MÖD 2004:18

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, avd. 9, miljödomstolen, deldom 2003-03-19 i mål nr M 397-01, se bilaga A

KLAGANDE

1. BT

2. KS

MOTPART

Edstippen Kommanditbolag, 914800-1945, 192 77 SOLLENTUNA

Ombud

Advokaten MF

SAKEN

Ansökan om tillstånd till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Edstippens avfallsanläggning i Upplands Väsby kommun, Stockholms län

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på så sätt att tillståndet gäller för tiden till och med den 1 april 2005.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

BT och KS har yrkat att Miljööverdomstolen upphäver tillståndet.

Edstippen Kommanditbolag har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen, som tidigare avslagit en begäran från bolaget om muntlig förhandling, har avgjort målet utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har anfört i huvudsak följande.

BT och KS

Fortsatt drift kan inte accepteras som förutsättning för en godtagbar avslutning av deponin. Edstippen, som redan från början var tokigt placerad, är en våt tipp med otätad botten. Inom Järfälla har på senare år markskyddet mot föroreningar från Edstippen minskat genom kalhyggen. Mellanlagring och behandling av 75 000 ton avfall per år med hjälp av tunga transportfordon och tung kompaktor innebär en väsentlig risk för läckage av pressvatten på grund av ständiga tryckförändringar. Det mesta av innehållet i tippen är okänt. Invånarna i området tvingas leva med en högst befogad oro för vad som snart, eller i en oviss framtid, kan komma att nå deras brunnar. Det faktum att bolaget inte har följt gällande villkor i erforderlig omfattning bidrar inte till att minska oron. De verksamheter som deldomen medger, försenar den brådskande sluttäckningen av deponin.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun är partisk och jävig i sitt uppdrag som tillsynsmyndighet för Edstippen.

Samrådsförfarandet 2001 klandras. Berörda tjänstemän kallades till ett möte för sig och sakägarna till ett möte för sig.

Deldomen är en omöjlighet logiskt sett. Målet är inte av den arten att det kan plockas sönder i delar. Det är inte möjligt att behandla delmålet före huvudmålet. Skulle miljödomstolen haft alla fakta om tippen så skulle de verksamheter som deldomen avser inte ha tillåtits.

BT och KS har åberopat viss skriftlig bevisning.

Bolaget

Den i deldomen tillåtna verksamheten, sortering och krossning av avfall, har inte någon betydelse när det gäller föroreningar från tidigare deponerat material eller lakvattenkvaliteten. Att transportfordon eller annan maskinell utrustning sammanhängande med behandlingsverksamheten skulle ha någon som helst betydelse för miljöpåverkan från deponin är helt osannolik. Tyngden av transportfordon och annan maskinell utrustning utgör en ytterst liten bråkdel i jämförelse med tyngden från redan deponerat avfall.

Bolaget har efter deldomen helt frånfallit yrkandena om deponering av avfall, eftersom tillåtligheten av denna deponeringsverksamhet har ifrågasatts och en anpassning till deponeringsförordningens krav på bottentätning inte har bedömts vara möjlig. Det som nu slutligt skall prövas i miljödomstolen är den fortsatta sorterings- och återvinningsverksamheten. Vidare skall avgöras hur deponins avslutning och framtida lakvattenhantering under deponins passiva fas skall hanteras. Miljödomstolen har satt ut målet till huvudförhandling den 14 och 15 april 2004.

Medgivandet i deldomen att fram till dess ansökningen i målet prövas slutligt, dock längst till och med 2008, få bedriva sorterings- och återvinningsverksamhet i tidigare tillståndsgiven omfattning, har varit helt avgörande för bolagets ekonomiska ställning. De invändningar som har förts fram mot bolagets yrkande om deldom har helt saknat motivering, och det finns inga skäl till varför inte delmålet skulle kunna avgöras före huvudmålet. Koncessionsnämnden meddelade enligt fast praxis delbeslut för en viss del av verksamheten under det att prövningen pågick.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning vad gäller verksamhetens tillåtlighet i sig. Vad BT och KS anfört i fråga om jäv och samrådsförfarande medför ingen annan bedömning.

Miljödomstolens deldom innebär att bolaget har fått ett tillstånd som i tiden är begränsat till dess att ansökningen i målet prövas slutligt, dock längst till och med år 2008. Frågan är om det är möjligt att genom deldom meddela ett tillstånd som på detta sätt är interimistiskt till sin karaktär.

Vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol skall tillämpas även vid prövning av mål enligt miljöbalken, om inte annat följer av balken eller någon annan lag (20 kap. 3 § första stycket balken).

En dom innebär att rätten avgör saken och skiljer den ifrån sig (17 kap. 1 § rättegångsbalken). Samma domstol kan därefter inte ändra det som prövats i domen annat än genom rättelse eller komplettering som har sin grund i ett förbiseende (17 kap. 15 §). Detta gäller också för deldomar.

Enligt Miljööverdomstolen innebär rättegångsbalkens systematik att det inte är möjligt att genom en deldom meddela ett tillstånd som begränsas på så sätt att det återigen kan prövas när målet i dess helhet avgörs slutligt. Inte heller miljöbalkens regler ger möjlighet att meddela deldom av sådan karaktär.

Miljödomstolens dom är tidsbegränsad på ett sätt som saknar stöd i lag. Detta utgör ett sådant fel i rättegången som har inverkat på målets utgång. Av 50 kap. 28 § rättegångsbalken följer att Miljööverdomstolen får undanröja miljödom-stolens dom, om felet inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas här.

Det kommer inom kort att hållas huvudförhandling vid miljödomstolen vad gäller de i målet återstående frågorna. Vid huvudförhandlingen kommer det att bli nödvändigt att göra en samlad prövning av hela verksamheten. Mot bakgrund av detta anser Miljööverdomstolen att förhållandena i detta fall är sådana att domen inte bör undanröjas utan att tillståndet istället skall begränsas att gälla till och med den 1 april 2005.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2004-05-04

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Gudmund Toijer och Henrik Runeson, referent, samt hovrättsassessorn Christina Kroon. Enhälligt.

____________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

Sökande

Edstippen Kommanditbolag, 914800-1945, 192 77 SOLLENTUNA

Ombud: advokaten MF

Saken

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Edstippens avfallsanläggning (SNI-kod 90.004-1) i Upplands Väsby kommun, Stockholms län; nu fråga om begränsat tillstånd

_________________________________________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken att för tiden till dess att ansökningen i målet prövats slutligt, dock längst till och med år 2008, på befintlig behandlingsyta vid Edstippens avfallsanläggning årligen mottaga, mellanlagra och behandla maximalt 75 000 ton bygg- och industriavfall av det slag som närmare specificeras i bifogad förteckning, se domsbilaga 1.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den utförda och upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, såvitt den utgör underlag för bedömningen av tillståndsfrågan som prövas i denna deldom.

Villkor

1. Verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, såsom t.ex. ljus från strålkastare – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av denna dom.

2. Buller från verksamheten skall begränsas så att det på ett avstånd av 500 m från ytan för sortering och behandling av avfall som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än

45 dB(A) vardagar (kl 07.00–18.00)

40 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån vid bostäder får klockan 22.00– 07.00 inte överstiga 50 dB(A).

3. Plan för brandberedskap skall upprätthållas. Inom området skall finnas branddamm och för brandbekämpning erforderlig utrustning.

4. Verksamheten vid anläggningen får bedrivas vardagar mellan kl 06.00 och kl 21.00. Temporär verksamhet som flisning eller dylikt får bedrivas vid annan tidpunkt efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Vid övrig tid får avlastning ske av lastbilar som utför jour- eller akutverksamhet.

5. Inkommande avfall skall vägas, kontrolleras och sorteras.

6. Sorteringsplattan skall vara hårdgjord och tät samt beständig mot fysisk och kemisk påverkan.

7. Om verksamheten ger upphov till besvärande damning i omgivningen skall sökanden vidta åtgärder för att eliminera damningen.

