MÖD 2006:48

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 1 februari 2006 i mål nr M 20062-05, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPART

Nordkalk AB, 556073-4054, Storugns, 620 34 Lärbro

Ombud: advokaten M.L.

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. I.M.

Ombud: O.S.

2. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

3. Svenska Botaniska Föreningen, c/o Avd. för växtekologi, Villavägen 14

752 36 Uppsala

Ombud: B.G.J.

4. Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, 116 91 Stockholm

Ombud: A.H.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till täkt av kalksten m.m. i Bunge inom Gotlands kommun och län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på följande sätt:

Villkor 7 skall ha följande lydelse

Sprängning och krossning inklusive borrning (täktverksamhet) får inte ske under fåglars häckningsperiod från och med mars till och med augusti. Länsstyrelsen får dock medge mindre avsteg från villkoret om det skulle uppkomma omständigheter som enligt länsstyrelsen motiverar detta.

Miljööverdomstolen förordnar att domen får tas i anspråk utan hinder av att den inte vunnit laga kraft.

____________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen skall avslå ansökan om tillstånd, alternativt återförvisa ärendet till miljödomstolen. Naturvårdsverket har i andra hand yrkat att provbrytningen skall begränsas till ett sammanhängande uttag med en maximal total yta på 1 000 m² - varav ytan för brottet får uppgå till högst 400 m² - ett maximalt djup på 6 m och en maximal vikt på 6 000 ton. Med total yta avses den yta som maximalt behöver tas i anspråk för provbrottet, transport, omlastning, uppställning m.m. och Tillståndet skall inte omfatta krossning med mobilt krossverk.

Naturvårdsverket har även yrkat att ett eventuellt tillstånd förenas med följande ändring av villkor 20.

20. Efterbehandling av provtäkten skall ske genom att brottet helt återfylls med kalksten. Det närmare valet av återfyllnadsmassor samt slutligt iordningställande av verksamhetsytan skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Återställning av transportvägen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har i första hand yrkat att

Miljööverdomstolen skall upphäva miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd till täkt och i andra hand att prövningen av provbrotten skall ske samordnat med den nya ansökan om en större täkt.

Svenska Botaniska Föreningen (SBF) har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva miljödomstolens dom och i andra hand att verksamheten skall förbjudas med stöd av 2 kap. 9 § miljöbalken. SBF har även yrkat att prövningen av provbrotten skall ske samordnat med den nya ansökan om en större täkt.

I.M. har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen skall avslå ansökan om tillstånd till täkt och i andra hand att målet skall återförvisas till miljödomstolen. I.M. har vidare yrkat att prövningen av provbrotten skall ske samordnat med den nya ansökan om en större täkt. För det fall tillstånd till provbrotten beviljas har I.M. yrkat att Ojnarevägen inte skall få utnyttjas för transporter av den brutna kalkstenen.

Nordkalk AB (Nordkalk) har yrkat att villkorspunkten 7 skall upphävas. Nordkalk har även yrkat verkställighetsförordnande.

Parterna har bestritt varandras yrkanden.

Miljööverdomstolen har avgjort målet efter syn och huvudförhandling.

Det har upplysts att Nordkalk numera till miljödomstolen ingivit en ansökan om tillstånd till fullskalig täktbrytning på Bungefältet samt att ett samrådsförfarande inletts om tillstånd till utökad verksamhet på Klinthagentäkten.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har utöver vad de anförde vid miljödomstolen tillagt i huvudsak följande.

Tillåtlighet

Naturvårdsverket

Påtaglig skada på naturmiljön avseende provtäkten

Provtäkten kan ge upphov till påtaglig skada enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2005:17) om påtaglig skada kan sådan skada på naturmiljön uppstå om en åtgärd mer än obetydligt kan skada något eller några av de naturvärden som utgör grunden för riksintresset. En negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset bör som regel anses utgöra påtaglig skada på naturmiljön. Områdets känslighet för påverkan bör beaktas liksom naturmiljöns återhämtningsförmåga. Enligt praxis kan det vara påtaglig skada även om bara ett litet område berörs (KN B 59/92). Av Naturvårdsverkets handbok (2005:5) med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken framgår att man bör beakta om den föreslagna åtgärden påverkar särskilt skyddsvärda eller känsliga naturtyper eller hotade djur- och växtarter negativt.

Det nu aktuella området är i sitt slag särklassigt på Gotland och i Sverige.

Riksintressets mest framstående värde består av de omfattande, ostörda hällmarks- och våtmarkskomplexen med rik biologisk mångfald bland annat med många rödlistade arter. Att naturområdet kan uppvisa så starka samlade biologiska och geologiska värden samt värden med hänsyn till naturlighet gör att det kan betecknas som enastående i sitt slag på nationell nivå.

Redan provtäkterna innebär betydande ingrepp i naturmiljön. Den volym om 50 000 ton som Nordkalk avser bryta motsvarar en mindre, konventionell, kommersiell täkt. Totalt kan ett område på ca 7 000 m² påverkas. Påtaglig skada på naturvärdena kan bland annat uppstå vid provtäkten genom direkt förstörelse på plats av habitat på grund av avverkning, avbaning och brytande av sten. Det finns även risk för påverkan runt om exempelvis genom förändrad hydrologi, buller, och mänsklig störning. Verksamheten innebär även en påbörjad fragmentering av ett stort orört område. Inbrytning av väg för tunga transporter centralt i det värdefulla området innebär också att påtaglig skada kan uppstå på naturvärden. Provbrotten blir det första steget i en planerad omfattande exploatering med svåra konsekvenser för naturmiljön.

Sammantaget skulle provbrytningen innebära ett omfattande ingrepp i en skyddsvärd central del av området med mycket höga naturvärden. De naturvärden som utgör grunden för riksintresset skulle därigenom skadas. Bland annat skulle områdets karaktär av nästan helt oexploaterat landskap påtagligt försämras. Skadorna kommer delvis att vara oåterkalleliga och i övrigt kräva mycket lång tid för återhämtning. Riksintresset kommer därför att påverkas på ett påtagligt sätt av provtäktsverksamheten.

Avvägning mellan två olika riksintressen

I detta fall då området är av riksintresse för oförenliga ändamål bör riksintresset enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ges företräde med hänvisning till att sammansättningen av naturtyper och naturvärden som utgör grunden för riksintresset är ovanliga nationellt och så väl företedda att riksintresseområdet kan betecknas som unikt. I området finns ett stort antal rödlistade arter och ett högst skyddsvärde föreligger för naturtyperna. Skadorna kommer delvis att vara oåterkalleliga och i övrigt kräva mycket lång tid för återhämtning.

Avvägning enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken

Tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken kan inte lämnas mot bakgrund av de skador som en provtäkt kan befaras orsaka på områdets naturvärden. Det innebär en direkt och indirekt förstörelse av habitat på och omkring provtäkten. Provbrytningen kan också befaras försämra livsbetingelserna för rödlistade djur- och växtarter i området och är även början på en fragmentering av ett stort sammanhängande habitat.

Samordnad prövning

För att en ändamålsenlig prövning i enlighet med miljöbalkens syfte skall kunna komma till stånd och för att prövningen skall resultera i de avgränsningar och villkor som erfordras enligt miljöbalken måste det ske en samlad prövning av provtäkten och den fullskaliga täkten. Provtäktsverksamheten måste ofrånkomligen bedömas med beaktande av att en fullskalig täktverksamhet kan bli aktuell vad avser frågan om bolagets ansvar för efterbehandling. Vidare visar den av miljödomstolen utförda behovsprövningen enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken att det föreligger sådant samband mellan provtäktsverksamheten och framtida fullskalig täktverksamhet att det inte är rimligt att inte pröva dessa inom samma tillståndsprocess. Det framgår av praxis (Miljööverdomstolens dom 2006-02-03 i mål nr M 10104-04 (MÖD 2006:6)) att det är tillståndsmyndigheten som slutligt avgör om ansökan fått en avgränsning som är lämplig. Som miljödomstolen konstaterat leder provtäktsverksamheten till en onaturlig och bestående omformning av landskapet och miljön i ett område med dokumenterat höga bevarandevärden. Det är därför inte rimligt att tillåta en provverksamhet som medför irreversibla skador innan tillåtligheten av huvudverksamheten bedöms. För det fall en avvägning mellan riksintressena för den fullskaliga täkten skulle ges företräde för riksintresset för naturvård innebär det att provbrytningen orsakat skador på höga naturvärden i onödan.

Begränsning av provbrytningens omfattning

Enligt 2 kap. 3 § miljöbalken är Nordkalk skyldig att begränsa uttaget av provmaterial för att begränsa skadorna på naturmiljön. En begränsning av provbrytningens omfattning är relevant bland annat med hänvisning till att Nordkalk redan har redovisat detaljkunskap om kalkstenen i området. En test av material bör begränsas till några dagars produktion vilket uppskattningsvis bör inrymmas inom ett uttag om maximalt 6 000 ton.

Mobilt krossverk

Ett mobilt krossverk bör ej tillåtas med hänvisning till att påverkan på naturmiljön minskas genom minskat buller, damning och ianspråktagen yta.

Villkorspunkten 20

Det är motiverat i detta känsliga och orörda område att återfylla provtäkten med kalksten. Provbrytningsområdet kan därigenom på sikt, i möjligaste mån, återställas och risken för skador på människor och djur genom olycksfall kan undanröjas.

SNF

Påtaglig skada på naturmiljön avseende provtäkten

Det planerade täktområdet, provtäkt och huvudtäkt, ligger inom ett större område med mycket höga naturvärden och är av riksintresse för naturvård. Området har i sin helhet kvalifikationer som nationalpark. Flera delområden är även Natura 2000-områden. Enbart närheten till dessa områden innebär att tillstånd borde krävas enligt 7 kap. 28 § miljöbalken. Att anlägga en bergtäkt i de centrala delarna av detta naturområde strider mot intentionerna med Natura-2000 och skulle allvarligt komma att försämra områdets naturvärden. En viktig aspekt är vattenflödena genom provbrottsområdet och deras betydelse för närliggande Natura 2000-områden. Den botaniska inventering som genomfördes 2005 visade att rödlistade arter kommer att skadas. Trots att de två provbrotten är små till ytan, i relation till det stora område som utgör riksintresse för naturvård, medför intrånget ändå påtaglig skadlig effekt. Provbrotten är dessutom lokaliserade till det skyddsvärda naturområdets centrala kärnområde och omfattar en betydande del av naturtypen. Intrånget medför påtaglig skadlig effekt på ca 5-10 % av den skyddsvärda naturtypen. Ett tillstånd till en bergtäkt strider därför mot 1 kap. 1 § miljöbalken, miljöbalkens kravregler, hushållningsbestämmelserna samt mot 9 kap. 6 a § miljöbalken.

Avvägning mellan två olika riksintressen

Riksintresset för naturvård är ett väl dokumenterat beslut taget efter en lång beslutsprocess. Detta skall jämföras med riksintresset för mineralbrytning som var ett mycket snabbt beslut och är även osäkert eftersom provbrytning krävs för att verifiera fyndigheten.

Provbrytningen kommer endast att ta tillvara ca 0,004 % av den riksintressanta mineralfyndigheten och den kommer endast att nyttjas under två år. Nyttjandet av en så lite volym av hela resursen kan inte ha någon väsentlig betydelse för att tillvarata riksintresset för mineralbrytning. Riksintresset för naturvård bör därför väga betydligt tyngre än riksintresset för mineralbrytning.

Samordnad prövning

Det är en allvarlig misshushållning med naturresurser och helt onödig skadegörelse på omistlig natur att öppna två provbrott i hjärtat av ett naturområdet och därifrån anlägga transportvägar som medför omfattande ingrepp då syftet med provbrotten är att genomföra en storskalig brytning vilken vid en senare prövning kanske inte kommer till stånd. Det framgår tydligt att provtäkten och den senare huvudtäkten har ett samband varför frågan om tillstånd till täkt enligt 21 kap. 3 § miljöbalken skall behandlas i ett sammanhang. Det är inte förenligt med miljöbalken att pröva den aktuella verksamheten utan att en helhetsbedömning görs.

Bristande miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller inte de krav som miljöbalken uppställer. För att kraven i 6 kap. 7 § miljöbalken skall vara uppfyllda måste miljökonsekvensbeskrivningen visa hur den riskintressanta mineralresursen ska nyttjas, visa förslag på alternativa exploateringsområden både för provtäkt och huvudtäkt, samt visa en utförlig inventering av vattenflöden, våtmarker med källor och slukhål samt hur dessa kommer att påverkas. Vidare måste Nordkalk redovisa varför man föreslagit exploatering trots att slutsatsen av den botaniska inventeringen är att mineralbrytning inte kan accepteras i området.

