MÖD 2004:29

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-06-12 i mål nr M 3-02, se bilaga A

KLAGANDE

Överby-Renshogens samfällighetsförening

Ombud

JP

SAKEN

Tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken m.m. till att på ön Böckern i Tanums kommun anlägga en småbåtsbrygga och nedfartsramp för småbåtar

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut i överklagad del.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Överby-Renshogens samfällighetsförening (föreningen) har yrkat att tillstånd skall beviljas i enlighet med föreningens ansökan vid miljödomstolen med undantag för bygglov.

RS har yttrat sig i målet.

Miljööverdomstolen har tagit målet till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Föreningen har anfört i huvudsak följande.

Miljödomstolen borde ha tagit ställning till samtliga föreningens yrkanden. Avslaget på ansökan om tillstånd innebär inte automatiskt avslag på yrkandena om dispens från strandskyddsbestämmelserna och om tillstånd enligt naturvårdsområdesföreskrifterna.

Om det är så att miljödomstolen ansett att föreningens miljökonsekvensbeskrivning är otillräcklig borde domstolen ha begärt komplettering från föreningen.

Miljödomstolen har dragit en felaktig slutsats av Bjs rapport. BJs slutsats är att området är av sådan karaktär att en småbåtshamn av den storlek som projekteras kan anläggas utan alltför stora ingrepp i miljön. Miljödomstolen har uttryckt farhågor om vad som kan ske vid en utökad körning över mjukbottnar. Föreningen har framfört uppfattningen att färd med motordrivna båtar borde förbjudas på grundområden genom att länsstyrelsen beslutar om nya föreskrifter i naturvårdsområdet. Föreningen har inte för avsikt att tillhandahålla båtplatser för båtägare som avser att framföra båtar inom grundområden. Miljödomstolens referat speglar inte på ett objektivt sätt de verkliga förhållandena när det t.ex. gäller detaljplanefrågan. Detaljplanen har omarbetats under det att föreningens ansökan behandlats i miljödomstolen. Miljödomstolens beskrivning av vad länsstyrelsen anfört ger ingen rättvisande bild eftersom mycket väsentligt har utelämnats. Länsstyrelsens uppfattningar i frågan har varit mycket motsägelsefulla och beroende av vilken tjänsteman som avgivit yttrandet. Enligt miljödomstolens skrivning skulle länsstyrelsen anse att ett annat lämpligare läge för föreningens båtbrygga finns på fastlandet. Detta är helt nya uppgifter för föreningen och har aldrig tidigare framförts från länsstyrelsen. Föreningen har inte haft något samråd med länsstyrelsen. Om naturvårdsverket hade besökt platsen skulle dess ställningstagande varit ett annat.

Det är området vid den aktuella anläggningen som skall bedömas. Enligt en marinbiologisk undersökning utförd av BJ finns enbart trivialt växt- och djurliv vid den aktuella platsen. Undersökningen avser inte föreningens fastighet utan en fastighet som angränsar till denna. Förhållandena är dock likartade med dem som finns inom föreningens fastighet.

RS har anfört bl.a. följande.

Den marinbiologiska undersökning av BJ som föreningen hänvisar till i sitt överklagande är upprättad på begäran av honom och avser ett annat område sydost om föreningens område. Detta område kommer att använda samma utfart som det redan muddrade området som ansluter till Krossnäshalvöns båthamn.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västra Götaland

Vad föreningen anfört i sitt överklagande tillför inga nya fakta som föranleder länsstyrelsen att ändra sitt ställningstagande att platsen är olämplig för en exploatering.

Länsstyrelsen delar miljödomstolens bedömning att verksamheten är otillåten enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Grunden för att kunna lämna tillstånd eller dispens enligt andra lagrum eller föreskrifter faller i och med denna bedömning.

Frågan om samlokalisering med den brygganläggning som finns på fastlandssidan togs upp av länsstyrelsen på ett tidigt stadium i samrådsprocessen. Länsstyrelsen ansåg att en samlokalisering kunde vara en lösning eftersom området på fastlandssidan redan var muddrat och ianspråktaget av bryggor. Detta avvisades av föreningens representant som ointressant.

Ön Böckern med omgivande vatten ligger inom ett naturreservat och Natura 2000-område samt omfattas av bestämmelserna om strandskydd och landskapsbildsskydd samt flera riksintressen. Området är klassat som ekologiskt känsligt och har bedömts som mycket skyddsvärt tack vare sina höga naturvärden vad gäller bl.a. den marina miljön, fågellivet och för friluftslivet. En exploatering med bryggor i området är därför varken önskvärd eller möjlig och strider mot syftet med inrättandet av skydden för området.

Grunda havsbottnar är oomtvistat mycket viktiga som yngelplatser och uppväxtområden för fisk och andra marina organismer, som födosöksområden för fisk och fågel och som närsaltsfällor. Vid en eventuell exploatering är risken stor att båttrafiken till och från anläggningen kommer att medföra en inte oväsentlig propellermuddring av angränsande grundområden och ålgräsängar. Utsläppen av miljöstörande ämnen till vattnet från båtbottenfärger och till vattnet och luften från båtmotorer kommer att öka på grund av fler båtar och ökad trafik. Dessa störningar kommer att påverka balansen inom de komplexa marina ekosystemen på ett negativt sätt.

Under första delen av förra seklet utnyttjades Böckern för utskeppning av sten. Djupförhållandena var då helt annorlunda på den aktuella platsen. Landhöjningen och den kraftiga sedimentationen i området har medfört en uppgrundning, som i sin tur lett till att ett delvis nytt naturtillstånd inträtt. Dessa förhållanden visar på olämpligheten att anlägga en brygga i det aktuella området, eftersom ett behov av muddring kommer att finnas i framtiden.

Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun har hänvisat till vad som tidigare anförts i målet.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 6 kap. 1 § miljöbalken skall i en ansökan om tillstånd ingå en miljökonsekvensbeskrivning. I 6 kap. 7 § 3 st. miljöbalken föreskrivs att för verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 (dvs. Natura 2000-område) skall en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

Den ansökta verksamheten ligger inom två stycken - delvis överlappande - Natura 2000-områden, Tanumskusten och Galtö lera-Älgö lera. För Tanumskusten har som skyddsobjekt angivits bl.a. ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, vissa fåglar och vissa ryggradslösa djur. Vad gäller Galtö lera-Älgö lera har vissa fågelarter angivits som skyddsobjekt.

Den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen saknar helt beskrivning av hur de utpekade naturtyperna och djurarterna skulle påverkas av den ansökta verksamheten. Enligt Miljööverdomstolens bedömning innehåller inte miljökonsekvensbeskrivningen de uppgifter som behövs för en prövning enligt 7 kap.28 b och 29 §§miljöbalken. Utredningen i målet skulle därför behöva kompletteras med sådana uppgifter. Om det emellertid vid en prövning av målet i befintligt skick skulle visa sig att ansökan bör avslås av andra skäl än att åtgärderna strider mot bestämmelserna för Natura 2000-områden bör dock en komplettering kunna underlåtas, eftersom en sådan inte skulle tjäna något syfte. Miljööverdomstolen prövar därför först om ett tillstånd till den sökta anläggningen skulle strida mot andra regler i miljöbalken.

Av handlingarna i målet framgår följande. Småbåtsbryggan och nedfartsrampen avses anläggas i ett område som är mycket skyddsvärt. Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Vidare har området pekats ut som naturvårdsområde med syfte att värna om de grunda vattenområdena. Av den av BJ vid miljödomstolen ingivna utredningen framgår att den typ av mjukbotten som finns runt Böckern normalt är mycket produktiv och att området, men hänsyn till närheten till ålgräsängar, är mycket känsligt för störningar. Länsstyrelsen har pekat på att ökade utsläpp från bränsle och båttrafik med all sannolikhet lokalt kommer att leda till bottendöd samt att risken är stor att båttrafiken till och från anläggningen kommer att medföra en inte oväsentlig propellermuddring av angränsande grundområden och ålgräsängar. Vidare har länsstyrelsen uppgett att grundområdena runt Böckern till stor del består av ackumulationsbottnar, varför behov av muddring i vart fall kommer att finnas i framtiden. Föreningen har inte bemött frågan om muddring på annat sätt än att svara att ansökan om tillstånd inte avser muddring.

