MÖD 2005:27

Domskäl

Skäl

Enligt 23 kap 1 § miljöbalken får miljödomstolens domar eller beslut, om inte annat är föreskrivet, överklagas hos Miljööverdomstolen. Av 20 kap 3 § andra stycket miljöbalken framgår att bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen tillämpas i miljödomstolarna i de mål som överklagats dit. Fullföljdsförbudet i 34 § andra stycket förvaltningsprocesslagen är således i och för sig tillämplig och utgör en begränsning av rätten att överklaga en dom eller beslut enligt 23 kap. 1 § miljöbalken.

Enligt 34 § andra stycket förvaltningsprocesslagen får talan mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, endast föras om beslutet innefattar avgörande av fråga som inverkar på målets utgång. Frågan är således om miljödomstolens ställningstagande, att miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godtas i nuvarande skick och därigenom inte kan läggas till grund för prövning, innefattar fråga som inverkar på målets utgång. I denna del gör Miljööverdomstolen följande bedömning.

Det kan inledningsvis konstateras att en godkänd miljökonsekvensbeskrivning är en processförutsättning för att frågan om tillstånd skall kunna prövas i sak. Om miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller kraven skall sökanden i första hand, i enlighet med 22 kap 2 § miljöbalken, föreläggas att komplettera ansökan i berört hänseende. Om ansökan, trots komplettering, inte uppfyller kraven skall ansökan avvisas och någon prövning i sak sker inte. I förevarande fall får miljödomstolen anses ha funnit att miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller kraven samt att ansökan i enlighet med 19 kap. 5 § 2 p och 22 kap. 2 §miljöbalken borde kompletteras i vissa avseenden. Miljödomstolens uttalande binder visserligen länsstyrelsen på så sätt att komplettering i enlighet med vad miljödomstolen förordat bör inhämtas, men det innefattar inget ställningstagande i tillståndsfrågan som kan komma att läggas till grund för de nya bedömningar i sak som kan komma att göras i målet med anledning av återförvisningen. Återförvisningsbeslutet innefattar följaktligen inte avgörande av fråga som inverkar på målets utgång och är således inte överklagbart. NCC Roads AB:s överklagande skall därför avvisas.

Slut

Miljööverdomstolen avvisar NCC Roads AB:s överklagande

Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

Protokollet uppvisat/

______________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, SLUTLIGA BESLUT

KLAGANDE

KIJ

MOTPART

1. Länsstyrelsen i Östergötlands län, 581 86 LINKÖPING

2. NCC Roads AB, 582 30 LINKÖPING

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Östergötlands läns beslut den 4 november 2004, dnr 541-539-04, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd till fortsatt täktverksamhet enligt 12 kap.miljöbalken m.m.

____________

BESLUT

Miljödomstolen upphäver det överklagade tillståndsbeslutet och återförvisar ansökan till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

KIJ har yrkat att Miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens beslut. I andra hand har han yrkat att tillståndsprövningen på nytt genomförs på ett sätt som liknar det som föreskrivs i miljöbalken och att ett beslutsunderlag av skälig omfattning presenteras.

Till stöd för överklagandet har han i huvudsak anfört följande.

Han anser att beslutet är fattat på ett bristfälligt underlag präglat av felaktigheter och bedömningar i stället för fakta. Han finner det därför angeläget att belysa några avgörande punkter i beslutsunderlaget och prövningsgången (enligt följande).

Förslagen till miljökonsekvensbeskrivning och ansökan

1. Gränser

I brytningsområdets sydöstra spets har bolaget enligt officiellt kartmaterial tagit grannfastigheten i anspråk genom intrång. Till detta kommer valet av gräns för verksamhetsområde och anspråken på skyddszoner som saknar förankring hos de närmast berörda. Ytterligare intrång görs genom den påverkan som hans omgivande skog utsätts för genom splitter i stammar och damm som täpper till barrens klyvöppningar med åtföljande tillväxtnedsättning.

