MÖD 2005:7

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2002-12-19 i mål nr m 455-01, se bilaga A

KLAGANDE

Holmen Paper Aktiebolag

Ombud

TC

SAKEN

Ansökan om tillstånd till ändring av verksamheten vid Bravikens Pappersbruk i Norrköpings kommun, Östergötlands län

______________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom på följande sätt.

A. Villkor 17 upphävs.

B. Villkor 18 skall ha följande lydelse.

I mobila dieseldrivna maskiner som används inom verksamheten får från och med år 2004 enbart användas bränsle som uppfyller kraven för diesel i Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller annat krav som av tillsynsmyndigheten bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

C. Under rubriken igångsättningstid föreskrivs följande.

Den enligt 9 kap.miljöbalken tillåtna verksamheten vid den utökade anläggningen skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, ha satts igång senast vid utgången av år 2007.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Holmen Paper Aktiebolag (bolaget) har yrkat följande ändringar i miljödomstolens domslut.

1. Villkorspunkten 17 rörande transporter skall i första hand undanröjas. I andra hand skall villkoret formuleras enligt följande. För alla transporter från verksamheten där bolaget beställer/upphandlar transporter skall gälla att bolaget till tillsynsmyndigheten skall inge en transportplan som är inriktad på att om möjligt välja det transportsätt som bäst främjar en hållbar utveckling. Bolaget skall vidare årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla planens mål, liksom målen för kommande år.

2. Villkorspunkten 18 rörande bränsle till mobila bränslemaskiner skall formuleras enligt följande. I mobila dieseldrivna maskiner som används inom verksamheten får från och med år 2004 enbart användas bränsle som uppfyller kraven för diesel i Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen i dess lydelse 2002-12-19 eller annat krav som av tillsynsmyndigheten bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

3. Föreskriften om igångsättningstid skall ha följande lydelse. Den enligt 9 kap.miljöbalken tillåtna utökade anläggningen skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, ha satts igång senast vid utgången av år 2007.

Miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Transporter

Beträffande det i första hand framställda yrkandet har bolaget anfört följande.

Transporter utgör en typ av följdföretag till den tillståndsprövade verksamheten. Vilka typer av följdföretag som överhuvudtaget skall beaktas vid miljöfarlig verksamhet framgår av 16 kap. 7 § miljöbalken. Omfattningen av transporterna som sådana eller omfattningen av eventuella farliga transporter i verksamhetens omedelbara närhet kan vara av betydelse vid tillåtlighetsprövningen. Villkor om när transporter får äga rum eller vilka tillfartsvägar som skall väljas kan också föreskrivas. Däremot kan transportarbetet i stort inte omfattas av tillstånd eller regleras i villkor.

Det är inte möjligt att med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken rikta krav mot en verksamhetsutövare för vilken transportföretag utgör ett följdföretag till den egentliga verksamheten. Förarbetena till 2 kap. 3 § miljöbalken klarlägger däremot att krav kan ställas på utövare av transportverksamhet som sådan.

De krav på speditörer och transportföretag som kan anses motiverade ur miljösynpunkt bör riktas direkt mot dessa i form av generella konkurrensneutrala regler för hela EU istället för indirekt mot en verksamhetsutövare. Det kan till och med ifrågasättas om inte villkor avseende externa transporter, inklusive val av transportsätt, kan sägas snedvrida konkurrensen på sådant sätt att ett otillåtet handelshinder uppstår vad gäller varors och tjänsters fria rörlighet inom EU.

Vad gäller det i andra hand framställa yrkandet har bolaget framfört följande synpunkter.

Transporterna till Braviken utgörs främst av råvaror, i första hand returpapper och vedråvara. Huvuddelen av råvarorna anskaffas av bolaget som fritt levererat, dvs. att säljaren ombesörjer transporten till Braviken. När det gäller vedråvara kan bolaget i viss mån välja råvaruleverantör. Transportekonomiska och andra förutsättningar begränsar dock valmöjligheterna i hög grad. Det finns inga möjligheter att ytterligare begränsa urvalet av leverantörer utgående från vilket transportsätt – tåg, båt eller bil – dessa tillämpar. Övriga inköp av råvaror fördelar sig på ett stort antal ofta lokala leverantörer. Uppenbarligen kan beträffande dessa annat transportsätt än bil inte komma ifråga. Bolaget anser att villkoret inte kan omfatta transporter till verksamheten eftersom bolaget inte kan sägas kontrollera dessa på ett sådant sätt som är en förutsättning för villkorsreglering.

Genom att klarlägga att transportplanen skall vara inriktad på att om möjligt välja det transportsätt som främjar en hållbar utveckling tydliggörs att hänsyn skall tas till tekniska och ekonomiska möjligheter vid upprättande och uppföljning av transportplanen.

Ordet ”villkor” i sista meningen bör ersättas med ”planens mål”. Ordet villkor antyder en skyldighet för bolaget att vidta någon form av åtgärd utöver att inge en transportplan.

Bränsle

Eftersom villkoret inriktar sig mot användning av en viss typ av diesel bör ordet ”bränsledrivna” ersättas med ”dieseldrivna”.

Bolaget har ingen invändning mot en skyldighet att använda bränsle som uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 såsom detta bränsle definieras idag. Det torde vara en sådan skyldighet som miljödomstolen avsett med villkoret. Villkorets formulering gör emellertid att villkoret kan tolkas som att om definitionen av diesel Miljöklass 1 ändras så gäller dessa krav mot bolaget. Möjligheten till en sådan tolkning undanröjs om det klarläggs att kraven för diesel Miljöklass 1 skall vara de som anges i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen i dess lydelse per dagen för miljödomstolens dom, dvs. 2002-12-19.

Den avslutande formuleringen i villkoret kan, i kombination med att villkoret konstruerats som en skyldighet för bolaget att enbart använda visst bränsle, förstås så att tillsynsmyndigheten skulle ha möjlighet att ställa andra och strängare krav än motsvarande vad som gäller för diesel Miljöklass 1. Detta torde inte ha varit miljödomstolens avsikt. Möjligheten till en sådan tolkning undviks om skyldigheten att enbart använda visst bränsle ersätts av en rättighet att enbart få använda visst bränsle genom att ordet ”skall” ersätts av ordet ”får”.

Igångsättningstid

Miljödomstolen har föreskrivit att den tillåtna utökade anläggningen skall ha tagits i drift senast vid utgången av år 2007. Med att en utökad anläggning tagits i drift avses något annat och mer än att en tillståndsgiven verksamhet satts igång. Miljödomstolen har därmed i föreskriften om igångsättningstid ställt längre gående krav på bolaget än som är möjligt enligt balken.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har accepterat följande av bolaget yrkande ändringar.

- Att i villkor 17 ordet ”villkor” byts ut mot ”planens mål”.

- Att i villkor 18 orden ”bränsledrivna” och ”skall” byts ut mot ”dieseldrivna” respektive ”får”.

Transporter

Transporter skulle i och för sig kunna ses som följdföretag. Frågor som berör transporter till och från en verksamhet skall dock bedömas enligt 2 kap. 3 § miljöbalken. Med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken kan krav ställas på transporter.

Beträffande rådighetsfrågan anser verket att bolaget har full rådighet över hur det väljer att lösa sitt transportbehov. Därmed råder bolaget också över vilka miljöaspekter som beaktas när transporterna utförs eller när transportavtal ingås. På samma sätt som bolaget torde råda över och ansvara för vilka miljökrav som bör iakttas vid utförandet av t.ex. entreprenadarbeten inom anläggningen, bör det ha både möjlighet och skyldighet att beakta miljöaspekter vid valet och upphandlingen av transporter till och från anläggningen.

Bolaget anför att villkor avseende externa transporter, inklusive val av transportsätt skulle kunna ses som ett otillåtet handelshinder, och att istället konkurrensneutrala regler bör riktas mot transportföretagen. Naturvårdsverkets uppfattning är att denna fråga inte skiljer sig från andra krav som kan bli aktuella vid individuell prövning av en anläggning, och att kraven väl låter sig ställas på den som nyttjar transporttjänsterna.

Det framgår av bolagets redovisning i tillståndsärendet att interna och lokala transporter ger betydande bidrag till utsläppen av försurande ämnen och koldioxid. För transporterna bör det i domen krävas att bolaget vid upphandling och beställning av transporter väljer det transportsätt som bäst främjar en hållbar utveckling.

Bränsle

En omformulering kan delvis accepteras. Låsningen till ett visst datum är dock en olämplig begränsning. Miljöbalkens rimlighetskrav bör ge bolaget tillräckligt skydd mot förändrade definitioner av miljöklassad diesel.

Länsstyrelsen i Östergötland och Bygglovs- och miljönämnden i Norrköpings kommun har förklarat att de ställer sig bakom Naturvårdsverkets uppfattning.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Transporter

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2004 s. 421 tagit ställning till i vilken utsträckning transporter till och från en miljöfarlig verksamhet skall beaktas vid prövningen. Av domen framgår bl.a. följande.

Transporter till och från en anläggning kan utgöra ett s.k. följdföretag som kan beaktas vid prövningen av en miljöfarlig verksamhet under förutsättning att följdföretaget har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten.

Det ankommer på den som söker tillstånd att redovisa miljökonsekvenserna av transporter till och från en anläggning i anläggningens närområde. Om olägenheterna av transporterna är alltför allvarliga kan ansökan ytterst komma att avslås. I andra fall kan en möjlighet vara att förena ett tillstånd med villkor som reglerar transporterna eller att meddela ett prövotidsförordnande om det finns ett verkligt behov att skjuta upp tidpunkten för prövning och fastställande av ett slutligt villkor.

Vid villkorsskrivning gäller generellt att bara sådana villkor som tillståndshavaren har faktiska och rättsliga möjligheter att genomdriva kan aktualiseras. Enligt vad Högsta domstolen har uttalat i domen är det inte rimligt att den som söker tillstånd skall redovisa och ansvara för miljökonsekvenserna av långväga transporter när dessa rör sig på stort avstånd från den prövade miljöfarliga anläggningen och där endast utgör en liten del av den totala trafiken och olägenheterna från denna. Något stöd i miljöbalkens reglering och lagmotiv för att det normalt skulle vara motiverat att meddela villkor i ett tillståndsbeslut som skulle innebära ett slags indirekt reglering av transportsektorn, t.ex. särskilda avgaskrav på lastbilar och fartyg, finns inte enligt Högsta domstolen.

I ansökan har bolaget redovisat att transporter av råvaror och andra för produktionen nödvändiga produkter och ämnen huvudsakligen sker med lastbil. Transporter av färdiga produkter sker med fartyg, lastbil och på järnväg.

Transporterna ger upphov till olika miljöstörningar. Så till exempel ger lastbilstransporter upphov till störningar i form av utsläpp till luft av bl.a. kväveoxider, svaveldioxid, kolväten, stoft och koldioxid. Kväveoxider kan orsaka hälsoproblem vid höga halter och bidrar liksom svaveldioxid till försurningen, både i ett lokalt men också i ett regionalt perspektiv. Koldioxid är en s.k. växthusgas som har en global påverkan på klimatet.

Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att transporterna till och från bolagets anläggning skulle kunna motivera åtgärder för att motverka utsläppen till luft. Det villkor (nr 17) som miljödomstolen föreskrivit innebär att bolaget har ålagts en skyldighet att i praktiken kontinuerligt utreda frågan om val av transportslag och transportlösningar för att främja en hållbar utveckling. Detta villkor är emellertid enligt Miljööverdomstolens uppfattning inte utformat på ett lämpligt sätt. För att domstolen skall kunna ta ställning till hur transporterna skulle kunna regleras och samtidigt iaktta vad Högsta domstolen uttalat i ovanstående dom krävs ett bättre underlag än vad som nu finns. En möjlighet skulle kunna vara att bolaget åläggs att under en prövotid närmare utreda vilken miljöpåverkan som transporterna till och från bolagets anläggning kan orsaka i anläggningens närområde och möjligheterna att genom val av transportslag m.m. minska den påverkan. En sådan utredning skulle emellertid kunna resultera i strängare villkor än det överklagade. Eftersom endast bolaget klagat talar processuella bestämmelser emot att skjuta upp avgörandet av vilka villkor som eventuellt bör gälla för transporterna. Miljööverdomstolen finner därför att transportfrågan bör vara oreglerad. Den kommer därmed inte heller att omfattas av domens rättskraft. Villkor 17 bör alltså upphävas. Det får närmast ankomma på tillsynsmyndigheten att överväga om och när åtgärder bör vidtas i frågan.

Diesel

Miljööverdomstolen anser att de ändringsyrkanden som bolaget framställt och som godtagits av Naturvårdsverket bör bifallas. Däremot bör definitionen av diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening inte låsas fast till viss tidpunkt. Bolaget får acceptera att definitionen kan komma att skärpas.

Igångsättning

Frågan är om igångsättningstiden skall formuleras utifrån när den utökade anläggningen tagits i drift eller när den satts igång.

I 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken föreskrivs att det i domen skall anges inom vilken tid igångsättande av miljöfarlig verksamhet skall ha skett. Enligt Miljööverdomstolen innebär detta vid utökning av en befintlig anläggning att verksamheten vid den utökade anläggningen skall ha satts igång inom den föreskrivna tiden. Det är alltså inte tillräckligt att arbeten för att genomföra utökningen av anläggningen påbörjats.

Då den av bolaget yrkade formuleringen stämmer bättre överens med lagtextens lydelse bör bolagets yrkande bifallas.

Sammantaget skall, med delvis bifall till bolagets överklagande, miljödomstolens domslut ändras i enlighet med vad som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2005-02- 24

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Rose Thorsén, referent, miljörådet Rolf Svedberg, och hovrättsassessorn Paul Magnusson. Enhälligt.

_______________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Holmen Paper Aktiebolag

Ombud: TC

SAKEN

Ansökan om tillstånd till ändring av verksamheten vid Bravikens Pappersbruk i Norrköpings kommun, Östergötlands län.(SNI-kod 21.111-1 )

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Enligt 9 kapmiljöbalken

Miljödomstolen lämnar Holmen Paper AB tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken

att ta i drift en ny pappersmaskin, PM54, att vid Bravikens Pappersbruk årligen tillverka högst 1 075 000 ton tidningspapper och närliggande kvaliteter samt 1 050 000 ton mekanisk massa, vari får ingå termomekanisk massa med högst 750 000 ton och returpappersmassa med högst 560 000 ton,

att utföra för produktionsökningen erforderliga ändringar av anläggningarna,

att uppföra en ny fastbränslepanna P4, att utvidga bolagets deponi till en yta om ca 32 ha, och att på området deponera ca 2,4 Mm3 avfall intill en höjd om +17 meter över havsytan.

Enligt 11 kapmiljöbalken

Miljödomstolen lämnar även bolaget tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken

att bygga ut hamnen vid Bravikens Pappersbruk innefattande muddring och utfyllnad, att verkställa utfyllnader för breddade körytor, och att anlägga ny utloppstub för renat avloppsvatten från Bravikens Pappersbruk.

Villkor för tillståndet

1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida annat inte framgår av denna dom.

Mindre ändring får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten under förutsättning att ändringen inte bedöms medföra annat än marginell ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten.

2. Utsläppet av COD (mätt som SS 028142 eller motsvarande likvärdig metod) får uppgå till högst 6,5 ton per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* i medeltal för månad inte överstiga 5,5 ton per dygn under tiden maj september och 8,0 ton per dygn under tiden oktober april. Villkoret gäller intill dagen för idrifttagande av den nya pappers-maskinen PM54. (Jfr punkt A och P1 under uppskjutna frågor.)

3. Utsläppet av suspenderat material (GF/A) får uppgå till högst 1,2 ton per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 1,5 ton per dygn i medeltal för månad. Villkoret gäller intill dagen för idrifttagande av den nya pappersmaskinen PM54.

4. Utsläppet av totalfosfor får som gränsvärde uppgå till högst 12 kg per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 15 kg per dygn i medeltal för månad.

Gränsvärdet gäller ej under en intrimningsperiod om 12 månader från och med idrifttagandet av den nya pappersmaskinen PM54.

5. Utsläppet av totalkväve får som gränsvärde uppgå till högst 300 kg per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 350 kg per dygn i medeltal för månad.

Gränsvärdet gäller ej under en intrimningsperiod om 12 månader från och med idrifttagandet av den nya pappersmaskinen PM54.

6. Bolaget skall så långt produktkvalitet och andra omständigheter medger begränsa användningen av komplexbildare av typ EDTA, DTPA och liknande. Förbrukningen får i medeltal för år inte överstiga 1 kg 100 procentig syra per ton massa, dock maximalt 125 ton/år.

7. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen gå igenom kemikalieanvändningen i avsikt att byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas.

8. Till returpappersmassa får endast användas papper som enligt utfästelse av leverantören inte innehåller PCB.

9. Lakvatten från deponiområdet skall avledas till befintlig klarningsdamm.

10. Bolaget skall säkerställa att utloppet till klarningsdammen samt krönet på jordvallarna runt deponin är högre än högsta högvattenytan i Bråviken.

11. Utsläpp av dioxiner och furaner från P1 får från och med den 1 september 2004 som riktvärde* inte överstiga 0,1 ng/Nm3 vid 6 % O2.

12. Stoftutsläppet från den oljeeldade pannan får inte överstiga 0,5 g/kg olja som riktvärde*.

13. Stoftutsläppet från P1 får från och med den 1 september 2004, respektive P4 vid dess idrifttagande, som gränsvärde uppgå till högst 20 mg per normalkubikmeter torr gas, omräknat till 6 % O2 , i medeltal för månad. Stoftutsläppet från P1 får till och med den 31 augusti 2004 som gränsvärde uppgå till högst 50 mg per normalkubikmeter torr gas, omräknat till 6 % O2 , i medeltal för månad.

Stoftutsläppet för P1 respektive P4 får som riktvärde* i medeltal för dygn inte överstiga 75 mg per normalkubikmeter torr gas, omräknat till 6 % O2.

14. Utsläpp till luften av svavel från ångkraftcentralen får som gränsvärde uppgå till högst 40 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år. Utsläppet av svavel från ångkraftcentralen får som gränsvärde uppgå till högst 50 ton/år. Efter idrifttagande av PM 54 får utsläppet högst uppgå till 90 ton/år.

15. En trädridå skall anläggas och bibehållas så att ett insynsskydd erhålls mot deponin. Trädridån skall göras så bred och tät att tillfredsställande insynsskydd uppnås även när träden är avlövade.

16. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

- 55 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07 18)

- 45 dB(A) samtliga dygn nattetid (kl. 22 07)

- 50 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 60 dB(A).

Ovan angivna värden skall sänkas med 5 dB(A) enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter.

17. För alla transporter till verksamheten och de från verksamheten där bolaget beställer/upphandlar transporter skall gälla att bolaget till tillsynsmyndigheten skall inge en transportplan som är inriktad på att välja det transportsätt som bäst främjar en hållbar utveckling. Bolaget skall vidare årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoret, liksom målen för kommande år.