8. Drift- och skötselinstruktioner skall upprätthållas.

9. Utöver vad som för närvarande gäller beträffande lakvattenhanteringen vid Edstippens avfallsanläggning åläggs sökanden att vidta åtgärder så att bräddning av orenat lakvatten till Mälaren inte kan förekomma. Sådana åtgärder skall innefatta bl.a. bevakning av vattennivån i lakvattendamm och underhåll av utrustning, såsom t.ex. pump och reservelaggregat.

Bemyndiganden

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken till tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor med anledning av anmälan enligt villkorspunkt 4 och närmare villkor med anknytning till vad som föreskrivs villkorspunkt 9.

Verkställighetsförordnande

Tillståndet som denna deldom omfattar får tas i anspråk även om domen härom inte har vunnit laga kraft.

YRKANDEN M.M.

Edstippen KB, i fortsättningen benämnt sökanden eller bolaget, hade enligt vad som redovisas närmare nedan tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till och med den 31 december 2001 att vid Edstippens avfallsanläggning (Edstippen) i Upplands Väsby kommun årligen mottaga och sortera sammanlagt högst 75 000 ton byggnads-, handels- och industriavfall. Bolagets tillstånd innefattade även rätt att årligen deponera högst 60 000 ton av det mottagna avfallet enligt den fördelning som redovisas nedan under rubriken Tidigare prövning m.m.

I oktober 2001 ansökte bolaget vid miljödomstolen om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vi Edstippen. Bolaget har, som dess ansökan därefter bestämts, sökt tillstånd för att

dels få mottaga, mellanlagra och behandla maximalt 110 000 ton bygg- och industriavfall per år,

dels till utgången av år 2008 få deponera utsorterat icke-brännbart bygg- och industriavfall om maximalt 60 000 ton per år,

dels få mottaga och mellanlagra 12 000 ton glas per år,

dels få mellanlagra utsorterade fraktioner av farligt avfall.

Under målets handläggning har bolaget yrkat särskild dom (deldom) om tillstånd, åtminstone tills målet avgjorts i sin helhet, att på befintlig behandlingsyta vid Edstippen årligen mottaga, mellanlagra och behandla maximalt 75 000 ton bygg- och industriavfall av det slag som närmare specificerats i en förteckning, se domsbilaga 1. Bolaget har i denna deldomsfråga lämnat förslag till villkor som redovisas nedan samt yrkat förordnande enligt 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken om att tillståndet skall få tas i anspråk även om domen därom inte har vunnit laga kraft.

Bolaget har vid huvudförhandlingen angående deldomsfrågan förutskickat att ansökan i den del den avser tillstånd till fortsatt deponering sannolikt kommer att återkallas.

TIDIGARE PRÖVNING M.M.

Verksamhet vid Edstippen påbörjades år 1964 med stöd av tillstånd från kommunens byggnadsnämnd.

Koncessionsnämnden för miljöskydd prövade verksamheten enligt miljöskyddslagen första gången genom beslut i maj 1976 varvid nämnden lämnade ett tidsbegränsat tillstånd till verksamheten, omfattande deponering av byggnads-, handels- och industriavfall. Därefter prövades verksamheten flera gånger med avseende på olika frågor, bl.a. lakvattenhanteringen.

I beslut den 3 september 1997, nr B 184/97, fick bolaget av Koncessionsnämnden det inledningsvis berörda tillståndet enligt miljöskyddslagen att till och med den 31 december 2001 vid Edstippen årligen mottaga och sortera sammanlagt högst 75 000 ton byggnads-, handels- och industriavfall samt deponera högst 60 000 ton därav. Tillståndet till deponering fördelade sig på 50 000 ton byggnads-, handels- och industriavfall, 3 000 ton trä och ris samt 7 000 ton fyllnadsmassor. Tillståndet omfattade också flisning av avfallsvirke inom området.

I tillståndet preciserades var deponering fick ske och angavs sluthöjden till +66 m. Vidare ålades bolaget att i samråd med länsstyrelsen, och för redovisning senast den 1 januari 1998, utreda förutsättningarna för lokal behandling av lakvattnet. För tillståndet föreskrevs villkor enligt följande.

1. Verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Mindre ändring av verksamheten, som bedöms inte medföra ändrad eller ökad störning för omgivningen, får utföras efter anmälan till länsstyrelsen.

2. Avskärande diken och andra erforderliga åtgärder för lakvattnets uppsamlande i befintlig utjämningsbassäng skall vara utförda på ändamålsenligt sätt.

3. Eventuell bräddning till Mälaren skall ske genom befintlig utloppsledning.

4. Deponerat avfall skall fortlöpande täckas med lämpliga massor.

5. Buller från verksamheten skall begränsas så att det på ett avstånd av 500 m som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än

45 dB(A) vardagar (kl 07.00–18.00)

40 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån vid bostäder får klockan 22.00– 07.00 inte överstiga 50 dB(A).

6. Stängsel mot ofrivilligt tillträde till deponeringsplatsen skall i samråd med länsstyrelsen och berörda kommuner finnas på sådana avsnitt där fritidsaktiviteter förekommer i närheten. Bolaget skall senast den 30 oktober 1997 ha uppfört sådana stängsel.

7. Bolaget skall tillse att insynsskydd upprätthålls runt deponin i erforderlig omfattning.

8. Plan för brandberedskap skall senast den 30 oktober 1997 vara upprättad i samråd med länsstyrelsen, berörda kommuner och den lokala brandmyndigheten. Inom området skall finnas branddamm och för brandbekämpning erforderlig utrustning.

9. Förslag till deponerings- och efterbehandlingsplaner skall senast den 1 juli 1998 redovisas till länsstyrelsen. Som vägledning skall gälla Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd, "Deponering av avfall".

10. Efterbehandlingsåtgärder skall påbörjas senast den 1 januari 1999 och vara avslutade vid utgången av år 2004.

11. Verksamheten vid anläggningen får bedrivas vardagar mellan kl 06.00 och kl 21.00. Temporär verksamhet som flisning eller dylikt får bedrivas vid annan tidpunkt efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Vid övrig tid får avlastning ske av lastbilar som utför jour- eller akutverksamhet.

12. Inkommande avfall skall vägas, kontrolleras och sorteras.

13. Sorteringsplattan skall vara hårdgjord och tät samt beständig mot fysisk och kemisk påverkan.

14. Före deponering skall avfallet sorteras så att olika avfallstyper/fraktioner kan styras till lämpligt slutligt omhändertagande med hänsyn till deras sammansättning och behandlingsegenskaper. Endast utsorterad avfallsrest får deponeras.

15. Miljöfarligt avfall får inte deponeras inom området.

16. Bränning av avfall får inte förekomma.

17. Bevattning av deponin skall ske i samråd med länsstyrelsen. En plan för utformning av bevattning av deponin skall redovisas till länsstyrelsen senast den 30 oktober 1997.

18. Drift- och skötselinstruktioner skall upprättas senast till den 30 oktober 1997.

Koncessionsnämnden delegerade till tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor

– med anledning av anmälan enligt villkorspunkterna 1 och 11,

– med anledning av förslagen till deponerings- och efterbehandlingsplanerna, enligt villkor 9,

– beträffande lakvattenhanteringen och tillämpning av villkorspunk 17,

– ytterligare undersökningar av vattnet i brunnar och av strömningsriktningen

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun, som vid 1990-talets slut övertog tillsynen över verksamheten vid Edstippen från länsstyrelsen, meddelade den 18 januari 2001 beslut med anledning av bolagets anmälan om förändrad lakvattenhantering. Den förändrade och lokala hanteringen av lakvattnet var föranledd av att Käppalaförbundet från och med år 2000 inte längre tog emot det lakvatten som tidigare överförts i spillvattenledningsnätet från Edstippen till Käppala avloppsreningsverk.

