MÖD 2006:6

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom den 22 november 2004 i mål nr M 3068-03, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPART

1. Boliden Mineral Aktiebolag, 556231-6850, 932 81 Skelleftehamn

Ombud: AI

KLAGANDE OCH MOTPART

1. BR

Ombud: Advokat NR

2. Skellefteå kommun, 931 85 Skellefteå

Ombud: Miljönämnden i Skellefteå kommun, 931 85 Skellefteå

SAKEN

Tillstånd att anlägga dammar m.m.

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på följande sätt.

A. Miljödomstolens förordnande att tillståndet för sin giltighet är beroende av att säkerhet ställs enligt 15 kap. 34 § miljöbalken upphävs.

B. Med ändring av vad miljödomstolen förordnat om rättegångskostnader förpliktas Boliden Mineral AB att till BR utge ersättning för hennes rättegångskostnader vid miljödomstolen med sjuttioentusenfemtio (71 050) kr, varav 60 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 22 november 2004.

2. Boliden Mineral AB skall ersätta BR för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med tiotusentvåhundratjugo (10 220) kr, varav 10 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Boliden Mineral Aktiebolag (bolaget) har yrkat

att förordnandet att tillståndet är beroende av att en ekonomisk säkerhet ställs skall upphävas; samt att BRs yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid miljödomstolen helt skall lämnas utan bifall.

Skellefteå kommun (kommunen) har yrkat

att miljödomstolens dom skall ändras så att prövningen även omfattar 9 kap.miljöbalken, d.v.s. även miljöfarlig verksamhet; samt att vid prövningen av den miljöfarliga verksamheten skall tillståndet förenas med utsläppsvillkor för utsläpp av tungmetaller från Nya Sjön till recipienten Brubäcken.

BR har yrkat

att miljödomstolens dom skall undanröjas och målet återförvisas till miljödomstolen för fortsatt handläggning,

att tiden för oförutsedd skada under alla förhållanden skall bestämmas till 20 år, att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall underkännas; samt att hon skall tillerkännas full ersättning för rättegångskostnader vid miljödomstolen.

Parterna har bestritt motparternas ändringsyrkanden.

BR har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har, med nedan gjorda tillägg och förtydliganden, fört sin talan på samma sätt som vid miljödomstolen.

Prövningens omfattning och frågan om återförvisning

BR

Miljödomstolen har hänvisat till två domar från Miljööverdomstolen till stöd för att prövningen i målet inte skall omfatta den miljöfarliga verksamheten. Omständigheterna i detta mål är dock annorlunda än i dessa två domar. I de åberopade domarna var det fråga om vattenverksamhet i kombination med icke tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (tunneldrivning). Detta mål rör vattenverksamhet i kombination med en miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt 9 kap. 8 § miljöbalken. Miljödomstolens rättstillämpning innebär att det kommer att ske en dubbelprövning av samma verksamhet. Ett viktigt motiv med att införliva reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken var att få till stånd en samlad tillståndsprövning. Ett viktigt syfte med miljöbalken motverkas därför om vattenverksamheten prövas separat. Därutöver står miljödomstolens bedömning i denna del i strid med Miljööverdomstolens beslut den 12 mars 2004 i mål nr M 487-04, som rörde Citytunnebygget i Malmö. Felet är av så grundläggande karaktär att målet bör återförvisas för förnyad prövning. I vart fall är MKB:n så ofullständig, exempelvis beträffande redovisningen av borrhål, att den ej bör godkännas.

Kommunen

Kommunen instämmer med vad BR anfört.

Bolaget

Ändringen av den miljöfarliga verksamheten har anmälts till miljönämnden som kan föreskriva om de ytterligare försiktighetsmått som kan behövas. Utsläppsvillkor för det nya sandmagasinet, om detta tas i bruk, kommer att beslutas i tillståndet för detta. Utökningen av Nya Sjön medför inte heller några negativa miljökonsekvenser för omgivningen utöver överdämningen, vilken har prövats i detta mål. Det kan också framhållas att Nya Sjön kommer att vara i drift endast en kortare tid. Det finns därför inget behov att pröva frågor avseende den miljöfarliga verksamheten i Nya Sjön, förutom när det gäller efterbehandlingen, vilken kommer att prövas av miljödomstolen i enlighet med vad som tidigare förordnats.

Länsstyrelsen

Miljödomstolens ställningstagande att inte pröva verksamheten enligt 9 kap.miljöbalken accepteras eftersom bolaget inte sökt sådant tillstånd. Ett ytterligare skäl att inte pröva dessa frågor i detta mål är att Länsstyrelsen i det mål som rör det nya Hötjärnsmagasinet, som för närvarande handläggs vid miljödomstolen, har yrkat att det görs en samlad prövning av miljöpåverkan från samtliga magasin, eftersom dessa utgör både reningsanläggningar och deponier för avfallssanden från anrikningsverken i Boliden.

Naturvårdsverket

Se nedan under frågan om ekonomisk säkerhet.

Frågan om ekonomisk säkerhet

Bolaget

Tillstånd har endast begärts och erhållits för vattenverksamhet, medan 15 kap. 34 § miljöbalken gäller då tillstånd meddelas för verksamheter som omfattar deponering. Lagrummet borde därför inte ha tillämpats i målet. Miljödomstolen fann sig i övrigt förhindrad att pröva frågor som hängde samman med miljöfarlig verksamhet.

Det kan också anmärkas att de aktuella åtgärderna endast kommer att pågå en kortare tidsperiod, enligt nuvarande beräkningar längst fram till 2008. Därefter kommer ett nytt sandmagasin att anläggas på den plats där Nya Sjön ligger eller så kommer efterbehandling att genomföras. Det har inte från någon sida framförts att det finns risk för att bolaget inte kommer att finnas kvar vid den tidpunkten eller att bolaget inte kommer att ha resurser att genomföra erforderlig efterbehandling. Således finns inget behov av ekonomisk säkerhet.

Kommunen

Kravet på säkerhet är viktig för en framtida efterbehandling av området eller om det blir någon miljöskada. Enligt nämndens uppfattning är Nya Sjön en deponi innehållande slam med varierande mängder metaller och tungmetaller. Då den ansökta verksamheten i Nya Sjön således innefattar såväl vattenverksamhet som miljöfarlig verksamhet bör den omfattas av kravet på säkerhet enligt 15 kap. 34 § miljöbalken.

Länsstyrelsen

Det synes rimligt med ett krav på ekonomisk säkerhet då det inte är helt säkert att det nya Hötjärnsmagasinet kommer till stånd. Om det nya magasinet byggs så att det helt täcker Nya Sjön kan bolaget begära omprövning av villkoret om säkerhet. Enligt Länsstyrelsens mening kan krav på säkerhet ställas med stöd av både 15 kap. 34 § miljöbalken och 16 kap. 3 § miljöbalken.

Naturvårdsverket

Bolaget har ansökt om tillstånd att anlägga vissa nya dammar och höja dämningsnivån av ett befintligt magasin. Dessa åtgärder är att hänföra till vattenverksamhet och inte deponeringsverksamhet, varför säkerhet enligt 15 kap. 34 § inte behövs. Avsikten med verksamheten är dock att innehålla vattnet för efterklarning, d.v.s. för att det slam som finns i vattnet skall sedimentera innan vattnet släpps vidare till recipienten. Detta innebär att avfall i form av slam kommer att lagras i dammen, vilket gör att verksamheten skall klassas som deponering. Verkets slutsats är att bolaget, utan att ställa ekonomisk säkerhet, kan bedriva vattenverksamhet men inte sådan verksamhet som innebär att slam deponeras. Det konstateras att bolaget har anmält den miljöfarliga verksamheten som sedimenteringsdammen utgör till Skellefteå kommun. Verket har i yttrande till kommunen uttalat att denna tillkommande verksamhet inte kan anses utgöra en mindre ändring.

Tid för oförutsedd skada

BR

Verksamhetsutövaren har givit in ansökningar om fortsatta etapper av företaget, exempelvis Hötjärnsföretaget. Såvitt kan förstås är inverkansområdet av företagen delvis gemensamt. I en sådan situation ligger det nära till hands att fråga kan uppkomma om vilket av företagen som orsakat viss skada. Detta talar för en gemensam tid för anmälan av oförutsedd skada, vilket kan ske om tiden i detta mål blir lång. Förhållandet att det inte bedrivs likadan verksamhet i de båda magasinen är då av underordnat intresse. Tiden för oförutsedd skada bör inte heller göras kortare än att samtliga effekter av den tilltänkta verksamheten hinner yppa sig, det är alltså angeläget att tiden tillåtes bli så lång av med någorlunda grad av säkerhet en högflödessituation inträffar. Dessutom gäller att verkningar av ett läckage kommer att inträffa först efter tämligen lång tid.

Bolaget

Det är felaktigt att tillstånd sökts för fortsatta etapper av företaget. Utökningen av Nya Sjön sker i en etapp. Därefter avser bolaget att bedriva en annan verksamhet på den plats där Nya Sjön ligger, nämligen ett nytt sandmagasin. Frågan om tid för anmälan om oförutsedd skada på grund av det nya sandmagasinet skall inte prövas i detta mål. Den tid för oförutsedd skada som bestämts av miljödomstolen torde vara fullt tillräcklig för att bedöma effekterna av den vattenverksamhet som ansökan avser.

Rättegångskostnader

BR

När det gäller rättegångskostnaderna i miljödomstolen så medger inte det bestämda beloppet alls en sådan granskning av ansökan som varit nödvändig för förberedande av målet för huvudförhandling. Målet är omfattande och därmed mycket kostnadskrävande. Den i miljödomstolen yrkade ersättningen är alltså skälig.

När det gäller hennes ställning som sakägare görs det gällande att så länge konstruktion och handhavande är beroende av mänsklig hand måste man räkna med en risk för dammhaveri, som inte endast är teoretisk eller obetydlig. Det är ostridigt i målet att ett sådant haveri medför risk för personskada med dödlig utgång. Även om risken är obetydlig innebär den en psykisk emission med därav följande påverkan på marknadsvärdet på hennes fastighet.

Bolaget

Hela utformningen av dammarna syftar till att göra dem långtidsstabila. Dammsäkerhetsarbetet inom gruvindustrin har under senare år utvecklats avsevärt och torde numera stå på samma nivå som inom kraftindustrin. Risken för haveri av damm F är därför endast teoretisk eller i vart fall helt obetydlig. Därmed är BR inte att betrakta som sakägare i målet. Bolaget ifrågasätter också BRs påstående att marknadsvärdet på hennes fastighet påverkas genom att dammen anläggs. Detta särskilt som det redan nu finns en damm på den plats där damm F skall anläggas. Varken den befintliga dammen eller den planerade damm F syns från BRs fastighet. Frågor om dammsäkerhet är vidare ett allmänt intresse och det ifrågasätts om en enskild person skall kunna agera som sakägare bara för att denne delar detta allmänna intresse. På grund härav bestrids att bolaget är skyldigt att ersätta BR för rättegångskostnader.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Talerätt

Även om bolaget inte uttryckligen har yrkat att BRs överklagande skall avvisas får bolagets inställning i rättegångskostnadsdelen förstås som ett ifrågasättande av BRs talerätt. Miljööverdomstolen instämmer dock i miljödomstolens bedömning att BR är att anse som sakägare i målet. Det föreligger således inget hinder mot att ta upp hennes överklagande till prövning.

Prövningens omfattning och frågan om återförvisning

Bolagets ansökan gäller tillstånd till anläggning av dammar och till höjd dämning av efterklarningsmagasinet Nya Sjön och inskränker sig till vattenrättsliga frågor, d.v.s. frågor som bedöms ha samband med att verksamheten är tillståndspliktig enligt 11 kap.miljöbalken.

Syftet med de åtgärder ansökan avser är att öka Nya Sjöns yta, så att dess kapacitet för klarning - vattenrening - ökar, när Gillervattnets klarningskapacitet successivt minskar på grund av uppfyllnaden med anrikningssand. Den sökta vattenverksamheten syftar således till att skapa förutsättningar för den miljöfarliga verksamheten på platsen. Bakgrunden är följande.