SBF

Påtaglig skada på naturmiljön avseende provtäkten

Lokaliseringen av täkten är felaktig med hänvisning till att den är planerad att ligga mitt i ett av Sveriges mest värdefulla naturområden omgiven av Natura 2000-områden med prioriterade biotoper och arter. Det finns andra områden inom och utanför Gotland med avsevärt lägre naturvärden som kan tas i anspråk för kalkbrytning. Det är, såsom miljödomstolen resonerat, orimligt att lämna tillstånd att öppna en helt ny täkt i ett av landets dokumenterat mest värdefulla naturområden och samtidigt avvisa alternativa platsval med motiveringen att Nordkalk genomfört och bekostat undersökningar för att få bryta kalksten inom fastigheten. Att redovisa alternativa platsval är ett lagstadgat och grundläggande krav i miljöprövningen. Det är dessutom särskilt angeläget när oförenliga riksintressen berörs.

Hydrologiska förhållanden

De hydrologiska sambanden mellan våtmarkerna inom och utanför fastigheten och Natura 2000-omården är inte klarlagda eller redovisade i sin helhet vad gäller ytvattenrörelser och vattentransporter i kalkberggrunden och dess spricksystem. Bristen är skäl nog att inte godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt miljödomstolen får skadelidande framställa anspråk på ersättning inom fem år för det fall vattenverksamheten medför skada som domstolen inte förutsett. Om oförutsedd skada kan uppkomma inom Natura 2000-område strider miljödomstolens beslut mot svensk lagstiftning och mot EG-fördraget.

I.M.

Hydrologiska förhållanden

Det finns en risk för att provtäktsverksamheten påverkar vattentillgången för fastighetsägarna i området. Utredningen i miljökonsekvensbeskrivningen visar inte med tillräcklig säkerhet att brytningen kan utföras utan risk för sådan påverkan. Området är mycket hydrologiskt komplicerat och att ett tidigare försök från kommunen att borra nya brunnar till Fårösunds vattenförsörjning ledde till att brunnar på fastigheter flera kilometer bort sinade, trots att SGU även då sagt att någon påverkan inte skulle uppkomma. Erfarenheterna från den gångna vinterns snösmältningsperiod visar att tillflödena till Bäste träsk inte inskränker sig till de bäckar som normalt avvattnar våtmarkerna runt omkring utan att tillrinning sker från hela det område där provbrotten är belägna. Hela området måste ses som ett gemensamt tillrinningsområde för Bäste träsk.

Den av Nordkalk planerade infiltrationen från de bägge provbrotten kan under ogynnsamma förhållanden komma att strida mot Jordbruksverkets förbud mot utsläpp av avloppsvatten eller fast ämne från mark, byggnad eller anläggning i sjön Bäste träsk och dess tillflöden samt mot uppläggande av fast avfall så att vattenområdet kan förorenas. Bäste träsk är i dagsläget reservvattentäkt för Gotland.

Samordnad prövning

En samordnad prövning av provtäkten och huvudtäkten är lämplig att göra då en tillståndsansökan till huvudtäkten nu har ingivits till miljödomstolen. Ur samhälls-ekonomisk synpunkt och med hänsyn till områdets känslighet för påverkan av vatten och växtlighet bör det först avgöras om tillstånd till den stora täkten kan beviljas. Om tillstånd till huvudtäkten inte beviljas finns inte något behov av material från provtäkterna.

Användning av Ojnarevägen

Får Nordkalk tillstånd till provbrotten bör inte Ojnarevägen få användas för transport av den brutna kalken dels på grund av de störningar som det skulle innebära för I.M. och dels på grund av den risk för skador på den gamla kulturvägen det skulle innebära.

Miljödomstolen har enbart beaktat uttransporter av kalken. Med hänsyn till att lastbilarna även måste hämta kalken innebär de siffror som anges i domen en grov underskattning av de störningar som transporterna kommer att utgöra för de boende närmast Fårösundsvägen. Ojnarevägens utfart på Fårösundsvägen har spetsig vinkel och skymd sikt. Det innebär att hastighetsbegränsningar måste införas på vägavsnittet. De upp- och nedväxlingar som blir följden kommer att innebära ytterligare störningar för närboende.

100 dagars transporter under höst och vinter skulle medföra en intensiv påfrestning på Ojnarevägen under en period då väderförhållandena kan medföra ett mycket blött väglag och därmed extra stort slitage till följd av de tunga transporterna. Till detta skall också läggas servicetransporter och dagliga personaltransporter. Detta skulle innebära en intensivanvändning av vägen och ett slitage som vida överstiger vad som förekommit hittills. Det kommer att kräva åtgärder som rimligen kommer att förändra den tusenåriga vägens karaktär på ett avgörande sätt.

Nordkalk

Påtaglig skada på naturmiljön avseende provtäkten

Inverkan av provtäktsverksamheten är så liten att den inte kan anses innebära en påtaglig skada på riksintresseområdet Bäste träsk med omgivningar. Provtäkten tar endast en tiondel av en promille av riksintresseområdet i anspråk. Naturvårdsverkets jämställer i sina allmänna råd (NFS 2005:17) ”mer än obetydlig skada” med begreppet ”påtaglig skada” som används i 3 kap. 6 § miljöbalken. Det kan ifrågasättas om det rent semantiskt är möjligt att inrymma en sådan tolkning i lagregelns ordalydelse. För att naturvårdsintresset skall ges ett starkare skydd än andra riksintressen i 3 kap.miljöbalken torde det krävas en lagändring. Provbrytningen är vidare högst begränsad till tid och rum och innebär endast en mindre miljöpåverkan.

Bunge Ducker 1:64 är inte nationalpark och omfattas inte av något annat formellt områdesskydd. Det är vidare uteslutet att fastigheten, som ägs av Nordkalk och som av staten utpekats som av riskintresse för mineralbrytning, skulle förklaras som nationalpark.

Avvägning mellan två olika riksintressen

Eftersom provtäkten inte skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset för naturvård blir det inte aktuellt med en avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken. För det fall Miljööverdomstolen anser att en avvägning enligt detta lagrum ändå skall göras bör riksintresset för mineralbrytning väga tyngre med hänvisning till det stora behov Nordkalk har av att få nödvändigt kunskapsunderlag för att avgöra huruvida kalken i Bunge täkten är av rätt kvalitet som i förlängningen handlar om behovet av kalk för att kunna fortsätta bolagets verksamhet på Gotland.

Klagandenas förespråkande av ett absolut ekologiskt bevarandeanspråk innebär i praktiken att kalkstensindustrin på norra Gotland måste avvecklas i takt med att befintliga täkter brutits ut. Detta skulle medföra synnerligen långtgående negativa effekter för en rad allmänna och enskilda intressen både lokalt och nationellt. Det handlar inte bara om kalkindustrins behov av råvara och de hundratals arbetstillfällen som skulle försvinna. Även svensk basindustri, främst stålindustrin, har ett stort behov av kalksten för sin produktion. Det är fullt möjligt att både tillgodose naturvårdens intresse och kalkindustrins råvarubehov på norra Gotland.

Avvägning enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken

Regeringen har uttalat att det är viktigt för Sverige och sysselsättningen på Gotland att kalkindustrin får tillgång till mark för brytning av kalk. Den gotländska kalkstenen har rätt kvalitet för bland annat svensk stål- och pappersindustri. Provtäkterna är ett nödvändigt led för rätt beslut om en framtida större täkt. Det är normal praxis inom gruvindustrin att provbrytningar utförs eftersom frågan om stenkvalitet är avgörande. Fullskaliga tester av stenen är viktiga för det fortsatta undersökningsarbetet. De utförda borrproven ger inte tillräckligt med underlag för att bedöma kalkstenens kvalitet.

Provbrytningen försämrar inte heller livsbetingelserna för någon djur- eller växtart på sätt som avses i 9 kap. 6 a § miljöbalken.

Samordnad prövning

Enligt utförda beräkningar beräknas nuvarande fyndighet i Klinthagen vara utbruten år 2009/2010. Med hänsyn till olika förseningar och fördröjningar i tillståndsprocessen har tillståndsansökan för huvudtäkten på grund av tidsskäl lämnats in till miljödomstolen den 15 maj 2006. Det finns inte något juridiskt stöd för att provtäktsverksamheten skall prövas samordnat med ansökan för fullskalig täkt. Det finns däremot mycket starka skäl för Nordkalk att snarast möjligt utföra en provbrytning med fullskaletest av fyndigheten. Provbrytningen låter sig inte anstå till dess prövningen av huvudtäkten skett. Tar kalken slut kan Nordkalk inte fortsätta sin verksamhet. Ett tillstånd till fullskalig täktverksamhet i Bungetäkten innebär 25 års fortsatt verksamhet för Nordkalk.

Bristande miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen och utredningen i övrigt i målet ger en beskrivning av verksamheten och dess miljöpåverkan som räcker som underlag för den miljökonsekvensbedömning som tillståndansökan föranleder.

Begränsning av provbrytningens omfattning

Kalken från de två provbrotten, totalt 50 000 ton, behövs för att kunna utföra fullskaliga tester. Det är nödvändigt att provbryta kalk från två brott för att kunna verifiera att kalk av rätt kvalitet finns i ett större område. Den ursprungliga planen omfattade fyra brott på vardera 25 000 ton. Denna plan reviderades efter samråd med länsstyrelsen. Det går dock inte att revidera planen ytterligare.

Mobilt krossverk

Att inte tillåta mobilt krossverk är inte motiverat från miljösynpunkt. Genom att transportera krossat material minskas antalet transporter. Det minskar också slitaget på Ojnarevägen. Vad gäller bullret från krossverket finns inga boende i närområdet som kan störas av detta.

Villkorspunkten 20

Miljödomstolens dom är väl avvägd vad gäller återfyllning av provbrotten. Det finns därför inte några skäl att ändra villkorspunkten 20 i enlighet med Naturvårdsverkets yrkande.

Hydrologiska förhållanden

Påverkansområdet på grundvattnet från vattenverksamheten sträcker sig med ett brytdjup på 8 m högst 25-50 m från brottkanten. Eftersom det faktiska brytdjupet blir ca 6 m blir influensområdet sannolikt ännu mindre och är snabbt avtagande med avståndet från brottkanten. Provbrotten innebär även en helt obetydlig påverkan på ytvattnet.

Användning av Ojnarevägen

Valet av Ojnarevägen som transportväg är fattat på inrådan av länsstyrelsen. Nordkalk kommer inte att transportera material på Ojnarevägen om en situation liknanden den våren 2006, med mycket höga vattenflöden, skulle inträffa på nytt.

Villkorpunkten 7 angående fåglars häckningsperiod

Nordkalk

Det föreskrivna villkoret att täktverksamhet inte får ske under fåglars häckningsperiod från och med mars till och med augusti kan normalt sett inte anses som en rimlig restriktion vid prövning av täktverksamhet. Det pågår sedan lång tid kontinuerlig kalkbrytning i Strå, i närheten av de planerade provbrotten, utan att några störningar kunnat påvisas. Det är Nordkalks uttalade ambition att så långt möjligt minimera och undvika varje potentiell risk till miljöpåverkan från provbrytningen. Nordkalk har därför i princip inget att invända mot att utföra provbrytningen när fåglar inte häckar förutsatt att provbrytningen inte skjuts på framtiden utan kan ske hösten och vinter 2006/2007. Kan inte arbetet med provbrytningen starta enligt beräknad tidsplan blir tidsramen för tillståndsprövningen av den fullskaliga brytningen av täkten mycket snävt tilltagen. Nordkalk kan därför inte godta att provbrytningen fördröjs ytterligare ett helt år på grund av det föreskrivna villkoret. De negativa konsekvenserna som uppkommer för Nordkalk på grund av en sådan tidsfördröjning framstår som helt orimliga i förhållande till den begränsade och högst tveksamma miljönyttan med restriktionen. De utredningar som legat till grund för tillståndsansökan utvisar att rovfåglarnas häckningsplatser ligger långt utanför rekommenderade skyddsavstånd.

Naturvårdsverket

Den dokumenterade förekomsten av bland annat häckande havsörn och kungsörn i nära anslutning till provtäktsområdet är ett tungt vägande skäl till att inte tillåta verksamheten. Arterna omfattas bland annat av EU:s fågeldirektiv och Bernkonventionen. Sverige har därmed internationellt ansvar för det långsiktiga bevarandet av dessa arter. Båda arterna är enligt uppdrag av regeringen dessutom föremål för särskilda nationella åtgärdsprogram för hotade arter. Havs- och kungsörn tillhör landets mest störningskänsliga fågelarter. Mänskliga besök eller annan störande verksamhet (skogsavverkning, buller m.m.) vid eller i närheten av boet under tiden för äggläggning, ruvning och den första tiden efter kläckning är ofta skäl nog att fåglarna skall överge bo, ägg eller ungar. Upprepad störning i nära anslutning till boet under december till augusti medför en uppenbar risk att häckningen avbryts. Även den periodvisa förekomsten av häckande ängshök i relativ närhet till provtäktsområdet bör ses på ett liknande sätt som förekomsten av havs- och kungsörn, även om ängshöken normalt anländer först i mitten av april från övervintringsområdena. Nordkalk har inte presenterat några fakta som styrker att täktverksamhet under fåglars häckningstid inte medför några negativa effekter på fågelfaunan.