Från och med år 2002 har bolaget bedrivit sorterings- och återvinningsverksamhet i den omfattning som möjliggjorts med stöd av anmälan enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, dvs mottagning och sortering av maximalt 10 000 ton avfall per år och mellanlagring vid ett och samma tillfälle av maximalt 1 500 ton glas.

BOLAGETS ANSÖKAN

Här redovisas i sammanfattning ansökningen i den del där bolaget begärt en begränsad prövning. Redovisningen innehåller till viss del även förhållanden och omständigheter med anknytning till ansökningen i dess helhet.

Orientering m.m.

Edstippens avfallsanläggning ägs av sökanden och är belägen på fastigheten Bisslinge X:X i Upplands Väsby kommun. Ägare till fastigheten är Neppit AB som tillika är sökandens komplementär med Bisslinge Svartinge Gårdar AB och Qvallsta Säteri AB som kommanditdelägare.

Verksamheten vid anläggningen har hittills omfattat mottagning, sortering, behandling och deponering av bygg- och industriavfall. Sökanden vill nu främst fortsätta sortera mottaget bygg- och industriavfall och behandla avfallet i befintlig krossanläggning för bränsleframställning. Denna sorterings- och återvinningsverksamhet, vilken under årens lopp har utvecklats, har vid tidigare prövning inte ifrågasatts.

För den dagliga driften av verksamheten anlitas Eds Återvinning AB som ägs gemensamt av sökanden, Ragn-Sells och Wiklunds Åkeri. Sorterings- och återvinningsverksamheten är angelägen ur samhällssynpunkt eftersom kapaciteten i Stockholmsregionen att omhänderta bygg- och industriavfall är bristfällig. Anläggningen har dessutom ett viktigt strategiskt läge. Verksamheten ligger även i linje med vad statsmakterna har bestämt och bidrar till att uppnå miljömålet om ökad återvinning av avfall. Bolaget ansöker därför om att i slutlig dom få tillstånd att årligen mottaga, mellanlagra och behandla 110 000 ton bygg- och industriavfall.

Även efter en mycket kvalificerad sortering uppstår en deponirest som måste deponeras. Denna deponirest kan efter sortering transporteras till en annan deponeringsanläggning eller deponeras på anläggningen. Det är för bolaget inte av största vikt att få tillstånd till fortsatt deponering av avfall. Tvärtom är det sannolikt att ansökan återkallas i den delen, men tills vidare kvarstår bolaget med sin begäran om tillstånd till fortsatt deponering av den utsorterade deponiresten från det bygg- och industriavfall som mottas vid Edstippen.

Det är under alla omständigheter bolagets avsikt att så snart som möjligt avsluta deponin som en deponi för icke-farligt avfall enligt förordningen (200l:512) om deponering av avfall (deponeringsförordningen). Bolaget har därför i enlighet med 38 § i förordningen lämnat in en avslutningsplan till tillsynsmyndigheten (Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun). Oavsett om bolaget meddelas tillstånd till deponeringsverksamhet eller inte, måste villkoret att avsluta deponin till den 31 december 2004 ändras. Det finns inte förutsättningar att avsluta deponin till detta datum om deponeringsförordningens krav skall kunna uppfyllas. Skälet till detta är att kraven på sluttäckning har skärpts genom att deponin skall avslutas i enlighet med 31 § deponeringsförordningen, samt att de efterbehandlingsåtgärder som krävs kommer att ta längre tid i anspråk.

Med hänsyn till att frågan om tillståndsprövningen rörande deponins avslutning kan komma att fördröjas i enlighet med det som anförts, begär bolaget nu miljödomstolens tillstånd i deldom för viss mottagning, mellanlagring och behandling av avfall genom sortering och bränslekross.

Bolaget står alltså inför kostsamma åtgärder i samband med avslutning av deponin enligt deponeringsförordningen och avslutningsåtgärderna måste finansieras. För närvarande kan bolaget endast bedriva verksamhet i begränsad omfattning. Bolagets ekonomiska situation är nu ansträngd och riskerar att bli akut. En förutsättning för att kunna finansiera de kostsamma avslutningsåtgärderna torde vara att bolaget har framtida intäkter, vilket kräver att det kan bedriva någon form av verksamhet.

Yrkandet om deldom avser således endast att för tiden tills målet avgörs i sin helhet få bedriva sorterings- och återvinningsverksamheten i den omfattning och på samma plats som gällde enligt tidigare tillstånd. Under denna begränsade tid avses verksamheten inte flyttas till ny plats.

Planförhållanden

I Regionplan 1991 för Stockholms län 1990-2020 och i Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län 2001-Utställningsförslag omnämns Edstippen som en större avfallsanläggning utan ytterligare kommentarer eller rekommendationer.

Enligt Översiktsplan 1990 för Upplands Väsby kommun är Edstippen avsedd för byggavfall och liknande. Ingen detaljplan gäller för området där Edstippen är belägen.

I Avfallsplan 2001-2005 för Upplands Väsby kommun redovisas Edstippen som en tillståndspliktig deponi som mottar bygg- och industriavfall och planen omnämner även den sortering av avfall samt virkesflisning som bedrivs vid anläggningen.

I Sörabs avfallsplan nämns Edstippen som en av de resurser som finns för deponering av industriavfall.

Naturförhållanden

Lokalisering

Kommungränsen mellan Upplands Väsby och Järfälla kommuner går längs den västra delen av den fastigheten på vilken Edstippen är belägen.

Riksväg 267 passerar söder om anläggningen och Mälarvägen används som tillfartsväg dit.

På angränsande fastighet i öster bedrivs bergtäkt och stenkrossverksamhet. Där finns även Nya Vällstatippen som mottar annan typ av avfall än Edstippen. Nordväst om Edstippen ligger Ängsjö friluftsområde i Järfälla kommun. Bebyggelse runtom med bostäder utgörs av områdena Harva och Törndal i norr, området Lund i västsydväst och området Kolartorp i sydsydost. Närmast belägen på ett avstånd om ca 685 meter är Ängsjö friluftsgård och till bebyggelsen i Kolartorp är avståndet ca 980 meter. Till övriga områden är avståndet mer än 1 km.

Topografiska, geologiska och hydrogeologiska förhållanden

Edstippen är belägen i ett kuperat område med bergstråk och dess högsta höjd är +66 m. Omgärdande höjdpartier har som högsta nivå ca +55 m.

Berggrunden i området utgörs av gnejsgranit som till stor del är täckt av morän, av typen sandig-moig. Inom höjdpartierna går dock berg i dagen. Moränens mäktighet är ringa och uppgår sällan till mer än två-tre meter. Moränens ytskikt är i regel svallat. Lerans mäktighet uppgår som mest till två-tre meter. Mer genomsläppliga lager har en begränsad utsträckning, men i ett områd öster om deponin har ett 2,5 meter mäktigt gruslager påträffats. Dessa förhållanden åskådliggörs på geologisk karta, bilaga 6 till ansökningshandligen.

Edstippen är belägen delvis inom ett inströmningsområde och delvis inom ett utströmningsområde för grundvatten. Grundvattnets strömningsmönster bedöms i princip sammanfalla med ytvattnets. Grundvattendelaren är dock på vissa ställen svag vilket innebär att den vid höga grundvattennivåer kan överströmmas. Grundvattnets strömningsmönster i huvuddrag redovisas i bilaga 7 till ansökningshandligen. Djupet till grundvattenytan i lösa jordlager varierar från någon decimeter till ca 1,7 m.

Grundvattnet utnyttjas för Edstippens egen vattenförsörjning. I områdena Lund, Ängsjö, Törndal och Harva baseras VA-försörjningen på enskilda lokala lösningar. Grundvattnet utnyttjas både för uttag av dricksvatten och är berört vid infiltration av deras avloppsvatten.

Meteorologiska förhållanden

För att kunna bestämma vindriktningen i området krävs vindobservationer under lång tid för att erhålla ett relevant resultat. Statistiskt bearbetade vinduppgifter (samtliga observationer för hela året) vid Arlanda för åren 1963-1970 finns. Dessa visar att vindriktningen är i sektorn sydväst. Edstippen ligger ca 25 km sydväst om Arlanda.