Verksamheten vid bolagets anrikningsverk ger upphov till en blandning av vatten och avfall i form av anrikningssand. Blandningen pumpas till Gillervattnet där sanden avsätts. En del av vattnet återförs till processerna i anrikningsverket, medan resterande flöde efter kalktillsats leds vidare till Nya Sjön där ytterligare material sedimenterar. Det på så sätt renade vattnet leds därefter till recipienten Brubäcken. Sandmagasinet och klarningsmagasinet Gillervattnet, liksom efterklarningsmagasinet Nya Sjön är nödvändiga som process- och reningssteg för verksamheten vid anrikningsverket.

Utsläppet av föroreningar - bland annat arsenik, koppar, bly, zink och cyanid - till Brubäcken på grund av verksamheten vid anrikningsverket påverkas av utformning av och driftförhållanden vid både anrikningsverk och efterföljande sandmagasin, klarningsmagasin och efterklarningsmagasin. Det är nödvändigt att tillståndsprövningen av anrikningsverket, Gillervattnet och Nya sjön sker på ett sådant sätt att den samlade regleringen av utsläppen till vatten blir ändamålsenlig.

Den prövningsordning som i första hand borde tillämpas och som enklast ger förutsättningar för en sådan samordnad reglering utgår från anrikningsverket som är den huvudsakliga verksamheten på platsen och som utgör en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Sandmagasin, klarningsmagasin och efterklarningsmagasin utgör skyddsåtgärder för den verksamheten. Med detta synsätt borde ändringar och utbyggnader av Gillervattnet och/eller Nya Sjön prövas inom ramen för ett samlat tillstånd till all verksamhet som är nödvändig för anrikningsverket. Det skulle då kunna ske antingen genom nytt tillstånd till anrikningsverket, ändringstillstånd med koppling till huvudtillståndet, ändring av villkor för tillståndet eller som anmälan beroende på bland annat ändringarnas art och omfattning.

De tillstånd som nu gäller för anrikningsverket och hanteringen av anrikningssand och vatten har dock utgått från att anrikningsverket och sandmagasinet utgör separata miljöfarliga verksamheter. Det finns således ett tillstånd enligt miljöskyddslagen som avser verksamheten vid anrikningsverket och ett annat, också enligt miljöskyddslagen, som avser verksamheten vid Gillervattnet. Gillervattnet ses då som en avfallsanläggning. I båda dessa tillstånd finns vissa villkor som reglerar utsläppet till vatten från Nya Sjön. Till detta kommer ett antal domar meddelade av vattendomstolen rörande dammar i Gillervattnet.

Hur än verksamhetsutövaren väljer att avgränsa sin ansökan om tillstånd, måste resultatet av tillståndsmyndighetens samlade prövning täcka alla centrala frågor så att det finns förutsättningar att föreskriva villkor i alla delar som är relevanta från miljösynpunkt. Oavsett om prövningsplikten följer av 9 kap. eller 11 kap. eller av båda, skall prövningen resultera i de villkor eller föreskrifter som fordras enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Prövningens avgränsning är således av central betydelse för en ändamålsenlig prövning i enlighet med miljöbalkens syfte. Visserligen är det sökanden som genom sin ansökan anger ramarna för prövningen, men ytterst åligger det tillståndsmyndigheten att ta ställning till om den kan ligga till grund för prövningen.

Frågan om tillståndsmyndigheten kan utvidga prövningen till att avse annat än vad som omfattas av tillståndsansökan har tidigare behandlats av Miljööverdomstolen i de två domar som både sökanden och miljödomstolen hänvisat till. I dessa som enligt respektive ansökan endast gällde tillstånd till vattenverksamhet (bortledande av grundvatten) uttalade Miljööverdomstolen att det saknades förutsättningar att utan ansökan pröva den icke tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheten (tunnelbygge) eller de utsläpp och olägenheter som den förorsakade.

Frågan om prövningens omfattning eller avgränsning har nu fått sin vidare belysning genom regeringens prop. 2004/2005:129. Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 augusti 2005, har möjligheterna för tillståndsmyndigheterna att bevilja ändringstillstånd för miljöfarlig verksamhet utvidgats (se 16 kap. 2 § miljöbalken). I propositionen diskuteras när en begränsad prövning skall kunna ske. Det framhålls att prövningens omfattning alltid bör bestämmas utifrån vad som från miljösynpunkt är nödvändigt med anledning av den avsedda ändringen (se s. 63).

Den fråga som då inställer sig är hur tillståndsmyndigheten skall gå till väga när ansökan fått en avgränsning som inte är lämplig. Enligt propositionen (se s. 63) kan tillståndsmyndigheten då förelägga verksamhetsutövaren att komplettera sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Det framhålls i propositionen att det är tillståndsmyndigheten som slutligt avgör om avgränsningen är lämplig och att en för snävt avgränsad ansökan och miljökonsekvensbeskrivning skall kunna innebära att ansökan avslås eller avvisas.

En förutsättning för att prövningen skall kunna omfatta något annat än vad ansökan gäller är således att sökanden utvidgar eller ändrar ansökan. Genom att tillståndsmyndigheten kan förelägga sökanden att komplettera ansökan utgör denna förutsättning inte något hinder mot en ändamålsenlig prövning; kompletteras inte ansökan kan den avvisas eller avslås.

När frågan behandlas i propositionen, avser den enbart miljöfarlig verksamhet. Samma synsätt bör dock enligt Miljööverdomstolen gälla även för vattenverksamheter och för verksamheter som är tillståndspliktiga både enligt 9 och 11 kap.miljöbalken.

För att alla typer av störningar skall beaktas vid prövningen av en verksamhet, oavsett om prövningsplikten föreligger enligt 9 eller 11 kap.miljöbalken, talar också Högsta domstolens avgöranden i målen NJA 2004 s. 590, I och II. I dessa mål, som gällde ansökan om tillstånd till vattenverksamhet (nyanläggning respektive utbyggnad av hamn), har Högsta domstolen när det gällde att bedöma vilka som hade rätt att överklaga miljödomstolens dom beaktat samtliga störningar, både dem från vattenverksamheten och dem från den miljöfarliga verksamheten.

Ansökan i det mål som nu är föremål för Miljööverdomstolens bedömning är begränsad till att avse tillstånd till vattenverksamhet som är tillståndspliktig enligt 11 kap.miljöbalken. Miljööverdomstolen bedömer mot bakgrund av vad som redovisats ovan att det finns formella förutsättningar att förelägga sökanden att utforma ansökan på ett sätt som ger bättre förutsättningar för en allsidig prövning. Det skulle därför kunna övervägas att upphäva tillståndet och återförvisa målet till miljödomstolen för fortsatt prövning enligt vad Skellefteå kommun och BR har yrkat. En sådan utgång skulle dock, med den tolkning av gällande rätt som hittills gällt, få negativa effekter för bolaget som i detta fall inte står i rimlig proportion till nyttan av en utvidgat prövning. Miljööverdomstolen har härvid beaktat att ett tillstånd till vattenverksamheten inte kan tas i anspråk innan prövning skett av den ändrade miljöfarliga verksamheten. Miljööverdomstolen godtar därför i detta fall att prövningen av den verksamhet som är prövningspliktig enligt 9 kap.miljöbalken får ske separat, utanför detta mål. Det kan emellertid inte uteslutas att prövningen av den miljöfarliga verksamheten kan komma att leda till krav som innebär att utökningen av Nya Sjön inte kan godtas på det sätt bolaget angivit i ansökan. Miljöprövningen skulle exempelvis kunna leda till krav på en annan storlek eller utformning av magasinet för att begränsa utsläppet av föroreningar eller för att underlätta efterbehandling. Det är bolaget som får stå risken att det nu aktuella tillståndet enligt 11 kap.miljöbalken inte kan tas i anspråk på grund av de krav som kan komma att ställas vid den efterföljande prövningen.

Miljööverdomstolen finner således att den överklagade domen skall fastställas i huvudsaken.

Ställande av säkerhet

Bolagets ansökan avser enbart tillstånd till vattenverksamhet och omfattar inte tillstånd till deponering. Bestämmelsen i 15 kap. 34 § miljöbalken kan således inte tillämpas i detta mål. Villkoret skall därför, med bifall till bolagets överklagande, upphävas.

Tid för oförutsedd skada

Vad som förekommit i Miljööverdomstolen föranleder inte annan bedömning än den miljödomstolen gjort. Miljödomstolens dom i denna del skall således stå fast.

Rättegångskostnader

Eftersom BR intar ställning som sakägare har hon rätt till ersättning för rättegångskostnader vid miljödomstolen. En sakägare kan till stöd för sin talan anföra både enskilda och allmänna intressen. Miljööverdomstolen finner mot bakgrund härav att bolagets talan i denna del skall avslås.

BR har å sin sida yrkat att Miljööverdomstolen skall tillerkänna henne full ersättning för sina ombudskostnader vid miljödomstolen. Med hänsyn till den tid som får anses ha åtgått för skriftväxling, kontakter mellan BR och hennes ombud samt huvudförhandlingen finner Miljööverdomstolen att BR får anses skäligen tillgodosedd med 60 000 kr avseende ombudsarvode vid miljödomstolen.

Vad beträffar rättegångskostnader i Miljööverdomstolen har bolaget och BR ömsom vunnit, ömsom tappat målet. BR skall därför tillerkännas reducerad ersättning för sina kostnader. Enligt Miljööverdomstolens mening är en nedsättning till ungefär hälften av det belopp hon yrkat skäligt.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2006-03-03

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsråden Liselotte Rågmark, referent och Marinette Andersson. Enhälligt.

______________________________

BILAGA A

UMEÅ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Boliden Mineral AB Mineral AB, 556231 6850, 932 81 Skelleftehamn

Ombud: Bolagsjurist XX

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå

2. BR, i egenskap av ägare av del av fastigheten XX 3:11

Ombud: Advokat XX

3. SAKEN

Tillstånd att anlägga dammar för efterklarningsmagasinet Nya Sjön m.m. vid Boliden, Skellefteå kommun

DOMSLUT

Miljödomstolen, som godkänner den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Boliden Mineral AB tillstånd att för efterklarningsmagasinet Nya Sjön

dels på de platser som framgår av karta (bilaga 2 till bilaga A till ansökan, aktbilaga 1)

- anlägga de dammar som tillsammans betecknas damm F och

- anlägga den damm som betecknas damm G,

dels höja dämningen av magasinet till +213,5 m RH 70.

Om inte annat följer av denna dom ska arbetena utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad Boliden Mineral AB redovisat i sin ansökan i målet och i övrigt åtagit sig.

Vad gäller dammsäkerhet ska damm F och G utformas och det fortlöpande dammsäkerhetsarbetet bedrivas i huvudsak i enlighet med kraven i Svensk Energi - Swedenergy - AB:s publikation RIDAS - Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, i de delar dessa är tillämpliga på gruvdammar.

I frågan om efterbehandling av Nya Sjön efter avslutad verksamhet ska, förutom vad som föreskrivits i miljödomstolens dom den 17 september 1999, mål M 505 99, villkorspunkten 6, gälla att åläggandet att ge in en principplan för efterbehandling av Nya Sjön inte gäller för det fallet att ett nytt sandmagasin tas i bruk på den plats där Nya Sjön ligger idag.

Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft, under förutsättning att Boliden Mineral AB dessförinnan ställer sådan säkerhet som sägs i 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken.

Arbetena ska vara utförda senast inom 5 år från det att domen vinner laga kraft i frågan om tillstånd. Annars förfaller tillståndet.

Om vattenverksamheten enligt tillståndet medför skador som miljödomstolen inte förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska anmälas till miljödomstolen inom 5 år från utgången av arbetstiden.