2. Vatten och vattenverksamhet

Hans viktiga brunnsvatten uppmärksammas inte. Genom den vattenverksamhet som är knuten till täktverksamheten är det än mer angeläget att verksamhetsutövaren kan redovisa aktuella förhållanden för de brunnar som omger täkten. En aktuell inventering och konsekvensanalys saknas i beslutsunderlaget. Bortledande av grundvatten från täktområdet sker söderut i avrinningsriktningen. Avsevärda erosionsskador har därvid orsakats i täktfastighetens omgivningar. Länsstyrelsen har helt försummat denna företeelse och endast i korthet erinrat om miljöbalkens bestämmelser. Tydligare är att tillståndshavaren undvikit att beskriva förhållandena. Avrinningen sker således söderut och inte norrut som uppges i handlingarna. Om Länsstyrelsen uppfattar ytvattnets avrinningsriktning som en väsentlig faktor vid bedömningen av spridningsrisker, vattenbalans m.m. så borde Länsstyrelsen krävt korrigering och omvärdering av underlagsmaterialet. Han kräver sådana åtgärder.

3. Behov och lokalisering

Länsstyrelsen har inte tillräckligt ifrågasatt behovet av en fortsatt täkt på fastigheten X 2:22. Skälet kan givetvis vara att underlagsmaterialet ger sken av att täkten är oundgänglig för försörjningen av Mjölby-Linköpingsområdet. Det uppges att materialkvaliteten klarar högt ställda krav avseende ytbeläggningsändamål, men att fyndigheten också avses användas för okvalificerade ändamål. En sådan användning framstår som misshushållning av kvalitetsmaterialet. Behovet av täkten kan ifrågasättas i ljuset av den väl fungerande täktmarknad som råder i nämnda område. Verksamhet och transporter långa vägar till Mjölby och Linköping har gett sådan påverkan på omgivningen att denna täkt bör stängas. Bolaget har heller inte styrkt behovet att driva denna täkt mot bakgrund av kvalitet och efterfrågan.

4. Naturvärdering

Underlagshandlingarna innehåller endast överslätande påståenden om att naturvärden saknas. Det som också saknas är en seriös inventering och bedömning av de naturliga företeelser som verksamheten kan antas komma att påverka. En naturvärdesinventering är motiverad mot bakgrund av erfarenheterna från den kommunala planeringen inom delar av intresseområdet.

5. Materialkvalitet

Bolaget argumenterar för tillstånd att fortsätta verksamheten med hänsyn till råvarans goda kvalitet, men undviker samtidigt att redovisa resultat från några provtagningar. Han tycker att trovärdigheten sviktar hos såväl bolaget som Länsstyrelsen när viktiga och ibland avgörande kunskap utelämnas. Beslutsunderlaget hade behövt kompletteras.

6. Infrastruktur

Inom brytningsområdet löper en kraftledning. Oavsett om ledningen är i bruk eller inte bör den uppmärksammas i underlagsmaterialet. Länsstyrelsens beslut bör i förekommande fall också omfatta kraftledningen.

7. Buller och vibrationer

Underlagsmaterialet saknar aktuella uppgifter om mätningar av buller och vibrationer. En verksamhet som den vid X, som pågått under längre tid, har vanligtvis rapporter från mätningar av nämnda slag. Inga sådana fakta läggs fram. Bolaget tillåter sig att redovisa sina bedömningar av nivåer för buller och vibrationer. Sådant väcker hans misstro och fungerar som en bekräftelse på att allt inte står rätt till. Länsstyrelsen har uppenbarligen inte krävt bättre innehåll i underlaget kring några av de moment som har stor betydelse för de omkringboende.

8. Bränslekvalitet

Bolaget profilerar sig från miljösynpunkt genom att uppge att endast bränsle av miljöklass 1 kommer att användas. Upplysningen är överflödig eftersom endast bränsle av miljöklass 1 är tillåten numera.

9. Säkerhet

Länsstyrelsens belopp motsvarar inte kostnaderna för det intrång som redan gjorts. Beloppet skall kunna vara kraftfullt för åtgärder efter 2024. Länsstyrelsen bör därför minst fördubbla beloppet för att de skall kunna ta beslutet på allvar.

10. Efterbehandling

Han efterlyser en detaljerad beskrivning över hur den successiva efterbehandlingen har utförts under de senaste 15 årens verksamhet. - Det kan inte ha undgått Länsstyrelsen att vid besök på platsen konstatera att den successiva efterbehandlingen inte skötts och att säkerheten varit eftersatt. Han menar att Länsstyrelsens beslut saknar krav på verksamhetsutövarens redovisning i fråga om efterbehandling och säkerhet.