18. I mobila bränsledrivna maskiner som används inom verksamheten skall från och med år 2004 enbart användas bränsle som uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller annat krav som av tillsynsmyndigheten bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

19. Vid utbyte skall nya förbränningsmotordrivna mobila maskiner som används inom verksamheten uppfylla kraven i steg II i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner.

20. Muddringsarbeten och andra grumlande arbeten får ej utföras mellan den 15 april och den 30 september.

21. Starttider och beräknad tidsåtgång samt alla förändringar i utmärkning och för övrigt allt som kan beröra sjöfarten i närområdet skall meddelas Underrättelse för sjöfarande (Ufs) redaktionen i samråd med Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde (OS TO).

Sökanden skall efter det att arbeten i vattenområdet är avslutade meddela Sjöfartsverket, Ostkustens sjötrafikområde (OS TO) om de förändringar som kan påverka sjöfarten och lämna underlag för revidering av sjökort.

22. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas.

*Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

Uppskjutna frågor

Miljödomstolen skjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken upp avgörandet av vilka villkor som bör gälla avseende A, B, C och D nedan samt ålägger bolaget att genomföra de utredningar mm. som anges under respektive punkt.

A. Frågan om vilka villkor som skall gälla för utsläpp till vatten av COD och suspenderade ämnen efter idrifttagande av PM54 och därvid planerade ombyggnader av den externa reningsanläggningen bör uppskjutas under en prövotid. Det åligger bolaget att snarast efter tidpunkten för idrifttagning av PM54 anmäla denna till Miljödomstolen.

Bolaget skall närmare redovisa storleken av COD och suspenderade ämnen samt lämna förslag till villkor.

B. Bolaget åläggs att under en prövotid utreda hur stora de framtida utsläppen till luft av kväveoxider är vid drift av en ny fastbränslepanna P4 samt lämna förslag till villkor.

C. Bolaget har vidare åtagit sig att installera utrustning för SNCR- teknik med ammoniakinsprutning. Under en prövotid åläggs bolaget att undersöka om det är möjligt att med hjälp av SNCR tekniken reducera utsläppen av kolmonoxid från befintlig fastbränslepanna P1 och samtidigt begränsa utsläppen av kväveoxider till dagens nivå på ca 75 mg/MJ tillfört bränsle. Vid uppförande av en ny fastbränslepanna P4 åläggs bolaget att genomföra motsvarande utredning avseende den nya pannan.

D. Bolaget åtar sig att samtidigt utreda vilka utsläpp av ammoniak och lustgas som användning av SNCR teknik ger upphov till från panna P1 respektive panna P4.

Utredningen under punkten A skall redovisas till miljödomstolen senast 18 månader efter driftstart av PM 54.

Utredningarna under B, C och D skall redovisas till miljödomstolen 15 månader efter beslut som medger installation av SNCR-teknik respektive efter driftstart av en ny fastbränslepanna P4. Utredningarna skall även innehålla utsläppsredovisning och förslag till villkor.

Prövotiden i samband med driftstarten av panna P4 kan påbörjas efter anmälan från bolaget om driftstart av pannan. Redovisningstidpunkterna för utredningarna avseende panna P1 och P4 kan således ske vid olika tidpunkter beroende på driftstarten av den ny panna P4.

Bolaget skall snarast efter tidpunkten för idrifttagning av P4 anmäla denna till Miljödomstolen.

Prövotidsföreskrifter

P1. Från och med idrifttagandet av PM54 får utsläppet av COD (mätt som SS 028142 eller motsvarande likvärdig metod) som riktvärde* i medeltal för månad inte överstiga 7,0 ton/dygn.

P2. Från och med idrifttagandet av PM 54 får utsläppet av suspenderade ämnen, G/FA som riktvärde i medeltal för månad inte överstiga 1,5 ton/dygn.

P3. Utsläpp till luften av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från förbränning i ångkraftcentralen får som gränsvärde uppgå till högst 80 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år.

P4. Från och med tidpunkten för idrifttagande av panna P4 får utsläpp till luften av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från förbränning i ångkraftcentralen som riktvärde* uppgå till högst 80 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år.

P5. Som målsättningsvärde för panna P1 och panna P4 skall som riktvärde gälla att tim-medelvärdet 500 mg CO/MJ tillfört bränsle ej får överskridas.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlämnar med stöd av 22 kap. 25 § stycket tre miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som behövs beträffande

D1. om det skulle uppstå för omgivningen besvärande damning,

D2. användning av mobila oljepannor mellan idrifttagande av PM54 och panna P4,

D3. utgående lakvatten, om det visar sig att detta är mer förorenat än det avloppsvatten som släpps ut från reningsanläggningen för processavloppsvatten (villkorspunkt 9 ovan), och

D 4. planen för sluttäckning av deponin.

Igångsättningstid

Den enligt 9 kap.miljöbalken tillåtna utökade anläggningen skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, ha tagits i drift senast vid utgången av 2007.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen förordnar att tillståndet vad avser den del som prövats enligt 9 kap.miljöbalken får tas i anspråk även om denna dom inte har vunnit laga kraft.

Arbetstid

Den tid inom vilken de i denna dom tillståndsgivna arbetena i vatten skall vara utförda bestäms till utgången av 2007. Om arbetena inte har utförts inom angiven tid förfaller tillståndet.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 13 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada skall för att få tas upp till prövning anmälas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av ovan angiven arbetstid.

Förordnande om tidigare tillståndsbeslut

Denna dom ersätter de tillståndsbeslut som tidigare har meddelats för verksamheten enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Säkerhet

Bolaget skall hos Länsstyrelsen i Östergötlands län ställa säkerhet om 20 miljoner kronor i 2002 års prisnivå för de skyldigheter som gäller avslutnings- och efterbehandlingsåtgärder avseende deponin. Ifråga om säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerhet kan ställas i form av bankgaranti.

Domstolskostnad och prövningsavgift

Det åligger sökanden att betala i 25 kap. 8 § miljöbalken angivna kostnader för målets behandling avseende 11 kap prövningen vid miljödomstolen enligt särskild redovisningsräkning från domstolens kansli.

Miljödomstolen ändrar inte den med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken avseende 11 kap prövningen den 9 januari 2002 fastställda avgiften om sjuttiotusen (70 000) kr för målets prövning.

____________________________

BAKGRUND

Holmen Paper AB driver det vid inre delen av Bråviken på Malmö halvön inom Norrköpings kommun belägna Bravikens Pappersbruk. Bruket omfattar bl.a. tre linjer för tillverkning av termomekanisk massa (TMP), två linjer för tillverkning av returpappers-massa (Deinked Pulp, DIP) och tre pappersmaskiner (PM 51, PM 52 och PM 53) för tillverkning av tidningspapper, telefonkatalogpapper och närliggande kvaliteter samt en ångcentral och en avloppsreningsanläggning.

Industriområdet ingår i fastigheten X 2:2 och är enligt fastställd stadsplan av-sett för verksamhet av det slag som nu bedrivs där. Detaljplanen över industriområdet har 2001 11 13 ändrats för att möjliggöra bolagets expansionsplaner. Beslutet har vunnit laga kraft.

I den sydvästra delen av bolagets industriområde deponeras avfall från verksamheten vid bruket. Bolaget har en egen hamn.

TIDIGARE TILLSTÅND

MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Genom ett beslut 1991 11 04, 155/91, skedde en ny tillståndsprövning av hela verksamheten. Bolaget lämnades därvid tillstånd att vid Bravikens Pappersbruk genomföra tillbyggnader och ändringar för en ökad produktion av massa och papper samt att därefter årligen tillverka högst 700 000 ton tidningspapper och närliggande kvaliteter, varav 75 000 ton färgat tidnings och katalogpapper, och 690 000 ton mekanisk massa, vari får ingå termomekanisk massa med 500 000 ton och retur-pappersmassa med 210 000 ton. Bolaget erhöll även tillstånd att på den befintliga deponeringsplatsen lägga upp industriavfall bestående av barksopor, slam från reningsanläggningar, slagg, aska, stoft och sand till en mängd av högst 25 000 m3 per år.

I beslut 1993 12 01, 153/93, avgjordes vissa genom ett regeringsbeslut 1991 11 14 uppskjutna frågor avseende ett tidigare beslut 130/90 och lämnades bolaget tillstånd att öka tillverkningen av returpappersmassa vid då befintlig produktionslinje m.m. samt att

"på den befintliga deponeringsplatsen inom industriområdet lägga upp industriavfall bestående av barksopor, slam från reningsanläggningar, slagg, aska, stoft och sand till en mängd av högst 60.000 m3 vid nuvarande produktionsförhållanden och högst 70.000 m3 per år vid den ökade produktionen av returpappersmassa."

Slutligen har Koncessionsnämnden i beslut 1996 04 19, nr 60/96, lämnat bolaget med ändring av tillståndet i beslut nr 155/91 tillstånd enligt miljöskyddslagen att årligen tillverka högst 700.000 ton tidningspapper och närliggande kvaliteter, varav högst 100.000 ton förbättrat tidningspapper och högst 125.000 ton färgat tidnings och katalogpapper och 690.000 ton mekanisk massa, vari får ingå termomekanisk massa med högst 600.000 ton och returpappersmassa med högst 280.000 ton.

I samma beslut lämnade Koncessionsnämnden bolaget tillstånd att vid produktionen på PM 53 tillsätta högst 15.000 ton lera per år inom en oförändrad ram för den samman-lagda produktionen av tidningspapper och närliggande kvaliteter.

Därutöver lämnade Koncessionsnämnden i beslutet bolaget bl.a. tillstånd att bygga om den befintliga fastbränslepannan och öka förbränningen i den ombyggda pannan i huvudsak på det sätt som bolaget angivit i sin ansökan.

Vad gäller villkor föreskrev Koncessionsnämnden i beslutet följande.

"F. För tillståndet i beslut nr 155/91 med ovan medgivna förändringar gäller nedanstående villkor, varav villkoren 1 11 och 13 15 gäller enligt beslut nr 155/91 och villkor 12 föreskrivs som nytt villkor för tillståndet.

1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar ch andra störningar till omgivningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida annat inte framgår av detta beslut.

2. Utsläppet av COD (SS 028142) får uppgå till högst 6,5 ton per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde i medeltal för månad inte överstiga 5,5 ton per dygn under tiden maj september och 8,0 ton per dygn under tiden oktober april.

Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

3. Utsläppet av suspenderat material (GF/A) får uppgå till högst 1,5 ton per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde inte överstiga 1,5 ton per dygn i medeltal för månad (ang. riktvärde, se villkor 2).

4. Utsläppet av totalfosfor får uppgå till högst 15 kg per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde inte överstiga 15 kg per dygn i medeltal för månad (ang. riktvärde, se villkor 2).

5. Bolaget skall så långt produktkvalitet och andra omständigheter medger begränsa användningen av komplexbildare av typ EDTA, DTPA och liknande. Förbrukningen får i medeltal för år inte överstiga 1 kg 100 procentig syra per ton massa.

6. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen gå igenom kemikalieanvändningen i avsikt att byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall

medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas.

7. Till returpappersmassa får endast användas papper som enligt utfästelse av leverantören inte innehåller PCB.

8. Lakvatten från avfallsupplaget skall avledas till befintlig klarningsdamm. Bolaget skall låta undersöka lakvattnet från avfallsupplaget med avseende på toxiska effekter och tungmetaller. Visar det sig att utgående lakvatten är påtagligt mera förorenat än det avloppsvatten som släpps ut från reningsanläggningen för processavloppsvatten får länsstyrelsen enligt 20 § andra stycket miljöskyddslagen meddela behövliga föreskrifter.

9. Stoftutsläppet från den oljeeldade pannan får inte överstiga 1,0 g/kg olja som riktvärde (ang. riktvärde, se villkor 2).

10. Stoftutsläppet från den befintliga fastbränslepannan får uppgå till högst 150 mg/Nm3 i medeltal för månad. Det får som riktvärde inte överstiga 100 mg/Nm3 (ang. riktvärde, se villkor 2). Ovanstående värden avser halterna i torr gas omräknat till 13 % C02 halt.

11. Utsläpp till luften av svaveldioxid får från det RP 2 och PM 53 tas i drift uppgå till högst 50 ton per år i medeltal för en rullande treårsperiod.

12. Utsläpp till luften av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från förbränning i ångcentralen får från och med den 1 maj 1997 uppgå till högst 80 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år. Utsläppet får fram till dess uppgå till högst 100 mg/MJ i medeltal för år.

13. Om det uppstår för omgivningen besvärande damning får länsstyrelsen enligt 20 § andra stycket miljöskyddslagen föreskriva behövliga åtgärder.

14. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

- 55 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07 18)

- 45 dB(A) samtliga dygn nattetid (kl. 22 07)

- 50 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 60 dB(A).

Ovan angivna värden skall sänkas med 5 dB(A) enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter.

15. Under en intrimningsperiod av ett år räknat från driftstarten för RP 2 och PM 53 får överskridanden av villkor och föreskrifter ske om det ej kan undvikas trots att avsedda skyddsåtgärder har vidtagits. Länsstyrelsen får därvid enligt 20 § andra stycket miljöskyddslagen föreskriva tillfälliga begränsningar av driften om mera betydande överskridanden sker.

Lydelsen av villkorspunkt 12 gäller efter ändringsbeslut fattat enligt 27 § förvaltningslagen av Koncessionsnämnden 1996 06 18, nr 98/96."

Koncessionsnämnden har vidare med ändring av tidigare tillstånd i delbeslut i detta mål 1998-12-17, nr 204/98 lämnat bolaget tillstånd att öka höjden på befintlig industritipp samt att deponera högst 90 000 ton avfall årligen.

Växjö tingsrätt, miljödomstolen, har därefter i deldom 1999 10 14 i målet M 340 99 med ändring av Koncessionsnämndens beslut nr 60/96 förordnat följande.

PA. Miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd att utnyttja såväl PM 52 som PM 53 för produktion av tillåten volym (100 000 ton/år) förbättrat tidningspapper.

PB. upphäves och ändras i enlighet med nedanstående punkt. Miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd att i produktionen på samtliga tre pappersmaskiner tillsätta högst 40 000 ton lera per år inom oförändrad ram för den sammanlagda produktionen av tidningspapper och närliggande kvaliteter.

P1. Avseende det allmänna villkoret, kompletteras med nedanstående mening. Mindre ändring av verksamheten får dock företas efter godkännande av tillsynsmyndigheten om ändringen inte medför ökade utsläpp eller störningar för omgivningen."

Miljödomstolen lämnade vidare bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen att i fastbränsle pannan (barkpannan) inom ramen för tillåten förbränning (punkt C. i Koncessionsnämndens ovan angivna beslut) av fastbränslen och köpflis årligen förbränna högst 300 000 m3s returflis/återvinningsflis samt gav bolaget rätt att avställa i avloppsvattenreningen ingående biobädd.

Slutligen sköt miljödomstolen upp avgörandet av vilka slutliga villkor som skall gälla för utsläppen från fastbränslepannan (barkpannan) vid förbränningen av returflis/återvinningsflis.

Under prövotiden ålades bolaget att utreda och redovisa resultaten från råvarukontrollen samt utsläppen till luft av stoft, tungmetaller, klorväte och dioxiner samt metallinnehåll i aska. Som provisorisk föreskrift angavs följande.

"P1. Stoftutsläppet från fastbränslepannan får vid förbränning av retur/återvinningsflis som riktvärde ej överstiga 50 mg/Nm3 omräknat till 13 % C02. "

Sedan bolaget givit in föreskrivna utredningar har miljödomstolen på hemställan av bolaget i deldom 2001 11 30 skjutit upp tidpunkten för när bolaget senast till miljödomstolen skall ge in resultatet av bolagets utredning m.m. till den 30 augusti 2002. Miljödomstolen uttalade samtidigt följande.

" Miljödomstolen förordnar med ändring av sagda deldom inriktningen för prövotidsutredningen på så sätt att bolaget under prövotiden skall utreda och redovisa resultaten hur utsläppen av klorföreningar kan minska genom tillsats av olika additiv och förbättrad lufttillförsel i fastbränslepannan samt bland annat hur man genom fördjupade kontakter med leverantören av RT flis, kan få fram vilka skärpta krav som kan ställas på leverantörerna avseende sänkta metallhalter. Vidare skall bolaget lämna en redovisning rörande förutsättningarna för att fastbränslepannan skall klara avfallsförbränningsdirektivets krav utifrån bland annat vad som då är känt om hur direktivet kommer att implementeras i svensk lagstiftning.

Som provisorisk föreskrift skall gälla följande.

P1. Stoftutsläppet från fastbränslepannan får vid förbränning av retur/återvinningsflis som riktvärde ej överstiga 50 mg/Nm3 omräknat till 13 % C0 2."

VATTENVERKSAMHET

Växjö tingsrätt, vattendomstolen, har i dom 1975 07 18, DVA 35/1975, lämnat Holmens Bruk AB tillstånd att för hamnanläggningen vid pappersbruket dels verkställa utfyllnad med sprängstensmassor av ett strand och vattenområde om ca 26 000 m2 vid östra delen av Malmöhalvön inom X 2:2, dels avsluta utfyllnaden mot öppet vatten genom anläggning av kajfront av betongkassuner, dels företa för utfyllnaden erforderlig uppmuddring från botten inom utfyllnadsområdet av ca 175 000 m3 lösa massor, dels ock deponera ifrågavarande muddermassor på land inom närmare angivet område. För tillståndet, som inte innefattade prövning av företagets tillåtlighet med hänsyn till miljöskydds lagstiftningens bestämmelser, fastställdes vissa villkor och särskilda föreskrifter. Sålunda föreskrevs bl.a. att muddring icke fick göras under juli och augusti månader, att kontrollprogram för muddrings och utfyllnadsarbetena skulle utformas i samråd med länsstyrelsens naturvårdsenhet och underställas länsstyrelsen för fastställande samt att sjöfartsverket efter avslutade arbeten skulle tillställas uppgifter om uppkomna förändringar i vattnet.

Genom dom 1976 04 06, DVA 12/1976, har Holmens Bruk AB vidare erhållit tillstånd bl.a. att verkställa muddring för anläggande av hamnbassäng inom ett vattenområde av ca 90 000 m2 i anslutning till nyss angivna kajanläggning.

Därefter har vattendomstolen i dom 1983 08 31, DVA 44/1983, givit Holmens Bruk AB tillstånd dels att utföra bortmudddring av ca 60.000 m3 lösa massor inom ett ca 12 000 m2 stort strand och vattenområde i Bråviken omedelbart norr om hamnen för Bravikens

Pappersbruk på X 2:2, dels ock att verkställa utfyllnad inom muddringsområdet med ca 70 000 m3 sprängstensmassor för utökning av magasinsutrymmet i hamnen. Oc- kså beträffande detta tillstånd har ett antal villkor och särskilda föreskrifter lämnats. Såvitt här är av intresse motsvaras dessa av vad som föreskrivits i 1975 års dom.