Tillståndet är för sin giltighet beroende av att Boliden Mineral AB på sätt som sägs i 15 kap. 34 § miljöbalken ställer säkerhet till ett värde av en miljon (1 000 000) kr.

Boliden Mineral AB ska till BR betala ersättning för rättegångskostnader med fyrtiotvåtusentrehundra (42 300) kr, varav 31 250 kr avser ombudsarvode. Yrkanden i övrigt om ersättning för rättegångskostnader avslås.

Miljödomstolen ändrar inte vad som genom beslut den 31 oktober 2003 bestämts om avgift för prövningen.

Yrkanden i övrigt som inte bifallits genom vad miljödomstolen nu förordnat avslås.

YRKANDEN

Boliden Mineral AB yrkar tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att för efterklarningsmagasinet Nya Sjön vid Boliden, Skellefteå kommun,

- anlägga de dammar som tillsammans betecknas damm F,

- anlägga den damm som betecknas damm G och

- höja dämningen av magasinet till +213,5 m.

Boliden Mineral AB hemställer att arbetstiden bestäms till 5 år och tiden för att anmäla oförutsedd skada till 5 år samt begär verkställighetsförordnande.

Yttranden och synpunkter har kommit in från Länsstyrelsen i Västerbottens län, Fiskeriverket, Skellefteå kommuns miljönämnd, AL och LL, ägare av fastigheten XX 1:8, GB och SB, ägare av en sommarstuga i Bjurliden, Arbetsgruppen för Nasafjällsledens upprustning, Bjurlidens byaförening, samt fastighetsägare företrädda av advokat NR. De sistnämnda fastighetsägarna har motsatt sig att tillstånd lämnas, medan övriga som yttrat sig inte har framfört några invändningar mot att så sker.

ANSÖKAN

Boliden Mineral AB anför:

Orientering

Bolaget bedriver gruvverksamhet vid för närvarande fyra gruvor i Västerbottens län. I Boliden, Skellefteå kommun, finns ett centralt anrikningsverk där malm från samtliga bolagets gruvor i Västerbotten anrikas. Vid verket anrikas även slagg från bolagets smältverk Rönnskär och malm från Storlidengruvan, som tillhör ett annat bolag.

Vid anrikningen uppstår en restprodukt, anrikningssand. Från denna avskiljs en grov fraktion som används som återfyllnadsmaterial i vissa av gruvorna. Resterande mängd anrikningssand pumpas tillsammans med vatten till sand- och klarningsmagasinet Gillervattnet för deponering.

Vatten till anrikningsprocesserna tas huvudsakligen från Bastuträsket. Under år 2002 pumpades därifrån drygt 5 miljoner m3 till anrikningsverket.

I anrikningsprocessen mals malmen i kvarnar. I huvudsak är det dimensionen på kvarnarna som sätter en övre gräns för anrikningsverkets kapacitet. Under perioden 2000 - 2002 var den totala genomsättningen av malm i snitt 1 599 000 ton per år och motsvarande genomsättning av slagg 148 000 ton per år. Efter genomförd anrikning resulterade detta i cirka 1 205 000 ton anrikningssand per år.

Deponeringen av anrikningssand i Gillervattnet omfattade under tidsperioden 2000 - 2002 cirka 775 000 m3 sand per år. Sanden består av 40 - 50 viktprocent sulfider i form av pyrit och magnetkis. Resterande 50 - 60 viktprocent domineras av silikatmineral som kvarts, fältspat och glimmer. 80 % av materialet har en partikelstorlek under 50 µm och 50 % under 20 µm. Normalt deponeras sålunda en mycket fin sand. Nyligen installerades nya hydrocykloner i anrikningsverket, vilka planeras öka uttaget av återfyllnadssand och även påverka partikelstorleksfördelningen av den sand som deponeras (se den tekniska beskrivningen).

I maj 2003 låg Gillervattnets vattenyta på nivån +220,7 m. Enligt gällande tillstånd (se nedan) får sjön dämmas upp till nivån +221,5 m, och deponerad sand får lagras upp till +222,5 m.

Det utgående vattnet från Gillervattnet kalkas. Det kalkade vattnet leds till ett efterklarningsmagasin som kallas Nya Sjön, där vattnet slutligt klarnas. Från Nya Sjön leds vattnet via en grävd kanal till primärrecipienten Brubäcken, som även avvattnar Bjurlidträsket och Hötjärnen. Nya Sjön bildades år 1953 då Gillervattenbäcken från Gillervattnet till Bjurvattnet skars av genom att en spärrdamm anlades vid nuvarande Nya Sjöns västra del. Brubäcken är det största tillflödet till Bruträsket, beläget söder om det planerade nya magasinet. Cirka 3,5 km nedströms Bruträsket rinner Brubäcken ut i Skellefteälven.

De verksamheter som avses i denna ansökan syftar till att höja nivån i Nya Sjön för att på så sätt utöka magasinets klarningsyta.

Rådighet

En fastighetskarta finns bifogad till den tekniska beskrivningen.

De vattenverksamheter som krävs för att höja nivån i efterklarningsmagasinet Nya Sjön kommer att bedrivas inom fastigheterna XX 2:2, XX 1:5 och XX 1:298. Den förstnämnda ägs av Boliden Mineral AB. XX 1:5 ägs av en privatperson. Bolaget har emellertid förvärvat och tillträtt det skifte av fastigheten som berörs av vattenverksamheterna, och marken är genom fastighetsreglering överförd till XX 2:2. XX 1:298 ägs av Bolidens Gruvaktiebolag, ett helägt dotterbolag till Boliden Mineral AB. Genom ett servitutsavtal har Boliden Mineral AB fått tillgång till de områden på XX 1:298 som kommer att beröras.

Boliden Mineral AB har således genom äganderätt och servitutsavtal rådighet över de vattenområden som berörs av vattenverksamheterna.

Höjdsystem

I denna ansökan förekommande höjduppgifter hänför sig till rikets höjdsystem år 1970 (RH 70). Beträffande fixpunkter, se den tekniska beskrivningen.

Tidigare avgöranden

Genom Norrbygdens vattendomstols domar den 25 april 1949, den 15 januari 1958 och den 19 oktober 1961 fick dåvarande Bolidens Gruvaktiebolag tillstånd att bl.a. släppa ut avloppsvatten i Gillervattnet och att dämma vissa vattendrag. I domen den 25 april 1949 lämnades också tillstånd att använda vissa områden nedströms Gillervattnets utlopp som slam- och klarningsdammar och att för detta ändamål anlägga bl.a. en damm för Gillervattenbäcken nedanför Gillervattnets utlopp. Genom dammen för Gillervattenbäcken bildades det efterklarningsmagasin som kallas Nya Sjön. I domen meddelades också tillstånd till anläggning av ett dike för bortledning av vatten från Gillervattnet till Brubäcken och över Bruträsket till Skellefte älv.

Genom Umeå tingsrätts, vattendomstolen, dom den 30 augusti 1994 fick dåvarande Boliden Mineral AB bl.a. tillstånd att bygga ut magasinet i Gillervattnet. Genom Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom den 17 september 1999 (mål nr M 406 99) lämnades slutligen tillstånd enligt vattenlagen att dels bl.a. förlänga och bygga på befintliga dammar vid Gillervattnet, dels höja dämningen i sjön till nivån +221,5 m.

Genom Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom den 17 september 1999 (mål nr M 505 99) lämnades tillstånd enligt miljöskyddslagen att höja dammarna vid Gillervattnet till en sådan nivå som möjliggör dämning till +221,5 m. Som villkor föreskrevs bl.a. att deponering av sand i magasinet får ske högst till nivån +222,5 m. Som utsläppsvillkor föreskrevs att pH i utgående vatten från Nya Sjön inte får understiga 8 och halten av suspenderade ämnen inte överstiga 10 mg/l. Båda värdena gäller enligt domen som riktvärden vid enskild provtagning. Beträffande efterbehandlingen av Nya Sjön föreskrevs att Boliden Mineral AB i god tid innan verksamheten avslutas ska ge in en principplan för efterbehandlingen till miljödomstolen för godkännande.

Genom Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom den 31 mars 2000 prövades hela verksamheten vid Boliden Mineral AB:s anrikningsverk i Boliden. Miljödomstolen lämnade tillstånd till verksamheten. Som villkor föreskrevs bl.a. ett provisoriskt villkor med riktvärde för cyanidhalten i utloppet från Nya Sjön.

Denna ansökan

Malmreserven samt kända och indikerade mineraltillgångar i Bolidenområdet räcker med planerad genomsättning i anrikningsverket till 2008. Genom ständigt pågående prospekteringsinsatser upptäcks fortlöpande nya mineraliseringar som efter hand kan klassificeras som mineraltillgångar av olika grad och sedan som malmreserv.

För att skapa de miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt bästa förutsättningarna för efterbehandlingen av Gillervattnet bör anrikningssanden i magasinet deponeras så att den kan hållas vattenmättad. Därmed kan problem med oxidation och damning undvikas. Boliden Mineral AB planerar därför att deponera sand i magasinet så att sanden i så liten utsträckning som möjligt överstiger dämningsnivån +221,5 m.

Allt eftersom Gillervattenmagasinet fylls minskar den del av magasinet där vattnet klarnas. Detta innebär att slamtransporten från magasinet kan komma att öka under slutfasen av utfyllnaden. Det som kan betecknas som slutfasen påbörjas enligt bolagets beräkningar under sommaren 2004. För att säkerställa att endast klarnat vatten släpps ut till recipienten måste förutsättningarna för klarning säkerställas i efterklarningsmagasinet Nya Sjön. Den nuvarande ytan av Nya Sjön är emellertid för liten för att en fullständig klarning av vattnet ska vara säkerställd i en situation då slambelastningen ökar. Det är alltså viktigt att under sommaren 2004 påbörja utökningen av Nya Sjöns yta. I det sista skedet av utfyllnaden av Gillervattnet kommer där inte att finnas någon egentlig klarningsyta. Nya Sjön kommer då ensam att fungera som efterklarningsmagasin. Genom utökningen av Nya Sjöns yta förlängs möjligheten för undervattensdeponering i Gillervattenmagasinet med fyra år.

I denna ansökan begärs tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken till de vattenverksamheter som behövs för att utöka ytan i efterklarningsmagasinet Nya Sjön.

Nytt sandmagasin

Boliden Mineral AB avser att så snart som möjligt ge in en ansökan till miljödomstolen om tillstånd enligt 9 och 11 kap.miljöbalken att anlägga ett nytt sandmagasin i området omedelbart nedströms Gillervattnet. Det magasinet kommer alltså att anläggas över efterklarningsmagasinet Nya Sjön.

Vattenverksamheter för vilka tillstånd begärs

Boliden Mineral AB planerar att höja vattennivån i Nya Sjön med ca 1,5 m till nivån +213,5 m. Detta ska göras genom att en ny dammkropp anläggs invid den nuvarande spärrdammen i nordväst som anlagts i enlighet med Norrbygdens vattendomstols dom den 25 april 1949. I den nya dammkroppens förlängning, norr om Bjurlidenvägen, kommer ännu en ny dammkropp att anläggas. Dessa nya dammkroppar betecknas nedan tillsammans damm F. Vidare kommer ytterligare en ny damm att anläggas strax nedströms Nya Sjön, nedan kallad damm G. Genom denna nya damm sker en dämning av diket från Nya Sjön till Brubäcken. De planerade dammlägena och dammarnas konstruktion framgår av bilaga 3 till den tekniska beskrivningen.

Dämningshöjningen av Nya Sjön kommer att ske i takt med att de nya dammarna anläggs.

Damm F kommer att bestå av två relativt korta dammkroppar. Krönhöjden kommer att, i det första skede som avses med denna ansökan, ligga på +215,5 m. Detta innebär att fribordet blir ca 2 m. I samband med utbyggnaderna av dammarna kring det planerade sandmagasinet kommer dammen att höjas och de två dammkropparna att sammanfogas till en enda dammkonstruktion. Denna utbyggnadsetapp omfattas inte av denna ansökan, men utformningen av dammen anpassas redan nu till detta.

