MÖD 2004:17
Tillstånd enligt miljöbalken till Ljungå kraftverk i Ljungån, Bräcke kommun; nu fråga om undanröjande och återförvisning----- Miljööverdomstolen (MÖD) har i ett mål om tillstånd till ett vattenkraftverk funnit att kraftverket skulle komma att byggas inom ett område som av Naturvårdsverket utpekats vara riksintresse för naturvården samt att detta förhållande kan anses utgöra presumtion för att området vid tillståndsprövningen kommer att bedömas som riksintressant för naturvården enligt 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken. Eftersom frågan om områdets naturvärden och kraftverkets påverkan på dessa inte behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen har det saknats utredning för att bedöma om ett riksintresse skulle komma att påtagligt skadas av en utbyggnad. MÖD som funnit att miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i nämnda hänseende och ifråga om nollalternativet, har undanröjt miljödomstolens dom och återförvisat målet.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2003-11-11 i mål nr M 3006-03
se bilaga A
KLAGANDE
Länsstyrelsen i Jämtlands län, 831 86 ÖSTERSUND
MOTPART
Ljungåfors Kraft AB:s konkursbo, c/o advokaten MC
Ombud
1. WJ
2. OB
SAKEN
Tillstånd enligt miljöbalken till Ljungå kraftverk i Ljungån, Bräcke kommun; nu fråga om undanröjande och återförvisning
_________________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Miljööverdomstolen undanröjer den överklagade domen och återförvisar målet till miljödomstolen för fortsatt behandling.
_________________________
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Jämtlands län har yrkat att Miljööverdomstolen skall avslå ansökan om tillstånd. I andra hand har länsstyrelsen yrkat att domen skall undanröjas och målet återförvisas till miljödomstolen för förnyad handläggning.
Ljungåfors Kraft AB:s konkursbo (konkursboet) har bestritt ändring.
Miljööverdomstolen har hållit syn i målet.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har anfört bl.a. följande.
Länsstyrelsen
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) saknar ett flertal av de uppgifter som skall ingå enligt 6 kap. 7 § miljöbalken. Det saknas helt uppgifter, utredningar eller beskrivningar om hur verksamheten direkt eller indirekt påverkar naturvärdena inom Ljungån. Denna å som är ett biflöde till Gimån är av riksintresse för naturvården. Den planerade vattenkraftanläggningen ligger inom gränsen för detta område. Området är beskrivet som en skogsälv beläget i det norrländska bergkullandskapet. Längs ån finns orörda skogsområden och opåverkade sjö- och älvsträckor. Sökanden har inte noterat att verksamheten ligger inom riksintresseområde.
Motsvarande brist på redovisning gäller verksamhetens direkta och indirekta påverkan på det intilliggande Natura 2000-området Gimån uppströms Holmsjön (områdeskod SE0720294). Bevarandesyfte är att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för ett ”Naturligt större vattendrag av fennoskandisk typ”. Vattenområdet är idag ett fungerande ekosystem med fritt strömmande vatten med möjlighet för olika arter, exempelvis bevarandeområdets karaktärsarter öring och harr samt den rödlistade uttern, att fritt röra sig mellan Ljungån och Holmsjön respektive delar av Gimån. På grund av bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen går det inte att bedöma konsekvenserna för dessa naturvärden.
Länsstyrelsen anser att bolagets redovisning av nollalternativ inte är i överensstämmelse med den definition av nollalternativ som ges i 6 kap.7 §miljöbalken. Viktiga tekniska underlag har inte ingetts till och godkänts av tillståndsmyndigheten.
Verksamheten kan heller inte anses tillåten enligt 11 kap. 6 § miljöbalken. Vid ansökan om tillstånd krävs att sökanden skall uppfylla kunskapskravet vid ansökningstillfället. Med hänsyn till bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen anser länsstyrelsen att kravet inte är uppfyllt.
Ljungån är det största biflödet till Gimån. Olika arter kan idag röra sig fritt mellan Ljungån, Gimåsystemet och Holmsjön. Hit hör lek- och näringsvandrande öring och harr. Anläggandet av ett vattenkraftverk kommer att fragmentera bort ån helt och hållet från sitt naturtillstånd som opåverkad strömsträcka. Risken är betydande att en bottenfauna av nationellt bevarandeintresse slås ut. I bottenfaunan ingår en mycket stor artdiversitet av bl.a. sländlarver, snäckor, musslor och olika kräftdjur. Risken är stor att områdets fiskfauna får omfattande skador och att detta också berör Gimåns karaktärsarter öring och harr. Det är sannolikt att Ljungån har betydelse för utterns näringssök efter fisk. Verksamheten kommer att innebära en betydande påverkan på uttern. Sammantaget anser länsstyrelsen att de höga naturvärdena i området i sig utgör grund för att ansökningen bör avslås. I vart fall borde inte miljödomstolen ha prövat ansökan utan att dessförinnan se till att målet var tillräckligt utrett.
Konkursboet
Lokalisering, utformning och omfattning av verksamheten har noga beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen som dessutom innehåller en rad förslag syftande till att förebygga skada. Beträffande väntade konsekvenser för människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten innehåller miljökonsekvensbeskrivningen utförliga beskrivningar. Där behandlas inte bara konsekvenserna av ett fullföljande av företaget i enlighet med ansökan utan också en beskrivning av konsekvenserna om kraftverksföretaget skulle utföras så som gällande tillstånd anger och konsekvenserna av att ingenting görs åt nuvarande förhållanden, d v s att mark och vatten lämnas såsom det ser ut i området i nuläget. Det finns varken allmänt eller enskilt intresse av att låta allt förbli som det är i dag. Därför har konkursboet ansett sig kunna avfärda detta ”nollalternativ”.
Länsstyrelsens påstående att miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller miljöbalkens krav är således helt obefogat. Den medger en samlad bedömning av verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön. Dessutom har både vattendomstolen och Vattenöverdomstolen vid prövningarna 1994 respektive 1995 bedömt den aktuella fallsträckan för kraftproduktion och förklarat den tillåtlig.
Konkursboet ifrågasätter om Ljungån ingår i det område som utgör ett riksintresse. Länsstyrelsen har inte i enlighet med 6 kap. 12 § miljöbalken vid samrådet upplyst bolaget om att det finns ett riksintresse i Ljungån. Det finns inget skäl att anta att hinder mot kraftverkföretaget kan möta enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
Om ett Natura 2000-område finns i Gimån nedströms Ljungåns utflöde får det anses helt uteslutet att ett kraftverk i Ljungån, som utnyttjas endast för s.k. strömkraftdrift (alltså utan någon reglering), skulle kunna på ett betydande sätt påverka miljön i ett reglerat nedströmsområde. Miljödomstolen har således haft goda skäl för sitt konstaterande att särskilt tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken inte erfordras.
REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Naturvårdsverket har anfört bl.a. följande. Natura 2000-området Gimån uppströms Holmsjön kan komma att påverkas på ett sådant sätt att den sökta verksamheten är tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Eftersom ett tillstånd enligt 7 kap. 28 b § är en förutsättning för vattenverksamheten enligt 4 kap 8 § miljöbalken så bör tillståndet till vattenverksamheten upphävas och målet återförvisas till miljödomstolen för förnyad prövning. Miljökonsekvensbeskrivningen bör vidare kompletteras med ett nollalternativ som beskriver situationen innan kraftverket började byggas.
Fiskeriverket har yttrat sig över det tilltänkta kraftverkets inverkan på allmänt fiskeintresse samt över åtgärder till skydd och kompensation för detta.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
Naturvårdsverket fattade den 7 februari 2000 beslut om vilka områden som bedöms vara av riksintresse för naturvård. Av belutet framgår att områdena redovisas länsvis i områdesförteckningar med tillhörande översiktskartor, vilka är intagna som bilagor till beslutet. I områdesförteckningen är Gimån utpekad som ett område av riksintresse, där riksvärdet anges vara älvdal med följande närmare beskrivning. Gimån är en skogsälv belägen inom det norrländska bergkullandskapet. Längs ån finns delvis orörda skogsområden samt opåverkade sjö- och älvsträckor. Till vissa delar har Gimån vildmarkskaraktär. Ljungå är ett storkuperat kameområde med åskullar och dödisgropar. Området har högt geovetenskapligt värde.
I beskrivningen av riksintresset Gimån omnämns således förutom Gimån även Ljungå, som är ett landområde kring Ljungå kapell. På den till Naturvårdsverkets beslut bilagda kartan är riksintresset Gimån inritat, varav framgår att det omfattar dels själva Gimån inklusive sjöar från Bräckefjärden till länsgränsen i Holmsjön, dels ett område kring Sännån, dels området kring Ljungå kapell och dels Ljungån från Lungsjön till mynningen i Holmsjön. Att riksintresset Gimån omfattar även Ljungån framgår således av den till beslutet bilagda kartan men inte av beskrivningen. Detta kan synas vara en brist. Naturvårdsverkets beslut om riksintressen måste emellertid för att kunna förstås läsas tillsammans med bl.a. tillhörande kartbilagor. För att förstå utbredningen av det riksintressanta området Gimån är det alltså nödvändigt att använda sig av kartan. Av kartan, som med nummer och namn anknyter till det utpekade områdets nummer och namn, framgår att Ljungån från Lungsjön till mynningen i Holmsjön omfattas av riksintresset Gimån.