Enligt nederbördsuppgifter från SMHI är den genomsnittliga nederbörden i området 576,1 mm/år för åren 1990-2000.

Anläggnings- och verksamhetsbeskrivning

De behandlingsmetoder som hittills förekommit vid anläggningen är sortering, bränslekrossframställning samt deponering av avfall. Från början förekom enbart deponering av avfall. Övrig verksamhet har under åren utvecklats dels beroende på möjligheterna till avsättning av restprodukter, dels samhällets målsättningar rörande hantering av avfall.

I nedanstående tabell redovisas uppgifter rörande hittillsvarande verksamhet hämtade från bolagets årliga miljörapporter.

Produktion vid Edstippen i ton

1996 1997 1998 1999 2000

------------------------------------------------------------------

AVFALL

Bygg- och

industriavfall 40 633 56 780 63 016 64 295 47 421

Glas 9 668 9 019 8 885 8 144 8 729

Summa 50 301 65 799 71 901 72 439 56 149

TÄCKMASSOR 6 889 32 955 19 474 60 120 9 442

ÅTERVINNING

Flisning 1 264 5 329 5 109 4 699 2 887

Bränslekross 3 898 2 424 1 420

Fragmentering 2 142 2 668 2 839 2 867 2 657

Ädelmetall 163 216 272 328 180

Kyl/Frys/Däck 35 41 65 62 102

Glas 9 165 8 589 8 313 7 925 8 533

Material till 342 427 212 153 8 615

annan anläggning

Summa 17 009 19 694 16 810 16 034 24 394

AVFALL TILL 33 292 46 105 55 091 56 405 31 755

DEPONIN

Ur inkommande avfall sorteras återvinningsbart skrot, eventuella vitvaror och miljöfarliga komponenter ut för transport till återvinning alternativt destruktion. Träavfall, ris och övrigt brännbart material utsorteras för framställning av bränslekross, vilket avyttras till förbränningsanläggningar.

Inom anläggningsområdet finns följande anläggningsenheter förutom själva deponin:

• kontor inklusive personalutrymme, förråd, garage

• vågstation

• sorteringsplatta

• uppställningsplatser för fordon och containrar

• mellanlager för utsorterade produkter

• yta för tillverkning av bränslekross

• lakvattendamm samt reningsanläggning

• pumpbyggnad för bevattning av deponin och brandredskap.

Fortsättningsvis beskrivs verksamheten utan någon förändring i förhållande till tidigare behandlingsverksamhet och utan någon ökning av de mottagna mängderna. Någon fortsatt deponering är inte aktuell i denna del.

Sorterings- och behandlingsyta

Den befintliga ytan för mottagning, mellanlagring, sortering och behandling är således lokaliserad på själva deponiområdet. Inom ytan ryms våg, kontor, sorterings- och behandlingsytor samt plats för mellanlagring av avfall och färdigbehandlat material.

När avslutningsarbetena kräver det planeras en ny sorterings- och behandlingsyta att anläggas sydost om deponin, men denna flyttning behöver dock inte ske förrän avslutningen av deponin kräver det. Den nya ytan kommer i likhet med befintlig sorterings- och behandlingsyta att hårdgöras och utformas så att dagvattnet kan ledas till en slam- och oljeavskiljare innan det leds till det befintliga lakvattensystemet.

Idag samlas dagvatten från sorterings- och behandlingsytan upp i redan befintligt lakvattensystem.

Framtida avfallsmottagning och mottagningskontroll

De avfallsslag enligt EWC-koder (Europeiska avfallskatalogen) som bolaget avser att mottaga och hantera framgår av ingiven förteckning, se domsbilaga 1. Med ett EG-rättsligt synsätt är benämningen ”bygg- och industriavfall” egentligen föråldrad, men bolaget eftersträvar nu ett tillstånd utformat så nära det tidigare gällande som möjligt.

När det gäller framtida mottagning av avfall förväntas verksamheten fortgå på liknande sätt. En ökad källsortering av avfallet inom industrin kommer av allt att döma i första hand påverka sammansättningen av fraktionen "Bygg- och blandat industriavfall". På vilket sätt och till vilken grad är för närvarande högst osäkert. Det ligger nära till hands att förvänta sig en ökad utsortering av det avfall som innehåller mer miljöstörande föroreningar, vilket i sin tur skulle medföra att återstående avfall blir mer "harmlöst". Bolagets bedömning är den att det framtida avfallet ur miljösynpunkt kan förväntas vara likvärdigt med dagens eller till och med något mindre förorenat.

Inkommande avfall vägs in till anläggningen. I vågdatorn registreras avfallet med avfallsslag, hämtställe och leverantör. Skulle ett lass komma in med avfall som bolaget inte har tillstånd att ta emot eller inte vill ta emot får fordonen vända vid infartskontrollen.

Registrerat avfall transporteras därefter till sorteringsytan. På sorteringsytan genomförs först okulär besiktning av utbildad personal för att säkerställa att lasset består av det som angivits hos avlämnaren. Om personalen finner avvikelse fotograferas avfallet och avvikelserapport skrivs. Avvikelserapport, inklusive foto, skickas till avfallslämnaren som också debiteras extra.

Bygg- och industriavfallet sorteras i nedan beskrivna fraktioner som är uppdelade efter planerat omhändertagande.

• Brännbar fraktion

In till anläggningen kommer avfallet dels sorterat i en ren träfraktion, dels fraktionen papper, trä och plast. Utöver detta kan det komma in blandat avfall som kunden kategoriserat som brännbart. Detta avfall kräver dock sortering innan fraktionen kan räknas som brännbart. Den brännbara fraktionen går efter krossning till värmeverk för energiutvinning. Kvalitetskraven på bränslekross har ökat från värmeverken. Dessa ställer höga kvalitetskrav såsom att avfallet skall vara rent och bolaget har som ambition att leverera ett högkvalitativt bränsle.

• Utsorterat avfall och farligt avfall

I sorteringen av den brännbara fraktionen utsorteras undantagsvis avfall och farligt avfall som inte hör hemma i den brännbara fraktionen. Bolaget kommer dock inte att ta emot farligt avfall vid sorterings- och behandlingsanläggningen.

Aktuellt avfall och farligt avfall som kan uppkomma vid sorteringen är kylmöbler, elektriskt och elektroniskt avfall, vitvaror, lysrör, däck (med och utan fälg), farligt avfall (t.ex. färgrester, lösningsmedel, oljor m.m.), bilbatterier och asbestavfall. Ur fraktionen kan även skrot och deponirest komma att utsorteras.

• Skrotfraktionen består av metaller där utsortering sker av järnskrot (järnmaterial) och ädelskrot (t.ex. koppar, aluminium, rostfritt). Bäst ersättning får bolaget för fraktionen om den är ren. Fraggskrot transporteras till annan återvinnare för förädling när tre containrar är fyllda. Magnetskrot som utsorterats vid grovkrossen lagras separat och transporteras till annan återvinnare.

• Deponirestfraktionen omfattar det avfall som sorteras ut vid sorteringsytan och som inte innehar något återvinningsvärde, t.ex. trasigt tegel eller avfall där en separering i fraktioner inte är möjlig. Deponiresten kommer att behöva transporteras till annan deponi.

• Glasfraktionen består av färgat och ofärgat glas som hämtats från glasigloos ute i samhället. Bolaget avser endast att mellanlagra glas innan transport sker till annan återvinnare.

Lagring

I nedanstående tabell sammanställs de avfallsslag som kommer att mellanlagras samt hur och i vilka mängder per tillfälle de kommer att lagras vid sorterings- och behandlingsytan.

