MÖD 2003:139

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2003-02-07 i mål nr M 336-01, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 551 86 JÖNKÖPING

2. Naturskyddsföreningen Jönköpings länsförbund, c/o LA

Ställföreträdare

Ordföranden LA

3. Bubs Godis AB, 556442-3662, Betavägen 4, 556 52 JÖNKÖPING

4. KC

5. BM

6. JC

7. US

8. JS

9. YS

KLAGANDE OCH MOTPART

Jönköping Energi AB, 556015-3354, Box 5150, 550 05 JÖNKÖPING

Ombud

Advokaten RL och jur. kand. MA

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till uppförande av och förbränning av avfall vid avfallskraftvärmeverket på Torsvik NV, Jönköpings kommun (SNI-kod 90.004-1) m.m.

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen avslår USs och JSs begäran om muntlig förhandling.

2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut under rubriken

Tillstånd på så sätt att tillståndet omfattar följande avfall.

a) De avfallsslag som anges i domsbilaga 1 till miljödomstolens dom, dock med undantag också för avfall som innehåller farliga klorsilaner (bilaga 2 till avfallsförordningen [2001:1063] 06 08 02) och uttjänta fordon (16 01 04).

b) Sådant avfall som anges i 5 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning. Förbränningen av sådant avfall får omfatta maximalt 900 ton per år.

3. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut under rubriken Villkor på följande sätt.

a) I villkor 3 om renat kondensat upphävs föreskriften om utsläppshalt för kvicksilver.

b) Villkor 4 ändras till följande lydelse.

Utsläpp från skorstenen skall lägst ske på nivå + 324 meter över havet enligt rikets höjdsystem RH 70.

c) Som ytterligare villkor föreskrivs följande.

12. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av avfall i förbränningsanläggningen under inga förhållanden fortsätta längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 50 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening, skall begränsningen till 50 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer.

4. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut under rubriken Uppskjutna frågor, första och sista styckena, på följande sätt.

I enlighet med 22 kap. 27 § miljöbalken skjuts frågan upp om vilka villkor som skall gälla för kvicksilver, kloridhalten respektive halten av ammoniumkväve. Bolaget skall utreda de tekniska och ekonomiska möjligheterna att ytterligare begränsa dessa utsläpp.

Till sista stycket läggs ytterligare en provisorisk föreskrift.

P4. Kvicksilverhalten i renat kondensat får vid utsläpp i Munksjön inte överstiga 0,001 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde.

5. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut under rubriken Igångsättningstid och föreskriver följande. Verksamheten skall ha satts igång senast vid utgången av år 2008. Om verksamheten inte har satts igång inom den tiden, förfaller tillståndet.

6. Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens domslut under rubriken Strandskydd och avslår Jönköping Energi AB:s ansökan om dispens.

7. Miljööverdomstolens inhibitionsbeslut den 12 juni 2003 skall inte längre bestå.

8. Miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att villkor 3 skall ändras så att även frågan om utsläppshalter av kvicksilver skjuts upp under en prövotid och att Jönköping Energi AB åläggs att under prövotiden utreda de tekniska och ekonomiska möjligheterna att ytterligare begränsa utsläppen av kvicksilver. Länsstyrelsen har vidare yrkat att villkor 4 skall förtydligas så att det klart framgår vid vilken markhöjd eller inom vilket höjdintervall skorstensfoten skall vara belägen. Länsstyrelsen har anfört att föreskriften om igångsättningstid bör lyda: ”Verksamheten skall ha satts igång senast vid utgången av år 2007, annars förfaller tillståndet.”

Naturskyddsföreningen Jönköpings länsförbund (föreningen) har yrkat att Jönköping Energi AB inte skall få tillstånd, att strandskyddsdispens inte skall ges och att miljökonsekvensbeskrivningen inte skall godkännas.

Bubs Godis AB, KC, JC, US och JS har yrkat att bolaget inte skall få tillstånd och att miljökonsekvensbeskrivningen inte skall godkännas. US och JS har begärt att muntlig förhandling skall hållas.

BM och YS har yrkat att bolaget inte skall få tillstånd.