Av 2 kap. 4 § 2 st. och 7 §miljöbalken följer att, i den utsträckning det inte kan anses orimligt, för alla verksamheter skall väljas en sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för miljön. Miljööverdomstolen konstaterar att en småbåtshamn, av den omfattning som begärts, kommer att innebära en beaktansvärd risk för de ur naturskyddssynpunkt värdefulla grundområdena. Ändamålet, att skapa båtplatser, bör inom den aktuella kuststräckan i första hand uppnås genom att redan muddrade områden tas i anspråk. Föreningen har enligt Miljööverdomstolens mening inte visat att det saknas alternativ som innebär mindre intrång för miljön eller utrett förutsättningarna för samlokalisering med andra anläggningar. Tillstånd till den aktuella anläggningen bör därför inte ges. Vid denna bedömning saknas anledning att föranstalta om komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Miljödomstolens domslut skall alltså fastställas.

Skäl saknas för Miljööverdomstolen att ta ställning till ansökan om strandskyddsdispens respektive ansökan om tillstånd att anlägga brygga och nedfartsramp enligt naturvårdsområdesföreskrifterna.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 1 juli 2004

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Rose Thorsén, referent, och hovrättsassessorn Christina Kroon. Enhälligt.

_____________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Överby-Renshogens samfällighetsförening, 716409-3010

Kvarnbergsvägen 1 F, 791 55 FALUN

Ombud: JL

SAKEN

Ansökan om tillstånd att på ön Böckern i Tanums kommun anlägga en småbåtsbrygga och nedfartsramp för småbåtar m.m.

Nbo: 110/111 x: 653320 y: 123565

__________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen avslår ansökan om tillstånd, dispens från strandskyddsbestämmelserna och om dispens från föreskrifterna för naturvårdsområdet (”tillstånd med hänsyn till föreskrifterna för naturvårdsområdet”).

2. Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.

3. Prövningsavgiften fastställs till 5 000 kr.

4. Överby-Renshogens samfällighetsförening skall betala ersättning till Länsstyrelsen i Västra Götalands län för dess rättegångskostnader med tretusensjuhundratjugotvå (3 722) kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker.

5. Miljödomstolen avvisar yrkandet om bygglovsprövning av verksamheten.

----------

BAKGRUND

Målet gäller tillåtligheten enligt miljöbalken av en småbåtsbrygga och en sjösättningsramp på ön Böckern i Tanums skärgård. Utredningen visar till en början följande.

Öns belägenhet framgår av kartor i aktbil. 2. Anläggningens läge på ön framgår av aktbil. 3, 6 och 7. Som dessa handlingar visar är ön numera förenad med fastlandet genom en smal vägbank, som möjliggör biltrafik till ön.

Innanför ön ligger ett större antal fastigheter, främst fritidshus men även några som används för permanentboende. Överby-Renshogens samfällighetsförening (”föreningen”) omfattar ett femtiotal fritidsfastigheter.

Angränsande till föreningens område finns Krossnäsbebyggelsen som omfattar ett tjugotal fritidsfastigheter på Krossnäshalvön, som ligger strax söder om Böckern. På Krossnäshalvön finns en brygga med en muddrad ränna ut till segelbart vatten. Förhållandena framgår av sjökortsutdrag, aktbil. 38, och flygfoto, aktbil. 51. Den norra (övre) bryggan på fotografiet ligger i nästan samma läge som (obetydligt norr om) det tilltänkta nya bryggläget.

Böckern och de yttersta delarna av Krossnäshalvön ingår i ett naturvårdsområde (numera att anse som naturreservat) som bildades genom beslut av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 29 april 1988 (aktbil. 18) med viss ändring avseende gränsen i beslut den 18 augusti 1993. Beslutet syftade till att

- värna om de grunda vattenområdenas stora värden som reproduktions- och uppväxtplatser för fiskarter och deras betydelse som rast- och näringsplatser för fågellivet, och

- skydda området mot förändringar som negativt kan inverka på dess utnyttjande för friluftslivet och på de ansenliga landskapliga värdena.

Enligt föreskrifterna för naturvårdsområdet är det förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd anlägga ny brygga, kaj eller båthamn annat än för yrkesfiskets behov. I kommentarer till föreskrifterna anförs följande i beslutet. De områden, där underhåll av brygganläggningar, viss förtätning och i vissa fall smärre utökningar av båtplatser skall kunna äga rum under hänsynstagande till naturvårdens och friluftslivets intresse, har på bilagd karta avgränsats och betecknats med HS. Nya bryggor utanför dessa områden bör icke tillåtas. Smärre bryggor betjänande en eller två fastigheter finns utanför de avgränsade HS- områdena. I det utförande de har idag kan de även fortsättningsvis ligga kvar. Bedömningen är att för dessa bryggor behöver ej sådana åtgärder utföras som på något sätt kan inverka menligt på den marina miljön. För två vattenområden angivna med HB på beslutskartan gäller ej förbudet att förtöja vid boj eller brygga.

Området runt Böckern är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 § miljöbalken.

Den ansökta verksamheten berör Natura 2000-nätverket genom att ligga inom

- området Tanumskusten (SE0520150, föreslaget SCI-område enligt habitatdirektivet), och

- området Galtö lera-Älgö lera (SE0520144, SPA-område enligt fågeldirektivet).

Åtgärderna avses bli utförda inom samfälligheten Överby X:X. Den samfälligheten bildades genom fastighetsregleringsbeslut den 31 maj 1996. Beslutet överklagades men ändrades inte. Ändamålet med fastighetsregleringen var att skapa ett område för en småbåtshamn.

Den befintliga bebyggelsen innanför Böckern och på Krossnäs omfattas av detaljplaner. Planarbete pågår för ny detaljplan för bebyggelse på Krossnäs och i sundet mellan den halvön och Böckern. Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun har upplyst att det utställda planförslaget omfattar även Överby X:X. Bryggområdet betecknas i planförslaget ”VW” (småbåtshamn) och i planbestämmelserna föreslås förbud mot muddring på platsen.

YRKANDEN

Föreningen har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken

- att anlägga en småbåtsbrygga på ön Böckern, och

- att anlägga nedfartsramp i anslutning till bryggan.

Härutöver har föreningen yrkat att miljödomstolen med stöd av 21 kap. 3 § miljöbalken även prövar frågorna om

- strandskyddsdispens,

- undantag från föreskrifterna för naturvårdsområdet (”tillstånd med hänsyn till föreskrifterna”),

- verksamhetens tillåtlighet enligt 7 kap 28 § - 29 a § miljöbalken, och

- bygglov.

Vidare har föreningen yrkat att tillstånd skall kunna tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Föreningen har anfört följande.

Allmänt

Planeringen av dessa områden startades i slutet på 1960-talet. Båda områdena omfattas av detaljplan sedan mitten av 1970-talet. I detaljplanen för Krossnäs inlemmades även båtplatser. De boende på Krossnäshalvön har samtliga tillgång till båtplats via egen brygga. Av olika anledningar kom inte detaljplanen för Överby-Renshogen att innehålla båtplatser trots att det förelåg ett exploateringsavtal gentemot markägarna med rätt till båtplatser på ön Böckern. Sedan den tiden har olika försök gjorts för att få till båtplatser på ön.

I området finns förestående planer på nyexploatering och detaljplaneläggning av bebyggelseområde i nära anslutning till Överby- Renshogens bebyggelse och Krossnäs-bebyggelsen. Tanums kommun inledde för ca tre år sedan ett detaljplanearbete avseende detta område. För den nya bebyggelsen planeras även ett båtplatsområde på ön Böckern. Detta båtplatsområde ligger omedelbart söder om föreningens fastighet. I det planförslag som kom i januari 2001 finns dock inte någon information om behovet, sedan 1970-talet, om ytterligare 50 båtplatser.