Damm G blir en liten anläggning med en krönhöjd på +215,5 m. Dammen kommer att vara i funktion till dess att Gillervattnet är slutfyllt, sedan däms den över genom anläggandet av det nya sandmagasin som Boliden Mineral AB planerar.

För den normala driften kommer ett kulvertutskov med sättavstängning att anläggas i damm G. Därutöver kommer ett nödutskov bestående av två trummor med dimension 1200 mm att anläggas i samma damm. Vattnet som släpps ut via utskoven leds i det befintliga diket till Brubäcken.

Dammarna kommer att instrumenteras enligt RIDAS. Detta innebär att de förses med installationer för läckagemätning och mätning av portrycket i nedströmsdelen och grundläggningen.

Boliden Mineral AB planerar att påbörja och i huvudsak slutföra anläggningsarbetena under sommaren 2004. Samtliga arbeten beräknas vara slutförda senast vid utgången av 2006.

Kostnader

Kostnaderna för vattenverksamheterna uppskattas till ca 3 Mkr.

Vattenåtervinning

För att tillgodose anrikningsverkets behov av processvatten kommer klarnat vatten att vid behov återvinnas från efterklarningsmagasinet. För vattenbortledningen kommer en pumpstation att installeras i efterklarningsmagasinet söder om utskovet från Gillervattnet. Boliden Mineral AB uppskattar att högst 2 500 000 m3 kommer att bortledas per år.

Eftersom det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenbortledningens inverkan på vattenförhållandena ansöker bolaget inte om tillstånd för denna vattenverksamhet.

Efterbehandling

I miljödomstolens dom den 17 september 1999 i mål nr M 505 99 med tillstånd till dammhöjning vid Gillervattnet föreskrevs att Boliden Mineral AB i god tid innan verksamheten avslutas ska ge in en principplan för efterbehandlingen av Nya Sjön till miljödomstolen för godkännande.

Bolaget planerar, som framgått ovan, att anlägga ett sandmagasin som kommer att täcka hela efterklarningsmagasinet Nya Sjön inklusive damm G. Det finns således inte något behov av några särskilda efterbehandlingsåtgärder avseende efterklarningsmagasinet. I enlighet med det nämnda villkoret kommer bolaget att redovisa detta för miljödomstolen, om inte villkoret kompletteras enligt bolagets förslag nedan. För det fall bolaget inte tar något nytt sandmagasin som täcker Nya Sjön i bruk, kommer bolaget i stället att redovisa en principplan för efterbehandling av Nya Sjön. Redan nu kan det emellertid sägas att det inte kommer att behövas några omfattande åtgärder. Främst torde det röra sig om åtgärder som syftar till att skydda dammarna genom anläggning av ett skydds- och vegetationsskikt.

Miljökonsekvensbeskrivning

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas det s.k. nollalternativet, dvs. alternativet att klarningsytan i Nya Sjön inte utökas. Detta bedöms innebära att deponeringen i Gillervattnet måste avslutas, kanske redan under 2004. Därmed måste gruvverksamheten i området avbrytas i avvaktan på tillstånd till och anläggande av ett nytt sand- och klarningsmagasin.

När det gäller alternativa platser konstateras i miljökonsekvensbeskrivningen att det uppenbarligen innebär minst miljöpåverkan att tillgodose behovet av utökad klarningsyta genom en utvidgning av det nuvarande efterklarningsmagasinet.

Sammanfattningsvis konstateras i miljökonsekvensbeskrivningen att effekterna av att efterklarningsmagasinet utvidgas i huvudsak är att ca 19 ha av fastigheten XX 2:2 och de delar av XX 1:5 som Boliden Mineral AB förvärvat däms över.

Samråd

Tidigt samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken genomfördes med Länsstyrelsen i Västerbottens län och bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun genom ett möte den 4 februari 2003. Tidigt samråd med närboende (dvs. boende i Bolidens samhälle och närliggande byar) har ägt rum vid möten den 13, 15, 27 och 30 januari 2003. Tidigt samråd har också skett med Mausjaurs sameby.

Det bör här anmärkas att det tidiga samrådet, och även det efterföljande utökade samrådet, omfattade samtliga de åtgärder som Boliden Mineral AB planerar för att säkerställa möjligheterna att deponera anrikningssand. Samråden omfattade alltså både anläggandet av ett nytt sandmagasin och den höjning av vattennivån i Nya Sjön som avses med denna ansökan.

I ett beslut den 18 februari 2003 beslutade länsstyrelsen att de planerade verksamheterna kan antas ha betydande miljöpåverkan.

Utökat samråd med länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Skellefteå kommun ägde rum vid ett möte den 28 februari 2003. Till mötet var även Fiskeriverket, Räddningsverket, Boverket, Svenska Kraftnät och Skellefteå Kraft AB inbjudna. Då de sistnämnda inte deltog i mötet fick de genom ett brev den 14 mars 2003 information om de åtgärder Boliden Mineral AB planerar och tillfälle att lämna sina synpunkter.

Utökat samråd med den allmänhet som kan antas bli berörd har genomförts genom annonsering i ortstidningar och ett möte den 10 juni 2003.

Utökat samråd har skett med Mausjaurs sameby vid ett möte den 17 juni 2003.

Utökat samråd med Vägverket ägde rum vid ett möte den 22 augusti 2003. Därvid träffades en överenskommelse om de skyddsåtgärder som anges nedan.

Vid samrådsmötena är det främst frågan om anläggande av det nya sandmagasinet som tilldragit sig intresse. När det gäller höjningen av vattennivån i Nya Sjön har endast begränsade synpunkter framförts. Länsstyrelsen har tagit upp vissa frågor som länsstyrelsen anser att bör belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. Boliden Mineral AB har efterkommit länsstyrelsens önskemål. Vidare har Bjurlidens Byaförening i ett brev den 31 mars 2003 framfört att föreningen anser att Nya Sjön ska utnyttjas som klarningsmagasin. Vägverket har framställt krav på skyddsåtgärder för väg 857, se nedan.

I miljökonsekvensbeskrivningen finns en närmare redogörelse för samrådet och de synpunkter som inkommit.

Inverkan på motstående intressen av vattenverksamheterna

Den del av damm F som Boliden Mineral AB planerar att anlägga invid den befintliga spärrdammen kommer att anläggas på en fastighet som ägs av bolaget. Den del av damm F som planeras norr om väg 857 anläggs på mark för vilken bolaget har ett servitut. Den planerade damm G anläggs på mark som ägs av bolaget. All den mark som däms över genom dammarna ägs eller innehas med servitut av bolaget. Samtliga vattenverksamheter kommer således att bedrivas helt inom fastigheter som ägs eller innehas genom servitut av bolaget. Enligt bolagets bedömning finns det, utöver Vägverket, inga motstående intressen som påverkas av verksamheterna.

Väg 857 mot Bjurvattnet med Vägverket som väghållare berörs i den del som passerar efterklarningsmagasinet. På en kort sträcka kommer det att vara vatten på båda sidor om vägen. Boliden Mineral AB har kommit överens med vägverket om att lägga ut erosionsskydd på sträckan och att förlänga en vägtrumma. Eventuellt kommer det också att behövas ett vägräcke på vägsträckan. Bolaget avser att träffa en överenskommelse med Vägverket om anläggande av och kostnader för ett räcke, om det visar sig att ett sådant behövs. Vägverket har därutöver inte framställt några ersättningsanspråk.

Mausjaurs sameby utnyttjar området mellan Bastuträsket och Gillervattnet samt området mellan den nedlagda Långselegruvan och efterklarningsmagasinet Nya Sjön som betesland och genomströmningsområde. Samebyn har inte under samrådsprocessen framfört att ökningen av magasinets yta eller den begränsade omläggningen av utloppsdiket som nu är aktuell påverkar deras nyttjande av området.

Vid dämningsgränsen 213,5 m kommer det nya magasinet att innehålla 0,41 miljoner m3 vatten. Om vattennivån skulle nå dammkrönen på 215,5 m blir mängden vatten 1,1 miljoner m3.

En beräkning visar att vattenytan i Bjurlidträsket vid ett haveri i damm G skulle höjas med 0,2 m om haveriet orsakas av inre erosion i dammen och med 0,7 m om haveriet orsakas av överströmning av dammen. Det finns en viss sannolikhet för förlust av människoliv, eftersom det utströmmande vattnet kommer att nå en trumma genom en länsväg och trummans kapacitet är för liten för vattenmängden. Dessutom kan hus skadas.

Vid ett haveri i damm F beräknas en flodvåg som är mellan 1 och 2 m hög och förflyttar sig med en hastighet av 1,2 - 1,7 m/s efter mindre än en halvtimme nå Bjurvattnet längs Gillervattsbäcken och passera Killingskäret, som spolas över. Därvid föreligger en hög sannolikhet för förlust av människoliv. Räftkläppen däremot, som ligger längs samma strand av sjön, befinner sig på en sådan höjd att ett haveri i damm F inte innebär någon fara för vare sig brunn eller befolkning. Vid Bjurvattnets utlopp till Kvarnbäcken blir höjningen av vattennivån ca 0,5 m.

Hänsynsreglerna

Kunskapskravet

Boliden Mineral AB har lång erfarenhet av gruvverksamhet inklusive byggande och underhåll av dammar. Inom bolaget finns en särskild organisation för miljöfrågor varav en person med uppgift att tillföra dammägarens organisation kunskap och erfarenhet rörande dammsäkerhet. Vidare finns i bolaget en person som är ansvarig för att den personalstyrka som sköter beredskap, tillsyn och underhåll av dammarna är rätt dimensionerad och har erforderlig kompetens. I den mån kompetens skulle saknas inom bolaget anlitas utomstående experter. Därigenom får bolaget anses besitta de kunskaper som krävs för att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter på grund av de sökta verksamheterna.

Försiktighetskravet

I den tekniska beskrivningen finns redogörelser för konstruktionen av dammarna. Av denna framgår att de uppfyller de krav som gäller enligt RIDAS i tillämpliga delar. Boliden Mineral AB har därmed vidtagit de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra och motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dammkonstruktionerna innebär också att bästa möjliga teknik används.

Som framgått ovan är det vidare Boliden Mineral AB:s bedömning att verksamheten inte kommer att innebära någon negativ miljöpåverkan, utöver överdämning av vissa arealer.

Lokaliseringskravet

Nya Sjön ligger i anslutning till Gillervattenmagasinet och är nödvändig för klarning av vattnet från Gillervattnet innan det släpps ut till recipient. Behovet av utökad klarningsyta skulle, åtminstone teoretiskt, kunna tillgodoses genom anläggandet av ett helt nytt efterklarningsmagasin på annan plats nedströms Gillervattnet. Enligt Boliden Mineral AB:s uppfattning är det emellertid uppenbart att det står i överensstämmelse med 1 kap. 1 §, 3 kap. och 4 kap.miljöbalken att behovet tillgodoses genom en höjning vattennivån i det befintliga magasinet. Det innebär också att ändamålet, dvs. utökad klarningsyta, uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Hushållnings- och kretsloppskravet

De dammar som avses med denna ansökan kommer att byggas upp med morän. De täkter som Boliden Mineral AB planerar att använda för att tillgodose moränbehovet ligger i huvudsak inom det område som kommer att dämmas över av det nya sandmagasin som bolaget planerar att ansöka om tillstånd till i en separat ansökan. För anläggning av erosionsskydd på dammarna kommer gråberg från bolagets gruvverksamhet att användas i den utsträckning det bedöms lämpligt. Från efterklarningsmagasinet kommer vid behov vatten att återledas till anrikningsverket. Dessa åtgärder innebär en god hushållning med råvaror och att möjligheterna till återanvändning utnyttjas.

Produktvalskravet

Några kemikalier kommer inte att användas vid de planerade dammbyggnadsarbetena.

