MÖD 2004:15

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-06-20 i mål nr M 245-01, se bilaga A

KLAGANDE

JT

Ombud

LR

MOTPART

Malmö Stad, 205 80 MALMÖ

Ombud

Stadsjuristen HL

SAKEN

Skadestånd enligt 32 kap.miljöbalken

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.

2. JT skall ersätta Malmö Stad för dess rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med tjugofemtusen (25 000) kr avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

__________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

JT har begränsat sin talan i Miljööverdomstolen till att avse ersättning för reparation av byggnaden på sin fastighet. Han har till följd härav yrkat att Malmö Stad skall förpliktas utge ersättning till honom med 593 750 kr inklusive moms. Han har vidare yrkat att han skall befrias från skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnader i miljödomstolen samt yrkat ersättning för sina egna rättegångskostnader i miljödomstolen och i Miljööverdomstolen.

Malmö Stad har yrkat att Miljööverdomstolen skall fastställa miljödomstolens dom och förplikta JT att utge ersättning för stadens kostnader i Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen har med parternas medgivande avgjort målet utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN MILJÖÖVERDOMSTOLEN

JT har åberopat samma grunder och omständigheter samt samma bevisning som vid miljödomstolen. Han har hänvisat till vad han tidigare har anfört och tillagt i huvudsak följande.

Vad gäller trafikfrekvensen på Kalkbrottsgatan har planeringsavdelningen vid Malmö Stad uppgett en trafiktäthet på 8 394 fordon per dygn. Denna mätning är gjord mitt på dagen och omfattar inte den täta morgon- och kvällstrafiken. En mer realistisk beräkning av hela dygnstrafiken ger en trafiktäthet på 10 000 –10 100 fordon per dygn vilket även inkluderar den tunga trafiken på grund avbyggandet av Öresundsbron. Denna del av trafiken på Kalkbrottsgatan utgörs med största sannolikhet av 2 400-2 424 fordon per dygn.

Skadorna på fastigheten beror inte på ålder eller underhåll. Fastigheten är belägen 9,7 meter från körbanan, varav 4 m är fastighetens egen mark och resterande utgörs av gräsmatta, cykelled och trottoar. Gatan var före den planerade byggnationen av Öresundsbron belagd med gatsten sedan 1950. År 1998 ersattes gatstenen av asfalt. Eftersom hela denna del av Malmö Stad förmodligen ligger på någon form av lerbotten hade det varit nödvändigt att utföra mer djupgående underlagsarbeten. En lerbotten fortplantar vibrationerna fortare och kraftigare än andra jordmåner. Gällande hastighetsbegränsning på gatan, 50 km/tim, respekteras inte. Att sättningar i marken förekommit kan lätt konstateras genom att den parkering och utkiksplatå som iordningställts av Malmö Stad har måst stabiliseras och utökas. Gatubeläggningen måste bytas ut för att minska de starka vibrationer som orsakar besvär för fastighetsägaren.

Enligt en besiktning den 31 juli 2002 skulle det kosta 475 000 kr att återställa fastigheten i sitt fulla skick. – Den första ombyggnaden av gatan startade 1998. Därefter släpptes all trafik på, både avseende broprojektet och ordinarie trafik. Då ombyggnaden inte gjorts med tanke på den gamla vägens underliggande bärlag började det omedelbart synas sprickor i asfalten. Vid reparation den 2 november 2002 ersattes bara ytlagret.

Han har konstaterat nya sprickor. Staden planerar nybyggnation av hyresfastigheter och villor i anslutning till Kalkbrottsgatan. Rivningsarbeten har utförts vilket har lett till skakningar i samtliga fastigheter runt omkring.

Malmö Stad har åberopat samma grunder och omständigheter samt samma bevisning som vid miljödomstolen samt anfört följande.

