MÖD 2004:26

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2002-09-25 i mål nr M 92-99,

se bilaga A

KLAGANDE

Bjuvs kommun

Ombud

MB

MOTPARTER

1. RH Invest AB

2. OJ

Ombud

LN

SAKEN

Tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) till grundvattenuttag m.m. inom fastigheten Norra Vram 36:49 m.fl. i Bjuvs kommun

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på följande sätt.

Uppskjuten fråga och prövotid

Första stycket ändras till följande lydelse.

”Frågan om vattenföretagets inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga till följd av de nu tillståndsgivna åtgärderna skall skjutas upp under en prövotid (13 kap. 49 § vattenlagen). Tiden skall löpa från och med den tidpunkt då tillståndet till någon del har tagits i anspråk till och med fem år efter det att sökanden har tagit tillståndet varaktigt i anspråk till minst 70 procent. Sökanden skall till miljödomstolen, Sveriges lantbruksuniversitet och tillsynsmyndigheten anmäla datum för dessa tidpunkter.”

Fjärde stycket upphävs.

Prövotidsbestämmelser

Prövotidsbestämmelse 2 upphävs.

Prövotidsbestämmelse 5 ändras till följande lydelse.

”Vid skada på sakägares gröda skall sökanden i samråd med respektive sakägare och i förekommande fall Sveriges lantbruksuniversitet betala ut provisorisk ersättning årligen. Om det inte kan uppnås någon överenskommelse om provisorisk ersättning, får part hänskjuta frågan till miljödomstolen för prövning.”

Prövotidsbestämmelse 6 ändras till följande lydelse.

”Om uttag av vatten enligt denna dom leder till att det uppstår brist på vatten i brunn som är belägen inom det redovisade influensområdet om 0,3 m, skall sökanden utan dröjsmål tillhandahålla vatten som har en med hänsyn till användningen godtagbar kvalitet. Detta gäller dock bara om brunnen tillgodoser en fastighets behov av vatten för hushåll, djurhållning eller näringsverksamhet. Skyldigheten omfattar dock inte vatten för jordbruksbevattning eller för fisk- och kräftdammar.”

Kontrollbestämmelser

Kontrollbestämmelserna skall ha följande lydelse.

”Kontrollprogrammet skall innehålla följande punkter utöver vad Bjuvs kommun och tillsynsmyndigheten kommer överens om.

a) Grundvattentrycket i kontroll- och referensbrunnar samt brunnar på fastigheterna Fälleberga 2:1, Norra Vram 36:83 och Norra Vram 36:65 skall mätas. Det skall under prövotiden göras en gång i månaden och därefter under tiden för oförutsedd skada en gång varannan månad. Tillsynsmyndigheten kan dock bestämma att mätningar skall utföras med längre tidsintervall.

b) Samtliga erhållna mätdata skall kontinuerligt journalföras och i samlad form hållas tillgängliga hos sökanden för envar som anser sig berörd av vattenverksamheten.

c) Så länge uttag med stöd av nu lämnat tillstånd sker ur grundvattenbrunnarna skall sökanden mäta uttagna mängder vatten med summerande vattenmätare. Avläsning och journalföring skall ske minst en gång per vecka eller med det längre tidsintervall som tillsynsmyndigheten bestämmer.”

2. Rättegångskostnader i Miljööverdomstolen

Bjuvs kommun skall ersätta OJ för rättegångskostnader med sextusensjuhundrafemtio (6 750) kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

Bjuvs kommun skall ersätta RH Invest AB för rättegångskostnader med femtusenfyrahundra (5 400) kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

__________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bjuvs kommun har yrkat följande.

Att förordnandet med stöd av 13 kap. 49 § vattenlagen ändras till att avse endast inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga inom det redovisade influensområdet om 0,3 m.

Att villkoret om säkerhet upphävs.

Att prövotidsbestämmelse 2 upphävs.

Att prövotidsbestämmelse 3 förtydligas så att det klart framgår att den avser influensområdet om 0,3 m.

Att prövotidsbestämmelse 5 ändras till följande lydelse: ”Vid skada på sakägares gröda skall sökanden i samråd med respektive sakägare samt Sveriges lantbruksuniversitet betala ut provisorisk ersättning årligen. Om överenskommelse ej kan nås om provisorisk ersättning får part hänskjuta frågan till miljödomstolen för prövning”.

Att prövotidsbestämmelse 6 i första hand ändras till följande lydelse: ”Om det under arbetstiden och tiden för oförutsedd skada skulle uppstå skada på grund av akut vattenbrist i enskild brunn inom det redovisade påverkansområdet åtar sig kommunen att omgående ordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll och djurhållning eller näringsverksamhet med undantag för jordbruksbevattning, fisk- och kräftdammar intill dess att vattenförsörjningen kan ordnas permanent. Åtagandet gäller inte om det visar sig att samband saknas mellan vattenförtaget och vattenbristen. Uppkommer inom påverkansområdet eller utom detta vattenbrist i vattentillgång som ej skall åtgärdas enligt ovan, ankommer det på kommunen att bedöma huruvida skadan orsakats av åtgärder vidtagna av kommunen och i så fall så snart ske kan genom lämplig åtgärd tillse, att minsta möjliga åtgärd och olägenhet uppkommer för fastigheten”.

Att prövotidsbestämmelse 6 i andra hand ändras till att avse skyldighet att tillhandahålla ”…vatten av godtagbar kvalitet”.

Att kontrollbestämmelse a) i första hand upphävs och i andra hand ändras så att några särskilda fastigheter inte anges samt att kontrollbestämmelsen

såvitt avser tidsperioder för mätningar under alla förhållanden ändras till följande lydelse: ”Under prövotiden skall mätning ske en gång i månaden och därefter under tiden för oförutsedd skada en gång varannan månad eller det längre tidsintervall som tillsynsmyndigheten godkänner”.

Att kontrollbestämmelserna b) och c) upphävs.

Att tiden för oförutsedd skada bestäms till tio år.

RH Invest AB och OJ har medgett ändring i fråga om säkerhet och har i övrigt bestritt ändring. De har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Skåne län och Miljö- och byggnadsnämnden i Bjuvs kommun har yttrat sig till Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen har avgjort målet utan huvudförhandling med stöd av

23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kommunen

Prövotidsförordnandet

Miljödomstolen har utan närmare motivering ansett att frågor om ersättning för skada, intrång m.m. skall avse inte bara inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga utan också eventuell inverkan på grävda brunnar och dammar.

Vid miljödomstolen diskuterades behovet att under en prövotid skjuta upp frågor om företagets inverkan i olika avseenden. Sakägare yrkade att en prövotid skulle innefatta driften av jordbruket och möjligheterna att ”som i dag bedriva jordbruk”. En sakägare yrkade prövotid i fråga om sättningar i byggnader. Kommunen bestred yrkandet när det gäller sättningar i byggnader och överlämnade till domstolen att avgöra frågan avseende inverkan på jordbruksmark.

Vid miljödomstolen framställde remissmyndigheterna och sakägarna inte några synpunkter på den tekniska utredningen om grundvattenuttagets eventuella inverkan på brunnar och dammar. Miljödomstolen begärde inte heller att ansökan skulle kompletteras i den delen.

Kommunen anser att det saknas skäl att förordna om prövotid för annat än inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga inom det redovisade influensområdet om 0,3 m. Om uttaget av grundvatten mot förmodan skulle medföra skada på brunnar och dammar, är det mera lämpligt att hantera den som en oförutsedd skada.

Kravet på säkerhet

Syftet med kravet på säkerhet i 13 kap. 49 § vattenlagen är att skydda sakägarna. De skall inte behöva riskera att bli utan ersättning på grund av att sökanden inte kan göra rätt för sig. En kommun kan inte komma på obestånd och det är därför i detta fall uteslutet att sakägarna inte skall få betalt. Villkoret om säkerhet fyller därför inte någon funktion och skall upphävas.

Prövotidsbestämmelserna

I konsekvens med kommunens yrkande att prövotidsförordnandet skall avse endast inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga skall prövotidsbestämmelse 2 upphävas. Även prövotidsbestämmelse 5 skall ändras av det skälet.

Prövotidsbestämmelse 6 skall i första hand upphävas och ersättas med det villkor kommunen åtog sig vid miljödomstolen. Att tillhandahålla vatten för fisk- och kräftdammar kan kräva insatser med vattentransporter som vida överstiger värdet av de fiskar eller kräftor som finns i dammen.

Uttrycket att fastighetsägaren skall hållas ”skadelös” gör att det kan uppstå tvivelsmål om sökanden kan ordna en permanent vattenförsörjning genom att exempelvis erbjuda kostnadsfri anslutning till kommunalt vatten, men där fastighetsägaren får betala brukningsavgift och svara för underhållet på sin servis som alla andra abonnenter. Eftersom det kan bli fråga om en tämligen lång prövotid skulle fastighetsägaren under hela den tiden kunna kräva att vatten levereras gratis.

Kravet på att vattnet skall vara av motsvarande kvalitet som det som tidigare funnits i brunnen är också exempel på en olycklig formulering. Det kan med den utformning som bestämmelsen fått uppkomma diskussioner om att det vatten som kommunen levererar inte är av motsvarande kvalitet, trots att det i och för sig är godtagbart.