Vattendomstolen har i dom 1989 01 31, DVA 2/1989, lämnat Holmens Bruk AB tillstånd dels att utföra bortschaktning av totalt ca 25.000 m3lösa massor inom ett ca 10.000 m2stort strand och vattenområde i Bråviken strax norr om befintliga magasin för Bravikens Pappersbruk å X 2:2, dels att verkställa utfyllnad inom det angivna strand och vattenområdet med totalt ca 60 000 m3 sprängstensmassor från pågående arbeten med Holmens kraftverk i Norrköpings tätort, dels och att deponera de bortschaktade massorna på land inom ett område av X 2:2 strax norr om utfyllnadsområdet, allt i huvudsaklig överensstämmelse med ett i målet åberopat förslag.

För tillståndet föreskrevs följande villkor och särskilda föreskrifter.

1. Arbetena skall utföras på sådant sätt att grumling i möjlig mån undviks. Schaktningsarbeten får icke utföras under juli och augusti månader.

2. Sökanden har att till ny position flytta ensfyren BRAVIKEN NORRA NEDRE samråd med Sjöfartsverket (Bråvikens sjötrafikområde) och Norrköpings hamn.

3. Sökandebolaget åläggs att hålla chefen för Bråvikens sjötrafikområde underrättad om planerad tidpunkt för flyttning av den nyss angivna ensfyren.

4. Sökanden har att årligen och efter avslutade arbeten till Sjöfartsverkets sjökarteavdelning redovisa de genom företaget uppkomna förändringarna i vattnet."

I tillstånd 2000-12-14, mål nr M 7-99, har miljödomstolen i dom fastställt bestämmelser om vattenhushållning beträffande Holmens kraftverk i Motala ström.

ÄRENDETS HANDLÄGGNING

Ärendet inkom till miljödomstolen den 21 december 2001. Ansökan har efter komplettering kungjorts den 28 maj 2002 i Norrköpings Tidningar och i Folkbladet Norrköping. Yttranden har inkommit från Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Norrköpings kommun och Naturskyddsföreningen i Norrköping. Några yttranden från allmänheten har inte inkommit. Prövotidsutredningen som inkom den 12 augusti 2002 har kungjorts den 9 september. Bolaget har därefter inkommit med skriftligt bemötande. Huvudförhandling har hållits den 29 och 30 oktober på Bravikens Pappersbruk.

BOLAGETS YRKANDE OCH ANSÖKAN

YRKANDEN M.M.

Bolaget yrkar enligt 9 kap.miljöbalken om tillstånd

- dels att ta i drift en ny pappersmaskin PM54

- dels vid Bravikens Pappersbruk årligen tillverka högst 1 075 000 ton tidningspapper och närliggande kvaliteter samt 1 050 000 ton mekanisk massa, vari får ingå termomekanisk massa med högst 750 000 ton och returpappersmassa med högst 560 000 ton och att utföra härför även i övrigt erforderliga ändringar av anläggningarna.

- dels att utföra för produktionsökningen erforderliga ändringar av anläggningarna,

- dels att uppföra en ny fastbränslepanna P4, och

- dels att utvidga bolagets deponi till en yta om ca 32 ha och att på området deponera ca 2,4 Mm3 avfall intill en höjd om +17 meter över havsytan.

Bolaget yrkar vidare att miljödomstolen i detta mål prövar prövotidsfrågorna beträffande bolagets fastbränslepanna vid förbränning av returflis/återvinningsflis, (M340-99).

Därutöver hemställer bolaget om tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att

- dels, bygga ut hamnen vid Bravikens Pappersbruk innefattande muddring och

utfyllnad,

- dels verkställa utfyllnader för breddade körytor och

- dels anlägga ny utloppstub för renat avloppsvatten från Bravikens Pappersbruk.

För verksamheten föreslås de provisoriska föreskrifter och villkor som anges i ansökan. Som genomförandetid föreslås tiden till och med 2007.

Bolaget hemställer dessutom om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen enligt bilaga II. Slutligen hemställer bolaget om verkställighetsförordnande beträffande prövningen enligt 9 kap.miljöbalken. Som grund för yrkat verkställighetsförordnande anges att bolaget redan 2002 kommer att producera över gällande nivå.

ANSÖKAN

Koncernstyrelsen för Holmen AB har fattat ett principbeslut om att uppföra en ny tidningspappersmaskin (nedan kallad PM54) vid Bravikens Pappersbruk eller vid Papelera Peninsular för att möta en bedömd ökad efterfrågan på tidningspapper och närliggande produkter. Med denna ansökan avser bolaget att erhålla tillstånd att genomföra expansionsplanerna vid Bravikens Pappersbruk, innefattande tillstånd att anlägga och ta i drift PM54 samt att därvid öka produktionen av såväl pappersmassa som papper. I expansionsplanerna ingår även att anlägga en ny fastbränslepanna (nedan kallad P4), att utöka bolagets deponiområde samt att bygga ut bolagets hamn, innefattande vissa muddrings och utfyllnadsarbeten samt anläggande av ytterligare en avloppsvattentub.

Expansionen kan men måste inte ske i två etapper. Om PM54 inte kommer till uppförande i Braviken kommer ändå den första etappen att genomföras. I den etappen planeras för mindre produktionsökningar samt för möjlighet att installera den nya fastbränslepannan P4.

En teknisk beskrivning har upprättats inom bolaget, bilaga I. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats av ÅF Miljöforskargruppen, bilaga II. I den senare ingar en redogörelse för det samråd som ägt rum med myndigheter och enskilda inför ansökan.

För att tidplanen för bolagets expansion skall kunna hållas krävs att erforderliga tillstånd erhålls under hösten 2002. Det ger dels bolaget möjlighet att öka produktionen under 2002 inom ramen för den första etappen och koncernen möjlighet att med kännedom om vilka miljökrav som ställs fatta de investeringsbeslut som krävs för genomförande av den andra etappen.

I nedanstående tabell redovisas nuvarande, tillåten och ansökt produktion.

DIP TMP Tot. massa Papper

kton/år

2000 244 422 666 681

Tillåten produktion 280 600 690 700

Ansökt produktion

Etapp 1 300 600 710 725

Ansökt produktion

Etapp 2 560 750 1 050 1 075

Den sammantagna produktionskapaciteten för pappersmassa blir högre än den för vilken tillstånd söks för att ge bolaget erforderlig frihet att variera råvarusammansättningen. Förhållandet är detsamma i fråga om det idag gällande tillståndet.

Beträffande de prövotidsutredningar som genomförts enligt miljödomstolens deldom 1999 10 27 i målet M 340 99 kan det vidare anmärkas att de viktigaste resultaten av utredningarna även redovisas i denna ansökan. De fortsatta prövotidsutredningar som skall genomföras enligt miljödomstolens deldom 2001 11 30 i samma mål bör i stället genomföras i det nu anhängiggjorda ärendet. Som bolaget återkommer till nedan åtar sig bolaget att redovisa föreskrivna prövotidsutredningar under första halvåret 2002.

Under förutsättning att bolaget erhåller tillstånd i enlighet med sin ansökan bör därefter målet M 340 99 avskrivas.

Produktion

Vid Bravikens Pappersbruk produceras standard tidningspapper färgat tidningspapper(främst rosa), en mindre kvantitet förbättrat tidningspapper samt vitt och färgat katalogpapper, huvudsakligen för telefonkataloger. I produktionen används i huvud-sak två olika egentillverkade mekaniska massatyper, dels TMP från granved, dels DIP, det vill säga avsvärtad returpappersmassa. Därtill används en liten del köpt sulfatmassa.

I produktionen används även lera, ljusspridande pigment och blekkemikalier. Denna användning bedöms öka på grund av förväntad ökad produktion av ljusare papper.

Anläggningar

Befintliga anläggningar

De olika produktionsenheterna är detaljerat beskrivna i bilaga I avsnitt 5.

Produktionsenheterna består av utrustning för barkning och flishuggning, TMP fabrik med tre separata tillverkningslinjer, DIP fabrik med två linjer och tre pappersmaskiner (PM51, PM52 och PM53).

Vidare finns en ångkraftcentral bestående av en fastbränslepanna med bränslehantering, en oljepanna och en elpanna.

Den externa avloppsvattenreningen består av försedimentering, biologisk rening i en aktiv slamanläggning i sin tur bestående av bassänger för utjämning, luftning och mellansedimentering samt som slutsteg kemisk fällning med flotation. Det renade avloppsvattnet avleds via avloppstub till Bråviken.

Huvuddelen av avvattnat slam levereras till ett externt företag med verksamhet inom bolagets industriområde för tillverkning av jordförbättringsmedel.

Deponin består av en invallad deponeringsplats från vilken lakvatten samlas upp och avleds till Bråviken via en klarningsdamm bestående av ett vassbevuxet område.

Till anläggningarna hör också en privat hamn bestående av en kaj och ett RoRo läge. Till hamnen leder en allmän farled.

Planerade anläggningar

Vid den första utbyggnadsetappen sker inga processändringar annat än trimningar och eliminering av flaskhalsar i produktionen.

De framtida förändringarna av verksamheten i den andra etappen är noggrant redovisade i avsnitt 8 i bilaga I.

De väsentligare ändringarna i produktionsutrustningen, utöver den nya pappersmaskinen PM54, består i att en ytterligare TMP linje anläggs liksom en ny DIP linje för försörjning av PM54. Inga väsentliga ändringar planeras på de befintliga pappersmaskinerna eller massafabrikerna.

I den första etappen byggs eventuellt den ytterligare fastbränslepannan P4 i ångkraftcentralen.

Byggs inte pannan i etapp 1 byggs den i den andra etappen. Pannan blir av typen fluidiserad bädd. Byggs pannan först i den andra etappen kan mobila oljepannor behöva utnyttjas under en övergångstid mellan idrifttagande av PM54 och P4.

Bolaget avser även att vidta åtgärder för att sänka utsläppen av dioxiner från den befintliga fastbränslepannan P1.

Belastningen på avloppsvattenreningen ökar väsentligt. Därför avser bolaget att bygga ut avloppsvattenreningen med en ny försedimenteringsbassäng samt att modifiera det biologiska reningssteget till en långtidsluftad aktivslamanläggning, en s.k. LASanläggning. Före eller efter ombyggnaden till LAS teknik kan anläggningen modifieras för införande av s.k. LSP teknik för låg slamproduktion. I slutreningen installeras en ytterligare flotationsbassäng. Upparbetningen av avloppsslam till jordförbättringsmedel kommer att fortsätta.

Ca 12.500 m3 bottensediment kan behöva tas upp ur bassängerna i biosteget och deponeras om de inte kan omhändertas för tillverkning av jordförbättringsmedel.

Slutligen avser bolaget angående avloppsvattenreningen att lägga ut en ny utloppstub parallellt med den befintliga för att klara framtida högre avloppsvattenflöde. Även utsläppspunkten blir i anslutning till den befintliga. Hela tuben kommer att ligga inom fastigheten X 2:2. Tuben kommer att grävas ner närmast land och i övrigt spolas ner av dykare.

Bolagets deponi utvidgas från ca 16,5 ha till ca 32 ha. Den maximala deponihöjden ökas till +17 m över havet från idag + 10 m över havet. Utvidgningen sker inom ramen för föreskrifterna i den s.k. deponiförordningen.

Kapaciteten i hamnen utökas genom att kajen förlängs med ca 120 meter. I samband med detta förbereds för en eventuell utbyggnad med ytterligare ett RoRo läge i hamnen.

Vidare kommer muddring att utföras; totalt drygt 50 000 m3 muddermassor för att återställa djupet i befintlig hamnbassäng och för utbyggnaden av kajen m.m. Muddermassorna kommer att placeras på bolagets deponiområde.

Samtidigt kommer en mindre utfyllnad i hamnområdet att göras för att kunna bredda vissa körvägar.

Miljöfrågor

Utsläpp till vatten

Den samlade avloppsvattenreningen har beskrivits översiktligt i föregående avsnitt. Detaljer om avloppsvattenreningen redovisas i den tekniska beskrivningen avsnitt 5.8 med bilaga 5:11.

I nedanstående tabell redovisas de viktigaste emissionerna till recipienten från reningsanläggningen för åren 1997 till 2000, en bedömning av emissionerna vid fullt utnyttjat tillstånd (F.u.t, nollalternativet), efter genomförande av etapp 1 samt efter genomförande av etapp 2.

Flöde SÄ COD tot P tot N tot

m3/d t/d t/d t/d t/d

1997 24.400 0,7 2,6 0,0067 0,18

1998 26.200 0,7 3,5 0,0073 0,18

1999 29.100 0,8 3,8 0,0071 0,24

2000 30.300 0,9 4,0 0,0078 0,21

F.u.t 30.300 1,0 4,2 0,008 0,21

Etapp 1 30.300 1,0 4,2 0,008 0,21

Etapp 2 42.500 1,0 5,8 0,008 <0,2

Nuvarande

gränsvärden 1) - 1,5 6,5 0,015 -

1) Medeltal för år.

Som framgår vid en jämförelse av uppgifterna i tabellen med dagens förhållanden och vid jämförelse med förhållandena vid fullt utnyttjat tillstånd framkommer att den första etappen inte medför några stora förändringar vad gäller emissionerna till vatten. I den andra etappen ökar emissionen av COD, dock inte i proportion till produktionsökningen, medan utsläppen av kväve förväntas minska något och utsläppen av suspenderade ämnen och fosfor bli oförändrade.

Av uppgifter i bilaga 5:11 framgår att COD reduktionen över det biologiska reningssteget och slutfällningen bedöms komma att uppgå till så mycket som 93 %, varav 86 88 procentenheter i det biologiska reningssteget.

I förhållande till de BAT nivåer som anges i s.k. BAT Ref (Reference Document on Best Available Techniques) upprättade med stöd av EG:s IPPC direktiv ligger utsläppet av organisk substans, mätt som COD, redan enligt nollalternativet nära den lägsta aktuella BAT nivån och kommer ytterligare att minska efter genomförandet av utbyggnaden till en nivå under den lägsta aktuella BAT nivån. Beträffande totalfosfor ligger Bravikens utsläpp på den lägsta aktuella BAT nivån redan vid nollalternativet. Genomförandet av den andra etappen innebär att även detta utsläpp minskar till en nivå under den lägsta aktuella BAT nivån. Utsläppen av suspenderade ämnen och totalkväve ligger idag på den övre gränsen för BAT nivåerna. Efter genomförandet av den andra etappen kommer de specifika utsläppen av dessa ämnen att minska så att de ligger väl inom ramen för BAT nivåerna.

Enligt de mätningar som utförts på lakvatten från deponin är lakvattnet inte påtagligt mer förorenat än vattnet från avloppsvattenreningen. Detta förhållande förväntas inte ändras efter utbyggnaden. Lakvattenflödet antas dock öka i proportion till den ökade deponeringsytan.

Idag föreskrivet högsta lakvattenläckage om 50 l/m2 och år bedöms inte komma att överstigas.

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas ett mycket omfattande underlag för bedömning av nuvarande och framtida förhållanden i recipienten Bråviken. Inledningsvis konstateras att redan Bravikens nuvarande avloppsvattenutsläpp och däri förekommande substanser har en mycket ringa inverkan på vattenkvaliteten i inre Bråviken. Vidare sägs bland annat följande.

"Även om klorofyllvärdena i Bråvikens vattenmassa, liksom resultaten från olika biologiska undersökningar, tyder på att det råder eutrofa förhållanden, är den roll som utsläppen från Braviken spelar för denna situation mycket marginell. Eftersom senare års mätdata tyder på att halterna av det produktionsdimensionerande näringsämnet fosfor dels visar en sjunkande trend överlag, dels i ökande utsträckning bestäms av de högre halterna i det inströmmande bottenvattnet, så skulle ytterligare begränsningar av fosforutsläppen från Bravikens Pappersbruk med stor sannolikhet inte få någon mätbar effekt på näringssituationen i Bråviken. Ytterligare begränsning av kväveutsläppen från Braviken skulle inte heller märkbart påverka situationen."

Sammanfattningsvis sägs bland annat följande om de framtida förhållandena.

"Halten av organisk substans i utsläppet blir densamma som idag, vilket innebär att det totala COD utsläppet ökar i samma grad som avloppsvattenflödet. Ökningen av COD i absoluta tal saknar betydelse för Bråvikens syrehushållning, beroende på dels att utsläppen från Braviken idag endast utgör 1 2% av den totala tillförseln från land, dels att syretillståndet i Bråviken är gott som en följd av den goda vattenomsättningen.

"Därmed kan Braviken sägas uppfylla det miljömål för skogsindustrins utsläpp som antogs av riksdagen år 1991 och som innebär att "miljön får inte märkbart påverkas".

"Liksom idag, kan det konstateras att, även efter genomförandet av Etapp 2, så uppfylls miljökvalitetsmålet om en "Giftfri miljö". Vad gäller miljökvalitetsmålen avseende "Hav i balans, levande kust och skärgård" samt "Ingen övergödning", kan det anses vara mera diskutabelt huruvida de uppnås i Bråviken idag eller i framtiden. Det är emellertid tydligt att denna situation inte på något märkbart sätt påverkas av verksamheten vid Bravikens Pappersbruk, varken idag eller efter genomförandet av Etapp 2 i utbyggnaden."

När den nya utloppstuben läggs ut kommer en 1 2 m djup ränna att schaktas upp på en kortare sträcka genom ett vassområde närmast land. Vassområdet utgör barriär mot spridning av grumlingseffekter. Schaktmassorna (totalt ca. 500 m3) planeras att temporärt läggas ut i vassområdet för att återfyllas då tuben är lagd på plats. Längs tubens sträckning i övrigt, kommer dykare att spola upp en ytlig ränna i sedimenten (högst 1 m djup) för att ledningen skall få en jämn lutning. En mindre grumling kan inträffa i samband därmed. Den blir dock lokal eftersom arbetena sker i korta etapper.

Muddringsarbetena i hamnen förväntas endast medföra lokal grumling. Muddringen kommer i huvudsak att utföras under senhösten/vintern då flora och fauna är minst känsliga för påverkan.

Det överskottsvatten som avrinner från muddermassorna efter uppläggning på deponin återleds via klarningsdammen till Bråviken.

Utsläpp till luft

De nuvarande utsläppen till luft är redovisade i avsnitt 6.2 i den tekniska beskrivningen och de framtida i avsnitt 10.2 respektive 11.2. De framtida emissionerna redovisas också i bilaga 5:11 till bilaga I.

För luftemissionerna från Bravikens anläggningar är fastbränslepannan och oljepannan de absolut största källorna.

I tabellen nedan redovisas data för emissioner till luft för åren 1997 2000, bedömd emission vid fullt utnyttjat tillstånd (nollalternativet), efter genomförande av etapp 1 utan respektive med ny fastbränslepanna samt efter genomförande av etapp 2.