Som framgår av domen har staden låtit civilingenjören PJH undersöka sprickorna i huset. Han har i sitt utlåtande och vittnesförhör ansett att det är helt uteslutet att den påtalade trafikbelastningen på Kalkbrottsgatan är orsaken till sprickorna i huset. H påpekar också att huset ligger en kilometer från kalkbrotten i Limhamn, där man fram till december 1993 aktivt sprängde i dagbrotten. Han påstår inte att denna aktivitet har orsakat sprickorna men menar att det måste vara en mycket större vibrationsbelastning på huset än den påtalade trafiken. Genom PJHs utlåtande och vittnesförhör, där han anger möjliga orsaker till sprickorna, får det anses klarlagt varför sprickorna har uppstått i JTs hus. JT har inte kunnat visa att sprickorna i huset orsakats av trafiken på Kalkbrottsgatan.

Den muntliga bevisningen har förebringats genom uppspelning av ljudbanden.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

JTs yrkande avser skador som inträffade innan miljöbalken trädde i kraft. Miljööverdomstolen har därför, såvitt avser de materiella reglerna i målet, att tillämpa miljöskadelagen (1986:225). Med hänsyn till att de regler i 32 kap.miljöbalken som åberopats i detta mål har sin motsvarighet i miljöskadelagen saknar det praktisk betydelse att miljödomstolen har tillämpat miljöbalken.

Av utredningen i målet framgår att det finns ett stort antal sprickor i byggnaden på JTs fastighet. Det finns enligt Miljööverdomstolen flera tänkbara orsaker till sprickorna. En kan vara husets ålder och byggnadssätt, en annan att trafiken på Kalkbrottsgatan orsakat vibrationen i byggnaden eller sättningar i byggnadens grund.

Någon närmare utredning om grundförhållandena på JTs fastighet eller i omgivningarna har inte lagts fram i målet. Någon säker slutsats kan därför inte dras om trafiken gett upphov till sättningsskador på byggnaden. Inte heller beträffande de andra skadeorsakerna kan någon säker slutsats dras av den utredning som presenterats i målet. Miljööverdomstolen finner därför att JTs inte har gjort övervägande sannolikt att skadorna i byggnaden på hans fastighet har orsakats av vibrationer på grund av trafik på Kalkbrottsgatan. Hans överklagande skall därför avslås och miljödomstolens dom fastställas.

Vid denna utgång skall JT ersätta Malmö Stad för dess kostnader i målet.

Malmö Stad har yrkat ersättning för ombudsarvode med 55 000 kr. Miljööverdomstolen anser, med hänsyn till målets omfattning i Miljööverdomstolen och den här gjorda arbetsinsatsen, att Malmö Stad som ersättning för ombudsarvode får anses gottgjord med skäliga 25 000 kr.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2004-04-15.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Roland Halvorsen, referent, och miljörådet Inge Bodin samt hovrättsassessorn Charlotte Håkansson. Enhälligt.

___________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KÄRANDE

JT

Ombud: Advokaten MM,

SVARANDE

Malmö Stad

205 80 MALMÖ

Ombud: Stadsjuristen HL,

SAKEN

Skadestånd enligt 32 kapmiljöbalken

___________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen lämnar käromålet utan bifall.

2. JT skall ersätta Malmö stad dess rättegångskostnader i miljödomstolen med sammanlagt etthundrafyratusensjuhundrafyrtiosex (104.746) kr, varav 57.600 kr utgör ombudsarvode.

På ersättningsbeloppet skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 juni 2002 till dess betalning sker.

__________

YRKANDEN M M

Yrkanden

JT har yrkat att Malmö stad förpliktas att till honom betala skadestånd enligt 32 kapmiljöbalken med 1.432.500 kronor jämte ränta jämlikt 6 § räntelagen från den 7 augusti 2001 tills betalning sker. Vidare har JT yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i miljödomstolen.

