MÖD 2006:10

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, avd. 9, miljödomstolen, dom den 8 oktober 2004 i mål nr M 331-02, se bilaga A

KLAGANDE

1. Avestaforsen Aktiebolag, 556244-3969

2. Fortum Kraft Aktiebolag, 556007-3768

Ombud för båda

Advokaten ME

MOTPART

Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm

SAKEN

Bygdeavgift och fiskeavgifter

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

Avestaforsen Aktiebolag och Fortum Kraft Aktiebolag skall solidariskt betala tvåtusen (2000) kronor till Kammarkollegiet i ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. På beloppet skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Avestaforsen Aktiebolag och Fortum Kraft Aktiebolag (bolagen) har yrkat beträffande bygdeavgift enligt 6 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) att denna beräknas enbart på effektökningen i det ombyggda kraftverket, dvs. 900 avgiftsenheter, beträffande årlig fiskeavgift enligt 6 kap. 5 § LSV att någon sådan avgift inte bestäms och beträffande fiskeavgift enligt 6 kap. 6 § LSV i första hand att någon sådan avgift inte bestäms och i andra hand att den beräknas på effektökningen, dvs. 900 avgiftsenheter, och hänförs till klass 1.

Kammarkollegiet har bestritt ändring samt yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 2 000 kronor.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma omständigheter som vid miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden.

Bolagen

Bygdeavgift

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket LSV skall, om vattenverksamheten avser utvidgning av annan vattenverksamhet för vilken tillstånd har lämnats enligt miljöbalken, en gemensam avgift fastställas för en enda verksamhet. Bestämmelsen gäller enbart utvidgning av vattenverksamheter, vartill tillstånd har lämnats enligt miljöbalken. Av 9 § lagen om införande av LSV framgår att avgifter bestämda med stöd av äldre lagstiftning skall utgå även i fortsättningen. För utvidgningar av kraftverk som tillståndsprövats enligt äldre lagstiftning skall således avgiften beräknas endast på det vattenföretag utvidgningen utgör. För Månsbo kraftverk har tidigare inte bestämts någon avgift enligt äldre lagstiftning.

Ombyggnaden av Månsbo kraftverk innebär att det nuvarande kraftverket rivs ut och ett nytt kraftverk uppförs. Miljödomstolen har som skäl för att bestämma antalet avgiftsenheter utifrån kraftverkets totala effekt, och inte enbart den tillkommande effekten, angett att det är fråga om uppförande av ett nytt kraftverk.

Bolagen anser att det vid bestämmandet av avgift saknas anledning att fästa avseende vid hur effektökningen uppnås. Man kan i och för sig tänka sig att den uppnås genom att vattenvägarna utvidgas och en eller flera nya turbiner installeras. Det torde enligt miljödomstolens resonemang då inte vara fråga om ett nytt kraftverk, varför avgiften skulle beräknas enbart på den tillkommande effekten. I förevarande fall har emellertid bolagen på grund av kraftverkets ålder och skick valt att uppföra ett helt nytt kraftverk. Det nya kraftverket kommer emellertid att ligga på samma plats som det nuvarande och några förändringar i vattenhushållningen kommer inte att ske.

Bolagen åberopar till stöd för sin talan Högsta domstolens avgörande NJA 1994 s. 649. Det var där fråga om att bygga till Hissmofors kraftverk i Indalsälven genom att anlägga en ny kraftstation i stället för en äldre uttjänt kraftstation, vilken skulle tas ur drift. Frågan i det fallet avsåg visserligen inte i första hand om avgift skulle utgå för den totala effekten eller den tillkommande effekten. Att avgiften skulle beräknas på den tillkommande effekten var överhuvudtaget inte tvistigt, utan målet gällde närmast hur avgiften för den tillkommande effekten skulle beräknas.

Förhållandena var likartade i ett mål om ombyggnad av Höljebro kraftverk i Ljusnan (Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom 1987-07-10 DVA i mål VA 19/98). Även i det fallet revs det gamla kraftverket ut och ersattes med ett nytt. Det synes ha rått samstämmighet om att avgifter skulle beräknas enbart på effektökningen.

Fiskeavgift enligt 6 kap. 5 § LSV (särskild fiskeavgift)

För närvarande utgår en särskild avgift enligt 6 kap. 5 § LSV. Avgiften avser inverkan på allmänt fiskeintresse på grund av Avesta Storfors och Månsbo kraftverk. Avgiften inbegriper även påverkan från de uppströms belägna Långhags och Skedvi kraftverk.

Avgiften torde ha bestämts med utgångspunkt från vad som vid tiden för dess bestämmande ansågs utgöra en rimlig kompensation för de skador kraftverken orsakar. Enligt Fiskeriverket, vars uppfattning miljödomstolen enligt domen delar, är emellertid avgiften ”uppenbart otidsenlig” och den ”underskattar den negativa påverkan på älvstationära fiskbestånd”.

Bolagen anser att man vid bedömningen av om en fiskeavgift skall bestämmas skall utgå från de förhållanden som rådde innan den med ansökningen avsedda verksamheten kom till. Det är också den förändringen – inte ursprungliga naturliga förhållanden – som ligger till grund för bedömningen av tillåtligheten av verksamheten och den skadereglering som kan bli aktuell. Det är vidare så att avgiftsskyldigheten enligt 6 kap. 5 § LSV är ett substitut för skadeförebyggande åtgärder enligt 11 kap. 8 § miljöbalken. Sådana åtgärder torde inte kunna krävas för annat än för de verkningar som den sökta vattenverksamheten medför.

Miljödomstolen synes i vart fall beträffande inplacering av bygdeavgiften i avgiftsklass dela denna uppfattning, se den överklagade domen s. 12. Länsstyrelsen föreslog att avgiften skulle placeras i klass 2, medan Kammarkollegiet, som utgick från förhållandena innan nuvarande Månsbo kraftverk byggdes, ansåg att avgiften borde placeras i klass 3. Domstolen uttalade för sin del, att utgångspunkten bör vara ”de förändringar som en ansökan bedöms medföra i förhållande till befintlig anläggning eller verksamhet”. Bolagen anser att det hade varit logiskt om miljödomstolen hade gjort samma bedömning när det gäller ifrågavarande fiskeavgift. Miljödomstolen torde då ha kommit fram till att skadorna av det nya kraftverket inte tillnärmelsevis motiverar en avgift om 50 000 kronor per år.

Bolagen har för sin del i miljödomstolen gjort gällande att det inte kommer att uppstå några bestående skador som kan motivera en årlig avgift. Bolagen vidhåller denna uppfattning.

Fiskeavgift enligt 6 kap. 6 § LSV (allmän fiskeavgift)

Bolagen anser att någon allmän fiskeavgift inte skall bestämmas. De hänför sig därvid i första hand till det avtal, för vilket nedan kommer att redogöras, i andra hand till att det ombyggda kraftverket varken kommer att skada fisket på sådant sätt att det motiverar en avgift eller medföra en inte obetydlig ändring i de naturliga vattenståndsförhållandena.