Den plats som avses med ansökan om tillstånd finns således inom ett område som av Naturvårdsverket bedömts vara av riksintresse för naturvården. Det har inte framkommit att området är utpekat som riksintresse av något annat slag.
I 3 kap. 6 § miljöbalken föreskrivs dels att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljön, dels att områden av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot sådana åtgärder.
Den beskrivning av naturvärdena i riksintresset Gimån som hör till Naturvårdsverkets beslut får antas gälla även för den i riksintresset ingående Ljungån. Att Naturvårdsverket sålunda gjort bedömningen att Ljungån har dessa höga naturvärden får, vid den bedömning som domstolen själv har att göra, anses utgöra presumtion för att området är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Vattendraget skall därmed skyddas från åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön.
Den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen behandlar inte specifikt den naturmiljö som enligt Naturvårdsverkets beslut är riksintressant och kraftverksutbyggnadens påverkan på denna. En närmare beskrivning av naturvärdena och en analys av konsekvenserna av en utbyggnad är emellertid en förutsättning för ett ställningstagande till frågan om utbyggnaden är tillåtlig enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Dåvarande Vattenöverdomstolen, som tillämpade den med nämnda paragraf närmast likalydande 2 kap. 6 § naturresurslagen, tillät visserligen år 1994 uppförande av ett kraftverk alldeles i närheten av den plats som nu är i fråga. Därvid gjordes emellertid inte någon närmare bedömning av kraftverkets påverkan på de naturvärden som Naturvårdsverket sedermera utpekat som riksintressanta.
En första förutsättning för att en utbyggnad skall kunna tillåtas är alltså att den påverkan på naturmiljön som en utbyggnad medför inte kommer att påtagligt skada naturvärden som är av riksintresse. Eftersom Ljungån enligt Naturvårdsverket ansetts ha sådana naturvärden och en utbyggnad av kraftverket innebär ett stort ingrepp i naturen är det högst osäkert om denna förutsättning kan uppfyllas. Frågan kan emellertid inte avgöras utan en noggrann genomgång av påverkan och eventuella skador på naturvärdena. För detta ändamål krävs det en komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Kompletteringen bör ske vid miljödomstolen som därefter får bedöma kraftverkets förenlighet med bestämmelsen i 3 kap. 6 § miljöbalken; miljödomstolen har i den överklagade domen endast gjort en begränsad prövning i detta hänseende med beaktande främst av Ljungådalens geologiska utseende. Utgångspunkten vid bedömningen skall vara de förhållanden som rådde på platsen innan de anläggningar kom till stånd som ansökan avser. Det nollalternativ som angivits i miljökonsekvensbeskrivningen, nämligen ett kraftverk uppfört enligt tillståndet från 1994, kan alltså inte godtas. Detta skall även i övrigt beaktas vid en komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen.
Miljödomstolen har konstaterat att Ljungån mynnar i ett Natura 2000-område. Miljödomstolen har därefter företagit en prövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och därvid funnit att kraftverket med iakttagande av medgivna försiktighetsmått inte på ett betydande sätt skulle kunna påverka livsmiljön i Natura 2000-området. Den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen saknar emellertid uppgifter som enligt 6 kap. 7 § tredje stycket miljöbalken behövs vid en prövning enligt 7 kap. 28 b samma lag. Därför har miljökonsekvensbeskrivningen i Miljööverdomstolen kompletterats med uppgifter som behövs för en sådan prövning. Det bör ankomma på miljödomstolen att efter målets återupptagande med den nu föreliggande utredningen och eventuellt ytterligare utredning som underlag företa prövning enligt 7 kap.28 a och 29 §§miljöbalken.
På grund av det anförda skall miljödomstolens dom undanröjas och målet visas åter till domstolen för fortsatt behandling.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2004-11-26
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Sven Bengtsson samt hovrättsråden Rose Thorsén och Henrik Runeson. Enhälligt.
_______________________
BILAGA A
ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM
SÖKANDE
Ljungåfors Kraft AB, 556408-6469, i konkurs,
c/o advokaten MC
Ombud:
1. WJ
2. advokaten OB
SAKEN
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till Ljungå kraftverk i Ljungån, Bräcke kommun, Jämtlands län
_____________________________
DOMSLUT
Tillstånd
Med upphävande av Östersunds tingsrätt, Vattendomstolens, dom 1995-10-16 (DVA 40) i mål nr VA 3/92 lämnar miljödomstolen sökanden tillstånd enligt 11 kapmiljöbalken
att för utnyttjande av vattenkraften i Ljungån, Ljungåforsen, på fastigheten Bräcke Ljungå 1:68 (koordinater i rikets system x = 6960 653; y = 1525 800) anlägga Ljungå kraftverk med tillhörande damm, utskov, fiskvandringsväg, intagsanordningar, utloppstub, kraftstation och utloppskanal,
att för utförande av höger jorddamm ta i anspråk ett markområde om cirka 10 m2 på fastigheten Bräcke Ljungå X:X enligt mellanvarande avtal, (se ”fastställande av avtal”)
att för byggnadsarbeten, erosionsskydd, rensningar och massuppläggningar ta mark i anspråk på fastigheten Bräcke Ljungå 1:1 enligt mellanvarande avtal,
att ta kraftverket i drift och därvid tillgodogöra sig vattenkraften i strömfallet,
att genom kraftstationen avleda 9 m3/s eller den högre vattenmängd som turbinen förmår sluka,
att såvitt på dammens skötsel beror dämma vattnet till högst nivån +217,28 m och för anpassningsreglering avsänka vattennivån till lägst +217,08 m,
att för nödvändiga byggnadsarbeten i torrhet anlägga och före idrifttagning riva ut erforderliga fångdammar vid dammen och i utloppskanalens mynning.
Villkor för tillståndet
Allmänt
Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan som den slutligen utformats enligt redogörelse i domen samt enligt vad sökanden i övrigt åtagit sig.
Byggnadsarbeten
1. Sökanden åläggs att med anlitande av sakkunnig dammkonstruktör snarast låta upprätta följande:
a) För återstående arbetens genomförande erforderliga mått- och höjdsatta plan- och sektionsritningar för hela vänstra jorddammen. Av ritningarna skall framgå bl. a. släntlutningar, omfattningen och uppbyggnaden av erosionsskydd, tekniska krav på i dammkroppen ingående material samt eventuella åtgärder för erforderlig tätning mellan dammkropp och betong/berg/mark.
b) Måttsatt detaljsektion visande utskovströskeln i färdigt skick efter nedbilning och pågjutning.
c) Ritningar visande erforderliga åtgärder nedströms utskovet för att förhindra erosion i samband med stora utskovstappningar. Uppbyggnaden av erosionsskydd skall redovisas.
d) Utredning angående risken för läckage med åtföljande erosion i anslutningen mellan dammen och höger strand. I förekommande fall skall redovisas åtgärd som avses vidtas för att eliminera risken.
Ritningar m m enligt a) – d) ovan skall inges till miljödomstolen för kännedom innan arbeten med ifrågavarande byggnadsdelar får påbörjas.
2. Grumlande arbeten får inte utföras under tiden 15 april – 31 maj och 15 augusti – 15 oktober.
Vattenhushållnings- och kontrollbestämmelser
a) Kraftstationen skall drivas som strömkraftverk. Genom kraftstationen får avledas den vattenmängd, nominellt 9 m3/s, som turbinen förmår sluka.
a) Vattnet får vid dammen såvitt på dammens skötsel beror dämmas till högst +217,28 m. Av drifttekniska skäl får avsänkning ske till lägst +217,08 m.
a) Förbi kraftstationen skall framsläppas en minimitappning om minst 0,4 m3/s under tiden 1 november – 31 mars och minst 0,5 m3/s under tiden 1 april - 31 oktober. Minimitappningen skall släppas via utskovet och/eller via fiskvägen.
b) För kontroll av vattenståndsförhållandena skall sökanden upprätta och för framtiden bibehålla en väl synlig och lätt åtkomlig vattenståndsskala omedelbart uppströms kraftverket. På skalan skall tydligt utmärkas nivån +217,28 m för dämningsgränsen och +217,08 m för sänkningsgränsen. Det åligger sökanden att genom regelbundna översyner kontrollera att skalan är rätt inpassad i höjdsystemet.
c) För kontroll av minimivattenföringen skall finnas väl synliga vattenföringsskalor vid utskovsluckan och fiskvägen.
Fiske
Miljödomstolen förpliktar sökanden att anlägga en fiskvandringsväg förbi dammen. Fiskvägens närmare utformning och placering skall ske i samråd med domstolens fiskesakkunnige. Handlingar utvisande den överenskomna utformningen av fiskvägen skall inges till miljödomstolen för kännedom. Kan enighet inte nås skall frågan av den fiskesakkunnige hänskjutas till miljödomstolen för dess prövning. Fiskvägen skall vara klar att tas i bruk senast inom sex (6) månader från det att kraftverket tagits i drift.
Frågan om inverkan på allmänt fiske skjuts upp under en prövotid om högst tre (3) år från det att denna dom vunnit laga kraft. Under prövotiden skall under ledning av den fiskesakkunnige dels kontrolleras fiskvägens funktion, dels utredas behov av fiskräknare, och dels utredas vilken slutlig kompensation i övrigt för skada på allmänt fiske som skall utgå utöver anläggandet av fiskvägen. Den sakkunnige skall senast tre månader efter prövotidens utgång ge in ett slututlåtande till miljödomstolen. Domstolen kommer därefter att slutligt pröva frågorna om såväl fiskväg som övrig kompensation.