Kontrollbestämmelserna

Miljödomstolen har i strid mot den praxis som har utvecklats efter miljöbalkens ikraftträdande beslutat om kontrollbestämmelser i domen. Det är orimligt att kommunen måste ansöka om villkorsändring för att kunna få till stånd en ändring.

Miljödomstolen har som villkor föreskrivit att kontrollprogrammet skall omfatta kontroll- och referensbrunnar i sådan omfattning att grundvattensänkningen till följd av det tillståndsgivna uttaget kan särskiljas från annan påverkan. Detta kräver ett inte obetydligt antal kontroll- och referensbrunnar och det kan vara motiverat att innefatta någon eller några av brunnarna på de fastigheter som angetts i kontrollbestämmelse a). Det är dock inte lämpligt att peka ut dessa i en kontrollbestämmelse. Samma sak gäller för kontrollbestämmelserna b) och c). Det är särskilt olyckligt att miljödomstolen inte ens kunnat överlåta till tillsynsmyndigheten att avgöra hur ofta avläsning och journalföring skall ske.

Oförutsedd skada

Det bör vara fullt tillräckligt att tiden för oförutsedd skada bestäms till tio år. Det har inte heller framställs yrkande om längre tid.

RH Invest AB och OJ

På deras respektive fastigheter finns brunnar som används i näringsverksamhet. De har i miljödomstolen framfört synpunkter på den tekniska utredning som kommunen presenterat. Det finns skäl för att förordna om prövotid även för brunnar och dammar.

Kravet på säkerhet bör upphävas av de skäl som kommunen har anfört.

Kommunen har inte redovisat några skäl för att frångå vad miljödomstolen har föreskrivit om prövotidsbestämmelser. Det är rimligt att kommunen skall hålla drabbade sakägare skadelösa fullt ut, eftersom kommunen av ekonomiska skäl använder grundvatten för sin försörjning. Kommunen skall därför leverera vatten till drabbade fastighetsägare utan vederlag.

De instämmer i de synpunkter som länsstyrelsen har fört fram i fråga om kontrollbestämmelserna.

Skador som orsakas av grundvattenuttag är svårbedömda. Tio år kan vara en alltför kort tid för att bedöma sambandet mellan en skada och det uttag som skett. Det saknas därför skäl att ändra tiden för oförutsedd skada till tio år.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket

Verket har inte något att erinra mot att miljödomstolens dom ändras i enlighet med överklagandet.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen anser, bl.a. av de skäl som kommunen har anfört, att kravet på säkerhet bör upphävas.

Kontrollbestämmelserna bör stå kvar. Bestämmelserna b) och c) underlättar kommunens egenkontroll och länsstyrelsens tillsyn över verksamheten. Vad gäller sista meningen i kontrollbestämmelse c) bör dock tilläggas ”…eller med det tidsintervall som tillsynsmyndigheten godkänner”. Kontrollbestämmelse a) kan utformas i enlighet med kommunens förslag.

Länsstyrelsen har i övrigt inte några synpunkter på vad som anförts i överklagandet.

Miljö- och byggnadsnämnden

Nämndens primära intresse i detta fall är att de fastigheter vars enskilda dricksvattenanläggningar påverkas negativt med minskat eller uteblivet vatten skall kompenseras så att dessa hushåll och djurhållare får tillgång till vatten av dricksvattenkvalitet i tillräcklig mängd.

KOMMUNENS BEMÖTANDE

Prövotidsförordnandet

OJ och RH Invest AB har vid miljödomstolen inte fört fram några synpunkter av teknisk art. De har inte heller där yrkat att prövotiden skall omfatta även brunnar och dammar.

Prövotidsbestämmelserna

Den föreslagna utformningen av prövotidsbestämmelse 6 håller sakägarna skadelösa. Den som tar vatten ur en egen brunn har drifts- och underhållskostnader för denna. Det är därför rimligt att en fastighetsägare som exempelvis erbjuds en kostnadsfri anslutning till kommunalt vatten får betala brukningsavgift och svara för underhållet på sin servis som andra abonnenter. Detta stämmer också överens med fast praxis i vattenmål. Den föreslagna utformningen bör ligga i linje med miljö- och byggnadsnämndens synsätt.

Kontrollbestämmelserna

Kommunen godtar de synpunkter som länsstyrelsen har fört fram i sitt yttrande. Kontrollbestämmelserna bör därför kunna ändras till följande lydelse:

a) Grundvattentrycket i kontroll- och referensbrunnar skall mätas under prövotiden en gång i månaden och därefter under tiden för oförutsedd skada en gång varannan månad eller det längre tidsintervall som tillsynsmyndigheten godkänner.

b) Samtliga erhållna mätdata skall kontinuerligt journalföras och i samlad form hållas tillgängliga hos sökanden för envar som anser sig berörd av vattenverksamheten.

c) Så länge uttag sker i grundvattenbrunnarna inom täktområdet med stöd av nu lämnat tillstånd skall sökanden mäta uttagna mängder vatten med summerande vattenmätare. Avläsning och journalföring skall ske minst en gång per vecka eller med det längre tidsintervall som tillsynsmyndigheten godkänner.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Prövotidsförordnandet

När verkningarna av ett vattenföretag inte kan i ett visst hänseende förutses med tillräcklig säkerhet, får domstolen vid meddelande av tillstånd till företaget skjuta upp frågan om ersättning eller andra villkor i det hänseendet till dess behövlig erfarenhet har vunnits av företagets inverkan (13 kap. 49 § första stycket vattenlagen [1983:291]).

Miljödomstolen har ansett att risken för påverkan på växtlighet och eventuell påverkan på grävda brunnar och dammar inom influensområdet bör undersökas ytterligare och har av det skälet förordnat om prövotid. Kommunen har yrkat att förordnandet skall inskränkas till att avse endast inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga. Frågan blir därmed om den utredning som kommunen har lagt fram vid miljödomstolen medger att vattenföretagets inverkan på brunnar och dammar kan förutses med tillräcklig säkerhet.

Den tekniska utredning som bifogats ansökan beskriver de geologiska förhållandena och grundvattenbildningen inom Norra Vram-området. Materialet om de geologiska förhållandena har hämtats från jordarts- och berggrundskartor med tillhörande beskrivningar samt från resultatet av undersökningsborrningar. Beräkningen av grundvattenbildningen i området har gjorts med underlag som har tagits fram av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och av Sveriges geologiska undersökning. Den tekniska utredningen omfattar dessutom en redovisning av resultatet från provpumpningar, modellberäkningar av grundvattenavsänkning inom influensområdet samt en vattenbalansberäkning. På fastigheterna Norra Vram 36:35 och 36:72 finns sammanlagt tre grävda brunnar. Kommunen har mätt upp totaldjup och grundvattennivåer i brunnarna och redovisat resultatet vid miljödomstolen. Inom ramen för ett kontrollprogram genomför kommunen regelbundna mätningar av grundvattennivåer i drygt trettio brunnar av vilka ungefär en tredjedel utgör jordlagerbrunnar. Ansökan till miljödomstolen har kompletterats med resultatet av dessa mätningar.

Enligt Miljööverdomstolens uppfattning är de geologiska och hydrologiska förhållandena inom Norra Vram-området samt förhållandena inom enskilda fastigheter väl utredda. Remissinstanserna har inte fört fram någon motsatt uppfattning. Miljööverdomstolen kommer därför fram till att vattenföretagets inverkan på grävda brunnar och dammar kan förutses med tillräcklig säkerhet. Prövotidsförordnandet kan därför inskränkas till att avse endast vattenföretagets inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga.

Prövotidsbestämmelserna

Prövotidsbestämmelse 3

Sveriges lantbruksuniversitet har förordnats att som sakkunnig utföra årliga undersökningar av företagets inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga. Av prövotidsbestämmelsen – så som den har utformats av miljödomstolen – framgår det att undersökningarna avser inverkan inom just det redovisade influensområdet om 0,3 m. Det behövs inte något förtydligande av bestämmelsen. Överklagandet i denna del skall därför avslås.

Prövotidsbestämmelserna 2 och 5

Prövotidsförordnandet skall alltså inskränkas till företagets inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga. Det finns inte skäl att föreskriva prövotidsbestämmelser som avser andra verkningar av företaget. På grund härav skall bestämmelse 2 upphävas och bestämmelse 5 ändras.

Prövotidsbestämmelse 6

En skyldighet att tillhandahålla vatten för fisk- och kräftdammar kan, som kommunen har påpekat, medföra krav på omfattande och förhållandevis kostsamma vattentransporter. Prövotidsbestämmelsen har också fått en sådan utformning att insatserna kan bli långvariga. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att domen i denna del ändras. Miljööverdomstolen kommer därför fram till att det inte är skäligt att låta skyldigheten enligt bestämmelse 6 omfatta även vatten för fisk- och kräftdammar.

I fråga om kvalitet har det ställts upp ett krav på att det vatten som tillhandahålls skall motsvara det som tidigare funnits i brunnen. Kommunen har påpekat att det kravet kan skapa oenighet och oklarhet om kvaliteten på det vatten som levereras och därmed om kravet är uppfyllt, trots att vattenkvaliteten i och för sig är godtagbar.