Kammarkollegiet och berörda kraftverksägare slöt 1993-12-23 ett avtal om fiskefrågor för Dalälven. Avtalet biträddes av bl.a Fiskeriverket. Enligt § 1 reglerade parterna slutligt alla frågor angående villkor och föreskrifter för laxkompensation och skador på allmänt fiske i Dalälven, bl. a på sträckan nedströms Siljan till och med inverkansområdet för Avesta Lillfors kraftverk. Sistnämnda är beläget strax nedströms Månsbo kraftverk. Enligt § 5 åtog sig kraftverksägarna att för all framtid som kompensation för all skada i § 1 angivet hänseende orsakade av kraftverken årligen utsätta en viss mängd smolt. I § 8 kommer parterna överens om framtida avgifter enligt 2 kap. 10 § äldre vattenlagen (1918:523) i enlighet med en i bilaga 4 till avtalet fogad uppställning. (Avgiften för Avesta Storfors och Månsbo reglerades då genom en dom 1978-04-13). I § 11 förbinder sig slutligen Kammarkollegiet att så länge avtalet består inte begära omprövning av de överenskomna avgifterna. I avtalet har Avesta Storfors kraftverk och Månsbo kraftverk betraktats som en enhet, varvid skyldigheterna för båda kraftverken har påförts det förstnämnda.

Avtalet fastställdes genom en dom 1997-02-18 av Stockholms tingsrätt, vattendomstolen, DVA 8 i mål VA 49/96.

Enligt miljödomstolen utgör nämnda dom inte hinder för att i den nu överklagade domen bestämma en ny avgift för det ombyggda kraftverket. Bolagen har en annan uppfattning. Enligt bolagens beräkningar, som inte motsagts, motsvarar effektökningen 900 avgiftsenheter. Antalet avgiftsenheter som faller på det befintliga kraftverket är alltså 1 500. Med miljödomstolens sätt att räkna kommer bolagen att få betala avgift för dessa 1 500 enheter två gånger, nämligen dels genom tidigare dom, som fortfarande gäller, dels genom den nya domen. Enligt § 1 i det nyss nämnda avtalet gäller ju detta som tidigare nämnts alla frågor rörande fiskeutsättningar och skador på allmänt fiske.

När det gäller effektökningen bestrider bolagen, att den kommer att medföra några bestående skador som kan motivera en fiskeavgift enligt 6 kap. 6 § LSV. Bolagen åberopar därvid det utlåtande rörande fiskefrågor som bilagts miljökonsekvensbeskrivningen. Bl.a. finns ingen anledning att tro att det uppströms kraftverket finns vandringsfisk. Nedströms Avesta Lillfors kraftverk kommer inte att uppstå bestående skador som motiverar en fiskeavgift. De skador som kan uppstå under arbetstiden ersätts genom ett engångsbelopp om 50 000 kronor. Under inga förhållanden blir skadorna större än att verksamheten skall hänföras till klass 1.

Kammarkollegiet

Bygdeavgift

Kammarkollegiet delar miljödomstolens bedömning att det är fråga om uppförande av ett nytt kraftverk och att avgifter skall beräknas på hela den installerade effekten om 24 MW i Månsbo kraftverk dvs. 2 400 avgiftsenheter. Till stöd för sitt överklagande åberopar sökanden två angivna rättsfall. Förhållandena i dessa kraftverksmål är dock inte likartade med den nu aktuella utbyggnaden som efter aktuella tillstånd till utrivning består av helt nya anläggningsdelar, för vissa på ny plats.

Särskild fiskeavgift

Särskild avgift för temporär grumlingspåverkan har medgivits av bolagen med 50 000 kronor. Till grund för yrkad avgift för bestående skada på allmänt fiskeintresse har Kammarkollegiet liksom Fiskeriverket lagt ett nytt Månsbo kraftverks påverkan på älvstationärt fiskbestånd. Kammarkollegiet vill här erinra om att påverkan på havsvandrande fiskbestånd inte ligger till grund för kollegiets yrkande eller det i domen föreskrivna villkoret om en årlig avgift om 50 000 kronor.

Allmän fiskeavgift

Beträffande Månsbo kraftverk utgår årlig allmän fiskeavgift enligt domen 1978-04-13. Denna avgift utgår årligen så länge byggnaden bibehålles. Kammarkollegiet vill här uppmärksamma bolagen på att denna avgift upphör efter det att tillstånd till utrivning erhållits av domstol.

Kammarkollegiet delar domstolens uppfattning att vattendomstolens dom 1997-02-18 inte utgör något hinder för att bestämma ny avgift för det nya Månsbo kraftverk. Vid bedömningen av avgiftsklass har kollegiet tagit hänsyn till avtalet 1993-12-23 om utsättning av lax- och öringsungar.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket

Bolagens synpunkter i sin överklagandeskrift ger inte Fiskeriverket anledning att ändra bedömning vad avser det nya kraftverkets inverkan på fiske och fiskbestånd, samt förslag till fiskeavgifter. Tidigare avgivna yttranden åberopas. Fiskeriverket konstaterar att det kraftverk som avses uppföras är att betrakta som ett nytt kraftverk och delar miljödomstolens, Kammarkollegiets och länsstyrelsens uppfattning att nya avgifter skall utgå och att dessa, vad avser bygdeavgift och allmän fiskeavgift, skall beräknas på hela den installerade effekten.

Särskild fiskeavgift

Några skadekompenserande åtgärder till skydd för det stationära fisket i berört vattenområde enligt 11 kap. 8 § miljöbalken, såsom fiskvägar för att tillskapa vandringsmöjligheter för fisk, eller tillsläppande av minimivattenföring förbi Månsbo kraftverk, genomförs för närvarande inte. I stället utgår en årlig särskild fiskeavgift enligt 6 kap. 5 § LSV om för närvarande 16 756 kronor enligt dom 1954-02-24. Avgiften omfattar påverkan från Avesta Storfors, Månsbo, Långhags och Skedvi kraftverk. Särskild fiskeavgift enbart för Månsbo kraftverk saknas. Fiskeriverket har mot bakgrund av den inverkan som det nya kraftverket kommer att få på fiskbestånden i berörda delar av Dalälven, inte funnit det motiverat att föreslå åtgärder enligt 11 kap. 8 § miljöbalken. Fiskeriverket har bedömt att nyttan av sådana åtgärder i detta fall inte skäligen kan anses motsvara den kostnad som uppkommer. I stället har Fiskeriverket funnit det rimligt att föreslå en årlig avgift för det nya kraftverket om 50 000 kronor enligt 6 kap. 5 § LSV.