Landskapsvård
Sökanden skall med anlitande av landskapsarkitekt upprätta förslag till landskapsvårdande åtgärder inom byggnadsområdet. Förslaget skall senast den 1 maj 2004 inges till miljödomstolen för dess prövning av åtgärdsförslaget. Miljödomstolen kommer efter hörande av remissmyndigheterna avgöra frågan om tillstånd till erforderliga landskapsvårdande åtgärder. Frågan kan komma att avgöras på handlingarna.
ÖVRIGT
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljödomstolen finner att den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven enligt 6 kapmiljöbalken.
Strömfallsfastighet
Rätten att tillgodogöra vattenkraften i Ljungå kraftverk skall för framtiden vara förenad med strömfallsfastigheten Bräcke Ljungå 1:68.
Arbetstid
I denna dom medgivna arbeten skall vara utförda inom fem (5) år från det att domen vunnit laga kraft.
Oförutsedd skada
Om till följd av det tillstånd som lämnats i denna dom vållas skador som miljödomstolen inte har förutsett, får anspråk på grund härav framställas genom anmälan till miljödomstolen inom fem (5) år efter utgången av den i denna dom bestämda arbetstiden.
Verkställighet
Yrkandet om s k verkställighetsförordnande lämnas utan bifall.
Fastställande av avtal
Miljödomstolen fastställer som förlikning mellan parterna ett den 5 september 2003 träffat avtal mellan å ena sidan sökanden och å andra sidan ägaren av fastigheten Bräcke Ljungå X:X (aktbilaga 26).
Ogillade yrkanden
Kammarkollegiets yrkanden om anläggande av fingrindar samt om en genomsnittlig minimitappning över året om minst 1,4 m3/s lämnas utan bifall.
Infiltrationsanläggning på fastigheten Bräcke Ljungå X:X
Om fastighetsägaren anser att skada på infiltrationsanläggningen har uppkommit till följd av förevarande vattenföretag skall denne påtala detta för sökanden. Kan enighet beträffande skadeorsak och/eller skadekompensation ej nås, skall fastighetsägaren överlämna frågan till miljödomstolen för dess prövning. Sådan anmälan skall ske senast inom tid som gäller beträffande oförutsedd skada i målet. Om anmälan ej sker inom angiven tid, är frågan att anse som avskriven i målet.
Fiskeavgift
Sökanden förpliktas att erlägga allmän fiskeavgift enligt 6 kap 6 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för 115 avgiftsenheter i avgiftsklass 1. Avgiften, som skall utgå som engångsavgift med femtusensexhundrafyrtionio (5 649) kronor, skall betalas till Fiskeriverket senast före utgången av kalenderåret närmast efter det år då denna dom vinner laga kraft.
Begränsning av ersättningsrätten
Miljödomstolen fastställer den förlust som tillståndshavaren enligt 31 kap22 och 23 §§miljöbalken är skyldig att underkasta sig utan ersättning till en tjugondel (1/20) av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket.
Prövningsavgift
Den slutliga prövningsavgiften fastställs till samma belopp som enligt tidigare beslut d.v.s. sjuttiotusen (70 000) kr.
Rättegångskostnader
Sökanden förpliktas att till Kammarkollegiet utge ersättning för rättegångskostnader med tjugoentusenfemhundra (21 500) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
_____________________
INLEDNING
Ljungåns avrinningsområde utbreder sig i skogsmarkerna i den sydostligaste delen av Jämtlands län. Ljungån, som ingår i Gimåns vattensystem, utmynnar i Holmsjön i närheten av Ljungå samhälle, som är beläget i Bräcke kommun Jämtlands län cirka 80 km väster om Sundsvall. Efter Holmsjön rinner Gimån vidare via sjön Leringen ut i Ljungan vid Torpshammar. Cirka 1 km före sammanflödet med Holmsjön bildar Ljungån en cirka 500 m lång forssträcka, Ljungåforsen. Inom det av det nu planerade kraftverket berörda området har det tidigare funnits två dammar och ett kraftverk med effekten cirka 50 kW. Driften av kraftverket är sedan 1967 nedlagd och dammarna är raserade. Tillstånd till kraftuttag eller dämning har – såvitt är känt – ej tidigare prövats i domstol. Uppströms Ljungå by finns en damm som tidigare utnyttjats som regleringsdamm för flottningen. Dammen, som är självreglerande, tillhör Svenska Cellulosa AB. I Ljungån finns inga idriftvarande kraftverk. Närmast nedströms belägna kraftverk är Leringsforsens kraftverk som ligger i Gimån vid Holmsjön-Leringens utlopp. Den årsreglering med 4,5 m amplitud som sker i Holmsjön-Leringen påverkar med 1,5 m amplitud Ljungån upp till Ljungåforsens fot.
Ljungåfors Kraft AB ansökte i mål VA 3/92 hos Östersunds tingsrätt, Vattendomstolen, om tillstånd till anläggande av ett kraftverk i Ljungån vid Ljungå samhälle. Vattendomstolen avslog i dom 1993-09-13 sökandens ansökan om tillstånd att anlägga kraftverket. Sedan domen överklagats ändrade vattenöverdomstolen vattendomstolens dom och lämnade sökanden tillstånd att uppföra och driva Ljungå kraftverk i huvudsaklig överensstämmelse med den ansökan som redovisats i vattendomstolens dom samt med föreskrift om minimitappning, fisktrappa och årlig utsättning av öring. Vattenöverdomstolen föreskrev jämväl att det ankom på vattendomstolen att meddela erforderliga föreskrifter i fråga om företagets utförande och drift.
Tillstånd till uppförande av ett nytt kraftverk vid Ljungåforsen lämnades i nämnda mål av vattendomstolen den 16 oktober 1995.Vattendomstolens dom medgav rätt att uppföra Ljungå kraftverk och genom kraftstationen avleda maximalt 9 m3/s samt att vid kraftverksdammen reglera vattnets framrinning och dämma vattnet till höjden +217,28 m med tillstånd att för anläggningens driftsanpassning kortvarigt avsänka vattnet med högst 20 cm. Tillståndet innefattade vidare rätt för företaget att utföra en tilloppstub till och en utloppskanal från kraftstationen.
Under år 2001 påbörjades byggandet av ett nytt kraftverk i enlighet med nämnda tillstånd från den 16 oktober 1995. Utförandet kom att få en annan utformning än vad tillståndet medgav. Gjorda avvikelser var av sådan omfattning att dessa inte kunde inrymmas under givet tillstånd, utan arbetena kom att stoppas efter propåer från länsstyrelsen i april 2002. Länsstyrelsen beslutade i föreläggande den 27 september 2002 att rättelser av gjorda avvikelser skulle ske genom en rad åtgärder syftande till att bringa uppförandet av Ljungå kraftverk med tillhörande damm och övriga anordningar till överensstämmelse med vad som anges i tillståndsdomen.
Ljungåfors Kraft AB ansökte i oktober 2002 om tillstånd till gjorda avvikelser och om förlängd arbetstid för färdigställande av anläggningen. Östersunds tingsrätt, miljödomstolen har i dom den 21 februari 2003 (M 122-02) ogillat ansökan med motiveringen att bolagets talan om tillstånd enbart till gjorda avvikelser inte kan väckas i ansökningsmål enligt miljöbalken. Bolaget fick även avslag på begäran om förlängd arbetstid.
Ljungåfors Kraft AB försattes den 25 mars 2003 i konkurs. Konkursboet har beslutat att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken till uppförande av kraftverket i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i ansökan i målet. Ansökan utgår från ett fullföljande av byggandet med de avvikelser som föreligger i förhållande till tillståndet från 1995, allt för att redan gjorda investeringar i projektet ska kunna nyttiggöras.
Miljödomstolen höll huvudförhandling med syn i Ljungå den 23 september 2003.
ANSÖKAN
Sökanden har anfört följande. Som framgår av ansökningshandlingarna har betydande arbeten för kraftverksprojektet redan utförts, bland annat är kraftverksdammen i huvudsak färdigställd liksom kraftstationsbyggnaden och utloppskanalen från denna. Nämnda anläggningsdelar har dock placerats i annat läge än som anges i vattendomstolens dom den 16 oktober 1995. Att under rådande ekonomiska förutsättningar åvägabringa en rättelse i enlighet med länsstyrelsens föreläggande, som innebär att utförda anläggningar rivs, att påverkade områden återställs och att anläggningarna i stället uppförs såsom anges i 1995 års dom, är inte möjligt. Det enda som är praktiskt genomförbart är att fullfölja projektet såsom det påbörjats.
Föreliggande ansökan avser tillstånd att få färdigställa kraftverket med det utförande som närmare beskrivits i ansökan. Om det nu sökta tillståndet beviljas, har sökanden inte något att invända mot att tillståndet från 1995 upphävs i en sådan dom.
Yrkanden
Konkursboet anhåller om tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken
att uppföra Ljungå kraftverk i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan, innefattande ett godkännande av hittills utförda arbeten,
att genom kraftstationen avleda 9 m3/s eller den högre vattenmängd som turbinen förmår sluka,
att såvitt på dammens skötsel beror vid dammen dämma vattnet till högst höjden +217,28 m och för anpassningsreglering kortvarigt avsänka vattennivån till lägst +217,08 m,
att i enlighet med mellanvarande avtal ta i anspråk mark av fastigheten Bräcke Ljungå X:X för kraftverkets utförande,
att utföra rensningar, massuppläggning och landskapsvårdande åtgärder på föreslaget sätt och att även för dessa ändamål ta annan tillhörande mark- och vattenområden i anspråk i enlighet med avtal träffade med berörda fastighetsägare.
