivt sätt. Ur resurssynpunkt och miljösynpunkt är det t ex inte effektivt att använda från vindkraft för uppvännning. El för uppvärmning kräver större uttag av energiresurser än om uppvärmning sker med hjälp av vedpanna eller oljepanna. Däremot kan det vara effektivt att använda vindkraftsel driftsel fört belysning och

som ex hushållsapparater.

Storregionalt och globalt perspektiv Bilaga 3 159

Ju mindre elbehovet är, större relativ betydelse får elproduktionsanläggningar använder förnybar energi. Ett vindkraftverk påverkar

som

att i landskapet även det inte producerar el. Det genom synas om förorenat dock betydligt det inte producerar p g a att vind-

mera om kraftsel ersätter fossileldad elproduktion.

Genom att använda från vindkraft erhålls stor reduktion av luft-

en förorereningar förutsatt att anläggningarna ligger vindrika platser och har stor effekt.

På så sätt kan färre antal anläggningar producera samma mängd energi.

Helhetssyn på elproduktion

Elanvändningen i hela Norden har ökat under flera decennier och lär fortsätta att växa. De nordiska ländernas elsystem är förbundna med varandra. Direkta elförbindelser från de nordiska länderna finns till Tyskland och också snart till Holland och Polen och kanske även till

nu Estland. På kontinenten produceras med fossil kondensproduktion på

ineffektivt sätt och med stora utsläpp till atmosfären i form av koldiett oxid, kväveoxid och svaveldioxid.

Att bygga större Vattenkraftverk kommer inte att aktuellt i

nya vara framtiden varken i Sverige eller Finland och i Norge endast i begränsad omfattning. Även i Nordeuropa kraftigt effektiviserar elan-

om man vändningen, producerar kraftvärrne där det är möjligt samt starkt ökar produktionen med vindkraft eller biobränsle krävs fossileldad el-

av produktion.

fossil kondens och gasturbin i liten skala utgör marginal- Det är som skikten i den nordiska elproduktionen. Och det är behov kondensel

av under alla årstider. Den totala årsvolymen för producerad med fossil kondens i de nordiska länderna är 50 TWh, vilket motsvarar drygt 1/3

Sveriges totala elproduktion. I överföringsförbindelsema mellan

av länderna finns outnyttjad kapacitet skulle kunna användas för att

som överföra koldioxidfri el. Problemet är dock att vattenkraftsel och även kämkraftsel från de nordiska länderna har begränsad kapacitet i förhållande till det elbehov som finns.

Eftersom elsystemen är förbundna med varandra och på så sätt utgör ett

bör utvärdera energieffektiviteten och miljögemensamt systern, man konsekvensen nordisk synvinkel. Från de koldioxidfria länderna

ur Sverige och Norge finns det stora möjligheter att exportera koldioxidfri till koldioxidländema Danmark, Finland men även

160 Bilaga 3 Storregionalt och globalt perspektiv

till Tyskland, Holland och Polen. Denna systembetraktelse leder till slutsatsen att om den svenska elkonsumenten reducerar elanvändningen genom effektivare elanvändning, kan på ett annat ställe i det nordman europeiska elproduktionssystemet låta bli att producera fossileldad kondensel. Samma resultat fås i Sverige bygger ett nytt vindom man kraftverk. El från vindkraft ersätter behovet att någon annanstans av producera med kolkondens.

Energieffektiviteten genom att producera med kolkondens är låg. Verkningsgraden i en kolkondensanläggning är 40%. Ser ca man den totala energiomvandlingen är effektiviteten dock lägre. Innan kolet är klart för förbränning i kraftverket har 10% energin försvunnit ca av p.g.a stort energibehov för utvinning bl pumpar, avdunstning bl a a metan och transporter.

Dessutom uppstår energiförluster vid kraftöverföringen i Sverige som kan räknas till 7-8%. Den totala energieffektiviteten kommer därmed att bli väldigt låg. Endast ca 25% av det ursprungliga energiinnehållet i kol kommer fram till konsumenten el, resten är förlust. som ren

Stora energiförluster påverkar belastningen av miljön. Såväl koldioxid som metan är klimatgaser. Regionalt belastas luften med kväve, svaveldioxid, tungmetaller och andra ämnen. Vid elproduktion i kolkraftverk produceras aska. Behovet av transport bränsle också miljöav ger belastningar i form av luftföroreningar och buller.

Särskilt viktig är värderingen utsläpp klimatgaser. Resultatet blir av av att om elproduktionen från fossil kondens reduceras med 1 kWh genom att producera vindkraftel eller att eleffektivisera så bespagenom ras atmosfären ett utsläpp l kg koldioxid. av ca

Slutsats: Vindkraften är en förnyelsebar energiforrn under produksom tion av inte medför några utsläpp för miljön skadliga ämnen. Elav produktion i vindkraftverk ersätter från anläggningar eldade med fossila bränslen. Detta beror på att de nordeuropeiska ländernas elsystem är förbundna med varandra och så sätt utgör ett system där det i Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Holland finns fossil gott om kondensel. Sverige och Norge har möjlighet det befintliga att genom elnätet öka exporten koldioxidfri el. Genom att i Sverige produceav ra vindkraftel reduceras utsläpp klimatgaser, svaveldioxid och andra av ämnen för att på ett annat ställe i det nordeuropeiska elprodukman tionssystemet kan låta bli att producera fossileldad kondensel.

Storregionalt och globalt perspektiv Bilaga 3 161

Konsekvenser av att bygga och producera från ett vindkraftverk på 1 MW eleffekt. Byggandet och driften av ett vindkraftverk på 1 MW eleffekt belastar den lokala nivån. Vilka de lokala belastningama är beskrivs i utredningens huvudrapport.

Här ställer vi oss frågan: Vilka blir miljökonsekvensema storregional och global nivå när man bygger och producerar från ett vindkraftverk i Sverige Oavsett var någonstans i Sverige som man har en elproduktion baserad på förnybar energi, så kan på ett annat ställe

man i Nordeuropa låta bli att producera med fossil energi.

Byggandet Innan vindkraftverket kan tas i drift har själva produktionen och transporten av verket åstadkommit en miljöpåverkan. Det behövs energi for att producera ett vindkraftverk. Vindkraftverk byggs huvudsakligen i Danmark och Tyskland och det är därmed fossil energi som används för produktionen. Studier Vattenfall Vattenfalls Livscykelanalyser av elproduktion, december 1996 visar att energin som går för att producera ett vindkraftverk motsvarar den elenergi som verket under drift producerar under en period på ca 4 månader.

Driften

Ett vindkraftverk på 1 MW kan varje år

producera ca 2500 MWh per år. Det motsvarar behovet for hushållsel i - 500 villor.

utvinningen knappt 1000 ton kol vilket motsvarar nära 1 kg kol - spara av per minut.

minska utsläpp av koldioxid med ca 2500 ton. -

minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton samt kväveoxider med ca - 2/2 ton.

spara naturen för brytning kol, långtransporter samt aska. - av

162 Bilaga 3 Storregionalt och globalt perspektiv

skrotning

Aggregaten kan i allt väsentligt återvinnas vid skrotning.

Efterskrift

Karakteristiskt för Sverige är att det är ett till ytan stort land med relativt få människor. Förr hade sina små vattenkvarnar för att så småning-

man

övergå till småskaliga kraftverk vattenkraft, ångkrafistationer samt

om även vindkrafitsnurror nära företag och samhälle. Under de senaste decennierna har vi "gömt " anläggningarna för elproduktion genom att bygga dem stora och dra långa och tunga elledningar fram till två hål i väggen. Inte bryr vi elen kommer ifrån. Elproduktionen har

oss om var gjorts osynlig, när sågs den senast

Annorlunda är det kontinenten i t Tyskland, Danmark eller

- ex Holland där finns elproduktionen där människor finns. Där har elpro-

ducerande anläggningar i än 100 år varit en del av landskapsbilden

mer

det i Sverige för decennier sedan. Därför upprörs man kan- - som var ske inte så mycket på kontinenten när ett vindkraftverk byggs.

Bestämmelser av vid lokalisering

betydelse

och tillståndsprövning av vindkraftverk

Bestämmelser Bilaga 4 165

Bestämmelser av vid lokalisering betydelse och tillståndsprövning av vindkraftverk

Miljöbalken

Miljöbalken 1998:808, MB, trädde i kraft den 1januari 1999,

som innehåller bestämmelser tidigare fanns i 15 olika lagar inom miljö-

som och naturresursområdet. De lagar har samordnats i MB är bland andra

som naturresurslagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen och vattenlagen större delen, vilka innehöll bestämmelser av betydelse för lokaliseringen och tillståndsprövningen vindkraftverk.

av

Tillståndsprövning

Miljöfarlig verksamhet

I 9 kap. MB finns bestämmelser tillståndsprövning av s.k. miljöfarlig

om verksamhet. Med miljöfarlig verksamhet avses bland annat användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt kan medföra olägenhet

som för omgivningen buller, skakningar, ljus m.m. 1 § punkt 3.

genom

För vindkraftverk gäller följande enligt den till MB knutna förordningen 1998:899 miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

om

För gruppstation med tre eller flera vindkraftaggregat med en sam- 0

manlagd uteffekt minst 10 MW skall tillstånd sökas hos miljödom-

av stol. Enligt 17 kap. 1 § punkt 8 MB är det dock regeringen som skall pröva tillåtligheten sådana företag. Miljödomstolen skall efter hu-

av vudforhandling med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. A-anläggning.

För övriga gruppstationer eller vindkraftverk med enstaka aggregat

med uteffekt än 1 MW skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen.

en av mer

B-anläggning.

166 Bilaga 4 Bestämmelser

0 För gruppstation eller vindkraftverk med enstaka aggregat med en

uteffekt av mer än 125 kW men högst 1 MW skall anmälan göras till kommunal nämnd. C-anläggning.

Om tillståndsplikt inte föreligger får, enligt 9 kap. 6 § MB, tillsynsmyndigheten förelägga en verksamhetsutövare att ansöka tillstånd,

om om verksamheten medför risk för betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Byggande i vatten

Av l 1 kap. 2 och 9 MB följer att det krävs tillstånd av en miljödomstol för att i vattenområde uppföra vindkraftverk med tillhörande kablar m.m. Kammarkollegiet skall pröva frågan om rådighet över allmänt vatten.

Övrigt

Enligt 12 kap. 6 § MB skall en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt balken anmäls för samråd hos länsstyrelsen om den kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Enligt 16 kap. 7 § skall vid prövning av en verksamhet enligt MB hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan antas bli behövliga för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Vad gäller vindkraftverk kan det exempelvis avse lednings- och kabeldragningar, liksom erforderliga nya vägar. Om en miljödomstol prövar ett ärende får, enligt 21 kap. 3 ett annat ärende enligt MB handläggas i en och samma rättegång om det är samma sökande och avser samma verksamhet eller verksamheter som har samband med varandra, även om ärendet annars skulle ha prövats av en länsstyrelse eller kommun. Det kan gälla en vindkraftanläggning under 10 MW till havs som enligt bestämmelserna om Vattenverksamhet skall prövas av en miljödomstol och enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet skall prövas av länsstyrelse eller kommun.

Bestämmelser Bilaga 4 167

Bestämmelser i MB skall iakttas

som

Vid tillståndsprövningen skall följande bestämmelser i MB iakttas. Vissa

bestämmelserna skall tillämpas också vid planering och tillståndsprövav ning enligt andra lagar.

Portalparagraf

Enligt 1 kap. l § MB syftar bestämmelserna i balken till att främja en hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer

som tillförsäkras hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på

en insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett för att förvalta naturen väl.

ansvar

Vidare sägs att MB skall tillämpas så att

människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter 0

oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,

värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 0 0 den biologiska mångfalden bevaras,

mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, 0

social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hus-

hållning tryggas och

återanvändning och återvinning liksom hushållning med materi- 0 annan

al, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Hänsynsregler

I 2 kap. MB finns en rad hänsynsregler som den som bedriver eller avser att bedriva verksamhet är skyldig att iaktta. Bestämmelserna avser i

en första hand hänsyn skall tas för att skydda människors hälsa och

som miljön mot skada eller olägenhet. Vidare sägs att i första hand förnybara energikällor skall användas 5 §.

168 Bilaga4 Bestämmelser

Grundläggande hushållningsbestämmelser

I 3 kap. MB finns grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark- och vattenområden med avseende sådana allmänna intressen som skall särskilt beaktas vid avvägningar mellan olika önskemål att utnyttja marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.

Av störst betydelse för lokaliseringen av vindkraftverk är bestämmelserna i 6 § att områden som har betydelse från allmän synpunkt grund av

om naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder kan påtagligt skada natur- eller

som kulturmiljön. De områden är riksintresse skall skyddas mot sådana

som av åtgärder.

Enligt 8 § kan områden för energianläggningar, bland annat vindkraftverk, ha ett motsvarande skydd. 10 företräde ges det eller de ändamål som på l

Om ett område är riksintresse för flera oförenliga ändamål skall, enligt

av ämpligaste sätt främjar långsiktig hushållning med marken, vattnet och

en den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av det för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.

Hushållningsbestämmelser för vissa områden

I 4 kap. MB större geografiska områden som i sin helhet är av

anges riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Syftet med bestämmelserna är att skydda dessa värden mot exploateringsföretag och andra ingrepp kan påtagligt skada områdenas beva-

som randevärden. Bestämmelserna bland annat skärgårdar och kustområ-

avser den, Öland och Gotland, fjällvärlden och vissa andra områden har

som särskilt stora värden för turism och friluftsliv.

Enligt 1 kap. 2 § MB skall bestämmelserna i 4 kap., liksom bestämmelser-

i 3 kap., tillämpas endast för A- och B-anläggningar. Motsvarande na gäller vid bygglovsprövning C-anläggningar enligt bestämmelserna i

av plan- och bygglagen se följande avsnitt.

Bestämmelser Bilaga 4 169

Områdesskydd

finns bestämmelser skydd vissa slag av områden. l 7 kap. MB om av

Nationalpark

mark- eller vattenområde tillhör staten, efter riksda- Enligt 2 § får ett som regeringen förklaras nationalpark i syfte att

gens medgivande, av som

sammanhängande område viss landskapstyp i dess bevara ett större av naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick.

1987:938 vilka områden som är

l nationalparksförordningen anges

stycken, och vilket syftet är med och en av dem.

nationalparker, f.n. 26 var

Naturreservat

vattenområde får, enligt 4 länsstyrelsen eller kommu- Ett mark- eller av förklaras naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, nen som värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov områvårda och bevara av den för friluftslivet.

behövs för skydda, återställa eller nyskapa värdefulla Ett område som att livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturmiljöer eller naturreservat. beslut bilda naturreservat de inskränk- Enligt 5 § skall i ett om att anges använda mark- och vattenområden behövs för att ningar i rätten att som syftet med reservatet, såsom bland annat förbud mot bebyggelse, uppnå uppförande stängsel, upplag, schaktning. av länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från före- Enligt 7 § får meddelat för naturreservat, det finns särskilda skrifter som den har ett om skäl.

Kulturreservat

mark- eller vattenområde förklaras kulturreservat i Enligt 9 § får ett som värdefulla kulturpräglade landskap. För ett sådant område syfte att bevara delar bestämmelserna naturreservat i 5 och 7 §§. gäller i tillämpliga om

170 BiIaga4 Bestämmelser

Naturminne

Enligt 10 § får ett särpräglat naturföremål länsstyrelsen av eller kommunen förklaras naturrninne, det behöver skyddas som om eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område marken krävs som för att bevara naturföremâlet och det behövligt ge utrymme.

Vad som föreskrivs naturreservat gäller även för naturminnen. om

Biotopskyddsområde

Enligt 11 § får mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade eller växtarter eller särskilt ur- som annars är skyddsvärda av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer som förklaras som

biotopskyddsområde. Sådana förklaringar får enskilda områden

avse eller samtliga områden ett visst slag inom landet eller del landet. av av i Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder kan skada naturmiljön. som Om regeringen förordnar att samtliga områden ett visst slag skall biotopskyddsområden, av vara får meddelas föreskrifter att dispens kan medges för sådan verksamhet om eller sådana åtgärder, om det finns särskilda skäl.

Djur- och växtskyddsomrâde

Om det behövs särskilt skydd för djur- eller inom en växtart ett visst område, får, enligt 7 kap. 12 länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter inskränker bland allmänhetens som annat eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området.

Strandskyddsområde.

Enligt 13 § råder strandskydd vid havet och vid och

insjöar vattendrag.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Strandskyddet omfattar, enligt 14 land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd

Bestämmelser Bilaga 4 171

Området får regeringen eller den myndighet

strandskyddsområde. av

utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen. regeringen bestämmer som

förordnas strandområde uppenbart saknar Enligt 15 § får att ett som tillgodose strandskyddets syften inte skall vara omfattat betydelse för att strandskydd. Om det finns särskilda skäl får också förordnas att ett av ingå i detaljplan eller omfattas av

strandskyddsområde som avses en

områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen inte skall omfattas av

strandskydd,.

strandskyddsområde bland annat inte utföras anlägg- Enligt 16 § får inom hindrar eller avhåller allmänheten från att ningar eller anordningar som område där skulle ha fått färdas fritt eller som beträda ett man annars livsvillkoren för djur- eller växtarter och inte heller väsentligen försämrar väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och vidtas andra åtgärder som dessa förbud inte gäller verksamheter eller växtarter. Av 17 § framgår att tillstånd har lämnats enligt MB eller enligt föreskrifter åtgärder till vilka balken. Enligt 18 § får länsstyrelsen meddela meddelade med stöd av bestämmelserna i 16 det finns särskilda skäl. dispens från om

Särskilt skydds- eller bevarandeområde

regeringen förklara ett område särskilt skyddsområde Enligt 28 § får som ministerrådets direktiv bevarande vilda fåglar är området enligt om av om särskilt betydelsefullt för skyddet sådana fåglar. av

har utpekats område intresse för EG skall av Ett område som som ett av särskilt bevarandeområde enligt rådets direktiv regeringen förklaras som bevarande livsmiljöer samt vilda djur och växter om av

efter samråd med kommissionen upphäva sådana förkla- Regeringen får områdets naturvärden inte längre motiverar en förklaring. ringar om

område har förklarats ett särskilt Av 29 § framgår att för ett som som särskilt bevarandeområde får beslut att helt eller

Skyddsområde eller om dispens från skyddsföreskrifter eller

delvis upphäva områdesskyddet, om enligt sådana föreskrifter inte meddelas utan regeringens om tillstånd

79/409/EEG den 2 april 1979, senast ändrat genom kom- Rådets direktiv av

missionens direktiv 97/49/EG. 92/43/EEG den 21 maj 1992, senast ändrat genom rådets 2Rådets direktiv av

direktiv 97/62/EG.

172 Bilaga 4 Bestämmelser

tillåtelse. Det gäller dock inte beslut dispens eller tillstånd för om en viss verksamhet, det är uppenbart verksamheten inte kommer om att att orsaka mer än obetydlig skada på områdets naturvärden.

I den särskilda förordningen 1998: 1252 områdesskydd enligt om MB m.m. anges närmare bestämmelser biotopskyddsområden, 5-8 §§, om om djur- och växtskyddsområden, 9-10 §§, strandskydsområden, 11-12 om och om särskilda skydds- eller bevarandeområden, 16-20 §§.

Miljökonsekvensbeskrivningar och samråd

Enligt 6 kap. 1 § MB skall för verksamheter kan medföra som antas betydande miljöpåverkan i ansökan tillstånd enligt MB en om ingå en miljökonsekvensbeskrivning MKB. Enligt den till MB knutna förord-

ningen 1998:905 miljökonsekvensbeskrivningar skall

om en gruppstation med vindkraftverk eller vindkraftverk med enstaka med aggregat en uteffekt av mer än 1 MW alltid antas medföra betydande

en miljöpåver-

kan, dvs. en MKB skall upprättas för sådana etableringar.

Enligt 6 kap. 4 § är den bedriva enligt som avser att en MB tillståndspliktig verksamhet skyldig att i god tid innan ansökan görs och MKB en en upprättas informera och samråda med länsstyrelsen och enskilda som kan antas bli särskilt berörda.

Enligt 6 kap. 5 § skall med berörda myndigheter, kommuner, enskilda och organisationer ske ett utökat samråd avseende verksamhetens

lokalisering,

omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Plan och bygglagen

Plan och bygglagen 1987: 10, PBL, innehåller bestämmelser om fysisk

planläggning och bygglov.

Enligt 8 kap. 2 § första stycket 6 krävs bygglov för uppföra att vindkraftverk

0 om vindturbinens diameter är större än 2 m, ö om kraftverket placeras mindre än kraftverkets höjd innanför tomtgränsen eller

0 om kraftverket skall fast monteras byggnad. en

Bestämmelser Bilaga 4 173

reglering sker detaljfrån bygglov kan tillräcklig genom Dispens ges om

plan.

samband med bygglov eller förhandsanläggning inte kan prövas i Om en

inte har skett områdesbestämbesked och tillräcklig reglering genom om kap. 1 § PBL, detaljplan för sådan bygglovpliktig melser krävs, enligt 5

anläggning

inverkan på omgivningen eller

får betydande

0 som

område där det råder stor efterfrågan på skall förläggas inom ett 0 som

mark för bebyggelse.

18 § skall detaljplan grundas ett program som anger Enligt 5 kap. en

det inte är onödigt. En detaljplan utgångspunkter och mål för planen, om

nödvändigt med hänsyn till syftet får inte detaljerad än som är göras mer

skall upprättas planen medger en med den. 5 kap. 7 §. En MKB om

miljön, hälsan eller

användning innebär betydande påverkan

som en

med mark och vatten och andra resurser. hushållningen

områdesbestämmelser antas för begränsade om- Enligt 5 kap. 16 § kan

med översiktsplan uppnås eller att råden för att säkerställa att syftet en

riksintresse enligt miljöbalken tillgodoses. ett

vattenområden användas för det Enligt 2 kap. 1 § PBL skall mark- och

lämpade med hänsyn till eller de ändamål för vilka områdena är mest

behov. Företräde skall sådan beskaffenhet och läge samt föreliggande ges

synpunkt god hushållning. Vid användning medför från allmän som en bygglov skall bestämmelserna i 3 och 4 planläggning och i ärenden om

skall kommunen i sin översiktsplan kap. MB tillämpas. Enligt 4 kap. l §

kap. MB och redovisa hur komsärskilt riksintressen enligt 3 och 4 ange

att tillgodose riksintressena. munen avser

placeras och utformas på ett sätt som är Enligt 3 kap. 1 § skall byggnader

landskapsbilden och till natur- och lämpligt med hänsyn till stads- eller

skall ha yttre form och färg som är kulturvärdena platsen. Byggnader en

för byggnaderna sådana och som ger en estetiskt tilltalande, lämplig som

god helhetsverkan.

174 Bilaga4 Bestämmelser

Annan prövning

För vissa lokaliseringar vindkraftverk kan det aktuellt av vara med prövning även med avseende på eller flera följande bestämmelser. en av

i

Kulturminneslagen

Enligt 1 kap. l § lagen 1988:950 kulturminnen om m.m. ,KML, är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår

kulturmiljö.

KML innehåller särskilda bestämmelser fornminnen

om och byggnads-

minnen.

Fasta fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. 1 KML. Enligt 2 kap. 6 § krävs tillstånd för att rubba, ändra eller bort fast

ta en fornlämning.

Enligt 2 kap. 11 § KML kan länsstyrelsen fatta beslut om särskild utredning för att ta reda på fast fornlämning berörs om en av ett planerat arbetsföretag som innebär att ett större markområde tas i anspråk

Enligt 3 kap. l § får byggnad eller en annan anläggning som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller i som ingår ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde förklaras för byggnadsminne. Skyddsföreskrifter får enligt 2 § innehålla bestämmelser om att ett område kring byggnaden skall hållas i sådant skick byggnadsatt minnets utseende och karaktär inte förvanskas.

Luftfartslagstiftningen

Luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart BCL, som publiceras i Luftfartsverkets författningssamling LF S, innehåller bestämmelser som rör vindkraftverk hinder för luftfarten. För civila

som flygplatser finns

bestämmelser hinderfria ytor. om

Vidare finns skyddsområden

med hänsyn till luftfartsradioanläggningar.

Dessa regleras i svensk standard SS 447 10 12.

i

Bestämmelser Bilaga 4 175

l

Ellagen

För överforingsledning och för anslutande sjökablar vid havslokalisering krävs nätkoncession, enligt bestämmelserna tillstånd till elektrisk om starkströmsledning i 2 kap. l § ellagen 1997:857. Tillståndsfrågor prövas

av Energimyndigheten.

Enligt 2 kap. 8 § skall bestämmelserna i 2-4 kap. MB tillämpas vid a prövning nätkoncession för linje. En miljökonsekvensbeskrivning skall av ingå i koncessionsansökan.

Ledningsrättslagen

Enligt l och 2 ledningsrättslagen 1973:1 144 kan rätt att utnyttja ges inom fastighet for elektrisk starkströmsledning for vilken konutrymme cession fordras. Alternativt kan upprättas avtalsservitut med fastighetsäga-

enligt jordabalken. ren

Lagen om Sveriges ekonomiska zon

Enligt 5 § lagen 1992:1140 Sveriges ekonomiska krävs tillstånd om zon regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer för uppföav som rande och användning i kommersiellt syfte anläggningar och andra av inrättningar i den ekonomiska Ett tillstånd skall förenas med villkor zonen. för skydda människors hälsa och miljön, främja långsiktigt god att en hushållning med mark och vatten och andra samt trygga säkerheresurser ten.

Enligt 5 b § får tillstånd göras beroende att säkerhet ställs for kostett av naderna för bort anläggningar och andra inrättningar samt för andra att ta åtgärder för återställning.

Enligt 6 § skall vid prövningen bestämmelserna i 2-4 kap. MB tillämpas. Bestämmelserna i 6 kap. MB skall tillämpas vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag.

Kontinentalsockellagen

Med kontinentalsockeln havsbottnen och dess underlag inom allavses vattenområde inom det havsområde utanför Sveriges territorialmänt samt

176 Bilaga4 Bestämmelser

gräns som regeringen bestämmer i enlighet med konventionen kontiom nentalsockeln3. Enligt lagen 1966:314 om kontinentalsockeln har en kuststat suveräna rättigheter att utforska kontinentalsockeln och tillgodogöra sig dess naturtillgångar.

Enligt 15 a § krävs tillstånd regeringen eller den myndighet regeringen av bestämmer för utläggande undervattenskablar utanför territorialgränsen. av Ett tillstånd skall förenas med de villkor behövs för möjliggöra som att

utforskning av kontinentalsockeln och utvinning dess naturtillgångar

av och skydda möjligheten att använda och redan befintliga underreparera vattenskablar och rörledningar.

ötrañkförordningen

Enligt 4 § sjötrañkförordningen 1986:300 får inget anordnas kan som vilseleda sjöfarten. För att inrätta säkerhetsanordningar for sjöfarten, bland annat utmärkning, krävs tillstånd Sjöfartsverket, enligt 3 av

Samråd med

grannland

För en vindkraftsetablering kan beröra miljön i grannland skall som ett ECE-konventionen miüökonsekvensbeskrivningar i gränsöverskriom ett dande sammanhang, Esbokonventionen, och den nordiska miljöskyddskonventionen tillämpas/l Konventionema syftar till berörda länder att ge insyn i och inflytande över etableringar ömse sidor nationsgränsen. om Enligt Esbokonventionen skall konventionspartema informera varandra om planerade verksamheter med betydande skadlig gränsöverskridande miljöpåverkan.

Enligt den nordiska miljöskyddskonventionen skall myndigheterna vid prövning av tillåtligheten miljöskadlig verksamhet jämställa grannlänav

demas miljöskyddsintressen med det landets.

egna

3 Den i Genéve den 29 april 1958 dagtecknade konventionen om kontinentalsockeln. 4 SÖ 1992:1 och SÖ 1974:99.

Bestämmelser Bilaga 4 177

för vindkraftverk

Prövningsregler

Plan- och bygglagen 6 Bygglov Kommunen. 8 kap. 2 § förstast. om 2 Planläggningsbehovbedöms. 0 rotordiametem m krañverkets höjd Dispensfrånbygglov, om till- 0 närmaretomtgränsän på byggnad räcklig reglering i detaljplan. 0 fast monterat 5kap. l § Krav pådetaljplan i vissafall. MKB-krav.

2 kap. 1 § Tillämpning av 3och 4 kap. MB

Miljöbalken Anläggningar 125kW-l MW Anmälan till kommunen. 9 kap. l § 3 och miljö- l- 10 MW. MKB-krav Länsstyrelsen. förordningen om och minst aggregat.MKB-krav. Ansökantill Miljödomstolen; farlig verksamhetoch Minst 10 MW tre regeringsprövning. hälsoskydd senedanom anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningar. Samrådmedlänsstyrelsenom 12kap.6 § natunniljön ändrasväsentligt.

gruppstationermedminst tre Ansökantill miljödomstolen.. l7kap. l §p. 8 Regeringsprövning av aggregatoch uteffekt omminst 10MW. MKB-krav. en Uppförande anläggning i vattenomrâde. Miljödomstolen. kap.Zoch 9 av Rådighetöver allmänt vatten,

Kammarkollegiet. för områdenmed områdesskydd. Länsstyrelse/kommun;i vissafall 7 kap. Dispensprövning regeringen.

Kulturminneslagen Dispensprövning Förfastafornlämningar. Länsstyrelsen. 2 kap. 12 § l § Beslut särskildutredning. Länsstyrelsen. 2 kap. l om BCL-F F 3 Hinderprövning mot intrång i luftrummet vid flygplats Flygplatschef. 0 övrigt Luftfartsverket/-inspektionen. 0 intrång i BCL-F 4-1 Anmälan hinder högreän40 Luftfartsverket/-inspektionen. om m. SVeHSkSiandard skyddsavståndför Iuftradiosystem. Luñfartsverket/ Prövning av SS447 10 12 Flygtrañktjänsten.

Ellagen KoncessionFöröverföringsledning och sjökabel. Energimyndigheten. 2 kap. l § 2 kap. 8a§ Tillämpning av2-4 kap. MB. MKB-krav.

Ledningsrättslagen Tillstånd till kablaroch luñledningar Lantmäterimyndighet. 1-2 §45. Alternativt avtalsservitut.

Lagen om Sveriges

ekonomiska zon Tillstånd krävs inom Sverigesekonomiska Regeringeneller myndighet 5§. zon. regeringenbestämmer.

6§ Tillämpning 2-4 kap. MB. MKB-krav. av Kontinentalsockellagen till undervattenskablarpå kontinentalsockeln. Regeringeneller myndighet 15a§ Tillstånd regeringenbestämmer.

Sjötrañkförordningen Tillstånd till utmärkning för sjöfanen. Sjöfartsverket.

Luftfartsverkcts bestämmelserför civil luftfart.

Vindkraft i människors landskap Bilaga 5 179

VINDKRAFT I MÄNNISKORS

LANDSKAP

Karin Hammarlund Kulturgeografiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Maj 1999

Vindkraft i människors landskap Bilaga 5 181

VINDKRAFT I MÄNNISKORS LANDSKAP

INLEDNING

Den enskilde individens beskrivning ett landskap tydliggör olika av värderingar ett landskaps innehåll och funktioner. Landskapets av funktion för individen påverkar hans/hennes känslighet infor förändringar. Den beröring med det omgivande landskapet, som var och en oundvikligen och ständigt har, olika kunskapsmässiga och emotioger nella erfarenheter. Vi behöver undersöka vad olika människor uppfattar kvaliteter i ett landskap och hur våra aktivitetsmönster står i relasom tion till vår upplevelse landskapets olika värden. Även tiden utgör av en kritisk faktor för vår känslighet inför förändringar. Vad uppfattar kvaliteter i ett landskap är alltså kopplat till våra aktivitetsmönster som och till den tidsrymd vi befinner oss på en specifik plats. Detta är som ett försök ett socialt perspektiv på resonerandet kring ett landatt ge skaps tålighet. Hur kan vi nå ett samförstånd mellan expertens och lekmannens bedömning den landskapsförändring som vindkraften av innebär En möjlig väg, förordas i vår lagstiftning och som betosom i den Miljöbalken, är samråd. Hur detta samråd bedrivs påvernas nya kar i stor utsträckning planeringsprocessen för vindkraft, vilket framöver kommer att exemplifieras. Först skall vi dock se lite närmare vilken innebörd vi lägger i begreppet landskap.

Landskapet

Diskussionen angående vindkraftens visuella och estetiska effekter har tagit fart under slutet 90-talet. Vi har felaktigt rubricerat dessa av diskussioner vindkraftens efekter på landskapet, den korrekta så som rubriken vindkraftens effekter på våra vyer. Vindkraftens visuella vore effekter på våra är en del av dess landskapspåverkan, men ett vyer landskap är inte bara något att på. Landskapet är ett flöde av bl. a se och människor i tid och Fysisk form och fysiska relatioresurser rum. mellan landskapets olika element är det vi det vi upplever ner ser, men är också beroende osynliga funktionella och emotionella bindningar av

l Svenska Akademiens Ordlista definierar estetik så som vetenskapen om det sköna. Estetik definieras dock bl a i Oxford English Dictionary så som kunskap från våra sinnen vilket korrekt eftersom ordet estetik kommer från Greär mer kiskans aisthanesthai dvs att uppfatta, fomimma, märka.

182 Bilaga Vindkrafi i människors landskap

mellan människa och landskap över tiden. Andra osynliga avgränsningar i landskapet utgörs av tex. nations- och ägogränser. Människans värld, kulturen, är alltså både materiell och immateriell i landskapet.

Kulturlandskap

De normer och värderingar styr forskningen och frågeställningar som kring landskapets förändring kan sammanfattas i kategorier defitre av

nitioner av begreppet kulturlandskapz.

Den första kategorin kan kallas den klassiskt kulturgeografiska, vilken definierar kulturlandskapet så ett landskap vilket står under ständig som mänsklig påverkan.

I den andra kategorin definitioner utgörs landskapet olika miljöav av er/omgivningar till vilka fäster ett visst värde. man

Den tredje kategorin definitioner säger att landskapet utgörs olika av av platser som fyller en viss funktion för viss människor i en grupp av ett givet socioekonomisk sammanhang.

Den administrativa traditionen i Sverige, givit skydd åt och bevarat som många objekt, har samtidigt fragmentiserat landskapets historia genom

en intresseindelning. Sammanhangen och kontinuiteten håller sakta

att försvinnaÄ I det moderna jordbrukslandskapet slås allt fler mindre enheter i hop till stordriftsvänliga åkrar, märgelgravar fylls igen och beteshagar plöjs upp. Bevarandevärden i dessa landskap fragmentiseras och presenteras utan ett funktionellt sammanhang. Det uppstår konen kurrenssituation mellan landskapets olika värden och funktioner som

hindrar fungerande samförståndslösning.

en

Vad som skall bevaras och/eller definieras utifrån värdesysgynnas ett tem som utvecklats bland tjänstemän och forskare med olika kunskapsbakgrund och saknar praktisk relation till det lokala

som en landskapet.

De offentliga åtgärderna för skydd natur- och kulturlandskap syftar av till en mer uthållig utveckling landskapet, i realiteten undermiav men neras allt mer förutsättningarna för ett levande landskap.

Detta sker genom att de lokala förutsättningarna och den sociala strukturen inte alltid står i harmoni med centrala och regionala målsättning-

2 Jones, 1993 3 FRN, 96:1

Vindkraft i människors landskap Bilaga 5 183

Vi behöver söka efter värden kan samexistera i landskapet för ar. som att så sätt kunna värna den sociala struktur som ger och har givit

om upphov till kulturlandskapet4. Genom att öka förståelsen för hur olika markanvändningsaltemativ och brukningsmetoder påverkar landskapsutvecklingen på lång sikt, ökar möjligheterna för ett levande och fungerande landskap med synliga i historien. 5

rötter

FRAMTIDENS ENERGISYSTEM

Vindkraften kan uppfattas som en symbol för utvecklingen av fömyba-

energislag och kan därför bli föremål för politisk diskussion anra en gående behovet ett nytt energisystem och allt vad detta kan tänkas

av innebära för välfärden. Människors inställning till utbyggnad av

en vindkraften är beroende att de upplever att den fyller en funktion,

av dvs. att det finns ett behov vindkraft. Framtidens energisystem kan

av tänkas bygga den lokala platsens behov av energi och egna för-

mer utsättningar att tillgodose detta behov. Med denna framtidsvision kan

ganska enkelt möjligheterna att kunna förklara vilka krav den man se

energikonsumtionen ställer på den omgivningen, landskapet egna egna och naturen.

I dag tycks det svårt för många människor att acceptera ett visuellt

vara intrång i närlandskapet, medan diffusa långtidsverkande, långsamma, irreversibla och nedbrytande förändringar fortgår utan större protester. Det inte det finns inte och således blir det som vi ser föremål

man ser för stort intresse. I ett tekniskt system fungera bra kan det

som anses

svårt att motivera behovet av nya lösningar, liksom det kan vara vara svårt att i vissa fall motivera behovet att minska energikonsumtionen

av då vi kan tillgodose det energibehov som finns just nu.

Externa kostnader

I takt med att konkurrensen utrymmet i våra landskap ökar, ökar

om också problemen med att introducera ny teknik. Epitet som bästa tänkbara teknik räcker inte längre för att övertyga. Frågorna: Bästa, hur och Bästa för vem kvarstår. Ett område är kopplat till dessa frå-

som

är de så kallade externa kostnaderna för energiproduktion. Ett förgor sök till definition av externa kostnader är:

4 Stenseke, 1997 5 SOU:l988:32

se

184 Bilaga Vindkrajii människors landskap -

en extern kostnad utgörs av den kostnad drabbar någon på grund - som av förädling, distribution eller användning energi och inte räkav som nas i energipriset Exempel på vad externa kostnader skulle kunna innefatta är:

0 kostnader för hantering avfallsprodukter av 0 kostnader i samband med effekter luftföroreningar, försurning av tex. och hälsorisker

Listan kan göras lång. De externa kostnaderna lyfter fram framtidsperspektivet. Kortsiktiga vinster skapar ingen bärkraftig utveckling, en sanning som blir allt mer uppenbar med tiden. Vindkraftens fördelar blir synbara på längre sikt då främst nationell och global men en nivå. Reduceringen luftföroreningar och användningen förnybar av av energi som inte skapar miljöfarliga avfallsprodukter torde dock även bli positivt kännbara effekter för den lokala miljön. Vindkraften blir mer samhällsekonomiskt intressant i takt med att priset på energi allt mer kommer att spegla energikällans externa kostnader det vill säga effekter på miljön.