Den föreslagna avgiften bör förenas med en föreskrift om att avgiften skall användas till fiskebefrämjande åtgärder i mellersta delen av Dalälvens vattensystem. Sådana åtgärder kan exempelvis innefatta kompensationsutsättningar av stationära fiskarter, förbättringar av fiskbiotoper, flottledsåterställningar, optimering av sidovattendrag, borttagande av vandringshinder, byggande av vandringsvägar för fisk och tillskapande av lek- och uppväxtbottnar.

Allmän fiskeavgift

Bolagen har i sin överklagandeskrift hänvisat till det avtal om fiskefrågor för Dalälven som slutits mellan berörda kraftverksägare och Kammarkollegiet 1993-12-23. Fiskeriverket konstaterar att detta avtal endast omfattar frågor som rör allmänt lax- och havsöringsfiske och inte skall sammanblandas med de särskilda fiskeavgifter motsvarande dagens avgifter enligt 6 kap. 5 § LSV, som avser åtgärder för annat ändamål och syfte än lax och havsöring. Det slutna avtalet innebär en kompensation för skada på allmänt fiske, vad avser havsvandrande fisk (lax och havsöring) i Dalälven, genom att ålägganden av äldre årliga avgifter för bevarandet av dalälvsbeståndet av lax byttes mot utsättningsskyldigheter av utvandringsfärdiga lax- och havsöringsungar. Detta till följd av att de i avtalet ingående kraftverksföretagen överdämt och/eller torrlagt lek- och uppväxtområden för lax och havsöring samt omöjliggjort fiskvandring till dessa områden. Den överenskomna utsättningsskyldigheten utförs årligen nedströms det nederst belägna kraftverket i Dalälven, Älvkarleby kraftverk. Någon skyldighet att hålla laxtrappor på berörd del av Dalälven finns inte längre varför dalälvsbeståndet av lax och havsöring upprätthålls genom odling och utsättning av vandringsfärdiga ungar. Fiske efter lax och havsöring från dessa utsättningar kan således numera endast ske i havsområdet samt i Dalälven upp till Älvkarleby kraftverk. Följaktligen innebär utsättningsskyldigheten till följd av avtalet inte någon som helst kompensation för skada på de stationära fiskbestånden till följd av de i avtalet ingående kraftverksanläggningarna. Sådan skada skall i första hand kompenseras via åtgärder enligt 11 kap. 8 § miljöbalken, eller om detta inte är motiverat, genom en särskild fiskeavgift enligt 6 kap. 5 § LSV. Vidare innebär avtalet att avgifter enligt nuvarande 6 kap. 6 § LSV fortsatt skall erläggas enligt en sammanställning i bilaga 4 till ovan nämnda avtal. Vad avser sådan avgift för nuvarande Månsbo kraftverk har avgiften reglerats tillsammans med Avesta Storfors kraftverk genom domen 1978-04-13. I denna dom har den allmänna fiskeavgiften framräknats med hänsyn till de förhållanden som rådde vid kraftverken då. Fiskeriverket, liksom miljödomstolen, Kammarkollegiet och länsstyrelsen, anser att de nya förhållandena med ett nytt kraftverk innebär att en ny avgift för det nya kraftverket enligt 6 kap. 6 § LSV skall utgå och baseras på hela den installerade effekten vid det nya kraftverket.

Vad sökandena anför om betalning av avgiften två gånger, dels genom den gamla domen, dels genom den nya domen, är enligt Fiskeriverkets uppfattning inte korrekt. Av 6 kap.10 § LSV framgår att årlig fiskeavgift enligt 6 § skall tas ut till och med det år då verksamheten läggs ned. Detta innebär att avgiften för nuvarande Månsbo kraftverk upphör att gälla då detta kraftverk tas ur drift och ersätts med en ny avgift beräknad för det nya kraftverket.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen har i tidigare yttrande i målet hävdat att bygdeavgiften skall beräknas på hela den installerade effekten då det tidigare inte utgått någon ersättning. Beträffande fiskeavgifterna har länsstyrelsen anslutit sig till vad Fiskeriverket anfört. Länsstyrelsen avstyrker därför att de omtvistade avgifterna skall beräknas enbart på anläggningens effektökning.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bygdeavgift

Såsom bolagen konstaterat i sin överklagandeskrift har man på grund av det befintliga kraftverkets ålder och skick valt att uppföra ett helt nytt kraftverk. Enligt Miljööverdomstolen kan det då inte – såsom bolagen hävdat – vara fråga om en ombyggnad av ett kraftverk eller utvidgning av en vattenverksamhet. Någon annan laglig grund att beräkna bygdeavgiften på än hela den i det nya kraftverket installerade effekten, 24 MW, föreligger inte. Överklagandet i denna del kan således inte bifallas.

Fiskeavgifter

Särskild fiskeavgift

Bolagen har såväl vid miljödomstolen som i Miljööverdomstolen gjort gällande att de nya anläggningarna inte kommer att medföra några bestående skador som kan motivera en årlig fiskeavgift. Miljööverdomstolen finner vid en jämförelse med de förhållanden som rådde innan de nya anläggningarna uppfördes att de stationära fiskbestånden påverkas negativt främst genom att drivvattenföringen ökas väsentligt. Fiskeriverket har bedömt att det i stället för åtgärder enligt 11 kap. 8 § miljöbalken behövs 50 000 kronor årligen för att främja fisket i den berörda delen av Dalälven. Bolagen har inte framlagt någon utredning som visar att behovet skulle vara mindre. Fiskeriverkets bedömning får därför godtas och den särskilda fiskeavgiften skall bestämmas att utgå såsom miljödomstolen funnit med det föreslagna beloppet årligen.

Allmän fiskeavgift

Miljööverdomstolen finner i likhet med miljödomstolen att domen 1997-02-18 inte utgör något hinder att bestämma ny allmän fiskeavgift för det nya kraftverket. Som påtalats av Kammarkollegiet och Fiskeriverket bortfaller fiskeavgiften för det gamla verket när detta har utrivits. När det gäller att beräkna den nya allmänna fiskeavgiften gör Miljööverdomstolen samma bedömning som miljödomstolen gjort.

Nu redovisade överväganden rörande fiskeavgifter innebär att bolagens överklagande i den delen skall avslås.

Rättegångskostnader

Vid denna utgång av målet skall Kammarkollegiet tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 8 mars 2006.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Per-Anders Broqvist, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Lars Dirke och f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent. Enhälligt.

______________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLENS, DOM

Sökande

1. Fortum Kraft Aktiebolag, 556007-3768

2. Avestaforsen Aktiebolag, 556244-3969

Ombud: advokat M E

Saken

Rivning av Månsbo kraftverk och uppförande av ett nytt kraftverk, rivning av befintlig och uppförande av ny dammbyggnad samt förlängning av intagspelarnosar vid Avesta Storfors kraftverk mm. AVD I AO53:III x 6670250 y 1520500

DOMSLUT

Vad som förordnas i denna dom gäller för sökandena solidariskt.