Konkursboet har vidare hemställt att miljödomstolen fastställer fastigheten Bräcke Ljungå 1:68 som strömfallsfastighet, förordnar om en arbetstid om fem år och en tid för anmälan om oförutsedd skada om fem år samt godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.
Eftersom det ur ekonomisk synpunkt är angeläget att snabbt få återuppta byggnadsarbetena har konkursboet hemställt att miljödomstolen förordnar att blivande tillstånd får utnyttjas även om den dom vari tillstånd meddelas skulle bli överklagad.
Rådighet och utbyggnadsvitsord
Vattenverksamheten berör ur rådighetssynpunkt förutom sökandens egen fastighet Bräcke Ljungå 1:68 även fastigheterna Bräcke Ljungå 1:1 och 1:69. Sökanden har genom träffade avtal (aktbilaga 21 respektive 26) med nämnda fastigheters ägare tillförsäkrat sig den rådighet för verksamheten som krävs enligt 2 kap 1 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812).
Hela strömfallet i Ljungåforsen tillhör fastigheten Bräcke Ljungå 1:1 som ägs av SCA. Sökanden förfogar över hela fallhöjden som skall utnyttjas i kraftverket genom avtal om servitutsrätt med SCA (aktbilaga 21).
Höjdsystem
I ansökan angivna höjder hänför sig till rikets höjdsystem RH 70. Som fixpunkt för företaget har föreslagits Lantmäteriets höjdfix med beteckningen 32 kst (Bilaga A:2 till ansökan). Fixpunkten, som är belägen på vänstra stranden omedelbart uppströms landsvägsbron över Ljungån i Ljungå, har höjden +217,67 m.
Hydrologiska uppgifter
Sökanden har uppgivit följande om de hydrologiska förhållandena i vattendraget.
Vattendragets avrinningsområde är vid Ljungå cirka 707 km2 och sjöandelen cirka 6,9 procent. SMHI har beräknat följande karakteristiska vattenföringar.
Högsta högvattenföring 90 m3/s
Medelhögvattenföring 40 m3/s
Medelvattenföring 6,7 m3/s
Medellågvattenföring 1,4 m3/s
Lägsta lågvattenföring 0,4 m3/s
Medelvärden av månadsvattenföring i m3/s
Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
3,0 2,5 2,5 5,0 20,0 14,0 7,0 5,0 5,5 6,0 6,0 3,5
Vattenföringsvärdena är beräknade och avser förhållandena vid naturlig framrinning under en 50-årsperiod.
Strömfallets gränser och utnyttjad fallhöjd
Strömfallets övre gräns bestäms av uppströmsvattenytan vid dämning vid den nya dammen. Den begärda dämningsgränsen +217,28 m orsakar dämningsinverkan cirka 500 m uppströms landsvägsbron i Ljungå.
Den nedre gränsen för strömfallet bestäms av Holmsjön-Leringens årsreglerade vattennivå när nivån i sjöarna varierar mellan dämningsgränsen +202,56 m och +201,06 m. När sjöarnas vattennivå sjunker under +201,06 m påverkas strömfallets nedre gräns inte längre på grund av en tröskel vid Ljungåns utlopp. Strömfallets nedre gräns varierar därför mellan nivåerna +202,56 m och +201,06 m. Den bruttofallhöjd som kan utnyttjas i Ljungå kraftverk varierar således mellan 14,72 m och 16,22 m.
Beskrivning av företaget
Arbetena för företaget skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med en till ansökan fogad teknisk beskrivning (Bilaga A) och senare ingivna kompletterande uppgifter (aktbilaga 21). Anläggningen skall bestå av dammbyggnad, tilloppstub, kraftstation och utloppskanal. Enligt sökandens bedömning hade arbetena hunnit utföras färdigt till cirka 85 procent innan arbetena avbröts.
Dammbyggnaden
Regleringsdammen utförs med ett mittparti i betong för utskov och tubintag och med anslutande jorddammar mot bägge stränderna. Höger jorddamm har på uppströmssidan förstärkts med en med tubintaget ihopgjuten betongstödmur. Frånsett vänster jorddamm är dammkroppen i det stora hela färdigställd. Den har anlagts cirka 120 m nedströms landsvägsbron över Ljungån eller cirka 40 m nedströms det läge som förutsattes i 1995 års tillståndsdom. Dammen är grundlagd och kommer också vänster jorddamm över åfåran att grundläggas på berg, därvid betongkonstruktionerna förankrats till berget medelst inborrade stålstag. Dammens läge och utformning framgår av till ansökan bilagda ritningar och fotografier (K-200 resp. bilagorna A:11, A:17 och A:18 ) samt av komplettering i aktbilaga 21 (bilaga 3-5). Den skall bestå av, räknat från vänster till höger i strömriktningen, följande delar.
- En mot vänster strand anslutande jorddamm med dammkrönet, som talan slutligen har bestämts, på nivån +218,5 m. Tätkärnan av morän med överkanten på nivån +218,0 m ansluts över åfåran mot berg i enlighet med bilaga 3 till ab 21. Hur tätkärnan utanför åfåran ansluts mot undergrunden har ej redovisats på annat sätt än att enligt uppgift behovet av eventuell tätspont övervägs. Utanför tätkärnan a-bringas filter, stödfyllning och erosionsskydd. Vid anslutningen mot utskovet utförs stödmurar av betong på uppströmssidan. På fastigheten Bräcke Ljungå 1:1 och via dammkrönet kommer en permanent tillfartsväg till dammen att anläggas.
- Ett utskovsparti byggd för att utrustas med en 10 m bred sektorlucka. Överkanten på nu utförd tröskel ligger på nivån +214,7 m. För att genom utskovet kunna tappa ett dimensionerande flöde om 125 m3/s måste luckans höjd vara 3,5 m innebärande att befintlig tröskel måste bilas ner och ny tröskel utföras på nivån +213,80 m. I stängt läge kommer luckans överkant således att ligga 2 cm högre än dämningsgränsen. För att även vid strömavbrott på nätet kunna manövrera luckan, kommer ett reservkraftaggregat att installeras. För att möjliggöra tappning av minimivattenföringen till åfåran kommer utskovsluckan att på vänster sida förses med en mindre lucka med tröskeln på nivån +216,55 m och med bredden 0,7 m. Med angivna mått är lucköppningen dimensionerad för att vid sänkningsgränsen kunna avbörda 0,5 m3/s. Luckan kommer att kunna stängas igen med sättar så att föreskriven minimitappning ska avbördas i alla lägen.
- Ett tubintag till kraftstationen med en bredd av 3,0 m och med tröskeln på nivån +211,5 m. I tubintaget installeras risgrind med galleravståndet 60 mm. Intaget är avstängbart med sättar eller luckor.
- En mot höger strand anslutande jorddamm som på uppströmssidan förstärkts med en bergförankrad stödmur av betong. Stödmurens överkant ligger på nivån +218,50 m. Mellan stödmur och strand har ett erosionsskydd anlagts på uppströmssidan. Vid anslutningen mellan jorddamm och strandbrink kan tätspont komma att anbringas om behov härav efter utredning visar sig vara påkallat.
Tilloppstuben
Från intaget i dammen anläggs en cirka 50 m lång tilloppstub för avledning av upp till nominellt 9 m3/s drivvatten till kraftstationen (bilaga 7 till ab 21). Tuben, som utförs av trä med 1,7 m invändig diameter, förläggs under mark kringfylld med packad tätjord. Ovanpå tuben utförs förstärkning med en armerad betongplatta i läget för korsande väg.
Kraftstationen
Kraftstationen har anlagts cirka 50 m nedströms dammen på sökandens egen fastighet (ansökan bilaga 1:14-16). Byggnaden består av en under mark liggande turbinvåning med sugrör allt utfört i betong och en överbyggnad utförd i betongblock. Stationen utrustas med en kaplanturbin dimensionerad för en drivvattenföring av 9 m3/s ävensom med anläggningens styr- och reglerutrustning. Generatoreffekten bli cirka 1150 kW.
Utloppskanalen
Från kraftstationen leds vattnet åter till Ljungån via en cirka 100 m lång utloppskanal med bottenbredden 5,5 m och släntlutningen 1:2 (ritning K-200). Slänterna förses med 35 cm tjockt erosionsskydd av grovmakadam.
Fiskväg
Fiskvandringsväg kommer att anordnas i samråd med den fiskesakkunnige endera i form av fisktrappa, fiskhiss eller omlöp.
Landskapsvård
Tillfälligt upplagda massor på fastigheten Bräcke Ljungå X:X kommer att flyttas och läggas upp i anslutning till tubsträckningen och i vänster damm. Avröjt område gröngöres. Erosionsskydd kommer att anordnas mot vänster strand och på åns botten direkt nedströms utskovet för att vid höga flöden förhindra erosion. Ävenså kommer erosionsskydd längre ner i åfåran att kompletteras där erosionsskador redan föreligger. Slänterna till den utfyllnad som skett i Ljungån till vänster om ut-oppskanalen kommer att förses med erosionsskydd. I övrigt kommer diverse återställningsarbeten att utföras. Häri ingår bl.a. uppsnyggningsarbeten inom och gröngöring av byggnadsområdet för att så långt möjligt få kraftverksområdet att smälta in i den omgivande naturmiljön.