Efterbehandlingskravet

Som framhållits ovan kommer några särskilda efterbehandlingsåtgärder inte att behövas om ett nytt sandmagasin tas i bruk i enlighet med Boliden Mineral AB:s planer. För det fall ett nytt sandmagasin inte tas i bruk kommer bolaget, såsom angetts ovan, att i enlighet med gällande villkor ge in en principplan för efterbehandling till miljödomstolen. Planen kommer i så fall att ges in sex månader innan Nya Sjön tas ur drift.

De särskilda hänsynsreglerna i 11 kap.miljöbalken

Genom nivåhöjningen i efterklarningsmagasinet Nya Sjön möjliggörs undervattensdeponering i Gillervattenmagasinet i ytterligare ca fyra år. Därmed möjliggörs fortsatt gruvdrift i Skelleftefältet under den tid som det tar att anlägga och ta ett nytt sand- och klarningsmagasin i drift. Nyttan av vattenverksamheterna överstiger uppenbarligen kostnaden för verksamheterna och värdet av de skador som de ger upphov till.

Bestämmelserna i 16 kap.miljöbalken

Villkor

I miljödomstolens dom den 17 september 1999 (mål nr M 505 99) finns villkor om pH och suspenderade ämnen i avloppsvattnet från Nya Sjön. I miljödomstolens dom den 31 mars 2000 (mål nr M 510 99) finns villkor om cyanidhalt i utloppet från Nya Sjön. Dessa villkor gäller även i fortsättningen.

När det gäller dammsäkerhet föreslår Boliden Mineral AB att miljödomstolen som villkor föreskriver att damm F och G ska utformas och det fortlöpande dammsäkerhetsarbetet ska bedrivas i huvudsak i enlighet med RIDAS i de delar dessa är tillämpliga på gruvdammar.

Beträffande efterbehandlingen av Nya Sjön föreskrevs i domen den 17 september 1999 (mål nr M 505 99) att Boliden Mineral AB i god tid innan verksamheten avslutas ska ge in en principplan för efterbehandlingen till miljödomstolen för godkännande. Detta villkor gäller även sedan de vattenverksamheter som avses med denna ansökan har genomförts. Villkoret bör dock nu kompletteras med en föreskrift om att någon plan inte behöver ges in om ett nytt sandmagasin tas i bruk på den plats där efterklarningsmagasinet ligger.

Ekonomisk säkerhet för efterbehandlingskostnader

Som angetts ovan så planerar Boliden Mineral AB att anlägga ett sandmagasin som helt kommer att täcka det område som tas i anspråk genom de vattenverksamheter som avses med denna ansökan. Därmed kommer det inte att behövas någon särskild efterbehandling av vattenverksamheterna. Frågan om ställande av säkerhet för efterbehandlingskostnader blir därför inte aktuell.

För det fall Boliden Mineral AB inte tar ett nytt sandmagasin i bruk såsom planerat kommer vissa efterbehandlingsåtgärder att behövas beträffande de vattenverksamheter som avses med denna ansökan. Som angetts ovan kommer Boliden Mineral AB att i en sådan situation i enlighet med gällande villkor ge in en principplan för efterbehandling till miljödomstolen. Innan det genom en sådan principplan blivit fastställt vilka åtgärder som krävs är det inte möjligt att beräkna efterbehandlingskostnaderna och därmed är det inte heller möjligt att beräkna storleken på en eventuell säkerhet. Det kan anmärkas att det, såsom angetts ovan, i vart fall inte kommer att behövas några omfattande eller annars kostsamma efterbehandlingsåtgärder. Det bör vidare noteras att större delen av det område som utgör det utökade efterklarningsmagasinet redan används för samma ändamål i enlighet med redan beviljade tillstånd och att det eventuellt tillkommande behovet av efterbehandlingsåtgärder är försumbart.

Om krav på ekonomisk säkerhet ska ställas i detta mål är det med stöd av 16 kap. 3 § miljöbalken och inte bestämmelserna i 15 kap., eftersom Nya Sjön inte är en deponi. Vad bolaget söker tillstånd till i målet är en utökning av det befintliga magasinet, och om det då överhuvudtaget ska diskuteras en ekonomisk säkerhet, är det med avseende på det tillkommande efterbehandlingsbehovet till följd av den tilltänkta utökningen, dvs. en utökad dämning och anläggandet av två dammkroppar. Kostnaden för denna tillkommande efterbehandling kan uppskattas till en miljon kronor.

Under alla omständigheter bör frågan om säkerhet inte prövas innan den ansökan avseende tillstånd till ett nytt sandmagasin som Boliden Mineral AB avser att ge in till miljödomstolen prövats.

Detaljplan m.m.

Området där de planerade vattenverksamheterna ska utföras omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser.

Miljökvalitetsnormer

De planerade vattenverksamheterna bedöms inte innebära risk för att någon miljökvalitetsnorm överträds.

Kontroll

Damm F och G kommer har konsekvensklassificerats enligt RIDAS. De kommer också att instrumenteras i enlighet med RIDAS, vilket innebär att de förses med installationer för mätning av läckage och av portryck i nedströmsdelen och i grundläggningen. Vidare kommer vattennivån i efterklarningsmagasinet att kontrolleras genom daglig tillsyn. Eventuellt monteras en utrustning för registrering av vattennivån. För dammarna vid Gillervattnet tillämpar Boliden Mineral AB för närvarande en manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual) som HydroRescarch Sam Johansson AB utarbetat åt Boliden Mineral AB. Manualen kommer att kompletteras så att den även omfattar damm F och G. I manualen anges bland annat när olika typer av dammsäkerhetsutvärderingar ska göras, till exempel så kallad FDU, dvs. fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, som är den grundligaste formen av utvärdering.

Bolaget har pågående mätningar vid Gillervattsbäcken och vid utloppet av olika ämnen inom ramen för egenkontrollen för att kontrollera att man uppfyller de föreskrifter som gäller vid utloppet från Nya Sjön.

Besiktning

Boliden Mineral AB låter alltid utomstående expertis granska bolagets dammar och kommer att göra så även i detta fall. Den som utför besiktningen kommer också att få i uppdrag att kontrollera att bolaget har byggt dammarna i enlighet med tillståndet.

Arbetstid

Boliden Mineral AB föreslår att arbetstiden enligt 22 kap. 25 § miljöbalken ska bestämmas till fem år.

Anmälan om oförutsedd skada

Boliden Mineral AB föreslår att tiden för anmälan om oförutsedd skada bestäms till fem år.

Verkställighetsförordnande

Boliden Mineral AB planerar att börja med förberedelsearbeten så snart som tillstånd meddelats. Man kommer då att avverka träd och att dränera moräntäkter samt eventuellt dra fram anläggningsvägar. Anläggningsarbetena kommer sedan att starta så tidigt som möjligt våren 2005. Målet är att arbetena ska vara klara vid utgången av 2006. Ju fullare Gillervattnetmagasinet blir, desto större blir risken för slamflykt. Det är därför angeläget att utöka klarningsytan så fort som möjligt. Vid ett överklagande av en dom där tillstånd ges kan det dröja mycket lång tid innan arbetena kan komma igång.

Sakägarförteckning

Vattenverksamheterna kommer endast att påverka mark som ägs eller innehas genom servitut av Boliden Mineral AB. Enda sakägare är, såvitt Boliden Mineral AB kan bedöma, Vägverket och Mausjaur sameby.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Fiskeriverket

I ett yttrande den 22 december 2003 har Fiskeriverket först anfört bland annat:

I ansökan redovisar bolaget, såvitt Fiskeriverket kunnat finna, inga uppgifter om nuvarande fiskbestånd i primärrecipienten Brubäcken (inklusive Bruträsket). Detta förhållande måste kunna ses som en klar brist i ansökan och försvårar självfallet Fiskeriverkets bedömning av effekterna av till exempel ett ökat utsläpp av suspenderat material till bäcken i samband med anläggningsarbetena för damm G. Med tanke på att utsläpp skett till Brubäcken från Bolidens gruvverksamhet i området under 50 års tid är det troligt att Brubäcken i nuläget saknar större allmänt fiskeintresse. Samtidigt utesluter inte Fiskeriverket att det kan ske en fiskvandring (öring med flera arter) mellan nedre delen av Brubäcken och Skellefteälven, såvida det inte finns vandringshinder vid bäckens mynning i älven. Dessutom förefaller det rimligt anta att en viss öringreproduktion sker i Brubäcken.

Fiskeriverket tillstyrker ansökan, men vill i sammanhanget att följande synpunkt beaktas. Med tanke på att Brubäckens värde för det allmänna fiskeintresset ej riktigt kan bedömas utifrån underlaget i ansökan anser Fiskeriverket att försiktighetsprincipen ska gälla vid anläggningsarbetena för damm G i syfte att under byggnadstiden minska risken för onödigt stor grumlingspåverkan i recipienten. Därför anser Fiskeriverket att bolaget ska åläggas att vidta skadeförebyggande åtgärd i samband med anläggningsarbetena (avsänkning av Gillervattnet alternativt pumpning av vatten förbi anläggningsområdet) i enlighet med bolagets eget förslag i ansökan. Med ett sådant åläggande bedömer Fiskeriverket att anläggningsarbetena ej kommer att medföra skada på fisket av betydelse i recipienten.

Fiskeriverket noterar uppgiften i miljökonsekvensbeskrivningen att det idag saknas villkor gällande utsläpp av till exempel tungmetaller från Nya Sjön. Detta är i så fall en allvarlig brist med tanke på recipientpåverkan och måste därför snarast åtgärdas, lämpligen i samband med prövningen av bolagets planerade ansökan om tillstånd till nytt sandmagasin i området.