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar sökandena tillstånd enligt miljöbalken inom fastigheterna Avesta Avesta 2:2 och Avesta Månsbo 1:16, Avesta kommun att

- Riva befintligt Månsbo kraftverk som har en installerad generatoreffekt om 15 MW.

- På platsen för Månsbo kraftverk uppföra ett nytt kraftverk med ett aggregat och en installerad generatoreffekt om 24 MW.

- Genom det nya Månsbo kraftverk få avleda den vattenmängd som turbinen förmår sluka, nominellt 300 kbm/s

- Riva den för Månsbo kraftverk och Avesta Storfors kraftverk gemensamma dammen

- Uppföra en för de båda kraftverken gemensam ny damm i nytt läge nedströms den befintliga dammen mellan det nya Månsbo kraftverk och det befintliga Avesta Storfors kraftverk.

-Förlänga befintliga intagspelare vid Avesta Storfors kraftverk för att utgöra stöd för en ny brobana förbi kraftverket,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med ändrad ansökan aktbilagorna 41-45, ritningar 01-012 till och med 01-017, vad sökandena uppgivit och övriga i målet ingivna handlingar och ritningar.

Villkor

Följande villkor skall gälla för verksamheten

1. Grumlande arbeten skall utföras så att skador på fisk begränsas. Större grumlande arbeten skall undvikas under månaderna maj och juni. Arbeten som medför risk för grumling skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Näs Fiskodling i Avesta AB skall i god tid i förväg underrättas om större grumlande arbeten.

2. Buller från byggarbetsplatsen får inte överskrida följande riktvärden angivna som ekvivalent ljudnivå mätt i öppet fönster.

Tabell. Riktvärden för externt byggbuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dB(A) mätt i öppet fönster

Lokal Dag 07.00-18.00 Kväll 18.00-22.00 Natt

utom lördag, samt lördag, 22.00-07.00

söndag och helg- söndag och helg-

dag dag 07.00-18.00

Industri 75 70 70

Kontor och

liknande arbets-

lokaler 70 65 -

Bostäder,

skolor, vård-

lokaler, fritids-

bebyggelse och

dylikt 60 50 45

Om byggverksamheten pågår sammanlagt mindre än en månad tillåts dag- och kvällstid en höjning med 10 dB(A). Vid högst sex månader tillåts dag- och kvällstid en höjning med 5 dB(A).

Momentana ljud får nattetid inte överstiga riktvärdena med mer än 10 dB(A).

Tabellerade riktvärden avser ekvivalent ljudnivå under dag, kväll respektive natt.

3. Länshållningsvatten från arbetsplatser skall genomgå rening omfattande sedimentering och vid behov ytterligare erforderlig behandling innan det släpps ut i älven.

4. Sökandena skall till tillsynsmyndigheten inom tid som denna bestämmer lämna förslag till program för kontroll av bl a

- grumling

- sättningar och grundvattenförändringar i slänten upp mot fastigheterna på Måns Hammarsmeds väg

-sprickbildningar i hus och anläggningar

-vibrationer och buller vid närbelägna bostäder och kontor

- användning och efterbehandling av det förorenade området

Delegation

Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § miljöbalken till tillsynsmyndigheten att meddela villkor om hantering av massor och behandling av länshållningsvatten.

Strömfallsfastighet

Avesta Månsbo 1:16 skall vara strömfallsfastighet för Månsbo kraftverk. Avesta Avesta 2:2 skall även i fortsättningen vara strömfallsfastighet för Avesta Storfors kraftverk.

Arbetstid

De arbeten som medgetts i denna dom skall vara utförda före den 31 december 2010. Tillståndet förfaller om bestämmelserna om arbetstid inte iakttas.

Oförutsedda skador

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador som miljödomstolen inte har förutsett får den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 24 kap 13 § miljöbalken. Sådant anspråk skall för att få tas upp till prövning framställas till miljödomstolen inom tio (10 ) år från utgången av den arbetstid som enligt ovan bestämts.

Höjdsystem

Höjdsystem är Rh 00. Fix på höger leddamms hörn har nivån + 84,06 m. Den skall ersättas med ny huvudfix.

Bygdeavgift

Sökandena förpliktas enligt 6 kap 1 § lagen (1998:812) om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet att erlägga bygdeavgift från och med kalenderåret närmast efter det år då tillståndet till vattenverksamhet togs i anspråk efter 2 400 avgiftsenheter i avgiftsklass 2. Bygdeavgiften skall betalas till länsstyrelsen i Dalarnas län.

Fiskeavgift

Sökandena förpliktas enligt 6 kap 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet att utge särskild fiskeavgift som årlig avgift med femtiotusen (50 000) kr att användas till fiskefrämjande åtgärder i berörd del av älven. Avgiften skall utgå från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten påbörjas och skall före varje kalenderårs utgång betalas till Fiskeriverket.

Sökanden förpliktas enligt 6 kap 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet att som särskild fiskeavgift utge en engångsavgift om femtiotusen (50.000) kr att betalas innan utgången av det kalenderår då arbeten påbörjas till Fiskeriverket.

Sökandena förpliktas enligt 6 kap 6 § lagen (1998:812) med särskild vattenverksamhet att från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten påbörjas erlägga allmän fiskeavgift efter 2 400 avgiftsenheter i klass 2. Avgiften skall före varje kalenderårs utgång betalas till Fiskeriverket.

Ej ersättningsberättigad del enligt 31 kap 22 § miljöbalken

Den enligt 31 kap 22 § miljöbalken nämnda delen av förlust eller inskränkning som sökandena är skyldiga att tåla utan ersättning bestäms till en tjugondel av produktionsvärdet av den vid kraftverket uttagbara vattenkraften efter avdrag för den del av produktionsvärdet som är att hänföra till vattenregleringar.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen med kompletteringar godkänns.

Rättegångskostnader

Sökandena skall ersätta Kammarkollegiets rättegångskostnader med åttatusen (8 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dag för dom tills betalning sker.

Avesta Norra Fiskevårdsområdesförenings, Bäsingens Fiskevårdsområdesförenings, L F:s och P-O M:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader ogillas.

Verkställighet

I denna dom meddelat tillstånd får, på de villkor som anges i 22 kap 28 § första stycket miljöbalken, tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Avgift

Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften enligt förordningen (1989:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken slutligt till fyrahundratusen (400 000) kr.

Vattenhushållningsbestämmelser

Vattenhushållningsbestämmelserna för Avesta Storfors kraftverk och nya Månsbo kraftverk skall vara oförändrade.

Övrigt

Miljödomstolen avvisar Industristad AB:s yrkanden om åtgärder på grund av befintlig skada.