Förhållanden under byggnadstiden
Arbetena är utförda till cirka 85 procent. Resterande arbeten som kan medföra grumlingar nedströms består i huvudsak i att färdigställa vänster jorddammsanslutning, utloppskanal och erosionsskydd nedströms utskovet. Dessa arbeten kommer att ske i torrhet. Så vitt gäller jorddammsanslutningen sker arbetena bakom en fångdamm därvid vattnet leds genom utskovet. I samband med anläggande och bortrivning av fångdammen kan smärre grumlingar uppstå liksom i samband med att massorna mellan utskov och huvudfåra tas bort.
Huvuddelen av utloppskanalen är utgrävd vilket har skett bakom en fångdamm i kanalens utlopp. Återstående arbeten på kanalen kommer att utföras bakom nämnda fångdamm. I samband med att fångdammen rivs kommer smärre grumlingar av övergående natur att uppstå.
Dammens avbördningsförmåga
Mot bakgrund av att den sektorlucka som har inhandlats för utskovet är 3,5 m hög avser sökanden att sänka befintlig tröskelhöjd i utskovet till nivån +213,80 m. Med denna åtgärd uppnås en avbördningsförmåga i utskovet på cirka 125 m3/s, vilket kan jämföras med av SMHI angivna högsta högvattenföring i vattendraget om 90 m3/s för naturliga framrinningsförhållanden under en 50-årsperiod. Dammkrönet förläggs, frånsett utskovsluckan, som lägst på nivån +218,50 m och tätkärnans överkant i jorddammarna som lägst på nivån +218,00 m d.v.s. cirka 0,7 m över dämningsgränsen.
Sökanden begär att från Ljungån få avleda vatten motsvarande 9 m3/s eller den större mängd som turbinen förmår sluka och att vid dammen dämma vattnet till nivån +217,28 m. Kraftverket skall drivas som ett strömkraftverk. För att möjlig-göra en säker funktion av nivåstyrningsautomatiken begärs tillstånd att tillfälligt få sänka vattennivån till +217,08 m. När kraftstationen står stilla eller vid höga vattenföringar som inte kan tillgodogöras i turbinen avbördas överskottsvattnet genom utskovet i dammen.
Sökanden avser att uppsätta en vattenståndsskala strax uppströms dammbyggnaden. På skalan skall tydligt utmärkas dämningsgränsen +217,28 m och sänkningsgränsen +217,08 m.
Miljökonsekvenser
I till ansökan bilagd miljökonsekvensbeskrivning, bilaga C, lämnas en redogörelse för företagets miljöpåverkan. Eftersom arbetet med utförande av kraftverket påbörjats och kommit så långt att naturförhållandena i nuläget är påtagligt förändrade, finns det inte anledning att ange nuvarande förhållanden såsom ett nollalternativ. I stället anges förhållandena som de skulle vara om kraftverksprojektet skulle genomföras såsom det lovgivits i vattendomstolens dom den 16 oktober 1995. Dessa förhållanden jämförs med förhållandena sådana de blir om projektet fullföljes såsom det påbörjats. Dessa är alltså inte desamma som om man låter allt bestå så som det är idag, eftersom mycket arbete återstår att utföra, inte minst arbeten i landskapsvårdande syfte.
Även ett tredje alternativ har belysts, nämligen att försöka riva bort allt som hittills utförts och i möjligaste mån återskapa naturen sådan den var innan några arbeten påbörjades. Detta alternativ har dock ansetts som uteslutet, dels därför att konkursboet saknar ekonomiska möjligheter att genomföra detsamma, dels därför att ett sådant projekt sannolikt skulle ge större negativ miljöpåverkan än vad som kan följa av att projektet fullföljes såsom det påbörjats.
Jämförelsen mellan nollalternativet och det sökta alternativet utmynnar i ett konstaterande att nollalternativet i vissa hänseenden är något bättre och i andra hänseenden något sämre. Skillnaderna kan dock inte anses vara så stora att hinder kan möta mot bifall till ansökan med hänsyn till miljökonsekvenserna.
Konkursboet begär godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen.
Företagets tillåtlighet
Miljöbalken 2 kap; Allmänna hänsynsregler m.m.
Konkursboet är av den uppfattningen med hänvisning till 2 kap 1 § 2 stycket, att tillstånd som möjliggör ett färdigställande av Ljungå Kraftverk i Ljungån, är att hänföra till en åtgärd som är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Det skall ses mot bakgrund av att anläggningen till cirka 85 procent är färdigställd i dag.
Konkursboet väljer ändå att behandla det nu aktuella vattenföretaget i vad gäller Hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap 2-6 §§.
2 kap 2 §; Kunskapskrav
Konkursboet har i sig inte någon erfarenhet av drift och skötsel av kraftverk. Boet har för avsikt att köpa denna kunskap från lämpligt håll. I dag har konkursboet ett avtal med Härjeåns Kraft AB om tillsyn av befintlig anläggning i nuvarande utformning. Samarbetet med Härjeåns Kraft AB kan komma att fortsätta efter tillstånd till färdigställandet av Ljungå kraftverk. Om inte avser konkursboet att söka sig till någon annan med lika stor kompetens.
2 kap 3 §; Försiktighetsprincipen
Den eventuella skada som kan uppstå på människors hälsa och miljön är vad som händer vid ett eventuellt dammgenombrott. Det ligger i sakens natur att konkursboet strävar efter att använda den teknik som så långt möjligt omöjliggör dylika genombrott. Detta med hänvisning bland annat till det strikta ansvar som i dag åvilar en dammägare för skador som kan uppstå nedströms.
2 kap 4 §; Lokalisering
Lokaliseringen av Ljungå kraftverk är given mot bakgrund av tidigare tillstånd och att kraftverket till 85 procent är färdigställd i det sökta läget. Omlokaliosering av anläggningen är i dag inte försvarbart med tanke på det utökade miljöingrepp det skulle medföra och är det inte heller ekonomiskt försvarbart.
Någon alternativ lokalisering är därför inte vare sig möjlig eller önskvärd med hänsyn till kravet på minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
2 kap 5 §; Hushållnings- och kretsloppsprincipen
Färdigställande och bibehållande av Ljungå kraftverk innebär ett nyttjande av en förnyelsebar produktionskälla. Härigenom hushållas med andra råvaror och kretsloppsprincipen tillämpas.
2 kap 6 §; Produktvalsprincipen
Några kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön kommer inte att användas vid färdigställandet av kraftverket och inte heller vid den framtida driften av kraftanläggningen.
Miljöbalken 3 kap 1 §
Vattenföretaget berör en i dag påbörjad byggnation av ett nytt vattenkraftverk som till cirka 85 procent är färdigställd. Längre tillbaka, under perioden omkring 1930 fram till 1967, har det funnits ett mindre vattenkraftverk i samma läge. Vad känt är har det på platsen ännu tidigare funnits ett sågverk för vars behov vattenkraft nyttjats.
Eftersom Ljungån redan i dag är starkt påverkad av vattenkraften innebär begärt tillstånd inte någon ytterligare påkänning på allmänna och enskilda intressen.
Sökanden anser det vara uppenbart att hinder mot företaget inte kan möta ur allmän planeringssynpunkt. Planerad åtgärd motverkar inte intentionerna i Bräcke kommuns översiktsplan.
Miljöbalken 5 kap; Miljökvalitetsnormer
I vad det är känt för sökanden har regeringen inte meddelat några speciella föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom det område som berörs av ansökan om tillstånd till färdigställande av Ljungå kraftverk.
Miljöbalken 11 kap 6 §; Ekonomisk tillåtlighet
Investeringskostnader
Reviderad kostnadskalkyl har redovisats i ab 30, bilaga 4.
Den totala anläggningskostnaden för Ljungå kraftverk beräknas till 22,0 miljoner kr. I beloppet ingår kvarstående kostnad på 5,2 miljoner kr för färdigställande och idrifttagning av anläggningen. Med hänsyn till arbetenas olika karaktärer har, för beräkning av avskrivningar, underhåll och driftskostnader, anläggningskostnaden uppdelats enligt följande.
I. Byggnadsarbeten 13,2 milj. kr
II. Mekanisk och elektrisk utrustning 7,0 milj. kr
III. Skadeersättningar, vattendom, projektering m.m. 1,8 milj. kr
Årskostnader
Ränta 4 % på 22,0 milj.kr 880 tkr
Avskrivning 0,42 % av I (60 år) 55,4 tkr
Avskrivning 1,7 % av II (30 år) 119,0 tkr
Underhåll ca 0,5 % av I 67,5 tkr
Underhåll 1,0 % av II 70,0 tkr
Administration och drift 100,0 tkr
Summa årskostnad 1 291,9 tkr
Kraftproduktion
Kraftproduktionen har för ett normalår beräknats till 4,8 GWh för den nya anläggningen. Medelpriset för den producerade energin kan i dag åsättas åtminstone värdet 45 öre/kWh (för närvarande ligger priset på drygt 50 öre/kWh). Priset för de från 1 maj i år införda ”gröna certifikaten” ligger på kontrakt som skrivs i september 2003 på 23,3 öre/kWh. Nordpoolpriset (börspriset) har hittills i år legat mellan 30 – 60 öre/kWh. Priset förväntas under överskådlig tid bli fortsatt högt med tanke bl.a. på den torra sommaren och dåligt fyllda vattenmagasin.