SNF, SBF och I.M. har i huvudsak anfört samma invändningar beträffande ändring av villkor 7 som Naturvårdsverket.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsen i Gotlands län har bestritt bifall till Nordkalks yrkande om verkställighetsförordnande och anfört i huvudsak följande. Omständigheterna i målet har ändrats i och med att en tillståndsansökan för huvudtäkten inlämnats till miljödomstolen. Nordkalk har även ingivit ansökan om tillstånd till utvidgning av Klinthagentäkten vilket visar att bolaget inte är i samma tidsnöd som tidigare gjorts gällande. Övervägande skäl talar för att en samordnad prövning sker. Med hänvisning till den situation som rådde våren 2006 till följd av snösmältningen kommer uttransporter av material från Bungetäkten att innebära större åtgärder beträffande Ojnarevägen än beräknat.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

SGU har anfört att tillstånd bör ges till täkt av kalksten ur två provbrott. En provbrytning måste genomföras för att Nordkalk och dess kunder, i fullskaleförsök, skall kunna säkerställa att rätt kvalitet kan erhållas. Det är inte en misshushållning att bryta och använda kalksten av god kvalitet. Begreppet hållbar utveckling innefattar förutom den ekologiska aspekten även de ekonomiska och sociala aspekterna. Nordkalks verksamhet på Gotland sysselsätter direkt ca 150 personer. En utebliven provbrytning kan leda till avsevärd skada på den ekonomiska strukturen på norra Gotland. S.k. revkalksten, som är aktuell för brytning i förevarande mål, finns endast på norra Gotland. Då den varierar både avseende kvalitet och kvantitet inom området måste man därför genom undersökningar säkerställa att den aktuella fyndigheten har de unika egenskaper som krävs.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Prövningens omfattning

Prövningens avgränsning är av central betydelse för att en ändamålsenlig prövning i enlighet med miljöbalkens syfte kan ske. Visserligen är det sökanden som genom sin ansökan anger ramarna för prövningen men det är ytterst prövningsmyndigheten som avgör om ansökan har den omfattning som behövs för prövningen. Av avgörande betydelse är att de miljömässiga konsekvenserna av den sökta verksamheten kan bedömas.

I detta fall finns det inget som hindrar att miljökonsekvenserna av enbart den sökta provbrytningen bedöms självständigt, utan koppling till en eventuell fullskalig verksamhet. Några hinder i övrigt mot att pröva ansökan har inte framkommit. Att Nordkalk numera till miljödomstolen lämnat in en ansökan om tillstånd till fullskalig täktbrytning på Bungefältet samt att ett samrådsförfarande inletts om tillstånd till utökad verksamhet på Klinthagentäkten saknar härvidlag betydelse.

Tillåtlighet

Provtäkterna har lokaliserats till Bästeträskområdet som utpekats som riksintresse dels för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, dels för landets materialförsörjning enligt 3 kap. 7 § miljöbalken. Ett område av riksintresse för naturvården skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö. I ett område av riksintresse för materialförsörjningen skall riksintresset så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinning. Hur en avvägning mellan olika riksintressen skall företas regleras i 3 kap. 10 § miljöbalken. Det bör framhållas att en avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken endast skall göras om en åtgärd befaras medföra påtaglig skada på riksintresset. Det är först när inverkan av en åtgärd når upp till denna nivå som åtgärden kan sägas vara oförenlig med riksintresset.

Det sökta företaget är begränsat till tid och rum. Den exploateringsyta som avses att tas i anspråk är begränsad och belägen utanför de skyddszoner som uppställts till skydd för fågellivet. Verksamheten bedöms inte påverka de relativt närbelägna Natura-2000 områdena eller andra närbelägna skyddsvärda områden. Enstaka exemplar av skyddsvärda växter inom exploateringsområdet kommer att gå förlorade. Miljööverdomstolen finner dock inte att omständigheterna är sådana att områdets naturmiljö som helhet äventyras eller bedöms påtagligt skadas. Vid denna bedömning blir det därmed inte aktuellt att göra en avvägning mellan riksintressena enligt 3 kap. 10 § miljöbalken. Lokaliseringsutredningen, liksom miljökonsekvensbeskrivningen i övrigt, uppfyller kraven enligt 6 kap. 7 § miljöbalken.

Miljööverdomstolen finner att det av utredningen i målet får anses framgå att täkten kommer att orsaka endast begränsade skador på naturmiljön och att den inte kan befaras hota livsbetingelserna för någon djur- eller växtart. Nordkalks påstående om behovet av sökt uttag av material från täkten för provändamål får med hänsyn till vad som kommit fram i målet godtas.

Det har i målet, främst av I.M. och länsstyrelsen, framförts farhågor om olägenheter från transporter till och från täktområdena på Ojnarevägen avseende buller och ökad belastning. Den ökade trafiken på vägen får dock bedömas som relativt måttlig och de eventuella störningarna som kan uppkomma utgör i sig inget hinder mot tillåtligheten. Inte heller verksamhetens påverkan på grundvattnet bedöms vara av den omfattningen att den innebär hinder mot tillåtligheten.

Vid en sammantagen bedömning finner Miljööverdomstolen att den ansökta täktverksamheten med lämpliga villkor kan bedrivas utan oacceptabla störningar för omgivningen och med begränsad påverkan på miljön. Tillstånd till den sökta verksamheten i sin helhet skall därmed lämnas.

Miljööverdomstolen finner inte skäl att bifalla de yrkanden i övrigt som framställts av Naturvårdsverket, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Botaniska föreningen och I.M..

Villkorspunkten 7 och verkställighetsförordnande

Nordkalk har uppgett att hela arbetsföretaget, inklusive förberedelsearbeten, bör klaras av på mindre än ca fyra månader. Villkoret i sig hindrar således inte Nordkalk att utföra hela arbetsföretaget under en säsong, under förutsättning att arbetena kan påbörjas redan hösten 2006. Det bör härvid noteras att villkoret inte avser uttransporter av massor. Miljööverdomstolen finner inte skäl att nu upphäva villkoret. För att i möjligaste mån underlätta för Nordkalk att klara av hela arbetsföretaget under en säsong bör dock villkoret ändras på så sätt att länsstyrelsen ges rätt att medge mindre avsteg från villkoret om det skulle uppkomma omständigheter som enligt länsstyrelsen motiverar detta.

Omständigheterna är sådana att bolagets yrkande om verkställighetsförordnande bör bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2006-10-25

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, samt hovrättsråden Henrik Runeson, referent, och Liselotte Rågmark. Enhälligt.

__________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Nordkalk AB, 556073-4054, Storugns, 620 34 LÄRBRO

Ombud: advokaten M.L.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till täkt av kalksten m.m. i Bunge inom Gotlands kommun och län

Avrinningsområde: 118/117 x: 6420285 y: 1686425

Avd III i miljöboken

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Nordkalk AB (bolaget) tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken till täkt av kalksten ur två provbrott på fastigheten Bunge Ducker 1:64 i Gotlands kommun, för uttag av maximalt 25 000 ton kalksten per provbrott. Vidare lämnas bolaget tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att vid behov bortleda inläckande grundvatten ur provbrotten till en mängd av i genomsnitt ca 4 m3/dygn och utföra erforderliga anläggningar för detta.

Igångsättningstid och arbetstid

Täktverksamheten skall ha satts igång inom två (2) år från det att domen i den delen har vunnit laga kraft. Arbetena för vattenverksamheten som medgetts i denna dom skall vara utförda senast inom fyra (4) år från det att domen i den delen har vunnit laga kraft. Tillståndet förfaller om sökanden inte iakttar bestämmelserna om igångsättningstid och arbetstid. Om förlängning av dessa tider föreskrivs i 24 kap. 2 § andra stycket miljöbalken.

Villkor

1. Bolaget skall begränsa vatten- och luftföroreningar, samt andra störningar för omgivningen. Om inte annat följer av nedanstående villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt angett eller åtagit sig.

2. Personal som arbetar inom täktområdet skall vara väl informerad om betydelsen av innehållet i domen. En kopia av domen (täkttillståndet med villkor) samt arbets- och säkerhetsinstruktioner för arbetsmoment innefattande miljörisker skall finnas tillgängligt vid täkten.

3. Inträffar driftstörningar som kan innebära risk för skada på miljön eller på människors hälsa skall verksamheten omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten omgående kontaktas.

4. För att förhindra att allmänheten beträder provbrotten skall markytan vara avbanad så att kanten markeras samt stängsel sättas upp runt dessa.

5. Täktverksamhet får inte bedrivas nattetid (kl 22-07) eller sön- och helgdagar. Transporter till och från täkterna får endast ske på dagtid under vardagar mellan kl 08-18.

6. Buller från täktverksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostäder som riktvärde inte överskrider 50 dB (A) dagtid (kl 07-18) och 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22). Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer, ska den tillåtna ljudnivån sänkas 5 dB(A)-enheter.

7. Sprängning och krossning inklusive borrning (täktverksamhet) får inte ske under fåglars häckningsperiod från och med mars till och med augusti.

8. Vid sprängning får vibrationshastigheten som riktvärde1) uppgå till högst 2 mm/s (i vertikal led) och som gränsvärde2) inte överskrida 4 mm/s (i vertikal led), mätt i närmast belägna bostads bottenvåning.

9. Sprängning får endast ske vid i förväg bestämd tidpunkt som meddelas genom annonsering av aktuell brytningsperiod, lokala anslag och med en tydlig förvarningssignal för de närboende.

10. Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra att stenkastning från sprängning förekommer utanför verksamhetsområdet.

11. För mätning och kontroll av grundvattnets avsänkning skall bolaget upprätta fyra observationspunkter kring de båda provbrotten samt en observationspunkt vid Ojnaremyr.

12. Om vatten skall pumpas ut från brotten till angränsande marker inom Bästeträsks avrinningsområde, får det i kvalitetshänseende inte på något påtagligt sätt avvika från ett prov av referensgrundvatten taget i närheten. Vatten som pumpas ut skall samlas upp och bolaget skall låta tillsynsmyndigheten bedöma om vattnet kan tillåtas infiltrera till angränsande mark. I annat fall skall utpumpat vatten köras bort för det omhändertagande som tillsynsmyndigheten kan godta.

13. Transport av kalksten mellan provbrotten och länsväg 148 skall ske med lätta lastbilar (maximal lastkapacitet 16 ton) på den befintliga vägen, benämnd Ojnarevägen. Innan sådana transporter igångsätts skall bolaget i samråd med länsstyrelsen bestämma lämplig användning inklusive åtgärder för eventuella förbättringar av denna transportväg samt behov av skyddsåtgärder, allt till undvikande av att vägen eller fornlämningar och naturmiljön utefter den skadas.

14. När risk för damning på grund av transporter föreligger skall transportvägen bevattnas över dammiga partier.

15. Tillfällig förvaring av överblivet material i brottet skall vara inert material och får inte innehålla något som kan förorena grundvatten. Uppläggning eller tippning av utifrån kommande sten, schaktmassor, rivningsmassor och dylikt får inte ske inom verksamhetsområdet.

16. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra för grundvatten skadliga ämnen inklusive avfall skall ske med största aktsamhet så att risken för skador till följd av spill/läckage elimineras. Cisterner skall vara utrustade med påkörningsskydd samt vara invallade till hela sin volym.

17. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage skall finnas lätt tillgängligt inom verksamhetsområdet. Beredskap skall finnas för att ta hand om kemikalier eller farligt avfall från olyckor som kan hota grundvatten.

18. Tankning av fordon eller cisterner skall där så är möjligt ske utanför täktområdet, och i annat fall utföras över hårdgjord, tät yta där spill kan saneras. Inga reparationer av maskiner som kan innebära tömning eller spill av vätskor får göras inom verksamhetsområdet. Om akut reparationsbehov uppkommer skall åtgärder vidtas så att förorening av mark eller grundvatten inte sker.

19. Till skydd för den växtlokal av gaffelfibbla som identifierats ca 50 m söder om det östra provbrottet skall en tydlig utmärkning av denna ske i terrängen. Försiktighet skall iakttas så att växtlokalen inte skadas.

20. Efterbehandling av provtäkterna och återställning av transportvägen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

21. Bolaget skall, för att få ta tillståndet till provtäktverksamhet i anspråk, hos Länsstyrelsen i Gotlands län ställa säkerhet om tvåhundratusen (200 000) kr för de villkor som gäller för tillståndet.

22. Kontroll med avseende på den verksamhet som tillståndet omfattar skall inarbetas i bolagets nuvarande program för egenkontroll. Ett förslag skall lämnas till tillsynsmyndigheten innan verksamheten påbörjas.

1) Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas.

2) Med gränsvärde menas ett värde som aldrig får överskridas.

Oförutsedd skada

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skada, som miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk skall för att få tas upp till prövning framställas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av den arbetstid som har bestämts.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet.

Prövningsavgift

Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till ettusensexhundra (1 600) kr.

Verkställighet

Bolagets yrkande om förordnande att domen skall få tas i anspråk utan hinder av att den inte har vunnit laga kraft avslås.

Övriga frågor

Naturvårdsverkets m.fl. invändning om rättegångshinder avslås.