VERKLIGHETENS VINDKRAFTVERK

Vindkraften är relativt unik då det gäller förändringstakten eftersom den på dag kan förändra den visuella landskapsupplevelsen, beroenen de på om den sätts eller plockas Förändringen är helt reversiupp ner. bel men drastisk, eftersom den innebär ett nytt vertikalt fenomen som alstrar rörelse i landskapet och plötsligt dyker som upp.

Verklighetens vindkraftverk har i undersökningar människors erfa-

av

renheter och inställning till vindkraft gjorda under perioden 1990-1998 visat att tillvänjningsprocessen är mycket snabb vad gäller storleken på verken och i högsta grad beroende att vindkraftverken snurrar7. av Snurrandet bekräftar vindkraftverkens funktion dvs. produktionen av energi.

I dag förlitar sig allt fler på visualiseringar vindkraftverk utifrån oliav ka bildvinklar för att göra bedömning påverkan på landskapet. en av Kvaliteten kan variera liksom underlaget till den utformning valts. som

6 Munksgaard m fl., 1995 7 Hammarlund, 1997 och 1998

Vindkrafi i människors landskap Bilaga 5 185

Presentationen visualisering av en vindkraftanläggning kräver ett

av en visst grundläggande socialt förarbete för att inte enbart de visuella effekterna skall betonas analys sk landskapspåverkan. Oberoende

i en av

hur mycket det går att manipulera bilder av vindkraft på ett positivt av eller negativt sätt i ett landskap, så är vi kanske bäst hjälpta befint-

av liga vindkraftverk för att skapa oss en förståelse av verklighetens vindkraft och för att få en fungerande relation till denna energikälla.

Processen God kommunikation med lokalbefolkning är förutsättning för att de

en uppsatta vindkraftmålen skall kunna förverkligas. Att upprätthålla allmänhetens i allmänhet positiva inställning till vindkraft handlar om att kunna legitimera sina val och handlingar. Bristande planering leder ganska snabbt till felplacerade vindkraftverk vilka påverkar opinionen i negativ riktning och motar bort nya vindkraftprojekt från de mest attraktiva platsema. Planerarens centrala uppgift är att samordna och kommunicera ut målsättningar på ett för alla begripligt sätt och att hålla sig öppen för alternativa lösningar. Vindkraftens utbyggnad är beroende av de jämförelser som människor kan göra mellan Vindkraftens effekter på sin omgivning och värdet av

miljövänlig energiproduktion. Det handlar om att kunna acceptera en effekten på det egna landskapet i synnerhet, genom den nytta som vindkraften kan göra för bättre miljö i allmänhet. Förutsättningen för

en

sådan acceptans är också välanpassad lokalisering av det enskilda en en projektet. De lokala förutsättningarna utgör ramen för utbyggnadens omfattning och storlek. För att främja människors möjligheter att vänja sig vid vindkraften bör utbyggnadstakten till den takt som det

anpassas är möjligt att inhämta närboendes reaktioner och erfarenheter. Lokalbefolkningen kan i ett tidigt skede involveras i vindkraftprojekten och belysa vilka planeringsval och lokaliseringsaspekter som kan mötas av framgång eller misslyckande

SAMRÅD

Planeraren har utsatt position slags medlare mellan det all-

en som en männas intressen och det enskilda vindkraftprojektets.

8 Hammarlund, 1996

186 Bilaga Vindkraft i människors landskap

Olika perspektiv Den projektör som satsar på vindkraft för att värna om miljön blir förvånad över de effekter som vindkraften tillskrivs i tillståndsprocessen. För allmänhetens del påverkas benägenheten att acceptera inte bara av innehållet i ett förslag utan också hur anser sig behandlad. Då

av man yttre aktörer tar sig in på den lokala scenen, utan tanke på de känsloströmmar som ett utvecklingsprojekt kan skapa hos lokalbefolkningen, etableras grunden för misstro. Sådan misstro mot de ansvariga människornas agerande kan ligga till grund för ett lokalt motstånd mot vindkraftetablering. En negativ inställning färgar därmed av sig på tankar och värderingar av vindkraftens estetiska och ljudmässiga effekter.

Dialogen En framkomlig väg för att underlätta i dialogen kring vindkraftetableringar är att från tillståndsgivande myndighets sida betona inforrnationsbehovet till den närmst berörda allmänheten. Det gäller alltså att olika projektörer förstår vikten av tidig och bra information kring den tänkta vindkraftanläggningen. Den närmst berörda allmänheten skall inte överraskas i media av vidlyftiga vindkraftplaner utan genom projektörens försorg vara väl bekant med att planer föreligger innan

samråd hålles. Definitionen information i ett sent skede kan

av vara: Olika tidningar har redan publicerat artiklar angående omfattande vind-

kraftplaner,

Ryktet om samråd mellan projektör och tillståndsgivande myndighet har spridits, Samråd har hållits med ett fåtal närvarande med resultatet att övriga som kunnat närvara känner sig överkörda, Artiklar i lokalpressen angående samråd har förbisetts av ett stort antal personer. Följden av att informera sent och bristfälligt kan vara förödande för ett vindkraftprojekt och för en ev. framtida utbyggnad. Den information som kommer för sent kan möta en relativt negativ publik. Irritation uppstår grund av omständigheterna kring vindkraftprojektet och inte

grund av tankarna på vindkraftverk. Ett förhållande ofta kan

som

iakttagas i vindkraftsammanhang.

Vindkraji i människors landskap Bilaga 5 187

FYRA EXEMPEL PÅ VINDKRAFTPLANERING

Att utarbeta plan för vindkraftetablering involverar ett antal viktiga

en moment. Turordningen för dessa moment och vad man lägger tonvikten

i planarbetet kan avgörande betydelse för planens framtida

vara av användbarhet. Ett planinstrument kan balansera upp enskilda personers värderingar specifika landskapsintressen genom att se till hela land-

av skapets dynamiska verklighet. Utgångsläget för planeringsarbetet med vindkraft är ofta önskan att styra upp situationen, att få en känsla

en om

kontroll över utvecklingen och finna grunden för en fungerande tillav ståndsbedömning. Här skall fyra verklighetsbaserade exempel på

ges hur den kommunala planeringsprocessen för vindkraft kan se ut, men först lite utgångsläget for planeringsarbetet och vindkraften.

om Förutsättningarna för vindenergiproduktion styrs av tillgången på lämpligt utrymme i landskapet. Lämpligheten avgörs naturligtvis av vindförhållanden vilka påverkas av topografi, vegetation och i viss utsträckning omgivande byggnader. Lämpligheten för lokalisering av vindkraftanläggningar avgörs också genom möjligheter till nätanslutning och bedömningar risken för konflikt och störning på

genom av andra intressen som tex. kultur- och naturvård. Vindkraftplanen öppnar möjligheten att bedöma förutsättningarna for vindenergiproduktion i ett längre tidsperspektiv. Planen kan identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som vindkraften kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Den kommunala vindkraftplanen kan således vindkraftutbyggnaden både ett lo-

ge kalt och globalt perspektiv i tid och rum, vilket rimmar väl med rådande miljölagstiftning. De moment har iakttagits fallstudier av planeringsproces-

som genom sen för vindkraft är följande: A. geografisk avgränsning konkurrerande intressen,

av B. värdering av konflikt, C. kartering av utrymme för vindkraft,

D. samråd,

188 Bilaga Vindkraft människors landskap

E. utställning°

F. revidering,

G. antagande.

I exempel l har kommunen strävat efter etappvis utbyggnad

en av vindkraft i områden som funnits lämpliga. Lämpligt utrymme för vindkraft i landskapet har funnit att expertens/planerarens

man genom ur perspektiv eliminera områden som i någon omfattning äger kulturhistoriska värden och/eller naturskydds värden. Områden betydelse för

av bevarande av en specifik landskapstyp har också undandragits liksom kustnära områden stort intresse för rekreation och sommarboende.

av Kvarstår gör till största delen områden i utpräglad storskalig jordbruksbygd. Utbyggnaden har till stor del orienterats kring befintliga vindkraftverk. Planen har ställts ut och ett fördjupat samråd planen har

om genomförts i form av en enkätundersökning bland den närmst berörda allmänheten. Reaktioner har visat en stor acceptans vad gäller vindkraft bland den berörda allmänheten, att fler områden bör tas i

som menar anspråk för vindkraftutbyggnad. Responsen har varit mycket god vad gäller kommunens initiativ att aktivt söka synpunkter på planförslaget. Planen revideras.

l exempel har man intagit en liberal hållning till vindkraftsetablering. Översiktsplan för vindkraft har antagits då vindkraftverk kontrollerar stora områden. De ytor som funnits lämpliga för en utbyggnad av vindkraften har reducerats utifrån redan inmutade intressesfärer. Planen är dock mer liberal i tonen än exempel I då det gäller tolkningen risk

av för konflikt mellan vindkraft och andra intressen.

I exempel III finns väldigt få befintliga vindkraftsetableringar vilket

ger utrymme för ett grundläggande utredningsarbete. Utredningsarbetet grundar sig på en landskapsarkitektonisk beskrivning av olika landskapstyper och utifrån denna beskrivning bedömning kon-

görs en av fliktrisk. Tolkningen konfliktrisker skall utvärderas kommunens

av av

9 Utarbetade planförslag Översiktsplaner ska ställas ut för offentlig granskning.

Det betyder att förslaget, ofta tillsammans med viktigt underlagsmaterial, visas

upp i en lokal som är öppen för allmänheten. Utställningen ska annonseras på

kommunens anslagstavla och i ortspressen. Efter utställningstiden beslutar kommunen vilka ändringar som ska göras med anledning av de synpunkter

som

förts fram. Blir det stora ändringar måste planförslaget ställas gång till

ut en

innan byggnadsnämnden godkänner det. Därefter går förslaget till kommunsty-

relsen som bereder ärendet inför kommunfullmäktiges beslut om antagande.

Vindkraft i människors landskap Bilaga 5 189

planerare samt genom en undersökning av allmänhetens inställning till vindkraft i ett antal nyckelområden. I exempel IV finns få vindkraftetableringar rad är i antågande,

men en där ibland ett mycket tongivande och stort vindkraftprojekt. Kommunen har beslutat att aktivt söka ett samråd med allmänheten i de områden äger förutsättningar för vindkraft. Särskild tonvikt läggs

som information och visualiseringar till närmst berörd befolkning i anslutning till det omfattande vindkraftprojektet. Utvärdering av resultat

mer från samråd och reaktioner på utskickade visualiseringar kommer att, tillsammans med detaljerad beskrivning av kommunens olika land-

en skapstyper, ligga som underlag för planeringsarbetet och tillståndsgivning för vindkraftanläggningar. I exempel och III återfinns moment A-G i nämnda turordning. Förutsättningarna och tillvägagångssättet varierar dock. I exempel IV fin-

vi att några moment ändrat turordning och något återkommer: ner D. samråd kring befintliga verk och i områden där nya är planerade,

B. värdering konflikt,

av A. geografisk avgränsning konkurrerande intressen,

av C. kartering av utrymme för vinkraft,

D. samråd, E. utställning, F. revidering,

G. antagande.

SLUTSATSER Varje plats är unik vad gäller både landskap och människor. Det är dock möjligt att utifrån lokal kunskap göra en bedömning av vilken planerings bör kunna leda till mindre konkurrens om ut-

process som rymme och mer samverkan mellan olika intressen, vilket skapar underlag för bred acceptans och till och med ett välkomnande av vind-

en kraften. En välplanerad vindkraftanläggning smyger sig inte på utan annonserar sin ankomst, förklarar sitt syfte, närboende och informerar

engagerar

sin teknik. När vindkraftverken tas i drift skapar aggregaten sin om funktionella mening i landskapet och man upplever ett sammanhang mellan landskapet, människan, vinden och kraftverket. Denna mening

190 Bilaga Vindkrafii människors landskap

kan ytterligare förstärkas att närboende blir andelsägare i

genom en vindkraftanläggning. Vi har successivt lärt att tex. kyrkor, broar,

oss se fyrar och kraftledningar betydelsebärande i landskapet. På

som motsvarande sätt kan vindkraften bli meningsfull på sina meriter i våra

egna landskap. Genom att lyfta fram våra olika värderingar landskapet i

av ljuset kan vi titta närmare de konflikter föreligger. Utifrån dessa

som konflikter måste vi sedan ta ställning till vilka intressen skall

som anses ha tolkningsföreträde då det gäller en hållbar utveckling våra land-

av skap.

Buller från vindkrafverk Bilaga 6 191

Buller från vindkraftverk

Måns Hagberg

Expert i Vindkraftsutredningen

Maj 1999

Buller från vindkrafverk Bilaga 6 193

Buller från vindkraftverk Ljud, buller och tystnad

Ett vindkraftverk omvandlar luftens mekaniska energi till elektrisk energi. Då omvandlas en liten betydelsefull mängd energi till ljud. Det finns

men riktlinjer for acceptabla ljudnivåer. Riktlinjerna har stor tyngd vid avgöranden om ett vindkraftverks tillâtlighet. Dessvärre kan det ibland

vara svårt att beräkna och värdera buller från vindkraftverk. Riktlinjerna behöver ses över.

Brusljud från rotor Mekaniska ljud fran lager och

bladen. växellåda kan tränga genom

Schvishande ljud öppningar eller väggar eller bli

nära verket och stomljud i maskinhus och tom. Ev kan

ibland på håll. kuggande krafter i generatorn ge

Da rotorblad stomljud. Stomljudet kan stråla ut från

passerar tornet maskinhus, rotor, nav och torn.

kan hårdare Om någon ren ton kan urskiljas i

"skvåshande" ljudbilden gäller skärpta Ijudkrav.

dunkande,

"thumping" ljud

förekomma.

Rotorbroms, vridlager och

vridbroms kan ge

missljud.

stomljud från

maskineriet kan

avges som Trans-

Iuftljud från formater-

tornet. brum.

Normalt

inget

problem

7- 19ll98

194 Bilaga 6 Buller från vindkraftverk

Ljudkällor i ett vindkraftverk Vid vindstilla och mycket svag vind står vingarna still. Vid 3-6 m/s har verket kommit i gång och avger därmed en del ljud. Vid högre vindhastigheter ökar ljudet. Normala verks rotationshastighet ökar inte i takt med vinden. Därför ökar ljudet endast långsamt då vinden ökar. Samtidigt maskeras ljudet ibland genom att blåsten hörs ännu mer i träd mm.

Enligt anvisningar till riktlinjerna ska ljudet i princip mätas då vindhastigheten är 8 m/s på 10 meters höjd. Verket kan då emittera en ljudeffekt kring 100 dBA. Det finns påtagliga skillnader mellan olika typer och storlekar. Tack vare produktutvecklingen behöver nya mycket stora verk inte bullrigare än medelstora konstruerades för några år sedan.

vara som

P

Här kan det a

vara relativt _.__

lYSt P 9 a eb

s k gp

ljudskugga

ä

--

Vindhastigheten ökar oftast med höjden. Då trycks ljudfronten ner mot markytan i vindriktningen. I motvind lyfts ljudfronten upp. Av denna anledning förutsätter riktlinjerna att ljudet mäts och beräknas i medvind.

----+

---

P

m

-:

--

Ö

:

-+

Buller från vindkrafiverk Bilaga 6 195

I speciella fall kan det finnas speciella effekten Om vindkraftverket står högt kan det blåsa både 10 och 12 m/s där uppe medan det är vindstilla och tyst i dalarna ömse sidor. Maskeringseffekten av ljud i vegetation

nere

saknas. Man kan då störas ett vindkraftverk på längre avstånd än mm av vad som gäller plan mark. I någon mån kan ljudet kan också reflekteras mot klippväggar och andra ytor. Trots att en mätare visar samma dBA-värde kan olika verk låta ganska så olikaz. Rotoms schvishande blir en allt mer påtaglig störkälla större andel av ljudenergin som ligger över 500 Hz. Ljud som innehåller toner är påtagligt störande. Om man lägger märke till ljudet finns risk att man blir störd. Och om man ser verket och ljudet är hörbart ökar risken att bli störd. Låg bakgrundsnivå Ökar risken, särskilt i kombination med olämplig ljudkaraktäristik. Om ljudvolymen eller ljudkaraktär varierar rytmiskt eller om det förekommer skvåshande ljud då rotorn passerar tornet så bryter sig ljudet från vindkraftverket ut från bakgrundsljuden och riskerar att bli störande.

Nuvarande riktlinjer

tillämpas bulleravsnittet i Boverkets Allmänna råd 1995:1 Etablering F n av vindkraftverk land vid prövning av vindkraftverk. En sammanställning återfinns på nästa sida. Eftersom vindkraftverk måste vara i gång hela dygnet för att få acceptabel ekonomi blir nattvärdena styrande. Immissionsnivåerna i dessa allmänna råd är hämtade från Naturvårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller 1978:5. För att man ska kunna tillämpa de allmänna råden behövs a: 0 Metoder för att mäta ljudavgivningen från de verk som marknadsförs. 0 Beräkningsmetoder för uppkommande immissionsnivåer.

Mätmetoder for efterkontroll i det enskilda fallet. 0 Mätmetodema återfinns i Elforsk rapport 98:24 Mätning av bullerimmission från vindkraftverk.

1Remissyttrande från Sten Ljunggren, KTH 2Remissyttrande och telefonkontakt med Kerstin Persson Waye, Avdelningen for

miljömedicin, Göteborgs Universitet

196 Bilaga 6 Buller från vindkraftverk

F n saknas beräkningsmetoder som är anpassade till svenska förhållanden. I stället används ofta danska metoder. Se Boverkets Allmänna råd 1995: 1

, Bilaga sid 12.

Naturvårdsverkets riktlinjer togs fram experter knutna till verket. Efter

av en prövotid med provisoriska normer utgivna 1973 gjordes en ytterligare utvärdering av stömingsreaktioner och olika faktorer som påverkar ljudutbredningen som underlag för 1978 års riktlinjer.

Tabell över utomhusriktvärden för buller från vindkraftverk

angivna som ekvivalent ljudnivå i dBA

Om rena toner kan urskiljas i ljudbilden gäller 5 dBA lägre nivåer

Områdes- Ekvivalent ljudnivå i dBA Högsta ljudnivå i användning. 1 dBA-värde "fast"

Dag Kväll 18-22 Natt Momentana ljud

samt söndag och 22-07 nattetid 22-07

Kl 07 18

helgdag 07-18

Arbetslokaler för 60 55 50

-

bullrande verksamhet

50 45 402 55 Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader

Områden för fri- 40 35 35 50 tidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är

viktig faktor.3 en

l I de fall där kringliggande områden utgörs av angivna områdestyper bör bullervillkoren anges annat sätt, t ex ljudnivå vid detaljplanegräns eller på visst avstånd från anläggningen

2 Värdet för natt behöver tillämpas for utbildningslokaler 3 Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv Källa: Boverkets Allmänna råd 1995:1 Etablering av vindkraftverk på land

Planeringsriktlinjer

I Bättre plats för arbete 1995:5 utgiven av Boverket i samråd med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen anges följande:

Buller från vindkraftverk Bilaga 6 197

i

l

För vindkraftverk är buller den dominerande störningsfaktom. Bullret emitteras från rotorblad, växel, generator och kraftelektronik. Motmedel är förändringar i verkens konstruktion. Riktlinjer för skyddsavstånd anges till 700 för 1 MW och 200 m för 250 kW.

m Liksom övriga riktvärden i Bättre plats för arbete är dessa värden avsedda att användas där man inte tagit fram bättre bedömningsunderlag för det enskilda fallet. Riktlinjerna bedöms genomarbetade beträf-

vara fande vindkraftbuller. De kan betraktas som överspelade av den teknis-

nu

ka utvecklingen

Tysta områden SOU 1993:51 Naturupplevelser utan buller- en kvalitet att väma utvecklade behovet buller fria områden. Man rekommenderade att

av kommunerna i sin planering tog hänsyn till detta. Obrutna kustområden, övriga skärgårdar och större sjöar och vissa områden inom fjällvärlden pekades ut särskilt. Viss försöksplanering utfördes i bl a Norrtälje kommun. Det visade sig fullt möjligt att lägga ut tysta zoner inom kommunerna.

Utvecklingsbehov en diskussion

- Naturvårdsverkets riktlinjer är från 1978. De var inte avsedda för vindkraftverk. Tillsammans med Boverkets allmänna råd fungerar de ändå ganska bra enligt flera miljöskyddshandläggares bedömning. 35 dBA är ganska tyst, 40 dBA inte så farligt. Nivåema som sådana förefaller alltså utgöra rimlig kompromiss mellan olika intressen.

en Riktlinjer och allmänna råd är dock inte perfekta. Det kommer en hel del klagomål buller från vindkraftverk. Allmänheten är ofta oroad över bullerrisken i samband med nyetableringar. Samtidigt finns det intressenter

hävdar att riktlinjerna hindrar en lämplig utveckling. som

3Bengt Larsén, Boverket, sakkunnig i Vindkraftsutredningen.

198 Bilaga 6 Buller från vindkraftverk

Ett flertal frågor återkommer i diskussionerna kring ämnet. De behandlas här en i taget.

De allmänna råden och naturvårdsverkets riktlinjer medger kanske for mycket buller Lägre godkända nivåer kanske erfordras

Skäl for detta synsätt är att Naturvårdsverkets riktlinjer 1978:5 har använts för industrietableringar. De förekom vanligen i tätorter och kanske i på bruksorter. En etablering uppfattades ett positivt inslag som som gynnade ortens fortlevnad. Nackdelarna for de utsattes som av buller balanserades sätt och vis inverkan på sysselav gynnsam

sättning, fastighetsvärden mm.

Vindkraftverk däremot lokaliseras ofta i helt lägen i landskapet. nya För dem som bor i närheten saknas kompenserande faktorer om man inte är delägare eller verkligen uppskattar vindkraften energisom ren källa. Om vindkraften byggs ut i stor skala kommer konfliktmöjligheterna att öka.

Kommentar: dBA-nivåema förefaller väl avvägda. Högre värden skulle ge en hel del klagomål. Lägre nivåer skulle starkt begränsa etableringsmöjlighetema enligt studier som gjorts på såväl kommunal nivå som för hela rikets. Däremot behövs större precision i tillämpningen för att så långt som möjligt minska risken för att nivåerna överskrids.

Är de fasta bullemivåema helt relevanta

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att riktvärdena ska sättas med hänsyn till bakgrundsljudet på platsen Det skulle innebära större bullerskyddsavstånd i tysta områden än i den områden typ av som riktlinjerna är uppbyggda från. Samtidigt kanske nivåerna för natt kan höjs, så som skett i England7 man sover ändå på natten. -

Avgränsningen planlagt område känns mindre aktuell idag än på

4Ex vis översiktsplan for Laholms kommun 5Förra vindkraftutredningen, Läge för vindkraft 6 Remissyttrande från Sten Ljunggren 7 Information från Sten Ljunggren

Buller fån vindkraftverk Bilaga 6 199

1970-talet. Det kan framstå rimligt att även fritidshus utanför

som planlagt område behandlas enligt samma norm som de inom planlagt område. Utanför planlagt område kan bakgrundsnivåema vara ännu lägre färre grannar, inga fläktar, mindre trafik osv. Det är inte

p.g.a. heller självklart att permanenthus i stilla lägen vare sig landet eller inom planlagt område ska tåla 40 dBA. Då det gäller områden för rörligt friluftsliv används detaljplaneinstitutet mycket sällan. Områdena skyddas naturreservat eller redovisas i den översiktliga pla-

som neringen.

Att värdena inte är självklara belyses också av att andra länder kan ha såväl högre lägre dBA-värden för motsvarande situationer.

som

Kommentar: Av skäl som framförts under ovan framstår riktvärdena som väl avvägda men tillämpningsanvisningama behöver bearbetas. 3. Kan mätmetoder och olika felkällor bidra till att bullemivåema blir för höga

Bullret mäts tillverkarens konsult och för ett enda verks. Preci-

av sionen kan bli låg.

Mätmetoden enligt dansk praxis ger normalt en systematisk underskattning av källstyrkan. Den danska metoden medger att man mäter vid lägre vindhastighet än 8 m/s på 10 meters höjd och i stället

annan utför omräkningar. Därvid kan denna underskattning av den verkliga emissionen uppstå.

Den danska förutsätter ett helt slätt landskap. Där tilltar vinden

normen med höjden, inte så kraftigt som i skrovligare landskap. Vid im-

men missionsberäkningar för sådana platser behövs därför en enkel omräkning som brukar utföras. Den skulle ge högre bullervärden.

De danska vindkrafttillverkama använder värden för dämpningen i luft 5 dBA km som inte är relevanta för flertalet svenska förhållan-

per den 2-3 dBA per km.

Det är omständligt och kostar del att göra en korrekt efterkontroll.

en

8 Remissyttrande från Sten Ljunggren

200 Bilaga 6 Buller från vindkraftverk

En kommunal miljöskyddshandläggare kan inte bara ta en sväng förbi med en ljudmätare, utan insats akustiker erfordras.

en av

Nymätningar sker självfallet på nya verk. Det är klart de blir

om bullrigare med åren.

Utbredningsmodellen förutsätter plan terräng. Både ljudalstring och ljudutbredning kan påverkas av en starkt kuperad terräng. Tillräckliga data saknas om detta.

Havsbaserade verk är ett problem för sig. Ljudspridningen utefter vattnet kan i vissa fall medföra att uppmätta värden blir 10 15

dBA, kanske t o m 20 dBA högre än beräknat enligt vanlig modell Detta händer speciellt i vindförhållanden som periodvis råder kring Östersjön. Även i mindre fall så hörs ljud mycket längre

extrema utefter en vattenyta än en landyta.

Kommentar: Här finns en hel del problem. Man kan bibehålla

nuvarande immissionsnivåer men bör ta fram relevanta tillämpningsanvisningar.

Har lågfrekvent buller och infraljud underskattats problem

som

Lågfrekvent, hörbart, buller förekommer vid vindkraftverk. Såväl detta lågfrekventa buller ohörbart infraljud tas ofta i diskussionen

som upp som en potentiell ohälso- eller otrivselfaktor.

I Sverige utförda mätningar har visat motsatsen, att infraljudet legat klart under perceptionströskeln även på korta avstånd och inte heller bedömts ha några medicinska verkningar. Man har därför bedömt att dessa ljudkällor är betydelselösa jämfört med vindens interaktion med byggnader, vegetation och människans kropp, speciellt huvudet.

Kommentar: Det finns en oro kring detta. Uppgifter från England och Tyskland kastas i debatten. Därför skulle det vara intressant

om nya mätningar gjordes och relaterades till lågfrekvent buller och infraljud i naturen och vardagslivet.

9 Flera remissyttranden, bl a från Uppsala Universitets MIU

Buller från vindkraftverk Bilaga 6 201

Bullerspektret.

A-vägningen är inte anpassad särskilt för vindkraftverk. Kanske bör någon de etablerade vägningama B eller C användas eller

annan av en helt ny Vägning tas fram

Kommentar: A-vägningen som sådan är inte det stora problemet. Problemet ligger snarare i att tonalitet och modulationer skapar mer irritation än vad ett jämnt lågfrekvent brus skulle göra. En mät- och analysmetod utvecklad just för vindkraftverken skulle kunna ge mer relevanta resultat och även påverka den tekniska utvecklingen så att ljudet skulle uppfattas som behagligare.

Ger riktlinjerna onödigt stora marginaler

Vid etablering av vindkraftverk visar det sig ofta att avståndet till närmaste bostad avgör hur många verk som kan uppföras på en viss plats. Om man kunde få komma lite närmare skulle etableringsmöjlighetema öka. Riktlinjerna 1978:5 kan tolkas så att industrier genom ekvivalentberäkningen kan tillgodoräkna sig tystare perioder som i viss utsträckning kan jämna ut bullrigare perioder. Med motsvarande beräkningssätt skulle vindkraftverk kunna placeras närmare bebyggelse.

Kommentar: Koncessionsnämndens praxis för etablering av industri har inte medgett ovannämnda tillämpningssätt. Det bör inte användas heller för vindkraft. Däremot kan enskilda intressenter ha ett egenintresse gör att de skulle acceptera marginellt högre bullemivå.

som en Normema kanske kunde tillämpas mindre rigoröst i dessa fall.

Efekter på djurlivet Bilaga 7 203

Vindkraftverkens effekter på djurlivet

Hedvig F roste

Sakkunnig i Vindkraftsutredningen

Maj 1999

Ejfekter på djurlivet Bilaga 7 205

Vindkraftverkens effekter på djurlivet

Kunskaperna vindkraftverkens effekter på djurlivet är bristfälliga. om

Undersökningar har gjorts på grund bristande medel har forskmen av inte varit systematisk eller samordnad. Detta tycks även gälla ningen Även bristande insikt och förståelse hos myndigheter och internationellt. exploatörer i Sverige för utvecklingen har troligen bidragit till bristen undersökningar. Först under de allra senaste åren, eller till och med det behoven undersökningar blivit uppenbara i och med senaste året, har av

stora utbyggnadsplaner.

flesta svenska vindkraftverk på ett eller annat sätt byggts med Trots att de stöd har mycket litet uppföljningar gjorts när det gäller deras statligt effekter djurlivet. Ännu färre undersökningar har gjorts vad gäller djurlivet platsen innan kraftverken uppfördes, för att därmed kunna påvisa eventuella effekter av byggnationen.

Fisk

Kunskapsläget inverkan på ekosystemen havsbaserad vindkraft är om av dåligt. I Sverige har Håkan Westerberg på Fiskeriverket utfört en undereffekter på fisk och fiske vid det havsbaserade kraftverket i sökning av I andra länder tycks inte några undersökningar om effekter av

Nogersund.

havsbaserad vindkraft ha utförts.

Westerbergs undersökning visar sammanfattningsvis att: mellan medelårsfångster vid två olika fångstplatser

en jämförelse av

visar ingen statistiskt signifikant skillnad före och efter vindkraftverkets tillkomst. Joumalföringen visar emellertid på effekt vid en av fångsten platsema, där totalfångsten skulle ha minskat med ungefär 15%. Det är motsägelse i sådan minskning inte går att belägga i årsmedelingen att en fångsten eftersom de beräkningarna har stor osäkerhetsmarginal. en ingen skillnad i ålamas beteende då kraftverket gick eller stod still. - Reaktioner i närområdet kan emellertid inte uteslutas eftersom försöksuppläggningen gjorde att inga ålar kunde spåras närmare än 500 meter

från kraftverket. artsammansättningen i kraftverkets närhet är densamma, eller större, än i viket kan bero på att kraftverksfundamentet fungerar

omgivande vatten,

206 Bilaga 7 Efekterpå djurlivet

som ett artificiellt rev. vid drift minskar fångsterna inom radien 200 meter från kraftverket. -

Att fiskar har olika reaktioner på ljud och vibrationer är känt. Både byggaktiviteten och det färdiga kraftverket är bullerkällor kan ha inversom kan på fisk i närområdet. Fiskars reaktioner på för människor hörbart ljud 2O Hz är i allmänhet svaga och tillvänjning sker snabbt. För infraljudfrekvenser 20 Hz skiljer sig emellertid beteendet väsentligt. Frekvensen är troligen olika för olika fiskar men man har påvisat stark skrämselreen aktion vid 10-15 Hz. Ljudmätningar vid Nogersund visar att kraftverket alstrar ljud i ett brett frekvensområde. Den dominerande frekvensen i infraljudområdet 16.7 Hz. Ljud i detta frekvensområde kan skälet var vara till att fångsterna mindre vid drift än vid stillastående i Nogersundsvar verkets närområde. För närvarande pågår ett Mistraprojekt bland som annat har som mål att studera vissa fiskars reaktion på infraljud. Dessa försök kan öka kunskapen om fiskars undvikandereaktioner vid ljudkällor under vatten och definiera tröskelvärden för detta vid olika avstånd och för olika arter.

Farhågor har vidare framförts att vindkraftverk bland annat grupper av kan: påverka lokala strömningsmönster mellan vindkraftverken och land och därmed påverka biotopen inom området påverka eller förhindra fiskars årliga vandringar, tex sill, och lax påverka lek- och uppväxtområden eftersom vindkraftverken placeras relativt grunda områden utgöra hinder för fiskets bedrivande, tex för ankring, trålfiske och - gamfiske, vilket innebär förlorade inkomster för yrkesfisket

Fiskeriverket har tagit fram lista kan användas vid miljökonen som sekvensbeskrivning, Checklista för effekter på fisk och fiske havsbaav serad vindkraft.

Fiskeriverket anser att behovet generella undersökningar rörande fisk av och fiske är tveksamt. Man kan inte peka ut några generella undersökningar som är nödvändiga att göra eftersom skillnader i teknik och lokalisering varierar mycket från fall till fall. Fiskeriverket att förslag underanser sökningar därför bör komma i samband med prövning enskilda projekt. av

1999:75 Efekter på djurlivet Bilaga 7 207 SOU

Sälar

Kunskaperna vindkraftverkens effekter på sälar är mycket begränsade. om En undersökning vid Bockstigen södra Gotland pågår men är ännu inte utvärderad och vissa iakttagelser är gjorda vid vindkraftverken vid Tunö

Knob i Danmark.

Undersökningen vid Bockstigen ingår i kontrollprogrammet och omfattar räkning och iakttagelser sälarna före byggstart, under byggnationen och av under två års drift. En första utvärdering undersökningen väntas under av 1999. Iakttagelsema vid Tunö Knob är i stort sett intet värde eftersom av vattenståndet har varit högt under de senaste åren. Det aktuella revet har därför ständigt sköljts över vatten och sälarna har flyttat till ett nästan av bättre beläget område.

Inför byggandet vindkraftverken vid Bockstigen sammanställdes av uppgifter sälar och sälars beteende. Uppgifterna är huvudsakligen om hämtade från Mats Peter Heide-Jörgensen vid Grönlands Naturinstitut och

i någon mån från Naturhistoriska Riksmuséet.

En sammanfattning fakta och bedömningar stömingsbenägenhet och av av stömingsrisker kan delas upp i tre områden:

Företeelser uppfattas hotande för sälarna, tex buller och okända som som rörelser. Sälamas tillvänjning till fasta installationer, tex broar och fyrar Företeelser inverkar sälamas livsmiljö, tex fodosökområde och som

uppfödningsplatser för kutarna.

Det första området hänger starkt med sinnesorganen. Sälamas samman hörsel mycket god inom höga eller mycket höga frekvensområden, dvs är 2000-60 000 Hz. Frekvenser under 1000 Hz uppfattas knappast vare sig i luft eller De ljud vindkraftverken består dels av vatten. som genererar aerodynamiska ljud från vingarna och dels mekaniska ljud från maskiningen dessa ljud ligga över 2000 Hz. Sannolikt kan rummet men av uppges inte höra några ljud från vindkraftverken såvida de inte befinner sälarna sig i omedelbar närhet ett verk. Som exempel sälamas okänslighet av skriver Heide-Jörgensen sälar till opåverkade lever i för ljud om som synes havet utanför stor flygplats på Grönland. en

Vad det gäller är sälamas ögonlinser anpassade för vatten vilket synen innebär de har mycket dålig land eller när de befinner sig över att syn

208 Bilaga 7 Efekter på djurlivet

vattenytan. På avstånd längre än 15 meter sälar troligen bara föremål ser som är i rörelse. Ett vindkraftverk i drift har troligen ingen större skrämseleffekt på sälar.

Iakttagelser från såväl Danmark, Grönland och Sverige visar att sälar har en god tillvänjning till fasta installationer, broar, tex fyrar och hamnar. Som exempel kan att sälama inte låter sig påverkas ges trots att det finns fyrar vid de flesta stora sällokalema i

Kattegat/Skagerrak. Under förutsätt-

ning att uppförandet vindkraftverken av inte sker under sälamas känsliga period, vilken t.ex. på Gotland infaller mellan februari

och juli/augusti, tror

man att installationemas effekt på sälar är liten.

Eventuell konflikt mellan sälamas livsmiljö och vindkraftverk skulle kunna att områden där djuren vara söker föda förändras. Sälama söker emellertid oftast föda över stora områden och flera meters djup, vilket torde betyda att vindkraftverk inte inverkar på

födosökningen.

Vindkraftverk kan komma i konflikt med sälama under den känsliga tid då sälama faller hår och föder inte

upp ungar om försiktighet iakttages.

Heide-Jörgensen och Naturhistoriska Riksmuséet säger samstämmigt att det är omöjligt att med säkerhet utesluta vindkraftverk att kan skrämma iväg sälar från hävdvunna lokaler. Emellertid de säger också samstämmigt att anläggningsfasen med största sannolikhet är den största stömingen medan driftfasen kan regleras så att konflikter minimeras.

Renar

I Finland har vissa iakttagelser gjorts beträffande vindkraftens inverkan

renar men i huvudsak är kunskaperna bristfälliga.

De finska iakttagelsema

är att renama synes opåverkade kraftverken, av dvs de betar i närheten verken. Samma iakttagelser har av gjorts i flera länder när det gäller får och kor samt i Sverige också när det gäller älg.

I kontrollprogrammet för anläggningen på Rodovålen

i Härjedalen ingår att man ska undersöka verkens inverkan på i området eftersom renama erfarenheter i stort sett saknas det gäller när vindkraftens effekter. En

utvärdering av undersökningen är klar tidigast år 2001.