11. Samråd

Kritik om hur det tidiga samrådet och det utökade samrådet genomförts har tidigare riktats från flera håll i detta ärende. - Han tycker att samrådet genomförts på ett orättfärdigt sätt och att samrådet bör kontrolleras av Länsstyrelsen på ett kritiskt sätt. Han har aldrig fått en rättvis möjlighet att tränga in i ärendet. Lagstadgade handlingar har inte delgivits honom under det utökade samrådet. Samrådsredogörelsen borde i stället ha kallats en knapphändig informationsredogörelse. - Han konstaterar att ansökan för X är bristfällig. En knapphändig och i vissa avseenden felaktig (riktningen för vattenavrinningen) redovisning av tekniska uppgifter lämnas. Ett förslag till kontrollprogram utgörs huvudsakligen av ett antal allmänna hänsynsregler. - Länsstyrelsen har godtagit en ansökan som i allt väsentligt saknar förankring i miljöbalkens bestämmelser och som saknar innehåll och garantier om bindande åtaganden från verksamhetsutövarens sida. - Varken ansökan, miljökonsekvensbeskrivningen eller det tidiga samrådet inger honom något hopp att tro att villkor nr 1 eller några andra villkor i beslutet garanterar honom något gott. Länsstyrelsen har fattat ett grundlöst beslut och det måste därför upphävas.

Fråga enligt 16 kap. 6 § miljöbalken

Han har tidigare i ärendet erinrat om att bolaget är belastat med styrkta anklagelser om att ha orsakat skador på fast egendom i samband med sprängningar i Linköpingstrakten. Sprängningarna utfördes utan att giltigt täkttillstånd fanns. Miljööverdomstolen har i dom den 7 juli 2003 uppmanat tillsynsmyndigheten i Linköpings kommun att vidta erforderliga åtgärder som en följd av verksamheten. De drabbade avvaktar utredningen i ansvarsfrågan. Bolaget har emellertid en kvarstående skuld till såväl fastighetsägare som det allmänna.

NCC Roads AB har med anledning av överklagandet hemställt att Miljödomstolen förordnar att det av Länsstyrelsen meddelade tillståndet tills vidare skall gälla omedelbart utan hinder att det inte vunnit laga kraft.

Till stöd för sin hemställan har bolaget anfört i huvudsak följande.

Bakgrund

Bergtäktsverksamhet har bedrivits i X sedan 1991. Av Länsstyrelsens tillståndsbeslut framgår att bergtäktverksamheten stämmer väl överens med gällande planer samt att verksamheten fyller en viktig funktion för uppfyllandet av samhällets strävan att ersätta naturgrus med bergkrossmaterial. Det framgår också att verksamheten ligger i ett skogsområde där få boende berörs. Inga klagomål har inkommit under den hittillsvarande driften. Den aktuella bergtäkten utgör en viktig försörjningskälla för högkvalitativt stenmaterial för asfaltbeläggning samt lokalt för övrigt vägmaterial, liksom för specialprodukter för halkbekämpning och liknande. Det av Länsstyrelsen meddelade tillståndet avser fortsatt drift inom områden som till största delen redan i dag är ianspråktagna för täktverksamhet.

Grunder för interimistiskt beslut

Miljööverdomstolen har i beslut den 18 mars 2003 i mål nr M 993-03 utvecklat frågan om förutsättningarna för att meddela ett interimistiskt beslut om ianspråktagande av tillstånd. Tillämpas dessa principer i detta mål kan följande konstateras:

- Täktverksamheten har bedrivits på platsen under ansenlig tid. Ett avbrott i verksamheten skulle medföra betydande skador och avsevärda effekter såväl på allmänna intressen (samhällets behov av material och därmed trafiksäkerheten samt miljön genom ökad användning av naturgrus och ökat trafikarbete) som enskilda intressen (bolagets åtaganden om leveranser av material och väghållares, kommuners m.fl. kunders behov av detta material).

- Med beaktande av vad som anförts i handläggningen av ärendet framstår det som sannolikt att Länsstyrelsens tillståndsbeslut kommer att stå fast. Med hänsyn härtill, och med beaktande av innehållet i överklagandet, förefaller det inte som om något väsentligt motstående intresse föreligger, som bör åtnjuta rättsordningens skydd och som bör föranleda att ett interimistiskt förordnande inte kan meddelas.