Malmö stad har bestritt yrkandena. Såsom i och för sig skälig ersättning för att åtgärda befintliga sprickor i byggnaden har Malmö stad vitsordat ett belopp av 100.000 kr. När det gäller kostnader för att vidta bullerbegränsande åtgärder har Malmö stad inte kunnat vitsorda något belopp.

Malmö stad har för egen del yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Kärandens sakframställning

JT har till närmare utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

JT är sedan 1970 ägare till villafastigheten Malmö Sågfisken X. Fastigheten är belägen vid Kalkbrottsgatan i stadsdelen Limhamn. Avståndet mellan vägbanan och huskroppen är cirka 10 meter. Kalkbrottsgatan är på den aktuella sträckan sedan 1998 s k "Miljöprioriterad gata" enligt beslut av Malmö Stad.

Fordonstrafiken på Kalkbrottsgatan är en verksamhet som bedrivs av den ansvariga väghållaren Malmö Stad.

Sprickbildning

Under sommaren 1997 upptäckte JT att fastigheten på flera ställen uppvisade sprickor som inte tidigare funnits, utan hade uppkommit under den senaste tiden. Utredning avseende sprickors förekomst och uppkomstmekanism har utförts av Projekt och Byggadm. Arne Håkansson AB.

Arbetena med byggandet av den närbelägna Öresundsbron och dess anslutningsvägar inleddes 1994. Under tiden fram till juni 2000 användes Kalkbrottsgatan för tung trafik norrifrån till och från byggarbetsplatserna. Vissa dagar passerade till exempel cirka 80 betonglastade lastbilar till och från brofästet med sin last på Kalkbrottsgatan. Under en period av sommaren 1997 var Bunkeflovägen, en alternativ färdväg, avstängd på grund av brobyggnadsarbeten, vilket gjorde att alternativ färdväg helt saknades under denna period. Besökande till utsiktsplatsen vid brofästet hänvisades också under 1997 och därefter till Kalkbrottsgatan, sedan tillfarten över Strandgatan stängts. Kalkbrottsgatan är också matargata för boende i Bunkeflostrand och Klagshamn. På Kalkbrottsgatan går en lokaltrafikbusslinje.

Vägbanan var vid denna tid av äldre konstruktion, med ytbeläggning av gatsten. Av Arne Håkanssons utredning framgår att gatan var underdimensionerad för modern tyngre trafik och att den under sommaren 1997 företedde ett flertal skador på grund härav. Vägbanan har omkonstruerats och försetts med asfaltbeläggning under sommaren 1998.

Det förtjänar i sammanhanget anmärkas, att Malmö Stad genom Miljöförvaltningen i tjänsteskrivelse 951218, upprättad av Ola Gustafsson, redovisat trafikbullermätning vid Kalkbrottsgatan med en trafikintensitet på 6920 fordon, varvid uppmätts 68 dB dygnsekvivalent bullernivå. I tjänsteskrivelsen påpekar förvaltningen att någon trafikökning på den aktuella gatan för närvarande inte bör tillåtas, samt att detta särskilt gäller tunga fordon. Trafikvolymen har det oaktat fortsatt att öka, vilket framgår av mätningsprotokoll. Åtgärder mot buller och skakningar har vidtagits först genom ovan berörda åtgärder under sommaren 1998.

Malmö Stad har således

1. underlåtit att på lämpligt sätt dimensionera och konstruera Kalkbrottsgatan för aktuell trafikvolym,

2. underlåtit att utfärda förbud mot tung trafik på Kalkbrottsgatan,

3. underlåtit att utfärda föreskrift om buller och skakningsreducerande hastighetsbegränsning på Kalkbrottsgatan, samt

4. underlåtit att i tid reparera Kalkbrottsgatan, då den skadats.

Genom de underlåtna åtgärderna har Malmö Stad uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat skador p å den aktuella fastigheten.