Miljödomstolen ogillar Avesta Norra Fiskevårdsområdesförenings, Bäsingens Fiskevårdsområdesförenings, L F:s och P-O M:s ersättningsyrkanden avseende fiske.

__________________________________

BAKGRUND

Orientering

Månsbo kraftverk och Avesta Storfors kraftverk är belägna i Dalälven i höjd med Avesta. De uppfördes i början av 1930-talet och ligger i jämnhöjd på var sin sida av älven, Månsbo på älvens vänstra strand och Avesta Storfors på den högra. Mellan de båda kraftverken finns en dammbyggnad.

Uppströms kraftverken har tidigare funnits två forsar, Asköforsen och Grådöforsen på ett avstånd av 5 km respektive 14 km. Ovanför Grådöforsen ligger sjön Hovran. Uppströms denna på ett avstånd av 47 km från kraftverken finns vid Fäggeby en över älven anlagd bro. 49 km uppströms kraftverken ligger Skedvi kraftverk. Ungefär 10 km ovanför Skedvi kraftverk ligger Långhags kraftverk. Strax nedströms kraftverken i Avesta ligger Avesta Lillfors kraftverk.

Tidigare avgöranden

Genom dom den 21 januari 1924 lämnade Folkare häradsrätt Avesta Jernverks AB och Stockholms Superfosfatfabriks AB tillstånd att i Avesta Storfors utföra en damm jämte de kraftverk som nu benämns Månsbo kraftverk och Avesta Storfors kraftverk. Tillståndet meddelades med stöd av Kungl. Maj:ts resolution den 24 september 1914 angående rätt att överbygga kungsådra i Avesta Storfors. Genom domen lämnades sökandena även tillstånd till viss uppdämning ovanför kraftverken i enlighet med bestämmelser i domen.

Genom en dom den 24 februari 1954 i mål AD 55/1946 lämnade dåvarande Österbygdens vattendomstol ägarna till Månsbo och Avesta Storfors kraftverk tillstånd att dels höja dämningen samt reglera vattenföringen vid kraftverken genom dygns-, vecko- och helgreglering, dels vidta vissa åtgärder på kraftverksdammen, dels utföra rensningar i Askö- och Grådöforsarna.

Strömfallsfastighet mm

Strömfallsfastigheter är - enligt föreskrifter i ovannämnda domar 1924 och 1954 - för Avesta Storfors kraftverk stadsägan nr 313, numera Avesta Avesta 2:2 med lagfaren ägare Avestaforsen AB och för Månsbo kraftverk hemmanet Månsbo nr 1, numera Avesta Månsbo 1:16 med lagfaren ägare Fortum Kraft AB.

YRKANDEN

Sökandena har, såsom talan slutligen bestämts, ansökt om tillstånd enligt miljöbalken att

- Riva befintligt Månsbo kraftverk som har en installerad generatoreffekt om 15 MW.

- På platsen för Månsbo kraftverk uppföra ett nytt kraftverk med ett aggregat och en installerad generatoreffekt om 24 MW.

- Genom det nya Månsbo kraftverk få avleda den vattenmängd som turbinen förmår sluka, nominellt 300 kbm/s (jämfört med nuvarande 175 kbm/s).

- Riva den för Månsbo Kraftverk och Avesta Storfors kraftverk gemensamma dammen

- Uppföra en för de båda kraftverken gemensam ny damm i nytt läge nedströms den befintliga dammen mellan det nya Månsbo kraftverk och det befintliga Avesta Storfors kraftverk.

- Förlänga befintliga intagspelare vid Avesta Storfors kraftverk för att utgöra stöd för en ny brobana förbi kraftverket.

- Få ta i anspråk tillståndet utan hinder av att det inte vunnit laga kraft, ett s k verkställighetsförordnande.

Ansökan och åtaganden görs av båda sökandena solidariskt.

Sökandena har hemställt att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Sökandena har vidare föreslagit vissa villkor mm för verksamheten avseende bl a grumlande arbeten, riktvärden för byggbuller, rening av länshållningsvatten och kontrollprogram samt att miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att meddela villkor om hantering av massor och behandling av länshållningsvatten.

REGERINGSBESLUT

Miljödomstolen överlämnade med eget yttrande den 4 november 2003 frågan om tillåtligheten av nu ansökt verksamhet till regeringens avgörande, domsbilaga 1. Regeringen har i beslut den 23 juni 2004, domsbilaga 2, tillåtit de planerade ombyggnationerna av Månsbo och Avesta Storforsens vattenkraftverk i enlighet med Fortum Kraft Aktiebolag och Avestaforsen Aktiebolags ansökan om tillstånd enligt miljöbalken samt överlämnat ärendet till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, för fortsatt prövning.

ANSÖKAN MM

Sökandena har sammanfattningsvis anfört. Bakgrunden till tillståndsansökan är att Månsbo kraftverk är i dåligt skick, tekniskt föråldrat och i behov av ombyggnad. Vidare uppfyller inte den för Avesta Storfors och Månsbo kraftverk gemensamma dammen aktuella säkerhetskrav bl a beträffande krav på avbördningsförmåga. Dammen är också i dåligt skick. Den kan inte byggas om så att den uppfyller aktuella säkerhetskrav. Ansökan, yttranden mm samt miljödomstolens överväganden i tillåtlighetsfrågan framgår av domsbilaga 1.

Sammanfattande teknisk beskrivning

Vattenhushållningen förändras ej enligt ansökan. Vattenverksamheten utförs i huvudsaklig överensstämmelse med ändrad ansökan i aktbilagorna 41- 45, ritningar 01-012 tom 01-017, och innefattar sammanfattningsvis följande åtgärder.

Befintliga Månsbo kraftverk på vänster strand rivs liksom befintlig dammbyggnad. Massor tas om hand i samråd med länsstyrelsen. Ny damm byggs i skydd av den befintliga dammen. Den placeras rakt över älven och anknyts med sitt nedre högra hörn till övre hörn av befintligt Avesta Storfors kraftverk på höger strand och till nya Månsbo kraftverk på vänster strand. Framför intaget sprängs en solfjäderformig kanal. Intaget får två 10 m breda öppningar, som delas av en mellanpelare och förses med grindar. Ovan segmentlucka, som täcker hela intagets bredd, anordnas körbana på nivån + 84,60 m. Intagströskeln får nivån + 69,50 m och sugrörets lägsta vattengång får nivån + 52,30 m. Sugröret görs avstängbart och avloppskanalen vrids ut mot älven samtidigt som befintligt skydd för vänster strand blir kvar. Det kommer inte att utföras någon schaktning i vänster strand.