Vatten som levereras till hushåll eller till livsmedelsproducerande företag skall vara av dricksvattenkvalitet. Detsamma bör gälla vatten för djurhållning, eftersom höga krav på kvalitet kan ställas även i det fallet. När det gäller vatten för näringsverksamhet i övrigt kan i vissa fall vatten som motsvarar ett lägre kvalitetskrav anses godtagbart. Med hänsyn härtill är det rimligt att kvaliteten på ersättningsvattnet relateras till användningen och inte till det vatten som tidigare funnits i en viss brunn på en fastighet.

Enligt Miljööverdomstolens uppfattning bör därför bestämmelsen utformas på så sätt att skyldigheten avser vatten som har en med hänsyn till användningen godtagbar kvalitet. Vad som i det enskilda fallet är godtagbart får avgöras mot bakgrund av innehållet i föreskrifter eller allmänna råd meddelade av bl.a. Statens livsmedelsverk och Statens jordbruksverk. Med ledning av föreskrifterna och råden bör det vara möjligt att relativt snabbt och säkert avgöra om kommunen har uppfyllt kraven.

Säkerhet

I 13 kap. 49 § fjärde stycket vattenlagen finns det bestämmelser om att sökanden skall ställa säkerhet för den slutliga ersättningen och för den ersättning som bestämts provisoriskt. En kommun behöver dock inte ställa säkerhet för sådana förpliktelser (22 kap. 3 § tredje stycket).

RH Invest AB och OJ har medgett att förordnandet om säkerhet upphävs. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att domen ändras i denna del. Med hänsyn härtill och då det inte heller i övrigt finns något skäl att ställa krav på säkerhet i detta fall skall förordnandet upphävas.

Kontrollbestämmelserna

Kommunen har numera godtagit de föreskrivna kontrollbestämmelserna, dock med vissa justeringar i bestämmelserna a) och c).

Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att kontrollprogrammet skall innefatta även brunnar på fastigheterna Fälleberga 2:1, Norra Vram 36:83 och Norra Vram 36:65.

Enligt Miljööverdomstolens uppfattning kan det, som kommunen och länsstyrelsen anfört, överlämnas till tillsynsmyndigheten att i förekommande fall bestämma längre tidsintervall för de mätningar som skall utföras. Kontrollbestämmelserna a) och c) skall därför ändras på det sättet.

Oförutsedd skada

Miljööverdomstolen instämmer i den bedömning som miljödomstolen har gjort om tiden för oförutsedd skada. Överklagandet i den delen skall därför avslås.

Rättegångskostnader i Miljööverdomstolen

Bjuvs kommun skall ersätta motparterna för deras rättegångskostnader (20 kap. 1 § tredje stycket vattenlagen). RH Invest AB och OJ har var för sig yrkat ersättning med 6 750 kr för ombudsarvode inklusive mervärdesskatt. Yrkade belopp är skäliga. Den del av ombudsarvodet som avser mervärdesskatt utgör dock – såvitt framkommit – inte en kostnad i bolagets fall och skall därför inte ersättas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2004-06-15

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Gudmund Toijer, referent, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Henrik Runeson och hovrättsassessorn Inge Karlström. Enhälligt.

_____________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Bjuvs kommun

267 25 Bjuv

Ombud: advokaten MB, advokatfirman Åberg & Co AB, Box 16295,

103 25 Stockholm.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) till grundvattenuttag för kommunal vattenförsörjning inom Bjuvs kommun, Skåne län

_________________________

DOMSLUT

Lagligförklaring

Miljödomstolen lagligförklarar enligt 4 kap. 5 § vattenlagen (1983:291) åtta grundvattenbrunnar benämnda NA, NC, NE, NF, NH, NL, NM och NO på fastigheterna Norra Vram X:X, X:X, X:X, X:X, X:X samt Vrams Gunnarstorp X:X i Bjuvs kommun.

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar, på de villkor som anges i denna dom, sökanden tillstånd enligt vattenlagen att för den kommunala vattenförsörjningen inom Bjuvs kommun;

a) anlägga sex grundvattenbrunnar benämnda NB, ND, NR, NS, NT och NU på fastigheterna Norra VramX:X, X:X, X:X, X:X, X:Xoch X:X i Bjuvs kommun.

b) ur samtliga dessa fjorton brunnar årligen bortleda grundvatten intill en sammanlagd mängd av 2,05 milj. m3 dock högst 7 350 m3 under ett och samma dygn.

Anläggningarna skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår nedan under rubriken "Beskrivning av anläggningen" och i övrigt i enlighet med ingiven ansökan.

Ej prövade/Ogillade yrkanden

Miljödomstolen prövar inte yrkandena om ersättning för eventuella inskränkningar i markanvändning till följd av kommande vattenskyddsföreskrifter.

Miljödomstolen avslår yrkandet om att ålägga kommunen att besiktiga byggnader till följd av befarade sättningsskador

Villkor

a) Varje uttagsbrunn eller samlad grupp av brunnar skall vara försedd med fast monterad summerande vattenmätare som registrerar ur täktområdena uttagna mängder grundvatten. Det samlade momentana flödet av uttagen skall kunna avläsas.

b) Kontrollprogram skall upprättas av sökanden och godkännas av tillsynsmyndigheten. Programmet skall omfatta kontroll- och referensbrunnar i sådan omfattning att grundvattensänkningen till följd av det tillståndsgivna uttaget kan särskiljas från annan påverkan.

c) För att förhindra skada, som är att hänföra till grundvattenbortledningen, på träd i allén inom influensområdet utmed väg 1244 mellan Norra Vram och Vrams Gunnarstorp, skall kommunen återinfiltrera vatten så att grundvattennivån återställs intill allén. Alternativt kan kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten och markägaren välja att återplantera träd som dött till följd av vattenbortledningen.

Uppskjuten fråga och prövotid

Miljödomstolen förordnar med stöd av 13 kap. 49 § vattenlagen att frågan om ersättning för skada, intrång m.m. till följd av de nu tillståndsgivna åtgärderna skall skjutas upp under en prövotid som skall gälla från och med tidpunkt då tillståndet till någon del tagits i anspråk och pågå till och med fem år efter det att sökanden tagit tillståndet varaktigt i anspråk till minst 70 procent. Sökanden skall till miljödomstolen, Sveriges lantbruksuniversitet och tillsynsmyndigheten anmäla datum för dessa tidpunkter.

Under prövotiden skall de undersökningar utföras som framgår nedan under rubriken "Prövotidsbestämmelser". Sökanden och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall snarast efter prövotidens utgång och senast ett år efter denna till miljödomstolen redovisa det slutliga resultatet av sina respektive undersökningar. Sökanden skall samtidigt lämna förslag på slutlig skadereglering. Miljödomstolen kommer därefter att företa målen till slutligt avgörande i de återstående delarna.

Sökanden skall årligen ersätta respektive fastighetsägare den skördeminskning som SLU räknat fram. Slutlig reglering skall ske vid prövotidens slut.

Miljödomstolen föreskriver med stöd av 13 kap. 49 § fjärde stycket vattenlagen, som villkor för att tillstånden till vattenföretagen skall få tas i anspråk, att sökanden hos Länsstyrelsen i Skåne län ställer säkerhet om fem (5) miljoner kr i 2002 års penningvärde för den slutliga ersättningen samt för den ersättning som kan komma att bestämmas provisoriskt.

Sakkunnigförordnande

Miljödomstolen förordnar med stöd av 13 kap. 32 § vattenlagen Sveriges lantbruksuniversitet att såsom sakkunnig utföra de undersökningar som avses nedan under rubriken "Prövotidsbestämmelser" punkt 3. Sökanden skall stå för dessa kostnader.

Prövotidsbestämmelser

Följande skall gälla från det att denna dom vunnit laga kraft till och med utgången av prövotiden.

1. Sökanden skall till miljödomstolen, Sveriges lantbruksuniversitet och tillsynsmyndigheten anmäla datum när tillståndet till någon del tagits i anspråk samt tidpunkten då tillståndet varaktigt tagits i anspråk till minst 70 procent.

2. Sökanden skall utföra årliga undersökningar om den inverkan som uppumpningen av grundvatten kan innebära på grundvattenförhållandena samt i övrigt på motstående intressen.

3. Sveriges Lantbruksuniversitet skall såsom sakkunnig utföra årliga undersökningar om den inverkan uppumpningen av grundvatten kan ha på växande gröda och markens avkastningsförmåga inom redovisade influensområden om 0,3 m.

4. Sökanden skall till Sveriges lantbruksuniversitet lämna de uppgifter om grundvattenförhållanden som universitetet anser sig behöva för att utföra sitt sakkunniguppdrag.

5. Vid skada på sakägares anläggning, mark och gröda m.m. skall sökanden i samråd med respektive sakägare samt i förekommande fall även med Sveriges Lantbruksuniversitet, vidta erforderliga åtgärder eller betala ut provisorisk ersättning. Eventuell provisorisk ersättning skall regleras årligen. Om överenskommelse ej kan nås om åtgärder eller provisorisk ersättning får part hänskjuta frågan till miljödomstolen för prövning.

6. Om, till följd av vattenuttag enligt denna dom, skada i form av vattenbrist uppstår i brunn belägen inom redovisade influensområden och avser brunnen tillgodoseende av en fastighets behov av vatten för hushåll, djurhållning eller näringsverksamhet med undantag av vatten för jordbruksbevattning skall sökanden utan dröjsmål hålla fastighetsägaren skadeslös genom att tillhandahålla denne vatten av motsvarande kvalité som tidigare funnits i brunnen.