Ökning av produktionen enligt den första etappen innebär sannolikt inga väsentliga förändringar vad gäller emissioner till luft jämfört med idag och vid fullt utnyttjat tillstånd. När P4 emellertid anläggs ändras förutsättningarna för ångproduktionen. Då påverkas också emissionerna till luft. I nedanstående tabell redovisas de förväntade emissionerna.

(Tabell - se under Tabell 3 nedan)

Utifrån ett mycket omfattande underlag dras bland annat följande slutsatser i miljökonse kvensbeskrivningen avseende emissioner till luft.

Beträffande utsläpp av försurande ämnen konstateras följande.

"De uppmätta halterna av svaveldioxid och kvävedioxid, som är resultatet av emissionerna från Braviken, tillsammans med övriga förekommande bidrag i närområdet, ligger således långt under gällande miljökvalitetsnormer. Svavel och kväveoxidemissionerna från bruket torde därför främst innebära ett mindre bidrag till den storregionala belastningen.

Ökningen av svavel och kväveoxidutsläppen kommer inte att märkbart påverka omgivningarna, då Bravikens andel av de regionala svavel och kväveoxidemissionerna från stationära källor idag är relativt ringa ( ca 8 % respektive knappt 4%)

För att avsevärt reducera halterna av svavel och kväveoxider i regionen krävs främst reduktioner av utsläpp från andra länder som belastar området via långdistanstransporterade luftföroreningar. För att påtagligt minska kvävedepositionen i länet krävs dessutom åtgärder inom andra samhällsektorer i Sverige, främst jordbruks- och trafiksektorn.

De utförda beräkningarna indikerar att halterna av svaveldioxid och kvävedioxid i omgivande luft inte kommer att förändras i någon avgörande grad till följd av de olika utbyggnadsetapperna vid Braviken (Tabell 6.1). Inte i något fall innebär den beräknade förhöjningen att gällande och framtida miljökvalitetsnormer tangeras eller bryts."

Beträffande stoft kan följande noteras.

"Stoftemissioner från Bravikens Pappersbruk härrör idag i huvudsak från fastbränslepannan

P1. Stoftet från fastbränslepannan är alkaliskt, varför stoftemissionerna från ångkraftcentralen innebär ett alkaliskt depositionstillskott. Deposition av alkaliskt stoft från Bravikens Pappersbruk neutraliserar till stor del deponerade försurande ämnen med ursprung från bruket och från andra källor i området."

Efter att ha konstaterat att stoftpartiklar från förbränningsprocesser fungerar som bärare av bland annat metaller, polyaromatiska kolväten (PAH), dioxiner m.m. noteras följande.

I jämförelse med metallnedfallet över länet får Bravikens metallemissioner betraktas som ringa."

"PAH utsläppen från bruket torde vara av underordnad betydelse i jämförelse med den regionala PAH belastningen från biltrafik och småskalig vedeldning och bedöms inte utgöra något problem. I utsläppen är dessutom naftalen den helt dominerande föreningen. Naftalen ingår inte i den grupp av PAH föreningar som klassas som cancerogena."

Slutligen sägs beträffande dioxiner m.m.

"Enligt resultat från orienterande mätningar av dioxin och PCB emissionerna från fast-bränslepannan P1, kan man dra den slutsatsen att dagens bidrag från Bravikens ångkraftcentral till den totala belastningen med dessa ämnen i länet inte är försumbara. Som påpekats ovan, pågår för närvarande vid Braviken ett utvecklings och trimningsprogram för att komma ned till dioxinutsläpp <0,1 ng/normal - m3 torr gas, vilket föreskrivs i

EU direktivet 2000/76/EG."

Men befintliga fastbränslepannan P 1 kommer att modifieras så att utsläppen av dioxiner kommer att vara < 0,1 ng/m3. Eventuellt krävs en komplettering med reningsutrustning för att uppnå detta. I den nya pannan, P 4, kommer bildningen av dioxiner att minimeras.

Beräkningar baserade på att utsläppsnivån < 0,1 ng/m3 uppnås i båda pannorna ger vid handen att Bravikens framtida bidrag till de rapporterade övriga dioxinutsläppen på ca. 1 g/år i länet blir maximalt ca. 0,14 g/år, motsvarande ca. 12% av de totala kända utsläppen."

Beträffande emissioner av flyktiga kolväten sägs följande i miljökonsekvensbeskrivningen.

"Det kan således konstateras att VOC emissionerna (främst terpen) från Bravikens Pappersbruk utgör en försvinnande liten andel (ca 0,05%) av den naturliga terpenavgivningen från de svenska skogsekosystemen, även efter genomförandet av Etapp 2 i utbyggnaden. Eftersom det är frågan om naturligt förekommande ämnen, som inte signifikant bidrar till ozonbildning i troposfären (Boström et al., 1992), finns det knappast några tydliga miljömässiga skäl att reducera terpenemissionerna från Braviken.

Tillskottet till VOC emissionerna från stationära källor, diffusa emissioner av naturliga kolväten vid Bravikens Pappersbruk samt emissioner i samband med transporter får betraktas som försumbart (drygt 2% ) i jämförelse med den totala emissionen i länet (ca 18 000 ton/år)."

För de framtida förhållandena sägs följande.

"Den slutsats som kan dras är, att även vid stora minskningar av VOC emissionerna från trafiksektorn och andra sektorer i framtiden i Sverige, blir påverkan på ozonbildning i regionen genom emissionerna från Bravikens industriområde mycket ringa även vid den planerade utökade produktionen."

Slutligen sägs beträffande koldioxid följande.

"Den planerade installationen av en ny fastbränslepanna möjliggör en minskning av utsläppen av fossil koldioxid med ca 50% i Etapp 2 jämfört med nollalternativet (se Bilaga 5:10 till den Tekniska beskrivningen)."

Buller

De nuvarande bulleremissionerna beskrivs under avsnitt 6.3 i den tekniska beskrivningen och i avsnitt 10.3 respektive 11.3 angående den framtida situationen.

Vid närmaste bostadsbebyggelse understiger uppmätta ljudnivåer vid under perioden 1997 2000 gällande villkorsvärden, se tabellen nedan.

1997 1998 1999 2000

Uppmätt buller (dBA) 35-38 35-38 36-39 39-40

Medan etapp 1 bara innebär marginella förändringar av situationen vid X medför etapp 2 att den ekvivalenta ljudnivån utomhus ökar något. Förändringen blir dock liten och gällande villkor förväntas kunna innehållas med god marginal.

Avfall

Den nuvarande avfallssituationen redovisas i avsnitt 6.4 i den tekniska beskrivningen.

Framtida förhållanden beskrivs i avsnitten 10.4 respektive 11.4.

Nuvarande och framtida bedömda avfallsmängder redovisas i nedanstående tabell.

2000 F.u.t Etapp 1 Etapp 2

Slam från avloppsreningsverket 52.300 55.000 55.000 70.000

(ton, våtvikt)

DIP-slam (ton TS) 44.000 46.000 50.000 90.000

Flygaska från fastbränsle- 11.200 13.000 7.000- 60.000

pannan/-pannorna (ton, våtvikt) 35.500

Bottenaska från fastbränsle- 24.600 27.000 4.500- 8.000

pannan/-pannorna (ton, våtvikt) 14.000*2

Aska från oljepannan, (ton) 300 300 60-280 80

Avskiljd sten i stenfälla (ton) 700 700 700 900

Spån och vedgårdsavskrap 3.700 3.700 3.700 4.600

(ton, våtvikt)

Brännbart DIP-rejekt, (ton TS) 1.400 1.500 1.700 3.100

Icke brännbart DIP-rejekt, (ton) 800 900 1.000 1.700

Brännbart avfall (ton, våtvikt) 1.000 1.100 1.100 1.600

Övrigt (ton) 50 50 50 80

Skrot (ton) 219 220 230 350

1. Den lägre siffran gäller under förutsättning att den nya fastbränslepannan inte byggs och att extern avsättning av främst DIP slam sker. Den högre siffran gäller om en ny fastbränslepanna byggs.

2. Den lägre siffran gäller under förutsättning att en ny fastbränslepanna byggs och den högre om den inte byggs. Detta beror på att en eventuellt ny panna kommer att vara av typen fluidiserande bädd.

DIP slam förbränns normalt i fastbränslepannan. Om PM54 med massalinjer tas i drift före idrifttagandet av den nya fastbränslepannan P4 kan inte allt fallande DIP slam förbrännas under en övergångstid. Det överskott som uppstår, upp till ca 90.000 ton, måste mellanlagras på deponiområdet för att därefter under en maximal tid om cirka tre år successivt tas till förbränning efter uppstart av den nya pannan.

Avfallet består till helt övervägande delen av branschspecifikt avfall och då i första hand aska från förbränning av i DIP processen avskiljt material. Enligt en långsiktig avfallsplan bedriver bolaget ett systematiskt utredningsarbete för att kunna nyttiggöra restprodukter på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt.

Arbetet sker under samråd med tillsynsmyndigheten. I dag bedömda möjliga användningsområden för DIP slam är bland annat som råvara för absorbentmaterial, material vid täckning av deponier och råvara för byggmaterial. För askor undersöks främst möjligheten till användning som konstruktionsmaterial vid vägbyggen, men också som material vid täckning av deponier. Askåterföring till skogsmark bedömer bolaget inte som ett för bruket gångbart alternativ inom överskådlig framtid.

Jämförelse med nollalternativ

I miljökonsekvensbeskrivningen görs sammanfattningsvis följande bedömning rörande verksamhetens miljöpåverkan jämfört med nollalternativet.

"Om tillstånd erhålles för produktionsökningar enligt Etapp 1 och 2, bedöms den totala miljöbelastningen från Bravikens Pappersbruk att i huvudsak kunna bibehållas på dagens nivå, men med vissa ökningar av utsläppen, framför allt till atmosfären. Detta bedöms dock inte i någon väsentlig omfattning påverka miljösituationen i omgivningarna."

Kunskapskravet enligt 2 kap. 2 §

Att bolaget besitter den kunskap som krävs för att bedriva den sökta verksamheten torde vara uppenbart utan någon närmare utredning.

Försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 §

Olika försiktighetsmått är påkallade för att hindra skador eller olägenheter av den ansökta miljöfarliga verksamheten respektive den ansökta vattenverksamheten. Redogörelsen nedan sker därför separat för respektive typ av verksamhet.

Den miljöfarliga verksamheten

Som framgått av ovanstående redogörelse med hänvisningar till den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen kommer redan vidtagna skyddsåtgärder i form av reningsanläggningar m.m. att kompletteras så att inga skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön skall behöva befaras. Detta sagt även med beaktande av att utsläpp till vatten av COD och utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid ökar.

Vattenverksamheten

Den ansökta vattenverksamheten avser utbyggnad av bolagets hamn, muddring i samband därmed, mindre utfyllnad i strandområdet mot Bråviken samt utläggande av en ny ytterligare utloppstub för avloppsvatten. Vid dessa arbeten kan en viss lokal grumling uppstå. Skyddsåtgärder har diskuterats under avsnitt 7.1 ovan.

Lokaliseringskravet enligt 2 kap. 4 §

Holmen koncernen bedriver, som redovisats ovan, skogsindustriell verksamhet på flera platser i Sverige. I miljökonsekvensbeskrivningen avsnitt 1.5 redovisas skälen till varför Bravikens pappersbruk är den enda möjliga lokaliseringsorten för PM54.

Som en konsekvens av den utökade verksamheten krävs ytterligare deponiutrymme, vilket bolaget avser att lokalisera intill navar ande deponi. Med en sådan lokalisering kan ändamålet med verksamheten uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Platsen uppfyller dessutom som redovisats ovan de krav på lokalisering av en ny deponi som ställs i deponiförordningen.

Hushållningskravet enligt 2 kap. 5 §

Produktionen vid Bravikens Pappersbruk baseras på betydande andelar returpappersmassa. Andelen returpappersmassa förväntas öka vid framtida produktion från dagens ca 40 % till ca 50 %. Detta innebär i sig en effektiv hushållning med råvaror.

Bravikens Pappersbruk är ur energiförbrukningssynpunkt en mycket effektiv anläggning. Vid den betydande produktionsökning som denna ansökan omfattar kommer därför energiförbrukningen i absoluta tal oundvikligen att öka. Också det specifika bränslebehovet för processvärme ökar på grund av att andelen DIP av massaproduktionen ökar. Tillverkning av DIP kräver mer processvärme än tillverkning av TMP. Det specifika elbehovet minskar dock något.

I miljökonsekvensbeskrivningen avsnitt 6.1.6 görs en jämförelse med EU:s så kallade BAT nivåer för integrerade pappersbruk. Därvid konstateras att Bravikens Pappersbruk i dagsläget väl uppfyller BAT nivån både vad avser konsumtionen av processvärme och konsumtionen av elkraft samt att denna situation består också efter planerad produktionsökning.

Av samma avsnitt framgår att Bravikens Pappersbruk även med marginal uppfyller BAT nivåerna vad gäller hushållning med vatten, både idag och i ännu högre grad efter det att utbyggnaden genomförts.

Hushållningskravet måste därmed anses vara uppfyllt.

Produktvalskravet enligt 2 kap. 6 §

I den tekniska beskrivningen avsnitt 2.2 med bilaga 2:1 redovisas nuvarande och framtida kemikalieförbrukning. Kemikalieanvändningen är anpassad till produktionen, och en genomgång av samtliga hjälp och tillsatskemikalier som används vid bruket har gett vid handen att det inte i något fall föreligger en oacceptabel miljörisk som skulle motivera utbyten av kemikalier. Produktvalskravet är därmed uppfyllt. Det bör samtidigt observeras att frihet krävs att förändra kemikalieanvändningen med hänsyn till exempelvis produktutveckling och kostnadsutveckling för enskilda kemikalier.

Slutsats angående tillåtligheten

Hänsynskraven i 2 kap.miljöbalken är uppfyllda vid dagens produktionsförhållanden. Den ansökta ökade produktionen kommer inte att ändra på detta förhållande. De emissioner som dagens verksamhet föranleder och som den framtida verksamheten kommer att föranleda förorsakar inga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Därigenom är såväl den nuvarande som den planerade framtida verksamheten tillåtlig.

11 kap.miljöbalken. särskilda förutsättningar för vattenverksamhet

Berörd fastighet och rådighet

Ansökt vattenverksamhet berör som framgått ovan endast den av Holmens Bruk AB ägda fastigheten X 2:2. Holmens Bruk AB medger givetvis genomförandet av aktuella åtgärder. Bolaget har därför erforderlig rådighet.

Samhällsekonomisk tillåtlighet enligt 11 kap. 6 §

Tillräcklig hamnkapacitet utgör en förutsättning för genomförande av bolagets expansionsplaner. Detsamma gäller möjligheterna att utleda renat avloppsvatten. Eftersom inga andra skador eller olägenheter än en temporär grumlingseffekt uppstår av härvidlag aktuella projekt är det utan närmare utredning uppenbart att fördelarna från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den ansökta vattenverksamheten.

Försvårande av annan verksamhet

Någon annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som skulle försvåras av den nu ansökta vattenverksamheten kan inte förutses.

Kontroll

För Bravikens Pappersbruk gäller ett av tillsynsmyndigheten 2001 fastställt kontrollprogram. Under förutsättning att bolaget erhåller tillstånd enligt denna ansökan avser bolaget att upprätta ett nytt förslag till kontrollprogram anpassat för den ändrade verksamheten. Förslaget kan ges in inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Säkerhetsrapport

Vare sig bolagets nuvarande eller ansökta framtida verksamhet omfattas av den aktuella s.k. Sevesolagstiftningen. Någon säkerhetsrapport enligt 22 kap. 1 § 1 st. 6 miljöbalken behöver därför inte ingå i ansökan. En detaljerad miljöriskanalys av verksamheten har dock utförts.

Den ingår som bilaga D till Bilaga II.

Villkor, prövotidsföreskrifter mm

Nedan redovisar bolaget sammanfattningsvis de prövotidsutredningar, prövotidsföreskrifter, villkor och delegation till tillsynsmyndigheten som bolaget slutligenbestämt sin talan föreslår/accepterar.

Prövotidsutredningar

Det är osäkert vilka utsläpp till vatten av COD som skulle erhållas efter idrifttagande av PM54 (etapp 2) och därvid planerade ombyggnader av den externa reningsanläggningen. För att utvärdera detta föreslår bolaget att avgörandet av frågan om slutliga villkor för COD vid genomförande av etapp 2 skjuts upp till efter en prövotid.

Osäkerhet råder också om de framtida utsläppen till luft av kväveoxider vid drift av en ny fastbränslepanna P4. Prövotid föreslås därför även i denna fråga. Under prövotiden åtar sig bolaget att utreda vilken uppnåelig utsläppsnivå som gäller för P4.

Bolaget har vidare åtagit sig att installera utrustning för SNCR-teknik med ammoniakinsprutning. Under en prövotid åtar sig bolaget att undersöka om det är möjligt att med hjälp av SNCR tekniken reducera utsläppen av kolmonoxid från befintlig fastbränslepanna P1 och samtidigt begränsa utsläppen av kväveoxider till dagens nivå på ca 75 mg/MJ tillfört bränsle. Vid uppförande av en ny fastbränslepanna P4 åtar sig bolaget att genomföra motsvarande utredning avseende den nya pannan.

Bolaget åtar sig att samtidigt utreda vilka utsläpp av ammoniak och lustgas som användning av SNCR teknik ger upphov till från P1 respektive P4.

Utredningarna kan redovisas 15 månader efter beslut som medger installation av SNCR teknik respektive efter driftstart av en ny fastbränslepanna P4. Prövotiden i samband med driftstarten av P4 kan påbörjas efter anmälan från bolaget om driftstart av pannan. Bolaget åtar sig att göra en sådan anmälan till Miljödomstolen.

Prövotidsföreskrifter

P1. Från och med idrifttagandet av PM54 får utsläppet av COD (mätt som SS 028142 eller motsvarande likvärdig metod) respektive suspenderade ämnen, G/FA som riktvärde* i medeltal för månad inte överstiga 7,0 ton/dygn respektive 1,5 ton/dygn.

Det åligger bolaget att snarast efter tidpunkten för idrifttagning av PM54 anmäla denna till Miljödomstolen.

P2. Utsläpp till luften av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från förbränning i ångkraftcentralen får som gränsvärde uppgå till högst 80 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år.

P3. Från och med tidpunkten för idrifttagande av P4 får utsläpp till luften av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från förbränning i ångkraftcentralen som riktvärde* uppgå till högst 80 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år.

Det åligger bolaget att snarast efter tidpunkten för idrifttagning av P4 anmäla denna till Miljödomstolen.

Villkor

1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida annat inte framgår av denna dom.

Mindre ändring får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten under

förutsättning att ändringen inte bedöms medföra annat än marginell ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten.

2. Utsläppet av COD (mätt som SS 028142 eller motsvarande likvärdig metod) får uppgå till högst 6,5 ton per dygn i medeltal för, år. Det får som riktvärde* i medeltal för månad inte överstiga 5,5 ton per dygn under tiden maj september och 8,0 ton per dygn under tiden oktober april. Villkoret gäller intill dagen för idrifttagande av en ny pappersmaskin PM54.