Jordbruksverket, är ansvarig för

som kunskapsförsörjning som rör rennä-

ringen, anser att renar sannolikt inte störs enstaka verk av men säger också att många kraftverk inom ett begränsat område skulle kunna medföra att

på djurlivet Bilaga 7 209

Efekter

Regler buffertzoner kan tänkas i sådana undviker området. om renama

befarar verket den mänskliga aktivitet som förekommer fall. Vidare att

störande än själva verket, tex tillfartsvägar runt kraftverket kan vara mer

öppnar för turism. som

också att måste beakta rennäringens Jordbruksverket påminner om man

lokalisering vindkraftverk inklusive tillfartsvägar. riksintressen vid av

kunskaper rennäringens markintressen bör Kunskaperna dessa och om om

för samråd vid planeringen vindkraftverk. som en grund av ses

Fåglar

iakttagelser har gjorts vindkraftverkens effekter Undersökningar och av

undersökningarna har oftast gjorts med anledning av en fåglar men

varför det svårt uttala sig generella kriterier speciell installation är att om

vindkraftverk utifrån dessa undersökningar. En dansk för lokalisering av

Vindmöllors indvirkning på fugle 1995, tillsammanfattande skrift

skrifter, särskilt från Danmark och Holland, med senare utgivna sammans

samtal med svenska fågelkännare, dock någon vägledning. samt ger

fåglar kan delas i åtminstone tre konfliktom- Vindkraftens inverkan på upp

störning vid häckningsplatser samt störning vid råden: kollisionsrisken,

födosökområden.

undersökts vid flertal tillfällen såväl vid Kollisionseffektema har ett

i vindkraftparker. Rapporter finns, förutom från

enstaka anläggningar som

Tyskland, Holland och USA. En svårighet är Sverige, från Danmark,

antalet döda fåglar eftersom del döda fåglar äts älva metoden att räkna en

och andra fåglar bara skadas och dör efter en tid. En rovdjur upp av försökt fram korrektionsfaktor för icke funna holländsk forskare har ta en

kan med viss säkerhet säga att osäkerheten eller skadade fåglar men man

undersökningamas exakthet. En väsentlig del av är stor när det gäller

mellan studierna gjorts beror på förhållanden som variationerna som

lokalisering, områdets vegetation och mängden rovdjur inom årstid,

i Holland tex 0.04-0.09 döda området. Från stor vindkraftspark uppges en

och vindkraftverk. I rapport från Holland uppges

flyttfåglar/dygn en annan flyttfåglar flyger vindkraftspark på

att l promille av de som genom en

Räknar med även dagflyttande fåglar beräknas natten kolliderar. man

till mindre än 0.1 promille i vindkraftspark. I

antalet kollisioner samma

holländsk beräknar att l % alla fåglar ytterligare annan rapport man av en

vindkraftverk i rotorhöjd kolliderar. Denna senare som passerar genom en

område med relativt liten mängd sträckande fåglar. undersökning gäller ett

210 Bilaga 7 Efekterpå ajurlivet sou 1999:75

l flera danska undersökningar från kusterna har man inte funnit några

döda fåglar medan tyska undersökningar visar siffror från noll till 14 döda

fåglar/år och vindkraftverk. I svensk en undersökning från Näsudden fann

man 49 kollisioner under ett år 43 hittades efter varav en katastrofnatt då

verket var drift lampa lyste 10 höjd. ur men en meters Från Kalifornien

uppges att frekvensen kan 2.3-5.8 rovfåglar/ 100 vindkraftverk vara och år.

De europeiska undersökningarna visar att effekten kollisioner l av mellan

vindkraftverk och fåglar i allmänhet liten vid är de platser har undersom sökts. Kollisionsrisken kan emellertid för vissa vara större sjöfåglar, och

förmodligen även andra arter, i dåligt väder eller nattetid som flyttar på låg

höjd.

Kollisionsrisk föreligger också med luftledningar,

radiomaster, höga

byggnader, bilar, fönster och glasfasader. Antal dödade fåglar genom

kollisioner med tex högspänningsledningar och bilar har undersökts i olika

europeiska studier och befunnits vara betydligt högre än antalet dödade

fåglar vid vindkraftverk. Emellertid är kunskaperna dåliga och de gjorda

studierna säger mycket litet hur det kan komma om att se ut i framtiden om vindkraften är utbyggd. För de flesta kommer mer arter en utbyggnad

troligen inte att ha någon större inverkan på populationsnivån för men vissa arter, inte bara rovfåglar, kan det

vara allvarligt.

Ett antal undersökningar har också gjorts

om flyttfåglars reaktioner

vindkraftverk och därmed konflikter mellan vindkraftverk och flyttfågel-

stråk. Detta gäller såväl fåglar flyttar på dagen på som som natten. Flyttfå-

gelsträcken går ofta längs kusterna och sammanfaller således till vissa

delar med områden är lämpliga för vindkraft. som Kunskaperna i ämnet är

bristfälliga men det finns uppgifterna pekar på som att dagflyttande fåglar

sällan iakttas närmare än IOO från verken, meter att vissa fågelarter, tex

gäss och svanar, redan 500-600 från regerar meter verken, att fåglarna

reagerar mindre på stillastående verk än på verk i drift och att fåglarna

oftare väjer i horisontalplanet än i vertikalplanet. En undersökning

visar att

en linje verk som placeras vinkelrätt flygstrâket kan mot upplevas som en

barriär för fåglarna avstånd men att ett på mer än 150 meter mellan verken

kan tillräckligt för vissa fågelarter

vara att flyger mellan verken.

Studier om nattflyttande fåglar är färre det men finns uppgifter om att

nattflyttande fåglar bättre i motvind reagerar än i medvind vilket möjligen

kan bero på att de då hör ljudet bättre och andra uppgifter pekar på att de

på natten oftare väjer i vertikalplanet i

än horisontalplanet. I flera under-

Efekter på djurlivet Bilaga 7 21 l

sökningar har försökt skydda flyttfåglar olika skrämmande man genom ljud- och ljuseffekter resultaten är begränsade och ibland motsägande. men

Vindkraftverkens effekter på fåglarnas häckningsplatser och födosökområden är betydligt mindre utredda än kollisionsrisken. Alla undersökningar berört dessa frågor har haft svårigheter att finna bra metoder för att som och bedöma stömingseffektema. Det finns inga undersökningar som mäta försöker kvantifiera stömingseffekten i förhållande till överlevnad och Den naturliga metoden är att värdera förhållandena före och

reproduktion.

efter installationema, olika mänskliga aktiviteter eller förändring i men födotillgången gör att jämförelsema haltar.

Ett flertal undersökningar rapporterar att vindkraftverk har ingen eller ringa effekt på häckande fåglar. Vissa arter kan störas men tycks flytta sina häckningsplatser till ett annat område, förutsatt att andra lämpliga

häckningsplatser finns.

Undersökningar rastande fåglar söker föda visar att vindkraftverav som ken har skrämseleffekt också att fåglarna antingen undviker en men platsen eller så småningom sig. Man har i flera undersökningar anpassar registrerat det avstånd inför vilket fåglarna reagerar. Reaktionsavståndet är olika för olika är oftast mellan 250 och 500 meter men upptill arter men 800 har registrerats. Få undersökningar har gjorts huruvida meter om fåglar vågar söka föda nära vindkraftverk eller

Sverige har vissa internationella åtaganden gör att vindkraftetablering som kan olämplig i vissa områden. Det kan gälla de områden som ingår i vara europeiskt ekologiskt nät Natura 2000 i enlighet med EG:s fågeldiett rektiv 4, de områden är våtmarker internationell betydelse

artikel som av

enligt Convention Wetlands Ramsarkonventionen eller åtaganden on enligt Afro-Euroasian migratory waterbird agreement AEWA. Naturvårdsverket har i sina rekommendationer för tillämpningen av Ramsarkonventionen angett att vindkraftverk bör placeras utanför de utpekade områdena så länge inverkan på fågellivet är oklart. Svenska våtmarker av internationell betydelse. Naturvårdsverket informerar, 1989.

Planering för minska negativa effekter fåglarna bör omfatta vindatt

kraftverkens alla faser, dvs projekteringsfasen, anläggningsfasen och

driftfasen.

212 Bilaga 7 Eje/der på djurlivet

Projekterings- och planeringsfasen är den viktigaste fasen i ansträngningarna att minimera konflikter med fågellivet. I områden är kända för som ett rikt fågelliv bör bedömning ske i varje enskilt fall och eventuellt en en buffertzon fastläggas. I Holland finns inga generella regler för buffertzoner men regler finns om att fågelutvärderingar måste göras tillstånd om söks för vindkraftverk i områden med stora fågelkoncentrationer. l Danmark har förslag på buffertzoner 250-800 meter nämnts i litteraturen. om Avstånden skulle beroende på vilka fågelarter vill skydda vara som man men också beroende på verkens storlek.

Tider för installationer anläggningar samt besök för service och underav håll bör väljas med omsorg för att i minsta möjliga mån störa fågellivet främst med tanke på häckningstid även i viss mån på

men flyttningstid.

Sammanfattningsvis pekar uppgifter på att risken för att fåglar ska kollidera med vindkraftverk är relativt liten att för vissa vid

men arter, olyckliga

väderförhållanden och nattetid, kan kollisionsrisken Kunskapervara stor. na om vindkraftverks inverkan på fåglarnas häckningsplatser och födosökområden är bristfälliga. Vissa studier pekar emellertid på vindkraftatt verk har liten inverkan på många arter häckande fåglar och fåglar av att som rastar och söker föda tycks vara relativt opåverkade i närheten av vindkraftverk.

Många oklarheter finns, tex kan det bli konflikter mellan fåglar och vindkraftverk, vill exploatera grunda områden i svenska farvatten, om man områden som samtidigt är födosökområden för sjöfågel. Andra förhållanden som behöver studeras större utbyggnad till havs blir aktuell om en är t.ex. sjöfåglarnas flyttningshöjd vid olika vädertyper och deras flyttningshöjd nattetid samt effekterna belysning på anläggningarna. av

Efekterpâ djurlivet Bilaga 7 213

Referenslista: Fiskeriundersökningar vid havsbaserat vindkraftverk 1990-1993. Håkan Westerberg, Fiskeriverket, Rapport 5,1994. Undervattensbuller och fisk, Håkan Westerberg, Fiskeriverket, TemaN0rd 1995:513. Effekter fisk ljud från havsbaserade vindkraftverk. Olof Sandav ström, Naturvårdsverket, 1992. Utredning konfliktrisker med sälar vid etablering av vindkraftverk om Gotland. Mads Peter Heide-Jörgensen, Grönlands Naturinstitut, Danmark och Gruppen för miljögiftsforskning, Naturhistoriska Riksmuséet, Stockholm, 1996. Effekt af Tunö Knob vindmöllepark på Fuglelivet, Miljö-och Energiministeriet, Danmarks Miljöundersögelser, rapport nr 209, 1997. Vindmöllers indverkning på fugle, Miljö-och energiministeriet, Danmarks Miljöundersögelser, rapport 147, 1995. nr Fåglarna i Blyth hamn. D. Still, Border Wind, England et al, 1994. The impact of the Sep wind park Oosterbierum, The Netherlands, on near birds. J.E.Winke1man, DLO-Institut Bos- och Naturunderzoek, voor Amheim, Holland, RIN-rapporter 92/2-5, 1992. En 90meter/2 MW vindmöllas indvirkning på fuglelivet. M. Brinch Pedersen och Erik Poulsen, Miljöministeriet, Danmarks Miljöundersögelrapport nr 47, 1991. ser, Wind turbine effects avian activity, habitat and mortality on use Alamont Pass. California Energy Commission, 1991. Svenska våtmarker internationell betydelse, Naturvårdsverket, 1989. av Vindkraft Fåglar, Underlagsrapport till Läge för Vindkraft SOU - 1988:32, Jonny Carlsson, Lunds universitet, 1988. Tidningsartiklar, tex från Vår Fågelvärld, Wind Power Monthly News Magazine, Danish Environment och Renewable Energy World. Svar på Vindkraftsutredningens enkät angående lokalisering av vindkraftverk i Sverige, 1998. Yttranden över Vindkraftsutredningens lägesrapport SOU 1998:152, 1998. Yttranden i samband med ansökan tillstånd enligt miljöskyddsom lagen för att bygga och driva vindkraftverk. Samtal med representanter från Sveriges Ornitologiska Förening, Svenska Samers Riksförbund, Jordbruksverket, ECOFYS i Holland m fl.

Ytåtgång Bilaga s 215

YTÅTGÅNG FÖR FRAMTIDA

UTBYGGNAD AV

VINDKRAFTVERK

Carolina Karlström Vattenfall AB Maj 1999

Ytåtgång Bilaga 8 217

Ytåtgång Bilaga 8 219

Ytåtgång for framtida utbyggnad

vindkraftverk

1 Inledning

Detta arbete har utförts av Vattenfall AB MiljöEl som ett uppdrag Vindkraftutredningen. Vattenfall Utveckling AB har varit underkonsult för bland annat energi- och ljudberäkningar.

Resultatet av arbetet är en bedömning de arealer kan komma att

av som krävas for en framtida land- och havsbaserad vindkraftutbyggnad i Sverige, for en utbyggnad som skulle kunna ge totalt 30 TWh vindkraftproducerad per år.

Till grund för resultatet ligger vissa antaganden och beräkningar

som läsaren måste ha i åtanke när rapporten läses. Samtliga förutsättningar redovisas i kommande avsnitt.

2¶Förutsättningar

2.1 och effektstorlekar

Vindkraftutbyggnad

Den utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft har studerats i

som uppdraget är en stegvis utbyggnad som ger totalt 30 TWh vindkraftproducerad per år, varav 15 TWh på land och 15 TWh till havs. Ytbehoven är beskrivna i fyra steg, 3 6 10 15 TWh/år, både på land och till havs.

- - - Syftet med att beskriva utbyggnaden stegvis är att försöka illustrera tänkbara etappscenarier för utbyggnad vindkraft i Sverige. Utbyggnaden

av kommer troligen att ske löpande under en längre tidsperiod.

De storlekar på vindkraftverk som har beaktats på land är en mix av verk med effekterna 600, 1500 respektive 3000 kW. Till havs har en mix av 1500 respektive 3000 kW aggregat studerats. En sådan tänkbar mix av

220 Bilaga 8 Ytåtgång

land- samt havsbaserad vindkraft visas i tabellerna nedan. Tabellerna är

baserade antagande om vindkraftverkens storlek och utbyggnad under

ett längre tidsperspektiv.

I dagsläget finns de mest kostnadsoptimala vindkraftverken i effektintervallet 500 1500 kW. Om ett antal år ligger den övre gränsen for det

optimala troligen högre. Därför har kombination vindkraftverk med

en av effekterna 600 kW endast land, 1500 kW och 3000 kW använts. Det är inte realistiskt att koncentrera sig endast effektstorlek.

en

Storleken på de vindkraftverk som har studerats visas i tabell

Dessa mått antas vara genomsnittliga mått for vindkraftverk på land och till havs.

Ytåtgång Bilaga 8 221

2.2¶Produktionsberäkningar och

energiinnehåll i vinden

Produktionsberäkningar har gjorts i programmet WAsP som är utvecklat av Risø Forskningscenter. Beräkningarna har gjorts för en medelvind till havs och en medelvind på land.

Medelvärde för energiinnehållet i vinden land har ansatts till 3000 kWh/mz år på höjd, vilket läge i mellersta

50 meters motsvarar ett Halland, ett par kilometer in från kusten. Uppskattningen om medelvärde för vindenergin har gjorts med hjälp av SMHI:s vindenergikarteringar och de vindenergivärden som där finns angivna utmed kustlinjen.

Energiinnehållet i vinden till havs 5300 kWh / m2 år på 50 höjd,

är meters vilket motsvarar det område i södra Kalmarsund, som är utpekat som intressant för vindkraft i Karlskrona kommuns översiktsplan från 1991.

Produktionsberäkningama baseras på prestandakurvor för Vestas V44, Vestas V66 samt Näsudden II. Uppförda vindkraftverk i Sverige idag är huvudsakligen Vestas eller Wind World, varför Vestas i detta fall har valts som standardverk vid produktionsberäkningamaz. Näsudden är en prototyp, men har använts i detta sammanhang ändå eftersom det inte finns några serietillverkade vindkraftverk på marknaden idag med effekten 3 MW.

För vindkraftverk på land har följande produktionsvärden beräknats, se tabell

Tabell 4 Produktionsberäkningar för

vindkraftverk på land

Vindenergikartering för södra Sverige, Länsrapport 1till 17, R1997:57-73. Z Driftuppföljning av vindkraftverk över 50 kW, Årsrapport 1998, ELFORSK rapport 99:6, STEM rapport ER 6: 1999

222 Bilaga 8 Ytåtgång

Motsvarande siffror for vindkraftverk till havs redovisas i tabell

Tabell 5 Produktionsberäkningar för

havsbaserade vindkraftverk

2.3¶Gruppstorlekar

I uppdraget beaktades ytåtgång för olika förutbestämda gruppstorlekar. Storleken på grupperna är valda av beställaren och konsulten i samråd. Pâ land valdes att studera grupper om 6 respektive 12 vindkraftverk. Dessa antogs ha en inbördes placering i räta linjer om antingen 1x6, 2x3, 2x6 eller 3x4 verk, figur l nedan.

se

xxx

x x x x x x x x x

grupp 1x6 grupp 2x3

xxxxxx

x x x x x x

grupp2x6

x x x x

grupp 3x4 Figur 1 Grupper av vindkraftverk pa land

Ytåtgång Bilaga 8 223

Den inbördes placeringen baseras liksidiga trianglar gruppen får rombforrn för att ytoptimal vindenergiproduktion. I grupperna är av-

ge en ståndet mellan vindkraftverken 5 rotordiametrar i de fall gruppen består av

eller två rader och 6 rotordiametrar när gruppen består av 3 rader. en

Till havs valdes att studera större med 30 respektive 60 vindkraft-

grupper, verk, i linjer 3x10 respektive 6xlO vindkraftverk. I figur 2 visas

om exemplet med 3x10 vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken i en rad antogs här 5 rotordiametrar och mellan raderna 10 rotordiametrar.

vara Avstånden mellan vindkraftverken till havs hänförs till ett medelvärde av de inbördes avstånd används i Havmølle-Handlingsplan for de

som Danske Farvande. Även för havsbaserade är den inbördes

grupper placeringen för ytoptimal energiproduktion.

att ge en

AÅAAÅÅÄÅAA

ÅXAÅAAÅXXÅ

AÅAAAAXXXA

grupp3x10 Figur 2 Grupper av havsbaserade vindkraftverk

För varje utbyggnadssteg har därmed totalt 12 olika gruppkonfigurationer

land studerats; fyra olika gruppformationer enligt figur 1 for tre olika effektstorlekar. Till havs är det totalt 4 olika gruppkonñgurationer som har studerats; två olika gruppstorlekar 30 eller 60 aggregat med två olika effektstorlekar.

T-mWiølle-handlingsplanfor de Danske farvande, Elselskabemes og Energistyrelsens arbejdsgruppe for havmøller, juni 1997

224 Bilaga 8 Ytåtgång

2.4¶Ljudberäkningar

Ljudberäkningar är gjorda med programmet Decibell från Energi

og Miljødata. Ljudvärden, källbullret, for 600 kW, 1500 kW samt 3 MW verken är 99, 102 respektive 1 10 dBA.

Ljudet från de största verken 3 MW kommer troligen att sänkas då serietillverkning kommer igång. Detta leder i sin tur till lägre ytåtgång än vad som redovisas i denna utredning. För att illustrera den skillnad skulle

som kunna bli resultatet av att källbullret sänks och att det indirekta arealbehovet därmed minskar for vindkraftverk med effekten 3 MW, redovisas ett sådant exempel i resultatavsnittet i slutet på denna rapport.

I exemplet med sänkt källbuller från en 3 MW:are har antagits ett källbuller på 105 dBA istället for 110 dBA. Den lägre nivån baseras på antagande om den tekniska utvecklingen for stora vindkraftverk under ett längre tidsperspektiv. Jämförelsen har gjorts i utbyggnadssteg fyra 15 TWh/år och redovisas för gruppkonfigurationen 3x4 verk, vidare

se sidan 14 avsnitt 3.1.3.

2.5 av

Beskrivning ytåtgång

De ytor som beskrivs är ytbehov på kartan samt indirekt

gruppernas arealbehov. Vid etablering av vindkraftverk tas även ytor i anspråk för vägar och andra anläggningar. Dessa ytor beaktas dock inte i denna översiktliga studie.

Figur 3 Illustration av gruppernas ytbehov på kartan, vilket är

ytan innanför en tänkt linje, som omskriver de yttersta

vindkraftverken ien grupp

Ytåtgång Bilaga 8 225

Med gruppernas ytbehov på kartan ytan innanför tänkt linje,

avses en som omskriver de yttersta vindkraftverken i gruppen, se exempel i figur Denna definition gäller både land- och havsbaserad vindkraft. fallet med sex stycken vindkraftverk i enkel rad lx6 har beräkning-

en arna av gruppens ytbehov kartan utförts som diametern tomfoten multiplicerat med längden raden, for att erhålla yta. Diametem på

en tomfoten är ansatt till 5 respektive 6 meter for de olika effektstorlekama 600, 1500 samt 3000 kW.

Med indirekt arealbehov avses den yta inom vilken viss markanvändning kan bli begränsad ett vindkraftverk har lokaliserats till platsen.

p.g.a. av Bostadsbebyggelse bör till exempel inte finnas/ uppföras inom ett område med ljudnivåer över 40 dBA, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller som tillämpas för vindkraft i Sverige idag. Vanligtvis kan dock annan markanvändning huvudsakligen fortsätta i

samma omfattning som innan vindkraftverket uppfördes.

Det indirekta arealbehovet har beräknats utifrån de gruppstorlekar for respektive effektstorlek nämns i avsnitt Gruppstorlekar Det är

som ovan. således beroende av gruppens storlek och utformning. Den yta finns

som innanför 40 dBA linjen har beräknats som indirekt arealbehov. Indirekt arealbehov har beräknats enbart för landbaserad vindkraft. Att beräkna

en sådan yta for havsbaserad vindkraft är inte intressant eftersom det till havs finns få fasta objekt, tex. bostäder, kan störas ljud från vindkraft-

som av verk. Därmed finns ingen yta vars användning indirekt begränsas

pga. ljudet. Istället har det minsta avstånd till land tagits fram måste

som hållas för respektive gruppstorlek, för att inte gällande riktlinjer externt

om industribuller ska överskridas inne vid land, dvs. 40 dBA.

8- l91198

226 Bilaga 8 Ytåtgång

2.6¶Ytor land och till havs för de

på

enskilda grupperna

2.6.1¶Gruppemas ytbehov på kartan

I tabell 6 och 7 redovisas de ytor för land- respektive havsbaserade grupper som åtgår för gruppemas ytbehov kartan.

Tabell 6 Gruppemas ytbehov pá kartan för Iandbaserade

vindkraftverk.

Grupptyp Enhet 600 kW 1500 kW 3000 kW

1x6 kmz 0,004 0,008 0,01

2x3 kmz 0,08 0,19 0,28

2x6 km: 0,21 0,47 0,69

3x4 kmz 0,36 0,81 1,20

Tabell 7 Gruppemas ytbehov på kartan för havsbaserade

vindkraftverk

Grupptyp Enhet 1500 kW 3000 kW

3x10 kmz 3,92 5,76

6x10 km 9,80 14,4

2.6.2¶Indirekt arealbehov

I tabell 8 visas de indirekta arealbehov tas i anspråk för landbaserad

som vindkraft. Värdena har tagits fram genom mätning från plottar på papper.

Tabell 8 Indirekt arealbehov för vindkraft på land

Ytåtgång Bilaga 8 227 2.6.3 Minsta avstånd till kustlinjen Tabell 9 visar minsta avstånd till land från en vindkraftgrupp för att ljudet vid strandkanten garanterat ska överstiga 40 dBA. Tabell 9 Minsta avstånd i meter till land för havsbaserade

vindkraftgrupper, för att ljudnivån 40 dBA inte

ska överskridas vid kustlinjen

Avstånden har uppskattats utifrån beräkningar med Decibell från Energiog Miljødata. Denna är dock utvecklad för beräkningar

programvara av ljud från landbaserade vindkraftgrupper.

Ljudnivån for en offshore lokalisering beror ganska kraftigt lokala

av väderförhållanden i jämförelse med en landbaserad vilket gör att

grupp, det behövs bättre meteorologiska data än normalt. I dagsläget finns inga ljudutbredningsmodeller, varken i Sverige eller utomlands, som matematiskt kan beskriva utbredningen

2.6.4¶Gruppverkningsgrader

För att kunna göra ett uttalande om hur stor inverkan det har att vindkraftverken placeras i grupper i stället för som enstaka verk har gruppverkningsgrader for varje gruppkonfiguration också genomförts. Dessa är beräknade med hjälp av programmet Park från Energi Miljødata.

og

Grupperna har vid beräkningarna vinklats 45 grader, det vill säga den längsta sidan i gruppen är i nordväst- sydost riktning: figur Denna

se placering bör representera den maximala gruppverkningsgraden eftersom den dominerande vindriktningen i Sverige generellt sett är syd sydväst.

-

4 Uppgift från Sten Ljunggren, KTH Institutionen for Byggnader och Installation.

228 Bilaga 8 Ytåtgång

Vindriktning Vi" dk ang UPP

Figur 4 Vindkraftgruppernas placering i förhållande till för-

härskande Vindriktning l tabell 10 visas gruppverkningsgrader for vindkraftgrupper på land. Tabell 10 Gruppverkningsgrader för Iandbaserade grupper av

vindkraftverk

Dessa beräkningar ger att en grupp vindkraftverk i genomsnitt ger cirka 6 % lägre energiproduktion än om vindkraftverken i gruppen hade placerats var for sig på land.

Värt att notera är att gruppverkningsgraden skiljer cirka 5% beroende på

konfiguration. När vindkraftverken placeras i tre rader med fyra gruppens verk i varje rad minskar produktionen med upp till 8 % grund av antalet verk och den inbördes placeringen. Vid enkel rad om sex vindkraftverk

en är påverkan från gruppen betydligt mindre, som minst endast cirka 2 %.

Ytåtgång Bilaga 8 229

Till havs ger således en grupp av vindkraftverk i genomsnitt cirka 7 % lägre energiproduktion än 30 alternativt 60 verk placerade var for sig. Anledningen till att gruppverkningsgraden i beskrivna fall ovan är större for vindkrañgrupper till havs än på land, är att grupperna till havs är betydligt större än de grupper som har studerats på land.

För havsbaserade vindkraftverk är inte spannet för gruppverkningsgraderna så stort som för de landbaserade grupperna. I de exempel som har studerats for en offshore lokalisering varierar det bara med cirka två procentenheter.

Ingen hänsyn har tagits till dessa gruppverkningsgrader i det fortsatta arbetet. Detta på grund av de stora uppskattningar som ändå föreligger, till exempel genom att endast ansätta ett medelvärde för vindens energiinnehåll land och till havs. Men det är ändå intressant att visa hur stor inverkan vindkraftverken kan ha varandra då de placeras i grupp.

2.7¶Antal vindkraftverk

Med hjälp av de data som har tagits fram och som har presenterats ovan samt angivna förutsättningar, har antalet vindkraftverk for land- respektive havslokalisering beräknats. Resultatet, som visar totalt antal vindkraftverk som behövs i varje utbyggnadssteg av respektive effektstorlek, redovisas i tabellerna 12 och 13.

230 Bilaga 8 Ytåtgång

För att uppnå en energiproduktion på 15 TWh / år behövs

således cirka 3600 vindkraftverk med effekten

600 kW, drygt 1200 verk med effekten 1500 kW samt nära 740 vindkraftverk med effekt

en 3 MW. Sammanlagt cirka 5600 stycken.

Tabell 13 Det totala antalet vindkraftverk

i varje utbyggnadssteg

av havsbaserad vindkraft

För att uppnå full energiproduktion i

utbyggnadssteg det vill

säga en

årlig produktion på 15 TWh till havs, behövs således nästan 1400 vind-

kraftverk med effekten 1500 kW samt drygt 780 verk med effekt på 3 en

MW. Sammanlagt cirka 2200 stycken.

3¶Resultat

3.1¶Total

yta for vindkraft

Gruppernas ytbehov på kartan

I tabellbilaga 1 redovisas samtliga de kallas av ytor som for gruppemas ytbehov kartan. Där finns redovisat hur många grupper av respektive

gruppkonñguration blir fallet i samtliga fyra

som utbyggnadssteg.

Redovisningen av ytorna sker för varje

gruppkonfiguration och för varje

effektstorlek i de fyra

utbyggnadsstegen. Redovisningen är uppdelad på

land- och havsbaserad vindkraft.

I tabellerna för landbaserad vindkraft redovisas gruppstorlekama av-

rundade till heltal och ytorna visas med decimal. en För havsbaserad

vindkraft har både gruppstorlek och yta redovisats med decimal. en

Anledningen till att även visa storlek med decimal gruppens en är att

grupperna är så pass stora och att felet i ytbehov annars skulle bli

oacceptabelt stort.

Ytåtgång Bilaga 8 231

3.1.2¶Indirekt arealbehov

I tabellbilaga 2 visas indirekt arealbehov for vindkraftverk på land. Uppställningen är den samma som för gruppemas ytbehov på kartan. l tabellen redovisas gruppstorlekama avrundade till heltal och ytorna visas i kvadratkilometer med en decimal.

3.1.3¶Ytåtgång

Beroende vilken konfiguration av grupper som studeras blir den totala ytåtgången för gruppemas ytbehov på kartan samt indirekt arealbehov olika stort.

Vid en utbyggnad på land upp till steg det vill säga 15 TWh/år, behövs till exempel areal på cirka 268 kmz for ytbehov på kartan,

en gruppemas om det antas att vindkraftverken byggs i grupper om totalt 12 verk 3x4 vardera. Produktionen är då fördelad på 300 grupper med vindkraftverk som har en effekt på 600 kW, 106 grupper med effekten 1500 kW samt 61

med verk har effekten 3 MW. Ytan 268 km2 drygt grupper som motsvarar 37 200 fotbollsplaner.

Det indirekta arealbehovet i samma utbyggnadsexempel blir cirka 1850 kmz, vilket motsvarar nästan 257000 fotbollsplaner.

Vid beräkningar med ett antagande om lägre källbuller från 3 MW aggregaten, närmare bestämt 105 dBA istället for 110 dBA se avsnittet om Ljudberäkningar, kan konstateras att det indirekta arealbehovet minskar från totalt 1850 kmZ till 1600 km2. Det är således minskning

en på 13,5% i angivet utbyggnadsexempel. Detta ger en illustration av ungefär hur stort felet skulle kunna vara grund av ett för högt angivet källbuller för 3 MW aggregat.

För att uppnå 15 TWh/år till havs behövs total yta på 416 kmz, under

en förutsättning att vindkraftverken uppförs i grupper om 60 verk vardera 6x10. En sådan yta tar nästan lika stor plats på marken som 58000 fotbollsplaner.

För att få ett tydligare begrepp dessa ytors storlek för 15 TWh görs här

om tre ytjämförelser: med Sveriges yta, med Hallands läns yta och med Kalmarsunds yta. Hela Sveriges yta är 449 964 km2. 5 Hallands län har en

5SCB:s hemsida, www.scb.se

232 Bilaga 8 Ytåtgång

total yta på 5710 km2. 6 Jämförelserna är rena ytjämförelser för att få en uppskattning om vilka arealer det handlar Observera därför om. att deti y/tjämförelsen inte har tagits någon hänsyn till befintliga byggnader, vägar eller infrastruktur i sig Hallands i annan vare län eller Sverige övrigt. Det har heller inte tagits någon hänsyn till hur mycket det blåser för att kunna uppnå produktionen i de olika utbyggnadsstegen. Följande således inte är att se som något annat än jämförelser olika ytor. av

Gruppemas ytbehov kartan för 15 TWh på land 0,06% motsvarar av hela Sveriges yta eller nästan 5% Hallands läns yta. av

Det indirekta arealbehovet för 15 TWh på land 0,4% motsvarar av Sveriges totala yta eller nära tredjedel Hallands län. en av

En liknande jämförelse för havsbaserad vindkraft fås om gruppemas ytbehov på kartan relateras till Kalmarsunds totala Kalmarsund har här yta. deñnierats sundet mellan Öland och fastlandet och denna har som area beräknats till drygt 2300 km2. Gruppemas ytbehov för 15 TWh till havs

tar således i anspråk 18% av denna yta.

6 Uppgift via www.lst.se

Ytåtgång Bilaga 8 233

Tabellbilaga 1 Gruppernas ytbehov på kartan Landbaserad vindkraft

3TWh, STEG 1 6TWh, STEG 2

1x6 2x3 2x6 3x4 1x6 2x3 2x6 3x4

600 kW

205 103 103 360 360 180 180 antal 205 grupperst

17,2 21,5 37,1 1,6 30,2 37,7 65,1 tota/yta 0,9

kmz

1500 kW

42 21 21 84 84 42 42 antal 42 grupperst

0,3 7,9 9,9 17,0 0,7 15,7 19,7 34,0 tota/yta

kmz

3000 kW

7 7 4 4 25 25 13 13 antal grupperst

2,0 2,5 4,4 0,2 6,9 8,7 15,0 totalyta 0,1

kmz

Summa

27,1 33,9 58,6 2,5 52,8 66,0 114,1

Ytorkm2: 1,3

234 Bilaga 8 Ytâtgâng

Forts. Gruppernas ytbehov på kartan Landbaserad vindkraft

10TWh, STEG 3 15TWh, STEG 4 1x6 2x3 2x6 3x4 1x6 2x3 2x6 3x4

600 kW

antal 504 504 252 252 600 600 300 300 grupper st

totalyta 2,2 42,2 52,8 91,2 2,6 50,3 62,8 108,6

kmz

1500 kW

antal 139 139 70 70 211 211 106 106 grupper st

totalyta 1,2 26,2 32,8 56,7 1,7 39,8 49,7 86,0

kmz

3000 kW

antal 61 61 31 31 122 122 61 61 grupper st

totalyta 0,6 17,0 21,2 36,6 1,2 33,9 42,3 73,1

kmz

Summa 4,0 85,4 106,8 184,5 5,6 123,9 154,9 267,6

Ytorkm:

Ytåtgång Bilaga 8 235

Gruppernas ytbehov på kartan Havsbaserad vindkraft

3TWh, STEG 1 GTWh, STEG 2 3x10 6x10 3x10 6x10

1500 kW

antal 15,5 7,8 24,8 12,4 grupper st

total yta 60,8 76,0 97,2 121,5

kmz

3000 kW antal 1,7 0,9 7,0 3,5 grupper st total yta 10,0 12,5 40,1 50,2

kmz

Summa 70,7 88,4 137,3 171,7

Ytor kmz:

10TWh, STEG 3 15TWh, STEG 4 3x10 6x10 3x10 6x10

1500 kW

antal 37,2 18,6 46,5 23,3 grupper st 145,8 182,3 182,3 227,9 total yta

kmz

3000 kW antal 13,9 7,0 26,1 13,1 grupper st total yta 80,3 100,3 150,5 188,2

kmz

226,1 282,6 332,8 416,0 Summa

Ytor kmz:

236 Bilaga8 Ytåtgång

Tabellbilaga 2

Indirekt arealbehov Landbaserad vindkraft

3TWh, STEG 1 GTWh, STEG 2 1x6 2x3 2x6 3x4 1x6 2x3 2x6 3x4

600 kW

antal 205 205 103 103 360 360 180 180 grupper st

totalyta 348,5 307,5 278,1 257,5 611,4 539,5 485,6 449,6

kmz

1500 kW

antal 42 42 21 21 84 84 42 42 grupper st

totalyta 104,6 92,0 92,0 89,9 208,8 183,7 183,7 179,5

kmz

3000 kW antal 7 7 4 4 25 25 13 13 grupper st

totalyta 56,5 50,6 40,3 38,9 192,5 172,5 137,5 132,5 km2 Summa 509,6 450,1 410,5 386,3 1012,7 895,7 806,8 761,6 Ytorkm2:

YtåtgångBilaga 8 237

Forts. Indirekt arealbehov Landbaserad vindkraft

STEG 3 15TWh, STEG 4 10TWh, 3x4 1x6 2x3 2x6 3x4 1x6 2x3 2x6

600 kW 252 600 600 300 300 antal 504 504 252 grupper st 680,0 629,6 1019,2 899,3 809,3 749,4 total yta 856,2 755,57

kmz

1500 kW 70 211 211 106 106 antal 139 139 70 grupper st 299,2 527,5 464,2 464,2 453,7 total yta 347,9 306,2 306,2

kmz

3000 kW 31 122 122 61 61 antal 61 61 31 grupper st 324,2 940,7 843,0 671,9 647,5 total yta 471,0 422,1 336,4

kmz

1322,5 1253,0 2487,3 2206,4 1945,4 1850,5 Summa 1675,1 1483,7

Ytor kmz:

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 239

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

FÖR VINDKRAFTVERK

Regler

Fiktiva exempel

Margareta Olsson SwedP0wer AB 1999-05-27

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 241

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 243

för

Miljökonsekvensbeskrivning

vindkraftverk, regler och fiktiva exempel

1 Inledning

skriven uppdrag Vindkraftsutredningen. Syftet Denna rapport är av så långt möjligt finna allmängiltiga med rapporten är att som beskrivningar vindkraftens egenskaper och omgivningseffekter samt av erfarenheter från befintliga vindkraftverk och den förmedla teknikutveckling skett de senaste åren. som kan hjälpmedel för exploatörer att tidigt fånga Rapporten vara ett de viktigaste frågorna bör ingå i en miljökonsekvensupp som beskrivning MKB för vindkraft land och till havs. Indirekt utgör

hjälpmedel för myndigheterna genom att exploatörer rapporten även ett

komplett miljökonsekvensbeskrivning. Med ett

kan göra en mer tillfredsställande beslutsunderlag kan tillståndsprocessen bli smidigare

och snabbare. delen rapporten är tänkt att kunna användas som en Den senare av för MKB. Huvudrubrikerna utgår från miljöbalkens krav mall innehåll i MKB. De viktigaste frågorna att behandla när det gäller en vindkraft ljud och påverkan på landskapsbilden. I rapporten har en är mängd rubriker tagits för att även täcka

bruttolista upp

vindkraftsprojekt, tanken är att projektören ska

komplicerade men

stryka de rubriker inte är relevanta i det enskilda ärendet. som Ännu finns inga godkända MKB enligt miljöbalken MB och denna

kan första steg i med att ta fram ett rapport ses som ett en process innehåll i MKB och därmed bidra till praxis vid relevant en en tillämpningen av MB. bör observeras rapporten utgår från gällande bestämmelser Det att tillståndsprövning, i MB, där Vindkraftsutredningen i avsnitt 5.3 om föreslår ändringar i miljöbalken. Exemplen utgår från projekt lokaliserats i enlighet med en som kommunal översiktsplan godtagits Länsstyrelsen och andra som av myndigheter. Lägena är relativt konfliktfria vilket avspeglas i texterna.

244 Bilaga 9 Miljökonsekvensbeskrivning

Projekt i mer kontroversiella lägen kommer ha att MKB som speglar detta.

2 MKB

Regler om

Regler om MKB återfinns i sjätte kapitlet i den nya miljöbalken 1998:808. Aktuell lagstiftning kan sökas på Internet under adressen http://www.n0tisum.se. Under rubriken

"författningar" i SLS:s

kronologiska register kan sökning ske efter SFS nummer. Miljöbalken har SFS 1998:808. nummer En MKB ska ingå i ansökan tillstånd enligt bland en om annat 9 och kapitlet i miljöbalken, d.v.s. för verksamhet

miljöfarlig respektive

Vattenverksamhet. Vindkraft på land berörs reglerna

av om miljöfarlig

verksamhet grund att

av vindkraftanläggningen kan medföra

olägenhet för omgivningen buller genom och ljus. Vindkraft till havs berörs även av reglerna Vattenverksamhet. om Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna planerad verksamhet som en kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, luft, vatten, klimat, landskap och

kulturmiljö, dels på hushållningen med mark,

vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med annan material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra samlad

en bedömning av dessa

effekter människors hälsa och miljön.