Fastigheten har skadats genom sättningar i en del av fastigheten varjämte sprickor uppkommit på flera ställen. Av åberopat utlåtande jämte bilagor, upprättat 971014, jämte komplettering 990314, båda upprättade av Projekt & Byggadm. Arne Håkansson AB, framgår att samband föreligger mellan av trafiken på Kalkbrottsgatan orsakade vibrationer och sprickorna i fastigheten samt att kostnaden för att åtgärda uppkomna skador uppgår till kronor 1.075.000 inklusive moms.

Uppkomna sprickor och därav följande reparationsbehov samt beräknade kostnader för bullerdämpande åtgärder har medfört att taxeringsvärdet för fastigheten av Skattemyndigheten har sänkts från 766.000 kronor till 500.000 kronor.

Bullerbelastning

Den stora trafikvolymen har medfört att fastigheten utsätts för mera buller än vad som är acceptabelt. Trafikvolymen uppmäts numera regelmässigt till höga värden. Malmö stads slutsatser av gjorda bullermätningar har fel aktiga förutsättningar, bland annat såvitt avser mängden tunga fordon, vilket framgår av Arne Håkanssons kompletterande utlåtande 990314 jämte bilagor. Behov av bullerskyddande åtgärder föreligger tillika för inomhusmiljöns normenlighet. Av utlåtandet framgår att kostnaden för sådana åtgärder uppgår till 357.500 kronor inklusive moms.

Kalkbrottsgatan är den enda förbindelsen mellan Bunkeflostrand - Klagshamn och Malmö stads sydvästra delar. Malmö Stad planerar för utökning av antalet boende i Bunkeflostrand/Klagshamn, varför trafikvolymen kan förväntas öka framgent.

Buller och övrig trafikpåverkan gör boendemiljön ohälsosam. JT har till följd härav drabbats av hörselstörningar, tinnitus, högt blodtryck och hjärtbesvär.

Kärandens bevisning

JT har som skriftlig bevisning åberopat utlåtande 1997-10-14 av Arne Håkansson AB (aktbilaga 1 bilaga 2), kompletterande utlåtande 1999-03-14 av Arne Håkansson AB (aktbilaga 1 bilaga 6), bullermätningar utförda av miljöingenjören Ola Gustafsson (aktbilaga 1 bilaga 3), taxeringsbevis (aktbilaga 1 bilaga 7), broschyr från Malmö stad (aktbilaga 1 bilaga 1), läkarintyg (aktbilaga 1 bilaga 8/1-3), fotografier (aktbilaga 1 bilaga 5) samt mätningsprotokoll (aktbilaga 1 bilaga 4).

Som muntlig bevisning har JT åberopat fritt partsförhör med sig själv samt vittnesförhör med besiktningsmannen Arne Håkansson.

Svarandens sakframställning

Malmö stad har till utveckling av sin talan anfört bland annat följande.

Malmö stad bestrider att man i egenskap av väghållare har handlat vårdslöst med hänsyn till uppmätt redovisad trafikbelastning på Kalkbrottsgatan. Trafiken har varit sådan, med hänsyn till rådande omständigheter, att de boende längs Kalkbrottsgatan och många andra gator, skäligen får tåla ett visst ljud från trafiken. Malmö stad åberopar vidare att det saknas adekvat kausalitet mellan trafikbelastningen på Kalkbrottsgatan och skadorna i huset samt bestrider att den påstådda bullernivån är av sådan art att den orsakar ett ohälsosamt boende.