Avfallsslag Maximal mängd Mellanlagring

i lager per

tillfälle

-------------------------------------------------------------------

Okrossat brännbart 2 000 ton I högar

Bränslekross 2 000 ton I högar

Skrot 250 ton Huvudsakligen i containrar

Glas 12 000 ton I plansilos

Deponirest 1 000 ton I högar eller i containrar

Kylmöbler 3 ton Under tak

Elektriskt och

elektroniskt avfall 3 ton Under tak

Vitvaror 3 ton Under tak

Lysrör 1 lysrörsbox I avsedd lysrörsbox

Däck 10 ton I containrar

Utsorterat 1 miljö-

farligt avfall station I miljöstation

Bilbatterier 2 ton I syrafast container

Asbestavfall 2 ton I avsedda säckar eller

container

Mellanlagring av okrossat avfall kommer att ske i högar. I undantagsfall (vid stora mängder) kommer mellanlagring ske i kompakterade högar, med täta sidor, för att undvika självantändning. Krossat material kommer att mellanlagras i högar.

Bolaget strävan är att ha så små lager av både okrossat och krossat material som möjligt. En större hög utvecklar lättare högre temperaturer och därmed ökar brandrisken. Eventuellt kan bolaget på sikt komma att bala eller brikettera/pellettera det krossade avfallet innan mellanlagring.

Elektriskt och elektroniskt avfall som sorteras ut vid anläggningen avser bolaget att mellanlagra separerat från övrigt avfall under tak. Elektriskt och elektroniskt avfall kommer kontinuerligt att transporteras bort, för att så små mängder som möjligt skall finnas i lager innan transport till annan återvinnare. Personalen har lämplig utbildning i hantering av denna typ av avfall.

Bränslekrossframställning

Innan avfallet körs in i bränslekrossframställning genomförs den sortering, inklusive okulär besiktning, som tidigare beskrivits. Avfallet kontrolleras ytterligare en gång av personal som lastar in avfallet i krossen. Upptäcks avfall som inte hör hemma i bränslekrossfraktionen kommer detta att sorteras ut.

Därefter grovkrossas avfallet och magnetiska fraktioner sorteras ut. Avfallet går sedan genom en trumsikt, där fraktioner såsom sten, grus, jord m.m. sorteras ut. Det kvarvarande avfallet körs genom en finkvarn innan den passerar ytterligare två magneter. Genom detta kan bolaget säkerställa att magnetiska och tyngre fraktioner (såsom sten, grus, jord m.m.) inte ingår i bränslekrossfraktionen.

För att kunna hålla god kvalitet på bränslekross och utsorterat avfall genomförs kontroll vid invägning, okulär besiktning vid sorteringsytan samt kontroll innan avfallet lastas in i krossen.

Värmeverken ställer i dag krav på det bränslekross som mottas och genomför därför kvalitetskontroll på det bränslekross som mottas.

Tekniska skyddsåtgärder

• Buller

Bullerkartläggning och bullerspridningsberäkning genomförd av Ingemansson Technology AB och redovisad i april 2002 visar att bolaget innehåller föreslagna bullervillkor avseende nyetablering av industri (enligt Naturvårdsverkets riktlinjer i publikation 1978:5). Bullervillkoren innehålls både vid befintlig placering och efter flyttning av behandlings- och sorteringsytan.

• Nödlägesberedskap

Som vid liknande anläggningar är en eventuell brand den risk som bolaget har uppmärksammat i sin nödlägesberedskap. Vid en brand finns risk att rökutveckling sker samt att släckvatten uppstår.

Avfall som kan ge upphov till brand är okrossat avfall samt bränslekross. Genom att kontrollera att fraktionen är ren från främmande föremål som lösningsmedel, järnföreningar, oljor m.m., kan riskerna för självantändning minimeras. Bolaget avser att ha disponibla ytor i anslutning till bränslekrosset. Detta för att kunna lyfta undan avfall vid en brand, om så är nödvändigt.

I det elektriska och elektroniska avfallet är de hälso- och miljöfarliga ämnena inkapslade och så länge inkapslingen är intakt kommer ämnena inte att läcka ut. Risken för miljöstörning är mycket ringa (försumbar), under förutsättning att det elektriska och elektroniska avfallet hanteras och lagras på ett sådant sätt att produkterna förblir intakta. Avfallet i sig är inte särskilt brandbenäget. Den främsta risken för att brand skall uppstå är sabotage. Bolaget avser också att mellanlagra så små mängder som möjligt av avfallet. Elektriskt och elektroniskt avfall kommer att lagras under tak, skilt från övrigt avfall.

Lakvatten kan användas som släckvatten och befintlig brandpost är anpassad så att den lokala brandmyndighetens utrustning kan anslutas till denna. Även under vintertid finns möjlighet att använda ledningen från lakvattendammen om en brand uppstår, varför det inte bör uppstå brist på släckvatten. Om släckvatten uppstår vid sorterings- och behandlingsytan kommer detta att kunna samlas upp och ledas till lakvattendammen eftersom dagvattensystemet kommer att förbindas med befintligt lakvattensystem. Brandposter finns och kommer att finnas i tillräcklig omfattning på sorterings- och behandlingsytan.

Bolaget har anlitat ett bevakningsbolag som gör 3 st. ronder nattetid och på helger genomförs 5 st. ronder. Dessa skall, om brand uppstår, larma räddningstjänsten omedelbart för att minimera brandhärden.

• Kontrollprogram

Bolaget har idag ett kontrollprogram. Detta kontrollprogram kan fortsätta gälla för den aktuella verksamheten, med eventuella justeringar i bolagets egenkontroll. Kontrollprogrammet kan därefter behöva revideras då avslutningsplanen är färdig och då sorterings- och behandlingsytan flyttas.

• Hantering av kemikalier och bränsle

På anläggningen nyttjas diesel och mindre mängder kemikalier. Diesel lagras i avsedda bränslecisterner i anslutning till sorterings- och behandlingsytan. Kemikalier lagras på avsedd plats i s.k. sjöcontainer. Oljor lagras på fat i separat oljecontainer.

Miljökonsekvenser

Redovisningen inriktas främst på de störningar som särskilt uppmärksammats av remissmyndigheter och enskilda sakägare.

I fråga om trafik och transporter påpekas att bolaget har gemensam infart med övriga aktörer i området, Vällstaverken och asfaltsverket. Det är det svårt att särskilja till vilken anläggning transporterna går. På Edstippen tillåts att transporter körs in och ut till anläggningen från kl. 06.00. Däremot påbörjas ingen bränslekrosstillverkning innan kl. 07.00.

Verksamheten genererar ett antal transporter, där antalet är detsamma som i tillståndet som upphörde 2001, som i den nu aktuella verksamheten. Transporternas antal är beräknade att, vid mottagandet av 75 000 ton per år, uppgå till ca 14 150 st. intransporter med fordon som i genomsnitt väger 5,3 ton och 3 520 st. uttransporter med fordon som i genomsnitt väger knappt 22 ton. Endast i mindre mån kan den typ av fordon som används för intransporter också utnyttjas för uttransporter och vice versa. Konsekvenserna vid en utökning av verksamheten är inte aktuell i denna beskrivning, eftersom de avser en oförändrad verksamhet gentemot tidigare, men finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan.

Till undvikande av nedskräpning företas städning av sträckan mellan Edstippen och Rotebroleden en gång per år av Vägverket, vilka är väghållare på sträckan. I övrigt genomför bolaget tätare städning av närområdet.

Nollalternativ

Bolagets tillstånd till deponering upphörde vid utgången av år 2001. Det innebär att inget avfall tas emot för deponering och verksamheten består för närvarande endast av mottagning, sortering och behandling av maximalt 10 000 ton avfall per år samt mellanlagring av 1 500 ton glas per år. Denna verksamhet kommer att fortgå till dess den aktuella sorterings och behandlingsytan skall sluttäckas.

För samhällets del innebär nollalternativet att avfallet kommer att behöva transporteras till andra platser för behandling och deponering. Möjliga platser för detta är Högbytorp i Upplands Bro kommun, Hagby i Täby kommun samt Löt i Vallentuna kommun. Dock är det tveksamt om kapaciteten vid dessa anläggningar är tillräcklig. Det finns således en risk att det kommer att saknas resurser för att sortera och behandla avfall, vilket i sin tur riskerar att medföra att avfallet får transporteras längre sträckor eller att avfallet kommer att deponeras istället för att återvinnas.