Årsintäkten blir därmed 2 160 tkr beräknat efter 45,0 öre/kWh.
Det bör särskilt påpekas att kostnaden för färdigställande ligger på 5,2 miljoner kr. En utrivning av anläggningen och ett återställande av miljön kan beräknas till storleksordningen 6 –10 miljoner kr vartill skall läggas hittills nedlagda kostnader på nära 17 miljoner kr. En flyttning av anläggningen så att den överensstämmer med vad som anges i 1995 års tillståndsdom torde kosta i storleksordningen 30 miljoner kr exklusive hittills nedlagda kostnader.
Av det ovan anförda framgår att oavsett hur man räknar uppkommer störst samhällsnytta genom att Ljungå kraftverk byggs färdigt.
Ekonomisk tillåtlighet
Det kan med utgångspunkt från ovan redovisade beräkningar konstateras att nyttan överstiger kostnaderna och att hinder mot företaget ej möter enligt miljöbalken 11 kap 6 §.
Miljöbalken 16 kap
16 kap 4 §; Planbestämmelser
Detaljplan eller områdesbestämmelser motverkas inte av det ansökta företaget såvitt sökanden kunnat finna.
16 kap 7 §; Följdföretag
Några följdföretag uppkommer inte i anledning av denna begäran om tillstånd för att färdigställa Ljungå kraftverk.
Begränsning i ersättningsrätten vid omprövning; Miljöbalken 31 kap 22 §
Sökanden anser att samma begränsning skall gälla som i vattendomstolens tillståndsdom av den 16 oktober 1995 d.v.s. att sökanden kan bli skyldig att avstå en tjugondel av produktionsvärdet utan ersättning.
Arbetstid
Konkursboet föreslår att arbetstiden för färdigställandet av Ljungå kraftverk enligt Miljöbalken 24 kap 2 § sätts till fem år.
Avgifter
Beträffande avgifter enligt 6 kap Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) redovisar sökanden följande.
Den installerade generatoreffekten blir 1150 kW. Medelvattenföringen är enligt SMHI 6,7 m3/s och effekten vid medelvattenföring 1150 x 6,7/9,0 = 856 kW.
150 % av effekten vid medelvattenföring blir 1,5 x 856 = 1284 kW och antalet avgiftsenheter därmed 1284/10 = 128
Bygdeavgift skall enligt 6 kap 2 § 2 stycket inte utgå.
Allmän fiskeavgift enligt 6 kap 7 § skall utgå.
Tid för framställande av anspråk på grund av oförutsedd skada
Konkursboet föreslår att tiden för framställande av anspråk på grund av oförutsedd skada jämlikt 24 kap 13 § miljöbalken sätts till fem år.
Verkställighet
Sökanden anser det angeläget att kunna ta blivande tillstånd i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.
MOTSTÅENDE INTRESSEN M M
Kammarkollegiet har framfört följande synpunkter. Saken anges av sökanden som "Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till Ljungå kraftverk i utförande som avviker från tidigare lovgivet utförande". Kammarkollegiet anser att ansökan skall ses som en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till befintliga redan utförda delar av kraftverket samt om tillstånd till att få färdigställa kraftverket enligt närmare beskrivning i denna ansökan. Tillstånd till Ljungå kraftverk skall prövas enligt miljöbalkens bestämmelser. Balkens bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, att en sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att naturen förvaltas väl. Balkens skall tillämpas så att miljön skyddas mot skador och olägenheter, så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, så att den biologiska mångfalden bevaras samt att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. I motiven till miljöbalken 1 kap. 1 § (prop. 1997/98:45, del 2 s. 6 ff.) anges bl.a. att livsbetingelserna för det biologiska livet skall upprätthållas till gagn för framtidens värld samt att en långsiktig god hushållning med naturens resurser måste säkerställas. Ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga skall bevaras och värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas. Planeringen avseende markanvändningen och annat utnyttjande av resurser måste kombineras med skyddsåtgärder och i visa fall rent reparativa åtgärder. Enligt miljöbalken 2 kap 3 § är sökanden skyldig att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som krävs för att motverka skador på miljön, såvida det inte är orimligt att uppfylla dem. I målet har Fiskeriverket ställt krav på åtgärder till skydd och kompensation för fisket, bl.a. villkor om fingrindar, minimitappning, fiskväg och fiskutsättning. Fiskeriverkets yttrande den 15 september 2003 åberopas. Kammarkollegiet vill erinra om Vattenöverdomstolens dom den 16 september 1994 i mål om Ljungå kraftverk. I tillåtlighetsbedömningen uttalas på sidan 6 i domen att ". . . Tillämplig bestämmelse i NRL är enligt domstolens mening 2 kap. 6 § första stycket". På sidan 7 uttalas av domstolen ”förutsatt att de av Fiskeriverket föreslagna kompensationsåtgärderna genomförs”. NRL 2 kap 6 § är idag helt inarbetad i 3 kap. 6 § miljöbalken. De skador och nackdelar som verksamheten medför på allmänna fiskeintresset, naturmiljön samt biologiska mångfalden kan enligt kollegiet motverkas genom villkor om minimitappning, fiskväg och fiskutsättning. För tillåtlighet av företaget yrkar kollegiet i enlighet med Fiskeriverkets yttrande. Yrkad minimitappning skall till förmån för allmänt fiskeintresse och biologiska mångfalden gälla hela året. Sökanden har inte visat att det är orimligt att vidta de av kollegiet yrkade åtgärderna. Kammarkollegiet vill avslutningsvis fästa uppmärksamhet på att fastigheten Ljungå x:x ägs av ett aktiebolag i konkurs. Vid ett avslag finns risk för att fastigheten kan blir en så kallad "herrelös fastighet" med de problem som det medför.
Fiskeriverket genom utredningskontoret i Härnösand har av miljödomstolen förordnats att avge yttrande enligt 22 kap 12 § miljöbalken rörande rubricerad ansökans inverkan på allmänt fiskeintresse. Efter utförd utredning anförs bl. a. följande.
Bakgrund
Fiskeriverket har tidigare yttrat sig vid tre tillfällen, 1992, 1995 och 2002, med anledning av den då pågående processen före och under kraftverksbygget.
Enligt dom VA 3/92 den 16 oktober 1995 skall följande villkor uppfyllas med avseende på kompensation för skada på fiskeintresset:
1. Anläggande av en väl fungerande fiskvandringsväg genom vilken det skall framsläppas en vattenmängd på minst 0,5 m3/s under tiden 1 april - 31 oktober.
2. Efter avslutade arbeten skall 300 st. 2-årig Gimåöring årligen sättas ut.
Båda dessa punkter skall ske i samråd med Fiskeriverket.
3. Sökanden förpliktigas att årligen erlägga en fiskeavgift enligt 10 kap 6 § vattenlagen för 120 enheter i avgiftsklass 1.
Allmänt om Ljungån
Ljungån ingår i Gimåns vattensystem och mynnar i Holmsjön nedanför Ljungå samhälle. Det område som främst berörs omfattar ån från utloppet ur Lungsjön till mynningen i Holmsjön. Ån avrinner från Lungsjön l mil uppströms Holmsjön i två utlopp, Kvarnån och Norrån, vilka flyter samman efter 2,5 km. Efter sammanflödet är ån mestadels lugnflytande avbrutet av några mindre strömpartier och forsar. Ca 1 km uppströms mynningen finns en större självreglerande damm, Nydammen, som uppförts för flottningen. I det planerade kraftverksläget faller ån kraftigt i den längre forssträckan Ljungåforsen ner mot Holmsjön. I åns källflöde Ansjön sker en reglering av sjön på grund av vattenbehovet till fiskodlingen i Kälarne. I övrigt är ån oreglerad och opåverkad av vattenkraftutbyggnad. Holmsjön är reglerad för kraftverksändamål.
Ansökan
Enligt ansökan avser sökanden att färdigställa det sedan tidigare påbörjade kraftverket som kommer att drivas som ett strömkraftverk med en maximal drivvattenföring om 9,0 m3/s. Sökanden avser att leda all tillrinning i ån upp till maximal drivvattenföring genom kraftverket. Dock skall en minimitappning om 0,5 m3/s släppas genom planerad fiskväg till huvudfåran. I enlighet med tidigare dom avser sökanden att anlägga en fiskväg i form av ett omlöp eller fiskhiss samt genom denna, och till huvudfåran, framsläppa en vattenmängd om 0,5 m3/s under perioden 1 april - 31 oktober. Sökanden motsätter sig dock att utföra de i 1995 års dom fastlagda utsättningarna av 300 st. Gimåöring per år.
Fiskbestånd och fiske
Fisket i Ljungån är fördelat emellan SCA, samt Sörbygdens och Hällesjö fiskevårdsområdesföreningar. SCA:s del omfattar sträckan från utloppet i Holmsjön och ca 4 km uppströms i ån. Denna del av ån är inte upplåten till allmänheten. Uppströms SCA:s del förvaltas fisket av nämnda fiskevårdsområdesföreningar som upplåter fisket till allmänheten genom försäljning av fiskekort. I Ljungån finns det bland annat bestånd av öring och harr (se undersökning och bedömning nedan) som det bedrivs sportfiske efter.
Påverkan av ansökt företag
Det planerade vattenföretagets påverkan på fiske och fiskbestånd i Ljungån kan delas upp i följande områden:
1. Fiskvandring för främst öring och harr kan komma att hindras eller försvåras mellan Ljungån och Holmsjön om inte en fungerande fiskväg tillskapas.