Ett viktigt moment i arbetet med MKB tidigt är att samråda med länsstyrelsen samt med enskilda kan som antas bli särskilt berörda. Sökanden ska lämna uppgifter den planerade om verksamhetens

lokalisering, omfattning och utformning dess förutsedda

samt miljöpåverkan. Efter samrådet beslutar länsstyrelsen om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet får inte överklagas. Vissa åtgärder alltid kan medföra som antas en betydande miljöpåverkan finns i bilaga l i

"Förordningen 1998:905

om

miljökonsekvensbeskrivningar" MKB-förordningen. Dit hör

vindkraftverk med för sammanlagd aggregat en uteffekt av mer än 1 MW 1 000 kW.

Vid betydande miljöpåverkan ska förfarande ett med miljökonsekvensbedömning genomföras. Det innebär att ett utökat samråd med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänheten och organisationer kan antas bli berörda ska ske. som Vid detta samråd

diskuteras miljökonsekvensbeskrivningens innehåll

och utformning.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 245

sammanlagd uteffekt l MW eller För vindkraftverk med en av

miljöbalken och därmed normalt inte mindre, krävs inte tillstånd enligt

än 125 kW högst l MW ska heller MKB. Om uteffekten är mer men

miljö- och hälsoskyddsnämnd. Denna

anmälan göras till kommunens

utsträckning behövs i det enskilda fallet anmälan ska i den som

innehålla en MKB.

sammanlagd uteffekt än l MW För vindkraftverk med en av mer

tillstånd hos länsstyrelsen. Då ska och till 10 MW söks upp särskilt beslut ställning till om MKB:n länsstyrelsen genom ett ta

Är 10 MW söks tillstånd hos uppfyller kraven. uteffekten mer än

särskilt beslut avgör om MKB:n

miljödomstolen, som genom ett

uppfyller kraven. MKB upprättas med stöd av plan- Kommunen kan även kräva att en

samband med detaljplaneläggning for vindkraft. MKB och bygglagen i

formellt inte regler MKB enligt enligt PBL styrs rent av samma som en

praktiskt och lämpligt att en enda MKB miljöbalken, men det kan vara

fram kan användas i båda sammanhangen. tas som beskriver for MKB enligt

Ett handläggningsschema som processen

miljöbalken finns i bilaga

Innehåll MKB

3 i en

avsnittet är det vid det utökade samrådet som Som framgår under ovan MKB:n diskuteras och definieras för innehållet och utformningen av

kan vid detta tillfälle således tillkomma det enskilda projektet. Det

utreda för den specifika platsen där frågor är viktiga att som Det är viktigt att samrådet sker vindkraftverken planeras att uppföras.

behövs kan göras i ett tidigt skede och tidigt, så att de utredningar som

ingå i MKB-dokumentet. Därmed kan hinner genomföras for att

i skede i tillståndsprocessen omfattande kompletteringar ett sent

i undvikas. företag söker tillstånd att få uppföra Det är naturligt att som

vindkraftprojektets positiva aspekter. En

vindkraftverk vill föra fram

saklig i sina beskrivningar, både där de är positiva MKB ska dock vara

för projektet och där de visar nackdelar.

246 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

I en MKB för verksamhet kan medföra betydande en som antas miljöpåverkan ska ingå:

0 beskrivning av verksamheten beskrivning av skyddsåtgärder

inverkan på hälsa, miljön, hushållning med resurser alternativa platser/utformningar, nollalternativ

icke-teknisk sammanfattning

I följande avsnitt exempel vad bör ingå i ges som en MKB. Avsnitt som, om de stämmer med aktuell ansökan, kan klippas i en en MKB skrivs med kursiv stil.

3.1¶Beskrivning av verksamheten

Här beskrivs vindkraftprojektet så vindkraftverkens

att lokalisering, utformning och omfattning framgår.

Det är lämpligt att inleda med ett avsnitt beskriver vindkraften som i ett regionalt och globalt perspektiv, så inte bara att den lokala miljöpåverkan beskrivs.

Vindkraften är en förnyelsebar energiform under produktion el som av inte medför några utsläpp för miljön skadliga av ämnen. Elproduktion i vindkraftverk ersätter el från anläggningar eldade med

fossila

bränslen kol och olja. Detta beror på att de nordeuropeiska ländernas elsystem är förbundna med varandra och på så sätt utgör ett system där det finns gott fossilbaserad elproduktion. Genom om att i Sverige producera vindkraftel reduceras därför utsläpp

av klimatgaser

koldioxid, metan etc., svaveldioxid, kväveoxid och andra ämnen, eftersom man på plats i det nordeuropeiska elproduktionsen annan systemet samtidigt reducerar behovet fossilbaserad elproduktion. av Studier på Vattenfall visar den att energi som går åt för att producera ett vindkraftverk den motsvarar elenergi som verket under drift producerar under period på 4 månader, bra en ca i ett vindläge.

Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning,

transport, byggande, drift och rivning ett

av vindkraftverk motsvarar ca

1% av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för

exempelvis ett oljekondenskraftverk 12%.

är ca En kort presentation företaget söker tillstånd av som kan göras. Företagets tidigare erfarenheter vindkraftutbyggnad av bör lyftas fram.

Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, dec. 1996

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 247

skall dels läsas av till-

Miljökonsekvensbeskrivningen

allmänheten. För att underlätta läsandet och ståndsmyndigheter, dels av bra inleda MKBzn med rad att effekt mäts i förståelsen är det att en om kWh l GWh l 000 MWh 1 000 000 kW och energi mäts i samt att bör begrepp och förkortningar förklaras första kWh. I övrigt nya

gången de nämns i texten.

3.1¶Lokalisering

hur platsen för vindkraftverken har valts. Under denna rubrik nämns i sitt sammanhang och beskriva Det är lämpligt att sätta projektet i Sverige, länet och kommunen samt vilka planer vindförhållandena vad gäller vindkraftutbyggnad land respektive till havs som finns

inom länet och kommunen. område ska bifogas. Dels Översiktskarta så Kartor över aktuellt en lokalkännedom snabbt kan orientera sig och dels en att de som inte har detaljerad karta där planerade vindkraftverk markeras. mer blir berörda vindkraftverken, upp-ställnings- Fastigheterna som av platser, vägar och elledningar nämns. omgivningarna beskrivs, så att läsaren får bra bild av Platsen och en i förhållande till omgivningarna i olika väderstreck. hur området ser ut beskrivs avstånd till järnväg, större vägar, samhällen, Landskapet samt bebyggelse såsom bostäder, fritidshus, skolor, industrier, närmaste kyrkor En del denna information kan hämtas ur verkstäder, etc. stor av översiktsplanen ÖP, alla kommuner i

den kommunövergripande som

i början 1990-talet. Många kommuner har

landet upprättade av

sina Översiktsplaner samt gjort fördjupade Översiktsplaner. uppdaterat Planförhållanden inom aktuellt område ska beskrivas.

gamla, varför kontakt bör tas med

Översiktsplanerna kan vara

planen fortfarande kan aktuell. kommunen för att höra om anses vara kartmaterial bör med i MKB:n. I det Utdrag översiktsplanens vara ur omfattas fördjupad översiktsplan, detaljplan fall aktuellt område av bifogas utdrag dessa. Ange skala eller områdesbestämmelser även ur markera på samtliga kartor för att underlätta för läsaren. och norr brukar framgå kommunernas Översiktsplaner, men Riksintressen av information kan erhållas från länsstyrelsen som har ansvar aktuell även för bevakning riksintressena. av området berörs andra intressen såsom naturreservat, Om av naturminne, biotopskydd, strandskydd, skydd i enlighet kulturreservat, internationella åtaganden så bör även detta anges under med m.m.

248 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

denna rubrik eller under rubriken hushållning om med naturresurser. Länsstyrelsen har uppgifter.

Det är viktigt att avvägningen mellan vindkraftintresset och andra

mark- och vattenanvändningsintressen i

görs kommunernas Översiktsplaner. Att ett område omfattas skydd för av ett visst intresse innebär inte att alla andra verksamheter utestängs i området. Det är viktigt att områdets specifika skyddsbehov beskrivs så tydligt att det går att avgöra vindkraftverk kan etableras om inom skyddsområdet. Om kommunen inte har fördjupade Översiktsplaner för vindkraft eller några andra planer rör vindkraften bör detta som nämnas. Då kan istället det urvalet platser beskrivas. egna av Enligt miljöbalken är länsstyrelsen skyldig att begäran tillhandahålla

planeringsunderlag

den som är skyldig att upprätta MKB. en Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel med grundläggande respektive särskilda bestämmelser för hushållning mark av och vatten är av stor betydelse för lokaliseringen. Reglerna beskrivs närmare i avsnittet om hushållning med naturresurser.

3.1.2 och

Utformning omfattning/Anläggningen

Vindkraftverkens antalet och effektklass redovisas. Av svaren på

vindkraftsutredningens enkät till myndigheter och företag framgick

att det sällan görs samlad bedömning en av ett större område, eftersom området ofta byggs ut med några enstaka vindkraftverk i taget i olika etapper. Det är viktigt att redan från början försöker man beskriva konsekvenserna alla genomförs, av att etapper så att vindkraftanläggningens totala miljöpåverkan kan utredas i ett sam-manhang och leda till att ett område med goda vindtillgångar kan utnyttjas bästa sätt. För att läsaren ska få möjlighet relatera vindkraftverkens en att produktion till nyttan, är det bra visa hur mycket att produktionen räcker till. Förslagsvis kan skriva produktionen man att motsvarar x antal hushålls behov hushållsel. av Hur aggregaten har placerats i förhållande till varandra och hur anpassning har skett till landskapet redovisas. Vindkraftverk i en grupp placeras i regel 5-7 rotordiametrar från varandra för att energiutbytet inte ska minska för mycket att vindkraftverken "stjäl" genom vind ifrån varandra. Att beskriva aggregaten kan svårt, eftersom

vara upphandling inte

sker innan tillstånd att uppföra vindkraftverken erhålls. De flesta vindkraftverk inom respektive effektklass har dock ungefär samma

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 249

i MKB:n samt att beslut tas vid mått, så ungefärlig storlek kan nämnas

med enhetliga verk bör framgå. upphandlingen. Att gruppen byggs

för både två- och Annars bör framgå att ansökan ger utrymme

verk eller blandning olika verk. trebladiga en av

beskrivs det fundament har för Under den här rubriken även man

beroende markförhållanden/bottenförhållande m.m.

avsikt att välja av

i betong med

verk land behöver ett gravitationsfundament

Ett större bra berg används sidlängd 10-15 m. Vid placering en av ca med nedborrade och fastgjutna stål-

bergfundament, förankras

som fundamentet sprängs ner eller stänger i berggrunden. Man bör ange om

utförs ovanför berget och i så fall höjden. om det

till havs kan verket placeras på gravita- Vid lokalisering

flottas ut och sänks plats, tionsfundament t.ex. en kassun, som

ned i berggrunden och gjuts fast

monopile ett stålrör som borras en t.ex. stålkonstruktion med tre ben som eller på ett trebensfundament en

förutsättningar såsom vattendjup, fixeras vid havsbotten. Platsens

isbildning avgör valet fundament. bottenbeskaffenhet, vågor, etc. av

Transporter

i anspråk för tillfarts- och servicevägar samt Den mark som behöver tas

behöver byggas tar de ofta

uppställningsplatser anges. Om nya vägarna

bestående ingrepp än vindkraftmark i anspråk och innebär mer mer första hand utnyttjas befintliga vägar som verkens fundament. I

kranbilar under byggskedet. Här beskrivs förstärks för att klara tunga

byggtiden och i driftskedet samt hur de fordon ska användas under som

vindkraftverken är tänkt att ske. tillsynen av

Elanslutning

till befintligt kraftledningsnät ska anges

Ägare samt anslutningspunkt

det blir kabel- eller luftledning och

spänningsnivåer. Redovisa om

samt

eventuella stolpars utseende och höjd.

3.2¶Beskrivning av skyddsåtgärder

förbättra miljön eller minska negativa Åtgärder planeras för att som samlat under den här rubriken. Alternativt

miljöeffekter kan beskrivas

under respektive delrubrik. kan åtgärder nämnas, där de hör hemma

kan byggtiden, så att tunga Exempel skyddsåtgärder vara att anpassa

känsligast, att känsliga områden transporter undviks när marken är som

250 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

för fåglar eller sälar undviks under häckningsrespektive yngelperiod. Ett annat exempel är att minska ljudalstringen

genom varvtalsreglering

eller att stänga verken under vissa timmar på året då besvärande av klippskuggor kan träffa viss fastighet. en

3.3¶Inverkan

på hälsa, miljön, hushållning

med resurser

3.3.1 Hälsa och säkerhet

Ljud

Ljud från vindkraftverken är en av de viktigaste aspekterna när det gäller vindkraftens omgivningseffekter. Under den här rubriken är det lämpligt förklara vad det l

att är för ljud som vindkraftverken alstrar. Därefter skall anges att ljudberäkningar har utförts samt hur många bostäder beräknas som få 40 dBA etc. För att åskådliggöra hur det mänskliga örat uppfattar olika ljudnivåer kan figur med vanligt förekommande en ljudnivåer presenteras. Ljudutbredningen från vindkraftverken till de närmaste bostäderna redovisas lämpligen på kartor, med linjer som visar ljudnivåerna 50, 45, 40 och 35 dBA. Vilken modell som använts för beräkningen skall framgå.

Vindkraftverk ger upphov till två typer ljud, dels aerodynamiskt av ljud i form vinande ljud från rotorbladen, av dels mekaniska ljud från främst växellådan. Vindkraftverkens maskinljud är den typ av mekaniska ljud normalt upplevs som som mest störande. På längre avstånd är det aerodynamiska ljudet från rotorbladet normalt högre än det mekaniska ljudet.

Maskinljudet kan dämpas isolering. Ljudet genom från rotorbladen kan begränsas genom att använda variabelt varvtal hos turbinen, så att

ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det

naturliga

bakgrundsljudet är lägst.

För vindkraft tillämpas i Sverige regel som Naturvårdsverkets riktvärden för industribullerz. Med riktvärde avses värden som normalt inte bör överskridas. Naturvårdsverket nattetid anger 40 dBA för

2 Se Externt industribuller Allmänna Råd RR 1978:5 utgivna - av Naturvårdsverket.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 251

bostäder och vårdbyggnader samt 35 dBA för planlagd och rörligt med naturupplevelse. Om ljudet

fiitidsbebyggelse friluftsliv

innehåller hörbara är riktvärdena 5 dBA lägre. toner

I sovrum Nivåstorstadsgara Diskotek Smärtgräns nyprojektering

O LjudnivådBA " / t 1 Högstaljudnivå Svagastupp- uppträda somkan fattbaraIju

SVEGVmdbfl-IS Normaltsamtal startandelångtradare| närhetenavjelplan

visas några vanliga ljudnivåer och hur det mänskliga örat I figuren uppfattar dem. 65 dBA motsvarar normalt tal. ljuden i omgivningen kan maskera ljudet från ett De naturliga vindkraftverk. Topografi, vegetation och vindforhållanden påverkar vindkraftverk normalt vid vindstyrkor 4-5 m/s. Vid ljudet. Ett startar m/s ligger bakgrundsnivån 40 dBA 10 m höjd vindstyrka på 5 en och 50 dBA vid vindstyrka 10 m/s. I i ett öppet slättområde en höga träd bakgrundsvärdena 10 dBA högre. Vid områden med är lokalisering tillkommer ljud från vågorna. Ljudet från vindkustnära kraftverk hörs därför mest vid svag vind.

Skuggbildning/ reflexer

Vindkraftverkens rotorblad kan vissa tider dygnet och under året ge till att de "klipper solljuset". Vid klart

upphov skuggproblem genom

skuggeffekter uppträda flera hundra meters avstånd. väder kan utbredning störst när solen står lågt, d.v.s. problemen är Skuggornas är solens och nedgång under våren och hösten. störst vid upptilltar längre ut kommer beroende att

Skuggeffekterna norr man

solens höjd minskar med ökad breddgrad. uppstår beror främst väderstreck och

Vilka skuggeffekter som avstånd från vindkraftverket. Omkringliggande bebyggelse, vegetation

och höjdskillnader spelar också in.

252 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

Nedan exempel på ett diagram Danmarks vindges som kraftförening har utarbetat. Diagrammet gäller danska förhållanden men torde kunna tillämpas i södra Sverige.

NORD

12m 12 13114

Områdeutan skugga från vindkraftverket

SYD De gråtalenangerklockslagensommartid inom parentes. De svana talen vid bumerangkun/oma angerantal timmar skuggaperär. 1 Cirklama med tal 2-10 angeravståndenfrån vindkraftverketi antal rotordiametrar.

Källa: Tue Nielsen, konsulent i Danmarks Vindmpl/eförening

Exempel: Punkt A visar ett hus ligger vindkraftverket som norr om ett avstånd motsvarande 6 gånger rotordiametern 180 för meter ett vindkraftverk med 30 meters rotordiameter respektive navhöjd. Huset ligger precis innanför den "bumerangkurva" visar som roterande skuggor i 5 timmar året. Ett södervänt fönster i detta hus får således i om skuggeffekter från vindkraftverket i 5 timmar normalt ett år. Det går inte direkt att avläsa diagrammet, huset skuggas ur men av vindkraftverket i november, december och januari. Punkt B visar ett hus ligger på ett avstånd motsvarande 7 som rotordiametrar ostsydost vindkraftverket, i riktning kl. om mot 20 sommartid. Huset ligger mellan bumerangkurvoma med 10 och 15 timmars skugga. Huset får skuggeffekter från vindkraftverket 12-13 ca timmar året omkring kl. 20 sommartid i maj och juli. Söder om om vindkraftverket uppstår inga skuggproblem.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 253

Störningar grund reflexer motverkas genom antire-flexav behandling turbinbladen. av

Radio- och telekommunikation

indkraftverk kan reflektering signaler störa kom- V genom av munikationssystem, TV, radio och radar samt system för t.ex. radiolänk- och satellitkommunikation. Kontakt bör tas med Post- och Telestyrelsen, bevakar dessa frågor centralt. Kontakt kan även som lämpligt med de lokala bolagen har hand radio- och vara att ta som om telekommunikation, Teracom, Telia och mobiltelefonbolagen. ex.

Civilflyg

Vindkraftverk kan medföra störningar navigations- och av för civilflyg samt utgöra hinder vid inflygning.

landningshjälpmedel

Normalt erfordras vid flygplatser 15 km hindersfrihet i banans längdled km i sidled, enligt Bestämmelser för Civil Luftfart. Kontakt och 12 skall med Luftfartsverket. De brukar kräva att samtliga tas vindkraftaggregat förses med röd hinderbelysning. Nya regler finns

förslag.

Sjöfart

Vindkraftverk till havs kan utgöra hinder för sjöfart och innebära kollisionsrisker. Fyrar kan skymmas och försvåra navigering. från helikopter kan försvåras i anslutning till

Sjöräddningsinsatser

vindkraftverk till havs. Vindkraftverk till havs skall större grupper av markeras på sjökort. Kontakt skall tas med Sjöfartsverket.

Risker

till risken för olyckor, exempelvis iskast från rotorblad, Med hänsyn blixtnedslag och brand, har Boverket rekommenderat säkerhetsavstând byggnader, järnvägar och kraftledningar-l. Boverket har dock till vägar, framfört det kan finnas skäl att över rekommenderade att se säkerhetsavstånd, med hänsyn till de erfarenheter finns om som nu vindkraftverk.

3Boverket, Allmänna råd 1995:1

254 Bilaga9 A/üäökonsekvensbeskrivning

Miljön

Landskapsbild

Påverkan på landskapsbilden framstår

som en av de viktigaste

aspekterna när det gäller vindkraftens

omgivningseffekter.

För att vindenergin skall kunna utnyttjas effektivt måste l vindkraftverken ligga fritt. De avviker från det omgivande landskapet

och kan synas långa avstånd. Även vindkraftverken om upptar en liten del synfältet drar de av genom rotorbladens rörelse till sig uppmärksamhet hos människor i området.

Vindkraftverket blir sin höjd ofta dominerande genom ett element i

det närliggande landskapet. En tumregel vindkraftverk är att ett vid fri

sikt och klart väder dominerar landskapet inom ett avstånd på l0

gånger verkets höjd, d.v.s. inom cirkel en med 500 m radie vid en tornhöjd 50 Normalt smälter vindkraftverk

m. ett i landskapet

ett avstånd av 5-10 km, beroende landskapets karaktär. Människors

förmåga att uppskatta höjdskillnader i nivå avtar kraftigt med de högsta

träden. Därför har svårt uppfatta höjdskillnaden man att mellan 50 t ex. och 70 m höga torn. Höjdskillnaden kan i stället uppfattas som en skillnad i avstånd till verken. Landskap med en storskalig terräng tål

större kraftverk och flera

grupper än mer småskaliga landskap.

Vindkraftverk kan tillföra enahanda ett landskap nya värden.

I det här avsnittet bör fotomontage presenteras för att visa hur

vindkraftverken kommer från att se ut några utvalda platser.

Fotografierna bör tas med 50 normalobjektiv. mm Lämpliga platser för

fotografering väljs ut i samråd med

tillståndsmyndigheterna.

Hänvisning görs till karta där vindkraftverken, en samt platsen och

riktningen där fotografering skett, har markerats.

Mark och pågående markanvändning

Här kan frågor behandlas som rör markens beskaffenhet, risk för

sprickor, erosion, dränering. Påverkan på marken bör beskrivas under

byggskedet, driftskedet och

avvecklingsskedet.

Den direkta markåtgången för

ett vindkraftverk är liten och konflikterna med jordbruksnäringen begränsade,

eftersom marken kan

brukas tätt inpå

ett vindkraftverk. Vid själva byggandet

av vindkraftverk ledningar och vägar kan skador uppstå

i form av

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 255

markpackning och störningar dräneringssystem. Anslutningsvägar av kan större ytor än själva verket. mm ta upp det gäller vindkraft till havs beskrivs bottenforhållandena. När

Hyd rologi

och ytvatten beskrivs. Vid anläggande av

Påverkan grundvatten

och elledningar tillses att områdets dräneringsforhållanden inte vägar havsbaserad vindkraft skall uppgifter vattenföring och ändras. För om

strömningsförhållanden presenteras.

Luft och klimat

rubrik fors vindkraftens påverkan luft och klimat fram. Under denna

förnyelsebar energikälla under drifttiden inte

Vindkraften är en som

emissioner till eller vatten. Ett vindkraftverk på 1 MW i genererar luft läge kan varje år producera 2 500 MWh el per år. Det ett bra ca behovet hushållsel i drygt 550 hushåll. Om motsvarande motsvarar av med hjälp kol det utsläpp på ca 2 000 ton elenergi produceras av ger koldioxid, 3 svaveldioxid och 2,5 ton kväveoxider per år. ca ton ca

I övrigt kan nämnas hur det planerade vindkraftprojektet påverkar

befintliga eller kommande vindkraftverk i vindläget for omkringliggande områden.

Flora och fauna

sällsynta eller hotade arter berörs av vind- Här redovisas om kraftprojektet. Vid samrådet framkommer i regel det finns någon om Det lämpligt att bifoga utdrag relevanta

skyddsvärd art. är ur

under den här rubriken, göra en kort forskningsrapporter samt att, sammanfattning forskningsresultaten. av ständigt återkommande fråga när det gäller vindkraften är En kollisionsrisk for fåglar. fåglars beteende i närheten vindkraftverk har främst Studier av av det finns även svenska studier. Nedan redovisas gjorts utomlands, men bygger dansk litteraturstudie

uppgifter som en

undersökningar tyder på att sträckande fåglar i liten Gjorda utsträckning kolliderar med vindkraftverk. Kollisionsrisken är störst

indvirkning fugle, Status viden perspektiven Faglig 4 Vindmøllers over og DMU 147, Miljø- Energiministriet, Danmarks rapport fra nr. og Miljøundersøgelser, December 1995.

256 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

vid dålig sikt. Fåglar sträcker normalt i stilla väder med god sikt och ofta på högre höjd än vindkraftverkens, vissa fågelarter sträcker dock på natten. Luftledningar innebär normalt kollisionsrisk en större än vindkraftverk. När fåglar närmar sig ett vindkraftverk tycks de regel andra som flygriktning och förbi verket. För vissa rovfåglar kan det passera finnas en förhöjd risk för kollision i samband med bytesjakt. En skrämselefekt har kunnat iakttas för häckande, rastande och födosökande fåglar, efekten varierar för olika Det viktigt men arter. är att uppmärksamma risken för skrämselefekter i områden med god 5 tillgång till attraktiv föda, t musselbankar i anslutning till ex havslokaliserade vindkraftverk. Varken vilda eller tama däggdjur verkar störas vindkraftverk. av Djuren betar i anslutning till vindkraftverken. Hur på renar reagerar vindkraftverk saknas det erfarenhet av. Vid havslokalisering och strandnära lokalisering torde eventuella störningar sälar sannolikt ha påtaglig betydelse bara i lekområden och för näringsfångsten särskilt viktiga områden. I MKB:n for havsbaserad vindkraft vid Bockstigen utanför Gotland beskrivs företeelser som skulle kunna påverka sälar. Kunskaper om hur fiskar påverkas vindkraftverk till havs av är begränsade. Lek- och uppväxtområden kan skadas vindkraftverkets av fundament och kabeldragningar. Fundamentet kan å andra sida ge positiva effekter att det kan fungera artificiellt genom som ett rev.

Avfall

Här beskrivs avfall från anläggningen under drift och rivningsskedet samt hur avfallet skall tas omhand. Avfall uppstår under drift i form av smörjoljor. Efter driftskedet monteras vindkraftverket ned varvid en större del av materialet kan återvinnas.

3.3.3 med

Hushållning resurser

I tredje kapitlet behandlas de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden. Där mark- och anges att vattenområden ska användas för de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge föreliggande samt behov. Företräde skall sådan användning medför från ges som en allmän synpunkt god hushållning.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 257

Riksintressen nämns i 3 kap miljöbalken är områden för som rennäring, yrkesfiske, naturvärden, kultunniljövården, friluftslivet, fyndigheter ämnen eller material, industriell produktion, av energiproduktion, energidistribution, kommunikation, vattenförsörjning, avfallshantering, och totalförsvaret. Dessutom nämns attjordoch skogsbruk är nationell betydelse samt att stora områden som av endast obetydligt är påverkade exploatering, så långt som möjligt av ska skyddas mot åtgärder påtagligt förändrar områdenas karaktär. som De ansvariga centrala myndigheterna skall ange vilka områden man riksintresse. Några områden av riksintresse för anser vara av vindkraftsutbyggnad har inte pekats ut, begäran av men Energimyndigheten har ett arbete med att identifiera sådana områden till lands påbörjats länsstyrelserna i vissa delar av landet. Det är av inget hindrar ett område riksintresse för vindkraft som att anges som även det tidigare har pekats ut riksintresse för t ex naturvårom som den. Om ett område är riksintresse för flera oförenliga ändamål skall av företräde till ändamål främjar långsiktig hushållning med ges som en marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området för en anläggning för totalförsvaret skall forsvarsintresset ges företräde. l fjärde kapitlet miljöbalken listas de områden som med hänsyn till och kulturvärden i sin helhet är riksintresse. Inom stor del natur- av en Sveriges kustområden samt fjällområden ska turismens och av friluftslivets intressen särskilt beaktas vid lokalisering av vindkraftverk. Inom kustområdena och skärgårdama från Norge till Brofjorden, från Simpevarp till Arkösund, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde Öland får gruppstationer för vindkraft samt med eller flera aggregat med sammanlagd uteffekt minst 10 tre en av MW inte uppföras. Skyddsbestämmelserna ska inte hindra utveckling befintliga av tätorter eller det lokala näringslivet.

Brukningsvärd åkermark

Jord- och skogsbruk är nationell betydelse. Brukningsvärd av jordbruksmark får tas i anspråk för anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Under detta avsnitt beskrivs hur mycket jordbruksmarken som påverkas samt att marken av kring vindkraftverken kan användas som tidigare.

9 191198

Fiske och vattenbruk

Områden har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skall så som långt möjligt skyddas mot åtgärder kan påtagligt försvåra som näringarnas bedrivande. När det gäller vindkraft till havs kan kontakt tas med Fiskeriverket, länsstyrelsens fiskerikonsulent samt yrkesfiskare orten för att få och hur yrkesfisket bedrivs. veta om

Naturmiljö

Områden som är riksintressen för naturvärden beskrivs. av Länsstyrelsen brukar ha del inventeringar över andra områden en som är av regionalt intresse.

Kulturmiljövård

Riksintressen för kulturmiljövården och andra områden med kulturvärde samt fornminnen beskrivs i det här avsnittet. För vindkraft till havs kan det aktuellt att undersöka det finns några kända vara om vrak.

Friluftsliv

Här beskrivs riksintresse och andra områden for friluftslivet. Om området omfattas strandskydd kan detta nämnas under denna rubrik. av

Värdefulla ämnen och material

Om aktuellt område berörs fyndigheter det under denna av anges rubrik. Här kan även konflikter med täktverksamhet föras fram.

Energi

Bestämmelserna om hushållning med naturresurser innefattar även områden för energiproduktion. I miljöbalken står mark och att vattenområden som är särskilt lämpliga för energiproduktion så långt som möjligt skall skyddas mot åtgärder kan påtagligt försvåra som tillkomsten eller utnyttjandet sådana anläggningar. Det viktigt av är att föra fram detta vad det gäller vindkraftetableringar. Om område ett utpekas som riksintresse för vindkraft får området ännu starkare skydd. Några områden riksintresse för vindkraftsutbyggnad finns inte än, av

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 259

detta arbete har påbörjats hos länsstyrelserna i vissa delar av lanmen det när det gäller vindkraftverk land.

Kommunikationer

Riksintressen för vägar, järnvägar beskrivs här samt övriga m.m. kommunikationer är viktiga att känna till. som

Totalförsvaret

Riksintresse för totalförsvaret har företräde framför andra riksintressen. Av den anledningen är det bäst att inleda alla vindkraftprojekt med att kontakta försvaret. Förutom att vissa mark och vattenområden är intressanta försvarssynpunkt finns även risk för att vindkraftverk kan ur störa navigationshjälpmedel för det militära flyget och sjöfarten. Vid havslokalisering kan sjömineringar och militära störas. Ljud sensorer från vindkraftverk kan störa militära sonaranläggningar som avlyssnar undervattensljud.

3.4¶Alternativ

3.4.1¶Alternativa platser

Enligt miljöbalkens regler skall MKB för tillståndpliktig vindkraft en redovisa alternativa platser sådana är möjliga. Vid exploatering av om viss fyndighet eller fors har alternativa platser inte ansetts behöva en en redovisas, i övrigt krävs att alternativa platser redovisas. Det är men lämpligt att även beskriva förkastade alternativ och varför dessa har förkastats. En tabell med plus och minus för de olika altemativens egenskaper kan användas. Se exempel Vindgrunden i avsnitt 4.4.1. om

3.4.2¶Alternativa utformningar

Här beskrivs de olika idéer projektören har arbetat med vad gäller utfomining, storlek och antal vindkraftverk samt för och nackdelar samt varför de förkastade alternativen har förkastats.

260 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

3.4.3¶Nollaltemativ

Nollalternativet skall beskriva den framtida utvecklingen projektet om inte genomförs. Som nollalternativ kan beskriva vad man som kan hända med mark- eller vattenområdet vindkraftverken inte uppförs. om Möjlighet finns även att nollalternativ beskriva hur elenergin som annars skulle produceras och därvid nämna utsläpp från m.m. motsvarande mängd producerad elenergi med hjälp exempelvis kol. av Ett vindkraftverk l MW kan producera 2 500 MWh år. ca per Det motsvarar behovet hushållsel i drygt 550 hushåll. Om av motsvarande elenergi produceras med hjälp kol av ger det ökade utsläpp på ca 2 000 ton koldioxid, 3 ton svaveldioxid och 2,5 kväveoxider ca ca ton per år.

Den sökta anläggningen beräknas producera X MWh el år. Det per motsvarar behovet hushållsel i drygt X hushåll. av Om motsvarande elenergi produceras med hjälp kol det ökade utsläpp på X av ger ca ton koldioxid, ca X ton svaveldioxid och X kväveoxider år. ca ton per

3.5¶Icke-teknisk

sammanfattning

En sammanfattning innehållet i

av miljökonsekvensbeskrivningen ska

göras. Den ska vara lättillgänglig och kunna förstås allmänheten. av

3.6¶Samråd

Det är i tillståndsansökan krav finns redovisa samråd, som att men eftersom prövningsmyndigheten ska särskilt beslut ta ett om MKB:n uppfyller kraven är det lämpligt att resultatet samråd av och yttrande finns med i MKB-dokumentet. Beskriv när och samråd har genomförts, vilka var som kallades och vilka som deltog samt någon speciell fråga diskuterades om särskilt.

Minnesanteckningar från mötena samt skriftliga yttranden från

myndigheter bifogas MKB:n.

3.7¶Bilagor

Här samlas alla bilagor inte bör betunga den löpande som texten. MKB:n blir lättläst i huvudtexten mer om man gör korta

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 261

hänvisar till bilagan, för den vill sammanfattningar och sedan som

Resultat genomförda undersökningar samt utdrag ur fördjupa sig. av forskningsrapporter är bra att ha med som bilagor.

262 Bilaga9 A/Iiüökonsekvensbeskrivning

Exempel

För att underlätta skrivandet MKB-dokumentet av presenteras några exempel. Dels ett tänkt vindkraftprojekt Vindberga på land i Laholms kommun i Hallands län och dels ett tänkt vindkraftprojekt Vindgrunden till havs utanför Öland i Mörbylånga kommun i Kalmar län. Tanken är att de textförslag till aktuellt projekt kan som passar klippas i en MKB. För att få dokumentet levande har del i mer en fiktiva avstånd lagts i Dessa kan lätt namn, m.m. texten. ersättas med det planerade vindkraftprojektets faktiska uppgifter. Tyngdpunkten i beskrivningen ska ligga på de konflikter som är viktigast i aktuellt projekt. Rent generellt gäller frågan ljudnivå att om samt påverkan på landskapsbilden ofta är det betonas det som mest när gäller vindkraft. Frågan reflexer och skuggor är med dagens teknik om inte så stort problem, bör ändå beskrivas. Risken men om man utesluter en del rubriker kan att läsaren undrar varför vissa frågor inte vara beskrivs. Då är det bättre att ha med rubrikerna och vad nämna som med dagens teknik går att åtgärda. Exemplen nedan utgår från projekt lokaliserats i enlighet som med en kommunal översiktsplan godtagits Länsstyrelsen och andra som av myndigheter. Lägena är relativt konfliktfria vilket avspeglas i texterna. Projekt i kontroversiella lägen kommer ha MKB mer att som speglar detta.

4.1¶Beskrivning av verksamheten

Vindföretaget AB har uppfört 25 vindkraftverk i Sverige 5 varav havsbaserade. 1983 uppfördes det första vindkraftverket på Vindudden, inom Vinda kommun. Effekten på vindkraftverken varierar mellan 55 kW och 3 000 kW. Under åren har Vindföretaget AB utvecklat och nya effektivare vindkraftverk med högre elproduktion och minskat ljud. Under de senaste åren har Vindföretaget AB uppfört vindkraftverk för kommersiellt bruk. Syftet är att kunna producera

miljövänlig lokalt

och att ta till och utveckla den energi finns i vinden. vara som

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 263

4.1.1¶Lokalisering

Vindberga

Sverige har god vindtillgång, klass B. Det finns De västra delarna av vindenergiklasser A-D i Europa där A representerar den fyra klassen, vilken saknas i Sverige. l Hallands län finns för energirikaste 1998 cirka 40 vindkraftverk 26 i Laholms närvarande oktober varav kommun. Halland Sveriges vindrikaste landskap, framför allt längs är ett av Vindkraftintresset kan dock stå i konflikt med riksintressen kusterna. allmänna intressen. Det är önskvärt att finna ett läge inom och andra . motstående intressena små och etablering vindkraft vilket de är en av kan komma till stånd med så liten inverkan omgivningen som en möjligt. Länsstyrelsen i Halland har genomfört en lokaliseringsstudie som behandlar konkurrensen mellan vindkraft och andra allmänna intressen, Hallands län lokaliseringsstudie. Syftet med studien var Vindkraft i lägga grunden till utveckling vindkraften i länet och till att att en av underlag för den fysiska planeringen och handläggningen av skapa ett tillståndsärenden. Utgångspunkt för studien en kartering av var vindenergiresurserna i länet. l lokaliseringsstudien har ett flertal ur lämpliga områden undersökts samt konkurrerande

vindenergisynpunkt

inom respektive område. Hänsyn har tagits till motstående intressen naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, landskapsbild och intressen som tekniska intressen i form försvaret, radio- och teletrafik, luftfart samt av Råöobservatoriets verksamhet vid studiens genomförande. Länsstyrelsen bedömer förutsättningarna för att lokalisera att i Laholms kommun, södra delen Halmstads vindkraft är störst av och område mellan Falkenberg och Varberg. Läget vid kommun ett Vindberga i Laholms kommun har redovisats en del av ett större som sammanhängande område inom vilket det med hänsyn till vindenergin

är lämpligt att placera vindkraftverk. har antagit översiktsplan for landbaserad Laholms kommun en vindkraftetablering i augusti 1997. l översiktsplanen har Vindberga redovisats lämpligt område för vindkraftverk. som våren 1999 besökte Vindforetaget AB bland annat Laholms Under kommun för diskutera möjligheterna till vindkraft och presentera att Vindforetaget AB:s verksamhet inom området. Därefter har Vindforetaget AB valt att aktivt arbeta med att planera för en

vindkraftanläggning vid Vindberga.

264 Bilaga9 A/Iiüökonsekvensbeskrivning

Platsen för den planerade anläggningen ligger söder

om Vindberga,

cirka fyra kilometer från kusten i Laholms kommun i södra Halland. I figuren nedan visas kartbild över aktuellt en område där platsen för planerad vindkraftlokalisering har markerats.

Vindkraftverken kommer uppföras fastigheterna

att Vindtorplzl och Vindberga lzl. Uppställningsplatsen blir inom fastigheten

Vindberga 1:1. Arrendeavtal har träffats med fastighetsägarna.

En översiktlig geoteknisk undersökning visar fast berg 5 m

djup...Se bilaga.