Vidare innebär det att anläggningen inte kan utnyttja den kapacitet som finns, vilket innebär stor ekonomisk nackdel för bolaget.

Avslutningsarbete kommer att pågå på deponiområdet i enligt med ingiven avslutningsplan.

Bolaget har sammanställt nollalternativets miljökonsekvenser. I nedanstående tabell redovisas således den påverkan som sker om tillstånd till återvinningsverksamhet på befintliga yta inte kommer till stånd.

Påverkan Nollalternativ

(anmäld verksamhet fortgår) Deldom

----------------------------------------------------------------------

Buller Nyttjare av Ängsjö Ingen förändring

friluftsområde kan komma

att störas av buller från

verksamheten

Transporter Enligt anmälan 2002-12-02 Verksamheten kommer att

genereras ca 2 100 in- generera ca 14 150 in-

transporter och 690 ut- transporter och ca

transporter 3 520 uttransporter

Mark Ingen påverkan på mark, Ingen förändring

då redan exploaterad mark

nyttjas

Vatten Allt vatten samlas upp i Ingen förändring

deponins befintliga lak-

vattensystem

Luft och lukt Ingen påverkan Ingen förändring

Människor Nyttjare av friluftslivet Ingen förändring

kan störas av att avslut-

ningsverksamhet bedrivs på

deponin

Fauna & flora Ingen påverkan Ingen förändring

Lokalklimat Ingen påverkan Ingen förändring

Hushållning Redan exploaterad mark Ingen förändring

med mark nyttjas vilket är positivt

Jämförelsevis redovisas även en sammanställning av miljöeffekter som verksamhet enligt ansökningen i sin helhet kan ge upphov till (Md:s anm: Ansökningen i den del den avser deponering av inert avfall har återkallats)

Miljö- Noll- Behandlings- Bygg- och Inert avfall

effekter alternativet verksamhet industri-

avfall

----------------------------------------------------------------------

Tidsperspek- 2001-12-31 Ingen tidsbe- 2008-12-31 Ingen tids-

tiv till gränsning begränsning

stängning

Transporter Inget avfall 200 st/dag 200 st/dag 200 st/dag

avfall transporteras

in

Transporter 33 600 st 33 600 st 33 600 st 20 800 st

täckmassor in- och ut- in- och ut- in- och ut- in- och ut-

transporter transporter transporter transporter

Vatten Lakvatten- Lakvatten- Lakvatten- Lakvatten-

mängd mindre mängd mindre mängd mindre mängd mindre

än 15000 kbm än 15000 kvm än 15000 kvm än 15000 kbm

Buller Buller- Buller- Buller- Buller-

villkor villkor villkor villkor

klaras klaras klaras klaras

flytt av sorte- flytt av flytt av

ringen förbätt- sorteringen sorteringen

rar bullersitua- förbättrar förbättrar

tionen bullersitua- bullersitua-

tionen tionen

Människor Öppning för Närmaste gran- Lång period Lång period

friluftsliv nar gynnas till till- till till-

kan ske rela- genom en för- gänglighet, gänglighet,

tivt snart bättrad buller- dock kan en dock kan en

situation miljöriktig miljöriktig

täckning täckning

säkras säkras

Luft och Ingen risk Ingen påverkan Ingen risk Ingen risk

lukt för lukt då inget orga- för lukt för lukt

föreligger niskt material föreligger föreligger

hanteras

Hushållning Nej Nej, jungfrulig Ja Ja

med mark mark krävs för

anläggningen

Resurs- Nej Ja, genom Ja, genom Ja, genom

hushållning sortering och sortering sortering

bränslekross- och bränsle- och bränsle-

framställning krossfram- krossfram-

ställning ställning

Täckmassor Stora mängder Inga täckmassor Tillräckliga Tillräckliga

tveksamt om massor går massor går

dessa finns att upp- går att upp-

tillgängliga i bringa. Kan bringa

regionen dock ta tid

Landskap Oanpassad land- Nödvändigt att Landskaps- Landskaps-

och insyn skapsbild skogridå sparas bilden kom- bilden kom-

för insynsskydd mer inte att mer inte att

förändras, förändras,

då +66 möh då +66 möh

redan är redan är

uppnådd. uppnådd.

Det är dock Det är dock

nödvändigt nödvändigt

att skog- att skog-

ridå sparas ridå sparas

för insyns- för insyns-

skydd vid skydd vid

behandlings- behandlings-

anläggningen anläggningen

Kulturmiljö Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej

Lokalklimat Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej

Flora Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej Påverkas ej

och fauna

Alternativ lokalisering

Enligt BusinessBox analys om transportflödet till och från Edstippen (bilaga 26 till ansökningshandlingen) kan det konstateras att hälften av avfallsflödet kommer från Solna, Sundbyberg och Stockholm och andra hälften från Upplands Väsby, Järfälla, och Sollentuna. Därefter transporteras utsorterat avfall och bränslekross åter söderut från Edstippen.

Med detta som utgångspunkt har sökanden försökt att finna två alternativa lokaliseringar i närregionen, vilket har visat sig svårt. Sökanden har ändå valt att presentera två alternativa lokaliseringar för sorterings- och behandlingsverksamheten. Den ena finns i Margreteborg i södra Sollentuna och den andra vid Infracity i Upplands Väsby.

Idag finns ingen verksamhet på området i Margreteborg utan jungfrulig mark kommer att behöva tas i anspråk. Platsen vid Infracity är väl lokaliserad avseende transporter med närheten till E4, men en anläggning för sortering och behandling av avfall kan inte anses passa in i landskapsbilden där, eftersom ingen skog eller berg finns som skymmer insynen till verksamheten.

Förslag till villkor

Bolaget föreslår att följande villkor skall gälla för den verksamheten som kan bli aktuell i denna tillståndsdom:

1. Verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av denna dom.

2. Buller från verksamheten skall begränsas så att det på ett avstånd av 500 m från ytan för sortering och behandling av avfall som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än

45 dB(A) vardagar (kl 07.00–18.00)

40 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån vid bostäder får klockan 22.00– 07.00 inte överstiga 50 dB(A).

3. Plan för brandberedskap skall upprätthållas. Inom området skall finnas branddamm och för brandbekämpning erforderlig utrustning.

4. Verksamheten vid anläggningen får bedrivas vardagar mellan kl 06.00 och kl 21.00. Temporär verksamhet som flisning eller dylikt får bedrivas vid annan tidpunkt efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Vid övrig tid får avlastning ske av lastbilar som utför jour- eller akutverksamhet.

5. Inkommande avfall skall vägas, kontrolleras och sorteras.

6. Sorteringsplattan skall vara hårdgjord och tät samt beständig mot fysisk och kemisk påverkan.

7. Drift- och skötselinstruktioner skall upprätthållas.

SYNPUNKTER

Nedan redovisas de synpunkter som, i huvudsak, lämnats med anledning av ansökningen. Redovisningen omfattar väsentligen den begränsade tillståndsfråga som sökanden vill få prövad i deldomen.

Fiskeriverket, utredningskontoret i Göteborg, har inriktat sitt yttrande på lakvattenhanteringen vid Edstippen och utsläppet av sådant vatten till Mälaren. Enligt verket bör i princip inget förorenat lakvatten tillföras Mälaren. Verket, som upplyst att det i Mälaren finns åtta fiskarter som förekommer på Artdatabankens rödlista, ser det vidare som oroande att vattnet från lakvattendammen vid höga flöden eller haveri skall ledas direkt ut i Mälaren.

Räddningsverket, som inte yttrat sig specifikt över ansökningen i den begränsade del som nu prövas, har framhållit nödvändigheten av att olycksrisker behandlas och redovisas i MKB:n så att uppgifter därom kan utgöra underlag för en samlad bedömning.