_____________

YRKANDEN M.M.

Nordkalk AB, i fortsättningen bolaget eller sökanden, har yrkat dels tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på fastigheten Bunge Ducker 1:64 i Gotlands kommun, för uttag av maximalt 25 000 ton kalksten per provbrott, dels tillstånd att vid behov bortleda inläckande grundvatten ur provbrotten och utföra erforderliga anläggningar för detta, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av ansökan.

Bolaget har dessutom yrkat att en tid om två år från det att domen har vunnit laga kraft bestäms som den tid inom vilken igångsättande av täktverksamheten skall ha skett. I fråga om vattenverksamheten har bolaget yrkat en arbetstid om fyra år från lagakraftvunnen dom samt föreslagit att tiden för anmälan av anspråk på grund av oförutsedd skada bestäms till fem år från arbetstidens utgång.

Vidare har bolaget yrkat att villkor fastställs i enlighet med lämnat förslag och att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Bolaget har slutligen yrkat förordnande om att blivande tillstånd till täktverksamhet och vattenverksamhet skall få tas i anspråk utan hinder av att domen i dessa delar inte har vunnit laga kraft.

ANSÖKAN

Bolaget har i sin ansökningshandling med bilagor, i övriga inlagor och handlingar samt vid huvudförhandling i målet anfört sammanfattningsvis följande.

Bakgrund

Bolaget ingår i Nordkalk-gruppen som har sitt huvudkontor i Finland. Inom företagsgruppen produceras och marknadsförs krossad, mald och siktad kalksten samt bränd och släckt kalk. År 2004 var omsättningen ca 271 miljoner euro och företagsgruppen hade 1 300 anställda i åtta länder. Produkterna används företrädesvis inom stålindustrin. Råmaterialet till produkterna bryts i 18 dagbrott och tre underjordiska gruvor belägna i Sverige, Finland, Estland och Polen. Totalt bryts årligen omkring elva miljoner ton kalksten. Bolaget är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 14001 och ISO 9001:2000.

Bland bolagets kontor och fabriker finns Storugns på norra Gotland. Råvaran till Storugns kommer från Klinthagentäkten på fastigheten Lärbro Stora Vikers 1:94. I det näraliggande Klinthagenbrottet finns en grovkrossanläggning där kalkstenen krossas innan den transporteras på ett över tre kilometer långt transportband till sorteringsverken vid Storugns för utlastning till fartyg. Anläggningarna i Storugns regleras genom länsstyrelsens tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelat i oktober 1998. För täktverksamheten i Klinthagen inklusive grovkrossanläggningen i brottet har länsstyrelsen meddelat tillstånd enligt miljöbalken i maj 2002 och utökat tillstånd i maj 2004. Tillståndet gäller fram till utgången av år 2012. I Klinthagentäkten bryts för närvarande ca 3 miljoner ton kalksten om året och den förväntas vara utbruten 2009.

I syfte att kunna bedriva industriell verksamhet i Storugns även efter år 2009 har bolaget undersökt förekomsten av brytbar kalksten på bl.a. fastigheten Bunge Ducker 1:64, varvid en intressant förekomst identifierats och åsatts arbetsnamnet ”Bungetäkten”. Fastigheten ägs av bolaget. Om de fysikaliska egenskaperna hos kalkstenen där uppfyller ställda krav kan täkten säkerställa fortsatt produktion i Storugns till 2030-2035. Den provbrytning som avses med denna ansökan syftar till att kunna göra fullskaliga tester av kalkkvaliteten. Sådana tester krävs för att kunderna skall kunna utvärdera produkten säkert. Utfallet av provbrytningen blir avgörande för frågan om fortsatt projektering i området. Det rör sig således inte nu om utbrytning av en första etapp av ett större täktområde. Tillståndsansökan avseende provtäkten skall alltså prövas för sig. Miljökonsekvenserna för huvudtäkten utreds för närvarande och kommer i förekommande fall att bedömas särskilt i ett nytt, separat tillståndsärende.

Planförhållanden och omgivningsbeskrivning

Ingen detaljplan gäller för fastigheten Bunge Ducker 1:64. Området inom vilket provbrotten kommer att ligga anges i den kommunala översiktsplanen för Gotlands kommun som ett område av riksintresse för naturvården, kallat Bästeträsk med omgivningar. I översiktsplanen anges området även som ett område där systemekologisk forskning prioriteras. Den akvatiska forskningsverksamheten i området startade redan år 1981 i Stockholms Universitets regi, men överfördes från och med juli 1999 till Högskolan på Gotland.

Sedan april 1973 gäller ett regeringsbeslut enligt miljöskyddslagen om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. i sjön Bästeträsk.

Provbrotten (”provlokal 1 och 2”) kommer att anläggas med 150 meters mellanrum. Omkring 100 meter norr om ”provlokal 1” ligger naturreservatet och Natura 2000-området Bästeträsk. Ungefär en halv kilometer söderut ligger ytterligare ett naturreservat och Natura 2000-område, benämnt Bäntings haid. I närheten finns även nyckelbiotopområden. Mindre än 100 meter sydväst om ”provlokal 2” finns en våtmark som utgör en utlöpare till Släkmyr. Dessutom finns i närområdet delar som ingår i länsstyrelsen program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet, varav vissa även ingår i Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet (NBO). Provtäkterna ligger dock inte inom dessa delar. I området finns inga naturminnesobjekt.

En art- och biotopinventering utförd under sommaren 2005 omfattande hela Bunge Ducker 1:64 samt området mellan fastigheten och Storugns, bekräftar områdets ovanligt höga naturvärden. På och i direkt anslutning till provtäkterna samt längs den tänkta transportvägen, Ojnarevägen, har följande rödlistade arter hittats:

- Gaffelfibbla (starkt hotad kärlväxt)

- Svartfläckig blåvinge (sårbar fjäril)

- Idegran (missgynnad kärlväxt)

- Salepsrot (missgynnad kärlväxt)

- Silversmygare (missgynnad larv)

- Tovsippa (missgynnad kärlväxt)

Samtliga rödlistade arter har ett högt skyddsvärde. De klassificeringar som används för att beskriva dessa observerade arter är starkt hotad (EN), sårbar (VU) samt missgynnad (NT). Av dessa klasser anger EN det högsta skyddsvärdet, VU det mellersta samt NT det lägre. Det är en fallande skala.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i beslut den 3 oktober 2005 förklarat att bl.a. kalkstensfyndigheten i Rute (Bunge) utgör sådant område i Gotlands län som enligt 3 kap. 7 § miljöbalken är av riksintresse avseende ämnen och mineral för landets mineralförsörjning. Provbrotten kommer att ligga inom det av SGU utpekade riksintresseområdet.

Det närmaste kulturella riksintresset är Fleringebygden, cirka två kilometer väster om den planerade provbrytningen. Drygt två kilometer nordväst ligger Hau, ett annat riksintresse för kulturmiljövården.

Den tänkta transportvägen, Ojnarevägen, är av historiskt och kulturellt värde, men inget riksintresse. Bolaget har låtit utföra en särskild arkeologisk studie rörande denna väg.

Gotland i sin helhet utgör enligt 4 kap.miljöbalken ett riksintresseområde för naturvård, kultur, turism och friluftsliv. Av kapitlets bestämmelser framgår också att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt skall beaktas. Kommunen anser att det rörliga friluftslivets intressen ska prioriteras framför exploateringsintressen i hela kustbygden.

Rådighet och sakägare

Bolaget är lagfaren ägare till fastigheten där vattenverksamheten kommer att bedrivas.

Även med en maximal utsträckning av grundvattenpåverkan kommer endast bolagets egna fastighet att ligga inom påverkansområdet. Några andra fastigheter bedöms inte bli berörda av vattenverksamheten.

Teknisk beskrivning m.m.

- Täktverksamheten

Ansökan rör uteslutande kalkstensbrytning i de två provbrotten. Provbrytning kan av naturliga skäl endast ske inom området för en tänkt framtida huvudtäkt. Provtäkterna har lokaliserats till norra delen av fastigheten Bunge Ducker 1:64 på platser som har valts med omsorg i samråd med länsstyrelsen för att uppnå provbrytningens syfte med minsta möjliga miljöpåverkan. Provtäktverksamheten, dvs. brytning av kalkstensberggrund innefattande bl.a. borrning, sprängningsarbeten, schaktning, krossning, uppläggning samt lastning och transport av sten, kommer att bedrivas under två tidsbegränsade kampanjer inom en maximal tidsperiod om två år.

För vardera provtäkt kommer ett område om cirka 4 000 m2 att avbanas (rensas) från jord och växtlighet med en hjullastare. Detta område rymmer dels egentlig täkt, dels övrigt arbetsområde. Täkterna blir cirka 40 m x 50 m och sex meter djupa. Omgivande arbetsområde kommer att innehålla upplagsplats för krossat material och avbanade massor, lastzon, vändplan, en generator, en drivmedelstank samt en liten futt (byggbarack) etc. Den avbanade arbetszonen fungerar även som en varningszon för förbipasserande. Uppskattad tid för schaktarbetet är 16 timmar. Hela verksamhetsområdet, inklusive båda provtäkterna och tillfartsväg, har åskådlig-gjorts på planskiss, bilaga 4 till den kompletterande miljökonsekvensbeskrivningen daterad den 13 september 2005 (bilaga 1 till aktbil 10).

Borrning för sprängning sker med Atlas F7 under uppskattningsvis tio arbetsdagar per täkt. Därefter sker sprängningen i två steg. När sprängning är utförd använder man en grävmaskin, typ djupgrävare, och lastar direkt i mobilt krossverk som krossar stenen till önskad fraktion. Det krossade materialet läggs upp i arbetsområdet och lastas efter hand på lastbilar för transport till anläggningen i Storugns. För att minimera transporterna på väg kommer finandelen att lämnas och senare användas till återställning. - På arbetsplatsen krävs således en grävmaskin 50 ton, en hjullastare 30 ton, fem lastbilar med lastförmåga 16 ton, alternativt tre lastbilar med lastförmåga 30 ton, för transporter till Storugns, samt ett mobilt krossverk.

- Sprängningsarbete

Vid sprängämneshantering och sprängningsarbete kan olika kväveföreningar spridas i naturen. Kväve är ett näringsämne som bidrar till gödning av framförallt vattendrag. De två viktigaste emissionskällorna är spillt sprängämne på berget och odetonerade laddningar. Dessa minimeras genom gott handhavande. Vid fullständig förbränning bildas i princip inga kväveemissioner. Normalt bildas således endast små mängder NOx vid detonation samt små mängder CO och andra gaser.

Vardera provtäkt kommer att öppnas med cirka 200 sprängladdningar, placerade i ett rutnät med tre respektive fyra meters mellanrum mellan hålen. Varje hål är 5,5-6 meter djupt. Det åtgår drygt tjugo kg sprängämne och en avladdning, cirka 1,5 meter krossat grus per hål. Totalt åtgår mindre än fem ton sprängämne och det kommer att utföras fem sprängningar per område under en månad.

Det sprängämne som kommer att användas är Fordyn. För upptändning används Nonel. Fordyn är ett sprängkapselkänsligt paketerat plastiskt sprängämne. Fördelen med ett paketerat plastiskt sprängämne jämfört med bulkemulsion är att det inte rinner ut i sprickor där det kan förbli odetonerat och ge rester av nitratkväve i massor och mark. Det faktum att sprängämnet Fordyn är sprängkapselkänsligt minskar också risken av odetonerade sprängämnesrester i salvan.

Stavarna placeras i borrhålen utan att onödigt spill och sprängmedelsrester hamnar på marken. Sprängämnet är vattenbeständigt och förhindras därför att spridas vidare via eventuella sprickor.

NONEL-systemet är ett icke elektriskt tändsystem uppbyggt kring en plastslang, invändigt belagd med ett reaktivt material. Tändsystemet har fördelen att det tänder upp fördröjningselementet i en sprängkapsel, men kan inte påverka sprängämnen i närheten av slangen.

- Hydrogeologi och vattenverksamheten

SGU har på bolagets uppdrag gjort en utredning om grundvattensituationen i området kring de planerade provtäkterna. Utredningen, daterad i maj 2005, har bilagts ansökningshandlingen som bilaga 5.

Det är högst osannolikt att något vatten behöver pumpas bort, trots att brytdjupet förmodas gå under grundvattenytan i området. Den närmaste observationsbrunnen visar en grundvattenyta på nivån en-två meter under markytan, med en årlig variation på omkring fyra meter. SGU bedömer att den genomsnittliga tillrinningen vid fullt utbruten provtäkt blir knappt fyra kubikmeter per dygn.