Kontrollbestämmelser

a) Grundvattentrycket i kontroll- och referensbrunnar samt brunnarna på fastigheterna Fälleberga X:X, Norra Vram X:X och Norra Vram X:X skall mätas under prövotiden var fjärde vecka och därefter under tiden för oförutsedd skada en gång var åttonde vecka.

b) Samtliga erhållna mätdata skall kontinuerligt journalföras och i samlad form hållas tillgängliga hos sökanden för envar som anser sig berörd av vattenverksamheten.

c) Så länge uttag sker i grundvattenbrunnarna inom täktområdet med stöd av nu lämnat tillstånd skall sökanden mäta uttagna mängder vatten med summerande vattenmätare. Avläsning och journalföring skall ske minst en gång per vecka.

Arbetstid

Den tid inom vilket de i denna dom tillståndsgivna arbetena skall vara utförda bestäms med stöd av 13 kap. 47 § andra stycket vattenlagen till fem år från den dag domen vunnit laga kraft. Om arbetena inte har utförts inom angiven tid är tillståndet enligt 15 kap. 2 § vattenlagen förfallet.

Oförutsedd skada

Anspråk på grund av oförutsedd skada skall enligt 15 kap. 17 § vattenlagen för att få tas upp till prövning framställas till miljödomstolen inom tjugo år från arbetstidens utgång.

Omprövning av tillstånd

Vid omprövning av tillståndet med stöd av 24 kap.miljöbalken är sökanden enligt 31 kap. 22 § andra stycket 3. miljöbalken inte skyldig att utan ersättning avstå från mer än en tjugondel (1/20) av värdet av den vattenmängd som omfattas av tillståndet till verksamheten.

Rättegångskostnader

Sökanden skall betala ersättning till förbundsjuristen JMs huvudmän med sammanlagt 138 055 kr varav 130 650 kr avser arvode och 7 405 kr utlägg. I beloppet ingår mervärdesskatt med 27 611 kr.

Sökanden skall betala ersättning till advokat LNs huvudmän med sammanlagt 46 269 kr. Av beloppet avser 30 000 kr arvode för arbete åt enskilda sakägare, 8 550 kr arvode för Reijo Havi Invest AB samt utlägg 175 kr. I beloppet ingår mervärdesskatt med (25 % x 30 175=) 7 544 kr.

På ersättningsbeloppen ovan utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen förordnar, med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken, att tillståndet till vattenverksamheten får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.

Avgift

Miljödomstolen erinrar om att det åligger sökanden att betala i 25 kap. 8 § miljöbalken angivna kostnader för målets behandling vid miljödomstolen.

MÅLETS HANDLÄGGNING

Ansökan, som kom in till miljödomstolen den 21 december 1998, kungjordes den 30 juni 2000 i Helsingborgs dagblad och Nordvästra Skånes tidningar. Yttranden har kommit in från Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Miljö- och byggnadsnämnden i Bjuvs kommun, Sydkraft AB, jur. kand. JM som ombud för ett antal sakägare, Åvarps Samfällighetsförening, SP, ES, AN, JJ, MC, MC, C-B B, S-E O, TN, C-A B, O, IA, LA, RJ, JK H, P, A P, OD och KG, M P P, US, I, K E, SKO, JO, LH, EJ, EL J, ML, SOT, advokat AA som ombud för R,M-A T, advokat LA som ombud för ett antal sakägare, samt IN. Bolaget har i olika omgångar bemött inkomna synpunkter, kompletterat utredningsmaterialet och gjort vissa justeringar av sina yrkanden. Kungörelse om tilläggsyrkande fördes in i lokaltidningar den 6 juni 2001. Sökanden har därefter kommit in med viss ytterligare utredning samt gjort ytterligare justeringar av yrkandena. Miljödomstolen höll huvudförhandling i målet den 13 juni 2002. Efter huvudförhandlingen har viss utredning hämtats in och skriftväxling skett bl.a. avseende rasrisk inom området.

ANSÖKAN

Sökanden har för utveckling av sin talan anfört bl.a. följande;

Yrkande

Bjuvs kommun yrkar att miljödomstolen skall;

1. Lagligförklara åtta grundvattenbrunnar benämnda NA, NC, NE, NF, NH, NL, NM och NO på fastigheterna Norra Vram X:X, X:X, X:X, X:X, X:X samt Vrams Gunnarstorp X:X i Bjuvs kommun.

2. anlägga sex grundvattenbrunnar benämnda NB, ND, NR, NS, NT och NU på fastigheterna Norra Vram X:X, X:X, X:X, X:X, X:X och X:X i Bjuvs kommun.

3. för allmän vattenförsörjning ur samtliga dessa fjorton brunnar årligen bortleda grundvatten intill en sammanlagd mängd av 2,05 milj. m3 dock högst 7 350 m3 under ett och samma dygn.

allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna och senare kompletteringar.

Kommunen yrkar vidare att miljödomstolen skall meddela verkställighetsförordnande enligt 13 kap 50 § första stycket vattenlagen.

Kommunen hemställer slutligen att miljödomstolen bestämmer arbetstiden till fem år från dagen för domen och tiden inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas till fem år från arbetstidens utgång samt tiden för när omprövning av villkoren tidigast kan ske till 30 år från den dag domen vunnit laga kraft.

Orientering

Bjuvs kommun består av tre mindre tätorter; Bjuv, Billesholm och Ekeby. Invånarantalet uppgår till omkring 14.000 personer, varav ungefär 10 500 bor i Bjuv och Billesholm. I kommunen finns även ett antal större industrier med keramisk, mekanisk och livsmedelsteknisk inriktning samt mineralullstillverkning. Både industrin och kommunens invånare är i stort behov av vatten med god kvalitet och med tillförlitlig produktion. Ekeby tätort har egen brunnsanläggning och eget vattenverk och berörs ej av ansökan.

Vattnet till Bjuv och Billesholm levereras från två stycken vattenverk, Holk (Helsingborgs kommun) och Ljungsgård. Vattenverket i Holk förser halva Bjuvs tätort med vatten. Resterande del av Bjuv samt Billesholm förses med vatten från vattenverket i Ljungsgård.

Vattenverket i Ljungsgård får sitt råvatten från två stycken brunnsanläggningar, Gunnarstorp och Borgavad. Vid brunnsanläggningen i Gunnarstorp tas grundvatten från ett gruvschakt och vid Borgavad från tre stycken brunnar borrade ner i en gruva.

Vattnet från Gunnarstorp består av gruvvatten med höga järn och manganhalter. Uttaget grundvatten är vidare mycket hårt och innehåller höga halter av sulfat samt i vissa fall av fluorid. Befintliga brunnsanläggningar medger därför inte tillräckliga uttag av vatten med godtagbar kvalitet. Vattenförsörjningen för Bjuv och Billesholm är i stort behov av nya uttagsområden.

Kommunen har efter utförda provborrningar låtit utföra ett antal nya brunnar vid Norra Vram. Kommunen planerar vidare att utföra ytterligare brunnar. Den nya brunnsanläggningen skall komplettera befintliga brunnsanläggningar och tillgodose kommuninvånarnas, de mindre industrierna i Bjuv och Billesholm samt Gullfiber AB:s behov av renvatten. Anläggningen skall vidare tillgodose vattenbehovet vid den stora vattenförbrukande livsmedelsindustrin Svenska Nestlé AB i Bjuv.

Till ansökan har fogats en teknisk beskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning.

Rådighet

Kommunen har i enlighet med 2 kap 4 § första stycket andra punkten vattenlagen sådan rådighet som anges i 2 kap 1 § samma lag.

Höjdsystem

Höjdangivelser hänför sig till rikets höjdsystern RH 70.

Gällande vattendomar

Vattendom saknas för uttag ur befintliga grundvattenbrunnar inom Norra Vrams grundvattentäkt.

För de befintliga brunnsanläggningar som i dag förser vattenverken i Holk och i Ljungsgård med vatten finns tillstånd enligt vattenlagen enligt nedanstående tabell.

Brunns- Tillstånd Tillåtet uttag, Tillåtet uttag, Tillåtet uttag

anläggning Doms nr medel dygn, per år, maximidygn,

m3 per dygn Mm3 per år m3 per dygn

Holk A63/1961 2 750 1,0 6 400

Borgavad A4/1967 5 800 2,1 14 000

Skinneholm A3/1967 600 0,22 950

Gunnarstorp DVA 26/1975 5 700 2,1 -

Tillståndet för Gunnarstorp är kopplat till länshållningen för Gunnarstorpsgruvan samt till ett avtal mellan kommunen och Höganäs AB. Täkten i Skinneholm har sedan länge tagits ur bruk.

Vattenbehov

Den sammanlagda folkmängden inom Bjuv och Billesholm uppgår till cirka 10 500 invånare. Enligt kommunens planeringsunderlag kommer befolkningen att öka med cirka 0,21 procent per år till och med år 2020.

Det totala vattenbehovet i Bjuv och Billesholm är beroende av befolkningsmängden och dess utveckling samt småindustriernas behov. Vattenbehovet är vidare i hög utsträckning beroende av Svenska Nestlé AB:s (nedan Nestlé) samt Gullfiber AB:s och Höganäs AB:s förbrukning.