Länsstyrelsen i Stockholms län, miljöskyddsenheten, har i formellt hänseende pekat på stadgandet i 22 kap. 26 § första stycket miljöbalken och ifrågasatt möjligheten att pröva ansökningen begränsat såsom sökanden nu begär. I sak har länsstyrelsen avstyrkt att sökanden, på det underlag som hittills presenterats, lämnas tillstånd i en deldom att mottaga, mellanlagra och behandla maximalt 75 000 ton bygg- och industriavfall per år tills målet avgjorts i sin helhet. För det fall tillstånd lämnas enligt vad som är aktuellt i denna deldomsprövning har länsstyrelsen dock förklarat sig kunna godta att tillståndet tas i anspråk utan hinder av att domen därom inte vunnit laga kraft och för detta fall har länsstyrelsen också accepterat sökandens villkorsförslag med följande tilläggsvillkor:

Om verksamheten ger upphov till besvärande damning i omgivningen skall bolaget vidta åtgärder för att eliminera damningen.

Länsstyrelsen har till utveckling av sin inställning anfört sammanfattningsvis följande.

Underlaget är inte tillräckligt för att en tillståndsbedömning skall kunna göras. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar mycket vad gäller exempelvis buller, lakvatten, damning, vindspridning och transporter. Jämförelse skall ske mot ett nollalternativ som innebär ingen verksamhet alls platsen. Som nollalternativ kan inte anges den pågående, anmälningspliktiga verksamheten. Att bolaget tidigare enligt miljöskyddslagen fått tillstånd till verksamhet på platsen är inget skäl till att tillstånd skall ges enligt nu gällande lagstiftning. Nya förutsättningar har tillkommit de senaste åren genom bland annat miljöbalken och deponeringsdirektivet. Det är av stor vikt att ansökan i dess helhet, avslutningsåtgärder och lakvattenhantering bedöms i ett sammanhang. Länsstyrelsen anser att avslutningsåtgärder snarast måste påbörjas och delar inte uppfattningen att fortsatt drift är en förutsättning för en acceptabel avslutning av deponin. Länsstyrelsen anser sammantaget inte att den sökta verksamheten, vare sig den bedöms delvis eller i sin helhet, är tillåtlig enligt miljöbalken och deponeringsförordningen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun har antagit miljö- och hälsoskyddskontorets yttrande och således anfört, förutom synpunkter beträffande skyddsåtgärder och försiktighetsmått, bl.a. följande. Bästa miljönyttan och bästa utnyttjandet av redan ianspråktagna mark- och naturresurser uppnås om befintliga platser för deponier kan utnyttjas effektivare. Lokaliseringen av Edstippen var från början felaktig men kan inte göras ogjord. Det är fördelaktigt om bolaget fortsättningsvis får bedriva mellanlagring och behandling av bygg- och industriavfall på anläggningen, eftersom en effektiv fortsatt kontroll av lakvattnet från deponin kommer att vara möjlig.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Järfälla kommun har med avseende på ansökningen i dess helhet avstyrkt förlängt tillstånd till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Edstippen och särskilt pekat på frågan om lakvattenbehandling och -utsläpp. I den deldomsfrågan har kommunens miljö- och stadsbyggnadskontor i delegationsbeslut anfört sammanfattningsvis följande. Bullerpåverkan på friluftsområdet Ängsjö med omgivande rekreationsområde bör utredas och beskrivas för både befintlig och planerad ny plats för sökt verksamhet. Bolagets planer på att avvakta med flyttning av verksamheten till ny plats bör omprövas. Flytten bör ske snarast möjligt då den nya platsen för verksamheten är ur bullersynpunkt ett bättre läge för friluftsområdet. Lakvattnets nuvarande och planerade behandling och slutliga omhändertagande bör beskrivas i ansökan. Om tillstånd ges till sökt verksamhet bör krav på alternativ recipient till Mälaren ställas för allt lakvatten från Edstippen inkl. dagvattnet från behandlingsytorna för sökt verksamhet. Alternativt bör krav ställas på höggradig rening i lokal reningsanläggning innan utsläpp sker till Mälaren med kontinuerlig kontroll av utsläppta oorganiska och organiska föroreningar.

Lunds Villaägareförening, vars yttrande biträtts av BE och SH, har anfört bl.a. att inget behov finns av en begränsad prövning, att miljödomstolen bör fatta beslut om hela ansökan i ett huvudmål samt att verksamheten i dag bör koncentreras till att avsluta deponin på ett sådant sätt att dagens miljökrav tillgodoses i stället för att investera i nya anläggningar.

Söderby Villaägarförening, som inte yttrat sig särskilt i deldomsfrågan, har motsatt sig fortsatt verksamhet vid Edstippen efter år 2008 och bl.a. lämnat synpunkter om behov av ekonomisk säkerhet för återställningsåtgärder samt förslag till olika skyddsåtgärder och försiktighetsmått som sökanden skall iaktta.

BT, ägare till Lund X:X, och KS har anslutit sig till Järfälla kommuns synpunkter samt för egen del bestämt avstyrkt varje form av fortsatt verksamhet vid Edstippen utöver sådan verksamhet som är strikt begränsad till kontroller och till skyddsåtgärder för omgivningen. De har härutöver bl.a. understrukit det akuta behovet av sluttäckning av deponin och krävt utvidgad provtagning genom fler provtagningsrör mot bebyggelseområdet Lund.

BEMÖTANDE

Sökande har i anledning av de synpunkter som lämnats på ansökningen anfört bl.a. följande. Det finns anledning erinra om att sökanden inte bara har att underkasta sig de villkor som kan komma att föreskrivas i tillståndet som nu är i fråga. Sökanden har också att följa de allmänna regler som föreskrivs i avfallsförordningen (2001:1063) jämte generella föreskrifter och därutöver kan tillsynsmyndigheten ständigt agera för ytterligare villkor om det uppstår behov av det. – När det gäller Fiskeriverkets oro för bräddning till Mälaren av orenat vatten från lakvattendammen vid höga flöden eller haveri vill sökanden framhålla att någon sådan bräddning hittills aldrig inträffat. Även om ytterligare reglering av lakvattenfrågorna bör bedömas senare i målet åtar sig sökanden redan nu att vidta åtgärder så att bräddning överhuvudtaget inte kan förekomma genom att bevaka vattennivån i dammen och underhålla utrustning såsom pump och reservelaggregat. Sökanden är beredd att underkasta sig ett villkor härom redan i anslutning till det begränsade tillstånd som nu begärs. – Sökanden kan acceptera det tilläggsvillkor om damning som länsstyrelsen har föreslagit.

DOMSKÄL

Allmänt

När det gäller de formella förutsättningar för en begränsad prövning av ansökningen på det sätt som sökanden nu begär skall först stadgandet i 22 kap. 26 § första stycket miljöbalken beröras. I sagda stycke anges att miljödomstolen på yrkande av sökanden i särskild dom får avgöra frågan om verksamhetens tillåtlighet. Miljödomstolen finner inte att det fall som avses i detta stadgande är för handen nu. En annan sak hade det varit om sökanden begärt separat tillåtlighetsprövning beträffande ansökningen i dess helhet. Då hade stadgandet blivit tillämpligt.

Som det förhåller sig i detta mål begär sökanden delprövning av sin ansökan om tillstånd till viss miljöfarlig verksamhet vid Edstippen. Härvid undantas, bl.a. ursprungligen sökt tillstånd till deponering. En ytterligare begränsning ligger i det förhållandet att den partiella tillståndsprövning som nu begärs enbart avser en del av den totala mängd avfall som ansökningen i dess helhet omfattar. Av 20 kap. 3 § första stycket miljöbalken följer att i den mån balken eller annan lag inte innehåller avvikande regler, tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser på mål som miljödomstolen prövar i första instans. I 17 kap. 4 § rättegångsbalken finns regler om partiella domstolsavgöranden, med stadig terminologi kallade deldom, när det i ett mål är möjligt att särskilja delar av vad sökandeparten begär.