- Verksamheten bedrivs i ett område där mycket få boende kan störas. Skyddsföreskrifter har meddelats av Länsstyrelsen för att motverka eventuella störningar. Under den tid som verksamheten hittills pågått har, så vitt känt, inga klagomål på verksamheten inkommit till vare sig bolaget eller tidigare verksamhetsutövare. Det finns därför rimligen inga relevanta enskilda intressen som utgör hinder mot ett interimistiskt förordnande.

- Det saknas också skäl att anta att ett ianspråktagande av tillståndet skulle medföra beaktansvärda irreversibla verkningar. Den fortsatta verksamheten bedrivs inom områden som till största delen redan i dag är ianspråktagna för täktverksamhet. Inga högre natur- eller kulturvärden berörs av den fortsatta verksamheten.

YTTRANDEN OCH GENMÄLEN

Länsstyrelsen i Östergötlands län står fast vid det fattade beslutet och har inget ytterligare att anföra i ärendet.

KIJ har avstyrkt bifall till bolagets framställan om ett interimistiskt förordnande av följande skäl.

Skälet till hans överklagande är att underlaget för bedömningarna utelämnar väsentliga förhållanden som har betydelse för närboende likaväl som för natur- och kulturmiljön omkring täkten. Han hänvisar här till bestämmelserna i 24 kap.3 och 5 §§miljöbalken. Han konstaterar att bolaget i sin framställning framhåller det allmänna intresset att fortsätta verksamheten. Såväl lokaliseringen av täkten i marknadssegment som råvarukvaliteten har aldrig styrkts. Bolagets påståenden har inte redovisats på ett övertygande sätt. Bland annat dessa faktorer bland många andra saknas i bedömningsunderlaget för att klargöra tillåtligheten av en fortsatt verksamhet.

NCC Roads AB har bestritt bifall till KIJs överklagande. Bolaget har anfört följande.

Miljökonsekvensbeskrivning

- Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller väl de krav som med stöd av miljöbalken rimligen kan ställas på en verksamhet av aktuell karaktär och omfattning. Verksamheten är dessutom sedan länge känd och utförs med känd och väl beprövad teknik. Under den hittillsvarande driften i täkten, har så vitt känt, inga klagomål eller andra synpunkter inkommit till varken verksamhetsutövaren eller tillsynsmyndigheten. Verksamheten bedrivs i ett område där få människor bor eller vistas i övrigt.

Övriga synpunkter

1. Gränser

Verksamheten bedrivs på en fastighet som ägs av bolaget. För de ytor utanför fastigheten, som behövs för verksamheten, t.ex. tillfartsväg och liknande finns avtal. Bolaget gör inget intrång på andra fastigheter. Det är vidare ca 500 meter obruten skogsmark mellan aktuellt brytningsområde och den närmsta fastighetsgränsen till KIJs skogsskifte, det s.k. Snusberget. Enligt bolagets uppfattning sker därför ingen påverkan på hans fastighet till följd av täktverksamheten och hans påstående att bolaget har rådighet över hans mark är utan grund.

2. Vatten och vattenverksamhet

Beträffande KIJs påstående rörande ”Vatten och vattenverksamhet” bör först framhållas att inga vattentäkter finns inom ett område på 500 meter från brytningsområdet. Den naturliga avrinningen från brytningsområdet sker huvudsakligen västerut mot där befintlig våtmark. Då verksamheten inte bedrivs kontinuerligt i täkten utan kampanjvis, kan det efter längre tids verksamhetsuppehåll vara aktuellt att pumpa ut nederbördsvatten som samlats i täkten. Vid dessa tillfällen pumpas vatten till den befintliga våtmarken i västra delen av täktområdet som fungerar som fördröjningsmagasin. Ev. överskott av vatten rinner därefter via befintliga dräneringssystem mot Lillån som rinner mot norr. KIJs påståenden i denna del framstår därför enligt bolagets mening som oriktiga. Helt naturligt uppstår självfallet mindre erosion vid pumpslangens mynning, där översilningen sker. Denna erosion uppkommer på ett område som maximalt är någon enstaka kvadratmeter stort och är helt och hållet beläget på täktfastigheten. Ingen påverkan sker därför på andra fastigheter i detta avseende. Avrinningen i verksamhetsskedet sker huvudsakligen i samma riktning och med samma sammanlagda mängder som före täktverksamheten. (Bolaget hänvisar här till avsnitt Grundvatten i MKB sidan 5 och avsnitt Yt- och grundvatten i Komplettering av täktansökan sidan 2.) Verksamheten påverkar således varken enskilda eller allmänna vattenintressen.