Sedan Boliden Mineral AB lämnat vissa kompletterande uppgifter - och bland annat uttryckligen åtagit sig att genomföra åtgärder för att minska risken för grumling av recipienten under anläggningsarbetena - har Fiskeriverket därefter i ett nytt yttrande i mars 2004 förklarat dels att verket, med tanke på bolagets tydligt uttalade ambition att vidta skadeförebyggande åtgärd, återtar sitt förslag att ett särskilt villkor föreskrivs i det hänseendet, dels att bolaget lämnat förslag till utsläppsvillkor för metaller i miljödomstolens mål M 4009 04 (angående tillstånd till anläggande av ett nytt sandmagasin, Hötjärnsmagasinet, på platsen där Nya Sjön ligger idag; miljödomstolens anmärkning) och att verket kommer att lämna yttrande i frågan i det målet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Boliden Mineral AB ansöker om tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken. Även 9 kap. berörs, eftersom det utökade klarningsmagasinet bör ses som ett sista reningssteg för deponeringsverksamheten. Utökningen av efterklarningsmagasinet ska även ses som miljöfarlig verksamhet. Syftet med den utökade verksamheten är, enligt bolaget, att sedimentera kvarvarande partiklar för att på så sätt säkerställa att endast vatten av god kvalitet når recipienten. Länsstyrelsen anser att detta är ett sista reningssteg som utgör ett led i den miljöfarliga verksamheten, eller t.o.m. kan betraktas som en miljöfarlig verksamhet i sig. Verksamheten får till följd dels att avloppsvatten släpps ut i vattenområden och dels att mark- och vattenområden förorenas av det slam som sedimenterar (9 kap. 1 § 2 miljöbalken). Hänsyn ska i detta mål tas till att klarningsmagasinet Nya Sjön genom sin utformning och funktion ändrar avloppsvattnets innehåll av föroreningar och till hur detta påverkar recipienterna. De befintliga utsläppsvillkoren är alltför bristfälliga, det finns en kraftig påverkan i recipienterna, och verksamheten innebär risker för omgivningen. Prövningen av det nya sandmagasinet kan inte föregås i detta mål. Avloppsvattnet från klarningsmagasinet bör karaktäriseras med avseende på föroreningar. Eventuella samband mellan hanteringen av processkemikalier och förekomsten av huvudkomponenter i avloppsvattnet bör utredas och redovisas, särskilt beträffande sådana med hög giftighet för vattenorganismer. Den totala föroreningsbelastningen på recipienterna, och inte enbart ökningen, från det nya utökade magasinsområdet i Nya Sjön ska beaktas vid prövningen. Separat villkor kan behövas för ett flertal metaller. För att kunna bedöma en eventuell påverkan från läckage från damm F mot Gillervattsbäcken behövs information om den faktiska vattenkvaliteten och ämnestransporten i bäcken med tillhörande vattensystem. Det behövs en helhetsbild kring grundvattensituationen vid Gillervattnet och Nya Sjön. Av miljökonsekvensbeskrivningen som hör till ansökan om tillstånd till nytt sandmagasin framgår dels information om höga halter av arsenik, dels att det finns kunskapsbrister kring grundvattenströmning och kvalitet, dels att grundvattenkontrollen bör ses över. Boliden Mineral AB bör föreslå utredningsvillkor för dessa frågor i detta mål. Det metallhydroxidslam som sedimenterar på klarningsmagasinets botten är ett avfall. Om inte bolaget avser att nyttja slammet i något sammanhang torde det handla om deponering. Det viktigaste i sammanhanget är dock att bolaget redogör för konsekvenserna av deponeringen av slammet på kort och framför allt lång sikt. På lång sikt torde pH-värdena vara lägre än 8,5. Hydroxidslammets egenskaper vid olika pH-värden är sålunda av intresse. Eftersom ett eventuellt haveri på damm A torde ha stor inverkan på efterklarningsmagasinet och dess dammar är det motiverat att bolaget utreder och redogör för detta. Bolaget bör därför föreslå när en sådan utredning med eventuella förslag till åtgärder kan lämnas in till tillsynsmyndigheten. När det gäller ett eventuellt dammbrott måste bolaget redogöra för behovet av mer detaljerade konsekvensbeskrivningar och komma in med förslag till villkor för detta. En efterbehandling av enbart påbyggnaden av dammarna är naturligtvis beroende av att hela magasinet efterbehandlas. För att säkerställa efterbehandlingen av den tillkommande delen måste därför säkerhet ställas för helheten, dvs. hela efterklarningsmagasinet. Säkerheten ska täcka efterbehandlingsbehovet vid varje tillfälle samt framtida behov av tillsyn och underhåll. Bolaget bör således presentera ett förslag till ekonomisk säkerhet inklusive en efterbehandlingsplan redovisande de olika efterbehandlingsmomenten med tidpunkter och kostnader samt behov av tillsyn och underhåll. Frågan om en ekonomisk säkerhet bör prövas i detta mål och således inte vara avhängig av ett annat mål.

Vid miljödomstolens huvudförhandling har länsstyrelsens yrkanden och förslag till villkor sammanfattningsvis presenterats enligt följande:

1 a. Verksamheten i Nya Sjön och den sökta utökningen av magasinet är att hänföra till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Verksamheten och vattenanläggningen ska därför prövas i detta mål både enligt 9 kap. och 11 kap.miljöbalken. Villkor och skyddsåtgärder ska föreslås av bolaget till skydd för recipienterna enligt länsstyrelsens yttrande i målet (förstahandsyrkande).

1 b. Även om verksamheten i Nya Sjön inte hänförs till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 § miljöbalken, ska behovet av villkor för utsläppet av föroreningar från det utökade klarningsmagasinet Nya Sjön till recipienterna Brubäcken och Gillervattsbäcken prövas i detta mål i samband med prövningen av vattenverksamheten och vattenanläggningen på grund av den föroreningssituation som uppstår på grund av magasinet (andrahandsyrkande).

2. Bolaget ska föreslå slutliga villkor eller prövotid med provisoriska villkor för föroreningsinnehållet i vattenutsläppet via utskov och läckage genom dammar från Nya Sjön till vattenrecipienterna.

3. Om domstolen anser att prövotid behövs för villkor om föroreningsinnehållet i utsläppt vatten från magasinet, så bör denna prövotid synkroniseras i tiden med den av länsstyrelsen föreslagna prövotiden för cyanidvillkor i mål M 510 99.

4. Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken för efterbehandlingen med i första hand ett belopp på 3 miljoner kronor, för den efterbehandling som blir aktuell om Hötjärnsmagasinet inte kommer tillstånd. För den händelse miljödomstolen skulle finna att det inte ska ställas säkerhet för hela efterbehandlingen av Nya Sjön utan det bara blir fråga om att ställa säkerhet för utökningen yrkar länsstyrelsen i andra hand att Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet med 1 miljon kronor.

Skellefteå kommuns miljönämnd

Uppbyggnaden av dammarna ska göras på ett sådant sätt att de är långsiktigt stabila även efter det att verksamheten är nedlagd. Dränagevatten från damm F ska ledas till Brubäcken. Kontrollprogrammet ska revideras och anpassas till den tillkommande verksamheten samt lämnas in till tillsynsmyndigheten innan verksamheten påbörjas. En reviderad efterbehandlingsplan ska lämnas in sex månader innan verksamheten i Nya Sjön avslutas eller, om ett kommande direktiv från EU ger anledning till det, senast sex månader efter det att Nya Sjön tagits i bruk. Verksamheten innefattar även miljöfarlig verksamhet. Miljödomstolens prövning ska även omfatta miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap.miljöbalken. Nuvarande villkor ska kompletteras med riktvärde för metaller och andra ämnen som kan utgöra miljöfara vid utsläpp av vatten från Nya Sjön. Dessutom ska komplettering ske med regelbundna biologiska undersökningar i Brubäcken, Bruträsket och Granforsmagasinet. Undersökningarna ska omfatta fisk, bottenfauna och plankton. Risken för utlakning av kvicksilver från överdämda myrmarker ska utredas och beskrivas av Boliden Mineral AB. Bolaget ska göra en bedömning av miljökonsekvenserna i form av påverkan av Bjurlidträsket och Hötjärnen vid ett eventuellt dammbrott. Eftersom recipienterna Bruträsket och Brubäcken idag är kraftigt påverkade ska bolaget beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra förhållandena i vattenmiljön. Miljönämnden ansluter sig till länsstyrelsens yrkande när det gäller ekonomisk säkerhet samt motsätter sig att verkställighetsförordnande meddelas.

Enskilda personer m.fl.

AL och LL (ägare av fastigheten XX 1:8)

De har sin permanentbostad vid sjön. Känsla av oro och rädsla över att få en stor damm i västra ändan av sjön med eventuellt läckage, dammhaveri, lukt, dimma samt de landskapsförändringar som kommer att bli är inte den trygghet som de eftersträvat. De har lagt ner mycket pengar på fastigheten och är rädda att förlora det mesta om dammen byggs. En eventuell överlåtelse till annan ägare blir nog svår, för vem vill betala för en fastighet i närheten av en stor damm och sandmagasin som kanske brister. De har under lång tid haft olägenheter i sina hus beroende på att vattennivån i sjön höjts. Detta beror på att Boliden Mineral AB 1985 uppförde en damm mellan Bjurlidträsket och Hötjärn. Det finns inte något tillstånd för en sådan damm. Därför kräver de att vattennivån i sjön återställs till sin ursprungliga nivå och att en undersökning rörande dammens tillkomst och användning under årens lopp påbörjas. De kräver även att följande utreds och beaktas av alla parter: konsekvenser för fastigheterna av att dammen brister, läckage från dammen, nivåförändring på sjön, förekomst av dimma, förekomst av lukt, landskapsförändringar, sjunkande marknadsvärden på fastigheterna.

GB och SB (företrädare för ”XX 8:A”)

Med anledning av Boliden Mineral AB:s planering att anlägga ett nytt sandmagasin i anslutning till Bjurlidenträsket känner de som sommarstugeägare stor oro då deras stuga ligger endast några hundra meter från en eventuell damm ”Alternativ nedströms Hötjärn”. Därför vill de att följande punkter utreds och beaktas: Konsekvenser om dammen brister, dimma och lukt när deras stuga ligger så nära en eventuell damm, sjöns eventuella nivåförändring, dammläckage, förändringar på landskapet, sjunkande marknadsvärde, påverkan av badvatten i sjön och buller under byggnationerna.

Arbetsgruppen för Nasafjällsledens upprustning och bevarande

Ledens sträckning går genom fastigheterna XX 2:2 och XX 1:5, det vill säga de tänkta dammarna. De är angelägna om att de tänkta täkterna och dammarna inte påverkar ledens beskaffenhet och sträckning. I de fall ändringar måste göras önskar de i arbetsgruppen information och möjlighet att ge synpunkter och kunna påverka förslagen innan beslut fattas.

Bjurlidens byaförening

Det grundläggande är att utnyttja redan förorenat område och ej sprida anrikningssand på ytterst känsliga områden och ta ytterligare ca 300 ha mark i anspråk för lagring av svavelförorenad anrikningssand. Lagringen bör även placeras på ett så långt avstånd från bebyggelse som möjligt, damm, lukt, avdunstning etc.

Gillervattnet har från år 1953 till år 2002 lagrat ca 30 Mton anrikningssand, ytterligare 6 Mton beräknas rymmas vid en slutfyllning enligt dagens teknik utan tjockdeponi vilket kommer att räcka för dagens drift till år 2008. Malmreserven räcker till år 2005, och antagna sannolika men ej bevisade mineraltillgångar klarar driften ytterligare 3 år till 2008, alltså det år då Gillervattnet är slutfyllt med dagens teknik. Som tidigare framhållits står byaföreningen fast vid att sandmagasinet ej ska utvidgas utanför ”sjön” Gillervattnet. Men att det är nödvändigt med en klarningsdamm Nya Sjön.

Totalt har 29 gruvor varit verksamma i det så kallade Skellefteåfältet. Idag anrikas malm från 5 st. gruvor, alla dessa ligger långt från Boliden och de senaste fynden ligger mer än 10 mil från anrikningsverket. En redovisning bör göras av Boliden för att klarlägga livslängden för de gruvor som ligger närmast Renström, Petiknäs, Maurliden, Kristineberg, när kommer dessa att vara slutbrutna. Även på vilka djup man bryter dessa fyndigheter så att kostnaderna för transport kan kalkyleras.

Alla dammhaverier bygger endast på ett haveri av dammarna i Nya Sjön, men ett troligt haveri av dammen vid kalkstationen är också en variant som måste utredas för att klarlägga hur byn Bjurliden kommer att påverkas, om Gillervattnet tömts och hela flodvågen går ner mot Bjurlidträsket. Under senare tid har man haft problem vid dammarna runt Gillervattnet.

Haveri av damm G, i det underlag som redovisats finns ingen konsekvensanalys om flodvågen går ner mot Hötjärnmyran och vidare ner mot Hötjärnen, och där vidare mot Bjurlidträsket. Det scenariot är det mest troliga, om man ser till höjdkurvor och hur landskapet är format. Redan idag har issvallning hindrat det normala flödet efter Brubäcken så att dess väg har ändrats åt det motsatta hållet mot Hötjärnen.

JE, m.fl. fastighetsägare, företrädda av advokat NR

De är positiva till den utbyggnad som målet handlar om. Att höja vattenståndet i Nya Sjön innebär dock även miljöfarlig verksamhet. Vid prövningen av tillåtligheten måste miljödomstolen därför även beakta följderna vad gäller miljöfarlig verksamhet. Denna verksamhet måste också beaktas när villkoren bestäms. Beslutet i denna fråga har rättsverkningar för enskilda intressen på det sättet att man avskärs från talerättsliga möjligheter, och vissa ersättningsfrågor hamnar i en viss kategori när det är fråga om vattenverksamhet. Eftersom man dels har ett beslutsunderlag, i form av miljökonsekvensbeskrivning som är anpassat till vattenverksamheten och som inte i tillräcklig grad belyser de sammantagna konsekvenserna för Bjurvattnet, dels bygger på val av faktorer med stora osäkerheter vid beräkning av grundvattenströmning, dels nya uppgifter om sprickzoner samt förekomsten av borrhål i området så bör, med hänsyn till försiktighetsprincipen, talan ogillas.