Jönköping Energi AB (bolaget) har yrkat att tillståndsmeningen skall kompletteras med följande mening: ”Bolaget får vidare förbränna sådant avfall som anges i 5 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.” Bolaget har vidare yrkat att ett ytterligare villkor, nr 12, för verksamheten skall föreskrivas med följande lydelse: ”Förbränningsanläggningen får, vid haveri av renings- eller mätutrustning, driftstörningar eller i samband med tekniskt oundvikliga driftsstopp inte fortsätta att förbränna avfall under längre än fyra timmar i följd. Den sammanlagda driftstiden under sådana förhållanden får inte överstiga 50 timmar per år. I övrigt gäller vad som föreskrivs i naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning”. Därutöver har bolaget yrkat att igångsättningstiden förlängs till utgången av år 2008 och att Miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk utan att det vunnit laga kraft.

Parterna har, i huvudsak, bestritt varandras yrkanden.

Miljööverdomstolen har den 12 juni 2003 beslutat om inhibition.

Kommunstyrelsen och miljönämnden i Jönköpings kommun samt Naturvårdsverket och Fiskeriverket har yttrat sig till Miljööverdomstolen. Räddningsverket har fått möjlighet att yttra sig, men har avstått.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i Miljööverdomstolen anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen

Efter att ha tagit del av komplettering från bolaget avseende påverkan på Natura 2000-området är länsstyrelsens uppfattning att påverkan på Vättern från det enskilda utsläppet från kraftvärmeverket förutsätts bli så begränsad att tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken inte kan krävas.

Förutom det planerade utsläppet av avloppsvatten från kraftvärmeverket belastas Munksjön idag av flera stora utsläppskällor såsom Simsholmens avloppsreningsverk, Munksjö Papper AB och Munksjö Hygien AB. Dessutom tillförs stora dagvattenvolymer till sjön. Till detta skall läggas de föroreningar (kvick-silver och andra tungmetaller, dioxiner, PCB, PAH) som redan är inlagrade i sjöns sediment. Med tillgängligt kunskapsunderlag är det närmast omöjligt att uttala sig om den framtida påverkan på Vättern såsom Natura 2000-område som kan komma att uppstå som en följd av den samlade utsläppssituationen till Munksjön. Det kan inte uteslutas att den totala påverkan på Munksjön i framtiden kan bli så stor att den på ett påtagligt sätt kan komma att påverka Vättern såsom ett Natura 2000-område.

Mot bakgrund av att Munksjön avrinner till Vättern förefaller en haltökning av miljögifter i fisk i södra Vättern till följd av kraftvärmeverkets planerade utsläpp av processvatten sannolik, om inte tillskotten från andra källor skulle minska drastiskt. Om en tillförsel sker och/eller ett ökat utläckage från Munksjön uppkommer, blir följden ett tillskott av miljögifter till fisk i södra Vättern. Redan idag är halterna av PCB och dioxiner i fet fisk från Vättern så höga att förutom utfärdade konsumentrekommendationer det även kan bli aktuellt med avsaluförbud för vissa fiskarter. Länsstyrelsen ser som ansvarig miljömyndighet ett behov av att en samordning sker i bedömningen av de verksamheter som på olika sätt belastar Munksjön och indirekt Vättern. Belastningen på sjöarna måste därvid ses i sin helhet.

Vad gäller bolagets yrkande om tillstånd att förbränna farligt avfall enligt 5 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning så måste bolaget närmare precisera vilka avfallskategorier, med angivande av EWC- koder som kan bli aktuella att förbränna. Dessa avfallsslag kan innehålla PCB och andra halogenerade föroreningar. Länsstyrelsen kan acceptera att sådan förbränning sker under en prövotid av förslagsvis två år, men endast under förutsättning att bolaget under prövotiden förbinder sig att undersöka de ämnen som redovisats av länsstyrelsen vid miljödomstolen.