3. Utsläppet av suspenderat material (GF/A) får uppgå till högst 1,2 ton per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 1,5 ton per dygn i medeltal för månad.

Villkoret gäller intill dagen för idrifttagande av en ny pappersmaskin PM54.

4. Yrkande i första hand

Utsläppet av totalfosfor får som gränsvärde uppgå till högst 15 kg per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 15 kg per dygn i medeltal för månad.

4. Yrkande i andra hand

Utsläppet av totalfosfor får som gränsvärde uppgå till högst 12 kg per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 15 kg per dygn i medeltal för månad.

Gränsvärdet gäller ej under en intrimningsperiod om 12 månader från och med idrifttagande av en ny pappersmaskin PM54.

5. Utsläppet av totalkväve får som gränsvärde uppgå till högst 300 kg per dygn i medeltal för år. Det får som riktvärde* inte överstiga 350 kg per dygn i medeltal för månad.

Gränsvärdet gäller ej under en intrimningsperiod om 12 månader från och med idrifttagande av en ny pappersmaskin PM54.

6. Bolaget skall så långt produktkvalitet och andra omständigheter medger begränsa användningen av komplexbildare av typ EDTA, DTPA och liknande. Förbrukningen får i medeltal för år inte överstiga 1 kg 100 procentig syra per ton massa, dock maximalt 125 ton/år.

7. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen gå igenom kemikalieanvändningen i avsikt att byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas.

8. Till returpappersmassa får endast användas papper som enligt utfästelse av leverantören inte innehåller PCB.

9. Lakvatten från deponiområdet skall avledas till befintlig klarningsdamm.

Bolaget skall låta undersöka lakvattnet med avseende på toxiska effekter och tungmetaller. Lakvattnet får inte vara påtagligt mer förorenat än det avloppsvatten som släpps ut från reningsanläggningen för processavloppsvatten.

10. Bolaget skall säkerställa att utloppet till klarningsdammen samt krönet på jordvallarna runt deponin är högre än högsta högvattenytan i Bråviken.

11. Utsläpp av dioxiner och furaner från P1 får efter 2004 08 31 som riktvärde* inte överstiga 0,1 ng/Nm3 vid 6 % O2.

12. Stoftutsläppet från den oljeeldade pannan får inte överstiga 0,5 g/kg olja som riktvärde*.

13. Stoftutsläppet från P1 får som gränsvärde uppgå till högst 50 mg per normalkubikmeter torr gas, omräknat till 6 % O2 , i medeltal för månad. Det får som riktvärde* i medeltal för dygn inte överstiga 75 mg per normalkubikmeter torr gas, omräknat till 6 % O2. Efter idrifttagande av spärrfilter, senast den 1 september 2004, får stoftutsläppen från P1uppgå som gränsvärde högst uppgå till 20 mg per normalkubikmeter torr gas, omräknat till 6 % O2 . Detta villkor gäller hela tiden för för panna P4.

14. Utsläpp till luften av svavel från ångkraftcentralen får som gränsvärde uppgå till högst 40 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal för år. Utsläppet av svavel från ångkraftcentralen får som gränsvärde uppgå till högst 50 ton/år. Efter idrifttagande av PM 54 får utsläppet högst uppgå till 90 ton/år.

15. En trädridå skall anläggas och bibehållas så att ett insynsskydd erhålls mot deponin. Trädridån skall göras så bred och tät att tillfredsställande insynsskydd uppnås även när träden är avlövade.

16. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

- 55 dB(A) vardagar dagtid (kl 07 18)

- 45 dB(A) samtliga dygn nattetid (kl 22 07)

- 50 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 60 dB(A).

Ovan angivna värden skall sänkas med 5 dB(A) enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

4. Delegation till tillsynsmyndigheten

Bolaget föreslår att miljödomstolen enligt 22 kap. 25 § stycket tre miljöbalken överlåter åt tillsynsmyndigheten att föreskriva behövliga åtgärder om det uppstår för omgivningen besvärande damning, att lämna erforderliga föreskrifter angående användning av mobila oljepannor mellan idrifttagande av PM54 och P4 samt att lämna erforderliga föreskrifter angående utgående lakvatten, om det visar sig att detta är påtagligt mer förorenat än det avloppsvatten som släpps ut från reningsanläggningen för processavloppsvatten (villkorspunkt 9 ovan).

PRÖVOTIDSFRÅGAN RÖRANDE RT -FLIS MM ( MÅL M 340-99 )

Minskat utsläpp av klorföreningar

Utredningsresultaten bekräftar att halten av dioxiner (inklusive furaner) och klorväte i rökgasen kan sänkas med dosering av additiv. Dioxinhalten har också kunnat minskas genom modifierad lufttillförsel. Samtidigt har utredningarna bekräftat att RT flis inte är en betydande, klorkälla och således inte ger upphov till klorväte och dioxinemissioner i någon betydande utsträckning. Eftersom RT flis medverkar till en god förbränning, bör användningen av bränslet snarare minska utsläppet av dioxiner.

Trots det positiva utfallet av försöken har inte gränsvärdena i avfallsförbränningsdirektivet avseende dessa parametrar kunnat innehållas. Bolaget avser därför att installera ett spärrfilter efter pannans nuvarande elektrofilter, i kombination med utrustning för dosering av additiv. Därmed kommer kraven i avfallsförbränningsdirektivet, det vill säga 10 mg/Nm3 vid" 11% 02 för klorväte respektive 0,1 ng/Nm3 vid 6 % 02 beträffande dioxiner och furaner, att kunna innehållas.

Krav på sänkta metallhalter i RT flis

Bolagets successivt pågående utvärdering av sina leverantörer har lett till att numera endast två RT flisleverantörer utnyttjas, vilka båda levererar flis från Tyskland och Holland. Med dessa leverantörer har diskussioner skett löpande för att bland annat hålla metallinnehållet i flisen på en låg nivå. Framför allt har bolaget fokuserat på betydelsen av att materialet är ordentligt sållat, så att finfraktionen i flisen kan minimeras. Resultatet har blivit något minskade metallhalter. Trots det har några betydande sänkningar av metallinnehållet i RT flis inte kunnat erhållas. Uppmätta metallhalter ligger således alltjämt ungefär på de nivåer som förväntades i ansökan.

Metallinnehållet i aska från förbränning i fastbränslepannan under 2000 och 2001 ligger för flertalet parametrar under gränsvärdena för så kallad "Mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd". Undantaget är koppar i bottenaska samt bly och koppar i flygaska. Dessa metaller härrör dock framför allt från andra bränslen än RT flis.

Avfallsförbränningsdirektivet

Som ovan framgått avser bolaget att installera utrustning för att sänka utsläppen av klorväte och dioxiner. Därigenom sänks även utsläppen av stoft och metaller. Avfallsförbränningsdirektivets krav kan då innehållas för de nu nämnda parametrarna. Osäkerheten är större när det gäller möjligheterna att klara kommande krav på temperatur och uppehållstid i pannan. Osäkerheten är delvis betingad av att det ännu är oklart hur dessa parametrar skall mätas.

Vid behov kommer frågan om möjligheten att begära undantag från kraven på temperatur och uppehållstid att aktualiseras. Bolaget kan även behöva minska koloxidhalten i utgående rökgaser. Detta går i dagsläget inte att göra utan att kvävedioxidhalten höjs så att gällande villkor (80 mg/MJ tillfört bränsle) inte kan innehållas. Bolaget avser därför att undersöka möjligheterna att genom användning av SNCR teknik med ammoniakinsprutning styra driften i P1 så att kväveoxidutsläppen inte ökar från nuvarande nivå samtidigt som koloxidemissionen sänks, innebärande att avfallsförbränningsdirektivets koloxidkrav kan klaras.

Förbränningen av RT flis har så tillvida ett samband med avfallsförbränningsdirektivet, att de utsläppskrav direktivet ställer påverkas av om RT flis används, och i så fall i vilken utsträckning, eller ej används alls. Samma samband gäller eller kan emellertid gälla även för andra bränslen. Det är därför det sammantagna utnyttjandet av pannan som avgör vilka krav som skall vara uppfyllda enligt avfallsförbränningsdirektivet. Bolaget anser därför att nu berörda frågor inte skall avgöras inom ramen för prövotidsförfarandet i förevarande mål utan i stället tas upp i målet M 455 01.

Åtgärder och villkor

Braviken planerar att installera ett spärrfilter efter elfiltret på P1 i kombination med dosering av additiv i pannan och/eller före filtret (bikarbonat, kalk och/eller aktivt kol, etc). Detta förväntas ge emissioner av HCl, dioxiner, HF, metaller och stoft som uppfyller de för P1 aktuella kraven i avfallsförbränningsdirektivet. Investeringskostnaden för ett spärrfilter inklusive kringutrustning kalkyleras till ca 15 Mkr. Aven driftskostnaden kommer att öka.

Bolaget föreslår att den nuvarande provisoriska föreskriften rörande utsläpp av stoft föreskrivs gälla som villkor. Bolaget föreslår dock att föreskriften därvid anpassas till avfallsförbränningsdirektivet genom att villkoret definieras gälla vid "6 % 02 " i stället för "vid 13 % C02 Föreskriften skulle då få följande lydelse.

"Stoftutsläppet från fastbränslepannan får vid förbränning av retur/återvinningsflis som riktvärde ej överstiga 50 mg/Nm3 omräknat till 6 % 02 "

Trots att användningen av RT flis inte ger upphov till emissioner av klorväte och dioxiner i någon betydande utsträckning enligt vad som sagts ovan, åtar sig bolaget redan i detta ärende att installera, ta i drift och trimma in ovan beskriven kompletterande reningsutrustning senast före utgången av augusti 2004. Tidpunkten är satt med beaktande av erforderlig leveranstid efter miljödomstolens dom och att installationen måste göras sommartid.

Från samma tidpunkt föreslår bolaget följande ytterligare villkor för verksamheten.

"Utsläppet av dioxiner och furaner från fastbränslepannan får som riktvärde inte överstiga 0,1 ng/Nm3 vid 6 % 02

YTTRANDEN

Fiskeriverket har bl. a. anfört följande.

Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa heter "Ingen övergödning" och innefattar ett delmål. som säger "Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå". Det innebär att utsläppen från Bravikens pappersbruk måste minska för att bolaget ska kunna bidra till att delmålet uppfylls.

För att minska de negativa effekter som grumlande arbeten ger på fisklek, bör muddring ej utföras mellan den 15 april och 30 september.

Vid muddring är det inte bara vidhäftning av suspenderat material på pelagiska ägg och larver, översedimentering och syrebrist hos bentiska ägg och larver samt förändringar i miljön på lek och uppväxtområdet, som påverkar fiskarnas lek. Bullrande arbeten i vatten stör också fiskens lek.

Vidare påverkar grumlingar i vattnet fiskarnas beteende och orienteringsförmåga. Skyendereaktioner hos strömming uppträder redan vid en partikelhalt på 3 mg/1. En studie utförd av Fiskeriverkets Kustlaboratorium, visar att grumligt vatten påverkar abborrens födosök negativt särskilt på djupare vatten.

Fiskeriverket fann i miljökonsekvensbeskrivningen inga uppgifter om mängden näringsämnen i sedimentet i hamnen. Vid muddring frigörs ackumulerade näringsämnen till vattenmassan. Detta leder till en förhöjd näringstillförsel till de grunda bottnarna i området. Artsammansättningen i de utförda provfiskerna visar att området redan idag är hårt belastat av närsalter.

I ansökan uppges att dagvattenavlopp leds direkt till recipienten. Bolaget bör se över möjligheten att leda även dagvatten till avloppsvattenreningen.

Naturvårdsverket har i yttrande anfört följande.

Naturvårdsverket tillstyrker att

* domstolen godkänner den MKB som bolaget redovisat i ärendet,

* bolaget får det sökta tillståndet med de ytterligare villkor och prövotidsförfarande som anges nedan,

* bolaget lämnas verkställighetsförordnande.

Verket väljer att fokusera på balkens hänsynsregler, speciellt transport och energifrågor, och avstår från ställningstagande och villkorsförslag i övriga frågor. Naturvårdsverket anser dock att begreppet genomförandetid skall omfatta både byggnad och intrimning av tillkommande anläggningar, och att dessa skall vara genomförda vid utgången av 2007, då driftserfarenheterna möjliggör att förslag till villkor lämnas till Miljödomstolen.

Prövotidsförfarande

Bolaget skall under en prövotid utreda olika möjligheter till och konsekvenser av att övergå till transporter med fartyg med katalysatorer dimensionerade för minimum 90 % reningseffektivitet avseende NOX (NO + NO2 räknat som NO2).

Resultatet av utredningen och förslag till åtgärder och eventuella villkor skall inlämnas till miljödomstolen senast ett år efter lagakraftvunnet tillstånd.

Villkor

Naturvårdsverket anser att det allmänna villkoret skall omfatta hela verksamheten inklusive råvaruförsörjning och transporter. Verket yrkar att följande ytterligare villkor föreskrivs för transporter och arbetsmaskiner:

Transporter

NV 1. För alla transporter till verksamheten och de från verksamheten där bolaget beställer transporterna skall följande villkor gälla:

* Det transportsätt skall användas som bäst främjar en hållbar utveckling.

* Transporterna skall ha så hög lastgrad. som möjligt och genomföras med så korta transportsträckor som är möjligt med hänsyn tagen till villkoret ovan för de träfibrer som tillförs verksamheten.

* Transporter skall genomföras med ett körsätt som främjar en god hushållning med energi.

Bolaget skall till tillsynsmyndigheten inge en transportpolicy av vilken framgår hur man avser att uppfylla ovanstående villkor. Bolaget skall vidare årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoret, liksom målen för kommande år.

NV 2. Minst 90 % av alla dieseldrivna biltransporter till verksamheten och de från verksamheten där bolaget beställer transporterna skall ske med bränsle som minst uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller annat krav som av tillsynsmyndigheten bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

NV 3. Minst 90 % av transporter i t/år av ved med tung lastbil till verksamheten skall fr.o.m. år 2004 ske med lastbilar som minst uppfyller kraven för miljöklass 2000 ("EURO 3") i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Fr.o.m. år 2007 skall minst 20 % av dessa transporter uppfylla kraven för miljöklass 2005 ("EURO 4").

Arbetsmaskiner

NV 4. I mobila bränsledrivna maskiner som används inom verksamheten skall fr.o.m. år 2004 enbart användas bränsle som uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller annat krav som av tillsynsmyndigheten bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

NV 5. Vid utbyte skall nya förbränningsmotordrivna mobila maskiner som används inom verksamheten uppfylla kraven i steg II i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner.

Åtgärder när verksamheten definitivt upphör

Enligt IPPC direktivet (96/61/EG) Artikel 3 (f) skall "behöriga myndigheter säkerställa" att "nödvändiga åtgärder vidtas när verksamheten definitivt upphör, för att undvika föroreningsrisker och för att återställa platsen i ett tillfredsställande skick". Vidare skall enligt Artikel 9 (6) ett tillstånd "innehålla krav på åtgärder som rör andra förhållanden än dem som gäller vid normal drift". Därför skall, om det finns risk för miljöpåverkan hänsyn på lämplig sätt tas till "den slutliga nedläggningen av verksamheten". Enligt miljöbalkens 22 kap 25 § 10. skall en dom i förekommande fall innehålla de villkor som behövs med avseende på efterbehandling.

Naturvårdsverket anser mot ovanstående bakgrund att bolaget före förhandlingen bör komplettera sin ansökan med en redovisning av vilka åtgärder man avser att vidta när verksamheten definitivt upphör för att därigenom undvika föroreningsrisker och för att återställa platsen i ett tillfredsställande skick.

Naturvårdsverket har vid förhandlingarna meddelat att man ställer sig bakom länsstyrelsens villkorsförslag avseende utsläpp till vatten med undantag för suspenderade ämnen där naturvårdsverket anser att bolaget borde kunna innehålla 1,2 ton suspenderade ämnen per dygn.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har i yttrande anfört bl.a. följande.

Länsstyrelsen bedömer att en produktionsökning enligt bolagets ansökan kan godtas och ansökan tillstyrkas med de slutliga villkor som anges nedan.

P1. Om PM 54 byggs föreslår Länsstyrelsen att nuvarande villkor för COD skall gälla under prövotiden dock enbart som riktvärde och månadsmedelvärde. Om PM 54 inte byggs så behövs inget provisoriskt villkor för COD, nuvarande villkor skall då fortsätta att gälla.

Länsstyrelsen godtar bolagets yrkande om att nuvarande villkor avseende utsläpp till vatten av SÄ ska fortsätta gälla även vid den föreslagna produktionsökningen. För totalfosfor och totalkväve föreslås följande villkor.

Riktvärde Gränsvärde

Månadsmedelvärde Årsmedelvärde

P tot 12 kg/dygn 12 kg/dygn

N tot 300 kg/dygn 300 kg/dygn

Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende utsläpp till luft från förbränningsanläggningarna:

P2. Om P4 byggs kan en prövotid behövas för att bolaget ska kunna undersöka möjligheterna att minimera utsläppen av kväveoxider. Under prövotiden skall bolaget utreda vilka åtgärder som kan vidtas t. ex. förbränningstekniska åtgärder, genom rökgasrening, val av bränslemix etc. Under prövotiden bör nuvarande villkorsnivå gälla, dock endast som riktvärde, inte som gränsvärde. Om P4 inte byggs skall nuvarande villkor för NOx fortsätta att gälla.

2. Utsläppen av svavel från förbränningsanläggningarna får uppgå till högst 40 mg/MJ tillfört bränsle i medeltal per år. De totala utsläppen av svavel från förbränningsanläggningarna får inte överstiga 40 ton svavel per år.

3. Utsläppen av stoft från fastbränslepannorna får inte överstiga 15 mg per normalkubikmeter torr gas vid 6 % O2 som riktvärde och dygnsmedelvärde och som gränsvärde och månadsmedelvärde.

4. Stoftutsläppet från oljeeldade pannor får inte överstiga 0, 5 g/kg olja som riktvärde.

5. Om NOx reduktion med SNCR införs finns risk för ökade utsläpp av ammoniak och lustgas. Därför bör villkor för dessa ämnen fastställas. Tillsynsmyndigheten får besluta om lämpliga villkorsnivåer. Om P4 byggs bör även möjligheten att minimera utsläppen av ammoniak och lustgas utredas under prövotiden.

6. Utsläppen av kolmonoxid från förbränningsanläggningarna får inte överstiga 180 mg CO/MJ tillfört bränsle beräknat som 98 percentil av timmedelvärdet över år och riktvärde. Dessutom ska som riktvärde gälla att timmedelvärdet 500 mg CO/MJ tillfört bränsle ej får överskridas.