Det är l kilometer från det planerade vindkraftomrädet ca till centrum i Vindberga samhälle. Närmaste hus har sin tomtgräns ungefär 500 meter från det sydligast placerade vindkraftverket. Det ligger även ett flertal gårdar kring området, del dessa en stor av är dolda från direkt insyn genom förekomsten träddungar. av Planförhållandena inom området framgår av Laholms kommunomfattande översiktsplan, antagen 1990 samt av översiktsplanen för landbaserad vindkraftetablering, antagen 1997. Ett utdrag ur översiktsplanemas kartmaterial återfinns i bilaga. Området omfattas inte andra kommunala planer, av såsom detaljplan eller områdesbestämmelser.

Den planerade vindkraftanläggningen ligger inom område avsett för jordbruk. Åkermarken i kommunen

har ur jordbrukssynpunkt delats

upp i slättbygd och skogsbygd. Planerat vindkraftområde ligger inom slättbygden.

Områdets västra del berörs delvis av reservat för eventuell framtida kommunikations / ledningsstråk. Vid samtal med kommunen har framgått att detta inte är ett intresse kommer som att hävdas inom en nära framtid. Det kan komma att aktualiseras 20 om 30 år. Det har varit diskussioner kring huruvida kommunen ska behålla reservatet eller inte vid en kommande revidering översiktsplanen. av Inom området där Vindkraftverken planeras uppföras att finns inga redovisade riksintressen för naturvård, friluftsliv eller

kulturmiljövård.

Platsen omfattas inte heller av områden med särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kapitlet miljöbalken. Den

befintliga

järnvägen, Västkustbanan, är riksintresse. av Se vidare under avsnittet Hushållning med naturresurserna.

Planerat vindkraftområde berörs inte av naturreservat, kulturreservat eller biotopskyddsområde. Det finns inte heller naturminnen jämlikt 7 kapl0§ miljöbalken inom området. Det aktuella området är inte berört av internationellt klassade våtmarksområden för fåglar, så kallade Convention of Wetlands områden. -

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 265

planerat vindkraftområde finns ett område lo- Norr om av kal/regional betydelse för kulturmiljön, se bilaga. Vindkraftverken planeras att ligga i linje med befintlig fastighetsgräns. Fastighetsgränsen mellan de båda fastigheterna Vindtorp 1:1 och Vindberga 1:1 utgörs ett dike, där buskar och en av del träd Gränsen sig därför naturlig skiljelinje i det växer. ter som en öppna landskapet. det gäller de enskilda verkens placering inom gruppen har När hänsyn tagits både till krav på inbördes avstånd, närhet till åsen och närliggande bebyggelse. Ett optimalt energiutbyte har eftersträvats samtidigt tillräckligt avstånd till viktiga inslag i landskapet har som försökts hållas. Ljudsituationen vid närliggande bostadshus är ytterlifaktor hänsyn till. Andra viktiga faktorer som har gare en att ta utformning har varit den förhärskande vind-

påverkat anläggningens

riktning är från sydväst, fastighetsindelningen, förekomsten av som befintliga tillfartsvägar och avstånd till befintliga kraftledningar.

Vindgrunden

En förutsättning för vindkraftprojekt är att vindenergiresursema är goda risken för intressekonflikter är liten. Att placera samt att vindkraftanläggningar i havet är enligt Vindföretaget AB:s bedömning kostnadseffektiva och bästa alternativet. det mest Mörbylånga kommun har få kommuner avsatt områden som en av för havsbaserad vindkraft i sin översiktsplan. Det aktuella området är område redan 1988 redovisades lämpligt för vindkraft i ett som som betänkandet "Läge för vindkraft", SOU 1988:32. Vindföretaget AB har sedan 1997 aktivt arbetat med sommaren

planering gruppstation 10 MW vindkraft Vindgrunden.

av en om Platsen för planerad vindkraftanläggning utgörs av en rullstensås som Vindgrunden mitt i södra Kalmarsund. Avståndet till land är ca 8 utgör km till Öland och 13 km till fastlandet. Se bifogad karta. ca Planerad vindkraftanläggning sträcker sig i ett 3 km långt stråk från ca Vindgrundens fyr i till den prick markerar södra delen av norr som

grundryggen.

Vattenområdet är allmänt och tillstånd att disponera allmänt vattenområde rådighet har erhållits från Kammarkollegiet, se bilaga. En översiktlig undersökning bottenförhållandena är utförd med av hjälp dykare. Undersökningen visar att grundområdet söder om av Vindgrundens fyr består isälvsavlagring, rullstensås, som reser av en en sig 5-10 över den omgivande botten som i området ligger ca 15 m m under havsytan. Resultatet bottenundersökningen framgår av bilaga. av

266 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

Den planerade anläggningen ligger i sin helhet inom det område

som i kommunens översiktsplan från 1991 har markerats som

"mellersta vindkraftfältet", bilaga. Aggregaten placeras se enligt karta.

Avstånden mellan verken är 350 Placeringen meter. är gjord med

hänsyn till bottendjup och bästa utnyttjande

av vindenergin.

Öland omfattas bestämmelserna av i miljöbalken 4 kap 3§ vilket

innebär att gruppstationer för vindkraft med tre eller flera

vindkraftaggregat med sammanlagd uteffekt minst 10 en av MW inte

får uppföras.

4.1.2 och

Utformning omfattning

Vind berga

Den tekniska utvecklingen har lett fram till att vindkraftverk nu serieproduceras med effekt på till l 000 en upp l 500 kW. De flesta -

vindkraftverktillverkama har idag i

prototyper ännu större

effektklasser, 2 000 4 000 kW, och inom - en snar framtid kommer

dessa verk troligen att börja serietillverkas.

Vindföretaget AB:s planer är att i första hand uppföra

en anläggning

bestående fyra vindkraftverk med effekten av l 500 kW, d.v.s. total en installerad effekt på 6 MW. Enligt

beräkningar kommer sådan

en anläggning att producera drygt 12 GWh/år. Enligt det optionsavtal

Vindföretaget AB har med berörda markägare finns möjlighet att

utnyttja ytterligare mark för utbyggnad

en av anläggningen. Denna

utbyggnad skulle enligt planerna kunna bestå ytterligare av två

vindkraftverk med effekt l 500 kW vardera.

en Hela anläggningen

skulle därmed komma omfatta totalt

att sex stycken vindkraftaggregat,

med en installerad effekt på sammanlagt 9 MW.

Enligt gjorda beräkningar kommer en anläggning bestående av dessa verk, att producera 19 GWh/år, sex ca vilket motsvarar den årliga

förbrukning av hushållsel i drygt 4 200 hushåll5.

Varje aggregat är utrustat med transformatorkiosk en separat 15-

20 m2, som via kabel ansluts till närmaste kraftledning.

Upphandlingen av vindkraftverk är ännu avslutad, varför valet av

fabrikat inte är fastställt. Aktuella vindkraftverk inom respektive

effektklass har dock ungefär mått. samma

För ett vindkraftverk med effekten 1500 kW är tomhöjden 65 ca meter. Samtliga vindkraftverk kommer ha koniskt att ståltom lackerat i

5 dessaI beräkningar antas ett hushåll forbruka ca 4 500 kWh hushållsel per år.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 267

har rotordiameter är ungefär lika gråvit kulör. Aggregaten, en som en d.v.s. 65 Antalet rotorblad är två eller tre stor som tornhöjden, ca meter. beroende vilket fabrikat väljs vid upphandlingen. stycken, av som lackerade i matt gråvit kulör och är Rotorbladen kommer att vara en antireflexbehandlade för att minska risken för reñexer. dessutom Vindkraftverken kommer förses med fast röd hinderbelysning att försvarsmakten. Denna belysning ska vara tänd enligt villkor från

dygnet runt och synlig horisonten runt.

användas. Förstärkning inom befintlig Befintliga vägar kommer att erfordras. Idag sträcker sig väg tvärs igenom vägbredd kommer att en för den planerade vindkraftanläggningen. Till denna väg området anläggas för det ska bli möjligt att nå samtliga behöver stickvägar att vindkraftverken levereras och monteras måste vindkraftlägen. När för transporter och hålla för mobilkran, vägarna ge utrymme stora en drift räcker det normalt med enkel tillfartsväg när verken är i en men skåpbil. På några ställen kommer därför vägen

för servicepersonalens

för anläggningstillfället för att sedan återställas till att utföras bredare

redovisad normalbredd. vindkraftverk ordnas stabil uppställningsyta om ca 100 Vid varje en

m2. sträckning längs med befintlig Figuren visar den nya vägens Vid vidare utbyggnad de två andra verken, etapp fastighetsgräns. av samråd hållas med markägarna och berörda myndigheter kommer att

för att få lämpliga vägar till stånd.

fundament och elanslutning är fárdigställda reses aggregaten När med hjälp större mobilkran. Själva resningen av ett aggregat av en till två dagar alla förberedelser platsen är gjorda. brukar ta en om går i s.k. automatisk drift i normalläge. Detta innebär att Aggregaten dator monterad i

alla och övervakningsfunktioner styrs av en

styr bland annat till att verket står rätt i varje vindkraftverk. Datorn ser samtliga och tryck är normala, att vinden, att temperaturer för hög Vid eventuella driftstörningar vindhastigheten inte är etc. telenätet, Vindföretaget AB:s driftspersonal. Vid larmar datorn, via kan verket återställas och startas från centraldatom. mindre störningar störningar tillkallas servicepersonal på orten som kan Vid allvarligare

åtgärda felet. och underhåll sker två gånger år. Tillsyn sker en Normal service per

månad. gång per

268 Bilaga 9 Miljökonsekvensbeskrivning

Vindgrunden

Vindkraftverken kommer att bli 13 till antalet och ha märkeffekt en om 750 kW vardera. Aggregaten kommer ha maximal att en navhöjd om 55 m och maximal rotordiameter 55 om m. Den södra delen av hamnen i Degerhamn ska utnyttjas bas för som projektets uppförande. Transporter på land kommer nyttja att väg 136 genom Kastlösa och därefter svänga västerut Degerhamn. mot Transporterna kommer därefter att gå Cementas industriområde genom fram till den södra hamnen. Där kommer

en upplagsplats om ca 50

x 100 m att nyttjas för mellanlagring fundament- och av vindkraftkomponenter. Varje aggregat levereras på fyra lastbilar. Fundamenten

transporteras med båt direkt till Degerhamn.

En mindre färjeramp kommer att iordningställas för underlätta att lastning av transportfärjan ska ut till arbetsplatsen. som

4.2¶Inverkan

på hälsa, miljö, hushållning

med resurser

4.2.1¶Hälsa och säkerhet

Ljud

Vindberga

Den beräknade ljudpåverkan vid närliggande bostadshus som den planerade anläggningen kan väntas upphov till visas ge i figur. Enligt dessa beräkningar uppgår ljudnivån från anläggningen till 40 dBA vid ett av bostadshusen, markerat med F. För övriga

kringliggande

bostadshus understiger den beräknade ljudnivån i samtliga fall det av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdet för industribuller, externt 40 dBA. Inga toner förekommer normalt i ljudet rena från vindkraftverken. Vald beräkningsmodell bör anges. Om den valda beräkningsmodellen är utvecklad för terräng som motsvarar den aktuella terrängen och har anpassats till de lokala förhållande avseende

vindgradient och luftfuktighet

bör detta anges.

Vid relativt låga vindhastigheter,

ca 4 m/s, börjar ljud uppstå i andra element, löv prasslar Dessa ljud maskerar det vinande mm. ljud som uppstår vid turbinbladens rotation. Ljudberäkningsmodellen utgår från

Bilaga 9 269

1999:75 Miljökonsekvensbeskrivning

SOU

ljudkällor till varje enskild punkt, det blåser medvind från samtliga att här har spridning av vindnågot aldrig inträffar om man som en som till detta görs bedömningen kraftverken över ett område. Med hänsyn

ligga under 40 dBA vid samtliga den verkliga ljudnivån kommer att att

den planerade vindkraftanläggningen upp

närliggande bostadshus runt

naturliga bakgrundsljudet helt

till sådana vindhastigheter att det

dominerar.

Vindgrunden

än 7 km från land, vilket De planerade vindkraftverken uppförs mer

fastigheter land. Redovisning eliminerar risken för ljudstörningar

bedöms därför inte behövas.

av ljudnivåkurvor

Skuggbildning/ reflexer

Vindberga

bostadshus är minst 500 meter, vilket gör att Avstånden till närliggande

från vindkraftverkens risken för störning grund av skuggeffekter

hus och tomter ligger i utkanten av rotorblad är liten. De som

risk för skuggspel kvällarna, Vindberga samhälle löper en begränsad

vindkraftverken är utrustade med lO timmar året. De planerade ca om minskar risken för störande antireflexbehandlade turbinblad, vilket

reflexer.

Radio- och telekommunikation

Vindberga

500 kW är inte så vanliga ännu, så Vindkraftverk i effektklassen 1

omfattande. Sakkunniga på Post- och erfarenheter från dessa är inte så

bedömt risken för radio- och Telestyrelsen har i aktuellt ärende

störningar skulle uppstå kan detta telestörningar mycket liten. Om som

åtgärdas med hjälp slavsändare. av en

Vindgrunden

telestörningar från befintliga medelstora Det har inte förekommit några

Öland. har namnges har vindkraftverk Sakkunniga som kontaktats

från vindkraftverk som högst bedömt risken för telestörningar

osannolika.

270 Bilaga 9

lvliljökonsekvensbeskrivning

Civilflyg

Vindberga

Planerad vindkraftanläggning ligger

inte inom någon kontrollzon för

flygplats. Luftfartsverket har inget att erinra.

Vindgrunden

Luftfartsverket meddelar de inte att har någon erinran planerad mot

anläggning, men vill att

hinderbelysning fast rött sken skall

monteras på samtliga Se

aggregat. bilaga. Hinderbelysning är

nödvändig ur

flygsäkerhetssynpunkt, kan nattetid upplevas

men som störande. När

aggregaten står mot sektorn sydnordväst, vilket de oftast kommer att göra, blir det ett fast rött sken. Vid vindar från syd över ost till nordost

kommer ljuset att ses genom den roterande rotorn varvid blinkfenomen

uppstår, sett från Öland. Från fastlandet är avståndet så stort att

eventuellt blinkfenomen inte kommer att störa. Diskussion pågår med

berörd myndighet att reducera antalet aggregat som skall markeras.

Sjöfart

Vindgrunden

Kalmarsund är hårt trafikerad en farled. Anläggningen kommer att hindennarkeras i enlighet med Sjöfartsverkets

"Anvisningar för

utmärkning av havsbaserad vindkraft Bilaga till T-cirkulär 1998-02-

27. Enligt muntlig kontakt med Sjöfartsverket kommer de troligen inte

kräva någon form av hinderbelysning. Anläggningen skall dock förbe-

redas för eventuell framtida fasadbelysning. Sjöfartverket har inget att invända mot planerad

vindkraftanläggning.

Sjökabeln kommer att märkas

ut med enslinjemarkering land.

Grundområdet markeras idag av Vindgrundens fyr. Vind-

kraftverken kommer efter utmärkning sjökort att förstärka

markeringen av grundområdet.

u .4

Bilaga 9 271

Miljökonsekvensbeskrivning

Risker

Vindberga

från vindkraftverket och slungas iväg Risken för att ett blad ska lossna Isbildning bladen kan ske vintertid när ett är mycket liten. enligt iakttagelser vid befintliga vindkraftverk står still, men ramlat rakt istället för att slungas vindkraftverk har isen vanligen ner, det är lämpligt med ett iväg då startat. Boverket har angett att rotorn säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och byggnader som motsvarar

rotordiametern. I det här ärendet är det ca tornhöjden plus tre gånger betydligt längre än rekommenderat till närmaste hus, d.v.s. 500 meter

säkerhetsavstånd.

Vindgrunden

haverier med rotorblad är liten, eftersom Risken för skador till följd av finns intill vindkraftverken. Risken normalt inga andra verksamheter rotorbladen med nedfall bör uppmärksammas för isbildning av

tillsynspersonalen att kontrollera.

och är angeläget för den egna

4.2.2¶Miljö

Landskapsbild

Vindberga

objektivt sätt värdera hur boende och Det är mycket svårt att ett vindkraftverkens påverkan på besökare i området uppfattar vindkraftverken till den direkta nytta de

landskapsbilden. Vissa kopplar

energi och accepterar därmed gör, att förse med förnyelsebar oss Några uppfattar vindkraftverk som

påverkan landskapsbilden.

tillför landskapet dimension. Andra vackra anläggningar, som en ny fula ingrepp i det vackra, öppna uppfattar vindkraftverken som

landskapet.

påverkat jordbruket har

Eftersom aktuellt område i hög grad är av förändringar under de det sannolikt genomgått många genomgripande

skiftesreformer, mycket snabb utveckling århundradena. Med senaste har det småskaliga

brukningsmetoder och jordbruksmaskiner

av förändrats till ett storskaligt in-

självhushållets jordbrukslandskap

naturförutsättningarna utnyttjas så långt dagens

dustrijordbruk, där

272 Bilaga 9

Miljökonsekvensbeskrivning

teknik gör det möjligt. I detta perspektiv kan det storskaliga man se utnyttjandet vindenergin av som en fortsättning i denna utveck-

lingslinje. Förr användes väderkvarnar for att utnyttja vindenergin och

idag kan använda modernare man och effektivare maskiner i samma

syfte.

Karaktären landskapet förändras av i och med etablering den av

planerade vindkraftanläggningen.

I bilagan visas fotomontage den över planerade anläggningen. Vyema

är fotograferade från landsvägen i

väster.

För att minska den påverkan som vindkraftverken har på

landskapsbilden kommer de enskilda verken att placeras i linje med

befintlig fastighetsgräns, sträcker

som sig rakt igenom området i

nordvästlig sydostlig riktning. - Fastighetsgränsen utgör naturlig

en linje i det öppna, ganska Hacka landskapet. Vid fastighetsgränsen

växer buskar och en del träd delvis kommer som att skymma den nedre delen

av vindkraftverkens tom.

Vindgrunden

En förändrad landskapsbild

är oundviklig vid vindkraftutbyggnad.

Huruvida upplevelsen vindkraftverk av i landskapet är positivt eller

negativt är helt till betraktaren. upp

Aggregaten kommer att tydligt synas vid klar väderlek, med men hänsyn till det stora avståndet från land ca 7 km kommer de inte att

dominera landskapsbilden. Se fotomontage i bilagan.

Aggregatens kulör och lyster kommer att väljas i dämpad ljusgrå en kulör för att erhålla ett utseende som smälter väl med de

färger som

oftast uppträder i havsmiljö.

Danska Energistyrelsens

utredning "Vindmöller i danske farvande"

belyser de visuella förhållandena

vid lokalisering

av

vindkraftanläggningar till havs.

Mark och pågående markanvändning

Vindberga

Inom planerat vindkraftområde bedrivs idag jordbruk. Åkerjorden har i

genomsnitt klass 7 på en 10 gradig skala. Ju högre värde desto

värdefullare åkermark. Av Sveriges totala åkerareal utgörs endast 10%

av åker klass 7 eller högre. Det är lerjord inom området och

mäktigheten är meter till

x ner berggrunden.

1999:75 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 273

SOU

Vindkraftverken kommer att uppföras under den tid av året när marken har störst bärighet, under sensommaren och vid torr som väderlek. Detta for att minimera eventuella markskador. Hänsyn kommer till odlingssäsongen for att minska markägarnas att tas olägenheter. Under perioden datum kommer inga arbeten utföras

platsen. För transporter till platsen kommer den befintliga vägen att användas. Denna har tillräcklig bärighet då den förstärktes for några år sedan i samband med att järnvägen byggdes for snabbtrafik. Nya om kommer anläggas med tillräcklig bärighet for att klara de vägar att transporter krävs vid uppförande av verken. tunga som Vindkraftverken påverkar inte marken under drift annat sätt än med det tryck verket åstadkommer verkets och fundamentets genom Denna fördelat ytan m. Inga vibrationer eller massa. är x ton y kan fortplantas till marken förekommer. Inga utsläpp till stötar som mark förekommer.

Vindkraftverk är i energiproduktionssammanhang, varför

nya livslängden inte praktiskt utprovad. Konstruktionen är utformad och är utmattningsförsök gjorda for livslängd minst 20-25 år, kanske 30 en om år. Efter denna driftperiod kan vindkraftverken monteras ned och forslas bort. Nedmonteringen är okomplicerad och orsakar ingen påverkan på marken. Det är tänkbart att fundamenten, som troligen håller i ytterligare 50 år, kan användas till vindkraftverk på ca nya plats. I fall tas fundamenten bort till någon meter samma annat ner under marken så marken kan odlas igen. På grund markpackning att av kan det bli skördebortfall de första odlingsåren. Marken "lånas" under period år för att användas for en av energiproduktion och kan därefter "återlämnas" utan att onaturliga

restprodukter finns kvar.

Hyd rologi

Vindberga

kommer nerläggas i erforderlig utsträckning i samband Vägtrummor att med vägdragningar. Befintliga dräneringsrör som kan påverkas av nya kommer att läggas så att dräneringen av

byggnadsarbetena om,

resterande del åkermarken inte påverkas. Därmed bedömer av sökanden att yt- och grundvattnet i området inte påverkas nämnvärt av

vindkraftverken.

a,,% l l

274 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

Vindgrunden

Kalmarsund är den aktuella platsen 20 km brett. Vattendjupet ca är mellan 5 och 10 Vattenföringen med tillhörande m. strömningstörhållanden är beskrivna i bilaga. Med hänsyn till sundets stora bredd den aktuella platsen, strömningshastighet, fundamentets ringa diameter mindre än 3 och

m

anläggningens utsträckning längs med den förhärskande strömningsriktningen bedömer sökanden påverkan strömningen som försumbar.

Luft och klimat

Vindberga

Vindkraftverken har placerats så möjlighet finns bygga att att fler vindkraftverk intill utan att påverka de planerade vindkraftverken. nu

Flora och fauna

Vindberga

Det finns inte några sällsynta växter inom det aktuella området. Området utgör inte någon lokal för häckande fåglar. Området och dess närhet ingår inte heller i något fågelskyddsområde. Eventuella störningar på fågellivet bedöms bli marginella.

Vindgrunden

Fågellivet i Kalmarsund beskrivs i bilaga. Baserat resultat flera av undersökningar om fåglars beteende bedöms störningarna inte bli av sådan allvarlig art att fågellivet inom området kommer påverkas att märkbart. Sannolikt minskar antalet rastande fåglar i direkt anslutning till vindkraftgruppen, men området bedöms i ett större perspektiv inte vara viktigt som rastplats. Fågelkollisioner med verken kommer förekomma, att sannolikt i begränsad omfattning. All överföring från vindkraftverken av till befintlig luftledning land kommer att ske med kabel havsbotten. På så sätt elimineras risken för kollisioner med luftledningar.

1999:75 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 275

SOU

Fågelstudie bedrivs räkning ejder från Vindgrundens fyr. genom av Observationer görs både före och efter anläggningens uppförande.

Detaljerna framgår av bilaga. Undersökningar vid det havsbaserade vindkraftverket Svante i Nogersund, Sölvesborgs kommun, tyder att vindkraftsfundament attraherar fisk uppfattas ett konstgjort åtminstone genom att som rev, verken står stilla. lngen signifikant skillnad har uppmätts vad gäller när förekomsten fisk eller vandringen fisk. Det påtalas dock att av av mätperioden hittills är för kort, eftersom även naturliga svängningar

förekommer. Bottenvegetationen har undersökts Högskolan i Kalmar. Se av bilaga. Enligt uppgift från länsstyrelsen har blåstången i Kalmarsund gått tillbaka kraftigt ökade mängder närsalter i Östersjön. Den p.g.a. planerade anläggningen kommer uppta mindre än 500 m2 bottenyta. De skapas tornen blir större än den ianspråktagna nya ytorna som genom bottenytan. Eventuella negativa effekter bestånden blåstång av bedöms inte sådan art att det föranleder hinder att uppföra vara av anläggningen.

Avfall

Vindgrunden

Aggregaten nyttjar oljor for smörjning olika system och som av hydraulolja. Den totala oljevolymen uppgår till ca 200 liter per Aggregaten släpper inte ut några skadliga ämnen vare sig till aggregat. luft eller vatten vid normal drift. Aggregaten och fundamenten är konstruerade så att växellådsoljor vid eventuellt läckage inte överförs till omgivande vatten. Oljorna ett samlas i första hand direkt vid växellådan, vid större läckage i upp, ev. botten på vindkraftverket eller ytterligare reserv i en särskild som en inneslutning i fundamentets överdel. Därifrån kan eventuell olja

och omhändertas. pumpas upp

Risken för hydrauloljeläckage bedöms liten. Om all hydraulolja

vara skulle läcka ut skulle X liter komma ut i omgivningen. Vid rivning kan metallinnehållet i vindkraftverket återvinnas, betongen eventuellt krossas och användas till fyllning eller dylikt. Rotorbladen plast kan eventuellt brännas för återvinnande av av energiinnehållet, där kan inte förutse vilka bedömningar men man nu 20-30 år. som gäller om

276 Bilaga9 A/üljökonsekvensbeskrivning

4.2.3 med

Hushållning resurser

Brukningsvärd åkermark

Vindberga

På det planerade vindkraftområdet bedrivs i dag jordbruk. De markområden fysiskt behöver i anspråk för som tas själva vindkraftverken är förhållandevis små. Erfarenheten visar att det efter en vindkraftetablering går att bedriva jordbruk i huvudsak i samma 4 utsträckning som tidigare. Inga stora hinder väntas uppkomma på grund

l

av den planerade anläggningen. För att öka tillgängligheten inom området måste några nya vägar anläggas, beskrivningen. Det är först i 2 dessa se etapp som vägar kan komma att utgöra visst hinder för brukandet jorden. av Vid behov finns möjligheter att i etapp 2 justera de tillkommande enskilda verkens och Vägarnas lägen. Nya vägar kommer så långt det möjligt är att anpassas till utseende och utformning efter befintliga för vägar, att minska påverkan på naturmiljön. Vid planeringen av nya vägar kommer samråd att ske med berörda markägare för minska att påverkan på jordbruksdriften. Genom att ett färre antal större vindkraftverk uppförs minskas den negativa påverkan jämfört med att flera mindre vindkraftverk uppförs, som innebär fler brukningshinder och därmed ett större intrång i jordbruksdriften.

Fiske och vattenbruk

Vindgrunden

Vid möte med fiskerikonsulenten framkom inget att aktivt yrkesfiske bedrivs den aktuella platsen. Vid trålfiske kan vindkraftverk och kablar teoretiskt utgöra fysiska hinder, inget trålñske förekommer i Kalmarsund. men Inget vattenbruk bedrivs på den aktuella platsen.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 277

Naturmiljö

Vindgrunden

Öland vattenområden Öland är med hänsyn till natur- och och runt

riksintresse. Exploateringsföretag får

kulturvärdena i sin helhet av till stånd de kan utföras ett sätt som inte påtagligt endast komma om Vidare gäller för Öland att skadar områdenas natur- och kulturvärden. friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen turismens och vid bedömningen tillåtligheten av exploatesärskilt skall beaktas av också miljöbalkens regler i 4 kap 3 vilket

ringsföretag. Därtill gäller

med tre eller fler aggregat med en

innebär att vindkraftanläggningar

sammanlagd uteffekt minst 10 MW får uppföras. av

planerade anläggning understiger en

Vindföretaget AB:s 10 MW. Genom att anläggningen placeras i sammanlagd uteffekt av Öland bedöms Ölands natur- och kulturvärden inte havet ca 8 km från turismens och det rörliga friluftlivet bedöms bli skadade. Inte heller

påverkas negativt.

Kulturmiljövård

Vindberga

området ligger ett riksintresse för Cirka 2 kilometer norr om beteckning KN X omfattar ett gods med

kulturrniljövården, nr som åkerbygd. Godsanläggningen har

omgivande ädellövskog och öppen

och kringliggande bebyggelse härstammar från

från 1600-talet anor Godset omgivet parkanläggning, ädellöv- 1600- 1900-talen. är av en Anläggningen kommer att från godset men skog och alléer. synas

bedöms inte påtagligtskada upplevelsen området.

av

Vindgrunden

vrak i området har inhämtats från Kalmar läns museum.

Uppgifter om

området. Se bilaga. Inget de kända vraken Tre kända vrak finns i av 300 från de planerade vindkraftlägena. En ligger närmare än m planeras genomföras. Inga byggarbeten kommer att sonarkartering att

detaljerade dykundersökningar botten runt planerade

utföras förrän av fundament är utförda.

278 Bilaga9 Aliljökonsekvensbeskrivning

Friluftsliv

Vindberga

Det rörliga friluftslivet bedöms inte påverkas den planerade av vindkraftanläggningen då det i dag bedrivs jordbruk platsen och möjligheterna att nyttja området för friluftsliv är mycket begränsade. Åkerbygden har i allmänhet inte stort värde för friluftslivet, har men

istället stora kvaliteter kulturmiljövårds- och landskapsbildssyn-

ur punkt. Eventuellt friluftsliv i närområdet bedöms inte påverkas av en etablering av vindkraftverk. Området och dess omgivningar präglas idag av storskaligt jordbruk.

Värdefulla ämnen och material

Vindgrunden

Eftersom inga omfattande sandområden finns inom området finns inga anspråk sandtäkt.

Kommunikationer

Vindberga

Den befintliga järnvägen, Västkustbanan, är riksintresse. Den av sträcker sig från Skåne i söder och vidare Halmstad och norrut mot passerar tvärs igenom aktuellt område. Det medför att vindkraftverken inte får uppföras närmare än 50 meter från järnvägen.

Totalförsvaret

Vindberga

l länsstyrelsens utredning, Vindkraft i Hallands län, nämns för att försvarsmaktens intressen krävs utredning i varje enskilt fall. en Vindföretaget AB har erhållit ett skriftligt yttrande från försvarsmakten där det anges att de inte har något erinra uppförandet att mot av vindkraftverk de aktuella fastigheterna. Som villkor ställs verken att ska förses med fast röd hinderbelysning, vilket kommer ske. Se att bilaga.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 279

Vindgrunden lVlilitärkommando Syd har lämnat ett preliminärt att lokaliseringen svar inte står i konflikt med totalförsvarets intressen, under förutsättning att placeras 56 grader 20 min. Samtliga aggregat är aggregaten norr om denna gradangivelse, varför lokaliseringen inte lokaliserade norr om står i konflikt med försvarets intressen. Se bilaga.

4.3¶Alternativ

4.3.1¶Alternativa platser

Vindberga

Vindföretaget AB har inventerat platser med goda vindenergiförhållanden och diskuterat tre olika lägen med kommunens tjänstemän. Ett läge vid Vindkusten bedömdes komma i konflikt med bebyggelse risk för störande ljud. Alternativet vid Vindfáltet kom p.g.a. i konflikt med försvarsintressena. Det tredje alternativet vid Vindberga bedömdes lämpligt, varför Vindföretaget AB har arbetat vidare som med detta alternativ, samt träffat optionsavtal med markägarna om att få uppföra vindkraftverken. Vindberga är markerat, i kommunens översiktsplan, område lämpligt för etablering av vindkraftverk. som ett

Vindgrunden Borgholms kommun har i sin översiktsplan pekat ut ett område längs Ölands kust lämpligt for havsbaserad vindkraft. Detta östra som område fann vi olämpligt i sin helhet grund av det stora vattendjupet. Mörbylånga kommuns översiktsplan visar två områden lämpliga för havsbaserad vindkraft, Vindgrunden och Vindhamn. En redovisas nedan. På grund att militären inte kunde

jämförelse av

vindkraftverk vid Vindhamn återstod endast Vindgrunden. acceptera

280 Bilaga 9 A/Iiljökonsekvensbeskrivning

Vindgrunden Vindhamn

Kriterier + Kommentar

+ Kommentar

+

+

Fiske + + Militär + - acceptabel för

militären - Sjöfart + +

Servicehamn + Större avstånd till hamn +

+

Landskapsbild + + Mindre avstånd

+ till land ger

större påverkan

Naturvård + +

4.3.2¶Alternativa

utformningar

Vindberga

I detta alternativ föreslås utbyggnad vindkraftverk en av tretton med en effekt 600 kW vardera tomhöjd om ca 50 meter, rotordiameter 45 ca meter, placerade längs med järnvägens och

landsvägens sträckning i

fyra rader, figur. Detta alternativ se visar en etablering fler av vindkraftverk med mindre storlek inom det aktuella området än den

valda lösningen.

En etablering mindre fler vindkraftverk av men bedöms öka

landskapets intryck att ett istället

av vara industrilandskap. Att placera

ut färre, om än större, vindkraftverk med högre totalthöjd, bedöms

utnyttja platsens vindtillgång ett bättre sätt.

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 281

Vindgrunden

för avsikt uppföra vindkraftanläggning Vindföretaget AB har att en maximalt 10 MW. Det kan ske med hjälp med samlad uteffekt om en med enskild uteffekt 600 l 000 kW. av 9 15 aggregat en om - -

4.3.3¶Nollaltemativ

Vindberga

jordbruksmark god kvalitet och kommer troligtvis Området ligger av brukas i utsträckning idag, vare sig verken att fortsätta samma som Med tanke på den utveckling har skett i andra uppförs eller som finns liten risk att jordbruket blir olönsamt och att delar av landet en för odling energiskog eller dylikt, med följd att det marken används av landskapet går förlorat. Den lilla risken bedöms karakteristiska öppna öka något verken byggs. om

Vindgrunden

och grund någon speciell användning. Området utgörs av vatten utan innebär området kommer att ut som tidigare. Nollalternativet att se alternativ innebär dock att vi inte tar vara möjligheten att Detta vindenergin och därmed minska fossil energiproduktion i norra utnyttja vindkraftverken beräknas producera 30 GWh Europa. De planerade ca behovet hushållsel för 6 600 hushåll per el/år, vilket motsvarar av ca elenergi produceras med hjälp kolkondens år Om motsvarande av 000 kol år. Detta skulle ökade utsläpp ca förbrukas ca 12 ton per ge koldioxid, 35 svaveldioxid samt 30 ton kväve- 30 000 ton ca ton ca oxider per år.

4.4¶Samråd

Vindberga

har hållits 1999-02-05 samt med berörda

Samråd med länsstyrelsen

dag. Ett informationsmöte för allmänheten fastighetsägare samma

° hushåll förbruka 4 500 kWh hushållsel per år. I dessa beräkningar antas ett ca

282 Bilaga 9 A/Iiüökonsekvensbeskrivning

ordnades 1999-02-11. Samråd med övriga statliga myndigheter samt kommunen m.f1. har hållits 1999-02-22. Kopior på kallelser samt

minnesanteckningar bifogas i bilaga.

Referenser

Vindkraftsutredningen 1998; Vindkraften energikälla plats, en ren tar delrapport SOU 1998:152

Boverkets allmänna råd 1995: 1; Etablering vindkraft land av

Miljöbalken SFS 1998:808

Vindkompaniet AB 1998; Miljökonsekvensbeskrivning för

vindkraftanläggning vid Utgrunden, Kalmar län

Eurowind AB 1998; Vindkraftpark vid Lillgrund,

miljökonsekvensbeskrivning

Vindkompaniet AB 1996; Bockstigen Valar 2.5 MW. Vindkraft till -

havs, ansökan inklusive miljökonsekvensbeskrivning

Malmö Vindkraftpark AB l997; Vindkraftpark i Malmö

Norra hamn,

miljökonsekvensbeskrivning

Vindfonn 1996; MKB för vindkraftverk

en handledning

-

Laholms kommun l997; Översiktsplan för landbaserad

vindkraftetablering

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 9 283

BILAGA 1 HANDLÄGGNINGSSCHEMA

-

FÖR MKB

betydande Gemensammabestämmelser Betydandemiljöpåverkan miljöpåverkan

WerksamhetsutövarenVU fårenidé

uppgiftertill lstoch 514 Omverksamhetenfinns VUlämnar enskilda ärsärskiltberördaav upptageni bilagatill som åtgärdellerverksamhet förordningenfo om planerad lVKB

4¶Samrådetinne- VUsamrådermedlstochenskilda 6:4 4

fattaravgränsning somärsärskiltberörda,inklusive kommandeMKB berördkommun av

4¶VUredovisarresultatetavsamrådet till lst

ärendet remisstill 514 Lstskickar tillsyndsmyndigheten

4 4

Yttrandeinkommer,delges J FörvL

6:4 beträffande Evkravpåredovisning Lstfattarbeslut §0 andrajämförbarasätt betydandemiljöpåverkaneller av attnåsammasyfte

samrådmedrege ringeninför17kap-prövn.

4¶Miljökonsekvensbedöm-6:5 ning.VUsamrådermed övrigastatligamyndigheter,kommuner,allmänhetoorganisationersom kanbliberörda.AvgränsningavkommandeNKB

4¶Naturvårdsverketinfor- 6:6 ochsamråderev. 4och5 merar medannatland §§fo

J 6:10 VUupprättarlVKB

284 Bilaga9 Miljökonsekvensbeskrivning

forts. HANDLÄGGNINGS SCHEMA FÖR

MKB

betydande Gemensamma bestämmelser Betydande miljöpåverkan miljöpåverkan

4 Fortsättningen av processen sker tillsammans med handläggningenavaktuellt ärende MKB lämnastill denmyndighet som 5:9 ska pröva ärendet

Myndighetenbegärev. komplette- 339 ring avMKB

Komplettering inkommer

4¶MKBsominte rör miljöfarlig verk- 533 samhet eller MKBkungörs I ortspressen 7§ 70 uvattenverksamhet kungörs Yttrande begärs från lst och till- 5295 synsmyndlgheten

I Yttrandentill VU för påminnelser I FÖWL

l MyndighetenbedömerMKB:n i 319

MyndighetenbeslutaromMKB:n 6:9 uppfyller reglerna

L j 6:8 Beslutet kungörs

AKUNGLMBL.

1999 -07-0 2 STOCKHOLM

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

formånsrättsregler Bilagor. Ju. 32.Utvecklingssamarbetepårättsornrådet.Ju. Nya + 33.Botryggt- Betalarätt.Särskildaboendefonnerfor Steriliseringsfrågani Sverige1935-l975.

. äldresamtavgifterfor äldre-ochhandikappomsorg. Ekonomiskersättning.S.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. S.

. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. Godsedi forskningen.U. . 35.Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn.Fi. Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. -

. Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. EffektivareTotalforsvarsstödi av . 37.Underrättelsetjänsten översyn.Fö. Märk väl Fi. - en

. 38.Följdlevermseri sambandmedexportav Invandrarskapochmedborgarskap. . krigsmateriel.UD. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

religionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed Att slaktaettfår i Gudsnamn.Om . skriftserie. Kunskapslyñet.U. ochdemokrati.Demokratiutredningens

40.Demokratini denoffentligasektornsförändring. Ju. ochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Rasism,nynazism . dokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs- Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 41.Bevara

lagsamtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilm Bördemokratinavnationaliseras . och filmvårdscentral.Ku. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. en

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Nyluñfartslag.N.

. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn irevisionsskriftserie.Ju.

Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju.

. 44.Öppenelmarknad.N. Demokratiutredningensskriñserie.Ju.

lokalradion.Ku. 45.Slutforvaringavkämavfall.Kommunernaoch 14.Denframtidakommersiella

för prövning hyres-och platsvalsprocessen.M. 15.Nytt system av 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch arrendemål.Ju. Ökad asylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S. 16. rättssäkerheti Bosättningstilläggfor 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. 17.Garantipensionoch personer - Estonia.Denandradelrapportenoch föddaår 1937ellertidigare. 48. Läraav

detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. 18.Frågortill varumärkesdirektiv. 49.Invandraresomföretagare.Ku. 19.Artikel 7 i EG:s

Ändringar vammärkeslagen.i Ju. 50.Skyddsjaktpåvarg.M.

UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. S. 20.Sverigeochjudamastillgångar. utvecklabemötandet 52.Inkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer. 21.Lindqvistsnia niovägaratt medfunktionshinder.S. S. avpersoner demokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju. 22. Denskyddadeprovinsen.Enessäom

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag.Fi.

55.Konvergensochförändring.Samordningav skriftserie.Ju. i arbetslivet. lagstiftningenformedie-ochtelesektorema.Ku. 23.Utvecklingavmänskligaresurser

inriktning mål 3inom EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin. Förslagtill avnya Demokratiutredningensskriñserie.Ju. strukturfonder.N. organisationfor de 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N. 24.EG:sstrukturstöd.Ny geogra- strukturfondsprogrammen.N. 58. Löserjuridiken demokratinsproblem ñsktavgränsade Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 25 Samema ettursprungsfolki . - fastighetsskatt.Fi. Införsel beskattade Fi. 59.Begränsad 26. av varor. Utredningen deltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi. N. 27.Delta om - arbetei landetskommuner.Ju. ocharbetslöshetsersättningen.N. Brottsförebyggande jobb . Fi. 62.Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi. 28.Kontantrnetodför småföretagare. förberedasig 63. Att läraochleda Enlärarutbildningfor samverkan 29.Internationellkonflikthantering att- -

Fö. ochutveckling.U. tillsammans. Förslagtill 64.Representativdemokrati.Demolaatiutredningens 30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen-

Ku. skriñserie.Ju. mediekoncentrationslag. m.m.

31.Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

65. Barnombudsmannenföreträdarefor barnochungdomar.S. 66. Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav hälso-ochsjukvården 2 bilagor.+ 67.KÄRNAVFALL metod plats - - miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs FUD-program98. M. 68. BrandkatastrofeniGöteborg. DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. 69. Individenocharbetslivet.Perspektivpådet samtidaarbetslivetkring sekelskiñet2000.N. 70.Gentekniknämnden.U. 71. Oseriösabostadsfönnedlare.S. 72. Boendesocialaeffekteravkonkurseroch rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch egnahem. 73. Handikappombudsmannensframtida förutsättningarocharbetsuppgiñer.S. 74. Demokratinochdetgemensammabästa. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 75. Rättplatsfor vindkrañen.Del och1 Del 2. M.

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Socialdepartementet

Steriliseringsfrâgani Sverige1935-1975.Ekonomisk Nyaformånsrättsregler+ Bilagor.1 lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- ersättning.2

GarantipensionochBosättningstilläggforpersoner utredningensskriftserie.8 Guds Omreligionsfrihetoch födda år 1937ellertidigare.17 Att slaktaettfår i namn. skriñserie.9 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav demokrati.Demokratiutredningens främlingskap. medfunktionshinder.21 Rasism,nynazismoch personer 10 Bo tryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre Demokratiutredningensskriftserie. samtavgifterfor äldre-ochhandikappomsorg.33 Bördemokratinavnationaliseras Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch Demokratiutredningensskiftserie.1 l Demokratiutredningens socialbidragåren1990till 1996.46 Elektroniskdemokrati. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51 skriftserie.12 bostadstilläggtill pensionärer.52 Etik ochdemokratiskstatskonst. Inkomstprövningav

13 Barnombudsmannenföreträdarefor barnoch Demokratiutredningensskriñserie. forprövning hyres-ocharrendemål.15 ungdomar.65 Nytt system av varumärkesdirektiv. Godvårdpålikavillkor omstatensstyrning Artikel 7 i EG:s hälso-ochsjukvården+ 2bilagor.66 Ändringar varumärkeslagen.i 19 av demokratins Oseriösabostadsfonnedlare.71 Denskyddadeprovinsen.Enessäom Demokratiutredningensskriftserie Boendesocialaeffekteravkonkurseroch värdeochvärdighet. rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 22 advokater 31 egnahem.72 Tillsyn över m.m. 32 Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch Utvecklingssamarbetepårättsområdet. aktiebolag.36 arbetsuppgiñer.73 Likvidation av Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Demokratiutredningensskriftserie.40 Finansdepartementet

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 Märkväl 7 Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Införsel beskattade 26 av varor. Globaliseringenochdemokratin. Kontantmetodfor småföretagare.28

Demokratiutredningensskriftserie.56 Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35 - Löserjuridiken demokratinsproblem Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 - Demokratiutredningensskriñserie.58 tullag.54 Enny Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Begränsadfastighetsskatt.59

Representativdemokrati.Demokratiutredningens Bilen,miljön ochsäkerheten.62

skriñserie.64 Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Utbildningsdepartementet

utredningensskriñserie.74 i forskningen.4 Godsed Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed Utrikesdepartementet Kunskapslyttet.39 Ökadrättssäkerheti asylärenden.16 läraochleda Enlärarutbildningför samverkan Att - Sverigeochjudamastillgångar.20 utveckling.63 och Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. Gentekniknämnden.70

Jordbruksdepartementet Försvarsdepartementet Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 EffektivareTotalforsvarsstödi Östersjöområdet.6 Samema etturspnmgsfolki Sverige.25 Internationellkonflikthantering attförberedasig - tillsammans.29 Kulturdepartementet

Underrättelsetjänstenenöversyn.37 - Denframtidakommersiellalokalradion.14

Frågortill detindustriellasamhället.18

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

mediekoncentrationslagm.m.30 Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmoch

en filmvårdscentral.41 Invandraresomföretagare.49 Konvergensochförändring.Samordning lagstift-av ningenför medie-ochtelesektorerna.55 Brandkarastrofeni Göteborg. DrabbadeMedierMyndigheter.68

Näringsdepartementet

Effektivavänne-ochmiljölösningar.5 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål 3 inomEG:sstrukturfonder.23 EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb

ocharbetslöshetsersättningen.27 Ny luttfartslag.42 Öppenelmarknad.44 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57

- Kundvänligaretaxi. 60 Individenocharbetslivet.Perspektivpådetsamtida arbetslivetkring sekelskiftet2000.69

Miljödepartementet Slutförvaring kämavfall.Kommunernaochav platsvalsprocessen.45 skyddsjaktpåvarg.50 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - KASAMs yttrandeöverSKBsFUD-program98. 67 Rättplatsför vindkrañen.Del ochl Del 75

fakta info direkt

Tel08-58767Ioo.Fax08-58767171. Box6430I 17,82Stockholm. orderéâfaktainfosewwwfakrannfose ISBN9I-76IO-866-X ISSN0375250X

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

Uppdrag

Problemställning

Syfte

Organisation

Rapportens disposition O

Metod

Begrepp

Regional indelning av det svenska landskapet

Kartering

Kommentarer till metoden

2. UTFORMNINGSPRINCIPER FÖR VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR

Grupperingsprinciper

Lista över grundtyper för södra Sverige

Östra Svealands Gästriklands skärgårdar samt Norra Götalands kustbygd 59

till undersökningsmetoden 59 Kommentarer SLUTDISKUSSION 60 BILAGA 1 61

befintliga anläggningar 61

Fotostudier av

Par -

Åstorp 67

Kverrestad 69

I och 70

Rynge

som

Bassen, Näsudden, Gotland 86

Inledning

Uppdrag

Denna studie har gjorts Institutionen för landskapsplanering Alnarp uppdrag av av

Vindkraftsutredningen Dir. 1998:35.

Problemställning

för lokalisering vindkraftverk varierar i olika typer av landskap. För att

Förutsättningarna av

skall kunna föreslå kriterier för lokalisering vindkraftverk behöver

Vindkraftsutredningen av förutsättningarna i olika typer av landskap studeras.

vindkraftverk landskapsbilden beror dels hur själva vindkraftverken ser ut

Hur påverkar

fysionomi och karaktär. Hur allmänheten uppfattar vindoch grupperas, dels landskapets

kraftverk i landskapet påverkas också deras känslomässiga realtion till landskapet.

av till vindkraft dessutom betraktarens inställning till energifrågor.

Attityden påverkas av

vindkraft och möjligheten aktivt delta i planeringen när det gäller lokalis- Information om att påverkar också allmänhetens inställning till vindkraft i landskapet.

eringen

Vindkraft i harmoni ET 19: 1998, Energimyndigheten, maj 1998 innehåller en

Rapporten utformning vindkraftsanläggningar i teoretisk bakgrund och analyser av några förslag av kan metodhandledning för fördjupade detaljstudier i olika landskap. Den fungera som en

enskilda planeringsärenden.

visuella är viktig faktor ta hänsyn till i planerings- och beslut-

Den upplevelsen en att Därför behövs faktaunderlag hur vindkraftverk påverkar landskapsbilden.

sprocessen. ett om inte till landskapets skala och karaktär kan till exempel ge land-

Etableringar som anpassas

industriell prägel. Därför behövs ett material utgår från en helhetssyn skapet en som som

människans visuella upplevelse landskapet. Hur landskapsbilden landskapsbilden; av av

varierar i olika landskap och därför behöver indelning i olika landskappåverkas typer av en

styper genomföras.

Syfte

dominerande och karaktärsdrag i kulturlandskapet för att

Studien ska ta fasta terrängformer olika grundtyper i översiktlig skala, samt beskriva hur

avgränsa enhetliga landskapstyper

- bör för in i dessa olika typer landskap ett har-

vindkraftsanläggningar anpassas att passa av

moniskt sätt.

Studien ska vilka generella hänsyn krävs och vilka faktorer som är viktiga att ta ange som vindkraftverk ska lokalieras och hur av vindkraftverk

hänsyn vid bedömningen av var grupper

utformas i landskapstyp. Kriterierna får dock inte betraktas som bindande

ska respektive

för enskilda ärenden. De lokala variationerna inom dessa landskapstyper kan vara stora

regler

Entydiga och allmängiltiga kriterier för anpassning till land-

och skapa andra förutsättningar.

skapet kan aldrig fastställas.

Organisation

Studien har genomförts på Institutionen för

av en arbetsgrupp landskapsplanering Alnarp på

uppdrag av Vindkraftsutredningen, samt styrgrupp tillsatt

en av Vindkraftsutredningen.

Vindkraftsutredningen:

Kjell Svensson. Utredningsman

Henrik Lindström. Utredningssekreterare

Styrgruppen:

Ann Marie Svensson, Länsstyrelsen i Norrbotten

Måns Hagberg, Länsstyrelsen i Västra Götaland

Per Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet

Niels Moe, Energimyndigheten

Tore Wizelius, Svensk Vindkraftsförening

Arbetsgrupp:

Erik Skärbäck. projektledare

Anne-Lie Mårtensson Ingvar Svensson Anders Bramme, Norrland samt principfigurerna för

grundtyper

Lars GB Andersson, GIS-ansvarig Annika Hansson, GIS digitalisering -

Carolina Lundberg, GIS digitalisering

-

Rapportens disposition

Denna rapport är disponerad analyserande i

som en beskrivning tre steg:

Kapitel Först definieras ett antal utformningsprinciper för

vindkraftsanläggningar.

Dessa illustreras med foto exempel på hur kan

vindkraftsanläggningar te sig i landskapet.

Diskussion förs även vindkraftverkens storlek i relation till om landskapet. Detta arbetsmoment syftar till att skaffa empirisk bas för studien. en gemensam

Kapitel Efter studier av dessa utformningsprinciper, och rad andra

en lång vindkraftsanläg-

gningar i Sverige och utomlands, har successivt bedömts i

landskapstyper Sverige där tillräck-

lig vindenergi kan finnas för eventuell exploatering. För

vindkraftslokalisering signifikant

olika landskapstyper har successivt identifierats s.k.

grundtyper. För varje grundtyp har

sammanfattats vissa råd beträffande förutsättningar för

placering/utformning av vindkraftsan-

läggningar.

Kapitel 4. Slutligen har för de vindintressanta områdena söder Norrland om gjorts en översiktlig kartering. För de karterade enheterna har gjorts beskrivning beträffande karaken grov tärselement och riktningsgivande element. På den grund av begränsade tiden och undersökningsområdets storlek kan beskrivningarna karaktärselement inte betraktas

av som fullständiga

och uttömmande. Här finns utrymme för grundläggande I framti-

kunskapssammanställningar.

da enskilda ärenden måste kompletterande studier göras. Denna studie kan därmed tjäna som en basstudie för framtida fördjupningar.

Metod

Begrepp Kevin Lynchs metod

I studien Vindkraft i harmoni redovisas

användningen av en landskapsanalysmetod

inspirerad Kevin Lynch s Image of the City.

av

Här följer en beskrivning av Lynchs begrepp,

men anpassade till främst det rurala landskapet

för att i denna landskapsstudie fungera för

analys av inpassning av vindkraft.

Landmärke. Ett vindkraftverk blir genom sin storlek ett landmärke i landskapet. Landmärken

är landskapselement som sticker upp väsentligt

i jämförelse med omgivningen och syns från

långt håll och många riktningar. Därigenom

sätter landmärken en tydlig prägel landskapets karaktär och bidrar till orienteringen i Vinclkraftverk kan fungera som landmärken i land-

landskapet.

skapet. Rumsgränser. Var än befinner i ett

oss

landskap, så uppfattar att vi befinner oss

plats, eller i ett landskapsrum med mer

en eller mindre tydliga väggar. Rummets storlek kan också variera från mycket intimt i en skog till nästan oändligt slätten eller i kustlandet

klar dag. Vissa dagar skapar dis och dimma en

tillfälliga begränsningar av rumsupplevelsen.

Normalt sett är vegetation, skogsbryn och

högre sluttningszoner rumsgränser.

Landskapsrum inneslutet av bergvägg och vegeta- Känslan rumsstorlek kan dock variera

av tion. Pilarnas styrka visar hur tydlig rumsgränberoende vi själva för tillfället har vår

var serna än uppmärksamhet. I situationer då intresserar

för blommor och bin ängen kan ett litet oss staket upplevas den verkliga rumsgränsen,

som särskilt det går tjurar andra sidan. Om vi

om fastnat för att betrakta alla vindkraftverk inom

synfältet klar dag, så upplevs stora avlägsna

en landformer såsom berg och höjdryggar eller

stadsgränser som vindkraftslandskapet rums-

gränser. Vindkraftanläggningar fokuserar vi

nämligen högt maskinhus och turbin-

upp blad. Trädridåer och gårdsvolymer som vi i

andra sammanhang upplever som rummens

gränser kan i sådana sammanhang upplevas

som enbart strukturerande element i de stora Vindkraftverk är storskaliga element, som relate-

landskapsrummen. Långa dominerande rums-

ras till de storskaliga topografiska formerna i landskapet.

gränser kan benämnas visuella barriärer.

Storskaligheten i anläggning och landskapsupp-

fattning när det gäller vindkraft gör att landskapsanalyser för vindkraft ofta leder till annor-

lunda och storskaligare rumsindelningar än vad

som normalt är fallet för mindre mer ordinära

byggprojekt.

Rumsriktningar är våra upplevelser av rikt-

ning hos rummen. Dessa ges i huvudsak av långsträckta raka rumsgränser eller andra långsträckta element eller markanvänd-

ningskaraktärer inom Även

rummet. långsträck-

ta öppenheter bildas frihet från land-

som av skapselement eller sänkor och dalstråk bidrar

till en känsla av rumsriktning i landskapet.

Strukturerande element utöver rumsgränser kan vara långsträckta trädrader, lägre sluttningsstråk, landborg, större vägar och kraftled-

ningar, åar, diken, hägnader, långsträckta kanter

mellan gräsmarker och plöjda marker, eller

andra tydligt fömimbara odlingsgränser. Ett

strukturerande element kan samtidigt också vara karaktärselement. Karaktärselement benämner vi här landskapselement eller andra markanvänd-

ningskaraktärer som har en tydlig lokal, ofta

kulturhistorisk funktion och mening2.Dessa är

ibland väsentliga symboler för sitt landskap och

kan då upplevas som känsliga för förändringar.

Frågan om vindkraftens eventuella negativa

påverkan landskapsbilden handlar ofta om

huruvida vindkraftverk inverkar på förståelsen för dessa element i sitt landskapssammanhang.

Större enhetliga sammanhang av en markan-

vändningskaraktärer benämner Lynch

district3.

Stråk, knutpunkter och utblickar är faktorer som beskriver människans rörelser och

upplevelser i och av landskapet. De är väsentli-

ga faktorer att analysera och kartera i en landskapsanalys för planering av en enskild grupp. I denna studie som översiktligt rör skillnader

1 i också stå för fysiska bar- "Barriär", Kevin Lynchs ursprungliga terminologi beskriven i Image of the city, kan riärer som hindrar människans förflyttning t.ex. större vägar 2 Odlingslandskap och landskapsbild, Ulf Sporrong, Riksantikvarieämbetet, 1996 3 på I Image of the city syftar Lynch med district sammanhängande kvarter/stadsdelar av en viss sammanhängande karaktär. Inom landskapsanalysen kan vi syfta på sammanhängande beteslandskap, åkerrnarker, granskogar, godslandskap med komplex av lövskaog/bete/åker en tätortskant etc.

mellan olika landskap i Sverige behandlas inte

dessa begrepp mer än perifert. Olika landskap-

styper har givetvis olika förutsättningar för

utblickbarhet, och strukturerande element sammanfaller ibland med de stråk och knutpunkter varifrån landskapet upplevs. Utblickbarheten

kan i denna översiktliga landskapsanalys delvis

utläsas från beskrivningar topografi och

av

öppenhet

Miljöpsykologiska begrepp

Två viktiga begrepp inom miljöpsykologin som

används här är komplexitet och helhet. Hög komplexitet i ett rum innebär att man upplever , j i i i M i mängd olika element. Man brukar säga i en stor e -

att lagom hög komplexitet är bäst. En mycket

komplex miljö kan upplevas rörig och orolig,

men omvänt kan en miljö med mycket låg kom-

plexitet upplevas ointressant och tråkig.

Hög helhet innebär att rummets ingående element upplevs passa ihop i ett harmoniskt sammanhang. Det kan gälla färg, funktion, skala, historiskt ursprung etc. Hög helhet betraktas

som en positiv faktor för miljöupplevelsen.

Begreppet storleksjämförelse

Storleksjämförelse är ett begrepp som diskuter-

ades mycket i de inledande studierna av vind-

kraft och landskapsbild i Sverige45-6.

L

Storleksjämförelse innebär att nya objekt i

miljön betraktaren ännu inte lärt känna så ü som väl storleksbestäms främst i sin relation till näraliggande objekt känd storlek. Detta har

av länge varit ett känt fenomen och har medvetet

41503 W

utnyttjats i gestaltning och formgivning t.ex. i

Barockens anläggningar och den japanska

trädgårdskulturen.

4 Skärbäck E., K. Nilsson, B. Schibbye och Sellberg. 1978. Vindkraften i landskapet. Landskap nr 43. Alnarp 5 Reinius Sporrong P-O. 1980. Vindkraften i landskapet, del visuella Bergsjö A., Nilsson K., M., Skärbäck E., frågor i samband med storskalig vindkraftutbyggnad. NE. Konsulentavd. Landskap 55. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 6 WECS, International Energy Agency, Programme of Aesthetic factors and Visual Effects of Large-Scale Research and Development on Wind Energy Systems, Final Report of TASK A Edited by Staffan Engström and Bengt Pershagen Projekt manager: E Skärbäck. NE 1980:20

Regional indelning av det svenska landskapet

I arbetet med att sortera ut grundtyper av landskapet har bland annat använts Ulf Sporrongs

regionala indelning av det svenska landskapet Sporrong 1996. För närmare avgränsning och

precisering av typerna har den topografiska kartan använts. Med hjälp av den har i första hand

kombinationen av topografi och öppenhet studerats. I övrigt bygger klassningen arbets-

gruppens erfarenheter och samtal med skilda såsom styrgruppsledamöterna och

personer andra experter.

Syftet att fram ett indelningssystem där de olika grundtyperna sinsemellan olika

var ger

förutsättningar för utformning och placering av vindkraftsanläggningar. I denna arbetsfas

var antalet grundtyper till en början större, ca 30, än den slutliga listan. Efterhand som de olika

grundtyperna började testas praktiskt i inventerings- och beskrivningsfasen kom de att minska

i antal. Så snart två grundtyper visade sig relativt likartade hansynsbeskrivningar, så

ge

slogs de ihop till en. I kapitel 3 redovisas grundtypernas förekomst i landet översiktligt, och

beskrivs hänsynskriterier såsom förutsättningar placering/ugformning. Det gäller

gruppering och vindkraftverkens storlek. Det bör särskilt observeras att indelningen i grundtyper utgår från kriteriet att varje grundtyp skall relativt homogen med avseende förutsät-

vara

tningar för placering/utformning vindkrafisanläggningar. Grundtypsindelningen är ingen

av

allmängiltig indelning av Sverige i landskapstyper.

Kanenng

Till utgångspunkt för karteringen ligger SMHIs indelning i vindklasser enligt skalan A-D, där

A är den mest energirika klassen. Kartan nedan visar områden med vindklass A-C.

FIGUR10.

ÖVUlAUê/tvmdenøngIQha/Ltø/wigw.av

Iiiái/thAöt/tKlan Aøs

Uuømöu KaneC Kartan hämtad ur: "Vmdarna overj Sverige y.

mf i W D

NE 1983:16

Inledningsvis har studien behandlat områden med klass A-C. Senare utökades karteringen i

takt med uppgifter områden intresse för vindexploatering. Avslutningsvis

om nya av bestämdes avgränsningen karteringen till 1600 kWh/m2år enligt SMHIs senaste karav ca tering, och endast södra Sverige t.0.m. Uppsala län har karterats. Under projektets gång har kunskapen Norrlands vindtillgångar successivt ökat. Tid- och resursskäl har dock inte om

medgivit utvidgning karteringen till att omfatta även Norrland.

en av Som minsta karterade enhet

i inventeringen valdes 25

km2. Kartan här bredvid

visar områdesavgränsningar

för Skåne.

Vindkraftens exponering i landskapet täcker ofta större områden. Därför gör själva

problemställningen att en

finmaskigare kartering är

irrelevant. Mindre karteringsområden vore olämpligt även av det skälet att studien är av övergripande karaktär och inte avsedd att i enskilda planärenden okritiskt kunna ersätta lokala

analyser.

Kommentarer till metoden

Analysen i flera steg innehåller mängd osäkerhetsmoment som manar till försiktighet i en

användningen resultatet. Avgränsningen mellan olika grundtyper är en bedömningsfråga.

av Inget landområde är likt det andra. Variationen kan mycket stor även inom en avgränsad vara grundtyp. Det är inte säkert att utformningsprincip i ett delområdeområde är en som passar

lämplig i nästa även båda är samma grundtypsklass.

om av

Vi inte ställning till vindkraftutbyggnad över huvudtaget är lämplig i ett område efter

tar om

samlad avvägning mellan alla markanvändningsintressen. Utsagor beträffande landskap-

en sanpassning med avseende landskapsbilden kan således äga sin relevans enbart om vindkraft är acceptabel övriga markintressens perspektiv. Resultaten från denna studie skall sett ur

främst betraktas hjälp för projektorer och handläggare i kommuner och länsstyrelser i

som en

planering och vid tillståndsgivning.

Rekommendationerna i kap. 3 skall betraktas oavvikliga. Det ska bortses från möjsom ligheten i enstaka projekt vissa medvetna gestaltningsgrepp avvika från det allmänt att genom gängse för att tillföra värden i landskapet. Detta måste bedömas från fall till fall. nya De resultat, slutsatser och råd presenteras i denna rapport är avsedda för översiktlig som planering. Utsagor för grovt karterade områden/regioner kan inte utan vidare antas gälla för alla platser i området, och lista på karaktärselement för region är i denna studie inte en en fullständig. Lokala variationer förekommer, och uppfattningarna vilka element som är om karaktärselement relevans för bedömningar i vindkraftsärenden kommer alltid att gå i sär. av

ll

2. för vindkraftsanläggningar Utformningsprinciper

De bästa vindförhållandena finns till havs och längs kuster och i öppna landskap. Vindstyrkan brukar vindens energiinnehåll i kWh/m3/år viss höjd och den varierar kraftigt anges som en olika platser. Även vindens riktning varierar. I södra och mellersta Sverige kommer hälften

vinden från sektorn syd till väst; sydväst är där den förhärskande vindriktningen, För att ett av vindkraftverk ska producera bra bör det därför stå så att vinden har fritt anlopp från sydväst. Det är också viktigt det är relativt öppet i motsvarande sektor, nord till ost, bakom verket. att

På läsidan ett vindkraftverks rotor bildas så kallad vindvak, strut där luften som om en en bromsats rotorn virvlar runt innan den nytt fångas upp av den ostörda vinden. upp av

När med flera vindkraftverk byggs orienteras de efter den förhärskande vindriktninen grupp

för att den sammanlagda produktionen ska optimeras. Om vindkraftverken placeras

gen

linje ska den helst vinkelrät den förhärskande vindriktningen dvs linje från SO

vara mot en till NV, så risken för att vindkraftverken ska störas andra verks vindvakar minimeras. att av På sådan linje behöver avståndet mellan verken inte så stort, idag tillämpas en tumen vara regeln ett avstånd fem rotordiametrar. om

Större kan bestå flera parallella rader med vindkraftverk. För att optimera produkgrupper av tionen läggs dessa rader vinkelrätt mot den förhärskande vindriktningen, med samma inbördes avstånd för linje fem rotordiametrar. Avståndet mellan raderna bör dock vara större, som en eftersom vindvakarna från den första raden under stor del tiden är riktade det hållet en av

För att optimera produktionen förskjuts rader-

i förhållande till varandra, så att verken i na den andra raden står mitt emellan verken i raden framför. Större anläggningar utformas därför ofta i ett så kallat gittermämter uppbyggt likbenta trianglar med 5 rotordiameav . O 0 bas och med höjd på 7 rotortrar som en 0 0 diametrar. figur. Verken i en grupp pro-

. se

ducerar dock något mindre än ett enskilt verk . .

plats, denna så kallade parkförlust

samma m, c

brukar ligga i storleksordningen 5 procent för

/y . optimalt utformad och ökar med en grupp ø k storlek. När grupper med vind-

gruppens

f

kraftverk utformas annat sätt innebär det tnvwrdiamücr

5 samtidigt att produktionen hos gruppen min-

skar och att kostnaderna per producerad kWh

ökar.

Hur vindkraftsanläggning utformas beror också ekonomiska faktorer. Det gäller inte en minst vindkraftverk byggs i anslutning till lantbruk. En lantbrukare kan exempelvis som uppföra ett vindkraftverk på sin fastighet och ansluta det direkt till gården, innanför egen elmätaren. Vindkraftverket är anslutet till elnätet, levererar också en stor del av den men används inomgårds. När verket producerar än gården behöver säljs överskottet till som mer nätet lokala elförsäljningsbolaget för 25 öre/kWh och när det producerar för lite köps

det ca

från nätet för 60-70 öre/kWh inkl nätavgift, elskatt och moms. Elen för eget bruk är ca alltså värd än dubbelt så mycket den säljs. Utan sådan egenförbrukning är mer som som en det ofta inte lönsamt för lantbrukaren att installera något vindkraftverk. Att installera en grupp

verk blir orimligt.

På en jordbruksslätt är det därför ofta så att varje lantbrukare vill ha verk sin ett eget egen

fastighet, av rent ekonomiska skäl. Då bör utforma anläggningen så vindkraftverken man att kan läsas ihop till enhelt med gården ladugård, silo, i stället för

en mangårdsbyggnad att

- sträva efter att placera olika lantbruks verk ihop i Valet står inte mellan enstaka grupper. utspridda verk eller utan mellan utspridda verk och inga verk alls inte ellagen grupper, om

ändras så att lantbruk tillåts ansluta verk utanför fastigheten direkt till sin egen gård.

I detta kapitel beskrivs åtta grupperingsprinciper för vindkraftsanläggningar, och det kom-

menteras hur vindkraftverken kan klassindelas efter storlek och inverkan landskapsbilden.

Till grund för beskrivningarna ligger fält- och fotostudier befintliga

av vindkraftsanläggningar

i landskap.

Med en anläggning menar här ett eller flera vindkraftverk tillsammans, planerad grupp, som ett sammanhang och där avståndet till nästa anläggning/grupp är minst 1,5 km, eller ca mer beroende vindkraftverkens storlek och landskapstyp. Vindkraftverk i läses grupp samman till en enhet en anläggning. Genom att samla likadana vindkraftverk i - samma grupp

uppnås hög helhet och låg komplexitet uttryckt i miljöpsykologiska termer. Det ökar fat-

tbarheten och förbättrar orienteringsförmågan, vilket är positivt.

Mindre gårdsaggregat kan läsas med gården till enhet. Det är typiskt för Holland. samman en

Där står gårdsaggregaten direkt invid gårdens bebyggelse-/vegetationsvolym, och bildar

en helhet med gården. De står i den öppna jordbruksmarken, utan avviker sin placergenom ing, annorlunda form och mindre storlek 250 kW från det fria landskapets Om aggregat. lantbrukare vill investera i större verk kan dessa knappast stå invid gården. För flera lantatt brukare skall kunna samordna sina verk till enhetlig vilket föredra landen grupp, är att ur

skapsbildssynpunkt, så måste således ellagen ändras.

Grupperingsprinciper

Grupperingsprinciper för vindkraftsverk i samlad anläggning: en Enstaka vindkraftverk .

Par 2 VKA vindkraftsaggregat

. -

Linje 33 vanligen 3-9 st vindkraftverk i rak placering

.

Båge som organiskt följer terrängformation

.

Regelbunden grupp S12 VKA

.

Oregelbunden grupp S12 VKA

.

Gitterpark l2 VKA, flera parallella linjer

.

Oregelbunden vindkraftspark l2 VKA

.

Vindkraftverkens storlek och avståndseffekter

Det finns anledning att även beakta olika storleksklassers inpassningsförutsättningar i olika situationer. Tornhöjderna för nybyggnation varierar idag i allmänhet mellan 40-45 m för 500 kW vindkraftverk och 70 för till 1,5 MW vindkraftverk.

ca m upp

Tornhöjden räknas till

maskinhusets nav.

Rotordiametern är ungefär

lika stor d.v.s. turbinbladen

sticker som högst upp ca

50% utöver tornhöjden. De

första prototyperna

Maglarp och Näsudden

som byggdes i början av

80-talet hade tornhöjder

78 På ritborden idag

ca m.

ligger projekt med vind-

kraftverk i storleksordnin-

gen 3-5 MW. De är

80-140 Äldre verk,

m. ca

100-200 kW, har betydligt

lägre tornhöjd ca 30 m.

Maskirzhuset 78 m över marken "Maglarpsvindkrafrverket" 1982

I Danmark har stora vindkraftverk 60 m analyserats i en visualiseringsstudie7för ett extremt öppet landskap grundtyp l. Man drog slutsatserna att det förekommer 4 definierbara zoner utifrån verkens synlighet och dominans i landskapet:

Närzon 3 km Vindkraftverken dominerar

Mellanzon 3-7 km Väl synligt i öppet landskap, svårt att

men

bedöma höjd

Fjärrzon 7-12 km Minskande synligt och dominans

beroende landskapets form

Yttre fjärrzon 12 km Syns fortfarande, kan vara svåra

men

att urskilja jordkrökning

I visualiseringsstudies,dock med betydligt större parker, gjord två år tidigare för

en annan

havslokalisering med 57,7 m tornhöjd och 50 m rotordiameter har uppgivits betydligt större

avstånd för samma zoner.

Närzon 0-7,5 km Vindkraften har betydande synlighet från

kusten

Opstilling af store vindmöller i det åbne land en undersögelse av de visuelle forhold, Miljö- og energimini-

steriet, 1996 8 Vindmöller i danske farvande en undersögelse av de visuelle forhold ved opstilling av vindmöller havet,

- Miljö- og energiministeriet udvalgd om havbaserede vindmöller, 1994

Mellanzon 7,5-l2,5 km De enskilda verken upplevs små.

som

Stort antal syns väl

Fjärrzon 1 25-25 km Vindkraftverken försvinner delvis under

horisonten

Osynlighetszon 25 km- Verken är i praktiken osynliga

I den studien behandlade man även mindre vindkraftverk med 36,5 m tornhöjd och 37 m rotordiameter. För dessa blev avstånden 80 % jämfört med avstånden för de större. Det bör observeras inte har definierats på samma sätt i de båda studierna.

att zonerna

Begreppet väl synligt används i ena studien och begreppet betydande synlighet i den

andra för avstånd till 7-7,5 km. För nästa avståndsklass används begreppet minskande

upp synlighet och dominans upplevs små. För den därpå följande klassen används

resp. som begreppen syns fortfarande resp. försvinner delvis. Resultaten är därför inte direkt jämförbara.

Sambandet mellan synlighet/dominans och ev. negativ upplevelse är självklart. Det man

upplever negativt korta avstånd kan upplevas intresseväckande långt håll i fjärrland-

skapet eller tvärtom. Människan stereoskopiska avståndsbedömning kan återges i bildmon-

tagestudier. Därför fattas en dimension i sinnesförnimmelsen som vi inte kan värdera i undersökningen. Vädereffekter och avståndsdis är också faktorer som har betydelse för hur man i

verkligheten upplever dominans.

En viktig aspekt att beakta är att människans förmåga att bedöma höjden landskapselement avtar med höjden objektet. Objekt i vår skala har vi lärt oss storleksbedöma, och

egen

storleksjämförelse med ett känt objekt t.ex. ladugårdbyggnad eller ett fullvuxet träd

genom en kan vi relativt väl på håll storleksbestämma även nya höga objekt. Vi har dock mycket svårt

att långt avstånd bestämma höjden ensamma mycket höga objekt, eller höjdskillnaden

två olikhöga objekt.

För denna studie har i beskrivning förutsättningar för placering/utformning, kap

av

använt följande terminologi för benämning av olika tornhöjd:

° 50-60 m tornhöjd är normalfallet

m benämnes låga aggregat ° m benämns höga ° Väsentligt högre aggregat har vi inte erfarenhet av i verkligheten och kan vi därför inte utta-

oss om i dagsläget.

Fotostudier av befintliga anläggningar

I bilaga 1 redovisas exempel anläggningar med olika grupperingsprincip, och kommentarer

om effekter av vindkraftverkens inbördes placering och vindkraftverkens storlek. För var och

en av de åtta grupperingsprinciperna illustreras med foton exempel hur anläggningarna kan

te sig i landskapet. För flera grupperingsprinciper redovisas flera exempel från verkligheten.

Dessa illustrationer blir samtidigt exempel svenska landskapstypers förutsättningar att

rymma vindkraftsanläggningar. Sammantaget visar fotoexemplen en del av den empiri som i

kapitel leder fram till studiens indelning i landskapsgrundtyper. Bilagan syftar således till

att ge en bred gemensam kunskapsbas för projektet.

Fotoanalyserna har initialt genomförts inledande problemanalyserande arbetsfas. Vi

som en försöker bilderna illustrera landskapsupplevelse utifrån Kevin Lynch s terminologi. Vi

genom

har i samband med fotograferingarna även gjort noteringar spontana intryck, och har tillåtit

av

för problemanalysens skull, göra både allmänna och vida reflexioner kring våra observaoss, tioner för att inte inledningsvis begränsa kontexten. Kommentarerna kring bilderna är av

naturliga skäl subjektiv art. Det gör dem inte mindre signifikanta, måste naturligtvis

av men

beaktas kritiskt av varje vindkraftsplanerare och myndighetshandläggare.

3. i södra

Grundtyper Sverige

De inledande studierna vindkraftsanläggningar bilaga 1 och erfarenheter från andra

av se

tidigare vindkraftstudier ligger till grund för följande klassificering av landskapstyper för vin-

dkraft i Sverige. Syftet är att identifiera en för vindkraftsplanering signifikant indelning av

landskapstyper, vilka vi benämner grundtyper. I första hand är det kombinationen av

topografi och öppenhet som ligger till grund för indelningen i grundtyper. I övrigt bygger

bedömningar på arbetsgruppens erfarenheter och samtal med skilda såsom styrgrup-

personer

psledamöterna och personer med lokalkännedom. Undersökningsområdet har först övergri-

pande indelats efter U. Sporrongs regionala indelning av det svenska landskapet Sporrong

1996. Därefter har området avgränsats och preciserats närmare med hjälp av kartor i skala 1:250 000 och 1:50 000, topografiska kartan. Därefter har grundtyperna karterats se kap.

-

Kartering.

V

Inledningsvis identifierades ett 30-tal grundtyper. När grundtyperna efterhand började testas

praktiskt i inventerings- och beskrivningsfasen med en minsta karteringsenhet av 25 km

korn vissa att slås när de visade sig relativt likartade hänsynsbeskrivningar.

samman ge I detta kapitel beskrivs grundtyperna och förekomsten i landet översiktligt. För illustration hänvisas i förekommande fall till foton i bilaga För grundtyper som förekommer i bilaga l illustreras med foto direkt i detta kapitel. För varje grundtyp anges hänsynskriterier där koncentrerat vissa slutsatser beträffande

förutsättningar för placering/utformning av vindkraftsanläggningar sammanfattas. Slutsatserna

gäller gruppering och i viss mån vindkraftverkstorlek för anpassning till landskapet. Norrland har tillförts under utredningens gång. Landskapstyperna där har därför inte kunnat identifierats lika säkert. Norrland har heller inte karterats.

Kustlokalisering är ännu sällsynt i Sverige, förekommer på Öland och Gotland.

men Kustlokalisering är relativt vanlig i Danmark, Holland och Tyskland. Generellt för alla kusttyper, utom flikig kust, är att linje eller båge som följer kustlinjen kan rekommenderas. Ev. kan också kortare linjer tvärs kustlinjen

passa.