Domstolen saknar grund för att göra den fullständiga prövningen. För den händelse tillstånd meddelas bör sökanden under en prövotid på minst 10 år genom provtagningar av grundvatten kontrollera eventuell giftinverkan med avseende på området kring Bjurvattnet.

En tid på endast 5 år för att anmäla oförutsedda skador kan leda till besvärande skillnader mot vad som kommer att gälla beträffande Hötjärnsmagasinet. Det bör ske en samordning, och det finns ingen anledning att tro att man där kommer att behöva mindre än 20 år. Den tiden bör även bestämmas i detta mål.

De anser sig vara sakägare i målet eftersom de befarar att ökningen av läckaget genom dammen med tiden kommer att kontaminera grundvattnet kring Bjurvattnet. Det är visserligen en liten ökning - enligt uppgift blir det sammantagna läckaget 21 000 m3/år - men till detta kan komma läckage från sjöbottnen till grundvattnet och vidare till deras fastigheter. Den ytterligt talrika förekomsten av borrhål i området gör läckagesituationen svårbedömd, och någon säker kunskap om förekomsten av hål och därmed läckagevägar finns inte. Området kring Nya Sjön avbördades tidigare av Gillervattsbäcken. Det framstår som osäkert vilken betydelse detta kan få i läckagehänseende. De befarar att tillskottet av förorenat vatten från Nya Sjön - eventuellt i förening med senare tillskott från Hötjärnsmagasinet - kommer att medföra att de på sikt inte som nu kan använda sina brunnar för bevattning. De är därför sakägare; att det inte uppkommer något som kan betecknas som verkningar i hydrologiskt hänseende måste sakna betydelse när det gäller miljöbalkens sakägarbegrepp. I vart fall är en av dem ägare av halva Holmen, som ligger i Bjurvattnet utanför Gillervattsbäckens utlopp, och vistas där ibland.

SÖKANDENS GENMÄLE

Boliden Mineral AB ansöker om tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken till vissa vattenverksamheter i syfte att utvidga Nya Sjöns klarningsyta. Det som ska prövas i målet är frågan om bolaget kan beviljas tillstånd till de verksamheter som avses i ansökan och vilka villkor som i så fall ska föreskrivas. Frågor om utsläppsvillkor kan prövas i målet endast om de gäller utsläpp som orsakas av just vattenverksamheterna. De utsläppsvillkor som länsstyrelsen och miljönämnden efterlyser har enbart samband med de miljöfarliga verksamheterna, dvs. driften av anrikningsverket och deponeringen i Gillervattnet och kan därför inte prövas i målet.

Klarningsmagasinet är ett sista reningssteg för vatten som avbördas från magasinet i Gillervattnet. Utökningen av efterklarningsmagasinet är alltså såtillvida en fråga om ändring av miljöfarlig verksamhet, som bör bedömas också enligt 9 kap.miljöbalken. Boliden avser att anmäla utökningen till Skellefteå kommuns miljönämnd som en mindre ändring. Utökningen kräver ingen nämnvärd investering - den investering som krävs avser dammarna, dvs. vattenverksamheterna - och utökningen innebär inte heller någon olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Utökningen kommer förmodligen att innebära förbättringar av kvaliteten på det avbördade vattnet.

Boliden Mineral AB har sedan tidigare tillstånd till dammarna runt magasinet i Gillervattnet. De i detta mål aktuella vattenverksamheterna avser inte på något sätt dammarna runt Gillervattnet. Konsekvenserna av ett haveri av damm A vid Gillervattnet kan därför inte utredas i detta mål. Dammarna F och G kan inte rimligen konstrueras så att de kan hålla inne det vatten som skulle strömma ut vid ett haveri av damm A.

Mängden dränagevatten som rinner mot Bjurvattnet beräknas öka från ca 16 000 m3/år till ca 21 000 m3/år. Det totala vattenflödet mot Bjurvattnet via Gillervattsbäcken uppgår till ca 1 400 000 m3/år. Flödet från Nya Sjön är i jämförelse härmed marginellt. Ökningen av metalltransporten med vattnet är försumbar, och den kommer inte att innebära någon mätbar påverkan på vattenkvaliteten i Bjurvattnet.

Vad beträffar yrkandet om ingivande av en efterbehandlingsplan i enlighet med ett eventuellt kommande direktiv från EU är Boliden Mineral AB:s uppfattning att om lagstiftningen ändras, måste man naturligtvis anpassa sig till det.

Boliden Mineral AB har analyserat riskerna för utlakning av kvicksilver. Slutsatsen av analysen är att risken för sådant läckage inte kommer att öka.

De frågor som XX tar upp är sådana som rör de verksamheter som Boliden Mineral AB söker tillstånd till i målet M 4009 04. De vattenverksamheter som bolaget söker tillstånd till i förevarande mål innefattar inte någon damm vid Bjurlidträsket. Boliden Mineral AB varken bedriver eller ansvarar för någon dämning av Bjurlidträsket.

XX synpunkter avser inte de vattenverksamheter som Boliden Mineral AB söker tillstånd till i detta mål. De vattenverksamheter som är aktuella i detta mål innebär inte någon form av påverkan på deras fastighet.

Boliden Mineral AB har tagit kontakt med Arbetsgruppen för Nasafjällsledens upprustning och avser att i samråd med arbetsgruppen ombesörja åtgärder på leden som blir nödvändiga på grund av vattenverksamheterna.

Bjurlidens byaförening tar i sin skrivelse upp frågor om lokaliseringen av ett framtida sandmagasin. Efterklarningsmagasinet är fristående från planerna på ett nytt sand- och klarningsmagasin. Frågan om lokaliseringen av ett nytt sandmagasin kan inte behandlas i förevarande mål. Kända och indikerade mineraltillgångar i Bolidenområdet med planerad genomsättning i anrikningsverket räcker till 2008. Magasinet i Gillervattnet har kapacitet för deponering fram till samma år. De vattenverksamheter som Boliden Mineral AB nu söker tillstånd till syftar till att säkerställa att endast klarnat vatten släpps ut till recipient under slutfyllnaden av Gillervattnet. Mot denna bakgrund finns det inte anledning att i detta mål närmare redovisa de befintliga mineraltillgångarna. Vid ett haveri i damm G skulle Bjurlidträsket höjas 0,2 alternativt 0,7 meter, beroende på orsaken till haveriet. Frågor rörande dammarna runt Gillervattnet kan inte behandlas i detta mål.

De fastighetsägare som företräds av NR är inte sakägare i detta mål. Den påverkan som de gör gällande, dvs. att det finns en risk för att deras brunnar kommer att förstöras, härrör från den miljöfarliga verksamheten i Nya Sjön och Gillervattnet och inte från den nu aktuella vattenverksamheten. Dessutom har Boliden Mineral AB visat i målet att det inte kommer att bli fråga om någon påverkan på Bjurvattnet. Det uppkommer alltså inte några olägenheter överhuvudtaget för NRs huvudmän på grund av vattenverksamheten. Beaktas bör också att vissa av fastigheterna vars ägare NR företräder ligger på andra sidan Bjurvattnet sett från Gillervattsbäckens utlopp. Bestämmelserna i miljöbalken innebär inte att fastighetsägarna är avskurna från någon möjlighet att föra talan om den nu aktuella ansökan bedöms avse enbart vattenverksamhet.

DOMSKÄL

Prövningens omfattning

Boliden Mineral AB yrkar i sin ansökan i detta mål tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att anlägga dammar och att höja dämningen av Nya Sjön. Bolaget ansöker således om tillstånd till vattenverksamhet. Bolaget ansöker däremot inte om tillstånd till miljöfarlig verksamhet avseende klarning av vatten från anrikningsprocessen eller utsläpp av renat vatten eller liknande.

Regler om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap.6 - 8 §§miljöbalken och i den därtill hörande förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Av dessa regler följer bland annat att det är förbjudet att utan tillstånd ändra sådan miljöfarlig verksamhet som i sig är tillståndspliktig, såvida inte ändringen är mindre och inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. I det sistnämnda fallet ska dock en anmälan om ändringen göras hos tillsynsmyndigheten. Boliden Mineral AB har förklarat som sin avsikt att till tillsynsmyndigheten anmäla den ändring av den miljöfarliga verksamheten i Nya Sjön som de nya dammarna och den ändrade dämningen medför.

Miljööverdomstolen har i två domar den 2 april 2002, DM 23 och DM 24, i en likartad situation där fråga var om att vidta åtgärder och utföra arbeten som innebar såväl vattenverksamhet som miljöfarlig verksamhet och ansökan hos miljödomstolen endast avsåg tillstånd till vattenverksamhet samtidigt som sökanden förklarade som sin avsikt att anmäla den miljöfarliga verksamheten hos kommunen, förklarat att förutsättningar saknades att i målet om tillstånd till vattenverksamhet utan ansökan pröva den miljöfarliga verksamheten eller de utsläpp och olägenheter som denna kunde orsaka.

Med ledning av de nämnda avgörandena finner sig miljödomstolen förhindrad att i detta mål där yrkandena endast avser tillstånd till vattenverksamhet pröva frågor som hänger samman med den miljöfarliga verksamhet som Boliden Mineral AB bedriver i Nya Sjön och med följderna av den verksamheten.

Tillåtlighet m.m.

Boliden Mineral AB har den rådighet som krävs för de tilltänkta arbetena.

Den invändning mot tillåtligheten som gjorts av fastighetsägarna som NR företräder grundas på att en samtidig prövning av följderna av vattenverksamheten och den miljöfarliga verksamheten ska ske. Som domstolen nyss funnit ska endast den tilltänkta vattenverksamheten prövas i detta mål. Det av fastighetsägarna påstådda hindret mot tillstånd föreligger således inte.

I övrigt har inte i målet gjorts gällande att vattenverksamheten skulle vara otillåtlig. Inte heller kan miljödomstolen finna annat än att de med ansökan avsedda åtgärderna är tilllåtliga. Tillstånd bör därför lämnas till dem.

De önskemål om ytterligare utredningar i olika hänseenden som har framställts i målet har i allt väsentligt samband med frågan om prövningens omfattning. Som miljödomstolen nyss funnit avser prövningen i målet endast den vattenverksamhet som Boliden Mineral AB söker tillstånd till nu. Det saknas därför anledning att avkräva bolaget sådana kompletteringar som har med frågor om miljöfarlig verksamhet att göra. Frågan om konsekvenserna av ett haveri i damm A i Gillervattnet kan inte heller prövas i detta mål, eftersom den dammen byggts med stöd av lagakraftvunna tillstånd avseende verksamheten i Gillervattnet. Den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen får med tillämpning av kraven i 6 kap.miljöbalken anses tillfyllest vad gäller de frågor som ska prövas i målet, och den bör följaktligen godkännas.

Villkor m.m.

Till den del som verksamheten i Nya Sjön omfattas av redan meddelade lagakraftvunna tillstånd kan inte nu föreskrivas att en ekonomisk säkerhet ska ställas för efterbehandlingen. Däremot kan i detta mål Boliden Mineral AB åläggas att ställa säkerhet för de kostnader för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som föranleds av den här aktuella vattenverksamheten. Bolaget har beräknat dessa kostnader till 1 miljon kronor.

Frågan om en ekonomisk säkerhet bör inte som bolaget begär ställas på framtiden till dess frågan om ett nytt sandmagasin avgjorts. En sådan hantering av frågan skulle nämligen medföra att det - om ett nytt sandmagasin inte kommer till stånd som täcker Nya Sjön - ligger på tillsynsmyndigheten eller annan behörig myndighet att begära omprövning av det tillstånd som meddelas genom denna dom för att åstadkomma den erforderliga säkerheten. I stället får det vila på bolaget i egenskap av verksamhetsutövare att begära omprövning av villkoret om ekonomisk säkerhet i denna dom för den händelse att ett nytt sandmagasin kommer till stånd.