Beträffande utsläpp av föroreningar till luft och vatten i samband med tekniskt oundvikliga driftsstopp, driftsstörningar eller fel i renings- eller mätningsutrustning, bör ett sådant villkor införas. Vidare bör under prövotiden, under förutsättning att förbränning av farligt avfall enligt 5 § förordningen om avfallsförbränning medges, gälla att anläggningen inte får drivas vidare då samtliga reningssteg för rening av luft- respektive vattenutsläpp är tagna ur drift. I övrigt bör gälla att bolaget inte heller under några omständigheter får fortsätta att bränna avfall under längre tid än två timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden bör inte få överstiga 40 timmar per år. Motivet för den skärpta hållningen är att av bolaget redovisade spridningsberäkningar i den miljömedicinska utredningen visar att maximala föroreningskoncentrationer uppkommer över bostadsbebyggelsen över Barnarp. I kombination med påverkan från den starkt trafikerade E4-an bör belastningen från eventuella driftsstörningar hållas på lägsta möjliga nivå. Även risken för förorening av dag- och ytvatten med potentiell påverkan på Munksjön och Vättern bör beaktas.

Det är viktigt att utsläppen av kvicksilver till Munksjön hålls så låga som möjligt med hänsyn till sjöns miljömässiga status.

Vad gäller skorstenen bör, med hänsyn till de kuperade terrängförhållandena, klart anges vid vilken markhöjd eller inom vilket höjdintervall skorstensfoten skall vara belägen.

Föreningen

Miljökonsekvensbeskrivningen har betydande brister. Processvattnets inverkan på Vättern, som är ett Natura 2000-område, behandlas inte. Samrådet har varit otillräckligt, och egentligen har endast ett alternativ presenterats.

Avfallsvärmeverket har ett olämpligt läge i förhållande till det viktiga natur- och friluftsområdet Spånhult. Verket har också ett felaktigt läge i förhållande till bostadsområdet Barnarp. Genom den förhärskande vindriktningen kommer förbränningsgaserna från verket att gå mot detta område. Enligt översiktsplan

skall området dessutom byggas ut. Mellan avfallsvärmeverket och bostadsområdet går E4:an med tiotusentals fordon per dygn. Hur förbränningsgaserna samverkar med bilavgaserna har inte utretts, vilket borde ha gjorts.

Jönköpings hushållssopor uppgår till cirka 35 000 - 40 000 ton per år. Avfallsvärmeverket är dimensionerat för cirka 200 000 ton per år och är således överdimensionerat för kommunens behov. Det vore mer fördelaktigt att skicka kommunens hushållssopor till befintliga verk i t.ex. Norrköping, Linköping eller Göteborg än att bygga ett eget avfallsvärmeverk.

Det finns planer på att dra en naturgasledning från Gislaved till Jönköping. Detta kan vara ett alternativ till avfallskraftvärmeverket.

Vad gäller värmekulverten har denna inte behandlats i domen annat än på så sätt att strandskyddsdispens har meddelats för ledningsdragningen vid Hälltorpsdammen. Dispensen är inte närmare anknuten till någon karta. Domen måste anses brista i dessa avseenden.

Bubs Godis AB

Bubs Godis AB vill ha garantier för att Jönköpings kommun löser in fabriksfastigheterna till marknadsvärdet, om olägenheterna till följd av sopförbränningsanläggningen blir av sådan omfattning att tillverkningen måste flyttas.

KC

Trots att Vättern ingår i Natura 2000 belyses denna aspekt inte i miljökonsekvensbeskrivningen. Frågan aktualiserades först vid huvudförhandlingen vilket är anmärkningsvärt. Vättern är en sjö av riksintresse och även dricksvattentäkt för kommunen. De kloridmängder som skulle släppas ut i Vättern har ansetts vara oacceptabla. Bolaget har förklarat att det inte finns ekonomiska resurser till uppförande av reningsverk. Ändå tror bolaget nu att man skall kunna komma ned till 0,5 g/l, men har inte talat om hur. När man konstaterat att medelhalten av dioxin i Vättern är lägre än EU:s gränsvärde så har man räknat på medelvärde för både Vänern och Vättern, dvs. inte enbart för Vättern. Senast i december 2004 skall gränsvärdena för dioxinlika PCB:er räknas in och då kommer troligen röding, lax och öring att ligga högt över gränsvärdena. Den totala påverkan på Munksjön finns inte redovisad någonstans.