Vid en försiktig beräkning blir vattendjupet i täkten vid verksamhetens upphörande mindre än en decimeter [(6 m3/dygn x 30 dygn) / (40 m x 50 m)] = 0,09 m]. En decimeter försvårar inte arbetet och kommer inte att kräva bortledning av vattnet. Beräkningen är gjord under antagandet att full tillrinning sker under hela verksamhetsperioden (30 dygn) trots att mängden tillrinnande vatten är en funktion av täktens djup. Dessutom antas tillrinningen under hela perioden vara 50 % högre än beräknad genomsnittlig tillrinning, dvs. 6 m3/dygn. Sannolikt blir vattenmängden därför mindre än den beräknade. Den genomsnittliga tillrinningen är beräknad utifrån antagandet att täkterna blir åtta meter djupa. I praktiken kommer de att brytas till omkring sex meters djup, varför det bedömda avsänkningsområdet och tillrinningen sannolikt kommer att bli ännu mindre. Vid brytdjupet ca 6 m blir påverkansområdet sannolikt mindre än 25-50 m.

Arbetet i provtäkterna påverkas inte av fukt, däremot går det inte att arbeta under vatten. Det kommer inte att förekomma någon trafik i provtäkterna. Grävskopan står ovanpå sprängmassorna och lyfter ut materialet. Man gräver sig alltså nedåt i täkten.

Det är osannolikt att något vatten kommer att behöva pumpas under den tid brytning sker i de båda brotten. Skulle inläckande grundvatten trots allt behöva ledas bort rör det sig under alla förhållanden om så små mängder under så kort tid att tillståndplikt kan ifrågasättas. Bolaget väljer dock att frivilligt söka tillstånd.

I händelse av extrema förhållanden med okontrollerad inströmning inleds omedelbart en utredning. Vid behov avbryts arbetet. Undersökningen kommer att utnyttja det nedan redovisade kontrollprogrammet för att avgöra varifrån vattnet kommer och avsänkningens utbredning. Om det är praktiskt möjligt tätas inflödet med injektering. Utredningen genomförs i samråd med tillsynsmyndigheten.

- Markinfiltrationen

Överstiger vattendjupet i provtäkten två decimeter, antingen det beror på kraftig nederbörd eller oförutsedd inströmning, blir det opraktisk att fortsätta arbetet. Då behöver vattnet pumpas bort. Första steget är att analysera vattnets kvalitet enligt följande kriterier:

- Total-fosfor - Krom

- Total-kväve - Nickel

- Kvicksilver - Arsenik

- Koppar - Partikelhalt

- Zink - Olja

- Kadmium - PAH

- Bly

Med stöd av analysresultaten fattas beslut om hur pumpningen ska ske. Beslutet fattas av tillsynsmyndigheten. Genom kunskap om både koncentration och vattenvolym kan en bedömning göras av mängden förorening som eventuellt tillåts infiltrera omgivningen. Mängd är ett mer relevant mått än enbart halt, särskilt vid en engångsbelastning.

Bedöms vattnet inte utgöra någon risk i föroreningshänseende pumpas det, efter tillsynsmyndighetens godkännande, över pallkanten för att återinfiltrera i marken. Godkänns inte vattnet för infiltration körs det istället i tankbil till klarningsbassänger vid fabriken i Storugns.

Det kan alltså komma att ske infiltration i marken inom det område som berörs av 1973 års regeringsbeslut enligt miljöskyddslagen om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. i sjön Bästeträsk. Enligt bolagets uppfattning strider inte en sådan infiltration mot regeringsbeslutet. Det bortledda grundvattnet bör inte betraktas som avloppsvatten i strikt juridisk mening. Det rör sig dessutom inte om ett direkt utsläpp i sjön Bästeträsk eller dess tillflöden och källsjöar. Förbudet kan enligt ordalydelsen inte anses omfatta infiltration i marken på det sätt som nu är aktuellt.

När arbetet är avslutat genomförs en analys av täktvattnet oavsett djup. Tillsynsmyndigheten avgör om vattnet ska pumpas upp som del av efterbehandlingen.

Transporter

Det krossade materialet lastas med hjullastaren på lastbilar för transport till Storugns. Totalt skall 20 000 ton kross per brott transporteras bort medan ca 20 % av det krossade materialet, grus och sand med kornstorlek under 20 mm, återbördas till brotten som efterbehandlingsmaterial. Lastbilar med 16 tons kapacitet används för uttransport av den grovkrossade stenen.

Bolagets huvudalternativ för transport mellan provtäkterna och länsväg 148 (Fårösundsvägen) är försiktig trafik på en befintlig, äldre skogsväg som kallas Ojnarevägen. Den löper norr om provtäkterna och fortsätter därefter i ost-sydostlig riktning till Fårösundsvägen som i sin tur leder söderut till Storugns. I den arkeologiska studie som genomförts beträffande den kulturhistoriskt intressanta Ojnarevägen påtalas framförallt, att förändringar av vägens sträckning, bredd eller höjd skulle påverka kulturmiljön negativt. Bolaget har inga avsikter att räta ut vägen, men viss grusning kan erfordras och två färister (dikesöverfarter) måste tillfälligt förstärkas. Ojnarevägen är i fullt bruk för bl.a. timmertransporter och det skall gå att använda den även om det inte är tjäle i jorden. Vid behov bevattnas vägen för att förhindra dammspridning. Vatten hämtas då med tankbil från närliggande bäck. Totalt rör det sig om storleksordningen 100 m3 vatten, men beroende på väderlek kan mängden vatten bli betydligt mindre.

Beträffande bolagets rätt att använda Ojnarevägen för uttransport av kalksten framhålls följande. Vägen och den mark som vägen ligger på är enligt fastighetskartan samfälld. Någon formell lantmäteriförrättning med bildande av en samfällighetsförening har dock inte skett. Detta torde innebära att det är delägarna som gemensamt har rätt att använda och förvalta vägen. Bolaget har således redan på denna grund rätt att använda vägen. Härutöver har bolaget genom ett i fastighetsboken inskrivet officialservitut en särskild rätt att använda vägen i den samfällda vägmarken. Servitutet skrevs in i samband med en förrättning år 2002. Bolaget kommer naturligtvis att samråda med styrelsen för vägsamfälligheten i samband med nyttjandet av vägen liksom att vid utnyttjandet av servitutet agera så att den samfällda vägen inte betungas mer än nödvändigtvis. Det finns inga planer på att stänga av vägen för andra transporter. Bolaget kommer att ombesörja radiokontakt mellan korsningen vid Fårösundsvägen och provtäkterna.

Som ett andrahandsalternativ i fråga om transportväg föreslår bolaget att transporterna först går ut till Ojnarevägen, vidare österut för att sedan ansluta till en skogsväg som fortsätter i sydsydvästlig riktning och ansluter till Fårösundsvägen. Skogsvägen som ska användas är idag svårframkomlig. Den kan snarare beskrivas som en stig. Vägen måste därför förstärkas. Det görs genom att ojämna partier skrapas och/eller grusas. Enstaka träd kan också behöva fällas för att säkerställa bredden. En fördel med detta vägval är att Ojnarevägen förskonas till stor del från trafikbelastningen. Dessutom blir störningen på övrig trafik betydligt mindre eftersom kalkstenstransporterna sker längs en separat arbetsväg. Det innebär att bevattningsbehovet kommer att minska eftersom ingen allmän trafik påverkas.

Som tredje och fjärde alternativ för transportväg utreds helt nya vägsträckningar i orörd natur men huvudsakligen på bolagets fastighet.

För uttransport av 20 000 ton kalksten per täkt beräknas transportbehovet vid utnyttjande av 16 tons lastbilar bli (20 000 / 16 =) 1 250 turer i en riktning. Fem sådana lastbilar beräknas företa fem turer var per dag eller sammanlagt 25 turer. Antalet transportdagar kan då beräknas till 50 dagar (1 250 / 25). Som tidigare nämnts lastas den krossade stenen efter hand på lastbilar för transport till anläggningen i Storugns. Transporter körs inte i ett sammanhang och inte omedelbart efter brytning, vilket innebär att borttransport kan komma att ske från och till under upp till tre månaders tid. Med avseende på trafikpåverkan innebär de 25 lastbilstransporterna visserligen en fördubbling av tung trafik på Fårösundsvägen, men leder inte till några negativa konsekvenser för trafiken med undantag för semestertrafiken. Jämfört med Gotlands trafiksektor medför transporterna ett försumbart tillskott av utsläpp. Lasten dammar inte eftersom finmaterial lämnas på plats och den behöver inte bevattnas.

Efterbehandling och säkerhet

Ingen separat efterbehandling av provbrotten blir aktuell om det sedermera blir aktuellt att bedriva verksamhet i en huvudtäkt på fastigheten Bunge Ducker 1:64. I annat fall kommer efterbehandling av ”provlokalerna” att genomföras senast tre månader efter beslut avseendet huvudtäkten. Målet är då att de utbrutna ”provlokalerna” skall göras biologiskt produktiva och att området skall kunna fungera som en integrerad del av omgivande landskap. Avtäckningsmassorna skall föras tillbaka till ”provbrytningslokalen”. Avbaningsmassorna sprids också ut över de anslutande verksamhetsområdena för att underlätta en naturlig återkolonisation av kringliggande växtlighet. Kanter från provbrytningen kommer att jämnas ut och rundas av för en naturligare framtoning. Till detta används det finmaterial som lämnats kvar efter schaktning. När det gäller anslutande verksamhetsområden används också kvarlämnat finmaterial och skrotsten för att återskapa raskoner i täkterna.

Provbrytningen kommer att ge upphov till ”två hål” med sexåtta meter höga klintar (klippbranter). Hålen kommer inte att fyllas igen. Eventuellt kan klinten utmärkas med varningsskyltar, men avsikten är att minimera det mänskliga avtrycket. Längs klintkantens fot skall läggas skrotsten och avbaningsmassor på ett sätt som efterliknar naturliga raskoner där vegetation spontant kan etableras. Det är sannolikt att gropen periodvis kommer att vattenfyllas så att en öppen vattenspegel bildas.

Grundvattenytan i området kommer att nå en ny jämvikt på kortare tid än ett år. Sannolikt innebär det att täkterna delvis blir vattenfyllda, så att två mindre reservoarer bildas. Dessa kommer att variera naturligt med kringliggande grundvattenyta, sannolikt från i det närmaste uttorkade till mer eller mindre fyllda. När arbetet är avslutat genomförs en analys av täktvattnet oavsett djup. Tillsynsmyndigheten avgör om vattnet ska pumpas upp som del av efterbehandlingen. Det rör sig i så fall om en engångsinsats för att garantera kvaliteten på det vatten som tillåts fylla provtäkterna.

Bolaget åtar sig att ställa säkerhet till fullgörande av efterbehandlingsansvaret i form av en bankgaranti på 150 000 kr, varav 50 000 kr för eventuella efterbehandlingsåtgärder beträffande Ojnarevägen.

Samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Enligt bolagets ursprungliga planer var den ena provbrytningspunkten placerad inom ett nyckelbiotopområde. Sedan detta påpekats under samrådsförfarandet justerades lokaliseringen till en närliggande position utanför nyckelbiotopområdet. Utifrån de föreslagna provplatserna fann Länsstyrelsen i Gotlands län i beslut i maj 2005 att provbrytningen inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Därefter har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utarbetat ett MKB-dokument daterat den 13 maj 2005 kompletterat med ytterligare ett MKB-dokument daterat den 13 september 2005. IVL anser sammanfattningsvis att det inte föreligger några miljömässiga hinder mot den föreslagna provbrytningen.

Olycksrisker, skyddsåtgärder m.m.

Verksamheten i provbrotten kommer att vara snarlik bolagets pågående verksamhet. Riskerna för olyckor är därmed väl kända. Olyckshändelser som kan förekomma i industriområdet är fallolyckor, sprängolyckor, brand och fordons- eller maskinhaverier. För att förhindra att allmänheten beträder provlokalerna skall markytan vara avbanad, så att kanten markeras. Ett stängsel skall också sättas upp. De som arbetar hos bolaget har den skyddsutrustning och utbildning som krävs för att utföra sprängnings- och schaktarbeten.

Bolaget har rutiner för att förebygga och minimera eventuella skador. Vid ett eventuellt haveri skall maskinoperatören agera direkt, eftersom varje maskin är utrustad med oljesaneringsutrustning. Uppsugningsmaterialet Absol används. Efter användning samlas materialet in och tas om hand av RagnSells för destruktion.

Utöver maskinerna kommer det även att finnas en drivmedelstank på plats. Tanken kommer att vara placerad så att risken för spill och påkörning minimeras. Det kommer också att finnas saneringsmaterial vid tanken om drivmedelspill ändå sker.

Ojnarevägen har inget formellt skydd enligt kulturminneslagstiftningen, men betraktas i praktiken av länsstyrelsen som en fornlämning. Vägen skall därför självfallet skyddas i största möjliga mån. Bolaget är berett att i god tid innan projektets början ta kontakt med länsantikvarien för en inledande diskussion avseende eventuella förbättringar av väg och vägbank samt för att få någon från länsstyrelsen att på plats diskutera en lämplig användning av vägen.

Bolaget hänvisar i övrigt till villkorsförslaget beträffande skyddsåtgärder och försiktighetsmått.