Det finns inget som helst samband mellan skadorna på JTs fastighet och trafiken på Kalkbrottsgatan. Kommunen har låtit civilingenjören Per- Johan Hansson, Byggnadsundersöknings AB i Malmö, titta på sprickorna och han har avgett ett utlåtande redan 1998 och därefter gjort en komplettering i form av en en okulärbesiktning. Hansson anser det helt uteslutet att den påtalade trafikbelastningen på Kalkbrottsgatan är orsaken till de påtalade bristerna. Hansson påpekar också att fastigheten ligger en kilometer från kalkbrottet i Limhamn, där man fram till december 1993 aktivt sprängde i dagbrottet. Han påstår inte att denna aktivitet har orsakat sprickorna men han säger att det måste vara en mycket större vibrationsbelastning på fastigheten än den påtalade trafiken. Varför sprickorna har uppstått anger han i sitt utlåtande. - När det gäller buller har civilingenjören Klara Göransson överlämnat ett utlåtande i vilket hon bland annat redovisar vad som är skillnaden mellan ljud och markvibrationer och stamljud. Mätresultatet som JT har åberopat indikerar att vägtrafiken inte orsakat några kännbara eller skadliga vibrationsnivåer. I en tabell har Göransson omräknat det tal man fått vid mätningarna till känseltröskeln och anger det i mm/sek. Hon anger vidare att det uppmätta ligger mellan 0,00 – 0,04 mm/sek. Känseltröskeln för människan, enligt de normer som finns, ligger på 0,1-0,3 mm/sek, det är alltså en faktor på 10 däremellan. Skaderisken anges ligga på 5 mm/sek alltså 100 ggr mer än den uppmätta. - Det är gjort bullermätningar vid fyra olika tillfällen. När man mäter decibel mäter man ekvivalentnivån utomhus vid fasaden. Den 15 september 1998, efter anmärkningen på den tunga trafiken, gjorde miljöförvaltningen en efterföljande mätning. Man fann då att det var 63 dB(A). Gatukontoret har den 30 november 1998 gjort en mätning med anledning av att JT ansökt att få sina fönster utbytta. Där framgår det att ljudnivån uppmätts till 62-63 dB(A). Enligt Malmö kommuns riktvärden för befintlig vägtrafik, bör riktvärdet 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasaden normalt inte överskridas. Ingen gång sedan 1998 har detta överskridits.

Per-Johan Hansson har i sitt tidigare omnämna yttrande redovisat tänkbara förklaringar till sprickbildningarna. Aktuell fastigheten är byggd av lättbetong och Per-Johan Hansson anger fem orsaker till varför det uppstår sprickor i fasader byggda i lättbetong. Den första är fuktbetingade rörelser, lättbetong sväller vid uppfuktning och krymper vid uttorkning, då kan man få sprickor mellan lättbetongblockets fogar både horisontellt och vertikalt. Den andra är termiska rörelser, uppvärmning som utvidgar och kyla som drar ihop, då kan man få sprickor som liknar de fuktbetingade rörelserna och det följer fogarna. Den tredje är spänningsansamlingar vid anslutning mellan väggar och rörelser som är orsakade av lastupptagningar, stommen ska bära upp. Byggnaden uppfördes för nästan 30 år sedan och vad han har kunnat se har det inte gjorts omtapetsering eller målning. Enligt en lättbetonghandbok från 1967 rekommenderade man inte att ett armerat nät skulle spikas in i lättbetongen, vilket man gör i nu tillämplig handbok från 1980. Genom att sätta upp armerat nät uppstår inte sprickorna i vare sig fogarna horisontellt eller vertikalt. Det aktuella huset har inte armerat nät påspikat utom i en del av garaget. Enligt Hansson beror sprickbildningarna på byggnadsmaterialet inte på skakningar och buller.

Svarandens bevisning

Malmö stad har som skriftlig bevisning åberopat utlåtande av Per-Johan Hansson över teknisk undersökning av sprickor i fastigheten (aktbilaga 9), uppföljande bullermätningar vid Kalkbrottsgatan 99 utförda av Ola Gustafsson (aktbilaga 10), bullermätning 1998-11-27 utförd av Rickard Johansson (aktbilaga 11) samt utlåtande 2001-10-01 över ljud och vibrationer m m av Clara Göransson.