2. Minskad eller utebliven produktion av öring och harr i Ljungåforsen på grund av torrläggning/överdämning av åfåran.
3. Förlust av eller minskat produktionsområde för bottenfauna kommer att ske vid nolltappning på sträckan nedströms kraftverket. Detta medför minskat näringsunderlag och därmed försämrad tillväxt och överlevnad för öring och harr på sträckan.
4. Försämrade fiskemöjligheter i ån efter öring och harr kommer dels att uppstå permanent vid torrläggning/överdämning av åfåran och dels temporärt under tiden som grumlingar uppkommer i vattnet nedströms kraftverket.
5. Grumlingar som temporärt kan leda till minskad produktion av fisk och botten- fauna. Vidare kan överlagring av rom och lekbottnar innebära minskad fiskreproduktion.
6. Förlust av nedströmsvandrande fisk kommer att ske då inga fingrindar avses installeras vid intaget till kraftverket.
Fiskeriverkets undersökning och utredning
Inom ramen för förordnandet utförde Fiskeriverket syn och elfiskeundersökningar i Ljungån den 6/8 2003.
Vid synen kunde det konstateras att huvudfåran i nuvarande skick fungerar för fiskvandring trots de byggnationer och ingrepp som utförts i vattenområdet. Från Holmsjön upp till Nydammen, ca l km uppströms Ljungåforsen, finns tre forsområden med en sammanlagd längd om ca 750 m. I Nydammen finns en delvis raserad fisktrappa. Nydammen utgjorde vid synetillfället inget vandringshinder. Efter Nydammen är ån mestadels lugnflytande med endast kortare forsar upp till sammanflödet mellan Kvarnån/Norrån som båda har längre strömmande partier. Från Lungsjön har flottning skett i en ränna vilket inneburit att Kvarnån och Norrån ej är flottledsrensade. Mellan Kvarnån/Norrån och Holmsjön är samtliga forsar flottedsrensade.
Elfiskeundersökningar utfördes på två sträckor i ån, dels på en sträcka i anslutning till dammläget och dels på en lokal ca 800 meter längre uppströms vid den s.k. Nydammsforsen. Resultatet från elfiskeundersökningarna visar på reproduktion av öring och harr i Ljungån. De två elfiskelokalerna elfiskades kvantitativt med två utfiskningar. Öring (0+) betyder årsyngel och öring (>0+) betyder att öringen är minst ettårig eller äldre.
Vid den nedre lokalen i anslutning till planerat dammläge avfiskades en yta på 153 m2 och resultatet för öring (0+) blev 0 st. och öring (>0+) 7 st. Förutom öring fångades också en årsunge (0+) av harr samt stensimpa. Vid fisket observerades också 3 st. öringar (>0+) och en harr (0+).
Vid den övre lokalen avfiskades en yta på 81 m2 och resultatet för öring (0+) blev 0 st. och öring (>0+) 6 st. Förutom öring fångades också en årsunge (0+) av harr samt stensimpa, gädda och elritsa.
Vid framtagandet av yttrandet 1992-11-02 utförde Fiskeriverket intervjuer med fiskerättsägare och fiskare. Dessa intervjuer visade då bland annat:
- I Ljungåforsen fångades öring och harr, framförallt i mindre storlekar.
- Öring fångades också i Nydammsforsen.
- I åns övriga forsar upp till Kvarnån/Norrån förekom harr samt enstaka öring.
- Harren var rikligt förekommande i Norrån och det fanns gott om öring i Kvarnån. Normal storlek för fångad harr uppgavs vara ca 0,3-0,4 kg och för öring mellan 0,3-0,5 kg. Exemplar kring 1 kg var vanliga och öring mellan 1-3 kg fångades årligen.
- Enligt fiskande i Kvarnån/Norrån skulle det ske en uppvandring av harr och öring till området från Holmsjön.
- Fiskande på sträckan Ljungåforsen - Holmsjön uppgav att en ansamling av harr skedde nedströms forsen under våren och att de vandrade upp i Ljungån. Under hösten uppgavs att sik vandrade upp från Holmsjön till forsens nedre delar. Inom Sörbygdens fiskevårdsområdesförening utfördes utsättningar av öring i Ljungån. Denna öring härstammade främst från ursprunglig Gimåöring.
De utsättningar av öring som bedrevs i Ljungån vid den tid då intervjuerna genomfördes (1992) utförs ej längre enligt Länsstyrelsen i Jämtland.
Fiskeriverkets bedömning
Ljungån uppströms utloppet i Holmsjön är förutom regleringen av Ansjön ett av vattenkraft helt opåverkat vattendrag.
Fiskeriverkets undersökning visar att reproduktion av öring och harr förekommer i Ljungån. Baserad på denna undersökning och de intervjuer som utfördes i samband med utarbetandet av yttrandet, 1992-11-02, bedömer Fiskeriverket att Ljungåforsen är viktig både som vandringsled och som reproduktionsområde för öring och harr från Holmsjön. Öring- och harrbestånden i Ljungån bedöms bestå av både stationära och vandrande bestånd.
Förutom påverkan på öring och harr i Ljungåforsen bedöms också sik komma att påverkas av det planerade kraftverket. Enligt uppgifter från ovan nämnda intervjuunderlag synes nedre delen av Ljungåforsen även nyttjas av från Holmsjön uppvandrande sik för reproduktion. På grund av den korta handläggningstiden i detta miljömål har Fiskeriverket inte på plats kunnat utföra någon fältundersökning eller något provfiske för att utröna i vilken omfattning som reproduktion sker av sik i Ljungåforsen.
Fiskeriverket bedömer att planerat vattenföretag kommer att innebära en negativ inverkan på det allmänna fiskeintresset främst på grund av dammen som kommer att hindra fiskvandring. Enligt ansökan kommer en fiskväg i form av ett omlöp alternativt fiskhiss att anläggas. Att anlägga fiskväg med garanterad funktion för fiskvandring är svårt och komplicerat. Det enda som fortsättningsvis helt kan garantera fortsatt fiskvandring från Holmsjön till Ljungåns vattensystem är att avstå från att färdigställa kraftverket.
Enligt dom VA 3/92 skall det framsläppas en vattenmängd på minst 0,5 m3/s genom fiskvandringsvägen under tiden 1 april - 31 oktober. Under övrig tid på året skall enligt ansökan inget vatten framsläppas i huvudfåran nedströms dammen. Fiskeriverket kan inte acceptera att nolltappning sker till huvudfåran då det där sker en produktion av både bottenfauna och fisk. Huvudfåran måste därför tillförsäkras en tappning året runt för att till viss del upprätthålla den tidigare produktionen av bottenfauna och fisk i Ljungåforsen.
I ansökan och MKB nämns ingenting om de turbinskador som kan uppstå på till Holmsjön utvandrande fisk. I ansökan anges att risgrindar med ett avstånd om 60 mm skall installeras i tubintaget. Fiskeriverket anser därför att fingrindar, eller annan anordning, för att motverka turbinskador på utvandrande fisk bör anläggas.
Tillkomsten av vattenkraftverk påverkar alltid fiskbestånden i ett vattendrag. Graden och typen av påverkan varierar och beror på faktorer som till exempel vilka fiskarter som finns inom berört område, om kraftproduktionen innebär nolltappning och korttidsreglering, uppkomst av vandringshinder och torrläggning av strömsträckor.
Åtgärder till skydd och kompensation för fisket
I det fall miljödomstolen trots de negativa konsekvenserna som uppkommer, finner att ansökt vattenföretag får komma till stånd föreslår Fiskeriverket följande åtgärder som skydd för skada på allmänt fiskeintresse:
Fiskväg
Den fiskvandringsväg som skall anläggas i dammen bör i första hand vara av typen omlöp. För att säkerställa fiskvägens funktion bör en fiskräknare installeras i fiskvägen.
Minimitappning
Den utnyttjade fallsträckan mellan intagsdammen och kraftverket dvs. huvudfåran skall tillföras en minimitappning året runt. På årsbasis skall minimivattenföringen vara i genomsnitt minst lika med den beräknade normallågvattenföringen (MLQ) i Ljungån på 1,4 m3/s enligt SMHI. Minimivattenföringen bör till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern. Tappningen får dock aldrig understiga åns beräknade lägsta lågvattenföring (LLQ) på 0,4 m3/s enligt SMHI. För att kontrollera och garantera minimitappningens storlek bör en pegel installeras som automatiskt mäter och registrerar vattenföringen genom fiskvägen och huvudfåran.
Fiskutsättning
Den reproduktionsskada som uppkommer på öring, harr och sik genom ingreppen i Ljungåforsen skall kompenseras genom en årlig utsättning av 300 st. 2-årig öring av stammen Båthällaöring.
Fingrindar
Intaget förses med fingrindar eller motsvarande med ett galleravstånd på max 20 mm. Detta för att nedbringa dödligheten hos nedströmsvandrande fisk i så stor utsträckning som möjligt.
Grumlingar
Allt arbete i vatten som ger upphov till grumlingar bör företrädesvis utföras under lågvattenföring under perioden juli - augusti. För att minska negativ inverkan på öring- och harrbestånden skall grumlande arbeten undvikas helt under öringens och harrens lekvandring och lek, 15/8 - 15/10 respektive 15/4 - 31/5.