Nestlé har i samband med årliga överläggningar med kommunen angående industrins kommande renvattenbehov deklarerat att behovet av renvatten kommer att öka. Det framtida behovet har angivits uppgå till 13 000 m3 per dygn under sju dagar i samband med den s k ärtkampanjen. Nestlé har angett ett behov för innevarande år uppgående till l - 9 MM3 per år, vilket motsvarar ett dygnsbehov om cirka 12 000 m3 eller 500 m3 per timme. Max-dygns behovet är 600 till 700 m3 per timme. Nestlés framtida vattenbehov har beräknats stiga med cirka tio procent under den närmaste perioden.

För ärtkampanjen har kommunen endast möjlighet att leverera 11 000 m3 per dygn under veckans fyra första dagar, 9 000 m3 per dygn under de kommande två dagarna och 6 500 m3 per dygn under veckans sista dag. Nestlés behov överstiger således väsentligt vad kommunen för närvarande har möjlighet att leverera.

Utöver hushålls- och industriförbrukning åtgår vatten för rörnätsspolning, läckage och övrig icke debiterbar förbrukning samt för filterspolning m.m. i vattenverken.

Det totala vattenbehovet inom Bjuvs och Billesholms konsumtionsområden uppgår till omkring 20 000 m3 per dygn i dag och till omkring 27 000 m3 - per dygn 2020. Vattenbehovet har närmare utvecklats i den tekniska beskrivningen

Vattentillgångar

Kommunen förfogar, enligt meddelade tillstånd, över vattentillgångar (exklusive Ekeby vattenverk) om 5,42 Milj m3 per år eller 14 310 m3 per medeldygn, dock högst 27 050 m3 per maxdygn. Täkten i Skinneholm kan dock inte utnyttjas.

Under senare år har det tillåtna uttaget emellertid inte kunnat utnyttjas i vattentäkten vid Holk, eftersom brunnarnas kapacitet minskat på grund av igensättning. Undersökningsborrningar och provpumpningar i området har visat att nya brunnar inte skulle leda till väsentligt ökade uttag dels på grund av mycket varierande och dålig vattenkvalitet, dels på grund av dåliga uttagsmöjligheter. Kommunens behov av ytterligare vatten med god kvalitet har inte heller kunnat tillgodoses från befintliga brunnsanläggningar.

Beskrivning av anläggningen

Befintlig vattenproduktionsanläggning

En schematisk presentation av vattenförsörjningen i kommunen samt uppgifter om de olika brunnsanläggningarna återfinns i den tekniska beskrivningen.

Ny brunnsanläggning Norra Vram

Under år 1994 aktualiserades ett behov av förstärkning av den befintliga vattenproduktionsanläggningen. Kapaciteten i brunnarna i Holk hade under årens lopp tenderat att minska på grund av igensättning. Vidare började råvattnets kvalitet att försämras genom ökning av järn- och manganhalten och i de produktionsbrunnar som givit stor mängd vatten tenderade dessutom hårdheten i det mixade råvattnet att öka. Värdena började bli oacceptabla. Även vid Borgavad och Gunnarstorp skedde en successiv försämring av vattenkvaliteten.

Efter en inventering av grundvattentillgångarna i kommunen fokuserades intresset på berggrunden i Norra Vram. Under åren 1994 - 1997 har genomförts totalt 15 provborrningar inom ett cirka 1 x 5 km stort område. Vid nio av dessa borrningar blev resultatet så gott att provbrunnarna kunde permanentas och tas i bruk som produktionsbrunnar. Kommunen planerar att anlägga ytterligare fyra brunnar. En stor del av kommunens framtida vattenförsörjning inom Bjuv och Billesholms konsumtionsområde skall täckas av produktionen från dessa brunnar.

Den årliga vattenproduktionen från Norra Vram kommer att uppgå till 2,05 Milj m3. Brunnsanläggningen vid Gunnarstorp kommer därmed att tas ur reguljär drift och endast kvarstå som reservtäkt.

Brunnsanläggningen vid Norra Vram kommer i färdigt skick att omfatta 14 brunnar, vilka skall ta vatten från den sedimentära berggrunden. Brunnarnas placering och anläggningens utformning framgår översiktligt av den tekniska beskrivningen.

Genom jordlagren och ned i fast berg är samtliga brunnar utförda med hjälp av rörborrning med s k ODEX teknik och i det sedimentära berget är brunnarna utförda med hjälp av s k bergborrning, dvs. som öppna hål med sänkhammare.

Brunnarna ansluts till Ljungsgårds vattenverk via en råvattenledning. Råvattnet renas i vattenverket genom ozonisering, luftning och snabbfiltrering, för att därefter levereras till förbrukarna i Bjuv och Billesholm. Vattenverket tar även emot råvatten från Borgavad och Gunnarstorp och har nyligen ombyggts för att klara en ökad produktion från 12 000 m3 renvatten per dygn till 18 000 m3 per dygn.

Geologiska och hydrologiska förhållanden

Norra Vram är beläget i Vegeåns dalgång, som i aktuellt område utgörs av en cirka fem kilometer bred sänka med markytan på nivå +25 till +35 meter över havet. Sydväst om sänkan höjer sig terrängen flackt upp mot en nivå på cirka +75 meter över havet. Nordost om Norra Vram reser sig Söderåsen, som är en horst, d v s ett urbergsblock som höjts över den omgivande berggrunden.

Grunden vid Norra Vram kan översiktligt delas in i tre geologiska enheter enligt följande. Jordlager, sedimentär berggrund och urberg.

Sammanfattningsvis är den sedimentära berggrunden och urberget uppdelat i block, som längs förkastningar rört sig i förhållande till varandra. Rörelserna har i huvudsak varit vertikala, varför olika enheter i berggrunden kan ligga på mycket olika djup inom olika block. Berggrundsförhållandena är därigenom komplicerade. Vid provborrningarna har även visat sig att lagerföljden i brunnarna varierar betydligt, vilket till största delen beror på den omfattande uppsprickning med efterföljande berggrundsrörelser som berggrunden i området varit utsatt för.

Grundvattenförhållanden

I berggrunden vid Norra Vram förekommer vidare sprickzoner och förkastningar. Enligt SGU:s berggrundskarta finns tre större förkastningar i området. Därutöver finns ett stort antal mindre förkastningar. Dessa kan agera som hydrauliska barriärer eller kanaler. Deras lägen och egenskaper är därför väsentliga för att förstå grundvattenförhållandena inom området.

Grundvattenmagasin

Utförda nivåmätningar i samband med provpumpningar i området visar på att det finns flera grundvattenmagasin i såväl jordlagren som berglagren.

Grundvattenmagasinen har uppstått genom att förkastningar och sprickzoner delat upp området i en mängd delområden. Områdena kan jämföras med en mosaik i flera lager där fogytorna utgör gränser och/eller transportvägar mellan de olika grundvattenmagasinen.

Grundvattenmagasinen står i hydraulisk kontakt med varandra på ett sådant sätt att transport av vatten kan ske från ett magasin till ett annat i proportion till permeabiliteten och tryckskillnaden mellan magasinen. I området har vidare stenkolsbrytning förekommit varför ett omfattande system av gruvgångar förekommer i området. De underjordiska gruvgångarna utgör ytterligare en transportväg för grundvattnet.

I ansökan aktuella brunnar utnyttjar i huvudsak grundvattenmagasin i den sedimentära berggrunden, vari förekommer slutna grundvattenmagasin knutna till olika lager med olika sprickighet eller porositet. Den sedimentära berggrunden kan med avseende på sammansättning och bildningsmiljö sammanföras till två enheter; Höganäs- respektive Kågerödsformation, med den förra ovan den senare. Höganäsformationen kan vidare uppifrån och ned delas in i tre underenheter; Helsingborgs-, Bjuv- och Vallåkraledet.

De grundvattenmagasin som utnyttjas av de utförda brunnarna återfinns i huvudsak i Bjuvledet och i Kågerödsformationen. Den senare innehåller ett slutet grundvattenmagasin som kan vara kraftigt vattenförande, medan det förra innehåller magasin med hög vattenföring.

Grundvattenbildning

Den för grundvattenbildning och ytavrinning tillgängliga vattenmängden utgörs av nettonederbörden. Hur stor del av nettonederbörden som bildar grundvatten beror på de lokala geologiska och hydrogeologiska förhållandena.

SMHI utför nederbördsmätningar vid åtta stationer i området. Med ledning av korrigerade nederbördsvärden kan årsmedelnederbörden vid Norra Vram beräknas till intervallet 900 - 1 000 mm, varvid den lägre nederbörden bedöms vara representativ för de sydvästra delarna av området och den högre för de nordöstra delarna. På Söderåsens sluttning bedöms årsmedelnederbörden ligga i intervallet 1000 - 1 100 mm. Årsavdunstningen har beräknats till cirka 450 millimeter per år.

Nettonederbörden vid Norra Vram kan mot bakgrund av det ovan sagda uppskattas till cirka 500 mm per år. I stort sett hela nettonederbörden infiltreras i områden med grovsediment i markytan. För bedömning av grundvattenuttagets påverkan på grundvattenförhållandena kan därigenom följande genomsnittliga värden uppskattas avseende grundvattenbildning:

- i de öppna grundvattenmagasinen, cirka 300 mm per år,

- i områden med grovsediment eller sandig moig morän, 400 - 480 mm per år,

- samt i områden med lera eller lerig morän, 100 - 200 mm per år.