BM

Vättern är ett Natura 2000-område och måste skyddas. Det finns en överkapacitet på sopförbränningsanläggningarna inom närliggande län. För värme till fjärrvärmenätet kan också ifrågasättas om det inte finns andra alternativ som är mer miljövänliga och kanske mer lönsamma. Det måste vara fel att placera skorstenen på anläggningens lägsta punkt. Skorstenen borde, för bästa spridning, placeras så högt som möjligt.

JC

Vättern är ett Natura 2000-område och skall därför prioriteras. Natura 2000-frågan nämns över huvud taget inte miljökonsekvensbeskrivningen. Det finns redan ledig förbränningskapacitet i närheten och att då förlägga den aktuella anläggningen i Vätterns närhet är inte att prioritera miljön. Ett förbränningsverk för sopor är heller inte det mest miljövänliga alternativet att lösa fjärrvärmefrågan på. Av kretsloppspropositionen framgår att regeringen vill sätta hårdare press för att uppfylla avfallshierarkin. I första hand skall mängden sopor minskas. I andra hand skall återvinning ske. Först om detta inte är möjligt skall deponering och förbränning ske. Regeringen har tillsatt en utredning för att eventuellt införa beskattning på avfallsförbränning, detta för att minska utbyggnadstakten.

Vid prövningen bör försiktighetsprincipen tillämpas och EU:s ramdirektiv för vatten beaktas. De fiberbankar som finns i Munksjön innehåller stora mängder PCB-kongener, och att dessa skulle läcka ut i Vättern är inte otroligt. Att då öka mängden dioxiner och furaner i Vättern, med en omsättningstid av vattnet på 60 år, kan inte anses vara en liten risk. Det finns inte i villkoren några gränsvärden för PCB:er. Inte heller finns det gränsvärden för andra prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv. Rödingen från Vättern har idag exportförbud pga. för höga dioxinhalter. Eftersom halterna av miljögifter redan idag är höga, borde inget ytterligare utsläpp bli tillåtet innan man tagit bort de gamla utsläppskällorna.

US och JS

Den miljökonsekvensbeskrivning som bolaget gett in har allvarliga brister och borde ha kompletterats ytterligare. Särskilt allvarligt är att Vättern inte anges som recipient för kondensvattenutsläpp. Vättern är ett Natura 2000-område och skall därför prioriteras. Detta nämns inte i miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget har inte visat att Vättern inte kommer att skadas. Det är viktigt med en helhetssyn på samtliga utsläpp i Munksjön. Även hälsoutredningen är bristfällig. Inom två år kommer det att dras en stor gasledning söderifrån till Torsvik för vidare fortsättning till Nässjö; detta är ett mycket intressant alternativ till värmekälla. Miljööverdomstolen bör hämta in kompletterande utredning till miljökonsekvensbeskrivningen om hälsoeffekter och lokalisering.

HS, VD för Jönköpings Energi, och JK, avdelningschef vid tekniska kontoret i Jönköpings kommun, bör höras på nytt i Miljööverdomstolen. De har inte kunnat bevisa sina påståenden att det ursprungligen funnits 22 alternativa lokaliseringar. Vidare behöver de höras om varför närboende inte blivit informerade i tid och om var på tomten byggnaden och skorstenen skall anläggas.

YS

Miljödomstolen har inte bedömt utsläppen i Vättern med hänsyn till att denna utgör ett Natura 2000-område. Ytterligare tillförsel av t.ex. klorider och ammoniumkväve rimmar illa med Natura 2000. Ökade krav bör ställas, och helst bör tillförseln av dessa ämnen till Vättern helt förbjudas. Redan i dag avråds från förtäring av bl.a. lax fångad i Vättern. En ytterligare sopförbränningsanläggning bör heller inte tillåtas eftersom det råder brist på brännbart avfall.

Bolaget

Tillåtlighet

Bolaget avser att leda det renade processvattnet till Munksjön som således är verksamhetens recipient. Under processen i miljödomstolen fördes, oaktat att Munksjön är verksamhetens recipient, omfattande diskussioner kring Vättern och det faktum att delar av Vättern är skyddade såsom Natura 2000-områden. Det framgår av den sammanställning och de förtydliganden som bolaget gjort att det är uppenbart att verksamheten inte påverkar miljön i Vättern som ett Natura 2000-område.