3. Behov och lokalisering

Som framgår av handlingarna utgör täkten en viktig försörjningskälla för högkvalitativt stenmaterial för beläggningsändamål. Vid normal produktion är utfallet av makadamsorteringar för beläggningsändamål ca 30-35 % av hela den producerade volymen. Täkten har således också en viktig funktion för den lokala försörjningen av övriga produkter för väg och byggnadsändamål. Bolaget har tio asfaltverk inom ”Sverige Öst”, varav två finns i Östergötland. Det högkvalitativa materialet från X bidrar till högre slitstyrka och lägre reparationsbehov för våra vägbeläggningar. Täkten fyller således både ett samhällsviktigt regionalt behov, som ett lokalt behov. Behovet av materialet är således väl styrkt. För branschkunniga är det högkvalitativa Xmaterialet sedan länge välkänt. För lekmän torde dock knappast provningskontroll med angivelse om visst Kulkvarnsvärde, LA-tal eller liknande tillföra någon ytterligare information.

4. Naturvärden

Beträffande naturvärden framgår tydligt av handlingarna att det inom täktfastigheten inte finns några högre naturvärden. Täktfastigheten avverkades i sin helhet innan täktverksamheten etablerades i området. I dag består fastighetens ”skogsbestånd” huvudsakligen av ungskog, sly och kalmark. Beträffande de naturvärden som noterats i täktens omgivningar, kan framhållas att den större, spärrgeniga ek som finns väster om täkten har fått skydd genom att den friställts och att infartsvägen dragits i en båge på betryggande avstånd från trädet. Verksamheten kommer inte att påverka detta naturvärde negativt, utan tvärtom har naturvärdet genom verksamheten givits ett markerat skydd. Beträffande övriga konstaterade naturvärden utanför täktområdet kan framhållas att erforderliga skyddszoner har lämnats för att dessa inte skall bli påverkade av verksamheten. Det finns således inga skäl anta att några högre naturvärden berörs av verksamheten.

5. Materialkvalitet

Beträffande materialkvalitet kan, utöver vad som anförts under 3 ovan, erinras att det i tidigare ansökningar tydligt redovisats och vidimerats den osedvanligt höga kvalitet som denna bergformation innehåller. Bolaget hänvisar här till provningsresultat utförda av VTI. X är sedan länge ett känt begrepp i branschen, på liknande sätt som Adelöv och Älvdalen. Redovisning av ytterligare kvalitetsprovning torde inte tillföra några nya fakta.

6. Infrastruktur

Det löper inte någon kraftledning inom brytningsområdet. Det framgår tydligt av såväl fastighetskartan som brytningsplanen att befintlig kraftledning passerar utanför brytningsområdet. Den utgör bl.a. försörjning för täktens elbehov. Kraftledningen har inte, under den hittillsvarande driften i täkten, utgjort hinder för täktverksamheten eller vice versa. Det är inget ovanligt att man försörjer täkter via anslutning till kraftledningsnätet. Det finns därför ingen anledning för Länsstyrelsen att föreskriva särskilda villkor för denna.

7. Buller och vibrationer

Beträffande buller och vibrationer bör erinras om att de beräkningar och bedömningar som gjorts i samband med denna ansökan och tidigare ansökningar avser nivåer som kan inträffa i värsta tänkbara fall. Under den hittillsvarande driften i täkten har det av både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet gjorts den bedömningen att störningar från verksamheten varit mycket små och mätningar därför inte varit meningsfyllda. Inga klagomål eller synpunkter i övrigt har framkommit på verksamheten under de hittillsvarande 14 åren som täkten varit i drift. Det kan också påpekas att KIJs bostad är belägen mer än tre kilometer fågelvägen från brytningsområdet. Han är således inte bosatt på någon till täktfastigheten angränsande fastighet.

8. Bränslekvalitet

Beträffande bränslekvalitet kan erinras att det för fasta maskiner såsom elverk och liknande finns andra kvaliteter än Diesel MK1 att tillgå. Bolaget använder endast diesel MK1, varför deras verksamhet därigenom bidrar till att endast bästa möjliga teknik används.

9. Säkerhet

Bolaget bedriver inom ”Sverige Öst” verksamhet i mer än 100 täkter. Därutöver har ett stort antal täkter, såväl grus- som bergtäkter, efterbehandlats och någon vunnit branschens pris för bästa efterbehandling. Bolaget har därför en bred och gedigen kunskap om hur efterbehandling kan ske och vad kostnaderna härför blir. - Det är inget som hindrar att myndigheten under täkttillståndstiden omprövar säkerheten.