I Månsbos kraftverksbyggnad blir maskinsalens golvnivå +83,00 m. Kraftverket får en kaplanturbin med nominell slukförmåga 300 kbm/s. Den direktkoppplade högspänningsgeneratorn får effekten 24 MW och normalårsenergi blir 115 GWh/år. För Månsbo kraftverk och Avesta Storfors kraftverk sammantaget blir motsvarande värden 505 kbm/s, 42 MW och 206 GWh/år.

Den nya dammbyggnaden blir av betong med längden ca 80 m och sammanbinder de två kraftverken. Den får fyra utskov. Krönet blir på nivån + 84, 60 m. Dammens huvudlinje går ca 25 m uppströms kraftverksbyggnaderna. Varje utskov har segmentlucka med en fri bredd om 15 m och en tröskel på nivån + 74,00 m. Körbana anbringas uppströms kraftverken och på dammbyggnaden. Avbördningsförmågan blir 2 400 kbm/s vid dämningsgränsen + 82,56 m respektive 3 700 kbm/s vid nivån + 85,30 m, dvs ca 0,70 m över krön.

Befintliga Avesta Storfors kraftverk ändras så att dess intagspelare förlängs uppströmsåt för att bilda upplag för ny körbana med nivån + 84,60 m.

DOMSKÄL

Tillåtlighet

Regeringen har såsom inledningsvis angivits i beslut den 23 juni 2004, domsbilaga 2, funnit ansökt verksamhet tillåtlig. Regeringen har i skälen till beslutet angivit att det av utredningen i ärendet framgår att den nuvarande dammen av säkerhetsskäl bör byggas om och att regeringen bedömer i likhet med bl a miljödomstolen att säkerheten avsevärt förbättras om en ny damm byggs på den plats som sökandena föreslagit. Regeringen konstaterar vidare att ansökt anläggning kommer att påverka det för kulturmiljövården riksintressanta området. Regeringen gör samma bedömning som miljödomstolen och Riksantikvarieämbetet att skadorna på områdets natur- och kulturvärden inte blir påtagliga och finner att fördelarna med det nya läget för dammen är så stora att de överväger de nackdelar som intrånget innebär.

Nytt kraftverk

Miljödomstolen finner, liksom myndigheterna, att ansökan avser rivning av befintligt kraftverk och uppförande av ett nytt kraftverk, benämnt Månsbo kraftverk, också innefattande rivning av befintlig damm och uppförande av ny damm i nytt läge. Rivning av Månsbo kraftstation och uppförande av en ny kraftstation med därtill hörande åtgärder har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av myndigheterna.

Villkor

De olägenheter som påtalats i målet är i huvudsak begränsade till byggtiden. Myndigheter, sakägare och företrädare för fiskeintressen har begärt att vissa skyddsåtgärder skall vidtas huvudsakligen hänförliga till byggarbetena. Sökandenas förslag till villkor och delegation har i huvudsak godtagits eller lämnats utan erinran. De villkor och den delegation till tillsynsmyndigheten som bör gälla för verksamheten framgår av domslutet. Länsstyrelsen har dock föreslagit att villkor meddelas angående samråd beträffande dammens utformning mm. Sökandena har motsatt sig ett sådant villkor och hänvisat till den kontroll som sker vid bygglovsprövning samt att dammens utformning primärt styrs av säkerhetsaspekter. Miljödomstolen, som förutsätter att det sker ett informationsutbyte mellan sökandena och berörda myndigheter och sakägare, finner det inte lämpligt att föreskriva ett villkor av föreslagen innebörd. Miljödomstolen finner vidare att det inte finns skäl att, som fiskevårds-områdesföreningarna föreslagit, föreskriva villkor om provtagning på gädda. Länsstyrelsen har i frågan upplyst om att viss provtagning på fisk redan sker och att det inte längre är aktuellt att utföra arbeten i förorenad mark.

Bygdeavgift

Länsstyrelsen har uppgivit att det för närvarande inte utgår någon bygdeavgift för befintliga Avesta Storfors kraftverk och Månsbo kraftverk. Länsstyrelsen har i första hand gjort gällande att avgiften skall beräknas på hela den för båda kraftverken installerade effekten. Länsstyrelsen har, om detta inte är möjligt av formella skäl, framhållit att avgiften såsom Kammarkollegiet också anfört skall beräknas efter den totala installerade effekten i Månsbo kraftverk, 24 MW, eftersom det är fråga om rivning och uppförande av ett nytt kraftverk. Länsstyrelsen har bedömt att avgiftsklass 2 skall tillämpas. Sökandena har medgivit att avgiftsklass 2 tillämpas. Kammarkollegiet har med hänsyn till verksamhetens karaktär, främst dammens placering, bedömt att klass 3 skall tillämpas. Kammarkollegiet har därvid i sin bedömning utgått från det tillstånd som rådde innan nuvarande Månsbo kraftverk byggdes. Sökandena anser, med hänsyn till regeringens bedömning i tillåtlighetsbeslutet att skadorna inte blir påtagliga, det uteslutet att tillämpa avgiftsklass 3. Vidare anser sökandena att avgiften endast skall beräknas på effekthöjningen.

Miljödomstolen anser att vid bedömning av tillämplig avgiftsklass, bör utgångspunkten vara de förändringar som en ansökan bedöms medföra i förhållande till befintlig anläggning eller verksamhet. Mot bakgrund av vad som anförts i tillåtlighetsfrågan finner miljödomstolen att ansökt verksamhet bör hänföras till klass 2 vid beräkning av bygdeavgift. Eftersom det är fråga om uppförande av ett nytt kraftverk skall avgiften beräknas på hela den installerade effekten om 24 MW i Månsbo kraftverk dvs 2 400 avgiftsenheter. De begränsade ändringar som det är fråga om i Avesta Storfors kraftverk bör inte föranleda att någon bygdeavgift bestäms i detta mål för Avesta Storfors kraftverk.

Fiskeavgift

Allmän

En äldre årlig avgift för bevarandet av dalälvsbeståndet av lax är omprövad enligt 15 kap 4 § vattenlagen (1983:291) genom dom den 18 februari 1997 och innebär att den årliga avgiften ersatts med en förpliktelse att årligen utsätta 23 500 lax- och havsöringsmolt nedströms Älvkarleby kraftverk i närheten av Dalälvens utlopp i havet.

Fiskeriverket har uppgivit följande. De av regeringen i målet tillåtligförklarade verksamheterna består av ett nytt kraftverk med en drivvattenföring om 300 kbm per sek och en installerad effekt om 24 MW, befintligt kraftverk kommer att rivas helt och placeringen av regleringsdammen ändras. Mot bakgrund härav anser Fiskeriverket att det kraftverk som avses anläggas måste betraktas som ett nytt sådant och att nya fiskeavgifter skall knytas till detta.

Allmän fiskeavgift utgår årligen med 16 922 kr enligt 6 kap 6 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet enligt dom den 13 april 1978. Medlen skall användas för främjande av fisket inom landet.