7. Utsläppen av furaner och dioxiner (TCDD ekv får inte överstiga 0,1 ng per normalkubikmeter torr gas vid 6 % O2.

Länsstyrelsen har vid förhandlingarna beträffandet sitt villkor 7 även yrkat på ett gränsvärde beträffande dioxiner och furaner på 0,3 ng/m3 innan det nya spärrfiltret tas i drift dvs den 1 september 2004. Länsstyrelsen ställer sig även bakom bygglovs- och miljö-skyddsnämndens yrkande om 10 mg stoft/Nm3 för den nya pannan P4.

Länsstyrelsen har även yrkat att ordet påtagligt stryks i bolagets villkorsformulering beträffande lakvatten.

Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende alla transporter till och från verksamheten.

8. Bolaget skall årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla nedanstående punkter, liksom målen för kommande år.

Det transportsätt skall användas som bäst främjar en uthållig utveckling.

Transporterna skall ha så hög lastgrad som möjligt och genomföras med så korta transportsträckor som är möjligt.

Transporter skall genomföras med ett körsätt som främjar en god hushållning med energi.

9. Fr. o. m. år 2003 skall alla dieseldrivna biltransporter till och från verksamheten ske med bränsle som uppfyller kraven för diesel Miljöklass I eller annat krav som av tillsynsmyndigheten bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

10. Transporter till och från verksamheten medfartyg skall fr. o. m. år 2004 till minst 90 %, räknat som tkm/år, ske med användning av bränsle med högst 0, 8 viktsprocent S och med katalysatorer dimensionerade för minimum 90 % reningseffektivitet avseende NOx (NO + NO2 )räknat som NO2).

Länsstyrelsen har vidare vid förhandlingarna uppgivit att man ställer sig bakom Naturvårdsverkets förslag till villkorsformulering beträffande transporter.

Bygglovs och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun har i yttrande anfört följande.

att tillstyrka en utökad produktion med en prövotid för COD till vatten och kväveoxider till luft, varvid provisoriska föreskrifter för COD och kväveoxider bör gälla i två år efter det att PM54 respektive P4 har tagits i drift.

Nämnden beslutar vidare uttala följande.

1. I det fall PM54 eller P4 inte kommer till stånd bör villkor för COD och kväveoxider fastställas.

2. Villkoren för utsläpp av dioxiner från fastbränslepannorna bör jämställs med vad som gäller för andra anläggningar för avfallsförbränning i regionen d.v. s. 0, 1 ng/Nm3 som gränsvärde.

3. Stoftutsläppen från fastbränslepannorna bör som gränsvärde inte överstiga 10 mg/Nm3.

4. Stoftutsläppen från oljepanna bör som riktvärde inte överstiga 0,5 g/kg olja.

5. För utsläpp av fosfor bör l0 kg/d gälla som gränsvärde i medeltal för år och som riktvärde 10 kg/d i medeltal för månad.

Vid förhandlingarna har nämnden meddelat att man ställer sig bakom länsstyrelsen förslag till yttrande när det gäller kväve och suspenderade ämnen. Nämnden anser i likhet med länsstyrelsen att tidpunkten från när det låga dioxinvillkoret (bolagets villkorsförslag 7) skall gälla, ligger väl långt fram i tiden.

Nämnden ställer sig även bakom Naturvårdsverkets förslag till villkor beträffande transporter.

Naturskyddsföreningen i Norrköpig har bl. a anfört:

Vi anser att MKB:n ska tydligare redovisa hur den specifika miljöbelastningen (utsläpp per producerad enhet) hela tiden minskar i enlighet med miljöpolicyn.

Vi reagerar mot att det totala utsläppet av olika ämnen ökar. Speciellt borde svaveldioxid och fosforutsläpp minska eftersom det för dessa ämnen finns effektiva reningsmetoder.

Vi anser att det ska finnas en långsiktig plan för deponin. Bankgarantier bör ställas för kostnader vid slutbehandling av deponin.

MKB:n bör bättre redovisa med kartor och perspektiv hur nuvarande och planerad anläggning ser ut, för att kunna ta ställning till de hus, kajer och deponier som planeras. Vi ställer oss tveksamma till att slammet från reningsverket ska användas till jordförbättringsmedel.

Slutligen vill vi framhålla att Bråviken inte tål varken dagens utsläpp, eller framtida ökade utsläpp från Bravikens Pappersbruk. Blåstång, djurliv och fiskar är på kraftig tillbakagång i Bråviken, skärgården och Östersjön. Att öka elförbrukningen och utsläpp av svavel och koldioxid i luft ligger inte heller i linje med antagna miljömål.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Betr Länsstyrelsens yttrande utsläpp till vatten:

Sammanfattning

Det bör noteras att Braviken i etapp 2 avser att öka produktionen med mer än 50% utan att de totala utsläppen av fosfor, kväve och SÄ ökar i absoluta tal. Detta trots att BAT nivåerna redan idag uppfylls. Det skall även påpekas att de framtida utsläppen av fosfor förväntas ligga under det intervall som anges som BAT nivå (0,004 0,01 kg/ton). Braviken anser att villkoret för fosfor inte bör skärpas, men om detta blir fallet är det nödvändigt med en intrimningsperiod efter ett idrifttagande av PM54. En motsvarande intrimningsperiod krävs också med avseende på villkor för utsläpp av kväve. COD utsläppet kommer att öka, men syreförbrukningen i utsläppsområdet förväntas endast öka marginellt. För COD bör det dock noteras att de framtida utsläppen inte förväntas överstiga befintligt gränsvärde samt ligga under det intervall som anges som BAT nivå (2,0 5,0 kg/ton).

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, ångproduktion och bränslemix samt råvaror/bränslen Det är tämligen självklart att alla bränslen som används genererar utsläpp i någon form oavsett om de har hög eller låg fukthalt och har högt eller lågt energiinnehåll. Således är det också självklart att de fraktioner i bränslemixen som har hög fukthalt och har lågt energiinnehåll medverkar till att de totala utsläppen ökar jämfört med dagens nivåer. Det är dock, som nämnts ovan, den ökade förbränningen i sin helhet som ger de ökade totala utsläppen. Den volym av olika bränslen som Braviken avser att använda är beskriven i ansökan och respektive bränsle är likvärdigt med det som idag används.

De bränslen som. Länsstyrelsen syftar på torde vara DIP slam, vattenreningsslam och, eventuellt bark. Det är dock nödvändigt för Braviken att kunna förbränna de restprodukter som uppstår i verksamheten. Inskränkningar av denna möjlighet skulle få stora konsekvenser eftersom det t.ex.. indirekt skulle kunna omöjliggöra återvinning av returpapper. Braviken tycker att det är miljömässigt riktigt att utnyttja den energi som finns i bränslena även om de har relativt hög fukthalt och relativt lågt energiinnehåll. Detta gäller i synnerhet eftersom alternativa möjligheter att omhänderta dessa restprodukter saknas.

Braviken vill också peka vad som gjorts för att öka torrhalterna på olika internt fallande bränslen samt hur bränslevariationer minimeras. Avseende DIP slam har torrhalten kunnat ökas från ca 50% till ca 60% genom investering i en slampress. Utrustningen togs i drift under 2000 och DIP slammet började köras på denna press under 2001. Vattenreningsslam avvattnas också på olika avvattningsutrustningar. Vidare har ett pilotförsök utförts avseende s.k. LSP teknik i avloppsvattenreningen. Försöket har visat på en halveringspotential avseende bioslamandelen, vilket bedöms kunna möjliggöra ökad torrhalt på vattenreningsslammet från ca 25% till >30%. För bark finns en barkpress, vilken ger barken en torrhalt på 40 50%. Under 1998 investerade Holmen Paper AB i en ny bränslehanteringsutrustning vid Bravikens Pappersbruk till en kostnad på ca 40 Mkr. Detta innebär att bränslemixen kan hållas relativt homogen, vilket medverkar till jämn förbränning och låga emissioner.

Det enda realistiska sätt som idag finns att omhänderta DIP slam med normal torrhalt är enligt Bravikens bedömning förbränning. Bravikens långsiktiga avfallsplan är känd hos Länsstyrelsen och i denna ses DIP slam som ett material vilket har potential att kunna användas i andra, tillämpningar än förbränning. Detta undersöks av Braviken och Länsstyrelsen informeras på de samrådsmöten som hålls. En helhetssyn över hur materialet bäst hanteras är mycket viktig och Braviken anser att det är fel att betrakta hanteringen av DIP slam endast under "utsläpp till luft.

Sedan många år används huvuddelen av vattenreningsslam av ett externt företag som råvara vid tillverkning av jordförbättringsmedel/anläggningsjord. Tillstånd enligt miljöbalken finns för denna verksamhet. Braviken måste dock ha möjlighet att kunna förbränna vattenreningsslammet, t.ex. om marknaden viker för den produkt det externa företaget tillverkar.

Bark har sedan starten av Braviken nästan uteslutande förbränts. Braviken har inte tidigare fått synpunkter om huruvida det är lämpligt att förbränna bark.

Inom ramen för Bravikens långsiktiga avfallsplanering undersöks även om botten och flygaska från förbränning i P1 kan undvikas att deponeras genom användning av materialen som t.ex. vägfyllnad. Även detta informeras Länsstyrelsen om på samrådsmöten.

Sammanfattningsvis är det för Braviken nödvändigt att kunna förbränna de restprodukter som uppstår i verksamheten. Braviken anser vidare att frågor som rör internt fallande restprodukter (bränslen/avfall) lämpligen hanteras inom ramen för brukets långsiktiga avfallsplanering.

Braviken har åtagit sig att hålla en långsiktig plan för avfallshantering uppdaterad och vid önskemål redovisa densamma för tillsynsmyndigheten.

Braviken får även hänvisa till nästa avsnitt angående utredning av reningsteknik med SNCR.

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, kväveoxider

Braviken har föreslagit en prövotid avseende NO. utsläpp. Detta är motiverat eftersom det helt naturligt råder en osäkerhet om de framtida utsläppen efter idrifttagande av P4. Braviken har vidare föreslagit installation av SNCR teknik genom ammoniakinsprutning jämför mål M 340 99) i syfte att kunna minska CO utsläppet utan att öka NOx utsläppet i befintlig fastbränslepanna P1.

Under prövotiden för NOx utsläpp avser Braviken att undersöka om bruket med hjälp av SNCR-teknik kan bibehålla dagens NOx utsläpp på ca 75 mg/MJ och reducera CO utsläppet i PI samt undersöka om ett NOx utsläpp på 75 mg/MJ kan klaras i P4 (om P4 kommer till stånd).

Braviken anser att emissioner av NOx , ammoniak, lustgas och CO måste ses tillsammans.

Braviken kan omöjligen acceptera ett villkor avseende CO eftersom det inte finns tillräckligt underlag för att kunna fastställa villkor. Om utsläpp av kolmonoxid i framtiden skall regleras måste det finnas underlag för att kunna bestämma en rimlig villkorsnivå för P1. Braviken anser därför att det vore lämpligt att under prövotiden för NOx även undersöka hur CO-emissionen kan minskas. Resultaten från prövotiden kan då ligga till grund för ett eventuellt framtida CO villkor. Ett prövotidsförfarande är enligt Bravikens bedömning även lämpligt avseende ammoniakslip och lustgas. Någon utredning, vad gäller val av bränsle anser Braviken inte vara nödvändig. Motivet till detta är vad som anförts ovan (nödvändigheten av att ha möjlighet att förbränna de restprodukter som uppstår i verksamheten) samt den redan redovisade utredningen om miljöeffekter förenade med användning av WRD olja (se kompletteringen i mål M 455 01 daterad 2002 04 16, bilaga 1, sid 13).

Braviken är inte heller villigt att inkludera förbränningstekniska åtgärder i PI som utredningspunkt i prövotidsutredningen. Förbränningstekniska aspekter är kartlagda redan i tidigare prövotidsutredning avseende förbränning av RT flis. Val av lämplig förbränningsteknik är naturligtvis viktig för P4 innan köp av denna panna. Under prövotiden för P4 kommer arbete för optimering av förbränningen att utföras.

Braviken har visserligen ingen principiell invändning mot en kombination av slutligt villkor för NOx utan P4 och prövotid efter idrifttagande av P4. Övergång till Prövotidsförfarandet skulle då kunna ske efter anmälan om idrifttagande av P4 till miljödomstolen. Bolagets åtagande om utredning rörande SNCR teknik gör dock att ett prövotidsförfarande avseende utsläpp av NOx bör påbörjas så snart tillstånd erhållits.

Utredningen angående SNCR teknik kan redovisas 15 månader efter beslut som medger försök med SNCR teknik. Motsvarande utredningstid behövs efter det att P4 tas i drift.

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, svavel

I prövotidsredovisning i mål M 340 99 har Braviken redovisat planer på dosering av additiv i P1 så att avfallsförbränningsdirektivets krav på främst dioxiner och HCL kan klaras. Ett spärrfilter kommer också att installeras för att avskilja den rökgasreningsprodukt som uppkommer. Härigenom avskiljs också en viss mängd svavel. P4 kommer redan från början att vara utrustad med spärrfilter.

För att värdera det miljömässiga behovet att genomföra ytterligare begränsningar av svavelutsläppen, utöver vad Braviken föreslagit, kan det vara motiverat att erinra om de beräkningar som redovisats i bilaga 1 till MKBn, av vilka koncentrationer av svaveldioxid i norrköpingsluften som förväntas uppkomma efter genomförandet av etapp 1 respektive etapp 2.

Som framgår av beräkningsresultaten, kommer de förväntade framtida maximala halterna av svaveldioxid i Norrköpingsluften att ligga långt under gällande miljökvalitetsnormer och även ligga inom ramen för det miljömål (som årsmedelvärde) som satts upp för år 2005.

Braviken anser vidare att de villkor som skall gälla för verksamheten avseende utsläpp till luft inte skall vara mer långtgående än avfallsförbränningsdirektivets krav. Bravikens förslag till villkor (40 mg S/MJ) motsvarar ungefär direktivets krav avseende samförbränningsanläggningar.

Braviken motsätter sig en reglering av svavelutsläppet i absoluta mått (ton/år) vid sidan om en reglering av tillåten halt. Föreslagen nivå på 40 ton S/år saknar också tydliga miljömässiga motiv. Denna nivå motsvarar efter genomförande av etapp 2 ca 10 11 mg S/MJ, vilket är långt under beräknat utsläpp. Utsläppsnivån, vilken skulle gälla för Bravikens båda samförbränningspannor samt oljepannan, skulle för etapp 2 också innebära hårdare krav än vad som gäller för avfallsförbränningspannor (ca 14 mg S/MJ), vilket Braviken anser vara helt orimligt.

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, stoft

Braviken anser principiellt att de villkor som skall gälla för verksamheten avseende utsläpp till luft inte skall vara mer långtgående än avfallsförbränningsdirektivets krav. Bravikens förslag till stoftvillkor på 50 mg/Nm3 , 6% O2, vid fastbränsleeldning är dock i paritet med det riktvärde som gällt under prövotiden avseende förbränning av RT flis. Detta villkor är hårdare än avfallsförbränningsdirektivets krav på samförbränningsanläggningar (75 mg/Nm3, 6% O2), men accepteras ändå av Braviken av den anledningen att det tidigare gällt som riktvärde. Det miljömässiga motivet att ytterligare begränsa stoftutsläppen är oklart.

De mätningar som genomfördes år 2000 visade att stofthalterna i Norrköpingsluften som årsmedelvärde låg på 13,8 µg/m3 och som 90 percentil för dygnsmedelvarde på 25 µg/m3, vilket innebär att fastställda miljökvalitetsnormer innehålls med marginal. Motsvarande beräkningar som de som ovan redovisats för svaveldioxid har visat att ökningen av stofthalter vid genomförandet av etapp 2 skulle bli ytterst marginell, ca 1%.

Braviken kan acceptera det förslag till skärpt villkor som Länsstyrelsen framför avseende ett dygnsmedelvärdesbaserat riktvärde. Nivån bör dock vara den som anges i avfallsförbränningsdirektivet avseende samförbränningsanläggningar, dvs 75 mg/Nm3 6% O2.

Det förslag till skärpt villkor för oljepannan (P2) som Länsstyrelsen föreslår saknar i Bravikens mening värde. Det är uppenbart att stoftutsläppet från oljepannan är lågt. Braviken vidhåller sitt villkorsförslag på 1,0 g/kg olja, vilket är det gängse för oljepannor under senare år. Villkoret bör vidare endast gälla den befintliga oljepannan P2. Mobila oljepannor kan komma att användas under en period, men användningen kommer att vara mycket begränsad. Dessutom avses WRD olja att eldas, innebärande att stoftutsläppen kommer att ligga på en låg nivå. Braviken har vidare föreslagit att miljödomstolen enligt 22 kap. 25 § stycke tre miljöbalken överlåter åt tillsynsmyndigheten att lämna erforderliga föreskrifter angående användning av mobila oljepannor mellan idrifttagande av PM54 och P4. Användningen av mobila oljepannor har beskrivits i kompletteringen till detta ärende, bilaga 1, sid 14.

Villkoret bör således lyda:

"Stoftutsläppet från den oljeeldade pannan får inte överstiga 1,0 g/kg olja som riktvärde."

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, kolmonoxid och kolväten

Som ovan framgått kan Braviken i dag omöjligen acceptera ett villkor avseende CO efter som det inte finns tillräckligt underlag för att kunna fastställa ett sådant. Braviken har även framhållit att det vore lämpligt att under prövotiden för NO. även undersöka hur CO-emissionen kan minskas och att resultaten från prövotiden kan ligga till grund för ett eventuellt framtida CO villkor.

Braviken anser således att det inte går att se CO emissioner som en separat parameter utan CO och NOx, men även emissioner av ammoniak och lustgas, måste betraktas gemensamt. Braviken har idag ett strängt villkor för kväveoxider, vilket medför att lufttillförseln i den befintliga fastbränslepannan P1 måste hållas på en låg nivå för att kunna klara kravet. Detta innebär i sin tur att CO utsläppet som långtidsmedelvärde ligger på ca 1200 mg/Nm3, vilket klart överstiger den av Naturvårdsverket föreslagna nivån på 500 mg/Nm3 (Naturvårdsverkets förslag till generella föreskrifter). Braviken. motsätter sig dock generella föreskrifter eftersom varje panna har sina specifika förutsättningar. Den villkorsnivå som Länsstyrelsen föreslår (180 mg/MJ) motsvarar ungefär 450 500 mg/Nm3 vid 6% O2 med förbränning av normal bränslemix. Om kolmonoxidhalten i utgående rökgas från P l regleras i framtiden anser Braviken att enheten mg/Nm3 bör användas eftersom detta möjliggör enklare uppföljning.

Braviken vill också peka på att den marginal som idag finns mellan verkligt NOx utsläpp från P 1 och gällande NOx villkor är mycket liten (villkoret är 80 mg/MJ som bubbla för P1 och P2 och utfallet för P1under 2001 var 76,1 mg/MJ). Braviken anser sig inte ha haft "allt för höga ambitioner att minska utsläppet av NOx, eftersom det helt enkelt har varit ett krav. Det är således felaktigt att låta påskina att Braviken styrts av ekonomiska incitament (NOx-avgiftssystemet) för att minimera NOx utsläppen, varvid kolmonoxid och oförbrända kolväten skulle ha ökat.