Nuvarande förhållanden

Hamnområdet anlades ursprungligen i början av 1900-talet som utskeppningshamn för granitsten. Numera nyttjas området som hamn för mindre fritidsbåtar.

Området omfattas av områdesskydd enligt naturvårdslagen genom länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län beslut, den 29 april 1988, om inrättande av naturvårdsområde. I beslutet är aktuellt området utpekat som hamnområde (HS). Enligt föreningens mening ligger hela den ansökta verksamheten inom HS-området.

Hydrologiska uppgifter

Enligt SMHI är landhöjningen 0,3 cm/år i Strömstadområdet och det karakteristiska vattenståndet i havet är följande:

Högsta högvattenstånd (HHW) + 129

Normalt högvattenstånd (NHW) + 62

Medelvattenstånd (MW) 0

Normalt lågvattenstånd (NLW) - 67

Lägsta lågvattenstånd (LLW) - 104

Värdena ovan är angivna i cm i förhållande till medelvattenstånd.

Teknisk beskrivning

En nedfartsramp för småbåtar anläggs i den norra delen av Överby X:X. Marken anordnas jämnsluttande ned mot vattnet. På marken och en bit ned i vattnet gjuts sedan själva nedfartsrampen i armerad betong. Bredden blir ca 4 meter och längden ca 15 meter. Söder om nedfartsrampen anläggs en småbåtsbrygga med 50 båtplatser. Bryggkonstruktionen består av ca 2 meter breda flytbryggssektioner som kopplas samman. Flytelementen består av flytblock med höljen av betong eller plast. Gångbanan över flytblocken utformas med impregnerat trä. Bryggsektionerna förankras med kätting/betongtyngder. Vid strandlinjen anordnas ett ca 2 meter brett bryggfäste som förankras i berg. Vid strandlinjen anordnas även ett trädäck för av och påfart till bryggfäste/bryggor.

Utformningen framgår av detaljkarta, aktbil 3.

Föreningen begär inte tillstånd till någon muddring.

När det gäller uppställningsplatser för vinterförvaring får detta lösas av respektive båtägare. Anläggningen är avsedd för mindre, lättare fritidsbåtar varför upptagning och transport kan ske med biltrailer. Upptagningsrampen vid brygganläggningen eller upptagningsramper i andra områden kan därvidlag nyttjas för detta ändamål.

Kostnaderna för nedfartsramp samt anläggande av flytbrygga beräknas till 300 000 kr.

Arbetet med anläggandet av bryggfästet och nedfartsramp kommer att ske omgående efter att tillstånd beviljas. Utbyggnaden med bryggsektioner som ansluts till bryggfästet kommer därefter att ske etappvis. Bryggan i sin helhet torde bli färdigställd inom en tioårsperiod.

Rätt till mark och vatten

Samtliga arbeten kommer att ske på Överby X:X. Eftersom Överby X:X förvaltas av föreningen har den rådighet över det land- och vattenområde som omfattas av anläggning.

Hela anläggningen, inkluderande förankringsanordningar, kommer att ligga inom Överby X:X.

Allmänna hänsynsåtgärder

Nedan anges de särskilda hänsynsregler som föreningen beaktat eller kommer att vidta med anledning av kraven i 2 kap1-10 §§miljöbalken.

Kunskapskravet (enl 2§)

Föreningen kommer att ha personal tillgänglig med kunskaper inom miljöområdet vid anläggandet av anordningarna.

Försiktighetskravet (enl 3§)

Under byggnadstiden kommer arbetet att utföras med största försiktighet så att inte onödig grumling uppstår i samband med arbeten som berör vattenområdet. Föreningen kommer att utarbeta råd och anvisningar till sina medlemmar för att skador på miljön i görligaste mån skall minska eller undvikas i samband med nyttjandet av anläggningen. Som exempel kan nämnas val av motoroljor, hantering av bränsle och bränslepåfyllning, val av bottenfärger samt rekommendationer att färd över grundområden skall ske med starkt reducerad hastighet.

Bästa möjliga teknik (enl 3 §)

Brygganläggningen kommer inte att utformas som fast pir utan med flytbryggor. Alternativet flytbryggor gör det möjligt för vattnet att strömma fritt under bryggorna, vilket är en fördel för det biologiska livet i vattnet.

Lokaliseringsprincipen (enl 4§)

Platsen för lokaliseringen av bryggan är sedan lång tid tillbaka använt som hamnområde, först nyttjad som utskeppningshamn för sten, sedan för fritidsbåtar. Området här består av grunda bottnar vilket är mindre lämpligt än om det varit ett djupområde. Störningarna på det biologiska livet i bottenskiktet kan anses vara större. Ca 150 meter från bryggan finns dock en djupränna som leder vidare ut mot Kosterfjorden. Om man ser till intilliggande områden skulle en annan lokalisering vara än mer olämplig eftersom områdena består av grunda mjukbottnar. Med hänsyn till att området sedan tidigare nyttjats som utskeppningshamn samt för fritidsbåtar och att man minimerar störningar på andra området genom att kanalisera båttrafiken till ett område synes platsen vara det mest lämpliga. Länsstyrelsen har också i sitt naturvårdsområdesbeslut pekat ut platsen som hamnområde.

Miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning

Området omfattas av områdesskydd enligt naturvårdslagen, strandskyddsbestämmelser samt är utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Grunda vattenområden är generellt utpekade som riksintresse för yrkesfisket. Området är vidare genom regeringsbeslut utpekat som Natura 2000 bevarandeområde. Inga fornlämningar berörs av anläggningen.

I området från Överby och ned till saltsjön finns ett sjuttiotal fritidsfastigheter samt ett tiotal fastigheter för permanentboende. I dagsläget finns i ca 20 båtplatser på Krossnäshalvön och ca 20 på ön Böckern. Den föreslagna nyanläggning av småbåtsbrygga innebär att huvuddelen av de befintliga båtplatser på ön Böckern kan inrymmas inom nyanläggningen. Belastningen i området från båttrafiken kommer, om bryggan byggs, att öka med ca 50 procent.

En marinbiologisk undersökning av området har utförts av marinbiologen dr BJ. Av undersökningen framgår bl.a. följande.

Området kring Böckern utgörs av ett för vind och strömmar skyddat grundområde med mjukbotten. Bottensedimentet runt hela udden utgörs av ett siltigt-lerigt sediment med hög vattenhalt (ca 70%). Vattendjupet i det området varierar mellan 60 cm och drygt 1 m.

Tidigare var vattenomsättningen mycket dålig i området, detta har dock avsevärt förbättrats sedan man lagt ner trummor i den vägbank som förbinder Böckern med fastlandet. Vattnet kan nu cirkulera fritt runt ön, vilket syns tydligt på de erosionsspår som finns på botten på båda sidor om vägbanken.

De för svenska förhållanden markanta tidvattensväxlingarna på i medeltal 30 cm står för en del av vattenutbytet i området. Större vattenutbyte sker dock vid extrema väderleksförhållanden, då amplituden i vattenstånd kan överstiga 2 m.

Grundområden med en ren mjukbotten av den typ som finns runt Böckern är normalt väldigt produktiva områden. Den växtlighet som finns i det aktuella området, och som är normal på denna typ av botten, består nästan uteslutande av bottenlevande encelliga kiselalger som bildar en matta på sedimentet. Några enstaka plantor av makroalger finns, dessa är dock fastsittande på lösa stenar. De mikroalger som finns på sedimentet utgör föda åt en rad små djur, dessa brukar benämnas meiofauna och utgörs av t.ex. hoppkräftor, ringmaskar, musselkräftor, borstmaskar m.m. Dessa utgör i sin tur föda åt en mängd olika arter fiskyngel, man brukar tala om de mjuka grundbottnarna som fiskens barnkammare.