Sökandena har uppgivit att några bestående skador som kan motivera allmän fiskeavgift inte kommer att uppstå och i vart fall bör en avgift med hänsyn till den begränsade påverkan placeras i avgiftsklass 1. Kammarkollegiet och Fiskeriverket har framhållit att avgiften bör beräknas efter hela den installerade effekten efter avgiftsklass 2. Sökanden anser att en avgift endast bör baseras på det ökade effektuttaget eftersom det är fråga om en ombyggnad. Vidare strider det enligt sökandena mot det avtal som träffats den 23 december 1993 mellan kraftverksägarna i Dalälven och Kammarkollegiet och som ligger till grund för Stockholms tingsrätt, Vattendomstolens dom den 18 februari 1997, DVA 8, att bestämma ny avgift för den hittills uttagna effekten.

Miljödomstolen delar Fiskeriverkets, Kammarkollegiets och Länsstyrelsens uppfattning att det är fråga om ett nytt kraftverk varför en avgift bör beräknas på hela den installerade effekten 24 MW i Månsbo kraftverk. Miljödomstolen finner därvid att avgiften bör beräknas efter av Fiskeriverket, Kammarkollegium och Länsstyrelsen angiven avgiftsklass 2 med 2.400 avgiftsenheter. Vattendomstolens dom den 18 februari 1997 utgör inte något hinder för att bestämma ny avgift för det nya Månsbo kraftverk.

Särskild fiskeavgift

Sökandena har anfört. En avgift enligt 6 kap 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är ett alternativ till åtgärder enligt 11 kap 8 § miljöbalken om en avgift anses lämpligare. En avgift skall utgå från de förhållanden som råder innan den sökta vattenverksamheten kommer till stånd. Det är de faktiska skadorna och olägenheterna av den nu sökta ombyggnaden av Månsbo kraftverk och kraftverksdammen som skall läggas till grund för prövning av avgiften. De bestående skadorna under byggtiden är som sökandenas fiskeutredning utvisar mycket begränsade. De låter sig väl ersättas med den av sökandena föreslagna engångsavgiften om 50 000 kr. För närvarande finns fonderade avgiftsmedel om 650 000 kr för mellersta Dalälven, dvs sträckan mellan Siljan och Avesta Lillfors kraftverk. Fonderingen torde bero på att det är svårt att hitta lämpliga fiskevårdande åtgärder och att det inte är särskilt angeläget att ställa ytterligare medel till förfogande för sådana åtgärder i det berörda eller angränsande vattenområden.

Fiskeriverket har uppgivit följande. Den enda avgift, 16 715 kr per år, som för närvarande utgår med anledning av verksamheten vid Månsbo kraftverk regleras genom dom den 24 februari 1954. Avgiften avser inverkan på allmänt fiskeintresse som uppkommit till följd av Avesta Storfors och Månsbo kraftverk bl a av rensningar, uppdämning och korttidsreglering av vattenföring samt avsaknad av vandringsväg för fisk förbi Avestaforsen. Avgiften omfattar även påverkan från Långhag och Skedvi kraftverk. Medlen skall användas för främjande av fisket inom mellersta delen av Dalälvens vattensystem. De fonderade medlen uppgår för närvarande till 167 626 kr. Fisket i av domen berörda vattenområden förvaltas bl a av Skedvi, Husby Hedemora, Avesta Norra och Bäsingens fiskevårdsområdesföreningar som även upplåter fiske för allmänheten genom försäljning av fiskekort. Fiskeriverket har pekat på ett antal projekt som verket bedömt angelägna. Fiskeriverket har sammanfattningsvis anfört att behovet av medel för fiskevårdande åtgärder i området kraftigt överstiger fonderade medel och långtifrån blir tillgodosett genom den av Fiskeriverket föreslagna årliga särskilda fiskeavgiften om 50 000 kr. Den i dag utgående avgiften är uppenbart otidsenlig och starkt underskattar den negativa påverkan på älvstationära fiskbestånd bl a öring, harr, gör, gädda, abborre som uppkommit genom tillkomsten av kraftverken vid Avesta. Det är fråga om permanent förlust av lek- och uppväxtområden för strömlevande fiskarter som harr och öring i vattenområden som påverkas av de nya och gamla kraftverken i Avesta. Tillståndet för det nya kraftverket bör förenas med en årlig avgift om 50 000 kr att användas för fiskefrämjande åtgärder i mellersta delen av Dalälven. Fiskeriverket har därvid avstått från att föreslå åtgärder till skydd för fisket enligt 11 kap 8 § miljöbalken. Beloppet är beräknat efter en värdering som grundas på syn på plats och bedömning av värdet av de biotoper för fisk som påverkas. Vidare har hänsyn tagits till kostnader för kompensationsutsättningar av fisk i de påverkade vattenområdena m fl åtgärder.

Miljödomstolen lägger Fiskeriverkets bedömning, som Kammarkollegiet och Länsstyrelsen anslutit sig till, till grund för bestämmande av särskild fiskeavgift beträffande nya Månsbo kraftverk. Miljödomstolen finner att särskild fiskeavgift enligt 6 kap 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet bör utgå med av Fiskeriverket föreslaget årligt belopp om 50 000 kr.

Fiskeriverket har beträffande av sökandena föreslagen engångsersättning om 50 000 kr till följd av grumlingspåverkan på nedströms belägna vattenområden ansett erbjudet engångsbelopp om 50 000 kr rimligt. Enligt Kammarkollegiet hade skadorna kunnat kompenseras med åtgärder varför den erbjudna ersättningen närmast har karaktär av skada på allmänt och inte enskilt intresse. Kollegiet har vidare anfört att av sökandena erbjuden engångsavgift, 50 000 kr för grumlingsskador skall betalas till Fiskeriverket för fiskefrämjande åtgärder i det berörda området och skall utgå såsom ersättning för skada på allmänt fiskeintresse.

Miljödomstolen finner att sökandena skall erlägga erbjuden engångsersättning om 50 000 kr avseende skador på grund av grumling mm under byggtiden.

Övriga frågor angående fiske

Kommunen, Avesta Norra Fiskevårdsområdesförening, Bäsingens Fiskevårdsområdesförening, L F (X 16:2) och P-O M (X 10:1 och 11:1) har begärt att sökandena skall bekosta, uppföra och ansvara för en fungerande fiskväg för vandringsfisk. Sökandena har bestritt yrkandet och anfört att det idag inte finns någon vandringsväg uppströms eller nedströms de befintliga kraftverken, varför det inte finns något behov av en fiskväg vid de aktuella kraftverken. Vidare kan enligt sökandena inte på talan av kommunen i förevarande mål meddelas föreskrifter om ändrad vattentappning.