I vattenvårdsförbundets rapport angående miljögifter i fisk från Vänern och Vättern konstateras att medelhalten av PCDD/PCDF i den fisk som analyserats är signifikant lägre än EU:s nuvarande gränsvärde samt att halten PCB ligger lägre än Livsmedelsverkets gränsvärde. Det kan noteras att de fiskar som utpekas som känsliga för dioxiner (sik och öring) inte är föremål för Natura 2000-skydd. De fiskarter som skyddas genom Natura 2000, nissöga och stensimpa, torde inte påverkas av eventuella utsläpp av dioxiner och PCB, då dessa fiskarter inte är s.k. feta fiskar och därigenom inte på samma sätt ackumulerar dessa ämnen. Enligt Naturvårdsverkets vägledning utgör inte dioxiner del av de skyddade arternas hotbild. Frågan om dioxiner har även utretts i en kompletterande miljökonsekvensbeskrivning avseende utfyllnad och anläggande av brostöd i Munksjön. Utredningen kan tolkas som att tillförseln av dioxin till Vättern genom deposition åtminstone har varit förhållandevis stor. I utredningen anförs att det inte med säkerhet kan konstateras att Munksjön utgjort en betydande källa för dioxiner till Vättern jämfört med deposition och utsläpp från Aspa Bruk.

Vad gäller anläggningens dimensionering behöver den nuvarande basproduktionsanläggningen, som är över 40 år gammal, bytas ut. Ansökan är därför utformad med beaktande av behovet av värme för uppvärmning till Jönköpings fjärrvärmenät, med hänsyn tagen till behovet av omhändertagande av avfall.

Bolagets ansökan omfattade de avfallskategorier som framgår av bilaga 1 till miljödomstolens dom. Därutöver ansökte bolaget om att få behandla även sådant avfall som anges i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall, artikel 3 (2) a - b, (motsvaras av 5 § förordningen [2002:1060] om avfallsförbränning). Av miljödomstolens dom framgår inte att avsikten varit att inte bifalla bolagets ansökan i denna del.

Bestämmelserna i 5 § omfattar avfallsslag som, trots att de klassas som farligt avfall, har konstaterats vara lämpliga för förbränning tillsammans med vanligt avfall. Bestämmelsens syfte är att de regler som avser hantering och förbränning av farligt avfall inte skall tillämpas på dessa avfallsslag. Det saknas därför grund att föreskriva om särskilda villkor eller prövotid för hantering av dessa avfallsslag. Såvitt bolaget idag kan bedöma skulle vid avfallsvärmekrafverket kunna förbrännas maximalt 1 000 m3 av dessa avfallsslag per år, vilket motsvarar cirka 900 ton.

Avfall som innehåller farliga klorisaner och uttjänta fordon finns med bland de avfallsslag som miljödomstolens tillstånd omfattar, men bolaget har inte för avsikt att förbränna dessa.

Onormala driftsförhållanden

Det är lämpligt att reglera frågan om vad som skall gälla vid driftsstörningar genom ett tillkommande villkor. Bolaget accepterar att - i stället för av Naturvårdsverkets i NFS 2002:28 föreskrivna 60 timmar - tiden begränsas till 50 timmar per år. Vad gäller varje enskilt tillfälle är den tid som föreskrivs av Naturvårdsverket, fyra timmar, kort men väl avvägd. En begränsning till två timmar är inte miljömässigt motiverad. Vid varje omstart av avfallspannorna används olja som bränsle för att erhålla erforderliga 850 grader innan avfall kan användas som bränsle. Olja är ett fossilt bränsle och ger mer påverkan på växthuseffekten än förbränning av avfall. Driftstopp med omstart bör därför undvikas. Tillgänglig erfarenhet visar dessutom att två timmar är en mycket kort tid för att kunna justera inställningarna och komma till rätta med eventuella driftsproblem. Vidare är det svårare att upptäcka och åtgärda felen med avstängda pannor.