Det avstyckade grundområdet gränsar i nordväst till en ålgräsäng, som när området besöktes i augusti var mycket vital, och innehöll ett myller av liv. Några hundra meter söder om Böckern finns också en vital ålgräsäng. Dessa ängar är mycket känsliga för dålig vattenomsättning, varför öppnandet av vägbanken mellan Böckern och fastlandet gynnar ålgräset. Ålgräsängar är klassade som skyddsvärda och detta med all rätt, dessa områden är något av det mest produktiva vi har utmed vår kust. Med tanke på närheten till ålgräsängarna är området väldigt känsligt för störningar.

Slutsatser

- Vattenomsättningen är god i området.

- Det grunda mjukbottenområdet utgörs av ett för svenska västkusten ganska typiskt mjukbottensamhälle.

- Området skanar makrovegetation.

- Området gränsar i norr till en ålgräsäng.

Den del av Böckern som idag utgörs av hamnområde består huvudsakligen av frilagt berg. I väster finns en kajanläggning med grov sprängsten. Mot sprängstenen har en utfyllnad lagts ut med krossat berg så att en plan parkeringsyta bildats. Vattenområdet utgörs av mjukbottnar med relativt begränsat djup. Ca 150 meter väster om hamnområdet går en djupränna som leder vidare ut mot Kosterfjorden. Djupförhållandena i anslutning till bryggan framgår av djupkartan, bilaga 3. Djupmätningarna utfördes den 3 augusti 2001. Vattendjupet bestämdes med manuellt lod samtidigt som positionsangivelse via GPS-mottagare registrerades. I anslutning till bryggområdet och västerut mot djuprännan noterades ett minsta djup av 0,9 meter. I viken mellan Krossnäshalvön och ön Böckern (öster om hamnanläggningen och kartutsnittet) var minsta djup 0,6 meter. Anläggandet av bryggan kommer att medföra en högre grad av störning än den befintliga båttrafiken svarar för idag. I hela området finns idag ca 40 båtplatser. Vid full utbyggnad av anläggningen kommer det att finnas uppskattningsvis 80 båtplatser om man ser till hela området. Buller och de sammanlagda utsläppen av avgaser, bottenfärger, etc torde därför öka i motsvarande grad.

Svallbildningen torde bli av relativt begränsad omfattning på grund av båtstorlek och fartmöjligheter i anslutning till hamnanläggningen. Den naturliga vågbildningen på grund av vindförhållanden har jämförelsevis större betydelse i sammanhanget.

Landskapsbilden vid hamnområdet kommer att förändras i den mån att ytterligare båtar och brygganordningar kommer att bli synliga för ögat. I och med att anläggningen byggs kommer vissa befintliga bryggfästen på aktuell fastighet att tas bort.

I samband med anläggandet av brygga och nedfartsramp är det angeläget att arbetet utförs med vissa försiktighetsmått. Grumling av vattnet bör i görligaste mån undvikas. Friluftslivet torde inte påverkas negativt eftersom allmänheten inte kommer att avhållas att beträda området genom den planerade åtgärden.

Föreningen anser inte att de arter som utpekats som skyddsvärda i Natura 2000-dokumentet avseende det aktuella området kommer att beröras på ett väsentligt sätt av den planerade anläggningen i området. Den miljökonsekvensbeskrivning som har ingivits i målet är tillfylles med hänsyn till målets omfattning.

Föreningen anser att hela den planerade brygganläggningen ligger inom HS-området. Föreningen anser vidare att den planerade verksamheten inte påverkar Natura 2000-området på ett betydande sätt och att det därmed inte krävs något tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Natura 2000-reglerna är således inget hinder mot ansökan i övrigt. Föreningen är villig att som kompensationsåtgärd utforma regler för båtägarna vari dessa informeras om t.ex. hur utfart från bryggan skall ske, vilka båtfärger som får användas, båtstorlek m.m. Båtplatserna skall i första hand upplåtas till delägarna i samfälligheten. Vad gäller naturreservatsföreskrifterna ansöker föreningen om tillstånd/dispens att anlägga en småbåtsbrygga med hänsyn till reservatsföreskrifterna och inte om ett undantag från något förbud i reservatsföreskrifterna. Det står i reservatsföreskrifterna att det krävs tillstånd för att anlägga en brygga men det står inget om att det finns något förbud i området mot att anlägga bryggor. Eftersom det inte finns något förbud krävs det inte heller några särskilda skäl för att anlägga en brygga i området.

Nyttan

Nyttan med företaget är att boende i området får tillgång till båtplatser och att båttrafiken kanaliseras och koncentreras till det befintliga hamnområdet.

Verkställighetsyrkandet

Grunden till detta yrkande är att den tidigare prövningen av ärendet redan har tagit mycket lång tid och att föreningen därför omgående efter en dom bör få möjlighet att anlägga en brygga. Om domen ändras kan en redan utförd brygga tas bort.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

RS (Överby X:X, X:X och X:X samt Renshogen X:X och X:X) har förklarat att han inte har någon erinran mot bifall till ansökan. Han har anfört bl. a. följande: Han har ingen erinran mot att föreningens ansökan beviljas. Det har redan utförts kompensations- åtgärder i området genom att överfarten mellan Böckern och fastlandet öppnades upp med hjälp av trummor som lades i vägbanken. Denna åtgärd utfördes för ett antal år sedan efter ett förslag från honom. I dagens läge finns ca 25 st båtplatser på ön Böckern. Dessa båtar de ligger utspridda vid små bryggor och utgår från olika platser på Böckern. Om det anordnades en större gemensam brygga kunde dessa båtars utfart regleras till en utfart. Om bryggan får det läge som planeras kommer de båtar som ligger innerst vid bryggan inte kunna ta sig ut till djuprännan utan att passera hans vattenområde.

Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun har anfört följande.

Grundområden inom djupintervallet 0-6 m är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbalken, samt redovisade som ekologiskt känsliga områden. Vid Länsstyrelsens inventering av bottenfaunan i området Råssö - Sannäsfjorden 1981 utgjordes bottensubstratet av sandblandad gyttja. I området omedelbart söder och väster om Böckern dominerades vegetationen då av Zostera. Området vid Böckern ingår i ett av regeringen beslutat Natura 2000-område (Galtö lera-Älgö lera) inom EU:s nätverk av naturområden. Beslutet är taget av regeringen enligt enligt fågeldirektivet (SPA-område). Området är även utpekat av regeringen som Natura 2000-område (Tanumskusten) enligt habitatdirektivet (SCI-område). Medlems-länderna är skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att Natura 2000-områdenas naturvärden skall bevaras.

Alla Natura 2000-områden utgör sedan den 1 juli 2001 riksintresse enligt 4 kap. 1 § miljöbalken. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om

1. det inte möter något hinder enligt 4 kap. 2-8 § § och

2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats.

I tillåtlighetsprövningen enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken skall det bedömas om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte

- kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses skyddas i det förtecknade området,

- medför att den art eller de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Enligt 7 kap. 29 § får trots bestämmelserna i 28 b § tillstånd enligt 28 a § lämnas, om

1. det saknas alternativa lösningar,

2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och

3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så tt syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses.

Ett beslut om tillstånd med stöd av första stycket får lämnas endast efter regeringens tillåtelse.

Anläggningen planeras inom område som ligger inom naturreservat enligt miljöbalken (avsatt som naturvårdsområde enligt 19 § naturvårdslagen den 29 april 1988) och omfattas även av strandskydd enligt 7 kap.miljöbalken. Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och är beskrivet i länets naturvårdsplan från 1979 (Skärgård och fjordlandskap mellan Galtö och Grebbestad landskap med djupt inträngande vikar och skärgård med stora öar, hällmarker, israndbildningar, skaljordsavlagringar och kalkpräglad vegetation), samt omfattas också av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap.miljöbalken.