I målet är upplyst att det råder fiskeförbud på sträckan mellan Avesta Storfors och Månsbo kraftverk ned till Avesta Lillfors kraftverk. Miljödomstolen finner med hänsyn till vad som är upplyst om avsaknad av vandringsväg för fisk vid närliggande kraftverk och oförändrad vattenhushållning inte möjligt att ålägga sökandena i förevarande mål att inrätta en sådan vandringsväg.

Avesta Norra Fiskevårdsområdesförening, Bäsingens Fiskevårdsområdesförening, L F och P-O M har vidare, såsom yrkandena slutligt bestämts, yrkat att sökandena under projektets byggnadstid skall erlägga ett årligt belopp om 5 000 kr till Avesta Norra Fiskevårdsområdesförening och ett årligt belopp om 55 000 kr till Bäsingens Fiskevårdsområdesförening. För det fall att yrkandet om anordnande av fiskeväg inte bifalls har föreningarna, L F och P-O M yrkat att sökandena efter byggnadstidens utgång skall erlägga ett årligt belopp om 4 000 kr alternativt en engångsersättning enligt normen 2 % till Avesta Norra Fiskevårdsområdesförening respektive erlägga ett belopp om 44 000 kr alternativt en engångsersättning enligt normen 2 % till Bäsingens Fiskevårdsområdesförening. Yrkade belopp avser utebliven intäkt från fiskekortsförsäljning eftersom omfattande grumlingar kommer att uppstå under byggtiden samt, såsom talan får förstås, ersättning för framtida skada på fisket.

Sökandena har bestritt yrkandena på den grunden att fiskevårdsområdesföreningarna inte är sakägare i målet. Sökandena har vidare anfört att en enskild fiskerättsinnehavares krav skall stå i proportion till hans andel i föreningen och han kan inte heller begära ersättning för hela föreningen. I sak har sökandena bestritt yrkandena och anfört. Sökandena kan inte uttala sig om yrkade belopps storlek eftersom det inte framgår hur de uträknats. Det kommer inte att ske några förändringar i fisket uppströms. Nedströms kommer inte påverkan på fisket att bli särskilt stor. Grumlingsmassorna är relativt tunga och sjunker fort. Erbjuden engångsavgift om 50 000 kr att utges till Fiskeriverket för fiskefrämjande åtgärder i området täcker väl den skada som kan komma att uppstå under byggtiden.

Miljödomstolen finner, såvitt nu är i fråga, att föreningarna i och för sig, om de har till uppgift att sälja fiskekort, är att bedöma som sakägare vad avser förlust i sådan försäljning på grund av ansökt vattenverksamhet. Föreningarna har inte redovisat hur yrkade belopp är beräknade eller närmare utvecklat grunden för sina yrkanden. Inte heller har angivits hur de enskilda fiskerättshavarna, L F eller P-O M berörs av en eventuell minskad fiskekortsförsäljning eller i övrigt av ansökt verksamhet. Miljödomstolen noterar vidare att de grumlande arbetena avses vara begränsade till vintertid. Miljödomstolen har såsom angivits ovan beslutat om att sökandena skall till Fiskeriverket utge ersättningar för skada på fisket. På grund av det anförda ogillar miljödomstolen Avesta Norra Fiskevårdsområdesförenings, Bäsingens Fiskevårdsområdesförenings, L F:s och P-O M:s ersättningsyrkanden.

Övriga frågor

MKB

Miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen med kompletteringar bör godkännas.

Arbetstid

Miljödomstolen finner att arbetstiden bör bestämmas till den 31 december 2010.

Oförutsedd skada

Sökandena har begärt att tiden för anmälan om oförutsedd skada skall bestämmas till 5 år. Myndigheter och sakägare har begärt att tiden för oförutsedd skada skall bestämmas till tio år. Miljödomstolen finner att tiden för anmälan om oförutsedd skada bör bestämmas till 10 år.

Verkställighetsförordnande

Kommunen har avstyrkt att verkställighetsförordnande lämnas. Övriga har inte haft något att erinra emot att verkställighetsförordnande meddelas. Miljödomstolen finner bl.a. mot bakgrund av vad som är utrett angående dammens säkerhetsstatus att verkställighetsförordnande bör meddelas.

Undersökning

Avesta Industristad AB har yrkat att sökandena skall åläggas utreda och åtgärda vattenintrång i byggnaden på fastigheten Avesta 2:43. Sökandena har bestritt yrkandena och anfört att det synes vara fråga om en befintlig skada samt att vattenflödena och vattenstånden inte kommer att påverkas av den ansökta verksamheten.

Miljödomstolen finner att den påstådda befintliga skadan inte kan bli föremål för prövning i förevarande mål.

Rättegångskostnader

Kammarkollegiet har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 8 000 kr. Yrkandet har medgivits av sökandena. Sökandena skall därför utge yrkad ersättning till Kammarkollegiet.

Avesta Norra Fiskevårdsområdesförening, Bäsingens Fiskevårdsområdesförening, L F och P-O M har vid huvudförhandlingen yrkat ersättning för rättegångskostnader med 100 653 kr. Sökandena har vid huvudförhandlingen medgivit att till dem utge ett belopp om sammanlagt 53 168 kr varav 45 000 i ombudsarvode och 8 168 kr i utlägg jämte mervärdesskatt, tillhopa 66 460 kr. Härefter har sökandena utbetalat medgivet belopp om 66 460 kr. Som svar på miljödomstolens slutföreläggande har föreningarna, L F och P-O M kompletterat sina yrkanden med tidigare redovisat alternativyrkande om ersättning avseende fiske samt yrkandet om ersättning för rättegångskostnader nedsatts till att avse resterande 34 194 kr samt ytterligare 6 580 kr avseende sju timmars arbete med ”genomgång av regeringsrättens beslut” och utformning av alternativyrkandet.

Sökandena har bestritt att utge ytterligare kostnadsersättning och anfört att fiskevårdsområdesföreningarna, L F och P-O M är skäligen gottgjorda med det medgivna och utbetalade arvodet.

Sökandena har bestritt nu kvarstående yrkande om ersättning för rättegångskostnader. Miljödomstolen konstaterar att yrkade belopp till helt övervägande del inte närmare preciserats ens till tid eller åtgärd. Miljödomstolen finner att av sökandena medgivet och utbetalat belopp är skälig ersättning för rättegångskostnader varför Avesta Norra Fiskevårdsområdesförings, Bäsinge Fiskevårdsområdesförenings, L F:s och P-O M:s yrkande om ytterligare ersättning för rättegångskostnader skall ogillas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 3 (TSH-MD 1)

Överklagande ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha inkommit till miljödomstolen, Stockholms tingsrätt senast den 29 oktober 2004.

Ulrika Tengelin Lars Berggren

I denna dom har deltagit rådmannen Ulrika Tengelin, ordförande, miljörådet Lars Berggren samt sakkunniga ledamöterna Per Haglund och Britt Kiderud.