Kontrollprogram

För att följa avsänkningen av grundvattennivån kring de båda provbrytningsområdena föreslås att fyra stycken observationspunkter upprättas runt provbrytningsområdet. Därvid kan befintliga prospekteringshål utnyttjas. Ytterligare en observationspunkt inrättas förslagsvis vid Ojnaremyr i gränsområdet mellan intresseområdena för bolagets planerade och Svenska Minerals pågående verksamhet vid Stucks kalkbrott. Observationshålen förses med rör, ca 1 m höga över markytan och med låsbara lock. I observationsrören, vilka bör avvägas, föreslås att dataloggar med tryckgivare installeras för mätning av grundvattennivån. Med registrering av grundvattennivån åtminstone sex gånger per dygn erhålls en mycket god övervakning av nivåns variation vilken kan utvärderas i förhållande till naturliga skeenden och den planerade provbrytningen av kalksten.

Om tillrinningen av vatten till provbrotten kräver pumpning kommer volymerna att mätas och bokföras så att en analys av vattenbalansen kan göras i efterhand för kontroll av gjorda prognoser.

Syftet med programmet är dels att öka kunskapen om hur grundvattenförhållandena ser ut i området, dels övervaka att inga oförutsedda grundvattenförändringar sker i områdets. Avsikten är även att erfarenheterna från provbrytningens kontrollprogram ska användas vid utformningen av den eventuella fullskaliga täkten.

Bolagets förslag till villkor för täktverksamheten m.m.

1. Bolaget skall begränsa vatten- och luftföroreningar, samt andra störningar för omgivningen. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt angett eller åtagit sig.

2. Buller från täktverksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostäder som riktvärde inte överskrider 50 dB (A) dagtid (kl 07-18) och 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22). Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer, ska den tillåtna ljudnivån sänkas 5 dB(A) enheter.

2 b. Transporter till och från täkterna får endast ske dagtid vardagar mellan kl 08-18.

3. Vibrationshastigheten i den närmast belägna bostadsfastighetens bottenvåning får vid sprängning ej överskrida gränsvärdet1 4 mm/s (i vertikal led), samt riktvärde 2 mm/s (i vertikal led).

( 1) Med gränsvärde menas ett värde som aldrig får överskridas. 2) Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas.)

4. Sprängning får endast ske vid i förväg bestämd tidpunkt som meddelas de närboende med en tydlig förvarningssignal.

5. Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra stenkastning förekommer utanför bolagets område.

6. Fyra observationspunkter upprättas kring de båda provbrotten samt en observationspunkt vid Ojnare myr, allt för att följa avsänkningen av grundvattnet.

7. Då risk föreligger för damning på grund av transporter skall skogsvägen bevattnas över dammiga partier.

8. Tillfällig deponi i brottet för överblivet material får enbart innehålla inert material och inte något som kan förorena grundvatten. Uppläggning eller tippning av utifrån kommande sten, schaktmassor, rivningsmassor och dylikt får inte ske inom verksamhetsområdet.

9. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra för grundvatten skadliga ämnen inklusive avfall skall ske med största aktsamhet så att risken för skador till följd av spill/läckage elimineras. Cisterner skall vara utrustade med påkörningsskydd samt vara invallade till hela sin volym.

10. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage skall finnas lätt tillgängligt. God beredskap skall finnas för att ta hand om kemikalier eller farligt avfall från olyckor som kan hota grundvatten.

11. Tankning av fordon eller cisterner skall där så att möjligt ske utanför täktområdet, och i annat fall utföras över hårdgjord, tät yta där spill kan saneras. Inga reparationer av maskiner som kan innebära tömning eller spill av vätskor bör göras i området, detta gäller dock ej akuta reparationsåtgärder.

12. För att förhindra att allmänheten beträder provlokalerna skall markytan vara avbanad så att kanten markeras. Ett stängsel skall sättas upp.

13. Inträffar driftstörningar som kan innebära risk för skada på miljön eller på människors hälsa skall verksamheten omedelbart avbrytas och tillståndsmyndigheten kontaktas.

14. Personal som arbetar inom täktområdet skall känna till innehållet i beslutet. En kopia av täkttillståndet samt arbets- och säkerhetsinstruktioner för arbetsmoment innefattande miljörisker skall finnas tillgängligt vid täkten.

15. Den växtlokal för gaffelfibbla som identifierats ca 50 m söder om det östra provbrottet skall utmärkas i terrängen.

16. Om vatten skall pumpas ut från brotten till angränsande marker inom Bästeträsks avrinningsområde, skall det i kvalitetshänseende inte på något påtagligt sätt avvika från ett referensgrundvatten taget i närheten.

Kontroll

Kontroll av provbrytningen föreslås inarbetas i bolagets nuvarande program för egenkontroll. Ett förslag skall lämnas till tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Gotlands län) innan provbrytningen påbörjas.

SYNPUNKTER

Räddningsverket har avstått från att yttra sig i målet.

Naturvårdsverket har sammanfattningsvis redovisat följande inställning, som den slutligen bestämts. Enligt verket borde, för det första, provbrytningen och huvudbrytningen prövas samordnat. För det fall provbrytningen prövas enskilt har verket tillstyrkt godkännande av MKB:n och förklarat att verksamheten inte omfattas av tillståndsplikt enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Emellertid har verket bestritt bifall till ansökan med åberopande av att provbrytningen inte kan anses tillåtlig enligt miljöbalken. I tillåtlighetsfrågan har verket pekat på de skyddskrav som gäller för de två angränsande Natura 2000-områdena, benämnda Bränntings haid och Bästeträsk. Vidare har verket framhållit att provbrytningen avses ske inom område av riksintresse för naturvård och erinrat om att naturmiljön kan komma att skadas påtagligt av verksamheten. Med åberopande av 3 kap. 6 § andra stycket och 4 kap. 8 §miljöbalken har verket sammanfattningsvis hävdat att det föreligger hinder mot att lämna tillstånd till den sökta verksamheten. I den mån det skulle bli aktuellt med infiltration av grundvatten enligt bolagets planer har verket i allmänna ordalag fört fram villkorsförslag om infiltrationsbassänger och oljeavskiljning. Verket har dessutom bestritt bifall till yrkandet om verkställighetsförordnande.

Fiskeriverket har uttalat att bolagets MKB är generellt väl utförd, men konstaterat behov av komplettering med avseende på en bedömning av hur ljud och vibrationer i samband med sprängning påverkar olika djurarter i och på mark, i luft samt i vatten. Verket har, som dess inställning får förstås, tillstyrkt bifall till ansökan med förslag till skadeförebyggande åtgärder enligt följande:

” 1. Riktlinjer bör tas fram för ljud och vibrationer i vatten som kan ha effekter på fisk i Bästeträsk.

2. Kontrollmätningar av ljud och vibrationer i vatten bör göras i samband med sprängning. Om man befarar att nivåerna kan vara skadliga ska man försöka göra åtgärder för att minska effekten genom att t.ex. minska mängden sprängmedel per detonation.

3. Provsprängningar bör undvikas generellt under vårleken och den kritiska uppväxtperioden för förekommande fiskarter, det vill säga mellan den 15 mars-15 juli.”

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har anfört att det måste tas i beaktande att kalkstensfyndigheten Rute förklarats vara av riksintresse och detta riksintresse ligger inom bolagets ifrågavarande fastighet. Enligt SGU finns inget att erinra emot den planerade provbrytningen av kalksten inom fastigheten.

Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt godkännande av MKB:n från kulturmiljösynpunkt. Enligt ämbetet påverkas inte närmast liggande riksintresseområde för kulturmiljövården. Ämbetet har påpekat att Ojnarevägen har ett högt kulturhistoriskt värde och anfört att den inte bör bli föremål för de förändringar som skulle bli nödvändiga om den utnyttjas för transport av det brutna materialet. Slutligen har ämbetet påtalat att eventuellt tillstånd bör förenas med villkor om att ny transportväg från täktplatsen anläggs i enlighet med alternativa förslag i den arkeologiska utredningen.

Länsstyrelsen i Gotlands län har tillstyrkt godkännande av MKB:n. Vidare har länsstyrelsen medgett bifall till ansökan under förutsättning

att villkor meddelas som förhindrar skada på en växtlokal för gaffelfibbla söder om det östra provbrottet,

att Ojnarevägen nyttjas för uttransport av kalkstenen,

att eventuella förbättringar av den nyssnämnda vägen eller dess vägbank sker i samråd med antikvariska myndigheter,

att transporter på vägen sker med små lastbilar och med minsta möjliga ingrepp på vägen samt att den återställs så snart som möjligt efter att provbrytningsverksamheten har upphört,

att efterbehandlingen även omfattar de åtgärder som behöver göras på Ojnarevägen och att säkerhet om totalt 250 000 kr ställs för återställningsåtgärder,

att eventuellt utpumpat vatten från brotten till angränsande marker inom Bästeträsks avrinningsområde i kvalitetshänseende inte på något påtagligt sätt avviker från ett referensgrundvatten taget i närheten

samt att drivmedelstankar utrustas med påkörningsskydd.

Länsstyrelsen har dessutom bestritt bifall till yrkandet om verkställighetsförordnande.

Tekniska nämnden i Gotlands kommun har anmält att kommunen äger fastigheterna Fleringe Smiss 1:7 och 1:9 med vattenområde i norra delen av Bästeträsk och upplyst att med markområdet följer en år 1938 meddelad dämningsrätt i Bästeträsk innebärande rätt att tillgodogöra sig det uppdämda vattnet. Vidare har nämnden upplyst att kommunen inlett ett tillståndsförfarande i avsikt att leda bort vatten från Bästeträsk för allmän vattenförsörjning samt ett förfarande för att inrätta vattenskyddsområde omfattande bl.a. platsen för aktuell täktverksamhet. Enligt nämnden bör vattnet som leds bort från provbrotten betraktas som avloppsvatten. Nämnden har påtalat vikten av att risken för påverkan på Bästeträsk belyses utförligt i MKB till ”kommande ansökan om bergtäkt” samt gjort gällande att ”transportbandet mellan Rute och Storugns” bör innefattas i MKB:n som en följdverksamhet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun har, med ordföranden som reservant, tillstyrkt bifall till ansökan. Vidare har nämnden lämnat förslag till precisering enligt Naturvårdsverkets allmänna råd av villkorspunkten om buller och omformulering av bolagets förslag till villkorspunkt 7. Nämnden har dessutom föreslagit ändringar och tillägg av villkorspunkter beträffande olycksrisker och planerade skyddsåtgärder.

B. J., ägare till fastigheterna X 1:37 och 1:54, jämte K., B. och S.F., ägare till fastigheten X 1:52, har uttalat oro för den framtida brunnsvattentillgången på deras fastigheter med upplysning att vattentillgången i B.J:s borrade brunn på X 1:54 liksom i flera andra fastigheters brunnar minskade märkbart när kommunen utförde provpumpning från borrade brunnar i närliggande område.

M.K.W., ägare till fastigheterna X X 1 och X 1:3, har avstyrkt godkännande av MKB:n, bl.a. för att verksamhetens inverkan på grundvattenförhållandena i området söder om länsväg 148 (Fårösundsvägen) inte utretts och beskrivits tillräckligt. Vidare har hon anfört synpunkter på att provbrytningen och huvudbrytningen inte prövas samordnat. Hon har, i anslutning till en erinran om försiktighetsprincipen, framhållit risken för inverkan på vattenförhållandena i området med Bräntings haids naturreservat och det tänkta, fullskaliga täktområdet samt beskrivit det geologiska fenomenet ”slukhål” i området.

Ahrs samfällighetsförening, en ”vattenförening” för tolv fastigheter med tiotal åretruntboende och lika många sommarboende som försörjer sig med vatten från Bästeträsk, har uttalat oro för att kalkbrytningen kan påverka vattenkvaliteten och vattentillgången för de boende i Ar.

P. och A.B., boende söder om Rute kyrka utmed väg 148, har anfört att transporterna på vägen kommer att innebära en stor ökning av avgasutsläppen och buller. För det fall tillstånd meddelas har de begärt skyddsåtgärder och försiktighetsmått av sökanden i form av bl.a. bullerplank och begränsning av täkttrafiken till vardagar kl. 08.00-18.00. De har vidare uttalat oro för täktens inverkan på vattenkvaliteten.

Naturskyddsföreningen på Gotland har avstyrkt godkännande av MKB:n på grund av brister i samrådsförfarandet, avsaknad av förslag på alternativa exploateringsområden och bristande utredning om risken för påverkan på grundvattnet. Föreningen har också gjort gällande att provbrytningen och huvudbrytningen skall prövas samordnat samt påtalat områdets höga naturvärden och dess status som Natura 2000-område. Vidare har föreningen erinrat om att det i detta fall kan gälla krav på tillståndsprövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken men i övrigt instämt i Naturvårdsverkets synpunkter. Föreningen har sammanfattningsvis avstyrkt bifall till ansökan och verkställighetsförordnande. Enligt föreningen skall under alla förhållanden ställas krav på en plan för efterbehandling som innebär ett återställande av naturområdet i sitt ”ursprungliga” skick.