Vid Länsstyrelsens beslut den 29 april 1988 har området där småbåtsbryggan och nedfartsrampen nu planeras, markerats som HS område. Av Länsstyrelsens beslut framgår bl.a. följande: "De områden, där underhåll av brygganläggningar, förtätning och i vissa fall smärre utökningar av båtplatser skall kunna äga rum under hänsynstagande till naturvårdens och friluftslivets intresse, har på bilagd karta avgränsats och betecknats med HS. Nya bryggor utanför dessa områden bör icke tillåtas".

Miljö- och byggnadsnämnden beslöt den 12 december 2000 att tillstyrka dispens från strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken och tillstånd enligt förordnandet enligt miljöbalken om naturvårdsområde för småbåtsbrygga på Överby X:X (Överby X:X). I beslutet angavs också som villkor och upplysning att Miljö- och byggnadsnämnden kommer att upp ärendet rörande ansökan om bygglov då Länsstyrelsens beslut föreligger.

Miljö- och byggnadsnämnden beslöt den 26 mars 2002 att ställa ut detaljplaneförslag för del av Överby X:X m fl, där bland annat området som nu planeras för småbåtsbrygga och nedfartsramp av Överby Renshogens samfällighetsförening ingår. I planförslaget anges att inom fastigheten Överby X:X har vattenområdet markerats med VW (småbåtshamn), där det som en planbestämmelse införs att muddring ej får ske. Även i intilliggande vattenområden norr, väster och syd om Överby X:X anges som planbestämmelse att muddring ej får ske.

Av Överby Renshogen samfällighetsförenings ansökan till Miljödomstolen, med tillhörande MKB, framgår ej om muddring avses ske inom fastigheten Överby X:X. Behovet av eventuell muddring bör klargöras i ansökan.

Enligt Miljö- och byggnadsnämnden bör Miljödomstolen nu göra en samlad bedömning enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken om anläggandet av småbåtsbrygga och nedfartsramp, men eventuell tillhörande muddring, på fastigheten Överby X:X, tillsammans med planerade småbåtsbryggor och muddring inom Överby X:X m fl,

- kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses skyddas i de förtecknade Natura 2000 områdena,

- medför att den art eller de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i Natura 2000-områdena av arten eller arterna.

Naturvårdsverket har anfört följande.

Naturvårdsverket avstyrker bifall till att anlägga rubricerade småbåtsbrygga. Natur- vårdsverket avstyrker sökandens begäran om igångsättningsmedgivande i det fall Miljödomstolen skulle bevilja samtliga begärda tillstånd.

Tillåtlighet enligt 7 kap. 28 § - 29 a § miljöbalken (Natura 2000)

En miljökonsekvensbeskrivning i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § skall alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b § och 29 §. I MKBn skall de direkta och indirekta effekterna som verksamheten, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, kan medföra på naturvärdena i Natura 2000-området beskrivas och identifieras. Beskrivningen skall bl.a. möjliggöra en bedömning av om verksamheten kommer att skada naturtyperna eller orsaka en betydande störning på arterna och bör beskriva hur verksamheten kan påverka området som helhet betraktat, områdets ekologiska struktur och funktion och dess motståndskraft.

En godtagbar miljökonsekvensbeskrivning är en nödvändig förutsättning för prövningen. Enligt Naturvårdsverket uppfyller miljökonsekvensbeskrivningen inte ovanstående krav. De miljöeffekter som beskrivs är mycket allmänt hållna och det saknas en redovisning av effekterna på de naturtyper och arter som Natura 2000-området syftar till att skydda. Dessutom tycks av inlämnade kompletteringar framgå att muddringsarbeten kommer att krävas för att kunna utnyttja bryggan. Av de handlingar som Naturvårdsverket tidigare tagit del av framgår inte att ansökan omfattar muddringsarbeten. Detta är i så fall en allvarlig brist i och med att muddring är en verksamhet som typiskt sett påverkar de värden som avses skyddas. Naturvårdsverket anser inte att förutsättningar finns för att medge tillstånd enligt

7 kap. 28 a §.

Undantag från reservatsföreskrifter

Reservatsbeslutet syftar till att ”värna om de grunda vattenområdenas stora värden som reproduktions- och uppväxtplatser för fiskarter och deras betydelse som rast- och näringsplatser för fågellivet, samt att skydda området mot förändringar som negativt kan inverka på dess utnyttjande för friluftslivet och på de ansenliga landskapliga värdena”. Det är inte tillåtet enligt reservatsföreskrifterna att utan tillstånd anlägga ny brygga, kaj eller båthamn, eller att muddra.

För HS-områden gäller att underhåll av brygganläggningar, förtätning och i vissa fall smärre utökningar av båtplatser skall kunna äga rum under hänsynstagande till naturvårdens och friluftslivets intresse.

Tillstånd till muddring har inte sökts i målet, men behov av muddring har angivits i kompletteringar. Det förefaller sannolikt att muddring, inklusive underhållsmuddring, krävs för att kunna utnyttja bryggan i och med att området är grunt och att vattenståndet varierar kraftigt.

Naturvårdsverket anser inte att en småbåtsbrygga av denna storlek kan anses utgöra förtätning eller smärre utökning av antalet båtplatser. Verksamheten riskerar att negativt påverka de värdefulla grunda mjukbottnarna och intilliggande ålgräsängar, vilka kraftigt minskat i omfattning i länet. Den biologiska betydelsen av grunda bottnar har under det senaste decenniet uppmärksammats i flera utredningar, bland annat i Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets aktionsplan för biologisk mångfald, Naturvårdsverkets skärgårdsutredning, Miljövårdsberedningens betänkande om skärgårdar, och i Miljömålspropositionen 2000/01:130. Naturvårdsverket tillstyrker därför inte att tillstånd ges enligt naturreservatsföreskrifterna.

Vattenverksamhet och strandskyddsdispens

Då sökanden begärt tillstånd till vattenverksamhet utgår Naturvårdsverket från att strandskyddsfrågan, enligt 7 kap. 17 §, punkt 2, behandlas inom ramen för denna tillståndsprövning. Verket förutsätter härvid att strandskyddsbestämmelserna tillämpas på samma sätt som vid en dispensprövning, i enlighet med vad som anges i miljöbalks-propositionen 1997/98:45, del 2, sid. 88 i kommentarerna till 7 kap. 17 §. Enligt Naturvårdsverket är de skäl för dispens som angivits inte sådana särskilda skäl som avses enligt miljöbalkspropositionen del 2, sid. 88-92. I propositionen anges även att om ett strandskyddsområde är av särskild betydelse för naturvården eller friluftslivet bör normalt aldrig dispens medges. Det aktuella området har ett mycket stort skyddsvärde, som kommer till uttryck genom ett flertal skyddsformer. Den aktuella småbåtsbryggan skulle därför, enligt 7 kap. 26 §, även strida mot strandskyddets syfte. I än högre grad gäller detta om bryggan förutsätter muddring för att kunna utnyttjas.

Naturvårdsverket avstyrker därför att strandskyddsdispens medges inom ramen för prövningen av vattenverksamheten. Verket biträder Länsstyrelsens uppfattning att även muddringsverksamhet med anledning av båtbryggan är tillståndspliktig vattenverksamhet.

Fiskeriverket har anfört följande.

Enligt ansökan skall en flytbrygga och nedfartsramp anläggas. Bryggan skall förankras med kätting/betongtyngder. I nordväst respektive söder om anläggningsområdet finns ålgräsängar som är viktiga uppväxtområden för fisk. Av ansökan framgår att inga muddringar kommer genomföras i samband med anläggningsarbetena. Fiskeriverket bedömer att den ansökta verksamheten inte kommer att påverka ålgräsängarna och därför har verket inte någon erinran ur allmän fiskesynpunkt emot den ansökta anläggningen.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande.

Länsstyrelsen avstyrker Överby-Renshogens samfällighetsförenings ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att inom fastigheten Överby X:X utföra småbåtsbrygga på ön Böckern, Tanums kommun.

Om miljödomstolen helt eller delvis bifaller ansökan anser Länsstyrelsen att ett tillstånd måste föregås av en prövning enligt 7 kap. 28a – 29 §§ MB och att sådan prövning förutsätter en komplettering av MKB. Vidare yrkar Länsstyrelsen att inga arbeten i vattenområdet får påbörjas förrän dom meddelats och vunnit laga kraft.