10. Efterbehandling

Det framgår tydligt av ansökningshandlingarna hur efterbehandlingen skall ske. Därutöver kan tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare överenskomma om särskilda åtgärder exempelvis för gynnande av biologisk mångfald. Detta framgår också av handlingarna. De brytningsbranter som förekommer i täkten är väl skyddade av jordvallar, som rimligen inte kan forceras obemärkt. Täkten är således väl skyddad. Det framgår också tydligt av brytningsplanen att den hittillsvarande brytningen ännu inte i någon del nått fram till något slutligt släntläge. Det har därför rimligen inte varit meningsfullt att påbörja någon efterbehandling ännu.

11. Samråd

Beträffande samråd framgår det av handlingarna att bolaget har lämnat adekvat information till berörda. Det framgår också att den som är intresserad kan få visning och information i fält. Varken KIJ eller någon annan har begärt sådan visning eller information i övrigt. Den aktuella ansökan avser fortsättning av en verksamhet som pågått sedan länge och är väl känd. Beträffande det förslag till kontrollprogram som finns bifogat till handlingarna utgör detta, som tydligt framgår, just ett förslag. Slutgiltigt kontrollprogram utformas i samråd med tillsynsmyndigheten, i detta fall Miljönämnden i Mjölby kommun, efter att Länsstyrelsens beslut om täkttillstånd har fattats och de villkor som gäller för verksamheten är kända. - Beträffande påståendet att bolaget i Linköpingstrakten skulle ha utfört sprängningar utan giltigt tillstånd, kan konstateras att bolaget i det aktuella fallet noggrant vidtagit alla de åtgärder och gjort alla de utredningar som förelagts.

Sammanfattningsvis har KIJ inte på någon punkt framfört relevanta fakta till stöd för sin klagan. Bolaget har på varje punkt ovan redovisat fakta för stöd och bevis för ansökningshandlingarnas riktighet.

Avslutningsvis ifrågasätter bolaget KIJs rätt att överklaga det aktuella tillståndsbeslutet. Han kan rimligen inte anses vara berörd av beslutet då varken hans fastighet, hans boende eller övriga verksamhet påverkas av den aktuella täktverksamheten. Det skogsskifte som han äger ligger mer än 500 meter från brytningsområdet och är således utanför det skyddsområde som rekommenderas av Naturvårdsverket. Hans bostadsfastighet ligger mer än 3 kilometer från täktområdet.

KIJ har genmält och anfört i huvudsak följande.

Inkomna yttranden föranleder inte någon ändring av ståndpunkterna i hans överklagande. - Ett förslag till kontrollprogram skall numera redovisas redan i ansökningshandlingarna och inte i efterhand. Han är angelägen att få veta hur och var och i vilken omfattning kontrollen avses genomföras i hans omgivning. - För att skapa klarhet i frågorna kring vattenverksamhet och säkerhet bifogar han ett uttag ur Lantmäteriets fastighetskarta som visar att stamledningen tangerar den västra täktområdesgränsen på ett avstånd av knappt 100 meter. Förutsatt att kraftledningen har annan ägare än bolaget borde förekomsten och förhållandet ha uppmärksammats i det tidiga och utökade samrådet samt i ansökan och förslaget till miljökonsekvensbeskrivning. Avståndet mellan kraftledning och bergtäkt är sådant att kraven på skyddsavstånd inte uppfylls. Ett skyddsavstånd på 300-400 meter är enligt uppgift vedertaget i branschen oavsett gängse villkor om förbud för stenkast utanför verksamhetsområdesgränsen. Om vedertaget skyddsavstånd respekteras kan verksamheten inte bedrivas inom täktfastigheten X 2:22 eftersom avstånden mellan täkt och fastighetsgränser uppgår till 0-125 meter. Avtal om intrång på grannfastigheterna i detta avseende har inte företetts och är okänt för honom som ägare till fastigheten X 3:12. Bolaget har i dess södra fastighetsgräns överskridit gränsen mot fastigheten X 2:18. Det är också på denna fastighet som det bortledda vattnet orsakar erosionskador. Samma officiella karta visar att avrinningsriktningen för ytvattnet i och omkring bergtäkten är sydlig. Bolaget har uppgett att 30-35 % av den producerade mängden stenmaterial används för högkvalitativa ändamål. Han drar därför slutsatsen att 65-70 % av utvunnen mängd då används för andra ändamål. Det är därför förklarligt varför hushållningsaspekterna inte uppmärksammas i beslutsunderlaget. En seriöst menad naturvärdesbeskrivning saknas. - Han erinrar sig att Länsstyrelsen bedömt att den planerade verksamheten på fastigheten X 2:22 antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kräver ett gediget och sanningsenligt beslutsunderlag. Sådant underlag har aldrig redovisats och därför kan tillåtligheten av verksamheten ännu inte bedömas. - Under föregående år, 2004, bedrevs täktverksamhet på fastigheten trots att täkttillstånd saknades.