Föreningen Bevara Ojnareskogen har avstyrkt godkännande av MKB:n, bl.a. för att tillräcklig inventering av hotade (rödlistade) arter inte skett. Enligt föreningen skall provbrytningen och huvudbrytningen prövas samordnat. Föreningen, som i allt väsentligt anfört detsamma som Naturvårdsverket beträffande områdets skyddsvärde och betonat olämpligheten att använda Ojnarevägen för transporter, har påpekat att kommunens provborrningar efter vatten på fastigheten Hägur 1:48 i Bunge påverkade vattentillgången i fastigheters brunnar inom ett avstånd av en kilometer. Sammanfattningsvis har föreningen ifrågasatt tillåtligheten samt avstyrkt bifall till tillstånd och verkställighetsförordnande. - Ett flertal enskilda fastighetsägare i Bungeområdet, med O.S., ordföranden i föreningen Bevara Ojnareskogen, och B. S., ägare till fastigheten X 1:50, som talesmän, har också framfört krav om att vattenuttag och vattenkvalitet i fastigheternas brunnar inte får försämras med anledning av sökt täktverksamhet. De har samstämmigt yrkat kostnadsfria ersättningsleveranser av nuvarande vattenmängd och vattenkvalitet i händelse av påverkan.

Svenska Botaniska Föreningen, Uppsala, har avstyrkt godkännande av MKB:n och i anslutning därtill anfört att miljödomstolen skall ompröva länsstyrelsens beslut om att verksamheten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Föreningen har också gjort gällande att provbrytningen och huvudbrytningen skall prövas samordnat samt erinrat om att tillstånd till verksamheten även krävs enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken. Vidare har föreningen hävdat att ”täktverksamheten” inte är tillåtlig och avstyrkt bifall till ansökan. Föreningen har slutligen upplyst att den nyligen hos regeringen hemställt om att förutsättningarna för att inrätta en nationalpark i området skall utredas.

Gotlands Botaniska Förening, Visby, och Gotlands Ornitologiska Förening har anfört i stort sett detsamma som Svenska Botaniska Föreningen, med tillägg att en undersökning av mossfloran ännu saknas på grund av att svampinventering inte hunnit utföras. Föreningarna har också med hänvisning till genomförda inventeringar erinrat om att flera påträffade arter är skyddade enligt EG:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv samt upptagna på ”rödlistan” för Sverige. För det fall tillstånd skulle ges till provbrytning har ornitologföreningen påtalat behov av villkor om att verksamheten på grund av buller inte får ske under fåglarnas häckningsperiod tiden februari-augusti.

Högskolan på Gotland har, med upplysning att den bedriver forskning inom området akvatisk ekologi vid en forskningsstation i Ar, avstyrkt bifall till ansökan och, med hänvisning till försiktighetsprincipen, gjort gällande att provbrytningen och huvudbrytningen skall prövas samordnat.

P.J., distriktsveterinär i Romakloster, har påtalat allmänna problem med vattenförsörjningen på Gotland och anfört bl.a. att täkter kan orsaka förändringar i mikroklimatet med mindre nederbörd som följd.

Svenska Kalkföreningen har beskrivit sin verksamhet och framhållit kalkstenens betydelse som naturresurs. Vidare har föreningen redovisat kalkstensprodukternas användning samt pekat på positiva effekter, exempelvis arbetstillfällen, av att kalkstensresurserna på Gotland utnyttjas ansvarsfullt och i samverkan med naturintressena.

Industrifacket Storugns har förklarat att ca 500 personer påverkas direkt eller indirekt om bolagets verksamhet på norra Gotland inte kan fortsätta. Enligt Industrifacket förs en ensidig kampanj emot bolagets täktplaner trots att bara en liten del av Gotlands yta berörs.

DOMSKÄL

Allmänt om prövningen

Efter en lagändring, som trädde i kraft den 1 augusti 2005 utan några övergångsbestämmelser (SFS 2005:571), föreligger inte längre något krav på särskilt täkttillstånd enligt bestämmelser i 12 kap.miljöbalken. Istället skall, liksom för annan miljöfarlig verksamhet, regler i 9 kap.miljöbalken tillämpas för en samlad tillståndsprövning av täktverksamhet. Lagändringen innebär således att nu gällande regler är tillämpliga i detta mål oavsett bolagets ansökan kom in i juli 2005.

I Naturvårdsverkets och i ett antal andra yttranden med synpunkter på bolagets ansökan framförs inställningen att tillstånd till täkt i provbrotten bör prövas samordnat med en eventuell framtida ansökan om tillstånd till huvudtäkt. Denna synpunkt, som kan uppfattas som en formell invändning om att det föreligger rättegångshinder mot att ta upp ansökan till prövning, föranleder följande bedömning. Bolagets tillståndsansökan avser verksamhet som är klart avgränsad till omfattning och tid. Provtäktverksamheten kan visserligen sägas syfta till en större och mera ingripande verksamhet som en huvudtäkt innebär, men provbrytningen är därmed inte att betrakta som en första etapp av huvudtäkten. Varken miljöbalken eller rättegångsbalken innehåller någon bestämmelse som skulle kunna ge stöd för att avvisa ansökan på grund av att en senare tillståndsansökan om huvudtäkten kan förutses. En annan sak är att det får övervägas vilken betydelse denna omständighet kan ha för tillåtlighetsbedömningen av den verksamhet som nu skall prövas. I den mån Naturvårdsverkets m.fl. inställning kan anses innefatta en formell invändning om rättegångshinder saknas alltså fog för invändningen och den skall därför avslås.

Rådigheten

Miljödomstolen konstaterar att bolaget som ägare till fastigheten Bunge Ducker 1:64 har erforderlig rådighet för den vattenverksamhet som ansökan avser.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Enligt 6 kap. 9 § miljöbalken har miljödomstolen att ta ställning till om MKB:n uppfyller kraven i samma kapitel. I denna bedömning ligger att pröva om MKB:n är tillräcklig i förhållande till graden av miljöpåverkan som verksamheten kan antas medföra. Några formella möjligheter att ompröva länsstyrelsens beslut i detta hänseende föreligger inte därutöver.

Av handlingarna i målet framgår att sökanden har genomfört föreskrivet samrådsförfarande enligt 6 kap.miljöbalken. Myndigheter och andra berörda har i vederbörlig ordning före tillståndsansökan och under handläggningen vid miljödomstolen medgetts tillfälle att lämna synpunkter med anledning av det projekt som ansökan avser. I 6 kap. 7 § miljöbalken anges vad MKB-dokumentet skall innehålla. I förevarande fall kan bolagets MKB, med kompletteringar och justeringar, anses uppfylla kraven i 6 kap.miljöbalken med avseende på såväl samrådsförfarandet som beskrivningen av verksamhetens konsekvenser för miljön. MKB:n kan sålunda i allt väsentligt tjäna som underlag för den miljökonsekvensbedömning som tillståndsansökan föranleder. Det betyder att sökandens MKB skall godkännas.

Tillåtlighet m.m.

1 kap. 1 § miljöbalken anger att balkens syfte är att främja en hållbar utveckling. Paragrafen anger vidare hur balken rent allmänt skall tillämpas för att syftet med lagen skall uppnås.

Vid prövningen av frågor om bl.a. tillåtlighet och tillstånd skall verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 § miljöbalken visa att förpliktelserna som följer av de allmänna hänsynsreglerna i samma kapitel iakttas.

I detta fall finns det anledning att först överväga om provtäktverksamheten kan anses överensstämma med kraven enligt lokaliseringsbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken. Av denna paragraf följer att platsen för de två provbrotten skall vara lämplig med hänsyn till mål- och tillämpningsbestämmelserna i 1 kap. 1 § samt med hänsyn till de grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelserna för mark och vatten enligt 3 kap. respektive 4 kap.miljöbalken.

Med avseende på frågan om alternativa platsval har bolaget förklarat att platsen för verksamheten i detta fall bestämts efter tio års utredning och prospektering samt efter samråd med länsstyrelsen. Enligt bolaget har provborrningar om drygt 5 000 borrmeter utförts på fastigheten Bunge Ducker 1:64 och ytterligare 4 000-5 000 borrmeter på andra ställen på Gotland. Bolaget har vidare förklarat att provborrningskostnaden uppgår till ca 700 kr per meter inklusive analyser. För lokaliseringsbedömningen ter det sig mot denna bakgrund inte rimligt att kräva ytterligare bedömningsunderlag i form av alternativa platsval. Nästa moment blir att enligt 1 kap. 2 § miljöbalken bedöma verksamheten i förhållande till bestämmelserna i balkens 3 och 4 kap.

I målet är klarlagt att provtäkterna lokaliserats till ett område, kallat Bästeträsk med omgivningar, som Naturvårdsverket har bedömt vara av riksintresse för naturvården. Områdets riksintressestatus har bekräftats bl.a. i översiktsplanen för Gotlands kommun. Området skall därmed enligt 3 kap. 6 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön påtagligt. Det finns anledning att återkomma till den bedömning som detta lagrum föranleder. Dessförinnan skall sägas att området inom vilket provtäkterna har lokaliserats, beläget tämligen centralt inom riksintresseområdet för naturvården, av SGU tillika bedömts vara av riksintresse för att det innehåller värdefulla kalkstensfyndigheter. Även om det ännu inte kommit till uttryck i något planeringsdokument är omständigheterna i målet sådana att det inte kan ifrågasättas att området där provbrytningen planeras är riksintressant enligt SGU:s bedömning. Därmed skall detta område enligt 3 kap. 7 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av kalksten. Beträffande dessa sammanfallande områden tycks alltså situationen vara den att de är av riksintresse för två oförenliga ändamål. För en sådana situation anges i 3 kap. 10 § första stycket miljöbalken att företräde skall ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. En avvägning enligt denna bestämmelse blir dock aktuell bara om naturmiljön i riksintressområdet för naturvården kan komma att skadas påtagligt av bolagets provbrytningsverksamhet.

I fråga om riskerna för skada på naturvärdena i riksintresseområdet Bästeträsk med omgivningar samt i närbelägna s.k. Natura 2000-områden har Naturvårdsverket, med instämmande av Naturskyddsföreningen, anfört bl.a. följande. Det handlar om ett mycket stort naturområde med delvis vildmarkskaraktär. Inom området finns en stor och obruten hällmarks-, våtmarks-, och skogsmosaik med sällsynt låg grad av påverkan. Området är således intressant och unikt från geologisk synpunkt och det innehåller mycket intressanta våtmarker med höga värden och märklig hydrologi. Vidare har områdets naturgivna förutsättningar i hydrologi, hällmarker och skogar gett stor artrikedom och många rödlistade arter. Inom området finns en extrem koncentration av nyckelbiotoper och det utgör värdetrakt för hällmarksskogar. Sverige har ett internationellt ansvar för att prioritera skydd för kalkskogar. Detta området är det främsta i sitt slag på Gotland, i Sverige och i Nordeuropa. För området gäller med avseende på den nationella skogsstrategin ett högt värde på beståndsnivå, långsiktig funktionalitet och en skogstyp med högsta skyddsprioritet. Som förutsättningar för att bevara dessa naturvärden gäller att bibehålla områdets karaktär av nästan helt oexploaterat landskap, att den naturliga hydrologin bevaras, att olämpliga åtgärder, som kalhyggen, bebyggelse, dikning och bilkörning på hällmarker, hindras samt att områdets hydrologi skyddas från t.ex. dränering, vattenreglering, dämning, täkt och avverkning. - Minskar eller förstörs områdets opåverkade karaktär och påverkas den naturliga hydrologin delvis eller radikalt innebär det en påverkan på riksintresset för naturvården. Den stora täkten innebär sannolikt att en stor del av den hotbild som anges blir verklighet. Konsekvenser av provbrytning är direkt förstörelse på plats, risk för påverkan runt om, inbrytning av väg för tunga transporter centralt i det värdefulla området, början till fragmentering av ett stort, orört område samt första steget i en planerad och omfattande exploatering med svåra konsekvenser för naturmiljön.

Bolaget har till bemötande av Naturvårdsverkets synpunkter i denna del gjort gällande bl.a. att det är uppenbart att provtäkterna inte kan skada naturmiljön i riksintresseområdet påtagligt. I anslutning till detta har bolaget framhållit att provtäkterna utgör bara omkring en tiondel av en promille av riksintresseområdet, vilket i sig omfattar stora delar av norra Gotland. Enligt bolaget kan verksamheten inte heller påverka naturvärdena i Natura 2000-områden påtagligt.

Miljödomstolen gör i denna del följande bedömning.

Riksintresseområdet Bästeträsk med omgivningar utgör en avsevärd del av norra Gotland. Områdets sammanhängande utbredning och relativa orördhet är i sig, som Naturvårdsverket har framhållit, av stort värde från naturmiljösynpunkt. Täktverksamhet i stor omfattning centralt i området kan komma att skada områdets naturmiljö påtagligt. Emellertid är det inte en så omfattande exploatering som skall bedömas nu. Tillståndsansökan avser enbart täktverksamhet i två smärre provbrott. Omfattningen och inverkan av provtäktverksamheten är så liten att den inte i sig kan skada riksintresseområdets naturmiljö påtagligt. Härvid har även beaktats Naturvårdsverkets allmänna råd om tolkningen av begreppet påtaglig skada i t.ex. 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken (NFS 2005:17). I målet har dock Naturvårdsverket och övriga representanter för bevarandeintresset hävdat att provtäktverksamheten skall bedömas i ett längre perspektiv med en förmodad fullskalig täktverksamhet. Frågan är om provtäktverksamheten bör bedömas så.