Lista över grundtyper för södra Sverige principfigurer nästa sida

se

Helt öppen slätt, jordbruk, alvar

Jordbruksbygd, öppet något böljande landskap, få vegetationsinslag

Backlandskap

Jordbruksbygd, öppet plant landskap med vegetation och/eller gårdar, ca 5-10%

Jordbruksbygd, inslag av vegetation och gårdar 10-25%

Riktat landskap f.a. jordbruksbygd med påtaglig riktningsverkan och höjdsluttning med

viss riktningsverkan, t.ex. kanten av en horst el. Hög kust

Mellanbygd, skogsinslag 25-75%

Skogsbygd, 75% skog

Skärgård och flikig kust

10. Övrig kust ll. Hav eller stor insjö

12. Tät bebyggelse

Tolv grundtyper av landskap för i södra Sverige vindkraftsplanering

hell öppen slätt. jordbruk, allvar. Jordbruksbygd. något böljande Barcklandskap 4 Jordbruksbygd, Vcgctationsinglag Jordbruksbygd, vcgelutionsinslug Riktal landskap 5- l 0% 10-25 Å 7 Meuanbygd, skogsjnsmg 2545070 Skogsbygd, 75% skog Skärgård och flikig kust lO. Övrig kust ll. Hav eller insjö 12. Tätort

stor

Regional indelning av det svenska landskapet

Inom för Riksantikvarieämbetets arbete med kulturmiljöprogram för Sverige har Ulf ramen

Sporrong gjort regional indelning det svenska landskapet se kartan nedan. Varje region

en av -

innehåller flera olika grundtyper, och varje grundtyp förekommer som regel i flera regioner.

Sporrong redovisar i viss grad vilka karaktärselement som är typiska i varje region. De tas

inte in i denna grundtypsbeskrivning, eftersom grundtyp kan finnas i många olika regioner

en

med för sig skiftande karaktärselement och regionala särdrag. Karaktärselementen var

redovisas i nästa kapitel, karteringen.

TORNE- DALENS

ODLINGS- BVGD

-RRLANDS

esfxum

- nanm NORRLANDS KUST-ocn ÃLVDALSBVGDER

SÖDRA NORRLANDS FJÄLLTRAKTER uELLEnsrANORHLANDS KUST-OCHÃLVDALSBYGDER

sömnNORRLANDS DALARNAS xusw-OCHÅLvoALsavGoen SLÃTTBYGDER

övasKLARÃLVS- OCHFRYKSDALARNA NDALSLANDocu VÄRMLAND VÃRMLANPS vinsnsun SEMIURBANASTOCKHOLM DALEYGDEN, UPPSALA BOHUSLÃN OCH OCHDÅLSLAND LEKEBERGSLAGENOCH SYDBOHUSLÃ OSTERGÖTLANDSBERGSLAG OCHNORRA ÖSTERGÖTLAND VÃSTKUSTEN ösn NSTÅNG ÖSTERGÖTLAND BYGDEffRUNT VÃSTANSTÅNG s.ösrsnuorunos GÖTA OCHALV SKOGSBYGD SÃVEÅN

En regional indelning det svenska landskapet.

av massnusaSJÖ-OCHAsLANosxAP Ur Odlingslandskap och landskapsild, Ulf Sporrong, S.SKNES summa Riksantikvarieämbetet, 1996

Helt öppen slätt, jordbruk, alvar

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 1 1 i vindintressanta regioner

Till grundtyp l räknas jordbrukslandskap med mycket små topografiska variationer. Som

framgår av exemplet Rynge i föregående kapitel grundtyp 2, så är topografin starkt

en bestämmande faktor för hur gruppstation upplevs inordnad i landskapet. Även små

en

topografiska variationer kan spela påtagliga perspektiviska spratt. Därför har vi skiljt ut

grundtyperna l och plant respektive något böljande landskap, trots att de enligt hävd brukar

föras samman såsom i begreppet Söderslätt. Grundtyp l förekommer framför allt i södra och västra Skåne, Västgötaslätten, Östgötaslätten och öppna delar lerslätterna i Södermanland, Uppland och Ãngelholmsslätten. Ölands

av Alvar förs också hit. Bland exemplen i föregående kapitel hör till denna grundtyp Östgötaslät-

Åstorp, N.S.Örum, Öland och

ten, Schleswig-Holstein.

Förutsättningar för placering/utformning

Jordbruksbygd helt öppet och plant eller långsamt sluttande har i allmänhet relativt goda förutsättningar att ta emot både stora och höga vindkraftverk. Några inskränkningar i

grupper vindkraftverkens höjd kan knappast påtalas generellt Överblickbarheten i

sett. landskapet är

milsvidd. Det bör stora avstånd, gärna ett kilometer, mellan stora för att de

vara par grupper inte skall läsas samman. Den regeln gäller tydligare öppnare landskapet är.

2. något böljande landskap, få vegetationsinslag Jordbruksbygd, öppet

f

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktligt förekomst av grundlyp

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 2 2 i vindintressanta regioner

Till grundtyp 2 räknas jordbrukslandskap med vissa små topografiska variationer. Detta

men landskap förekommer framför allt övergångsform till eller i mosaik med grundtyp

som

2 är också ofta övergångsform till grundtyp backlandskap. Jordbruksslätter som

Grundtyp

under havsnivån har tendens att böljande. Bland exemplen i bilaga 1 hör

är avsatta en vara

till denna grundtyp Kverrestad, Rynge och Falkenberg.

Förutsättningar för placering/utformning

landskap kan vindkraftverken lätt hamna olika höjdnivå. Betraktat håll

I svagt böljande uppstår lätt perspektivisk effekt. Den lilla höjdskillnaden för maskinhusen ger gärna uppfat-

en

vindkraftverken står på olika avstånd från betraktaren i stället för att de står olika

tningen att

Om två vindkraftverk betraktas från avstånd, det är högre beläget, kan det höjd. samma men ena högre tolkas det står närmare betraktaren än vad det verkligen gör. Därmed upplevs inte

som om heller eventuellt regelbundet mönster i placeringen. Avsikten att med ordnad formering

ett en få vindkraftverken hänga ihop till enhet- anläggning kan förlorad. Därför bör vin-

att en en dkraftverken stå nivå. Alternativt de enskilda verkens tornhöjd så att mask-

samma anpassas inhusen kommer nivå.

samma

Linjer är sannolikt lättast att ordna detta sätt. Det torde vara svårt att inordna stora grupper

och vindkraftsparker i detta landskap, eftersom det kan bli komplicerat att samordna många

maskinhöjd. Några inskränkningar i vindkraftverkens höjd kan knappast påtalas

aggregats

generellt sett.

3. Backlandskap

r

x

ÅA

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst grandtyp

av topografi och .slutenhet/öppenhet i grandtyp 3 3 i vindintressanta regioner

Grundtyp 3 är öppet till halvöppet, starkt kuperat. Detta landskap kan ha mycket varierande

vegetationsmängd från 0 till 25 % skogstäckning. Typen förekommer t.ex. i Skåne,

norr om Söderslätt, Österlen och

Bjärehalvön. Markanvändningen år åker/gräsmark ofta i varierad uppsplittring. Fältkanter betraktade i perspektiv backlandskapets karaktäristiska uttryck.

ger Karaktäristiskt är exponeringen sluttande, öppna åkrar eller gräsmarker, böljande krön och

av andra linjer. Om inslaget skog är stort, så de öppna sluttande fälten inte är särskilt

av exponer-

ade, är mellanbygd grundtyp 7 eller skogsbygd grundtyp 8 representativa grundtyps-

mer

benämning. Backlandskap förekommer inte i någon fotoexemplen i bilaga varför det är

av

på sin plats med följande foton:

tnkun Inn

Backlandskap från Bara öster om Malmö

Klågerup inbäddat i backlandskap söder om Staffanstorp

F ärutsättningar för placering/utformning

med vindkraftverk i denna landskapstyp. Backlandskap har i allmänhet höga Det är sällsynt

och har bl.a. därför inte varit föremål för större utbyggnader. Relativt hög andel skyddsvärden

i jämförelse med kringliggande jordbruksslätter i kombination med vegetationsinslag

kan också vindenergisynpunkt hög skrovlighet, vilket innebär turbutopografin betyda en ur lenser och störningar i luftlagren med minskning i vindens energiinnehåll.

är relativt småskaligt. Stora eller vinkraftparker skulle sannolikt leda Backlandskap grupper

skalkonflikter. Endast små torde kunna komma ifråga. Sannolikt bör alla vindtill grupper kraftverk i stå höjd. Låga vindkraftverk i backlandskap kan framhäva

en grupp samma

vindkraftverk kan reducera den. Eventuellt kan man tänka sig topografins storslagenhet. Höga

ställa verk i olika höjdnivå i kraftigt sluttande backlandskap. Det kan att en grupp

den topografiska variationen. Höjdskillnaderna bör då sannolikt vara signifikant poängtera tydliga.

4¶Jordbruksbygd, öppet plant med och/eller landskap vegetation gårdar, 5-10%

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 4 4 i vindintressanta

regioner

Hit hör bl.a. exemplen Laholmsslätten och Tvååker i bilaga Det relativt

höga inslaget av veg-

etationselement beror på ovanligt hög täthet I studie 19849 kan

en av gårdar. en man utläsa att Laholmsslätten, bland de vindintressanta regionerna i Sverige, är den

som är tätast med

bebyggelse. Spridda byggnader är klart begränsande för möjligheten

att arrangera regelbundna grupper. Denna grundtyp förekommer spritt på flera håll i landet i Halland, Öland

t.ex. på och på Gotland.

Förutsättningar för placering/utformning

När denna slätt har relativt tätt med gårdar, på Laholmsslätten, det svårt lokalisera

som är att höga vindkraftverk dels behov minimiavstånd, dels för

p.g.a. av att storleksjämförelse ofta

sker med näraliggande vegetation och gårdar varför effekten kan bli höga vindkraftverk

att kan bli mycket dominerande. Även

regelbundna och gitterformade grupper kan svåra att

vara

genomföra. Vegetationstätheten gör att landskapsrummen blir mindre i detta i landskap än

tidigare behandlade jordbruksbygder. Höga vindkraftverk från fler Små

syns landskapsrum.

grupper med måttligt höga vindkraftverk torde lättast inordna i

vara att landskapet.

9 Lokalisering av vindkraft i Sverige. E. Skärbäck. På uppdrag Statensenergiverk 506 160-l. VBB oktober 1984

av

Jordbruksbygd, inslag av vegetation och gårdar 10-25%

f

Översiktlig förekomst av grundtyp Landskapets principiella uppbyggnad avseende

5 i vindintressanta regi0ner

topografi och slntenhet/öppenhet i grundtyp 5

Grundtyp 5 kan öppen mellanbygd mellan slätt/kust och skogsbygd, men också sedimen-

vara

tär jordbruksslätt med uppstickande moränkullar i Mellansverige, eller jordbruksbygd

som

med mycket vegetation i form mellanfältsytor eller trädridåer. P.g.a. det stora vegetation-

av sinslaget är vindenergiinnehållet i sådana landskap relativt lågt. Därför har intresset för vindkraft hittills varit begränsat och få lokaliseringar finns där. Med högre verk kan intresset för

exploatering komma att öka

Österlen med mycket mellanfältsytor

Kristianstadsslätten med ställvis vegetationsdungar, plantskola och trädrader

Områden med plantskoleinslag eller trädgårdsodlingsdistrikt kan också hamna i denna klass. Typen finns också på Gotland och Öland. Det är alltså variabel klass kan

en mycket som hänföras till någon tydlig landskapsregion i Sverige, utan förekommer mycket spritt i landet.

Topografin får vara starkt kuperad. Då klassas typen backlandskap.

som

Ett vindkraftverk på Kristianstadsslätten

Förutsättningar för placering/utformning

Topografin har mindre betydelse än i de öppna typerna. På grund rumsuppdelningen kan

av det vara svårt att uppleva hela stora och fonnationsmönster. Tidigare analyser

grupper se Vindkraft i harmoni exemplet Vadstena talar för sträcker sig över flera

- att en grupp som

landskapsrum har en tendens att sudda ut den upplevelse landskapsvariation

av som rumsuppdelningen i övrigt ger. I allmänhet torde relativt små att rekommendera i denna

grupper vara

landskapstyp. Linjer bör följa parallellt med landskapets tydligaste rumsgränser såsom vegeta-

tionskanter eller andra strukturer. Det kan lättare att lokalisera höga vindkraftverk i

vara denna typ än i den något öppnare grundtyp eftersom det relativt vegetationsinslaget

stora begränsar vindkraftverkens från betraktare i Å andra sidan

exponering sett omgivningen. ger stort inslag av vegetation och gårdar högre grad av storleksjämförelse, vilket kan försvåra

inpassning av höga vindkraftverk.

Riktat landskap

c

Översiktlig förekomst av grundtyp Landskapets principiella uppbyggnad avseende

6 i vindintressanta regioner

topografi och slutenhet/Öppenhet i grandtyp 6

Denna landskapstyp kan bestå kanten horst, annat höglänt landskap eller en tydlig

av av en

dalgång i öppet landskap. Det kan övergångszon mellan låglänt öppen jordbruksslätt

vara en

och skogsbygd övergången är långsträckt, rak och med tydlig höjdskillnad. Klassen kan

om

också smal jordbruksdal kantad lång rak höjdsträckning, eller jordbruksslätt som

vara av

i markant ås/horst. Typen kan också långsträckt höglänt kust, eller en bred

övergår vara en

sprickdal ofta sedan övergår i flikig kust. signifikant är höjdsluttningens krönlinje mot

som

himlen. Exempel denna typ i bilaga l är Hardeberga.

Förutsättningar för placering/utformning

Höga verk reducerar intrycket höjden. Låga verk förstärker höjden. Linjer och långsmala

av

bör placeras mitt höjdsträckning, utan bit så alla verken i en rad grupper uppe en en ner, kan ställas nivå. Om de inte ställs höjdnivå får räkna med perspek-

samma samma man tiviska effekter såsom att får riktning än höjdsträckningen. Det behöver

gruppen en annan dock inte nackdel det görs ett väl studerat sätt.

vara en om

I långsträckta låglänta torde linjer eller långsträckta grupper vara att föredra längs rum-

rum sriktningen. När de då står längs vindriktningen krävs avstånd minst 7 turbindiametrar för att interferenseffekten läeffekt från lovart stående verk skall hinna släckas ut. Små grupper och

korta linjer tvärs rumsriktningen kan också fungera bra. Höga verk reducerar storslagenheten

från höjden, kan förstärka landskapets riktning sett långt håll. På nära håll förstärker

men även mindre vindkraftverk rumsriktningen.

Mellanbygd, skogsinslag 25-75%

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst grandtyp

av

topografi och .slutenhet/öppenhet i grandtyp 7 7i vindintressanta regioner

Omväxlande landskap med skog och öppna marker. Det kan slätt eller kuperat landskap.

vara Om det är starkt småkuperat och har alltför mycket vegetation klassar vi det här back-

som landskap. Det kan övergång mellan slätt och skogsbygd.

var

Denna typ är mest intressant den ligger så nära havet att vindenergiinnehållet inte hunnit

om reduceras. Extrema höjdlägen kan också aktuella. Med högre vindkraftverk kan intresset

vara ökas för exploatering även i inlandet t.ex. i Västergötland.

Förutsättningar för placering/utformning

Utblickbarheten är liten och landskapsrummen är små. Höga vindkraftverk så långt i

syns denna grundtyp, eftersom utblickarna från betraktare avskärmas vegetation. På

av grund av

den begränsade utblickbarheten i sådant landskap torde alla aggregaten i sällan

en grupp överblickas som en samlad helhet. Därför är valet grupperingsprincip relativt fritt.

av

Denna typ kan intressant för vindkraftverk den ligger intill större jordbruksslätt, och

vara om vinden leds in i öppna långsträckta Höglägen horst kan också

rum. som uppe en vara aktuella.

Skogsbygd, 75% skog

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 8 8 i vindinzressanta regioner

Denna grundtyp dominerar Sverige, är inte särskilt intressant för vindkraftslokalisering.

men Den redovisas i studiens kartering enbart när den markerar gräns till andra vindenergiintressanta klasser.

Förutsättningar för placering/utformning

Om dessa områden blir aktuella på grund teknisk/ekonomiska förutsättningar torde höga

av nya vindkraftverk möjliga eftersom utblickarna från betraktare avskärmas av vegetation. Valet

vara

är relativt fritt vid lokalisering i mycket stortopograñskt land-

av grupperingsprincip utom ev.

skap i Norrland då grupperingen bör orienteras i förhållande till stora produktionsytors rikt-

ningar.

Skärgård och flikig kust

r

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 9 9 i vindintressanta

regioner

Längs med i stort sett hela svenska kusten, utom i Skåne och Halland, finns skärgård i någon form. På en del platser är den bred och kan bestå innerskärgård och Ställvis i

av ytterskärgård.

större insjöar med många öar förekommer också denna grundtyp. Innerskärgård kan ofta tillsammans med en flikig kustlinje ha tydlig riktningsverkan. Så är fallet när den överordnade geomorfologin är sprickdalsterrång med vikar, sund och fjordar t.ex. i Bohuslän. I ytter-

skärgården försvinner denna riktningsverkan. Skärgårdsöarna år regel delvis skogsklädda

som ostkusten och i Blekinge. Bohuskusten är öppnare. Bebyggelse förekommer regel som samlad i mindre grupper de större öarna. Inom ytterskärgården förekommer nästan ingen

bebyggelse. Inåt landet är detta landskap enligt våra grundtyper ofta halvöppet eller riktat.

Förutsättningar for placering/uäormning

Det kan fördel att placera vindkraftverken i små gärna korta linjer eftersom vara en grupper då inte hela horisontlinjen blir fylld vindkraftverk. Vid påtaglig riktningsverkan kan av grup-

peringen orienteras längs topografin i landskapsrummets närskala. I övrigt bör kustens

överordnade riktning bestämma orientering.

en grupps

10. Övrig kust

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grandtyp 10

Denna dominerar i Skåne, Halland, Öland och Gotland. öppenheten varierar mycket mel-

typ

och ofta med fritidsbebyggelse. Denna relativt flacka kust låter

lan öppet, skogsklätt bebyggt,

inte sig inordnas under grundtyp 10 eller Landskapet är ofta svagt sluttande mot havet och nivåförhållandena varierar mellan +/O till +10 m.ö.h. Marken består huvudsakligen av

ca sediment, på Öland och Gotland. Landskapet har ofta tydlig rikt-

men kalkbergsplatå en

havet främst ägo- och brukningsgränser. Vegetationen består ningsverkan mot genom

företrädesvis lövträd, i vissa partier finns tallskog väst- och Sydkusten i form av

av men

sanddrift, vilka planterades delen 1800-talet.

planterade skyddsskogar mot senare av

Förutsättningar för placering/utformning

Vindkraftverk förekommer i Sverige för närvarande endast ett fåtal platser inom landskap-

bortsett från Öland och Gotland. I Danmark, Tyskland och Holland är det vanligt med stypen kustlokalisering. I kustbandet torde rekommenderas att vindkraftverken placeras i linje längs kusten. Gruppering i kortare rader vinkelrätt mot kusten kan passa bättre där markägomönster,

eller ägogränser, mot havet är tydliga, samt där rekreationsintressena är särskilt uttavägar ner lade.

11. Hav och större insjö

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp II

Detta landskap, havslandskapet", har bestämd riktning i bakomvarande horisontlinje. Som en regel finns det anläggningar bebyggelse, industriverksamhet land vilket

etc på angränsande

ger en kulisseffekt på avstånd till 1,5 2 mil. Jämför avståndet Skåne Det

upp Själland.

- som bestämmer den visuella påverkan är framförallt avståndet till land.

vistelsepunkter på Ligger vindkraftetableringen närmare än 5 km blir anläggningen tydlig. På längre avstånd

ca 8-10 km bleknar intrycket bort i varierande grad beroende på väderleks- och

ljusförhållanden.

Det visuella intrycket vindkraftetableringar till havs bestäms också närheten till av av frekventerade farleder. Havets fria horisont har

ett symbolvärde.

Förutsättningar för placering/utformning

Till havs Vindkraftsparker med fördel i regelbunden Om

grupperas forrnation/gitter. antalet

vindkraftverk väsentligt överstiger 20 har det sannolikt liten betydelse fri

om man tillämpar gruppering eller gitter. Ingreppet i det fria havets symbolverkan kan

vara påtagligt.

Vindkraftetablering inom innanhav från land regel mindre visuell än

ger som en påverkan

lokalisering till det öppna havet. Vindkraftverken relateras till den kuliss bakomvarande som land bildar. Den fria horisonten finns i det öppna havet saknas.

som Vindkraftsparker och

stora grupper är möjliga. Höga vindkraftverk torde i allmänhet möjliga, bör studeras vara men i relation till bakomvarande landkuliss.

12. Tät bebyggelse

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 12

Tät bebyggelse är ingen enhetlig landskapstyp. Urbana områden är naturliga skäl sällan

av aktuella för vindkraft. De har tagits med främst karteringstekniska skäl när de är mer än 25

av km2.

Industripräglade områden ofta lämpliga för vindkraft. Ett exempel se bilaga l

anses - detta är Lund där linje vindkraftverk står framför Lunds västra industriområde.

en av tre

Gruppen bedöms ihop med den bakomliggande verksamhetspräglade stadskanten.

passa Ett exempel är området SO Halmstad. Där samspelar tre aggregat i linje väl med

annat om

industrianläggningen Pilkington. Det är en ung landskapsbild präglad av landskapsåtgärder

i anslutning till vägbyggnad och våtmarker.

Man måste vid lokalisering nära tätortskant observant stadens karaktäristiska

en vara

siluett äldre byggnadselement, t.ex. kyrktorn, hustak och speciella byggnader.

av

Förutsättningar för placering/utformning

En jämn linje kan fås att samspela med linjespelet i för övrigt industripräglad tätortskant.

en Vindkraften kan också samspela med andra landskapskaraktärer som tillhör sena förlopp av landskapsförändringar. Man bör så inte vindkraftverken konkurrerar med äldre karak-

se upp täristisk stadssiluett.

4. Grundtyper i Norrland

Norrlands vindintressanta områden har delats in i grundtyper, inom studien har inte fun-

men nits utrymme att kartera och ingående kontrollera dessa. Därför kan vid senare fördjupade studier eventuellt ytterligare grundtyper bli aktuella att särskilja. Eftersom norrländska exempel inte finns med bland de redovisade fältstudierna i bilaga l diskuteras i stället de norrländska grundtyperna relativt omfattande i detta kapitel.

IHöglj åillstcrrâing 14.Laglijåillstciråirig I Förljâillstcrrâing

I6. Fiällsplätt/plalå 17.Bcrgkullterräng 18. Djupa dalgångar

19. Uppodlad älvdal

13. Högfjällsterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slatenhet/Öppenhet i grandtyp 13

Högfjäll förekommer utefter hela fjällkedjan från delarna Kopparbergs län till nord-

norra av västra Norrbotten. Med högfjäll här det dramatiska och omväxlande kala bergsland-

menas

skapet som är mycket högt beläget och ofta tydligt exponerat mot omgivningen många

mils avstånd. En tydlig eller signifikant landskapsform är ganska svår urskilja, bergsmas-

att siven är ihopsatta av flera olika typer karaktäristiska utseenden samverkar. Enligt

av som gängse definition är högfjäll ett bergsområde är beläget högre än 1200 över havet,

som m d.v.s. en bra bit ovanför trädgränsen, och dessutom täckt med snö under större del året.

en av

Högfjällen övergår alltid i de lägre partierna till lågfjäll, tydlig gräns är svår att utläsa. Den

en mest iögonfallande egenskapen för högfjällen är de kammarna och de snöklädda top-

vassa

parna grupperade i sammanhållna bergsmassiv ständigt genomkorsat eller mindre

av mer djupa dalgångar av U-dalskaraktär. Inom högfjällsregionen förekommer också plana platåer och mjukt formade sluttningar. En förekommande form är sadeln, den liggande halv-

annan cirkelformade öppningen mellan två bergsryggar utvecklad inlandsisens skrapningar.

av

I högfjällsområdena finns normalt ingen bebyggelse och den mänskliga påverkan är ringa,

endast spår knutet till rennäring och turism kan förekomma. På vissa topparna kan radio-

av och telemaster var placerade liksom eller liftanläggning i anslutning till skidorterna.

en annan

Hägüáill med plaråer. Foto: Claes Grundsten

Exempel på lokalisering Sverige saknar idag vindkraftverk i det som här menas med kan komma sådan situation är intill sjön Akkajaure mellan högfjäll, det närmaste man en

och Sarek i Norrbottens fjällvärld, ett kraftverk visserligen beläget i dalgången Kebenekajse

mellan två högfjällsmassiv ändå intressant det sättet att det ger oss en möjlighet att men studera del problematiken kan uppstå i liknande situationer. Verket är ett experien av som mentverk. kommersiell situation är det sannolika att etablering måste I en riktig mest en eller för bära sina höga initialkostnader. Vad bilden framförallt vara stor mycket stor att förmedlar möte mellan kultur/människa och natur. Fjället är natur och kraftverket är är ett teknik. Mötet och direkt, företeelserna förtydligar varandra. Om intrycket är posiär ogenerat tivt eller negativt beror helt vilka förväntningar har. Vad är säkert är att konman som trasterna är slående. Det förenar är vinden. Se bild nästa sida. som

F ärutsättningar för placering/lokalisering

I Högfjällslandskapet blåser kraftiga oberäkneliga vindar p.g.a. den extrema topografin,

men den terrängen bryter sönder luftströmmarna med turbulens följd. Med anledning

ojämna som

det endast fåtal platser är lämpliga för vindkraft, det faktum att etableringen av det är ett som bör antalet lämpliga områden blir ännu färre. I det sammanhanget känns det vara stor gör att relevant tala större station eller ett sammanhängande område med vindkraft där mer att om en

anläggningens storformer och dess dialog med omgivningen utgör den estetiska utmaningen

enskilt verks storlek, placering eller inbördes placering inom gruppen. Och snarare än varje inte heller känns det särskilt fruktbart att i detta storskaliga sammanhang diskutera kring olika former linjestrukturer, i form ytor eller fält bestående en stor mängd av snarare av av kraftverk. Som utgångspunkt för gestaltningen dessa fält kan t.ex. utgå från fjällets av man formvärld till stor del har sitt i alla de erosionsbundna processer som egen som ursprung hela tiden verkar Glaciärer, stenströmmar, blockhav och tallusbranter är alla ett

fjällytorna.

för detta och den formen är likt lavinen formad ett skred med en uttryck gemensamma som konvex front och bakomliggande volym. Detta är ett exempel hur skulle kunna en man kring den yttre formen tänkt station, ett annat är att ge anläggningen ett mer resonera en offensivt utseende i form tydliga former klart särskiljer sig från

av geometriska som

Fjällvärldens formspråk kan så sätt bli ännu tydligare och intrycket av omgivningen. eget anläggningen tillfällig gäst i landskapet kan poängteras.

som en

Vad även bör studeras är vilka effekter uppstår avstånd i form av ren påverkan som som också skalförskjutningar och olika perspektiviska effekter. Kan avsikten med men som

gestaltningen, färgval etc förstås och spelar den överhuvudtaget någon roll i större

ett sam-

manhang

Det är naturligtvis svårt att dra generella slutsatser vad gäller lämplig form för vindkraftverk i

ett så komplext landskap med så omväxlande landskapssituationer. En måste i gestaltning grunden utgå från platsen och platsens karaktär naturligtvis de speciella samt förutsättningar

som tekniken fordrar. Gestaltning kan också handla att vilja tillföra utöver de vanli-

om något

ga kvaliteterna landskapsanpassning och teknisk funktion. Fjällens formvärld och storsla-

som genhet har sedan lång tid tillbaka kittlat våra sinnen och lockat till konstnärliga I

gärningar.

fjällvärlden bör det därför finnas mentalt och fysiskt utrymme arbeta med andra

att uttrycksätt

än de traditionella som har varit rådande för vindkrafverk. Exempel sådana uttrycksätt kan vara att arbeta med geometriska figurer, bågar eller mönstereffekter, likaså bör det

grupper, finnas stora möjligheter att utveckla idéer med för eller för

färgsättning, att anpassa att skapa

ett unikt egenvärde anläggningen.

14. Lågfällsterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 14

Lågfjäll föregår alltid högfjäll utefter hela fjällkedjan från söder till norr. I öster övergår successivt och obemärkt till förfjällsregionen. Enligt vedertagen definition är

lågfjällen ganska

lågfjäll fjäll vid där björkskogen slutar vid 700 meters höjd över havet, uppåt som tar ca

de högfjällen 1200 höjd. Lågfjällen är vanligtvis mer rundade än begränsas av ca m högfjällen, typiskt är de böljande lfjällslätterna med restbergen. Den relativa höjdskillnaden

inte alls så dramatisk i högfjällen. Mellan fjällen i dalgångarna finns eller brutenheten är som skålformade ofta med eller mindre fjällsjöar i centrum. Lågfjällszonen är mesrum, myrar

människans är mycket begränsad. Kring vissa fjällmassiv finns tadels oexploaterad, påverkan

dock större turistanläggningar i form hotell, skidbyar och slalombackar. av

Förutsättningar för placering/gruppering

Med rundade bergsformer utan träd, alltså öppen och högt belägen terräng

lågfjäll menas en

markant Vindkraftverk i det sammanhanget blir tydliga. De går inte att dölja.

med exponering.

Att det mötet mellan teknik med sin givna form och

Det är en viktig utgångspunkt. gestalta

ställer krav sätt för högfjällsterräng. Man kan i första

storslagen natur speciella på samma som

sådan bör och effektiv, ekonomiska skäl också för hand anta att en etablering vara stor av men

motivera intrånget i tidigare opåverkad natur. Det storskaliga fjällandskapet medger

att

i gnitet med landskapet själv, både vad gäller höjd verk generellt storskaliga lösningar

och skala Det är vad vi förväntar Vad gäller formen eller utseendet

etablering. sas oss.

stationen kan formulera nycklar för estetiskt godtagbar lösning. Det första handlar om man en från vilket håll, från vilka vinklar stationen kommer att uppfattas och vilket sätt Från en bil väg i rörelse eller stillastående från plats. Man kan jämföra med de överväganden på en en

som föregår stora broars placering i landskapet, där ofta arbetar med hur nalkas

man man brospannet, resultatet är ofta snett från sidan -för att förhöja upplevelsen. Likaså

lägger man

stor vikt vid rastplatser placeras i förhållade till bron, naturligtvis där

var upplevelsen av bron

blir så bra som möjligt. Den yttre formen och dess placering är alltså viktig. Ett antal vindkraftverk medger inte särskilt många formalternativ och de formerna kan inte

mer komplexa

heller uppfattas. Grundregeln är alltså enkla lättlästa former med genomtänkt

placering.

Vad man har som utgångspunkt i lågfjällen är mjuka runda konturer i alla dimensioner,

vågrörelser och ständiga höjdskillnader, dynamisk verklighet. erbjuder enkla

en Bågformen

lösningar att möta fjällformer på ett tydligt sätt, den stora fördelen ligger i kraftverk kan

att placeras på samma höjdkurva utan störande nivåskillnader. Kring högfjällen diskuteras möjligheter att arbeta med många vindkraftverk fält eller sammanhängande I vissa

som stora ytor. situationer betingade platsens utseende kan det också i för

av vara en lösning lågfjällen, att

det temat skall fungera krävs stora homogena

ytor.

Vilken lösning är bäst landskapssynpunkt måste bedömas

som ur ur ett övergripande perspek-

tiv eftersom olika landskapstyper är så intimt sammanflätade med varandra. En

åtgärd på en

plats ger effekter stora områden runt omkring.

15. Förfjällsterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 15

I smal mellan lågfjällen och den nedanför liggande s.k. bergkullterrängen återfinns en

en zon formvärld påminner mycket lågfjällen fast ytorna är skogsklädda. Profilen är dock

som om flackare och uppstickande restberg i kombination med stora myrmarker och sjöar är karak-

tärsskapande för landskapstypen. Med förfjäll här i första hand de exponerade land-

menas skapsutsnitt är betingade kombinationen mellan stora flacka ytor eller sjöar och plöt-

som av

sligt uppstickande höjdpartier. Höjdpartierna kan här bestå restberg eller moränformer ska-

av pade av inlandsisen.

Det bör påpekas att gränserna till närliggande landskapstyper är mycket flytande och

gränsen till omöjliga att urskilja i terrängen, den följande diskussionen behandlar därför

ett fenomen än ett tydligt definerat landskapsområde. snarare

Förutsättningar för placering/lokalisering

Kring de öppna ytorna får vindarna fart, mjukt rundade höjdlägen i anslutning till dessa kan därför tänkbara för vindkraft. Att landskapet till övervägande del är skogsklätt kan

vara innebära att de siktavgränsande elementen är många, förutsatt att man inte befinner sig en höjd eller i anslutning till sjö eller större myrmark. Trots det bör alltid utgå ifrån

en man att en vindkraftsanläggning och det stora avstånd. Liksom kalfjället gäller det därför att

syns försöka skapa lättlästa och enkla former eller strukturer, färre stora verk kan med fördel användas framför många små, landskapets skala medger generellt det. I de fall där vindkraft

planeras på en höjd är man mycket begränsad till den specifika ytan och möjligheterna att

hitta bra placeringar är begränsade. Trots det bör sträva efter en inre logik i gruppen,

man

gärna relaterad till platsens egenskaper i form topografi, linjeföring etc. En sådan strävan

av

kan innebära eftergifter vad gäller driftsekonomi. Kring de solitärt uppstickande restbergen

uppstår också typ problematik. Deras suveräna ställning i landskapet dominan-

en ny av som ter kan lätt förtas kraftverk fullständigt tillåts dominera, med respekt för bergets egenart

om bör man därför undvika placeringar högst toppen. På moränryggar och liknande är

uppe möjligheterna att gestalta också begränsade. Där bör det handla att skapa lättläst form.

om en Skalan eller storleken kraftverken bör i första hand relateras till höjden där de placeras.

Höga verk kan lätt förringa ett bergs position i landskapet. I och med de speciella förutsät-

tningar som gäller i landskapstyper som denna med flacka ytor och uppstickande toppar öpp-

nar sig nya möjligheter att låta vindkraft föra dialog med landskapet, t.ex. kan övergången

en från slätt till sluttning synliggöras eller dramatiseras med ett antal kraftverk i parallella rader där den bakre raden står på högre höjd än den främre. Färgvalet kan också relateras till

en

höjdens färgspektra, för att anpassa eller för att särskilja anläggningen ännu

mer.

16. FjäIIsIätt/platå

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/oppenhet i grundtyp 16

Inom samtliga landskapstyper i Norrland återfinns slätten i eller annan form medan platån

en den högt belägna släta ytan snarast hör hemma i lågfjäll och högfjäll. Med slätt menas här en plan öppen yta omgiven markanta höjdryggar eller fjäll. Ytan kan vara kalfjäll eller klent

av

bevuxen fjällhed/björkskog men också myrmark. Alltså ett rum som speciellt i fjällsamman-

hang kan mycket stort. Med platå däremot plan och ofta kal yta ovanför sin

vara menas en omgivning utan egentliga rumsgränser. Slätten eller platån saknar i regel en tydlig struktur,

den plana ytan är Övergångarna mellan markslagen ofta flytande. Myren övergår nästan obe-

märkt till fjällsjö och fjällheden saknar tydlig gräns till björkskogen. En form av linjär struk-

tur är den månniskoskapade som vägar och högspänningsledningar. Utmärkande riktningar

saknas utom i de fall där de omgivande höjderna har angett en speciell riktning.

Förutsättningar för placering/lokalisering

Kring den öppna ytan finns förutsättningar för vindkraft, fritt utrymme och jämna starka vindar. Slätten tillhör generellt det storskaliga landskapet. Måttstocken för en tilltänkt anläggning bör därför kunna vara densamma som för grundtyp alltså stora grupper och möjligheter till höga verk. Det finns större spelrum beträffande utformningsprinciper än för t.ex. de djupa dalgångarna där förutsättningarna är låsta. Erfarenheter från stora etableringar har visat att

mer

inbördes ordningen aggregaten såsom t.ex. i gitterform inte uppfattas så tydligt och dären av för spelar underordnad roll. Det är viktigare att studera vilket sätt gruppens yttre form

en

möter landskapet. En tydlig avslutning på en geometriskt formad grupp ger ett annat intryck

än kraftverk placerade slumpvis i en upplöst formation. En annan viktig fråga att ta ställning till är hur den tänkta anläggningen exponeras mot kända betraktelsepunkter eller rörelsestråk, kan eventuell yttre form uppfattas eller spelar det underordnad roll På de

en en stora slätterna bevuxna med gles fjällbjörkskog är de siktavgränsande elementen många, i de fallen spelar utseendet eller storleken verken mindre roll eftersom de ändå skyms. Den rik-

tigt stora öppna slätten kan upplevas händelsefattig, en vindkraftsanläggning kan här

som spela roll som positivt tillskott i helhetsupplevelsen ett landmärke som bryter monotonin.

en -

Temat kan dessutom utvecklas ytterligare genom en genomtänkt gestaltning eller intres-

seväckande färgsättning.

Liksom vid alla typer etableringar bör studera hur anläggningen utåt,

av man noga exponeras

särskilt gäller detta placeringar en fjällplatå eftersom läget är så utsatt. Kring fjällplatå

en exponeras anläggningen i huvudsak i vinkel nedifrån, förutsättningarna är dessutom sådana

en att en större anläggning inte kan upplevas i sin helhet eftersom de bakre delarna skyms. I de fallen gör man klokt i att skjuta tillbaka hela gruppen så att inget syns. En annan strategi är att arbeta med det omvända, tydlig exponering istället för att försöka dölja. I anslutning till platåkanten kan en bågformation likt front förstärka fjällets utseende. Alltså att i någon

en mån försöka gestalta mötet mellan den inkommande vinden och den mottagande anläggningen, likt ett segel som buktar sig för vinden.

Fjällslätt. Foto Claes Grundsten

17. Bergkullterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenlzet/öppenhet i grundtyp l 7

Den förekommande landskapstypen i Norrland är den sk bergkullterrängen eller

mest

bergkullslätten. Ett helt skogsklätt i grunden flackt landskap med de typiska uppstickande

bergkullarna restbergen sig 200-300 meter ovanför den omgivande ytan.