Slutligen har läckaget till berggrunden i Bjuv - Billesholms området av SGU uppskattats till 50 - 80 millimeter per år, vilket värde bedöms vara representativt även för området kring och sydväst om Norra Vram. Närmast Söderåsen bedöms dock berggrundens övre delar vara mer permeabla och läckaget till berggrunden därför högre. Läckaget till berggrunden har mot denna bakgrund beräknats till 70 millimeter per år men närmast Söderåsen till 90 millimeter per år.

Grundvattennivåer

Långtidsobservation av grundvattennivåer i den sedimentära berggrunden har utförts av SGU under tiden 1981 - 1984 cirka 14 km sydväst om Norra Vram har visat sig att grundvattennivåerna i området är tydligt årstidsberoende. De högsta nivåerna förekommer under vinter och vår och de lägsta under sensommar och höst. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde uppgick under mätperioden till 2,2 meter. Förhållandena vid Norra Vram bedöms vara likartade. På grund av de uttag som sker i gruvor i området och den stora mängden grundvattenmagasin kan emellertid befintliga grundvattennivåer variera kraftigt inom små områden.

Några långtidsobservationer av grundvattennivåer har inte utförts i jordlagren.

Grundvattenströmning

Grundvattenströmningen i jordlagren är komplicerad och lokala strömningsmönster förekommer. Från jordlagren strömmar grundvatten ut i vattendrag och diken. Utströmningen varierar betydligt i omfattning över året.

Den naturliga regionala grundvattenströmningen i den sedimentära berggrunden bedöms vara riktad mot nordväst men är kraftigt påverkad av uttag från olika brunnsanläggningar, som skapar lokala avsänkningstrattar.

Påverkan på grundvattnet

Det ökade grundvattenuttaget kommer att medföra att trycknivåerna i de övre grundvattenmagasinen i berglagren sänks, vilket i sin tur kommer att påverka magasinen i jordlagren och i de undre berglagren. Inom det avsänkta området kommer ett läckage att initieras till det pumpade magasinet dels från magasinen i jordlagren, dels från djupare liggande magasin i den sedimentära berggrunden.

Om läckaget från jordlagren är större än grundvattenbildningen, kommer läckaget att medföra en avsänkning av grundvattenytan i de övre magasinen i jordlagren. Avsänkningens storlek är beroende av relationen mellan läckagets storlek och den lokala grundvattenbildningens storlek. På grund av varierande grundvattenbildning i jordlagren över året kommer avsänkningens utsträckning att variera. Det avsänkta området kommer att vara störst under sommar och höst och minst under vinter och vår.

Med ledning av provpumpningar, modellberäkningar och ovan redovisade antaganden om grundvattenbildning samt ett antagande om ett grundvattenuttag om 7 000 m3 per dygn, eller 2,55 Milj m3 per år, ur 14 brunnar har grundvattenavsänkningen i det undre grundvattenmagasinet och praktiskt influensområde beräknats. Det berörda området uppgår till knappa 23 km2.

Vattenbalans

Summan av grundvattenuttag i form av tidigare tillståndsgivna uttag, nu sökt uttag samt icke tillståndsgivna uttag har beräknats till 6.48 Milj m3 per år. Av den uttagna vattenmängden vid Gunnarstorp och Borgavad härrör emellertid uppskattningsvis ca 50 % från områden utanför influensområdet. De totala uttagen inom influensområdet bedöms därför ianspråkta endast ca 4.14 Milj m3 per år av den inom influensområdet bildade grundvattenmängden. Nybildningen av grundvatten överstiger således den ianspråktagna vattenmängden med 2.76 Milj m3 per år. Vattenbalansen visar på ett överskott i form av grundvattenavrinning från det praktiska influensområdet på 2,76 Milj m3 per år, vilket motsvarar ca 40 % av grundvattenbildningen. Om hänsyn tas till att täkten vid Gunnarstorpsgruvan endast skall användas som reservtäkt uppgår överskottet vid normal drift till 3,80 Milj m3 per år, vilket motsvarar ca 55 % av grundvattenbildningen.

Sökanden har även redovisat en vattenbalansberäkning för hela infiltrationsområdet och då angett att grundvattenbildningen till berggrunden är 140 mm per år till skillnad från ovan redovisad bedömning om 70 - 90 mm per år. Med ett beaktande av en genomsnittlig grundvattenbildning om 85 mm per år för infiltrationsområdet så blir överskottet ca 10 milj m3 per år vilket motsvarar en utnyttjandegrad om ca 50 %

Konsekvenser

Brunnar

Inom området finns 14 stycken kända enskilda borrade brunnar som kan påverkas av grundvattenuttaget. Påverkan kan exempelvis medföra att eventuell pump i brunnen måste sänkas och i sällsynta fall att brunnen sinar. Risk för påverkan av vattenkvaliteten i brunnarna bedöms föreligga i brunnar i närheten av gruvområdena men bedöms i övrigt vara ringa.

För grävda brunnar i området finns risk för påverkan av vattenkvaliteten samt vidare att en del av brunnarna sinar.

Dammar och ytvattendrag

Dammarna i Vrams Gunnarpstorps park påverkas inte enligt sökanden. Övriga vattendrag inom influensområdet påverkas i viss grad genom att vattenföringen minskar. Vidare bedöms vattenkvaliteten i mindre ytvattendrag kunna påverkas.

Markvattenförhållanden

För vegetationen har nederbördsförhållandena störst betydelse för markvattenförhållandena. I området finns ett nederbördsöverskott. En påverkan på grundvattennivån kan emellertid lokalt medföra viss förändring av markvattenförhållandena.

Grundvattenbildningen styrs i huvudsak av nederbörd som är beroende av årstid, temperatur, snö och tjäle m.m. Enligt SMHI:s sammanställningar av årsnederbörd framgår att mellan åren 1995-1997 var nederbörden inom det aktuella området lägre än det normala och att det sedan dess, under de senaste åren, kommit mer nederbörd än normalt. Resultatet av den låga nederbörden 1995-1997 medförde förändringar i grundvattenmagasinen och kommunens mätningar utvisade också ovanligt låga grundvattennivåer under denna period. Att brunnar sinade under just dessa år har därför främst sin förklaring i den lägre nederbörden och inte på kommunens anläggande av grundvattenbrunnar. Som framgår av ansökan är grundvattennivåerna i det aktuella området mycket årstidsberoende.

Naturmiljö

En avsänkning av grundvattnet i jordlagren innebär en risk för vegetationstyper och biotoper som finns i miljöer där det finns kontakt med grundvattnet. Exempel på sådana biotoper är olika typer av våtmarker. Hela influensområdet finns inom riksintresseområdet för naturvård. I anvisningarna för området nämns att ingen sänkning av grundvattenytan får ske i värdefulla naturområden samt att ingen täktverksamhet som innebär ingrepp i naturmiljön får ske.

Inget naturreservat påverkas av projektet. I vegetationsinventeringen anförs inledningsvis följande: "Avsänkningen av grundvatten är permanent och kommer på vissa håll att vara minst I meter. För vegetationens del kommer mängden växttillgängligt markvatten att minska ytterligare inom influensområdet jämfört med idag eftersom fullt vattenuttag ännu inte görs. För vegetationen innebär den successiva sänkningen en möjlighet att anpassa sig till nya markförhållanden. Att avsänkningen har skett etappvis är positivt för många träd vars rötter befinner sig under utveckling. De kan följa med markvattnet ner då detta sjunker. Äldre träd eller träd som är angripna av sjukdom kan inte på samma sätt anpassa sig till ändrade markvattenförhållanden. På sikt kommer en del av vegetationen inom området att utvecklas mot torrare biotoper."

Kommunen överväger att i samråd med länsstyrelsen utföra vissa kompensationsåtgärder för att motverka att träd skall ta skada.

Sättningsrisk

Sättningar i jordlagren bedöms kunna uppstå inom de delar av det praktiska influensområdet där glacial lera förekommer samt där det sker en avsänkning av grundvattenytan i jordlagren. Sättningarnas storlek beror av lerans geotekniska egenskaper och är proportionella mot grundvattensänkningens storlek.

De områden där glacial lera förekommer, och där det sker en avsänkning större än 0.3 m i jordlagren, utgörs i stora drag av området från Norra Vram norrut till Vrams Gunnarstorp, västerut till Vramsgård och Selleberga samt mot SV till Fälleberga. Inom detta område kan uppstå sättningar på 10 mm eller mer. Inom de centrala delarna av området, där avsänkningen kan uppgå till 1.0 m eller mer, kan uppstå sättningar på 20 mm eller mer.

Då den glaciala leran är en homogen jordart med ofta betydande mäktighet bedöms sättningarna bli jämnt fördelade i marken. Detta, i kombination med relativt små beräknade sättningar, innebär att risken för skador på byggnader till följd av sättningarna bedöms som små. Det måste dock betonas att skador kan uppstå.

Slutsats

Den planerade brunnsanläggningen innebär inga större risker för miljön. Viss påverkan kommer dock att ske i form av minskad vattenföring i ytvattendrag samt lägre grundvattennivåer jämfört med idag. Viss påverkan kan också ske på grund- och ytvattnets kvalitet.