Natura 2000 och naturreservat

Det berörda vattenområdet är klassat som Natura 2000 område. Skyddet för sådana områden skärptes genom lagändringar den 1 juli 2001. Verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område erfordrar tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB. Tillstånd får ges bara under vissa förutsättningar angivna i 7 kap. 28 b och 29 §§ MB. Enligt 7 kap. 28 b § i MB får tillstånd inte lämnas för en verksamhet eller åtgärd som kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas. I beslutet från den 29 april 1988 enligt dåvarande 19 § NVL för naturreservatet står att ”Beslutet syftar till att:

1. värna om de grunda vattenområdenas stora värde som reproduktions- och uppväxtplatser för fiskarter och deras betydelse som rast- och näringsplatser för fågellivet.

2. skydda området mot förändringar som negativt kan inverka på dess utnyttjande för friluftslivet och på de ansenliga landskapliga värdena.”

Brister i MKB

I 6 kap. 7 § fjärde stycket MB finns särskilda bestämmelser om vad en MKB i ett sådant ärende skall innehålla. Länsstyrelsen anser inte att MKB uppfyller de krav som ställs i 6 kap. 7 § fjärde stycket MB. Dessa synpunkter utvecklas nedan:

Miljökonsekvensbeskrivningen redogör endast mycket kortfattat för effekterna av utbyggnaden av hamnen för den marina miljön och vattenkvaliteten. MKB nämner inget om de långsiktiga effekterna som en ökad båttrafik kommer att få på det marina livet. Effekterna på djur-, fågel och växtsamhällena är inte beskrivna. En alternativ placering av bryggorna diskuteras ej. Vattenståndet vid de gjorda mätningarna finns inte angivet. Vattenståndet i området kan variera som mest närmare 2 m. Länsstyrelsen anser att verksamheten erfordrar tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB. Länsstyrelsen bedömer alltså att verksamheten på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området. Länsstyrelsen anser inte att MKB uppfyller de krav som ställs i 6 kap. 7 § fjärde stycket MB. Bifall är inte möjligt på föreliggande utredning.

Inom vattenområdet är det förbjudet att anlägga ny brygga, kaj eller båthamn, förtöja vid boj, utföra muddring, schaktning, tippning och dylika åtgärder samt att försämra livsbetingelserna för djur- och växtliv. Den berörda vattenområdet ingår som en del i en längre kuststräcka som till stora delar är orörd och opåverkad av mänskliga aktiviteter. Vattenområdets stora skyddsvärde grundas på den unika flora och fauna som finns inom reservatet samt områdets mycket stora betydelse som födosöksområde och uppväxtområde för fisk och andra marina organismer. I vattenområdet finns stora ålgräsängar med ett rikt och myllrande djurliv. Dessa ur svensk och internationell synpunkt mycket skyddsvärda områden måste i största möjliga utsträckning skyddas från exploateringar. Detta skydd gäller oavsett om de berörda områdena kan synas små och obetydliga.

Enligt de av regering och riksdag uppsatta miljökvalitetsmålen:

- Hav i balans samt levande kust och skärgård, skall kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd.

- Ingen övergödning, skall halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten

- Giftfri miljö, skall miljön vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

En exploatering av grundområdet vid ön Böckern kan få stora effekter på angränsande vattenområden vilket synes stå i strid med kravet på skydd för Natura 2000-området samt de ovan uppräknade miljökvalitetsmålen. En kraftigt ökad båttrafik leder till stora utsläpp av oförbrända kolväten, 20-30 % av bränslet till en tvåtaktsmotor går oförbränt direkt ut i vattnet (Lst rapport Mindre gift på drift nr 1999:37), och antifoulingsubstanser från bottenfärger. Dessa utsläpp kommer med all sannolikhet lokalt leda till bottendöd med syrefria förhållanden och svavelvätebildning. Risken för en försämrad vattenkvalitet i hamnområdet och omgivande vatten är uppenbar. En utbyggnad av bryggorna för med sig fler båtar som läcker olika typer av gifter. Detta kommer att medföra att stora delar av de angränsande ålgräsängarna kommer att påverkas mycket negativt. Dessa ängar har en stor betydelse som uppväxtområden för fisk och som upptagsområden för närsalter. Grundområdena runt ön Böckern består till stora delar av ackumulationsbottnar, det vill säga det sker en kontinuerlig uppgrundning i området. Om man anlägger en brygganläggning i ett sådant område så kommer det för all framtid finnas ett behov av att muddra dels vid bryggorna dels i inseglingsrännan till området. Dessa effekter finns ej omnämnda i ansökan eller MKB.

Inte endast den ökade båttrafiken utan även anläggningen i sig medför skador på naturvärdena. Det är direkt olämpligt att anlägga flytbryggor på områden med mindre djup än 2,5 – 3 meter eftersom en flytbrygga på dessa djup medför stora pumpeffekter. Om flytbryggor anläggs på grunda områden kommer de att gunga med vågorna och virvla upp sediment som kan innehålla giftämnen från båtarna som ligger vid bryggan. Det finns ålgräsängar i närheten av det aktuella området och de kan störas av en brygganläggning även om den inte placeras direkt ovanför ålgräsängarna.

Väsentliga skador på allmänna intressen

Länsstyrelsen anser att risken för skador på allmänna intressen är uppenbar och att åtgärderna strider mot bland annat Natura 2000 och reservatsföreskrifterna.

Allmänna hänsynsregler 2 kap MB

Sökanden har kortfattat redogjort för hur man avser att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna.

Vad gäller lokaliseringen av bryggan finns det ett annat område på fastlandet där Krossnäsområdets brygga är belägen som vore lämpligare än det område som föreningen föreslagit. Området på fastlandet innehåller redan en befintlig brygga med ca 20 båtplatser och en muddrad ränna ut till den djupränna som löper längs med strandlinjen. Skillnaden i bottendjup i området framgår av ett flygfoto över området /aktbil. 51/.

Länsstyrelsen samlade bedömning

Länsstyrelsen har vid ett flertal tillfällen under processens gång framfört synpunkter, ur miljö- och naturvårdssynpunkt, på olämpligheten att anlägga en brygganläggning inom det berörda grundområdet. Enligt den detaljplan för området som är utställd (2002-03-26) så föreslås att inga muddringar får utföras inom fastigheten X:X. En brygganläggning inom fastigheten X:X blir med andra ord omöjlig att anlägga på grund av djupförhållandena på platsen.

Skyddet för Natura 2000 områden skärptes genom lagändringar den 1 juli 2001. Verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område erfordrar tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB. Tillstånd får ges bara under vissa förutsättningar angivna i 7 kap. 28 b och 29 §§ MB. I 6 kap. 7 § fjärde stycket MB finns särskilda bestämmelser om vad MKB i ett sådant ärende skall innehålla.

Mot bakgrund av det höga naturvärde och det stora rekreationsvärde som denna till stora delar orörda kuststräcka har samt grundområdenas stora betydelse för yrkesfisket bedömer Länsstyrelsen att området bör bevaras och skyddas från ingrepp.

Länsstyrelsen anser att inga arbeten får påbörjas förrän dom meddelats och domen i så fall vunnit laga kraft. Detta motiveras av att området idag till stora delar är oexploaterat och ett ingrepp i vattenmiljön kommer att ge oreparabla skador som ej går att återställa.

Länsstyrelsen motsätter sig verkställighetsförordnande eftersom en ev. skada i ett område sker redan vid etableringen och det därför är olämpligt att en etablering vidtas innan ärendet är slutligt avgjort.

Länsstyrelsen yrkar ersättning för handläggning av rubricerat ärende, genomläsning och granskning av handlingar samt yttrande i ärendet med 4 timmar à 800 kr och för resa i samband med huvudförhandlingen, 18 mil à 29 kr, sammanlagt 3 722 kr.