Mot bakgrund av det som nu har redovisats finner miljödomstolen inget formellt hinder mot att pröva ansökningen i den del sökanden nu begär. Enligt miljödomstolen är ansökningen i denna del tillräckligt avgränsad för att en separat tillåtlighetsbedömning skall kunna göras enbart avseende den delen. För klarhetens skull bör dock understrykas att tillåtligheten beträffande ansökningen i dess helhet därmed inte är avgjord.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Av handlingarna i målet framgår att sökanden har genomfört föreskrivet samråd, varvid myndigheter, sakägare och sammanslutningar fått tillfälle att lämna synpunkter på vad som bör tas upp i en MKB för prövning av den miljöfarliga verksamhet som sökanden planerar att bedriva vid Edstippen. Sökanden har till ursprungsansökningen fogat en samrådsredogörelse och ett MKB-dokument samt senare ingett kompletterande dokumentation med uppgifter inriktade på den partiella fråga som nu prövas.

Miljödomstolen vill här påpeka att det i denna deldom enbart kan bli aktuellt att pröva om MKB:n kan tjäna som underlag för ställningstagande till ansökningen i den begränsade del som sökanden nu begärt en prövning. För prövningen i denna del finner miljödomstolen att MKB:n uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken med avseende på såväl förfarandet som dokumentation. MKB:n kan alltså godkännas, såvitt den utgör underlag för bedömningen av tillståndsfrågan som prövas i denna deldom.

Verksamhetsutövare

I målet aktualiseras frågan om vem som är att betrakta som verksamhetsutövare vid Edstippen. Såsom redovisats tidigare har sökanden som juridisk person godtagits som verksamhetsutövare i tillståndsbeslut. Någon annan bedömning föranleds inte av det förhållandet att Eds Återvinning AB på civilrättslig grund utför den löpande driften vid avfallsanläggningen. Sökanden fritas därmed inte från sitt ansvar som verksamhetsutövare. Enligt vad som är upplyst i målet är banden mellan de båda bolagen nära och som delägare i Eds Återvinning AB finns också seriösa bolag i branschen. Dessa omständigheter bör i sig ge garanti för att ansvarsförhållandet är klarlagt och att tillsynsmyndigheten inte skall behöva tveka om vem som svarar för verksamheten.

Tillåtlighets- och tillståndsbedömning

Av remissmyndigheterna är det bara Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun som inte har anfört tillåtlighetshinder mot ansökningen i den del som den nu prövas. Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Järfälla kommun får anses ha avstyrkt även partiellt tillstånd på grund av tillåtlighetshinder, om än inte i alldeles otvetydiga ordalag. Enskilda och sammanslutningar har framfört tydliga invändningar mot all form av fortsatt verksamhet vid Edstippen.

En ofrånkomlig utgångspunkt för tillåtlighetsbedömningen är att det bedrivs verksamhet, som i rättslig mening kan definieras som miljöfarlig, vid och omkring Edstippen av såväl sökanden som andra verksamhetsutövare. Helt överskuggande i detta sammanhang är den miljöfarliga verksamhet som blotta förekomsten av avfallsdeponin innebär. Även sedan avfallsdeponeringen vid Edstippen upphört skall deponin där under överskådlig framtid betraktas som en deponi i aktiv fas enligt deponeringsförordningen. Verksamhet som har att göra med avslutning av deponin måste därför under alla förhållanden bedrivas. Avslutningsåtgärderna i sig riskerar att ge upphov till miljöstörningar i form av buller, transporter, avgasutsläpp, ljus m.m. Följaktligen saknas möjlighet att göra en helt förutsättningslös tillåtlighetsbedömning beträffande den tillståndsfråga som nu är föremål för prövning. Därmed är det, som länsstyrelsen har framhållit, ingen självklarhet att tillstånd till sökt verksamhet på platsen skall ges enligt nu gällande lagstiftning.

Emellertid finns dock enligt miljödomstolen anledning att beakta vad Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Upplands Väsby kommun har anfört. Nämnden för fram tanken, att om sökanden får möjlighet att i viss omfattning vid Edstippen fortsättningsvis bedriva sorterings- och återvinningsverksamhet under miljömässigt betryggande former bör det ge sökanden ökade praktiska och ekonomiska förutsättningar att avsluta deponin i enlighet med deponeringsförordningens krav. Det ter sig även möjligt att på så sätt skapa bättre förutsättningar för en effektiv fortsatt kontroll av lakvattnet från deponin. Genom att verksamhet av det slag som nu är föremål för prövning lokaliseras till en plats som redan har tagits i anspråk som avfallsdeponi utnyttjas platsen effektivare. Som miljönämnden i Upplands Väsby kommun har anfört uppnås därmed bästa miljönyttan och bästa utnyttjandet av redan ianspråktagna mark- och naturresurser även om lokaliseringen av Edstippen såsom deponi i efterhand kan ifrågasättas.

Vid bedömningen måste också beaktas att verksamheten som sökanden nu vill få begränsat tillstånd till är nödvändig för samhället. Mot bakgrund av det som sagts tidigare ter det sig då svårt att i ett kortsiktigt perspektiv finna en plats som i lokaliseringshänseende lämpar sig avsevärt bättre för verksamheten i den omfattning som den nu prövas.

Miljödomstolen finner sammanfattningsvis att sökanden, med iakttagande av skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i form av framförallt ändamålsenliga villkor, kan iaktta de särskilda hänsynsreglerna enligt 2 kap. och 16 kap.miljöbalken. Vidare finner miljödomstolen ansökan förenlig med miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap.

Hinder bedöms således inte föreligga mot att lämna sökanden tillstånd att för tiden till dess ansökningen i målet prövats slutligt, dock längst till och med år 2008, på befintlig behandlingsyta vid Edstippens avfallsanläggning årligen mottaga, mellanlagra och behandla maximalt 75 000 ton bygg- och industriavfall av det slag som närmare specificerats i den förteckning som bifogas denna dom, se domsbilaga 1.

Upplysningsvis skall sägas att handläggningen vid miljödomstolen fortsätter i syfte att bl.a. tillåtlighetspröva ansökningen i de avseenden som sökande slutligen begär.

Villkor för tillståndet m.m.

För den del av ansökningen som nu prövas bedömer miljödomstolen det som tillräckligt att villkor för tillståndet föreskrivs i enlighet med vad sökanden har föreslagit själv och i enlighet med vad sökanden har godtagit efter länsstyrelsens förslag.

Även om det vid senare prövning i målet blir aktuellt att närmare bedöma behovet av villkor angående lakvattnet från Edstippen finns inget hinder mot att redan nu föreskriva ett villkor i enlighet med vad sökanden föreslagit med anledning av Fiskeriverkets synpunkter angående bräddning av sådant vatten till Mälaren.

Enbart i några avseenden föreligger nu skäl att ge ett bemyndigande till tillsynsmyndigheten i enlighet med vad som framgår av domslutet. Miljödomstolen anser inte att det i detta sammanhang finns ytterligare behov av bemyndiganden eftersom en vidare prövning i målet kommer att ske och med hänsyn till den behörighet som tillsynsmyndigheten har rent allmänt inom ramen för tillsynsutövningen.

Verksamhet av det slag som denna tillståndsdom omfattar bedrivs redan av sökanden på den aktuella platsen. Någon föreskrift om tid inom vilken verksamheten skall ha satts igång behöver därför inte meddelas och skäl för verkställighetsförordnande får därmed också anses föreligga.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se domsbilaga (TSH-MD 1)

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, skall ha inkommit till miljödomstolen senast den 9 april 2003.

Henrik Löv Lars Berggren

I avgörandet har deltagit rådmannen Henrik Löv, ordförande, miljörådet Lars Berggren samt sakkunniga ledamöterna Åsa Ahlgren och Louise Schöld. Domen är enhällig.