Vattenverksamheten innebär att vatten hålls inne i Nya Sjön för efterklarning, dvs. för att slam som finns i vattnet ska sedimentera innan vattnet släpps vidare till recipienten. Avfall är enligt 15 kap. 1 § miljöbalken föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med. I 3 § avfallsförordningen (2001:1063) anges att med avfallskategorier enligt 15 kap. 1 § miljöbalken ska förstås de kategorier som anges i bilaga 1 till förordningen. Vidare finns en förteckning över vilket avfall som hör till varje kategori i bilaga 2 till förordningen. Enligt bilaga 1 utgör restprodukter från utvinning och bearbetning av råvaror (t.ex. gruvslagg och slopoljor) en avfallskategori betecknad Q 11. Slammet i vattnet i Nya Sjön utgörs av avfall från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral, nämligen syrabildande gruvavfall från bearbetning av sulfidmalm. Slammet är således ett avfall enligt bilaga 2 till avfallsförordningen och har koden 01 03 04*. Av detta följer att vattenverksamheten som Boliden Mineral AB nu begär tillstånd till omfattar deponering av avfall. Tillstånd till verksamheten får därför enligt 15 kap. 34 § miljöbalken meddelas endast om verksamhetsutövaren ställer en ekonomisk säkerhet för att de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten fullgörs eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande.

Boliden Mineral AB ska således åläggas som ett villkor för det tillstånd som meddelas i denna dom att ställa säkerhet. Säkerheten bör uppgå till 1 miljon kronor.

På grund av miljödomstolens bedömning när det gäller prövningens omfattning saknas möjlighet att i förevarande sammanhang besluta om föreskrifter eller villkor rörande den miljöfarliga verksamhet som Boliden Mineral AB bedriver i Gillervattnet och Nya Sjön. Därmed finns inte heller skäl att meddela uppskov beträffande frågor som har att göra med den miljöfarliga verksamhetens verkningar.

I den mån som miljönämndens förslag att läckagevatten från damm F ska ledas till Brubäcken är förestavat av hydrologiska överväganden saknas anledning att meddela ett sådant åläggande med tanke på den ringa ökning av läckagemängden som kan förutses.

Vad som i övrigt föreslagits som villkor för den nu aktuella verksamheten är ändamålsenligt och bör föreskrivas.

Övriga frågor

De synpunkter som anförs av enskilda personer och som gäller Boliden Mineral AB:s planer på ett helt nytt sandmagasin kan inte tas upp till bedömning i detta mål. Emellertid har bolaget den 29 januari 2004 till miljödomstolen lämnat in en ansökan om tillstånd till ett nytt sandmagasin på den plats där Nya Sjön ligger idag och kommer att ligga enligt den förevarande ansökan. Den som har synpunkter på det nya sandmagasinet kan alltså lämna dem i det målet, som hos domstolen har målnummer M 4009 04.

Efter det att Arbetsgruppen för Nasafjällsledens upprustning och bevarande lämnat sina synpunkter och Boliden Mineral AB svarat på dessa har arbetsgruppen inte vidare hörts av. Miljödomstolen utgår därmed från att arbetsgruppens önskemål blivit tillgodosedda.

Skellefteå kommuns tekniska kontor, vatten- och avfallsavdelningen, påpekar i en skrift som kommit in till miljödomstolen efter huvudförhandlingen att kommunen har en huvudvattenledning mellan vattenverket i Båtfors och Boliden och att det vid ett haveri på ledningen kan uppkomma merkostnader som kommunen i sådant fall anser att Boliden Mineral AB bör svara för. Bolaget förklarar med anledning härav att bolaget inte har något att invända mot att ledningen ligger orörd tills vidare och till dess att Hötjärnsmagasinet kan komma att anläggas. Bolaget åtar sig vidare att stå för de merkostnader vid ett haveri som kan uppkomma på grund av den nu aktuella dämningshöjningen. Slutligen anför Boliden Mineral AB att för det fallet att ett nytt sandmagasin inte tas i bruk på den plats där Nya Sjön nu ligger kommer efterbehandlingsåtgärder att vidtas och att om det i en sådan situation framkommer behov av åtgärder avseende ledningen avser bolaget att försöka komma överens med kommunen om kostnadsansvaret för åtgärderna. Om en överenskommelse inte kan träffas bör det enligt bolaget finnas en möjlighet att anmäla tvisten till miljödomstolen för avgörande. Bolaget föreslår avslutningsvis att en föreskrift om detta tas in i domen i detta mål.

Vilka sorters mål som kan väckas i miljödomstolarna regleras i lag. En föreskrift i en dom att en eventuell framtida tvist ska prövas av miljödomstolen ändrar inte vad som följer av lag. På grund härav bör inte en sådan föreskrift meddelas som Boliden Mineral AB föreslår i fråga om kommunens ledning.

Det finns inte anledning att anmärka på den begärda arbetstiden.

Med hänsyn till de nu aktuella arbetenas omfattning saknas anledning att bestämma en längre tid för att anmäla oförutsedda skador än den av Boliden Mineral AB föreslagna, således 5 år.

Med hänsyn till vad Boliden Mineral AB uppger om planerna att påbörja förberedelsearbeten har bolaget behov av ett verkställighetsförordnande. Som inga skäl kan anses föreligga mot ett förordnande, bör ett sådant ges.

Rättegångskostnader

Fastighetsägarna som företräds av NR yrkar ersättning för rättegångskostnader avseende ersättning till ombud med 86 675 kr, varav 75 625 kr avser arvode, båda beloppen inkluderande mervärdesskatt. Dessutom yrkar två av hans huvudmän ersättning för egen del för förlorad inkomst i samband med att de infann sig vid miljödomstolens huvudförhandling, nämligen CN, ägare av fastigheten XX 1:2, med 1 000 kr och SS, ägare av fastigheten XX 1:13, med 500 kr. NR har tillagt att hans kontakter med huvudmännen har skötts via fyra personer i en kontaktgrupp och att arbetsinsatsen från hans sida hade varit densamma med bara en huvudman.

Boliden Mineral AB bestrider skyldighet att betala ersättning för rättegångskostnader och gör gällande att XX huvudmän inte har rätt till sådan ersättning av det skälet att de inte berörs av den ifrågavarande vattenverksamheten på ett sådant sätt att de är att anse som sakägare.

NR huvudmän hävdar som framgått tidigare att de är sakägare på grund av att en befarad ökning av läckage från Nya Sjön kan kontaminera grundvattnet på deras fastigheter.

I ansökningsmål enligt miljöbalken om vattenverksamhet gäller enligt 25 kap. 2 § i balken, med vissa undantag som dock inte är aktuella här, att sökanden ska svara för sina egna och motparternas kostnader vid miljödomstolen.

Miljödomstolen instämmer i Boliden Mineral AB:s uppfattning att ett läckage som skulle leda till en inverkan på de ifrågavarande fastigheterna i form av kontaminerat grundvatten utgör en effekt av den miljöfarliga verksamhet som bolaget bedriver i Nya Sjön och således inte är en fråga som är av beskaffenhet att kunna prövas i detta mål. Eventuella risker i det påtalade hänseendet är därför inte ägnade att göra NRs huvudmän till Boliden Mineral AB:s motparter i detta mål i den mening som avses i 25 kap. 2 § miljöbalken.

Av den utredning som Boliden Mineral AB redovisat i målet framgår emellertid att det vid ett haveri i damm F bedöms uppstå en situation där det föreligger en hög sannolikhet för förlust av människoliv och att detta gäller en fastighet där XX företräder en av ägarna, nämligen XX 3:11.

Boliden Mineral AB anför härom - under hänvisning till Högsta domstolens beslut den 21 oktober 2004 i mål T 1002 03 - att enbart det förhållandet att en fastighet påverkas vid ett haveri av en planerad damm inte innebär att fastighetens ägare kan betraktas som sakägare i ett mål om tillstånd att anlägga dammen, eftersom vattenverksamheten som sådan inte påverkar fastighetsägaren. En eventuell påverkan uppkommer enligt bolagets synsätt först vid ett haveri. Vidare framhåller bolaget att damm F konstrueras så att den redan från början är långtidsstabil samt att den kommer att uppfylla RIDAS krav och kontrolleras i enlighet med RIDAS och att följaktligen risken för att den ska haverera och därmed risken för skada måste betraktas som teoretisk eller helt obetydlig.

Förelagd att yttra sig över detta genmäler BR, som är lagfaren ägare till två tredjedelar av XX 3:11, följande: Alldeles oavsett vilket utförande anläggningen ges utgör en damm som vid haveri innebär livsfara ett så kännbart orosmoment för de berörda fastigheterna att dammen innebär en inverkan på deras marknadsvärde som icke är endast teoretisk, låt vara att det naturligtvis är mycket svårt att exakt ange inverkans storlek. Det framstår som högst rimligt att åtminstone den som har sin fastighet belägen på sådant avstånd att ett haveri innebär livsfara har möjlighet att komma till tals i tillåtlighetssammanhanget. Eftersom risksituationen påverkas av hur företaget utförs, bör utgångspunkten för sakägarställning i förevarande fall vara i vad mån sakägarens situation i någon mån är beroende på vattenanläggningens utförande.

Frågan om vem som är sökandens motpart i ansökningsmål om vattenverksamhet har traditionellt diskuterats som en fråga om rätt att föra talan som sakägare. I Högsta domstolens beslut den 21 oktober 2004 i mål T 1002 03 och ett samma dag meddelat beslut i mål Ö 1976 04 uttalas bland annat att rätten enligt miljöbalken att föra talan som sådan motpart ska tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig.

Det har inte framkommit i målet att sådana förhållanden föreligger som kan ge CN eller SS rätt till ställning som motparter till Boliden Mineral AB. Deras ersättningsyrkanden bör således avslås.

När det däremot gäller BR framgår det alltså av Boliden Mineral AB:s utredning att det vid ett haveri i damm F föreligger en stor sannolikhet för förlust av människoliv på den fastighet som hon äger del i. Denna bedömning är gjord utifrån fastighetens närhet till dammen och dess läge i förhållande till flodvågens väg. Möjligheten till förvarning vid ett haveri får anses vara mycket liten. Vidare torde erfarenheter från inträffade dammhaverier visa att den beräknade funktionen hos dammar och avbördningsanordningar av många orsaker kan sättas ur spel på ett oväntat och oförutsett sätt. Risken för skada kan därför i detta fall inte anses vara helt teoretisk eller obetydlig. BR bör därmed anses vara Boliden Mineral AB:s motpart i detta mål i den mening som avses i 25 kap. 2 § miljöbalken och således ha rätt till ersättning för rättegångskostnader.

Vad beträffar den fordrade ombudsersättningens storlek är Boliden Mineral AB:s ståndpunkt att arvodesbeloppet är orimligt mot bakgrund av den arbetsinsats som kunnat iakttas i målet. Bolaget vitsordar de fordrade ersättningarna för utlägg och tidsspillan som skäliga i och för sig men vitsordar som skäligt arvode endast 18 000 kr jämte mervärdesskatt.

Miljödomstolens huvudförhandling i målet tog nio timmar. Härutöver har NR gett in två helt korta skrifter och tre något längre. Även med beaktande av att det kan ha funnits behov av vissa kontakter med BR före huvudförhandlingen framstår den fordrade ersättningen för arbete som alltför stor med hänsyn till frågorna i målet. NR får skäligen anses tillgodosedd med ett arvode på 25 000 kr jämte mervärdesskatt. Ersättningen till BR för rättegångskostnader bör jämkas i enlighet härmed. Det finns i detta fall inte anledning att jämka ersättningen ytterligare som en följd av att NR endast företrätt en person med ställning som motpart till sökanden.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande ställt till Miljööverdomstolen ges in till Umeå tingsrätt, miljödomstolen, senast den 13 december 2004.

Ingemar Celander Jerker Marklund

I miljödomstolens avgörande, som är enhälligt, har deltagit rådman Ingemar Celander, ordförande, miljöråd Jerker Marklund samt ledamöterna Gunnar Nilsson och Hans Petrini.