GL har anfört: Han är yrkesfiskare och utnyttjar sedan 25 år tillbaka det aktuella området för fiske. Han brukar lägga ca 20-30 ryssjor i vatten utanför Böckern. Det finns ålgräsängar i området där bryggan planeras. Dessa ålgräsängar varierar dock i omfattning från år till år. De minskade t.ex. efter det att rännan ut från Krossnäsbryggan kompletteringsmuddrades. Ålgräsängarna förstörs även av de båtar som körs ovanför ängarna eftersom båtarnas propellrar river upp spår i ålgräsängarna. Vattendjupet inne vid Böckern är vid normalvatten ca 60-70 cm, vid extremt lågvatten kan det vara helt torrt inne vid Böckern. Det är svårt att ha båtar inne vid Böckern utan att muddra. - Hans fiskeplatser kommer att stängas av om bryggan byggs. Även om han fiskar runt hela Resö kommer hans fiske att påverkas av en brygga vid Böckern eftersom det finns viktiga uppväxtområden för fisk i de ålgräsängar som finns utanför Böckern.

Föreningen har genmält huvudsakligen följande.

RS

Föreningen anser att det är naturligt att använda angränsande vattenområden då båt lämnar hamnen annars har brygganordningen ingen praktisk funktion. Avsikten med bryggan är båtägaren skall kunna komma ut med båt till andra vattenområden.

Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun

Nämnden tar upp förhållandet att i detaljplaneförslaget anges att muddring ej får ske inom Överby X:X. Förslaget är upprättat av Gränsland Arkitekter AB på uppdrag av RS. I tidigare planförslag som presenterats i januari 2001 fanns inte fastigheten X:X med. I det förslag som nu utställs har emellertid detaljplanen utsträckts så att fastigheten ryms innanför gränsdragningen. Ingen som helst information eller samråd har genomförts av arkitektkontoret eller någon annan med förvaltaren av X:X, Överby-Renshogens Samfällighetsförening, inför det nya förslaget.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har begärt att särskilda skäl för dispensgivning från strandskydds-bestämmelserna skall redovisas. Föreningen anser att särskilda skäl till dispens föreligger eftersom allmänheten inte hindras eller avhålls från att beträda området genom att bryggan anläggs. Den marinbiologiska utredningen visar att bottenflora och bottenfauna är triviala och att området med ålgräs inte ligger inom den berörda fastigheten utan norr därom.

Naturvårdsverket önskar en redovisning av samlokalisering med grannfastigheten Överby X:X. Miljödomstolen har i sin prövning bland annat att bedöma påverkan på miljön med anledning av den ansökan från föreningen som föreligger hos miljödomstolen. Inverkan av en eventuell ytterligare och ny framtida exploatering i området har föreningen varken möjlighet eller skäl för att utreda eftersom detta i så fall kommer att utföras av annan huvudman och verksamhetsutövare. Föreningen får inte spekulera i omfattningen av framtida verksamhet. Ytterligare belastning i området får prövas i särskild ordning hos miljödomstolen efter ansökan från huvudmannen för sådan verksamhet.

Föreningen hänvisar även till miljö- och byggnadsnämndens beslut, bilaga 4 i ansökan, där det framgår att den planerade bryggan inte motverkar en detaljplaneläggning av ön.

Naturvårdsverket önskar uppgifter om hur intilliggande ålgräsäng kan befaras påverkas av ökad småbåtstrafik, avseende bottenfärger och mekanisk påverkan. För att få ett svar på en sådan fråga är det troligt att det krävs en utredning där man under många år mäter och studerar effekterna av motorbåtstrafik. Någon sådan studie i något annat område finns, vad föreningen känner till, inte i dagsläget. Då hamnanläggningen ursprungligen togs i anspråk för utskeppning av sten låg utskeppningsstället just i det område som idag omfattas av Överby X:X. Eftersom gränsen för ålgräsängen ännu i dagsläget ligger nära hamnområdet kan man förmoda att dåvarande och nuvarande småbåtstrafik inte inverkat menligt. Det är troligt att en ytterligare mekanisk belastning inte inverkar menligt eftersom inverkan vid naturlig vågbildning av vind är betydligt större än från småbåtstrafik. För närvarande pågår forskning och utprovning av mindre miljöbelastande bottenfärger i landet och internationellt. Registrering av nya växtavvisande medel pågår. Lagstiftningen för användning har skärpts och kommer troligen att skärpas ytterligare. Om man antar att moderna båtfärger, med de restriktioner som finns och kommer att finnas, har mindre påverkan än äldre färger skulle det innebära att området tål högre belastning när det gäller antalet båtar och båttrafik.

Naturvårdsverket önskar uppgifter som visar att huvuddelen av befintliga båtplatser på Böckern i praktiken kommer att tas bort. Den uppskattningen som gjorts i föreningens ansökan bygger på att 10-15 befintliga båtplatser vid fastigheten X:X får möjlighet att inrymmas i den planerade anläggningen. Föreningen äger rådighet endast över Överby X:X. Föreningen har inte möjlighet att påverka framtida etableringar utanför X:X.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Av yttrandet framgår att länsstyrelsens ståndpunkt hela tiden varit området inte är lämpat för exploatering med flera bryggor.

Ingen sådan ståndpunkt framgår av länsstyrelsens planenhets yttrande beträffande detaljplanearbetet, aktbil 34. I så fall skulle Tanums kommun aldrig ha satsat resurser på en nyexploatering i området.

I länsstyrelsens tidigare beslut, aktbil. 35, som hänvisades till att det fanns båtplatser inom föreslaget planområde som skulle täcka området behov. Hänvisningen förutsätter att myndighetstillstånd beviljas för dessa båtplatser. Påståendet att länsstyrelsen hela tiden ansett att området var olämpligt är därmed motstridigt.

I länsstyrelsens beslut om naturvårdsområde från 1988 har ett hamnområde markerats där restriktioner för brygganläggningar inte är lika stora som för övriga områden. Det är troligt att länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän då 1988 kände till Överby-Renshogens fritidsbebyggelses behov. Länsstyrelsens beslut ger vissa signaler och gäller naturligtvis även om länsstyrelsen omorganiserats sedan dess.

Föreningen anser att ersättning för rättegångskostnader ej skall utgå till länsstyrelsen. Föreningar har haft stora utgifter bland annat för den annonsering i de fyra tidningar som varit erforderlig. Utgifterna för tillståndsansökan måste stå i rimlig proportion till verksamhetens omfattning.

Sammanfattningsvis anför föreningen följande: Lokaliseringen av fritidbebyggelsen som ingår i föreningens område skedde redan under 1970-talet. Medverkande i den lokaliseringen var både länsstyrelsen och kommunen. Det fanns redan då kännedom om behovet av båtplatser för bebyggelsen. Det innebär att om tillstånd inte beviljas kommer trycket på att båtplatser tillskapas att finnas kvar. Redan har mycket dokument och underlagsmaterial tagits fram i tillståndsärendet. Föreningen vill understryka att det inte är fråga om en utbyggnad av en norrlandsälv eller etableringen av ett kärnkraftverk. Saken måste få rimliga proportioner, det handlar om att anlägga en småbåtsbrygga som det finns tusentals av inom Västra Götalands län. Miljödomstolen har att avgöra nyttan med anläggning i förhållande till miljöpåverkan.

I remissyttrandena har tagits upp frågan om alternativa lokaliseringar. Detta har redovisats i ansökan men för att förtydliga situationen ytterligare bifogar föreningen en ett utdrag från ett sjökort i färg /aktbil. 38/. På sjökortet framträder som ljusblått band den djupränna som passerar nordväst om ön Böckern och går vidare ut mot Kosterfjorden. För att nå denna krävs en övergång från Böckern och västerut. Denna övergång nyttjas redan idag och sedan lång tid tillbaka. Om man studerar sjökortet vidare finner man att alternativa övergångar landvägen norr och söder om Böckern blir längre och kommer att drabba känsligare områden. Den föreslagna lokaliseringen av småbåtsbryggan vid det redan etablerade hamnområdet synes

därför vara den mest lämpliga.