KIJ anser sig vara sakägare i målet av följande skäl. Hans fastighet har omfattats av både det tidiga samrådet och det utökade samrådet. Hans fastighets två skiften är båda berörda av påverkan av skilda slag. Skogsskiftet är beläget i den förhärskande vindriktningen från brottet med tillhörande risk för dammpåverkan. Skyddszonen i samband med sprängning och stenkast är i praktiken försummad och därmed alldeles otillräcklig mot hans fastighet. Vidare befarar han en negativ påverkan från den vattenverksamhet som hör till täkten. Med hänsyn till de skador som finns i omgivningen är markavvattningen betydande med sannolikt stora mängder vatten som avleds söderut från området. Hans andra skifte är beläget så att det är starkt påverkat av det väsentligt ökade trafikarbete som uppkommer genom täktverksamheten. Trots hans boende på detta skifte har i miljökonsekvensbeskrivningen ingen hänsyn tagits till dessa förhållanden för honom som sakägare.

SKÄL

Miljödomstolen finner inledningsvis att den i målet aktuella täktverksamheten får anses angå KIJ på ett sådant sätt att han har rätt att överklaga Länsstyrelsens beslut. Miljödomstolen prövar således Jonssons överklagande. De invändningar som gjorts mot det givna täkttillståndet och som är att hänföra till vattenverksamhet kan dock inte prövas inom ramen för detta mål, som avser tillstånd till täkt enligt 12 kap.miljöbalken.

Av 2 § förordningen (1998:904) om täkter och anmälan för samråd följer att en ansökan om tillstånd enligt 12 kap. 1 § miljöbalken skall innehålla de uppgifter som anges i 22 kap. 1 § miljöbalken. Enligt 3 § nämnda förordning får länsstyrelsen även förelägga sökanden att ta fram en utredning som belyser behovet av täkten. I 6 kap. 7 § miljöbalken anges vad en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall innehålla.

Vid prövningen av täkttillstånd skall de övergripande bestämmelserna i miljöbalkens första avdelning (1-6 kap.) tillämpas. Utöver dessa gäller även den särskilda avvägningsregeln i 12 kap. 2 § samma lag, enligt vilken en avvägning skall göras mellan behovet av materialet och de skador på djur- och växtliv samt på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka.

KIJ har påtalat att beslutet är fattat på ett bristfälligt underlag. Miljödomstolen finner att ansökan brister i flera avseenden. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar en närmare beskrivning av områdets geologi och aktuell bergkvalitet, en redovisning av alternativa platser för täkt av berg med samma kvalitet, uppgifter om uppmätta buller och vibrationer från den tidigare verksamheten på platsen, en översiktlig vegetationskarta samt en karta som utvisar yt- och grundvattenavrinning från täktområdet. Dessutom saknas uppgifter för att kunna bedöma tillåtligheten enligt 2 kap 5 § miljöbalken liksom behovet av täkten. Sammantagna är bristerna så allvarliga att miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godkännas och att ansökan i nuvarande skick inte kan ligga till grund för prövning. Det överklagade beslutet skall därför upphävas och målet återförvisas till länsstyrelsen för erforderlig komplettering av handlingarna enligt 22 kap 2 § miljöbalken.

Detta beslut kan enligt 34 § andra stycket förvaltningsprocesslagen inte överklagas.

Klas Bergenstråhle Bertil Varenius

I detta avgörande har deltagit rådmannen Klas Bergenstråhle, ordförande, och miljörådet Bertil Varenius samt de sakkunniga ledamöterna Rolf Henriksson och Bo Wendt. Föredragande har varit Kenneth Pettersson.