Malmö stad har som muntlig bevisning åberopat vittnesförhör med civilingenjören Per-Johan Hansson, civilingenjören Clara Göransson, avdelningschefen Jan Ramqvist samt gatuingenjören Lars Bengtsson.

DOMSKÄL

Genom utredningen i målet har framkommit att byggnaden på JT fastighet har sprickbildning och sprickorna är av varierande omfattning och ålder. Detta har även kunnat konstateras vid den av miljödomstolen företagna synen på fastigheten. Vidare är utrett att Kalkbrottsgatan har en trafikfrekvens som får anses normal i förhållande till vägens konstruktion och dess karaktär av genomfartsled. Vidare har företagna bullermätningar givit vid handen, att de uppmätta ljudnivåerna regelmässigt ligger inom det normvärde som antagits av Malmö stad.

Enligt 32 kap 1 § miljöbalken utgår skadestånd för skador som verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning. Av förarbetena till miljöskadelagen, som föregick den nuvarande regleringen i 32 kapmiljöbalken, framgår att användningen av rörliga störningskällor såsom transportmedel i princip föll utanför lagens tillämpningsområde. Som undantag nämndes störningar från rörliga transportmedel som har sådan anknytning till en fastighet att den kan anses som ett led i verksamheten på fastigheten. Som exempel nämndes dels flygtrafik som anses ha sådan anknytning till verksamheten på en flygplats att flygplatsinnehavaren kan hållas ansvarig för de olägenheter som flygtrafiken föranleder på omgivningen och dels biltrafik som anses ha sådan anknytning till vägen att väghållaren kan hållas ansvarig för de olägenheter som förorsakas av biltrafiken.

Vad först gäller frågan om orsaken till sprickorna i byggnaden på JTs fastighet anser miljödomstolen att JT genom den åberopade utredningen inte i erforderlig mån förmått visa att sprickorna förorsakats av trafik på Kalkbrottsgatan under tiden för byggnationen av Öresundsbron. Käromålet skall därför lämnas utan bifall i denna del.

JT har till stöd för sitt yrkande om ersättning för bullerbegränsande åtgärder gjort gällande att ljudemissionerna från trafiken på Kalkbrottsgatan gör boendemiljön ohälsosam. Upplevelsen av ljudemissioner kan naturligtvis gestalta sig mycket olika för olika individer varvid ett flertal faktorer kan tänkas spela in. Emellertid måste en bedömning av frågan huruvida en boendemiljö skall anses vara ohälsosam eller ej göras utifrån helt objektiva kriterier. Sålunda har man i Malmö stad antagit ett riktvärde på 65 dB(A) såsom gräns för vad som skall tolereras. Även om man kan ha synpunkter på lämpligheten av just denna nivå måste man ändå utgå från detta riktvärde när man skall bedöma vad de boende i Malmö skall anses vara skyldiga att tåla. Med beaktande av resultatet av gjorda bullermätningar vid JTs fastighet överstiger inte bullernivåerna mer än i ett enda fall den stipulerade gränsen. Oaktat JT säger sig uppleva trafiken på Kalkbrottsgatan som mycket störande, till och med i den grad att hans hälsotillstånd menligt påverkats, föreligger således ej någon grund att ålägga Malmö stad en skyldighet att bekosta några bullerbegränsande åtgärder på JTs fastighet. Således kan käromålet inte heller vinna bifall i denna del.

Vid denna utgång i huvudsaken skall JT förpliktas att ersätta Malmö stad dess rättegångskostnader i miljödomstolen. Tvist råder inte när det gäller skäligheten i och för sig av den av Malmö stad yrkade ersättningen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga

Överklagande senast den 11 juli 2002

På miljödomstolens vägnar

Jonny Boo Roger Carlsson Ödmark

---------------------------------

I denna dom har deltagit rådmannen Jonny Boo, ordförande och miljörådet Roger Carlsson Ödmark samt sakkunnigledamöterna Carl-Ivar Höijer och Kjell Nilsson