DOMSKÄL

Tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken

Det berörda områdets Natura 2000-status innebär att domstolen först måste bedöma om de särskilda förfarande- och tillåtlighetsreglerna i 7 kap. 28 b § och 29 §miljöbalken skall tillämpas. Den första frågan att behandla blir därmed om verksamheten kan påverka Natura 2000-områdena på ett betydande sätt, i den mening som avses i 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Som domstolen anför i det följande får bryggan och rampen med åtföljande båttrafik avsevärda effekter på omgivningen. Påverkan måste antas bli mest koncentrerad i området närmast Böckern och avta med avståndet därifrån. Områdena och de naturvärden som föranlett deras skyddande, sedda som helheter, kan inte anses påverkas i en omfattning som uppfyller kriteriet ”på ett betydande sätt”. Ansökan skall därmed inte prövas mot 7 kap. 28 b § och 29 §miljöbalken utan endast mot balkens övriga tillåtlighetsregler.

Det tilltänkta bryggläget ligger inom ett vidsträckt grundområde, som allmänt sett måste antas ha stort värde för det akvatiska livet. Området har också befunnits värt att skyddas som naturvårdsområde och har därefter ansetts ha kvaliteter som motiverar ett så långtgående skydd som förordnanden enligt 7 kap. 27 § miljöbalken. Utredningen, däribland BJs rapport, visar också att det lokalt runt Böckern finns mycket värdefulla bottenmiljöer.

Den ansökta verksamheten skulle påverka omgivningen dels genom själva brygg- anläggningen, dels genom den utökade båttrafik som måste antas bli följden av att anläggningen kommer till stånd.

Anläggningen som sådan påverkar främst genom skuggning av botten och genom utsläpp av ämnen från förtöjda båtars bottenfärger. Som länsstyrelsen har framhållit kan påverkan förvärras genom pumpningseffekter från flytbryggorna. Även landskapsbilden påverkas negativt av en så pass stor hamnanläggning som den ansökta.

Den mest betydande effekten av den ansökta verksamheten torde bli en utökad båttrafik vid bryggan och i vattnen närmast den. Genom bryggan tillskapas väsentligt fler båtplatser. Föreningen har anfört att ökningen skulle utgöra ca 50 procent av dagens antal. Om ansökt brygga jämförs med de provisoriska anordningar domstolen kunde iaktta vid synen och med bilden på befintlig flytbrygga på flygbilden, aktbil. 51, kan dock ökningen antas bli större än så. Det finns heller ingen garanti för att befintliga anläggningar helt och hållet tas ur bruk om den nya bryggan får uppföras. Den nya bryggan ger bekvämare och mera lättillgängliga tilläggningsplatser med möjlighet att förtöja större båtar. Sammantaget måste det antas att trafiken med båtar som har sin normala plats vid Böckern ökar väsentligt. Det är ofrånkomligt att den trafiken påverkar mjuksedimentära bottnar och vegetation inom de mycket grunda områden där den kommer att äga rum.

Enligt miljödomstolen bedömning kan de sammantagna effekterna av den ansökta verksamheten antas påverka miljön i sådan omfattning att verksamheten är otillåtlig enligt 2 kap. 9 § miljöbalken.

Mot det anförda kan invändas dels att det inte är fråga om en ren nyetablering utan om utvidgning av redan befintlig verksamhet, dels att utvidgningen skall ske i anslutning till ett område där redan vid naturvårdsområdesbeslutet viss framtida utbyggnad förutsattes kunna ske. Det tilltänkta bryggläget ligger såvitt kartmaterialet utvisar åtminstone delvis utanför HS-området, men helt intill området och sannolikt delvis inom dess gränser.

Som domstolen anfört i det föregående är dock utökningen av verksamheten betydande sett i relation till dagens förhållanden. Vad gäller betydelsen av HS-området krävde redan naturvårdsområdesbeslutet att utbyggnader inom dessa områden sker ”under hänsynstagande till naturvårdens /. . . / intresse”, vilket i sig begränsar utbyggnadsmöjligheterna till mera oskadliga verksamheter. Efter beslutet har området fått sitt skyddsvärde ytterligare bekräftat genom Natura 2000-förordnandena, vilket måste medföra ett strängare synsätt gentemot exploateringsprojekt även om inte 7 kap. 28 b § och 29 §miljöbalken skall tillämpas på ansökan.

Miljödomstolens slutsats av det anförda blir att verksamheten är otillåtlig enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Därmed skulle tillståndsfrågan vara avgjord. Domstolen vill dock tillägga att om inte den nämnda bestämmelsen hade utgjort hinder mot bifall skulle verksamheten ha bedömts som otillåtlig enligt 11 kap. 6 § miljöbalken. Naturvärdena måste anses högre än nyttan med anläggningen trots att anläggningen uppenbart har ett stort ekonomiskt värde för ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten.

Dispens från naturvårdsområdesföreskrifterna

Föreningen har anfört att föreskrifterna för naturvårdsområdet inte förbjuder den ansökta anläggningen och att den därför egentligen inte söker dispens utan ”tillstånd med hänsyn till föreskrifterna”. Enligt miljödomstolens uppfattning medför dock föreskrifterna att alla bryggor inom naturvårdsområdet - även inom HS-områden - kräver dispens för att få anläggas. Ansökan bör därför behandlas även som en dispensansökan.

Utan tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken torde föreningen inte kunna utnyttja en dispens från bestämmelserna. Eftersom tillståndsansökan avslås finns därmed egentligen inga sakliga skäl för en dispens. Domstolen vill dock tillägga att de skäl som medfört avslag på tillståndsansökan i och för sig även motiverar avslag på dispensansökan.

Övriga frågor

Oavsett utgången i själva tillståndsfrågan skall domstolen pröva om miljökonsekvensbeskrivningen i och för sig kan godkännas. Såväl Naturvårdsverket som länsstyrelsen har anfört att den inte fyller de krav som bör ställas på den. Särskilt har de gjort gällande att beskrivningen inte fyller kraven för en prövning enligt 7 kap. 28 a § - 29 a § miljöbalken.

Domstolen kan finna det tveksamt om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller det som skulle krävas för att den skulle kunna läggas till grund för en prövning enligt 7 kap. 28 b §-29 § miljöbalken. Om domstolen hade funnit att verksamheten kunde antas medföra betydande påverkan på det skyddade området och alltså haft att pröva tillåtligheten enligt de två sistnämnda paragraferna skulle beskrivningen möjligen ha fått kompletteras ytterligare. Däremot anser domstolen att beskrivningen är tillräcklig för att den preliminära frågan huruvida verksamheten kan medföra en betydande påverkan på Natura 2000-områdena, eller ej, skall kunna prövas.

Länsstyrelsen har funnit att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. 4 § miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen är därmed inte underkastad formkraven i 7 § i samma kapitel utan kan anpassas efter vad det enskilda målet kräver. Enligt domstolens mening fyller den de krav som därmed kan ställas på den. Den innehåller en beskrivning av naturmiljön på platsen, kompletterad med en marinbiologisk utredning gjord av en vetenskapligt meriterad konsult. En svaghet är att beskrivningen inte håller någon uttrycklig alternativjämförelse. Domstolen anser dock att utredningen ger ett tillräckligt underlag för ställningstagande i tillåtlighetsfrågorna.

Enligt miljöbalkens processregler kan länsstyrelsen vara sökandens motpart i vattenmål och den har därför rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Yrkat belopp ligger klart inom det skäligas ramar.

Miljödomstolen kan inte pröva bygglovsfrågor. Föreningen har inte uttryckligen återkallat sin begäran om bygglovsprövning och det yrkandet bör då för ordningens skull avvisas.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A).

Överklagande senast den 3 juli 2003.

På miljödomstolens vägnar

Stefan Nilsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Stefan Nilsson och miljörådet Nils-Göran Nilsson samt de sakkunniga ledamöterna Bo Essvik och Lars Heinesson.