Som tidigare anförts finns inga lagliga förutsättningar för att neka bolaget en tillståndsprövning av provtäktverksamheten. Det kan fastslås att en sådan verksamhet är nödvändig för att bringa full klarhet i om kalkstensfyndigheten överhuvudtaget är brytningsvärd i stor skala. Dessförinnan får det med hänsyn till praktiska och ekonomiska skäl betraktas som orimligt att kräva av bolaget en komplett ansökan avseende fullskalig täktverksamhet i området. Till bilden hör också att lokaliseringen av provbrotten är väl anpassad till bolagets befintliga anläggningar i Storugns, ett förhållande som medför kortare transporter och en lägre grad av miljöpåverkan. Vidare kan den osäkra situation som nu råder med till synes oförenliga anspråk på markanvändningen i området bli klarlagd efter provtäktverksamheten. Genom att bolagets fastighet ingår i ett område som är av riksintresse för kalkstensbrytning torde det i dagsläget föreligga hinder enligt 3 kap. 7 § miljöbalken att innefatta fastigheten i ett ändamålsenligt områdesskydd för naturmiljön. Skulle provtäktverksamheten utvisa att kalkstensfyndigheten inte är brytningsvärd frigörs de för dagen fastlåsta förutsättningarna att ge området det reella naturmiljöskydd som svarar mot de riksintressanta bevarandevärdena. Detta betraktelsesätt torde överensstämma med miljöbalkens inledande paragraf och ligga i linje med t.ex. balkens grundläggande bestämmelse i 3 kap. 1 § om avvägningen i fråga om användning av mark- och vattenområden.

Sammantaget leder dessa överväganden till bedömningen att provtäktverksamheten skall prövas utan avseende på en eventuell framtida fullskalig täktverksamhet. Som tidigare konstaterats är inverkan av provtäktverksamheten så liten att den inte kan anses skada naturmiljön påtagligt i riksintressområdet Bästeträsk med omgivningar. Någon avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken blir alltså inte aktuell i målet. Hinder mot provtäktverksamheten möter således inte enligt de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 kap.miljöbalken.

Lokaliseringsbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken föreskriver också en tillämpning av de särskilda hushållningsbestämmelserna för mark och vatten i 4 kap.miljöbalken. Bestämmelserna i detta kapitel anger, såvitt är av intresse här, att Gotland i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där samt att detta även gäller för de s.k. Natura 2000-områden som är belägna nära ifrågavarande provbrott. Det bör här nämnas att ytterligare ett näraliggande naturområde, Ojnaremyr, har föreslagits som Natura 2000-område av Naturvårdsverket i december 2005. Bolagets provtäktverksamhet bedöms dock inte påtagligt skada natur- och kulturvärdena inom något av de riksintresseområden som omfattas av hushållningsbestämmelser i 4 kap.miljöbalken. Hinder mot verksamheten möter därför inte heller på grund av dessa bestämmelser.

Frågan om lokaliseringen föranleder avslutningsvis följande överväganden.

Provtäktverksamheten med därtill hörande vattenverksamhet befaras inte inverka på den prioriterade systemekologiska forskning som Högskolan på Gotland bedriver i området kring Bästeträsk. Vidare bedöms den sökta verksamheten kunna förenas med förbudet mot utsläpp av avloppsvatten m.m. i sjön Bästeträsk samt kommunens planer på ett vattenskyddsområde.

Efter bolagets samråd med länsstyrelsen har antalet provbrytningsytor nedbringats till två och lokaliseringen av dessa ytor inom fastigheten Bunge Ducker 1:64 har justerats. Vad gäller transporter till och från provtäkterna har länsstyrelsen efter omsorgsfull bedömning förordat alternativet Ojnarevägen och angett detta alternativ som förutsättning för att tillstyrka bifall till ansökan. - Såsom länsstyrelsen funnit bör denna transportväg anses vara det bästa alternativet för det relativt begränsade transportbehov som nu kommer ifråga. Bedömningsunderlaget beträffande övriga vägalternativ för transporter ger anledning att befara onödigt stora skador på skyddsvärd natur och medger inte tillräckliga förutsättningar att bestämma försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Andra alternativ till transportvägar än Ojnarevägen kan, i enlighet med länsstyrelsens inställning, inte godtas vid denna prövning. Det skall dock observeras att miljödomstolen bara kan pröva bolagets rätt i miljörättsligt hänseende att använda denna väg. Civilrättsligt grundad rätt att nyttja vägen följer inte av den prövning som sker nu. Med hänsyn till vad bolaget har anfört angående dess rätt i sistnämnt hänseende kan i vart fall inget miljörättsligt lokaliseringshinder konstateras.

Med hänsyn till det som nu har sagts och efter en samlad bedömning av vad som har framkommit i målet beträffande val av plats för den sökta provtäktverksamheten finns förutsättningar för bedömningen att bolaget klarar kraven enligt lokaliseringsbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken.

I fråga om tillåtligheten föranleder provtäktverksamheten i övrigt följande överväganden.

Med utgångspunkt från det som redan har anförts beträffande lokaliseringsbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken och efter en samlad bedömning av vad som har förekommit i målet bör sökanden anses ha lämnat uppgifter och underlag som ger tillräcklig grund för slutsatsen att även övriga hänsynsregler i 2 kap.miljöbalken kan iakttas med ändamålsenligt villkor.

Som redan framgått kommer provtäktverksamheten att bedrivas nära sådana naturområden, s.k. Natura 2000-områden, som avses i 7 kap. 28 § miljöbalken. Ifrågavarande verksamheten lär dock inte kunna påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt. Det behövs därför inte, som också Naturvårdsverket har funnit, något tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken till bolagets provtäktverksamhet.

Det får betraktas som oomtvistat att det föreligger stort behovet av det material som kan utvinnas ur provbrotten. Behovet av provmaterial bedöms överväga de förhållandevis ringa skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som provtäktverksamheten kan befaras orsaka. Efter vad som tidigare sagts om den omsorgsfulla lokaliseringen av provytorna befaras ingen beaktansvärd försämring ske av livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Något hinder mot provtäktverksamheten bedöms således inte föreligga med hänsyn till bestämmelserna i 9 kap. 6 a § miljöbalken.

Vidare kan det konstateras att verksamheten inte heller till någon del strider mot sådana planbestämmelser som anges i 16 kap. 4 § miljöbalken eller annan tillåtlighetsbestämmelse i samma kapitel.

Med lämpliga villkor om försiktighetsmått och skyddsåtgärder bedöms det inte heller föreligga något hinder mot den sökta vattenverksamheten med hänsyn till de särskilda förutsättningarna enligt 11 kap.miljöbalken. Vid denna bedömning har även riskerna för inverkan på Bästeträsk, grundvattenförhållandena och enskilda fastigheters vattenförsörjning vägts in.

Sammanfattningsvis bedöms provtäktverksamheten och den därmed förenade vattenverksamheten vara tillåtlig. Följaktligen skall bolagets tillståndsansökan bifallas med för ändamålet anpassade villkor.

Villkorsfrågor m.m.

När det gäller villkor för den verksamhet som tillståndsprövas i målet har bara länsstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnat mera övergripande synpunkter. I övrigt är synpunkterna om villkor tämligen begränsade och inskränkta till särskilda frågor.

Naturvårdsverkets villkorsförslag om infiltrationsbassänger och oljeavskiljning är allmänt hållet och ter sig alltför långtgående för den verksamhet som nu är aktuell. Verkets synpunkter i denna del torde ändå i huvudsak bli tillgodosedda genom ett villkor som ålägger bolaget en skyldighet om skärpt kontroll av det vatten som kan komma att infiltreras i mark inom Bästeträsks avrinningsområde.

Fiskeriverket har, som dess synpunkter får uppfattas, bl.a. förslagit villkor som skulle innebära en skyldighet för bolaget att utreda akustiska effekter på fisk i Bästeträsk. Såsom bolaget invänt är Bästeträsk beläget ca två kilometer från platsen för provbrotten och risken för inverkan på fisk i sjön bedöms vara ytterligt marginell. För den verksamhet som detta tillstånd avser är det orimligt att föreskriva villkor enligt Fiskeriverkets förslag. I övrigt kan verkets synpunkter om skyddsåtgärder anses bli tillgodosedda med de villkor som framgår av domslutet.

Enligt vad som tidigare har anförts och i linje med länsstyrelsens inställning skall Ojnarevägen användas för transporter med anknytning till den verksamhet som detta tillstånd omfattar. Följaktligen meddelas inte nu ett villkor enligt Riksantikvarieämbetets förslag om ”ny transportväg från täktplatsen”. Tillståndet skall dock förenas med villkor som siktar till att bolagets användning av denna transportväg inte skadar vägen som sådan eller fornlämningar och naturmiljön utefter den.

Frågan om bolagets ansvar för efterbehandling med anledning av provtäktverksamheten måste ofrånkomligen bedömas med beaktande av att en fullskalig täktverksamhet kan bli aktuell. Det blir då, som bolaget har påpekat, inte aktuellt med särskild efterbehandling i anledning av den begränsade verksamhet som nu prövas. För dagen kan därför inte bestämt anges vilka efterbehandlingsåtgärder som bolaget skall åläggas att utföra. Under sådana omständigheter bedöms det lämpligast att förena tillståndet med ett villkor om att efterbehandling av provtäkterna och återställning av transportvägen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Här bör dock framhållas att efterbehandlingsåtgärder torde kunna bestämmas med utgångspunkt från vad bolaget har föreslagit i sin ansökan. Ett efterbehandlingsvillkor utformat enligt Naturskyddsföreningens förslag är i praktiken omöjligt att efterkomma och kan inte föreskrivas.

I anslutning till frågan om efterbehandling skall sägas att ett belopp om 200 000 kr bedöms som tillräcklig säkerhet för de villkor som skall gälla för bolagets tillstånd till täkt i provbrotten.

De villkorsförslag som lämnats av länsstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden har till övervägande del godtagits av bolaget. Sådana villkor skall alltså förenas med tillståndet. Därutöver kan de villkorsanspråk som i övrigt framförts i målet jämte behov av ytterligare försiktighetsmått och skyddsåtgärder tillgodoses genom skärpning, förtydliganden och kompletteringar av sökandens villkorsförslag.

Övriga frågor

Bestämda ersättningsyrkanden med avseende på vattenverksamheten har inte kommit upp i målet och det kan inte heller förutses att någon sakägare skulle kunna lida skada av denna verksamhet. De synpunkter och yrkanden som ett antal enskilda fastighetsägare har framställt rörande vattenförsörjningen kan nu inte prövas i annat avseende än som en fråga om vilken tid som skall gälla för anmälan av anspråk på grund av oförutsedd skada. Fem år, räknat från utgången av arbetstiden, är en rimlig tid inom vilken eventuellt anspråk på grund av oförutsedd skada bör kunna bestämmas och anmälas.

En föreskrift om arbetstid för tillståndet till vattenverksamheten kan meddelas enligt sökandens förslag.

Vattenverksamheten är, som bolaget anfört, inte av det slaget att tillståndsdomen behöver innehålla bestämmelse om den förlust av vatten eller annat som en tillståndshavare enligt 31 kap.22 och 23 §§miljöbalken skall vara skyldig att underkasta sig utan ersättning.

Prövningsavgift

Sökanden har inte framfört någon invändning mot den prövningsavgift som tidigare beslutats för prövning av ansökan om tillstånd till vattenverksamheten. Avgiften skall nu fastställas slutligt till samma belopp.

Verkställighetsförordnande

När tillstånd lämnas till en verksamhet som tveklöst förändrar miljön och landskapet på sådant sätt att återställning omöjligen kan ske, ett s.k. irreversibelt ingrepp, måste det normalt krävas mycket beaktansvärda skäl och svaga motstående intressen för att domen skall få tas i anspråk utan hinder av att den inte har vunnit laga kraft. Bolaget lämnas i denna dom tillstånd till en täktverksamhet som kraftfullt ifrågasatts och som ofrånkomligen leder till en onaturlig och bestående omformning av landskapet och miljön i ett område med dokumenterat höga bevarandevärden. Bolaget kan under dessa omständigheter inte anses ha förebringat tillräckliga skäl för sitt yrkande om verkställighetsförordnande. Detta yrkande skall därför avslås.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se domsbilaga 1 (TSH-MD 1)

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, skall ha inkommit till miljödomstolen senast den 22 februari 2006.

Henrik Löv Margaretha Bengtsson

I avgörandet har deltagit rådmannen Henrik Löv, ordförande, och miljörådet Margaretha Bengtsson (skiljaktig) samt sakkunniga ledamöterna Britt Kiderud och Torsten Börjemalm (skiljaktig).