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, dioxiner

Braviken har redovisat att bruket planerar att senast före utgången av augusti 2004 ha installerat, tagit i drift och trimmat in ett spärrfilter efter elfiltret på P1 i kombination med dosering av additiv. Tidpunkten är satt med beaktande av erforderlig leveranstid efter miljödomstolens dom och att installationen måste göras sommartid. Genom åtgärden skall utsläppet av dioxiner understiga den nivå som Länsstyrelsen anger. Braviken har föreslagit samma villkorsnivå, varför någon motsättning inte finns i denna fråga. Villkoret kan dock inte träda i kraft förrän från och med september 2004.

Sammanfattningsvis bör villkoret få följande lydelse.

"Utsläppet av dioxiner och furaner från P1 får efter 2004 08 31 som riktvärde inte överstiga 0,1 ng/Nm3 vid 6% O2."

Då P4 är i drifttagen gäller avfallsförbränningsdirektivets krav, varför Braviken anser att en reglering av ett eventuellt dioxinutsläpp från P4 är överflödigt.

Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, ammoniak och lustgas

Länsstyrelsen kommenterar i sitt yttrande inte den komplettering Braviken gjorde med anledning av Länsstyrelsens kompletteringsönskemål i detta mål (M 455 01).

Vid en framtida användning av SNCR teknik ökar risken för förhöjda halter av s.k. ammoniakslip. Risken för lustgasbildning är dock begränsad vid, den typ av förbränning som sker i P1.

Med anledning av Länsstyrelsens yttrande får Braviken dock gå Länsstyrelsen till mötes.

Tidigare i detta dokument har Braviken redogjort för sin ståndpunkt avseende omfattning av en prövotidsutredning för NOx och CO gällande P1. Under denna period kan även nivån på utsläpp av ammoniak och lustgas utredas. Resultaten från prövotiden kan då ligga till grund för eventuella framtida villkor avseende dessa parametrar. Eftersom ammoniak och lustgas har ett samband med NOx och CO bör Miljödomstolen efter att prövotidsutredningen inlämnats besluta om eventuella villkor även för dessa parametrar. Braviken kan vidare åtaga sig att under prövotidsutredningen efter idrifttagande av P4 även undersöka utsläppen av ammoniak och lustgas från denna panna.

Länsstyrelsens yttrande transporter

Länsstyrelsen motiverar sina yrkanden med att "transportarbetet är en typ av följdföretag som verksamheten som bedrivs av bolaget ger upphov till". Vilka typer av följdföretag som skall beaktas vid tillståndsprövningen av en miljöfarlig verksamhet framgår av 16 kap 7§ miljöbalken.

Enligt förarbetsuttalanden rörande denna bestämmelse skall det göras en rimlig avgränsning av dessa följdföretag, så att endast följdföretag som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten beaktas. De transporter som avses ovan faller uppenbarligen helt utanför området för tillämpningen av 16 kap 7 § miljöbalken om följdföretag, varför stöd för reglering av frågan inte finns i lagstiftningen.

Braviken motsätter sig dessutom av sakliga skäl i sin helhet de villkor Länsstyrelsen föreslår avseende transporter. Braviken är köpare av transporttjänster endast till en mindre del av de lastbilar som. besöker bruket och saknar rådighet över transporterna. Möjligheterna att som köpare ställa krav på t.ex. teknikval och körsätt vid en transport är begränsad och skulle vara omöjlig att kontrollera. Även om kontroll skulle ha varit möjlig hade det varit orimligt om Braviken skulle ansvara för att i villkor föreskrivna förhållningsregler efterlevs av berörda externa transportörers anställda. I kompletteringen beskrivs relativt utförligt transporterna till och från Braviken och några stora ändringar är inte möjliga att genomföra. Det är därför inte meningsfullt att t.ex. sätta villkor på att använda det transportsätt som "bäst främjar en uthållig utveckling".

Braviken hanterar transportmiljöfrågor inom ramen för brukets miljöledningssystem. Vid avtalsdiskussioner beaktas transportörers allmänna miljöarbete, även om några specifika krav avseende fordon, bränslekvaliteér, etc, inte ställs. Braviken bedömer sig ha små möjligheter att förbättra samordning av transporter, främst p.g.a att optimering av fyllnadsgrader inklusive planering av returresor i lastbärarna redan görs löpande på ett effektivt sätt.

Länsstyrelsens yttrande utökad deponi

Braviken har i ansökningshandlingarna åtagit sig att fortsatt säkerställa att utloppet till klarningsdammen samt krönet på jordvallarna runt deponin är högre än högsta högvatten stånd i Bråviken. Braviken har låtit utföra en utredning avseende vattenståndsvariationer i Bråviken. Enligt utredningen gäller att det högsta hundraårsvattenståndet ligger på +1,2 m i inre Bråviken. Inverkan av vågor på vallarna bedöms, med tanke på det befintliga vassbälte som finns inom klarningsdammen och även utanför denna, bli liten eftersom vassbältet fungerar som en vågbrytare. Den befintliga vallens lägsta nivå är idag +1,5 (utlopp +1,4) vilket ger en marginal för en våg med en amplitud av max 0,3 m (utloppet 0,2 m) över hundraårsvattenståndet vilket motsvarar våghöjden (avståndet mellan vägtopp och vägdal) 0,4 0,6 m. Braviken anser att det inte vore lämpligt att öka höjden vid utloppet, eftersom detta skulle medföra att mervatten står kvar inne i deponin. Med kort varsel kan dock höjden även vid utloppet ökas till vallens höjd. Således bedömer Braviken det som säkerställt att deponin står emot även extrema vädersituationer.

Fiskeriverkets yttrande minskat fosforutsläpp

Ur tabellen kan utläsas att produktionen vid Braviken har ökat markant sedan 1995. Fosforutsläppet har ändå kunnat bibehållas på ungefär samma nivå. Det specifika utsläpp avseende totalfosforutsläpp som i det s.k. BAT Ref (Reference Document on Best Available Techniques) anges som BAT är 0,004 0,01 kg P/ton papper. Beträffande totalfosfor ligger Bravikens specifika utsläpp redan vid nollalternativet på 0,004 kg P/ton papper. Efter genomförande av etapp 2 minskar det specifika utsläppet till en nivå som understiger 0,004 kg P/ton papper. Utsläppet kommer i absoluta tal inte att öka.

Av den totala fosforbelastningen på inre Bråviken har Braviken svarat för ca 2,1 % under perioden 1985 1,998, se även tabell 5.1 i MKBn (sid 47).

Som påpekats ovan, i bemötandet till Länsstyrelsens yttrande under rubriken "Utsläpp till vatten", sid 4, har fosforbelastningen av inre delen av Bråviken minskat kontinuerligt under det senaste decenniet. Detta visas för övrigt av den tydliga nedåtgående trend i totalfosforhalter i Pampusfjärden, från i genomsnitt 51 mikro-g/1 under perioden 1993 1995 till 26 mikro-g/1 under år 2001, vilket är nära nog en halvering. Denna nedåtgående trend kan komma att brytas eller fortsätta, alldeles oberoende av vilka åtgärder som vidtas vid Braviken, eftersom bidraget från bruket under alla förhållanden är försumbart för det storskaliga förloppet.

Slutligen förtjänar det att framhållas att uppfyllandet av de nationella miljömålen inte kan uppfattas så att samtliga mänskliga verksamheter inom ett område ska bidra med samma procentuella minskning av utsläppen av fosforföreningar under den aktuella perioden, helt oberoende av tidigare genomförda begränsningsåtgärder och även oberoende av den specifika kostnaden (per kg fosfor) för ytterligare åtgärder. I själva verket har fosforutsläppet från Braviken, räknat per ton producerat papper, minskat från 0,006 kg år 1995 till dagens 0,004 kg och förväntas efter ett genomförande av etapp 2 att ligga omkring 0,003 kg. Härmed finns fog för att hävda att Braviken redan genomfört avsevärda ansträngningar och därmed också lämnat ett tydligt bidrag till att miljökvalitetsmålet kan uppfyllas.

Fiskeriverkets yttrande muddring skall utföras vintertid

Braviken delar Fiskeriverkets ställningstagande om att muddringsarbetena i hanmen inte bör utföras mellan den 15 april och 30 september. Braviken har också åtagit sig att utföra muddringen under senhöst/vinter, se bl.a. sid 50 i den tekniska beskrivningen.

Fiskeriverkets yttrande näringsämnen i sediment i hamnen

Den mängd näringsämnen som kan frigöras vid muddring är med stor sannolikhet mycket liten i sammanhanget. Braviken har dock låtit utta representativa sedimentprov under september månad för att kartlägga sedimentens innehåll av näringsämnen. Resultat från provtagningen kommer att föreligga innan huvudförhandlingen och kan då presenteras tillsammans med en bedömning av miljöpåverkan från muddringsarbetet.

Fiskeriverkets påpekande att artsammansättningen i de utförda provfiskena visar att området redan idag är hårt belastat av närsalter, ger det felaktiga intrycket att området skulle bli ännu hårdare belastat med närsalter i framtiden. Det verkliga förhållandet, är att halterna av närsalter i inre Bråvikens vattenmassa har minskat under en följd av år. Detta återspeglas även av att de eutrofieringsindikerande fiskarterna (t ex gers, braxen och björkna) har minskat i antal sedan år 1975, medan övriga fiskarter har visat stabila populationer eller har ökat i antal. Allt detta tyder på att området genomgår en trend mot allt lägre belastning med närsalter.

Fiskeriverkets yttrande möjligheten att leda dagvatten till avloppsvattenreningen

Sammanfattningsvis kan konstateras att kyl och dagvattnet inte innehåller mer närsalter och syreförbrukande ämnen än inkommande råvatten, att den totala belastningen på Bråviken snarare skulle öka om kyl och dagvatten leds till avloppsvattenreningen samt att de studier som utförts på växt och djurlivet i Bråviken inte tyder på att Braviken ger upphov till störningar på del. marina livet.

Bygglovs och miljöskyddsnämndens yttrande tidpunkt för fastställande av CODoch NOx villkor

Braviken har kommenterat denna fråga tidigare i detta dokument under rubrikerna "Länsstyrelsens yttrande utsläpp till vatten" (COD), sid 6, samt "Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, kväveoxider.

Bygglovs och miljöskyddsnämndens yttrande villkor för dioxiner

Braviken anser att befintlig fastbränslepanna definitionsmässigt är en samförbränningspanna. Detsamma kommer att gälla för den framtida P4. I övrigt hänvisas till Bravikens bemötande av Länsstyrelsens yttrande under rubriken "Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft, dioxiner".

Beträffande stoft hänvisas till bemötande av länsstyrelsens yttrande.

Bygglovs och miljöskyddsnämndens yttrande villkor rör fosfor

Braviken har tidigare i detta dokument redogjort för sin ståndpunkt avseende utsläpp till vatten, se rubriken "Länsstyrelsens yttrande utsläpp till vatten% sid 4. För att bemöta Bygglovs och miljöskyddsnämndens yttrande förekommer nedan vissa upprepningar. Detta krävs eftersom Bygglovs och miljöskyddsnämndens förslag till villkor är mycket långtgående.

Bravikens fosforutsläpp ligger idag på en nivå som motsvarar BAT nivåns lägsta värde. De begränsade utsläppen visar på en driftstrategi som uppfyller villkoret med marginal.

Etapp 2 innebär väsentliga ändringar i förutsättningarna för vattenemissioner p.g.a. den planerade produktionsökningen och ombyggnaden av avloppsreningen. Genom installation av en ny försedimenteringsbassäng, ombyggnad av biosteget till LAS (långtidsluftad aktivslam) samt en ny flotationsbassäng kommer utsläppen mycket effektivt att begränsas, innebärande att utsläppen i absoluta mått inte ökar för fosfor trots att produktionsökningen i etapp 2 är betydande.

Bygglovs och miljöskyddsnämndens förslag till villkor ligger på en nivå (0,003 kg P/ton papper) som för etapp 2 skulle understiga dagens lägsta BAT nivå. Villkorsnivån ligger också alltför snävt i jämförelse med förväntade utsläpp. Braviken kan inte acceptera den villkorsnivå som här föreslagits. Istället hänvisas till svaret på "Länsstyrelsens yttrande utsläpp till vatten.

Naturvårdsverkets yrkande genomförandetid

Med uttrycket "genomförandetid" torde Naturvårdsverket syfta på den igångsättningstid som enligt 22 kap 25§ 2 st. miljöbalken skall anges i en tillståndsdom. Braviken motsätter sig Naturvårdsverkets förslag att denna tid skall "omfatta både byggnad och intrimning av tillkommande anläggningar". Förslaget är inte lagligen grundat. Den tid som enligt det nämnda lagrummet skall anges är den tid inom vilken den tillståndsgivna verksamheten skall ha satts igång. Ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet kan innefatta bland annat rätt att förändra och eller uppföra nya anläggningar. Den tillståndsgivna verksamheten sätts då igång genom att sådana ändrade eller nya anläggningar tas i drift. Där tillståndet avser rätt att ändra och/eller uppföra flera nya anläggningar är det tillräckligt att någon av dessa ändrade eller nya anläggningar tas i drift. Miljöbalken lämnar inte utrymme för att ställa strängare krav än så vad gäller när och hur en verksamhet skall ha satts igång.

Naturvårdsverkets yttrande prövotid för katalysatorer på fartyg

Bolaget hänvisar till bemötande av länsstyrelsens synpunkter.

Naturvårdsverkets yttrande allmänt villkor

Braviken har tidigare i detta dokument under rubriken "Länsstyrelsens yttrande transporter, bemött Länsstyrelsens yttrande. Av bemötandet framgår att villkor inte kan föreskrivas för transporter. Av samma åberopade skäl kan villkor inte föreskrivas för råvaruförsörjningen. Det är således uppenbart att inte heller sättet för råvaruförsörjningens bedrivande har det omedelbara samband med verksamheten som krävs för att villkor därom skall kunna förskrivas. Att villkor inte kan föreskrivas betyder också att det allmänna villkoret inte omfattar vad. bolaget uppgivit i dessa frågor.

Naturvårdsverkets yttrande transporter

Brasviken har tidigare i detta dokument gett sin syn på transportfrågor och motsätter sig villkor avseende transporter. Tilläggas kan dock att Brasviken har en lokal miljöpolicy, 2, vilken är kopplad till koncernens miljöpolicy. Av Bravikens policy framgår bl.a. att miljöarbetet inom ramen för miljöledningssystemet, vilket inkluderar transportfrågor, skall kännetecknas av resurseffektivitet och ständiga förbättringar. Som tidigare nämnts beaktas transportörers allmänna miljöarbete vid avtalsdiskussioner, även om några specifika krav avseende fordon,, bränslekvaliteér, etc, inte ställs. Braviken bedömer sig vidare ha små möjligheter att förbättra samordning av transporter, främst pga. att optimering av fyllnadsgrader inklusive planering av returresor i lastbärarna redan görs löpande på ett effektivt sätt.

Naturvårdsverkets yttrande arbetsmaskiner

Braviken motsätter sig det villkorsförslag som Naturvårdsverket framför (NV 4) avseende diesel Miljöklass 1. Det drivmedel som används av de 21 dieseldrivna fordon som idag finns i inom verksamheten är klassat som miljöklass 1. Braviken anser att frågan regleras genom det allmänna villkoret och ett separat villkor avseende klassningen av dieseln är således onödigt.

Braviken motsätter sig även det villkorsförslag som Naturvårdsverket framför (NV 5) avseende krav vid utbyte av sådana förbränningsmotordrivna mobila maskiner som avses i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. Tillverkare av ovan nämnda motorer eller maskiner med en sådan motor måste följa förordningens bestämmelser för att kunna registrera eller släppa ut sina produkter på marknaden. Braviken köper arbetsmaskiner av etablerade företag (t.ex. Svetruck AB, Kalmar LMV AB, Linde Truck AB och Ljungby Maskin AB) och maskinerna uppfyller gällande författning& inklusive utsläppskrav. Braviken anser att de övergångsbestämmelser som finns i nämnda förordning innebär att lagstiftaren i tillräcklig omfattning tagit hänsyn till den miljöpåverkan maskinerna medför, d.v.s. ytterligare försiktighetsåtgärder är inte nödvändiga och det finns inte tillräckliga miljömässiga skäl att för Bravikens Pappersbruk skärpa de i förordningen fastlagda reglerna. Det senare ställningstagandet grundas bl.a. på de spridningsberäkningar som Braviken låtit utföra . Ett resonemang fördes kring emissioner från lastfordon inomfabriksområdet och slutsatsen är att utsläppsökningen i etapp 2 endast förväntas påverka halterna i Bravikens närområde (ca. 1000 m avstånd). Eftersom halterna där från början är betydligt lägre än i Norrköpings centrum, så kommer inget av miljökvalitetsnormerna eller miljömålen att överskridas.

Naturvårdsverkets yttrande åtgärder när verksamheten definitivt upphör

Braviken delar inte Naturvårdsverkets bedömningar rörande förutsättningarna för och behov av att föreskriva villkor i nu berörda avseenden. En tillståndsdom skall enligt miljöbalken innehålla villkor om efterbehandling där det behövs. Bravikens Pappersbruk är inte att jämföra med till exempel en grustäkt där verksamhetstiden är begränsad och lämpliga efterbehandlingsåtgärder ofta uppenbara. Nedläggning av bruket är således något som enligt alla rimliga bedömningar inte kommer att aktualiseras under överskådlig tid. En avvecklingsplan är därmed överflödig. Tvärtom får det förutsättas att bruket kommer att utvecklas, bland annat på det sätt som redovisas i den nu aktuella ansökan. Genom att förutsättningarna för en avveckling idag inte är kända är det därför dessutom omöjligt att idag redovisa en avvecklingsplan. Berörda frågor får istället hanteras inom ramen för omprövningsreglerna i 24 kapmiljöbalken och reglerna om efterbehandlingsansvar i 2 kap och 10 kapmiljöbalken.

Naturvårdsverkets yttrande RT flis

Naturvårdsverket skriver i avsnittet "Utveckling av Naturvårdsverkets talan" under rubriken vedråvaran följande avseende förbränning av RT flis:

Braviken noterar att Naturvårdsverket accepterar förbränning av RT flis under förutsättning att god kontroll hålls på bränslet samt ett spärrfilter med dosering av additiv installeras. Braviken åtar sig att installera ett spärrfilter efter elfiltret på P 1 och i erforderlig grad kombinera detta med dosering av additiv för att begränsa dioxinutsläppet. Braviken har tidigare i delta dokument redogjort för sitt förslag till formulering av dioxinvillkor, se Bravikens bemötande av Länsstyrelsens yttrande.