Kvicksilver

Vad gäller kvicksilver är det av miljödomstolen föreskrivna villkoret lågt, 1 µg/l. Villkor för utsläpp av kvicksilver ligger vanligen kring 3-6 µg/l. Det är därför inte motiverat med prövotid även för kvicksilver. Frågan överlämnas dock till Miljööverdomstolen.

Skorstenshöjd

Bolaget avser att placera skorstenen på marknivå + 204 meter över havet enligt rikets höjdsystem, RH 70. Ingen nedschaktning kommer att ske. Utsläppen kommer således att ske på + 324 meter över havet. Bolaget har inga invändningar mot att villkor 4 justeras enligt följande: Utsläpp från skorstenen skall lägst ske på nivå + 324 meter över havet enligt rikets höjdsystem.

Igångsättningstid

Såvitt bolaget förstår överensstämmer länsstyrelsens förslag avseende igångsättningstid med miljödomstolens föreskrift. Något behov av att justera ordalydelsen föreligger därför inte. Med hänsyn till Miljööverdomstolens förordnande om inhibition bör dock tiden för när verksamheten senast skall ha satts igång bestämmas till utgången av år 2008.

Verkställighet

Behovet av annan avfallsbehandlingskapacitet än deponering är i det närmaste akut. Processen med att upphandla anläggningen sker parallellt med Miljööverdomstolens handläggning. Bolaget har slutit vissa preliminära överenskommelser med leverantörer och riskerar, under förutsättning att Miljööverdomstolen beslutar att i huvudsak bifalla bolagets ansökan, hamna i en ogynnsam omförhandling av priser m.m. om ett sådant beslut dröjer. För att undvika ytterligare fördröjningar bör anspråket få tas i anspråk utan att det vunnit laga kraft.

Strandskydd

För att kunna leverera värmen från anläggningen till fjärrvärmenätet behöver en fjärrvärmekulvert anläggas. Bolaget har gjort en omfattande utredning avseende ledningsdragningen. Utredningen visar att under anläggningstiden kommer ett visst intrång att göras i naturmiljön med då kulverten färdigställts kommer endast ett litet område att tas i anspråk för drift och underhåll. Den allmänna tillgången till området bedöms öka till följd av kulvertdragningen, något som gagnar det allmänna friluftslivet och skogsbruket. Bolaget har inlett arbetet med en erforderlig arkeologisk utredning vilken kommer att avslutas innan kulvertdragningen slutligen bestäms.

REMISSYTTRANDEN

Kommunstyrelsen

Det har inte framkommit några nya sakskäl som motiverar ett ändrat ställningstagande i tillåtlighetsfrågan. De aktuella utredningarna visar att etableringen av avfallsvärmeverket inte medför något hot mot Vätterns status som Natura 2000-objekt. Huvuddelen av de tekniska detaljfrågorna i villkoren för tillståndet regleras i gällande generella förordningar och anvisningar varför det kan ifrågasättas om särskilda villkor skall behöva utfärdas. Sammantaget har inte framkommit något som bör föranleda ändring av miljödomstolens dom.

Miljönämnden

Det har inte framkommit några nya sakskäl som motiverar ett ändrat ställningstagande i tillåtlighetsfrågan. Miljönämnden tillstyrker länsstyrelsens överklagande. Bolaget bör ange vilka EWC-koder som blir aktuella om förbränning av avfall som anges i 5 § förordningen om avfallsförbränning skall ske. Om sådant avfall skall förbrännas, bör en prövotid på två år föreskrivas. Under prövotiden bör med hänsyn till avfallsslagen aktuella ämnen i utsläpp till luft och vatten mätas så att representativa halter under olika driftsförhållanden erhålls. Efter prövotiden bör bolaget lämna in en prövotidsredovisning till Miljööverdomstolen varefter en slutlig prövning bör göras. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridanden av utsläppsgränsvärden bör anläggningen få drivas vidare under högst två timmar i följd. Dessutom bör den sammanlagda driftstiden under sådana driftsförhållanden inte få överstiga 40 timmar per år. Vidare bör anläggningen inte få drivas då samtliga reningssteg för utsläpp till luft eller vatten är ur drift.

Naturvårdsverket