Om påverkan medför skada på brunnar kan dessa åtgärdas genom förändring av pumputrustning, fördjupning eller utförande av ny brunn.

Kommunen hävdar sammanfattningsvis med hänvisning till vad som anförs i miljökonsekvensbeskrivningen och i övrigt att den inverkan vattenföretaget har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser inte utgör hinder för bifall till yrkandena.

Sakägare

Som sakägare anges ägarna till fastigheter inom influensområdet med en trycksänkning i den undre akviferen med 0,3 meter eller mer.

Planeringssynpunkter

Området där anläggningen är belägen är inte detaljplanelagt och omfattas inte av några områdesbestämmelser.

I översiktsplanen för Bjuvs kommun, antagen av kommunfullmäktige den 26 november 1992 framgår att Vrams Gunnarstorp är av riksintresse för kulturmiljövården och att Vegeå är av riksintresse för fritidsfiske. Vidare omfattas stora delar av brunnsanläggningen av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Här kan noteras att kommunen inte har accepterat hela utbredningen av riksintressena för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv.

Sammantaget möter inte något hinder från allmänna planeringssynpunkter.

Tillåtlighet

Sökanden anser att företaget är nödvändigt för att tillgodose vattenförsörjningen i kommunen. Kostnaderna för hela projektet inklusive nytt vattenverk i Ljungsgård, ledningar och brunnar uppgår till omkring 35 Milj kr.

Företagets allmänna nytta överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det.

Kontrollbestämmelser

Kommunen är villig att underkasta sig kontrollbestämmelser enligt förslag i den tekniska beskrivningen.

Kontrollen innebär att den sammanlagda uppumpade vattenmängden mäts med summerande vattenmätare som avläses minst en gång per månad. Vidare mäts grundvattennivån vid 25 olika mätpunkter samt övervakas eventuella sättningar genom sex fixpunkter inom det praktiska influensområdet. Under tiden för anmälan om anspråk på grund av oförutsedd skada utförs mätningar av grundvattennivåer i följande tidsintervall: Under maj augusti en gång per månad och under september april en gång varannan månad. Samtliga mätdata skall kontinuerligt journalföras och i samlad form hållas tillgängliga för allmänheten i Ljungsgårds vattenverk.

Arbetstid

Kommunen anför att arbetena kan färdigställas inom fem år från den dag domen vinner laga kraft.

Oförutsedd skada

Sökanden anser att tiden för anmälan om anspråk på grund av oförutsedd skada bör, med hänsyn till arten av eventuell påverkan, kunna sättas till tio år från utgången av arbetstiden.

Omprövning

Tiden för omprövning av tillståndsvillkoren enligt 15 kap 3 § vattenlagen bör enligt sökanden bestämmas till 30 år från den dag domen vunnit laga kraft.

Verkställighetstillstånd

Kommunen har redovisat behov av att snabbt komma igång med arbetena och har yrkat på möjlighet att ta miljödomstolens tillstånd i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Fiskeriverket och Miljö- och byggnadsnämnden i Bjuvs kommun har ingen erinran mot de sökta anläggningarna.

Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker bifall till ansökan men yrkar, med tanke på allén utmed väg 1244 mellan Norra Vram och Vrams Gunnarstorp, att sökanden inom ramen för egenkontrollprogrammet tillsammans med länsstyrelsen tar fram ett kontrollprogram för vattenföretaget.

Ett flertal enskilda sakägare har framfört oro för att tillgången till vatten i brunnar m.m. skall påverkas negativt av den sökta vattenbortledningen. Vidare har framförts oro för att vattenuttaget skall leda till ökad rasrik vad gäller de gruvgångar som går genom området. Yrkanden har framförts om att få byggnader besiktade innan bortledningen påbörjas, att få fastigheter gratis anslutna till kommunalt vatten samt därefter gratis få förbruka det kommunala vattnet. Vidare har yrkande framställts om ersättning för inskränkningar i markanvändning till följd av kommande föreskrifter till skydd för kommande vattenskyddsområde.

Ingemar Nilsson, Södra Vram X:X, yrkar att miljödomstolen rekommenderar Bjuvs kommun att balansera uttagen mellan Norra Vrams borrorna och Ljungsgård så att man inte tar ut för mycket vatten på ett ställe samt låter det rinna över på det andra.

Kommunens bemötande

Kommunen har anfört bl.a. följande.

Influensområdet för täkten i Norra Vram sträcker sig ut över tre gamla gruvområden; Gunnarstorp, Bjuv och Billesholm. Bjuvs kommun har sedan tidigare tillstånd att ta upp vatten från Gunnarstorp och Borgavad i Billesholmsgruvan. Det är åtta fastighetsägare som har uttryckt sin oro för att grundvattenpumpningarna vid Norra Vram skall öka riskerna för ras eller sättningar i de gamla gruvområdena i Gunnarstorp, Bjuv och Billesholm. Utav dessa fastigheter ligger sex över Billesholmsgruvan och två över gruvorna i Bjuv.

De gamla gruvområdena är otvetydigt förknippande med vissa risker för ras och sättningar. Utav de faktorer som kan tänkas påverka dessa risker, bedöms grundvattenpumpningarna vid Norra Vram som endast en obetydlig riskpåverkan i sammanhanget. Eftersom direktuttaget av vatten från det tidigare schakt Tornérhjelm i Gunnarstorp minimeras blir förändringarna av vattennivån i gruvorna mindre. Omläggningen av vattenuttaget från Gunnarstorp till Norra Vram, kan därmed ses som en minskning av riskerna i Gunnarstorp - Bjuvs gruvområden. Kommunen kommer som tidigare att ta vatten från Borgavad, vilket påverkar vattennivåerna i Billesholmsgruvan. Under sommaren och hösten torråren 1995 - 1997 sjönk vattennivåerna i gruvan med flera meter mer än tidigare. Under åren därefter, som hade mer normal nederbörd, har vattennivån däremot inte sjunkit i motsvarande omfattning. Pumpningarna i Norra Vram bedöms som mest resultera i någon eller några decimeters ytterligare påverkan av vattennivåerna i gruvan.

För att tillse att vattenverksamheterna inte kommer att skadligt inverka på naturomgivningarna har VBB VIAK upprättat ett förslag till naturinventering som kommunen avser att följa.

Kommunen har bedömt att det inte kommer att uppstå någon ersättningsgill skada på grund av vattenverksamheten. Om ersättningsgill skada ändå skulle uppstå kan fråga om anspråk på ersättning prövas enligt reglerna för oförutsedd skada.

Om det under arbetstiden och tiden för oförutsedd skada skulle uppstå skada på grund av akut vattenbrist i enskild brunn inom det redovisade påverkansområdet åtar sig kommunen att omgående ordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll och djurhållning intill dess att vattenförsörjningen kan ordnas permanent. Åtagandet gäller inte om det visar sig att samband saknas mellan vattenföretaget och vattenbristen. Uppkommer inom påverkansområdet eller utom detta vattenbrist i vattentillgång som ej skall åtgärdas enligt ovan, ankommer det på kommunen att bedöma huruvida skadan orsakats av åtgärder vidtagna av kommunen och i så fall så snart ske kan genom lämplig åtgärd tillse, att minsta möjliga åtgärd och olägenhet uppkommer för fastigheten.

Findus, tidigare Svenska Nestle AB, har framfört till kommunen att man önskar en ytterligare utökning av vattenuttaget momentant sett för att säkra behovet för beslutade produktionsökningar vid fabriken i Bjuv. Undersökningsborrningar och provpumpningar i området har visat att nya brunnar vid vattentäkten i Holk inte skulle leda till väsentligt ökade uttagsmöjligheter, vilket är nödvändigt. Grundvattenkvaliteten i gruvorna vid Borgavad och Gunnarstorp har på senare år väsentligt försämrats och uttagsmängderna har minskat på grund av sjunkande vattennivå. Dessa områden har därför inte ansetts vara alternativa vattenförsörjningsmöjligheter. Vid provborrning visade sig berggrunden i Norra Vram vara mycket lämpad för den framtida vattenförsörjningen.

Bjuvs kommun har även utrett tre alternativ med leverans från vattentäkter utanför kommunen; Klippanalternativet, Åstorpsalternativet och leverans från Sydvatten (Bolmentunneln/Ringsjöverket) Vid en samlad bedömning inför kommunstyrelsen av samtliga utredda alternativa vattenförsörjningsmöjligheter har kommunen funnit det lämpligast att anlägga brunnarna i Norra Vram.

Sedan undersökningarna påbörjades i november 1994 har mätningar gjorts av grundvattennivåerna i jord- och berglagren inom Norra Vram, vilket kommunen avser fortsätta med i enlighet med förslaget till kontrollprogram. Allteftersom provborrningarna fortskred infogades nya mätpunkter i programmet, som idag totalt omfattar ett drygt trettiotal punkter. Avsaknaden av långtidsobservationer av grundvattennivån i jordlagren utgör inte hinder för bifall till ansökan. Detta gäller även den eventuella påverkan på vattenkvaliteten i brunnar i närheten av gruvområdet, som i sig har bedömts som ringa.