Villkoret kan böja gälla efter det att spärrfiltret är installerat, taget i drift och intrimmat, vilket Braviken åtar sig att göra före utgången av augusti 2004. Tiden är satt med beaktande av erforderlig leveranstid efter miljödomstolens dom och att installationen måste göras sommartid.

De övriga åtaganden Braviken gjort i prövotidsutredningen av förbränning av RT flis är följande:

Braviken avser att undersöka möjligheten att med hjälp av SNCR teknik styra driften i PI så att kväveoxidutsläppen inte ökar från nuvarande nivå samtidigt som COemissionen sänks, innebärande att avfallsförbränningsdirektivets CO~krav kan klaras. Befintligt villkor avseende NOx (8,0 mgIMJ tillfört bränsle) föreslås kvarstå.

Denna fråga har kommenterats tidigare, se bemötandet av "Länsstyrelsens yttrande utsläpp till luft.

Braviken avser att projektera och installera mätutrustning och mätsystem som uppfyller de mätkrav som anges i direktivet i god tid innan tidpunkten då befintliga pannor senast skall uppfylla direktivet, 28 december 2005.

Braviken står fast vid detta åtagande.

Naturskyddsföreningens yttrande tydligare redovisning av specifik miljöbelastning

Det kan således noteras att de specifika utsläppen (per producerad enhet) till vatten successivt minskar, bortsett. från tillfälliga variationer mellan åren. De specifika totalutsläppen till luft förväntas inte komma att ändras påtagligt. Vid installation av P4 ökar dock möjligheterna att minska utsläpp av fossil koldioxid p.g.a. att andelen biobränslen ökar.

Naturskyddsföreningens yttrande ökning av utsläpp

Se bemötande av länsstyrelsens yttrande.

Naturskyddsföreningens yttrande långsiktig plan rör deponin

De handlingar som ingetts i detta ärende avseende deponifrågor vid Braviken måste betraktas uppfylla alla, krav som kan ställas på en långsiktig plan för deponin. Krav på säkerhet för deponeringsverksamheter regleras sedan 2002 07 01 i 15 kap 34 § miljöbalken.

Naturskyddsföreningens yttrande kartor och perspektiv

Kartor finns i den tekniska beskrivningen i ansökningshandlingarna.

Naturskyddsföreningens yttrande vattenreningsslam

Sedan många år används huvuddelen av vattenreningsslammet av ett externt företag som råvara vid tillverkning av jordförbättringsmedel/anläggningsjord. Tillstånd enligt miljöbalken finns för denna verksamhet. Det finns därför ingen anledning att i förevarande sammanhang diskutera lämpligheten av att använda slammet i nämnda tillämpning.

Naturskyddsföreningens yttrande miljösituationen i Bråviken

Braviken ställer sig helt oförstående till vilka undersökningsresultat Naturskyddsföreningen grundar sig på när man påstår att "Bråviken inte tål varken dagens utsläpp, eller

framtida ökade utsläpp från Bravikens Pappersbruk. " Det kan därför finnas skäl att Naturskyddsföreningen i större detalj granskar den grundliga beskrivning av miljösituationen i inre delarna av Bråviken, som gjorts i ansökans miljökonsekvensbeskrivning med bilagor. Här har det bl. a visats att det miljömål som fastställdes av riksdagen år 1991 och som lyder:

"Målet är att skogsindustrins utsläpp minskas till början av 2000 talet till en sådan nivå att miljön inte märkbart påverkas"

klart uppfyllts vad gäller Bravikens Pappersbruk. Utsläppen från Braviken har således ingen märkbar påverkan på det akvatiska ekosystemet i recipienten, vilket belagts bl.a. genom de omfattande undersökningar som utfördes sommaren/hösten 2001, framför allt av fisksamhällets sammansättning, rekrytering och bestånd samt av fortplantningen av indikatorarten abborre.

Även Naturskyddsföreningens svepande uttalande att "Blåstång. djurliv och fiskar är på kraftig tillbakagång i Bråviken, skärgården och Östersjön. " saknar hänvisning till vilka källor som skulle visa att så är fallet.

När det slutligen gäller den påstådda tillbakagången av fiskar i Bråviken, så bör detta uttalande värderas i ljuset av de båda provfisken som utförts i området åren 1975 och 2001. Det är i och för sig riktigt att vissa fiskarter (gers, braxen och björkna samt i viss mån mört), vilka starkt gynnas av och därmed indikerar förekomst av eutrofa förhållanden, har minskat i fångsterna mellan de båda åren. Denna förändring avspeglar dock en tydlig minskning av inre Bråvikens belastning med näringsämnen och organisk substans. Andra arter, som abborre och gös, vilka även är av intresse för fisket, upprätthåller eller ökar sina bestånd i inre Bråviken. Vid provfisket år 2001 konstaterades att det förekommer en god rekrytering av abborre i utsläppsområdet vid Bravikens Pappersbruk och att fiskbestånden överlag i hela Bråviken är klart större än på referenslokalen i Kvädöfjärden. Det förekom inte heller några tecken som tyder på toxisk påverkan på fisksamhället, med koppling till utsläppen från Braviken.

Naturskyddsföreningens, yttrande antagna miljömål

För att kunna utöka produktionen i Braviken krävs ett ökat energiutnyttjande. Bravikens tillverkningsprocess är energieffektiv, varför det inte finns någon stor potential för att ytterligare sänka den specifika energiförbrukningen. Dock kommer den totala specifika elförbrukningen att minska vid utbyggnad av bruket enligt etapp 2, vilket främst beror på att den utökade produktionen kommer att baseras på DIP (returpappersmassa).

Utbyggnaden medför ökade möjligheter att minska utsläpp av fossil koldioxid, vilket i sammanhanget torde vara den del av det totala koldioxidutsläppet som är av intresse.

DOMSKÄL

Prövningens omfattning

Bolaget har åberopat och givit in utredningen i prövotidsfrågan beträffande förbränning av returflis/återvinningsflis i mål M 340-99 även i detta mål. Miljödomstolen anser det därför lämpligt att prövningen av denna fråga görs i ett sammanhang med övrig utredning i detta mål.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att den av bolaget upprättade miljökonsekvensbeskrivningen i målet uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap.miljöbalken. Den skall därför godkännas.

Prövningen enligt 9 kap.miljöbalken

Tillåtlighet och lokalisering

Miljödomstolen konstaterar att bolagets verksamhet bedrivs inom ett industriområde som i sin tur ingår i ett större område benämnt X 2:2 m fl. Området är fastställt i detaljplan som industriområde. Några olägenheter från närboende relaterade till bolagets verksamhet har inte konstaterats. Beträffande vattenrecipienten kan konstateras minskande halter av fosfor och kväve under de senaste decenniet i inre Bråviken samt att Bravikens andel av närsalterna till Bråviken utgör mindre än 2 %. Bolagets utsläpp såväl av närsalter som COD ligger väl inom de BAT- nivåer som anges i IPPC-dokumentet, för fosfor under den lägre BAT- nivån. Vad gäller luftrecipienten visar de av bolaget genomförda spridningsberäkningarna endast marginell påverkan. Samtliga remissinstanser har - med beaktande av vissa villkor - tillstyrkt att tillstånd lämnas. Miljödomstolen finner vidare att bolaget på ett tillfredställande sätt uppfyller kraven i hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Hinder möter inte heller mot 3 kap., 4 kap. eller 16 kap. 4 §miljöbalken. Miljödomstolen finner således att tillstånd till såväl den nuvarande som den utökade verksamheten skall lämnas.

Villkor för verksamheten

a) vatten

För verksamheten gäller idag ett stort antal villkor som har meddelats vid olika tidpunkter. Eftersom detta beslut ersätter tidigare beslut kommer vissa villkor med mindre modifieringar att finnas kvar.

Villkoren nr 1,2,7, 8, och 16 bör föreskrivas i enlighet med domslutet, vilket såväl remissmyndigheterna som bolaget godtagit.

Villkorspunkten 3, utsläpp av suspenderat material har reviderats i samråd med bolaget och naturvårdsverket. Villkorspunkten 4 har fastställts i enlighet med bolagets andrahandsyrkande, vilket vad avser gränsvärdet stämmer överens med länsstyrelsens yrkande. Även beträffande frågan om kväveutsläppen, villkor 5, finns en samsyn mellan bolaget och länsstyrelsen vad avser fastställande av gränsvärde .Vad gäller riktvärden avseende villkorspunkterna 4 och 5 anser miljödomstolen att bolagets förslag skall fastställas.

Villkor 6, beträffande dosering av komplexbildare har reviderats kraftigt och bolaget har angivit att komplexbildare i princip inte borde behöva villkoras. Miljödomstolen anser det av bolaget medgivna, i dosering av komplexbildare, reducerade yrkandet kan fastställas. Miljödomstolen har således fastställt villkoren 3, 4, 5, 6 samt även villkor 10 i enlighet med domslutet.

Vad gäller frågan om lakvatten, villkor 9, har de ytterligare villkor som bör föreskrivas med anledning av lakvattnets kvalitet delegerats till tillsynsmyndigheten.

b) luft

Beträffande utsläpp av dioxiner och furaner, villkor 11, har länsstyrelsen krävt att ett riktvärde anges innan bolaget installerar det i ansökan redovisade spärrfiltret. Detta har även bygglovs- och miljöskyddsnämnden ansett. Miljödomstolen finner det dock vara skäligt att inte fastställa något utsläppsvillkor förrän installationen av spärrfiltret skett.

Vid bestämningen av totalkoncentrationen (TE) av dioxiner och furaner skall koncentrationerna av angivna dioxiner och furaner före summering multipliceras i enlighet med Naturvårdsverkets kommande föreskrifter om avfallsförbränning.

Villkor 12, utsläpp av stoft från oljeeldning, har av bolagets reviderats till 0,5 g/kg olja i enlighet med länsstyrelsens yrkande. Villkor 13, rörande stoftutsläpp, har även det reviderats efter diskussioner under huvudförhandlingen till högst 20 mg/Nm3 från panna P1 efter installation av ovan nämnda spärrfilter. För panna P4 gäller villkoret så snart den tagits i bruk. Länsstyrelsens och bygglovs- och miljöskyddsnämnden yrkande om 15 mg för den gamla pannan och 10 mg för den nya pannan bör enligt miljödomstolens bedömning ej bifallas. Det är trots allt frågan om en samförbränningspanna och inte en ren avfallspanna. De kommande svenska föreskrifterna, anpassade till EU- direktivet, anger utsläppsvärdet 50 mg/Nm3 vid 6 % O2- halt.

Svavelvillkoret, nr 14, har reviderats av bolaget i samband med huvudförhandlingen, delvis i riktning mot länsstyrelsens yttrande.

Beträffande utsläpp av svavel redovisas i transportavsnittet nedan att sjötransporterna ger mångdubbelt större utsläpp av svaveldioxid än vad anläggningen i Braviken orsakar. Frågan om svavelutsläpp bör därför beaktas även i bolagets transportplanering med inriktning mot ett långsiktigt hållbart system.

c) transporter

Miljödomstolen anser att de transporter som sker inom verksamhetsområdet får anses som en del av den miljöfarliga verksamhet som bedrivs där. Att det går att föreskriva om villkor för dessa transporter torde vara klart. Även transporters eventuella påverkan i närområdet av t.ex. buller eller vibrationer har redan i praxis enligt miljöskyddslagen (1969:387) i viss utsträckning gått att reglera inom ramen för ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet, t.ex. vad gäller val av tillfartsväg och begränsningar i tid för användning av sådan. I specialmotiveringen till 1 kap. 1 § miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 8) anges att ett villkor för en miljöfarlig verksamhet som grundar sig på miljöskyddslagens bestämmelser endast kan avse olägenheterna, medan motsvarande villkor enligt balken kan avse vad som helst som gagnar en ekologiskt hållbar utveckling. Genom miljöbalken, 16 kap. 7 §, öppnas möjligheterna att ta hänsyn till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan antas bli behövliga för att verksamheten skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. I förarbetena (a. prop. s. 208) anges dock att vid tillståndsprövningen det måste göras en rimlig avgränsning av följdföretagen, så att endast följdföretag som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten beaktas.

Ett särskilt problem i detta sammanhang är godstransporternas bidrag till regionala och globala miljöeffekter och möjligheterna att påverka dessa effekter. I likhet med länsstyrelsen och Naturvårdsverket anser miljödomstolen att utsläppen från transporterna till och från verksamheten har stor betydelse för miljön. Miljödomstolen vill därvid särskilt uppmärksamma de mycket stora utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från sjötransporterna. Miljödomstolen anser vidare att det är möjligt att i ett beslut om tillstånd enligt miljöbalken i viss utsträckning föreskriva om villkor som även rör sådana frågor. Dessa transporter sker dock utanför och huvudsakligen på avsevärt avstånd från anläggningens gränser, dessutom i olika led och kanske inom annat lands territorium eller beträffande sjötransporter på internationellt vatten. Transportörerna har många gånger ett eget självständigt ansvar, bl.a. enligt miljöbalken och arbetar kanske på uppdrag av annan huvudman. Miljödomstolen anser att bolaget närmare bör planera för ett så miljövänligt och långsiktigt hållbart transportsystem som möjligt.

Grundläggande vid formulering av villkor är vidare att tillståndshavaren måste kunna efterleva villkoret och på något sätt råda över frågan. Det är därför inte möjligt eller rimligt att i detalj föreskriva om villkor som rör transporter utanför industriområdet eller som annan huvudman ansvarar för. Det som bolaget kontrollerar är val av råvaruleverantör och de överväganden som görs om hur råvaran skall forslas till anläggningen. Bolaget kontrollerar vidare sin upphandling av transporter och de val som träffas i samband med denna, sina egna transporter och får även anses kontrollera transporter som i övrigt utförs genom den egna koncernen.

Miljödomstolen anser sammanfattningsvis att villkoren 17 , 18 och 19 därvid bör kunna vara ändamålsenliga.

d) buller

Bolagets förslag till villkor har fastställas i enlighet med domslutet.

e) avfall

Miljödomstolen anser inledningsvis att bolagets redovisning av deponeringsfrågorna kan anses tillgodose kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall.

Miljödomstolen konstaterar att bolagets deponi uppfyller kraven vad gället täthet för deponi för icke-farligt avfall, sk. klass 2 deponi. Läckaget av lakvatten bedöms inte understiga 50 l/m2 och år. Villkoren rörande avfallshanteringen framgår av domslutet.

Prövotidsutredningen beträffande RT-flis

Bolaget har i denna fråga åberopat prövotidsredovisningen (aktbil. 19). Miljödomstolen finner att bolaget genom sitt åtagande att installera spärrfilter efter elfiltret på panna P1 i kombination med dosering av additiv i pannan väl uppfyller de aktuella kraven i avfallsförbränningsdirektivet och således därmed även reducerar utsläppen av HCl, dioxiner, HF och metaller inklusive stoft. Se villkor 11 och 13.

Prövotidsförfarandet kan därmed avslutas i samband med att denna dom vunnit laga kraft.

Utredningsfrågor

Miljödomstolen konstaterar att bolagets förslag beträffande prövotid dels för installation av PM 54, dels avseende kväveoxidutsläpp mm från P1 har tillstyrkts av samtliga remissmyndigeter. Miljödomstolen anser det vara lämpligt med ett prövotidsförfarande, som beträffande vattenvårdsfrågor utökas med suspenderade ämnen och beträffande luftvårdsfrågor utökas med kolmonoxidutsläpp.

Provisoriska föreskrifter

Provisoriska föreskrifter har fastställts i enlighet med domslutet.

Övrigt

Miljödomstolen finner ingen anledning att nu fastställa vilka åtgärder som skall vidtas när verksamheten definitivt upphör. Naturvårdsverkets yrkande härom lämnas därför utan bifall.

Delegerade frågor

Miljödomstolen finner att frågan rörande eventuella villkor utöver villkor 9, beträffande lakvatten kan överlåtas till länsstyrelsen. Övriga delegerade frågor framgår av domslutet.

Verkställighet

Verkställighet har sökts för den utökade pappersproduktionen avseende 9 kap.miljöbalken där bolaget eventuellt redan i år kan producera mer än nuvarande dom medger. Verkställighet bör sålunda medges.

Prövning enligt 11 kap.miljöbalken

Rådighet

Bolaget har erforderlig rådighet.

Tillåtlighet och lokalisering

Remissmyndigheterna har inte haft någon erinran mot den ansökta verksamheten. Enligt miljödomstolens bedömning möter ej hinder mot den ansökta vattenverksamheten med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap., 3 och 4 kap. samt 16 kap. 4 §miljöbalken. Miljödomstolen finner därför att tillstånd skall lämnas.

Villkor

Bolaget har medgivit de villkor som Fiskeriverket och bygglovs- och miljöskyddsnämn-den har framställt angående grumlande arbeten i vatten. Miljödomstolen finner i övrigt inte skäl att föreskriva andra villkor angående vattenverksamheten än vad som framgår av domslutet.

Övrigt

Miljödomstolen har ingen erinran mot den föreslagna arbetstiden eller tiden för anmälan av anspråk med anledning av oförutsedd skada.

Miljödomstolen finner inte skäl till ändring av den med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken den 9 januari 2002 fastställda avgiften för målets prövning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, senast den 9 januari 2003.

Marianne Nilsson Magnus Björkhem Roger Carlsson Ödmark

I avgörandet har deltagit rådmannen Marianne Nilsson, ordförande, miljöråden Magnus Björkhem och Roger Carlsson-Ödmark samt sakkunniga ledamöterna Carl Ivar Höijer och Sten-Inge Arnesson.

______________________________

Tabell 3

År Stoft Stoft Stoft Stoft NOx NOx NOx SO2 SO2 SO2

P1 P2 P4 tot. P1+P2 P4 tot. tot. tot. fos-

mg/m3 n g/kg mg/m3 n t/år mg/MJ mg/MJ t/år mg/MJ t/år silt

olja t/år

1997 71 <0, 1 - 22 70 - 155 40 89 36

1998 24 0,5/0,9 - 11 68 - 154 34 77 27

1999 28 <0, 1 - 13 72 - 166 46 106 37

2000 29 <0, 1 - 12 75 - 133 49 87 15

Ru.t 30 <0, 1 - 15 75 - 130 46 80 25

Etapp 1 30 <0, 1 - 15 75 - 135 44 80 25

utan P4

Etapp 1 30 <0, 1 15 15 75 75 170 38 85 10

med P4

Etapp 2 30 <0, 1 15 25 75 75 280 43 160 30

Nuvarande 150*1 1,02*2 - 80*3 - - - 50*4

villkor

*1 Gränsvärde och medeltal för månad. Som riktvärde gäller dessutom högst 100mg/Nm3.

Som provisorisk föreskrift gäller att stoftutsläppet från fastbränslepannan vid förbränning av retur/återvinningsflis som riktvärde ej får överstiga 50 mg/m3, omräknat till 13% CO2

(miljödomstolsbeslut 1999-10-14)

*2 Riktvärde

*3 Gränsvärde och medeltal för år

*4 Gränsvärde och medeltal för en rullande treårsperiod.