- som reser

Bergkullslätten kännetecknas också av de talrika myrmarkerna och sjöarna. Terrängprofilen är

i dessa landskap mycket vågig, ett normalt avstånd mellan två närliggande toppar rör sig om 2-6 km. Med relativ höjdskillnader t.ex. 300 blir landskapet högst varierat, karaktären

m växlar snabbt och de siktavgränsande elementen är många. Det är ett glest befolkat landskap

mitt emellan den exploaterade kusten och den orörda fjällvärlden. Skogsproduktion är den i

särklass övervägande markanvändningen vilket också är tydligt när man betraktar landskapet,

de många rektangulärt eller kvadratiskt formade plantage- och avverkningsytorna bergsi-

dorna landskapet ett utseende påminner ett lapptäcke fast med svagare kontraster

ger som om i färg. Den buckliga ytan gör likheten än mer tydlig.

Exempel på lokalisering

Bilden på nästa sida visar befintlig etablering i den beskrivna landskapstypen, kraftverken

en

centrerade kring krönet till jämnt avstånd från varandra. Bilden illustrerar också är synes tydligt att det är ingen större skillnad i påverkan mellan ett eller tre verk, tröskeln är passerad i och med det första verkets utplacering. Slutsatsen borde därför vara att det är ett bättre utnyttjande placera fler verk i anslutning till varandra än att sprida ut enstaka

av resurser att

större områden. Något störande är att verket längst bort verkar vara placerat en lägre nivå än de främre verken, det ideala placering på höjd, allt för att minimera kom-

vore samma

plexiteten. Notera också de typiska rektangulärt formade avverkningsytorna kring foten

berget.

Förutsättningar för placering/gruppering

I och med att den relativa höjdskillnaden kan påtaglig samt att omgivningen ofta är slät

vara så är landskapstypen inte helt ointressant för vindkraft. Speciellt gäller det i till

anslutning

kusten även kring de större sjöarna och de glest bevuxna myrslätterna inåt land. För

men att bergkullterrängen skall vara intressant krävs alltså rad yttre omständigheter. Vindkraft i den

en aktuella landskapstypen lokaliseras sannolikt i huvudsak till exponerade höjdlägen bergkullarna, företrädesvis vid dess krön, för att tillgodogöra sig vindens energi från samtliga vindriktningar. Det ställer dock till stora problem försöker placera enskilda verk

om man varje topp. Det torde vara uteslutet flera skäl, ekonomiska såväl landskapsvisuella.

av som Det finns erfarenheter visar att så fort det första verket är utplacerat spelar de följande

som verken inte så stor roll, tröskel är redan passerad.

en

Vad man alltså bör sträva efter är att försöka få in flera verk kring plats hellre

samma än att sprida ut dem flera höjdlägen. Genom att avstå från topplacering och istället välja

en en

lägre nivå uppnår flera mål är positiva för landskapsbilden; flera verk får plats i

man som en

linje- eller bågform parallellt med höjdkurvorna samt bättre balans uppstår mellan

en höjdryggen och de utplacerade verken. Att placera verk på olika höjd bör undvikas, det är svårt att få ett enhetligt utseende på Om dessutom rotorbladen med olika

gruppen. roterar

hastighet blir helhetsintrycket ännu rörigare.

i

Vindkraft i bergkulleterräng. Foto. U. Alexandersson

18. Djupa dalgångar

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slurenhet/öppenhet i grundtyp 18

Genom fjällområdet och vidare ut i förfjällsregionen löper ett flertal stora dalgångar som skär

djupt i den underliggande berggrunden. Dalgångarna också kan vara källsjöar är ibland

ner som

uppåt 3 km breda och till 8 mil långa. De omgivand kala sluttningama kan i högfjälls-

upp e regionen sträcka sig till 1000 m

upp ovanför dalbottnen. I lågfjällsregionen är höjdskillnaderna mindre och insla-

vegetation rikare. I förfjäll

gen av -

och bergkullregionen breder dalgån-

ut sig och blir till stora sjöar garna

omgivna kuperad skogsterräng eller

av myrslätter för att sedan åter sluta sig i form älvdalar med riktning mot

av bottenviken eller Bottenhavet. De

djupa dalgångarna är öppna långsmala

rum med påfallande riktningsverkan

och det är dessa landskapsrum som här studeras.

Efter inlandsisens framfart har många

dalgångar fått tydlig U-form där

en alla ojämnheter skalats av.

Mer oregelbundna storformer finns dock, ibland kan den sidan brant och den andra ena vara mer flack. Dalgångarna kan raka eller också vindla sig bergsmassiven. I de fall vara genom där vindlingarna är dramatiska är det lämpligare att tala statiska framför de med om rum påtaglig riktning. De olika typerna eller situationerna föranleder olika strategi vad gäller placering av vindkraft.

Exempel på lokalisering I den djupa dalgången mellan Kebenekajse- och Sarekmassiven

står ett ensamt verk strax höjd strax ovanför vattenytan. Verket är placerat mitt i

en dalgån-

gen på en punkt där det blåser kraftiga vindar. Det år inte helt lätt uppskatta verkets höjd att när det ställs i relation till fjällen vid sidorna. Är det 30 eller kanske 80 meter högt

Perspektiven samt avsaknaden av kända höjd- och djupreferenser spelar ett spratt. En

oss annan effekt som framträder är att kraftverkets former och färg i hög grad avtecknar sig mot fjällytor och inte som man oftast är vid med himlen bakgrund. van som

Förutsättningar för placering/lokalisering

De djupa öppna dalgångarna kan intressanta för vindkraft, vinden melvara pressas samman

lan de omgivande bergsmassiven med vindökning följd och speciellt gäller detta vid

som trängre passager. De djupaste och största dalgångarnas riktning sammanfaller dessutom ofta med de förhärskande vindriktningarna från Atlanten. Det ideala vindenergisynpunkt vore ur att placera linjer av verk vinkelrät mot vindriktningen alltså tvärs dalgångens riktning exakt på den punkt där vinden når sitt klimax, praktiska skäl torde det svårt därför dalmen av vara att botten oftast är sjö eller älvfåra med ojämn topografi och skiftande markbeskaffenhet. En en sådan lösning skulle dessutom med all sannolikhet innebära verken hamnar olika

att på höjd beroende på underlagets höjd, helhetsintrycket blir komplext med ökad känsla indus-

en av triellt ingrepp. I praktiken och visuella skäl är därför av en placering i linje längs med dalgången det enda alternativet. Den visuella fördelen uppnås att siktlinjer inte bryts, att rummets riktning bibehålls samt att verken kan placeras samma höjd med tydlig horisontalitet att jämföra med vattenytans plana nivå. Man bör dock tänka på att kraftverk utefter älvstränder parallellt med vindriktningen kräver längre

inbördes avstånd skuggningseffekten. Den påverkade

p.g.a. ytan blir alltså större. I dalgångar komplex karaktär av mer t.ex. de vindlande eller uppbrutna gäller det studera att noga

landskapets egenskaper, form och uppbyggnad och framförallt

dess linjespel för det är i relation till det anläggningen skall

upplevas. Färgvalet på kraftverken har i en dalgång

en annan

betydelse än vanligt eftersom bakgrundens färger är detsamma

som markens färger inte himlens. Under större del året - en av är marken också vit vilket kan föranleda ett annat färgval. Om det

en landskapsanpassning är

som eftersträvas bör skarpa eller bländande färger undvikas till förmån för brutna mer nyanser

mot det grå eller blå, i harmoni med fjällsidorna. Med konstnärligt attityd erbjuder sit-

en mer uationen många fler möjligheter att arbeta med färger, etableringen kan i sådant

ett läge

tillföra platsen ett nytt värde.

19. Norrländsk uppodlad älvdal

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grnndtyp 19

Norrland genomkorsas ett flertal stora älvar. Under högsta kustlinjen är älvsedimenten

av

utmärker. Älv-

uppodlade och landskapet öppet, de högre belägna partierna är skogbevuxna

dalarna har många gånger flackt skålformad profil ibland vid trånga passager eller

en som

utvecklas till rent skurna dalgångar med U-form. De uppodlade älvdalarna kan ibland pass

så flacka att det liknar ett deltalandskap än dalgång. Med uppodlad älvdal vara snarare en

menas här hela spektret av landskapsprofiler.

Längs med och i anslutning till älvarna och älvmynningarna är stor del den norrländska

en av

bebyggelsen lokaliserad, dels småskaliga radbyar parallellt med älvlinjen också

som men

och medelstora samhällen uppbyggda kring någon näringsverksamhet knuten till

som stora älven transportled eller kraftkälla. Kring den uppodlade älvdalen är infrastrukturen väl

som

utbyggd med linjeföring. Kring dalgången kan noteras två typer av öppenhet eller

egen

exponering, det öppna centralt belägna rummet kring själva älven och de högt belägna platser-

de intilliggande bergsidorna. Båda kan utmärkande för landskapets speciella

na sägas vara karaktär, kring dalbottnen är de kulturhistoriska lagren tydliga och avläsbara. Kring höjderna

dominerar skogsbruket.

Exempel på lokalisering Idag finns inga etableringssituationer att referera till i denna typ

av landskap.

Förutsättningar för placering/lokalisering

Kring dalgångarna kan det finnas lägen är intressanta för vindkraft. Dalgångarna är

som öppna, med väl exponerade höjdlägen på sidorna. Närhet till nät, befintlig infrastruktur samt

brukare gör landskapstypen relevant i detta sammanhang. I dalgången är landskapsrummets

riktning ofta orienterad i älvens riktning och ögat följer också den rörelsen. I den mindre skalan däremot gör den tvärställda ägostrukturen att riktningen kan blir speciellt när en annan ägogränsema är markerade; vallar, diken, ridåer etc. Utifrån detta kommer resonemang man lätt till slutsatsen vindkraftsanläggning i linje- eller bågform form kan att en svag vara

lämplig om den skall följa det stora landskaps rummets linjeföring, dess riktning. Vad

som möjligen talar emot detta är att den inkommande vinden skulle föranleda lokalisersnarare en ing vinkelrät mot rummets riktning, alltså tvärs dalgången parallellt med ägogränserna. I estetisk mening kan det olämpligt eftersom linjen kan uppfattas barriär, vara som en något som stoppar upp. En negativ följdverkan kan också bli att verk placeras på olika höjd i förhållande till varandra eftersom det är dalgång, sådant bör alltid undvikas flera skäl: det en av ger ett rörigt och ostrukturerat intryck när vindkraftverk hamnar på olika höjdlägen dessutom ökar sannolikheten att rotorbladen får olika hastighet. De högre, där det blåser snabmer, roterar bare. I de många fall där älvdalen är flack utan tydlig rumsverkan eller riktning kan arbeman ta friare med etableringens form och sträckning. I de flackaste landskapen skulle till och man med kunna frångå principen att samla verk i eller linjer, istället arbeta fritt och grupper mer

slumpartat, att jämföra med de karaktäristiska ängsladornas placering. Vad gäller verkens

höjd och antal måste det ställas i relation till älvdalen utbredning, öppenhet och skalan på de

omgivande höjderna samt naturligtvis till närlandskapets utseende och bebyggelsetäthet. Om

de höga verken och stora etableringarna generellt hör hemma i fjällen och i andra

storskaliga

landskap bör de låga verk och små grupper i motsvarande grad lämpa sig bättre i landskapstyper likt denna.

Den uppodlade älvdalen kännetecknas här de omgivande skogsklädda bergssluttningarna

av med sina krön distinkt markerade mot himlen. Ibland når höjderna så högt att skogen glesnar och lämnar en kal hjässa på bergens topp. Dessa lägen och även de helt skogsklädda topparna är vindutsatta och därmed intressanta. Mycket resonemanget kring bergkullslandskapet och av dess möte med vindkraft gäller här, vad särskilt bör studeras eftersom det frekvensom är ett

terat landskap är hur upplevs från platser i dalgången. Är form begriplig

gruppen gruppens och kan dess form upplevas i helhet eller endast partiellt

5. Kartering i vindintressanta regioner

De vindintressanta områdena söder Norrland har karterats översiktligt. om är avgränsat efter klass A, B, och C i SMHIs äldre klassning vin-

Undersökningsområdet av

skalan A-D. Den klassningen är inte helt aktuell, eftersom andra områ-

denergiområden enligt

den tid har visat sig vindintressanta. Sådana områden har medtagits efterhand i senare nya

undersökningen. Kunskapen Norrlands vindtillgångar har successivt ökat under projektets

om tids- och resursskäl har inte medgivits utvidgning karteringen till att gång, men av en av

omfatta även Norrland.

Därefter har gjorts beskrivning beträffande karaktärselement och riktningsgivande en grov

element. Här har Sporrongs beskrivningar regioner utgjort underlag, men även kartunder-

av

för inventeringen top.kartan har underlättat registreringen karaktärselement. På laget av grund den begränsade tiden och undersökningsområdets storlek kan beskrivningarna av

av karaktärselement dock inte betraktas fullständiga och uttömmande. Det är i fördjupad som

nödvändigt med ytterligare kunskapssammanställningar, diskussioner och samråd.

planering

Denna bör betraktas basstudie för fördjupningar. som en

Som minsta karterade enhet i karteringen valdes 25 kmZ. Vindkraftens exponering i land-

skapet täcker ofta större områden, och finmaskigare kartering skulle inte vara relevant. en

och flikig kust grundtyp 9 bildar oftast områden större än 25 km2. Som därför kan

Skärgård

karteras. Vissa kust/strandzoner är höga och långsträckta vid Vättern och klassas då som som riktat I övrigt är kusten i södra Sverige omväxlande mellan öppet, slutet och bebyg-

landskap.

särskilda enhetliga kustområden större än 25 km är sällsynta. Kustens bakland gt, som gör att sträcker ofta nära strandlinjen l km. Då är det motiverat att utsträcka baklandets kate-

sig ca

gori till kustlinjen. Vi har därför valt att, för södra Sverige, definiera kategorin Övrig kust

grundtyp 10 smal varierad resttyp, vilken karteras med områdesavgränsning, utan som en får symboliseras kartans kust och strandlinjer. Råd och rekommendationer för Övrig kust av bör då läsas i kombination med de råd och riktlinjer gäller för angränsande områden. som

Från regionbeskrivningar kompletterat med observationer i samband med karterin-

Sporrongs

har riktningsgivande element och typiska karaktärselement noterats listorna som fölgen - se

jer. Dessa element väsentliga förutsättningar för lokalisering och utformning av anläg-

ger gningar. Listorna skall främst baslistor för vidare och fördjupade diskussioner mellan ses som

berörda i respektive region. I vissa regioner kan grundtyp ha så olika typiska karak-

samma tärselement att det funnits anledning att skilja ut dem och beskriva dem var för sig i listan. I

dessa fall platsbenämning för att närmare precisera respektive delregion.

anges en

Södra Skånes slättbygder

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele

ment l Söderslätt pilevallar, alléer, byar med kyrktorn, ensamliggande gårdar, stora åkerfält, l i mellanskåne Lund, Eslöv, byar, kyrktorn,

ensamliggandegårdar, dungar

Landskrona, Helsingborg 2 ensamliggande gårdar, byar med kyrktorn, dungar, trädrader, betesmarker backar, alléer, byar, kringbyggda gårdar, byar med kyrktorn, gräsmarker, lundar, gods gårdar, träddungar betesmarker, kvarnar, gårdar gods, bokskog, betesmarker O havslinjen, Danmarks siluett 1 tätort möter odlingsmark

Nordvästskåne

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 1 ensamliggande gårdar, fält, byar med löv stora kyrktorn, dungar byar, gårdar, kyrktorn, dungar, trädrader, betesmarker storkuperat, markanta höjder, bokskogspartier, gårdar, potatisodlingar 4 skogspartier, trädrader 5 dungar, bryn, gårdar 6 markerad höjdrygg, hög kuperad horisontlinje, sluttningar lO havet, Danmarks siluett 11 tätort möter odlingsmark

Inre Skånes sjö- och

åslandskap

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment gods, betesmarker, gårdar, kyrktorn, dungar backar, skogspartier, byar, gårdar, gods, kyrktorn betesmarker, äng, dungar, vattendrag dungar, bryn, gårdar, gods markerad höjdrygg, hög horisontlinje, sluttningar, granskogar, skogsbryn, gårdar, gods, gräsmark gårdar, gods, betesmark, skogar

Skånes skogsbygd

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment

Markerad höjdrygg,

hög horisontlinje, sluttningar, löv- och granskog,

stengärdsgårdar

8 löv- och granskog, stengärdsgårdar

Kristianstadsslätten

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment

l ensamliggande gårdar, gods, alléer, stora fält, potatis-

odlingar, industribyggnader, löv dungar

jordbruksmark, radbyar, inslag av högre vegetation,

betesmarker.

Sammanhängande skogspartier, jordbruksmark och sjöar

Sluttning av horst, löv- och blandskog

Blandskog

Blandskog Öar med lövskog

Södra och mellersta Halland

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment l betesmarker, korta alléer märgelgravar, små åar,

gårdar,

vägar 2 på Laholmsslätten gårdar, dungar, små sänkor och raviner ofta med betesmarker Falkenberg böljande slätt med flacka smådalar/sänkor i varierad rikt- 2 öster om

ning, bergknallar med skog, gårdar

3 sluttningar, dungar, raviner, åslänter, sänkor, gårdar

4¶Laholmsslätten dungar, vattendrag, trädrader, märgelgravar

4 i mellersta Halland dungar, vattendrag, trädrader, °

5 öster Laholm sammanhängande skogspartier med mellanliggande slät-

om

ter, skogskanter/bryn

5 i mellersta Halland sammanhängande skogspartier jordbruksslätt, gårdar,

skogskanten mot mellan- och skogsbygd

6 Hallandsåsen lummig lövskog, åsens sluttning och krön, raviner, norr om backar, slänter, inslag betesmarker, Stensån av 6 mellan Halmstad och Falkenberg flacka ådalar kantade av skogsbygd, stora gårdar, märgel-

Nybroåsen, Suseån är riktningsgivare

gravar, Laholmsslätten gods, bokskog, betesmarker, skogspartier, myrar, raviner 7 östra

7 i mellersta Halland bergknallar med skog, betesmarker, skog, spridd

bostadsbebyggelse, ådalar, markanta sluttningar

ger

skiftande riktningar

8 Hallandsåsen och tät skog myrar 8 öster Hallands slätt- Smågårdar, inslag lövskog, ådalar om stort av kuperat, mest-

och mellanbygd adels i SV-NO riktning

10 havet, höga uddar, öar

Norra Halland

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

sluttningar, bergknallar, dungar, gårdar

slätt med inslag av berg

slätt med inslag berg, dungar och bebyggelse

av

smala sprickdalar kantade bergiga sluttningar, gårdar,

av

vattendrag

sprickdalar, markanta sluttningar, berghällar med

skogsinslag, ljung, raviner med jordbruk

8 stort inslag ek- och tallskog, kuperat, små sprickdalar

av 10 havet, höga uddar, öar

Kusten i Bohuslän

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

9 vattenbryn, skogsklädda/kala hällar, vattenfyllda sprick-

dalar

10 Havslinjen

Göteborgsregionen

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 9 havsutsikt, industriområden

Bygden runt Göta älv och Säveån

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

6¶Större vattendrag/älvar övergår i vattenfyllda

som

sprickdalar, halvöppna/ skogsklädda höjdryggar

Höjdryggar, strandlinjer

Skara- Varaslätten

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment 4 slätt med inslag spridd gårdsbebyggelse, ofta vattenav

drag samt mindre skogsdungar

slätt med inslag spridd gårdsbebyggelse och mindre av

skogsområden

6 skog och berg, bergkrön

Blekinge

karaktärselement och riktningsgivande ele-

Grundtyp Typiska

ment

4 vid Gammalstorp vegetationsridåer, vägar

4 vid Mjällby dungar, vegetationsridåer, betesmarker, vägar

9 skogsklädd skärgård, insprängda kala hällar, sjömärken,

typisk kustbebyggelse

10 Havslinjen

Södra Smålands kust

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment 10 Kalmarsund, Ölands horisont

Öland

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment 1 Väderkvarnar, stensgärdsgårdar, rik flora. Riktningsgivare gärdsgårdar, stranden, vägar, landborg

Åkermarker med inslag skog, träd och trädrader,

av buskmarker, väderkvarnar. Riktningsgivare: vägar och bäckar V-O

Uppsplittra med skog och åker

Myrar och lövskog, lövängar

10 Havet, Smålandskusten, kustlinjen

Gotland G Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

rundtyp

ment

5 ensamgårdar, åkermarker med inslag av lövskog, löväng,

raka gränser och bäckar, kyrkor, vägar

barr och blandskog, åker och gräsmark, hyggen

barr- och lövskog, hygge, löväng, torvtäkt, blekvät havet, uddar, öar

Östergötlands Västan- och Östanstång

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 2 kring Tåkern Storskaligt uppodlad slätt, silos, alléer.

herrgårdar, kyrkor,

2 i övrigt Kyrkor, klosterbyggnad, sjöar. 6 Omberg Omberg skogklädd höjdrygg i N-S- Tåkern, riktning, kyrkor, småskalig bybebyggelse, stora gårdsenheter. 6 i övrigt Vattendrag, kyrkor, herrgård, alléer. 7 Moränkullar med bebyggelse skogsveg. Betesmarker, lövrika åkerholmar. Ådalar, slott, allé, kyrktorn. Utmed

Bråviken skogsbevuxen förkastningslinje.

sörmländska sjöplatån och "området Hjälmaren-Örebro"

kring

Grundtyper Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 2 söder Örebro Urban om prägel, storskalig odling, uträtade vattendrag, mosse, kyrkor. 5 Sydväst Örebro Ofta långsträckta om höjdryggar med bebyggelse, kyrkor, kanal, rel. tätt bebyggt kring vägar, N-S gående vattendrag. Bymiljöer ofta på låga moränhöjder. Kyrkor, gods och gårdsmiljöer, alléer, åkerholmar, hagmarker, ängslador. rullstensåsar. I öster uppodlade sprickdalar.

Mälardalen

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 5 öster om Eskilstuna Böljande/små kuperat landskap, uppodlat. Åkerholmar och dungar. Alléer, slott, kontakt med Mälaren. 7 Mälaren med dess öar Vattenfyllda sprickdalar riktning NV-SO. Hagmarker, gamla vägar och gästhamnar. Slott och herrgårdar. Östra delen starkt urbant präglad. Fornlämningsrikt. 7 i övrigt Vegetationen splittrar landskapets riktupp annars tydliga ning. Höjdpartier bevuxna. Kyrkor, gods och slott.

Semiurbana Stockholm Uppsala-området

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 6 dalgång öster Uppsala NV-SO-riktning. Uppodlad, forn om välavgränsad. Kyrkor, lämning, Linnés Hammarby. 7 Vattenfyllda sprickdalar. Delvis uppodlad. slott, Kyrkor, fornlämningar, hagmarker, lövdungar och skogspartier.

Norra Uppland

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

5 Vegetationsbeklädd SO-NV riktad höjd i sydväst. Kyrkor,

torn, fornlämningar, bl.a. Uppsala gamla högar, Fyrisån.

6 Tierpsslätten Tydlig ostlig gräns. Regelbundna byar, storskaligt uppod-

lad, lador. Kyrka, bruksmiljö värdefulla element

ex.

slott, i Ö-V riktning, variation

7¶Sjöar, kyrkor, vattendrag

öppet/slutet.

Östra Svealands Gästriklands skärgårdar samt Norra Götalands kustbygd

Grundtyper Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 9 Kust utmed Uppland Älvmynning, ås vid Billudden. Fiskehamn, fornlämningar

utsiktspunkter.

9 Vattenhorisont bryts små kobbar och skär. Kyrkor,

av master, fyr. Riktningar varierar från SV-NO i norr

Nynäshamn-Värmdö till SO-NV just Bråviken

norr om

Däremellan Himmerfjärden N-S-riktning

Kommentarer till undersökningsmetoden

Karteringen med sin klassning innehåller mängd osäkerhetsmoment till försik-

en som manar

tighet i användningen resultatet. Avgränsningen mellan olika landskapstyper är en bedömn-

av ingsfråga. Inget landområde är likt det andra. Variationen kan vara mycket stor även inom en

avgränsad grundtyp. Det är inte säkert att grupperingsform i ett område är

en som passar lämplig i nästa även de har klassats grundtyp. Det bör särskilt observeras att

om som samma

indelningen i grundtyper utgår från kriteriet att varje grundtyp skall vara relativt homogen

med avseende förutsättningar för placering/gruppering vindkraftsanläggningar. Det är

av

således ingen allmängiltig indelning Sverige i landskapstyper.

av

Vi tar heller inte ställning till vindkraftutbyggnad över huvudtaget är lämplig i ett delom-

om råde efter samlad avvägning mellan alla markintressen. Utsagor beträffande landskapsan-

en passning med avseende på landskapsbilden kan således äga sin relevans enbart vindkraft

om är acceptabel övriga markintressens perspektiv. Resultaten från denna studie skall

sett ur

främst betraktas hjälp för projektorer och planerare i sin planering.

som en Vad sägs i denna rapport skall betraktas relativt allmänna bedömningar. Man skall

som som bortse från möjligheten att att ta vissa medvetna som avviker från det allmänt

genom grepp, gängse, kunna tillföra värden i landskapet lokalisering vindkraftverk. Sådant

nya genom av måste bedömas i det enskilda fallet.

De resultat och slutsatser presenteras i denna rapport är ämnade för översiktlig planering.

som Utsagor för grovt karterade områden/regioner kan inte utan vidare antas gälla för alla platser i området, och lista karaktärselement för region känns aldrig fullständig. Lokala varia-

en en tioner förekommer, och uppfattningarna vilka element är karaktärselement av rele-

om som

för bedömningar i vindkraftsärenden kommer alltid att i sär. Dessa listor se kap 4 vans - skall främst baslistor för vidare och fördjupade diskussioner mellan berörda i respek-

ses som

tive region.

Slutdiskussion

Denna analyskedja innehåller en mängd osäkerhetsmoment till försiktighet i

som manar

användningen av resultatet. Avgränsningen mellan olika landskapstyper är bedömningsfrå-

en ga. Inget landskapsrum är likt det andra. Variationen kan mycket stor även inom

vara en

avgränsad landskapstyp. Det är inte säkert att en grupperingsform i ett landskap-

som passar srum är lämplig i nästa.

Vi tar heller inte ställning till vindkraftutbyggnad över huvudtaget är lämplig i delom-

om ett råde efter en samlad avvägning mellan alla markintressen. Utsagor beträffande landskapsanpassning med avseende på landskapsbilden kan således äga sin relevans enbart vindkraft

om är acceptabel sett ur övriga markintressens perspektiv. Resultaten från denna studie skall främst betraktas som en vägledning för projektörer och planerare hur de i första hand

om

lämpligen kan rikta in sin planering.

1 till utredningen LANDSKAPSTYPER OCH VINDKRAFT

Bilaga

Fotostudier av befintliga anläggningar

I denna bilaga redovisas exempel anläggningar med olika grupperingsprincip, och kom-

menteras effekter vindkraftverkens inbördes placering och vindkraftverkens storlek. För

av

och av de åtta grupperingsprinciperna illustreras med foton exempel hur anläg-

var en

gningarna kan te sig i landskapet. För flera grupperingsprinciper redovisas flera exempel från

verkligheten. Dessa illustrationer blir samtidigt exempel svenska landskapstypers förutsät-

tningar att vindkraftsanläggningar. Sammantaget visar fotoexemplen en del av den

rymma

empiri i kapitel leder fram till studiens indelning i landskapsgrundtyper. Bilagan syftar

som således till att bred gemensam kunskapsbas för projektet.

ge en

Fotoanalyserna har initialt genomförts inledande problemanalyserande arbetsfas. Vi

som en försöker bilderna illustrera landskapsupplevelse utifrån Kevin Lynchs terminologi. Vi

genom

har i samband med fotograferingarna även gjort noteringar spontana intryck. Vi har då inte

av känt begränsade till att bara kommentera landskapsbilden utan även ljud, buller eller andra

oss

spontana iakttagelser. För problemanalysens skull, för att inte inledningsvis begränsa kontex-

ten, har vi tillåtit göra både allmänna och vida reflexioner kring våra observationer.

oss Iakttagelserna noterats måste betraktas som slumpmässiga och gör inte anspråk att ge

som

fullständig, eller representativ beskrivning platsen. Kommentarerna kring bilderna är av

en av

naturliga skäl subjektiva. Det gör dem inte mindre viktiga, måste naturligtvis beaktas kri-

men tiskt av varje läsare.

Enstaka vindkraftverk

De flesta de drygt 400 vindkraftverk har

av

i landet idag är att betrakta enstaka verk.

som

Det betyder implicit att har relativt många

lokaliseringsplatser och relativt stor land-

skapsbildsmässigt påverkad areal per vind-

kraftverk. Vid jämförelse med Danmark kan

sägas att deras pionjärvindkraftverk stod

som

r

som enstaka verk nu till stor del har bytts

döm

ut mot grupper. Varigenom antal vind-

l

kraftverk och effekt kunnat mångdubblas

När antalet enstaka vindkraftverk i landskapet

medan den landskapsbildspåverkade arealen

ökar kan den påverkade zonen bli större än vid

har ökat i mindre omfattning. samlokaliseringar.

Här följer nu några svenska exempel på enstaka lokaliseringar i olika typer landskap.

av

Hänvisning görs till kap. 3 Grundtyper

Östgötaslätten

Två vindkraftverk på Östgötaslätten står på långt avstånd från sett från olika vinklar.

varann En fråga är om man skulle kunna tillföra ytterligare 3-4 vindkraftverk emellan så att alla kan

läsas ihop till endast g anläggning att skapa tydlig linje där alla har

genom en samma

avstånd. Landskapet är här helt öppet och plant jfr. grundtyp 1 i nästa kapitel. Inga rikt-

ningsgivande element finns som en utökning till skulle behöva sig till. Det

en grupp anpassa ställer krav att en grupp får en egen inre klar och tydlig struktur. Om de båda första vindkraftverken hade samplanerats från början för sådan tänkbar framtidsutveckling, skulle det

en nu vara lättare att skapa linjegrupp. Landskapet här torde även tåla stora vindkraftverk.

en Bilderna nedan: De två enskilda verken står på för långt avstånd för att läsas till

samman en grupp, sett från olika vinklar

Laholmsslätten

Här är det relativt tätt med gårdar och skogsdungar. Landskapet klassas som grundtyp 4

-

Jordbruksbygd, öppet plant landskap med vegetation och gårdar, 5-10 %. Ett stort antal

ca enstaka vindkraftverk har kommit På grund gårdstätheten har det varit svårt att placera

upp. av dem i regelbundna linjer. Vindkraftverken kan observeras på långt håll från E6 i nerförsbacken från Hallandsåsen mot Laholmsslätten. På det långa avståndet är de inte direkt dominerande i den storslagna vyn, men rörelserna gör att de lätt hittas i utblicken.

Enstaka spridda på Laholmslätten, sett från E6 mot vid Hallandsåsen

vindkraftverk norr

Väl på slätten vindkraftverken inte från E6 kustzonens skyddsplantering av tall.

nere syns p.g.a. När färdas på de mindre vägarna, längre från kusten, syns bitvis flera vindkraftverk sam-

man tidigt. Eftersom vindkraftverken på Laholmsslätten inte står i upplevs de som solitär-

grupper,

Man får ett intryck att Laholmsslätten är eller mindre täckt av verk om än glest. er. av mer Spontant kan förmoda att de hade upplevts färre de hade varit samlade i tydligt

man som om fattbara Den relativt höga tätheten gårdar gör det dock svårt att utveckla linjegrup-

grupper. av per.

Vindkraftverken på Laholmslätten nedan bildar grupp.

Hardeberga

Vindkraftverk höjdsträckning öster Lund vid Hardeberga Romeleåsen Riktat land-

om -

skap, grundtyp

Två enstaka vindkraftverk på Romeleåsens höjdrygg sett från väg 108, 5 km avstånd

Vindkraftverken är av olika modell, höjd och form. De står relativt lång ifrån varandra och upplevs två solitärer. Kraftverken framträder tydligt långt avstånd flera kilometer

som som siluett mot himlen Romeleåsens höjdrygg. På detta långa avstånd känns de inte dominerande. På närmare håll, när nalkas åsens fot, t utmed vägen framträder vind-

man ex Dalby-Lund

kraftverken inte lika markant. Sett därifrån finns ett krön mellan betraktaren och kraftverkens fot uppe på åsen, varför man inte tornens nedre del. Krönet bildas att åsens tvärsnitt har

ser av rombisk form med en relativt vidsträckt platå. Övergången mot den brantare sluttningen bildar ett avskärmande siktkrön betraktat nerifrån.

Kort inbördes avstånd mellan vindkraftverken skulle ha gjort att de hade lästs till

samman en

anläggning. I detta riktade landskap är det naturligast med en linje eller båge följer

som

höjdryggens tydliga riktning.

Sen från Dalbyvägen gömmer sig det istra vindkraftverket bakom åsens sluttning bilden

nedan.

Stockholms skärgård

Ett ensamt vindkraftverk står Utö i Stockholms skärgård grundtyp

-

Utö-vindkraftverk settfrån havet.

Pi nordvästra stranden avtecknar den sig mot öns skogiga bakgrund och himlen när man nilkas med båt. Skogshorisonten når högre än rotorns nedre När nalkas vind-

svep. man lcaftverket från land på ön, upptäcks inte vindkraftverket förrän är något hundratal

man

avstånd. Här är full skogtäckning bortsett från kustzon mellan 10 och 50 meter bred meters en

med mjuka klippor. Vindkraftverket står högst bergknalle i skogsbrynet.

upp en Transformatorhuset står väl dolt längre in i vegetationen. Vindkraftverket känns inte främmande och störande för naturupplevelsen. Därtill bidrar sannolikt en diskret markbehandling med det medvetna undanstoppandet transformatorn och frånvaron luftledningar. En

av av utökning till fler verk bör kunna ske i samlad längs öns linje, och bör inte breda ut

en grupp sig utanför ön.

Skärgårdskrafrverket sett inifrån öns skogsbryn.

Vindkrafrverket från söder i medljus

Ljudet från vindkraftverket uppfattas bara hundra knappt förnimbart

ca meter, g.a. vågbruset mot klipporna. Ändå är vinden särskilt stark. Den växlar

troligen mellan ca 5 och 8 sekund-

meter denna fotodag. En kort stund under besiktningstillfället mojnade vinden

och rotorn stannade.

Ett intryck är att ljudet upplevs naturlig del verkets samspel med

som en av skärgårdens

utpräglade väderförhållanden.

Kommentarer om enstaka vindkraftverk

Enstaka vindkraftverk som står utspritt upptar och påverkar visuellt mycket större arealer än vad samma antal vindkraftverk skulle ha gjort de hade stått samlat i gruppstation, och

om en ändå de i stort sett energiproduktion. Många enstaka vindkraftverk olika storlek

ger samma av

och fabrikat i synfält kan olämpligt hög komplexitet landskapsrummet.

samma ge

Enstaka placeringar utan hänsyn till möjlig framtida tillbyggnad med ytterligare vind-

en kraftverk kan låsa och blockera för ett effektivt utnyttjande vinden

upp av som naturresurs. Med enstaka vindkraftverk här när verk står så långt ifrån andra det inte läses

menas att sam-

man med andra till en upplevd gruppstation, utan tycker sig anläggning i varje

man se en egen vindkraftverk.

Om ett område har utrymme för flera vindkraftverk bör generellt sett inte utbyggnad ske enligt formen enstaka vindkraftverk. I sådana fall bör planering ske för flera vindkraftverk

en tillsammans oavsett utbyggnaden sker långsamt med vindkraftverk i I

som grupp om ett taget. Danmark släpps numera inte fram bygglov för enstaka vindkraftverk, utan exploatören

nya att kan uppvisa att fortsatt utbyggnad kan ske till

en grupp.

Par 2 vindkraftverk tillsammans - Två vindkraftverk i par kan betraktas som en I den övre bilden anläggning de är samma typ och storom av

uppnås hög helhet

lek, eftersom då läser ihop de båda man

och låg komplexi-

verken till en anläggning. Det ger högre heltet genom likadana het och lägre komplexitet de hade varit än om

vindkraftverk. I

olika, eftersom vi då hade haft att göra med den nedre bilden två typer formspråk hade associerat av som

är komplexiteten till två olika anläggningsprojekt. Efter-

högre och helheten strävansvärt är alltid att de båda kraftverken mindre, då verken bildar ett harmoniskt par. är olika stora, och Här redovisas exempel från Åstorp i NV antalet tarbinblad Skåne, från Kverrestad Österlen, från N. olika Och S. Örum Söderslätt och från Rynge

Söderslätts övergång mot mer böljande land-

skap.

Åstorp

Två vindkraftverk står ett slätten väster Åstorp grundtyp l. Betraktat från långt som par om

håll smälter de generellt sett väl in i landskapet med Söderåsen som rumsgräns i bakgrunden.

När horisontlinjen bakom ett torn utgörs höjdrygg sticker upp, så upplevs tornet av en som

välförankrat i rummet. En intressant, tidigare särskilt diskuterad observation av bildstudien

helhet är att väderstrecket och solens belysning tydliga skillnader i hur gruppen som ger

upplevs.

framträder med rumslig förankring. Solbelysningen kontrast mot den

Vindkraftverken ger

mörkare åsen betraktat från ca 3 km avstånd.

Frånvaro andra orienterande element i bilden och motljuskontrast kan uppfattas oroande

av Från denna vinkel inga andra riktningsgivande element eller rumsgränser skapar ori-

syns som entering. Bilden har också motljus. Det skapar kontrast. Turbinbladen kan nära håll ett

ge intryck av att svepa som en svart skugga över skyn, vilket instinktivt kan upplevas oroligt.

Nästa bild är tagen på 1-2 km avstånd. Storleksjämförelsen mellan vindkraftverk och kraftledning gör att verken ser stora ut.

Bilden nedan: Kraftledningar bakom vindkraftverken.medüusbild

Snedljus framhäver tornets runda form. Runda formuttryck upplevs ofta positivt. åsen i bakgrunden bidrar till förankring. I den nära skalan ansluter vindkraftverken på lagom avstånd till motorvägen, 200-250 väster väg E4. Det verkar lagom nära utan att kännas påträn-

m om gande, men ändå så nära att de står i ett visuellt samband med vägen riktningsgivande ele-

som

Alldeles intill går kraftledning parallellt med vindkraftverkens linje och förstärker rikment. en

tningen.

Intill Vindkraftverken står transformatorstationer, rör till intrycket i närmiljön och stör

som de linjer tornens möte med marken skulle ge.

rena som annars Kverrestad

På Österlen vid Kverrestad står två vindkraftverk enhet mycket nära gård. Detta ger

som en en

intryck funktionellt samband. Landskapet är öppet något böljande grundtyp 2 med ten-

av

denser att ett låglänt stråk blir riktningsgivande för det stora landskapsrummet.

Gårdsanläggningen med vegetation blir riktningsgivare för i den mer lokala skalan.