I detta mål är inte vattenskyddsområdets utformning, föreskrifter eller ersättning i anledning av sådana restriktionerna uppe till prövning. De befintliga brunnar för vattenförsörjningen kring Gunnarstorps Slott som är kända för kommunen, ligger på ett sådant avstånd från vattenuttaget att de kan få en avsänkning med högst ca.1 m. Detta kan för borrade brunnar anses utgöra en obetydlig påverkan, som inte ändrar brunnsfunktionen.

DOMSKÄL

Av 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken följer att detta mål skall handläggas och bedömas enligt vattenlagen (1983:291).

Rådighet

Kommunen har rådighet enligt 2 kap. 4 § 2. vattenlagen för den sökta vattenverksamheten, dvs. sådan rådighet som krävs för att ansökan skall prövas.

Tillstånd till vattenuttag m.m.

Den nu aktuella ansökan avser lagligförklaring av ett antal brunnar, tillstånd till att anlägga ytterligare brunnar samt grundvattenuttag ur brunnarna för behandling och distribution till den kommunala vattenförsörjningen.

Ansökan omfattar även utförande av anläggningar för grundvattenuttag. Avsikten är att genom det sökta tillståndet kunna förbättra kvalitén på dricksvattnet för de konsumenter som är anslutna till det kommunala nätet.

Ras och sättningar har förekommit i anslutning till befintliga gruvgångar inom influensområdet. En avsänkning av vattennivån i dessa gruvgångar kan innebära en något ökad risk. Den risk för sättningsskador som har åberopats till följd av det sökta vattenuttaget, genom den grundvattensänkning som uppkommer i lösa jordlager med inslag av glacial lera, får anses vara liten mot bakgrund av den utredning som sökanden har redovisat. Nu åberopade risker bedöms sålunda inte vara av sådan dignitet att tillåtligheten av det sökta vattenföretaget bör sättas i fråga. Det är därför lämpligt att hantera dessa frågor inom ramen för oförutsedda skador.

Risken för påverkan av träd i allén utmed väg 1244 mellan Norra Vram och Vrams Gunnarstorp är inte heller av den omfattningen att den kan äventyra verksamhetens tillåtlighet. Det bör vara tillräckligt att nuvarande status noggrant dokumenteras och följs upp genom ett kontrollprogram, så att det blir möjligt att i förekommande fall sätta in de åtgärder som kan behövas. Ett särskilt villkor bör föreskrivas om att, vid skada som kan knytas till vattenuttaget, kommunen åläggs att förebygga eller avhjälpa skador på allén, antingen genom återinfiltrering eller återplantering av döda träd. Miljödomstolen finner även i övrigt att vattenföretaget är tillåtligt enligt de förutsättningar som anges i 3 kap.1- 4 §§vattenlagen. Tillstånd skall därför lämnas för de sökta åtgärderna och de redan utförda brunnarna förklaras lagliga.

Mot bakgrund av de vattenbalansberäkningar som har redovisats i målet finns inte anledning att begränsa det sökta vattenuttaget eller knyta uttaget till redan givna vattendomar.

Villkor och kontroll

Sökanden har föreslagit eller medgett huvuddelen av de villkor som framgår under rubriken "Villkor" i domslutet ovan. För att bl.a. kunna kontrollera de uttagna mängder grundvatten finner miljödomstolen dock att sökandens föreslagna villkor bör kompletteras enligt vad som framgår av domslutet. Miljödomstolen finner i huvudsak inte skäl föreskriva ytterligare av sökanden föreslagna försiktighetsmått som villkor. Bedömningen av risk för påverkan av växtlighet bör dock sättas under en prövotid. Sveriges lantbruksuniversitet bör förordnas att genomföra denna utredning. Även bedömningen avseende eventuell påverkan på grävda brunnar och dammar bör sättas under en prövotid. Prövotiden bör bestämmas till fem år från den tidpunkt då detta tillstånd till någon del tagits i anspråk och pågå till och med den tidpunkt då sökanden tagit tillståndet i anspråk till minst 70 procent.

Yrkanden om eventuell anslutning till kommunalt vatten får prövas inom ramen för oförutsedd skada. Det finns ingen utredning som ger tillräckliga skäl för att redan nu pröva dessa frågor. Inte heller finns skäl för att ålägga kommunen att besiktiga byggnader till följd av befarade sättningsskador.

På grund av utredningsmaterialet finns det skäl för att kontrollprogrammet, som referens, bör innefatta några privata brunnar på fastigheterna Fälleberga 2:1, Norra Vram 36:83 och 36:65.

Sökanden har i ansökan angett förslag till kontroll. Vad sökanden där angett och vad i övrigt under förhandlingen och senare framfört anser miljödomstolen att något kontrollprogram inte behöver fastställas av domstolen utan ett sådant kan upprättas av sökanden för godkännande av tillsynsmyndigheten.

Arbetstid, omprövning och oförutsedd skada

Miljödomstolen har ingen erinran mot den av sökanden föreslagna arbetstiden. Med tanke på de komplexa förhållanden som råder i detta fall, framför allt risker för ras i de gamla gruvgångarna, bör dock tiden för anspråk i anledning av oförutsedd skada bestämmas längre än sökanden har föreslagit. Den tiden bör bestämmas till tjugo år.

Vid en omprövning av tillståndet med stöd av 24 kap.miljöbalken bör sökanden, med tillämpning av 31 kap. 22 § andra stycket 3. samma lag och i enlighet med sitt förslag, inte vara skyldig att utan ersättning avstå från mer än en tjugondel (1/20) av värdet av den vattenmängd som omfattas av tillståndet till verksamheten.

Ersättningar

Någon ersättningsgill skada utöver den som sökanden redan ersatt kan inte nu konstateras. Skulle skada uppkomma på grund av den tillståndsgivna verksamheten får frågan om ersättning prövas av miljödomstolen efter anmälan enligt 24 kap. 13 § tredje stycket miljöbalken om oförutsedd skada.

Miljödomstolen prövar inte de yrkanden som avser ersättning för eventuell inskränkning i markanvändningen till följd av kommande föreskrifter för vattenskyddsområde.

Rättegångskostnader

Advokat LN har, som ombud för sina huvudmän, yrkat ersättning för rättegångskostnader om tillhopa (48 238 + 2 368 + 3 157=) 53 763 kr, varav (40 300 + 1 950 + 2 599=) 44 849 kr avser arvode och 175 kr utlägg. I beloppet ingår mervärdesskatt med (7 938 + 417 + 557=) 8 912 kr. Av arvodet enligt den ursprungliga kostnadsräkningen, tillhopa 40 300 kr, hänförs 8 750 kr respektive 2 500 kr till HS, 8 850 kr till OJ, 6 300 kr till MJ, 2 350 kr till CS, 3000 kr till KJ m.fl (dvs. även KJ), samt 8 550 kr till Reijo Havi Invest AB.

Som skäligt arvode vitsordar kommunen att för dessa sakägare betala följande belopp: Till HS, 7 500 kr inklusive mervärdesskatt, OJ, 5 000 kr, inklusive mervärdesskatt, MJ, 3 000 kr, inklusive mervärdesskatt, KJ. m.fl. och CS, 800 kr inklusive mervärdesskatt för envar av dem, dvs. tillhopa 2 400 kr, samt till Reijo Havi Invest AB 6 000 kr.

Miljödomstolen finner, såsom kommunen har hävdat, att visst dubbelarbete har skett genom att OJ, som inledningsvis företräddes av förbundsjuristen JM, under målets beredning senare lät sig företrädas av advokaten LN. Kommunen ifrågasatte även att, enligt den ursprungliga kostnadsräkningen, mervärdesskatt ingick i det belopp som yrkades för Reijo Havi Invest AB - kostnadsräkningen jämkades av Nilsson i detta avseende. Bl.a. mot denna bakgrund har det funnits skäl för kommunen att, innan den tog ställning till skäligheten i yrkade belopp, begära att kostnadsräkningen specificerades efter huvudman. Det arbete som har lagts ned för att specificera räkningen och argumentera kring den yrkade ersättningen bör därför endast delvis vinna bifall. Med hänsyn framför allt till målets komplexitet anser dock miljödomstolen inte att det finns skäl för att bestämma ersättningen till de belopp som kommunen har vitsordat. Ersättningen bör jämkas till följande belopp:

Arvode för enskilda sakägare bör utgå med 30 000 kr, arvode för Reijo Havi Invest AB 8 550 kr och för utlägg med 175 kr enligt räkningen. Mervärdesskatt skall utgå med 25 % på 30 175 kr, dvs. med 7 544 kr.

Kommunen har vitsordat, och betalat, R,M-A Ts yrkade ersättning för rättegångskostnader. Något yrkande kvarstår inte i den delen.

Förbundsjurist JM har för sina huvudmäns räkning yrkat ersättning för rättegångskostnader, arbete och utlägg, med tillhopa 138 055 kr. Kommunen har vitsordat yrkat belopp.

Verkställighetsförordnande

De allmänna intressen och kommunens behov av en snabb och säker vattenförsörjning som föranlett ansökan utgör skäl för verkställighetsförordnande enligt 22 kap. 28 § miljöbalken.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2

Överklagande senast den 16 oktober 2002.

Anders Bengtsson Bertil Norén

I avgörandet har deltagit rådmannen Anders Bengtsson och miljörådet Bertil Norén samt de sakkunniga ledamöterna Carl-Ivar Höijer och Torgny von Wachenfeldt.