Miljövänlig olja
Under och efter arbetena skall stor aktsamhet visas så att spill av olja och andra för miljön skadliga ämnen undviks. Vidare bör vegetabiliska hydrauloljor eller motsvarande miljövänliga sådana användas i maskiner och annan utrustning.
Fiskeavgift
Under förutsättning att ovan nämnda kompensationsåtgärder utförs föreslås fiskeavgift enligt 6 kap 6 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet utgå med avgiftsklass l.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har anfört i huvudsak följande.
Länsstyrelsen avstyrker utbyggnad av kraftverk enligt ansökan.
Länsstyrelsen konstaterar att det föreslagna kraftverket kommer att medföra påtaglig skada på den biologiska mångfalden i Ljungån och angränsande vattenmiljöer. Kraftverkets negativa påverkan på dessa naturvärden överstiger vida det tillskott av energi som kraftverket kommer att bidra med. Kraftverket är därför inte förenligt med 1 kap 1 § och 2 kapmiljöbalken.
Länsstyrelsen anser att kraftverket inte heller är förenligt med de antagna nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Kraftverket strider också mot EU: s Habitat-direktiv och intentionerna med Natura 2000.
Länsstyrelsen anser också att kraftverket strider mot riksintressena för naturvård och friluftsliv som redovisas i kommunens översiktsplan, antagen 1991-09-25.
Länsstyrelsen anser vidare att ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är rörig och ofullständig. Länsstyrelsen anser att det faktum att kraftverket är färdigställt till 85 % inte är någon förmildrande omständighet för en helhetsprövning enligt miljöbalken.
Sammanfattning av yttrandet
Det aktuella kraftverket är delvis färdigställt med negativ inverkan på vattenanknutna naturvärden. Riskerna för en definitiv påverkan, med betydande konsekvenser för livet i vattnet, uppstår dock först om projektet fullföljs. En omfattande skadebild framträder som även innefattar naturvärden som tillkommit efter vattendomstolens tidigare tillstånd den 16 oktober 1995.
Ljungåforsen med närområde håller en bottenfauna med få motsvarigheter i ett nationellt perspektiv. Genomförs vattenkraftutbyggnaden uppstår en drastiskt försämrad livsmiljö för dessa smådjur.
Vattenområdets fiskfauna, med bl. a. öring och harr, kommer att påverkas negativt genom bortfall av lek- och uppväxtområden, minskad produktion av näringsdjur, turbindödlighet och frågetecken kring en fungerande fiskväg.
Eventuella kompensationsutsättningar av odlad öring innefattar bl. a. populationsgenetiska svårigheter. Det är mycket osäkert om det via avelsfisken i Gimån är möjligt att nå det antal vilda Båthällaöringar som krävs för att undvika genetiska skador hos de odlade fiskarna.
Ljungån, ett i dag fritt strömmande vattendrag, kommer att fragmenteras bort från sin naturlighet genom dammanläggning samt minimivattenföring och periodvis torrläggning av Ljungåforsen.
Gimån uppströms Holmsjön är skyddad mot vattenkraftexploatering enligt Miljöbalken, Natura 2000 område och riksintresse. Etableringen av ett kraftverk kommer att påverka Ljungåns naturlighet och skada vattendragets betydelse som en levande länk och biflöde till Gimån.
Sökandens redovisning rörande projektets lönsamhet innefattar ett flertal frågetecken bl. a. rörande kostnader för fiskväg och kompensationsutsättningar av odlad fisk.
Länsstyrelsens bedömning
Naturvärden
Det aktuella kraftverket med därtill hörande anordningar är delvis färdigställt. Länsstyrelsen gör bedömningen att verksamheten har medfört negativ inverkan på vattenanknutna naturvärden. Dit hör de grävningar som skett i Ljungåforsen samt de schaktmassor som lagts ut vid åns utflöde i Holmsjön. Åtgärder som framförallt kan ha gett skador på områdets bottenfauna. Riskerna för en definitiv påverkan, med betydande konsekvenser för livet i vattnet, uppstår dock först om projektet fullföljs. En omfattande skadebild framträder som även innefattar naturvärden som tillkommit efter vattendomstolens tidigare tillstånd den 16 oktober 1995.
Limnodata HB (1997) redovisar undersökningar från Ljungån av vattenlevande smådjur via bottenfaunaprov tagna åren 1996 och 1997. Undersökningarna visar att ån på den aktuella strömsträckan för kraftverksbygget håller en artdiversitet och naturvärden med få motsvarigheter även i ett nationellt perspektiv. Sannolikt är att Ljungåforsen och tillhörande mynningsområde i Holmsjön är den strömsträcka som har högst naturvärden i hela Ljungåsystemet. Avgörande är närheten till Holmsjön där två olika vattenmiljöer möter varandra. Ett sådant förhållande ger ett mer varierat ekosystem än inom strömsträckor längre upp i ån. Det är ställt utom allt tvivel att om kraftverksdammen färdigställs kommer minimivattenföring och periodvis torrläggning nedströms samt överdämning uppströms att medföra en drastiskt försämrad livsmiljö för den lokala bottenfaunan. Det är inte rimligt att som sökanden hävda att om kraftverket färdigbyggs och därefter någon gång i framtiden skulle tas ur drift, skulle en liknande bottenfauna med all sannolikhet åter etablera sig i Ljungåforsen.
En väl fungerande fiskväg är ett av de bärande inslagen i ansökan om tillstånd till kraftverket i Ljungån. Fiskvägens utformning och placering skall ske i samråd med Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand. En vattenmängd av minst 0,5 m3/s skall släppas fram under tiden 1 april - 31 oktober för att möjliggöra lekvandring för både öring och harr. Behovet av framkomlighet även för harr ställer särskilda krav på detaljplanering. Trappa, fiskhiss eller omlöp diskuteras som alternativa lösningar. Oavsett slutlig lösning är utformningen av en fungerande fiskväg ett komplicerat och svårlöst projekt som kan komma att kräva betydande kostnader med osäkert utfall. Länsstyrelsen saknar en närmare redovisning i ansökan över hur den ekonomiska sidan beaktats i den samlade anläggningskostnaden.
Anläggandet av en fungerande fiskväg innefattar även ett motsatsförhållande beträffande önskemålet att bevara den biologiska mångfalden i vattenområdet. Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand har framhållit att det krävs en viss omgrävning av åfåran vid utloppet i Holmsjön (flera naturliga småfåror blir en huvudfåra) för att maximera uppvandringsmöjligheterna för lekvandrande fisk. En insats som om den genomförs får direkt negativa konsekvenser för den lokala bottenfaunan.
En fungerande fiskvandring i samklang med de naturliga förutsättningarna i Ljungån sluter cirkeln via utvandring av vuxna lekfiskar, fiskar som övervintrar utanför strömmarna, samt ungar av öring och harr. Fiskarnas nedströmsrörelser förbi kraftstationen riskerar därvid ett kraftigt bortfall hos de individer som passerar genom turbinen eller fastnar på grindjärnen. En negativ konsekvens av kraftverksprojektet av betydande omfattning som inte tas upp av sökanden.
Om kraftbygget fullföljs påverkas fiskarnas lekmöjligheter och uppväxtområden i Ljungåforsen. Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand gör beräkningen att årliga utsättningar av 300 st. 2 åriga odlade öringar av älvegen stam krävs för att kompensera bortfallet av naturlig produktion. Odling och utsättning av älveget material i Ljungåforsen innebär kostnadsmässiga frågetecken och biologiska svårigheter. Båthällaöringen är den lokala stam som dokumenterats i vattenområdet. Fiskarna finns inte i odling varför kompensationsutsättningar i Ljungån kräver avelsfisken på de naturliga lekplatserna i Gimån samt odling i t ex Kälarne fiskeriförsöksstation. Projektet är förknippat med betydande kostnader som inte redovisats i ansökan (se vidare under Ansökan och MKB). Avel och odling av naturliga fiskstammar har även en populationsgenetisk sida kopplad till föräldramaterialets storlek och riskerna för genetiska skador. Det är mycket osäkert om det via avelsfisken i Gimån är möjligt att nå det antal vilda vuxna öringar som krävs för att undvika oönskade genetiska defekter i form av inavel och genetisk drift. Det lägsta antal som rekommenderas av genetisk expertis är 25 honor och 25 hanar.
Länsstyrelsen konstaterar sammantaget att Ljungån i dag är ett fungerande eko-system med fritt strömmande vatten. Förutom det lokala djurlivet i åvattnet finns möjligheten för olika arter att röra sig mellan ån och Holmsjön respektive andra delar av Gimåsystemet. Dit hör bland annat 1ek- och näringsvandrande öring och harr. Den biologiska mångfaldens struktur och funktion utgår ifrån ekosystemet som helhet, ekologiska processer, arter och gener. För Ljungån framträder bilden av en levande länk med höga vattenanknutna värden inom samtliga delar av mångfalden. An1äggandet av ett vattenkraftverk kommer att fragmentera bort vattendraget från sitt naturtillstånd. Risken är betydande att en bottenfauna av nationellt bevarandeintresse slås ut. Risken är även stor att framtiden för områdets fiskfauna saknar ekologisk uthållighet och de produktionsförutsättningar som hämtar sin bärkraft i ett naturligt strömvatten. Det föreslagna kraftverket riskerar därigenom påtagliga skador i Ljungån och angränsande vattenmiljöer. Därför är kraftverket inte förenligt med 1 kap 1 § och 2 kapmiljöbalken.
Miljökvalitetsmå1 och Natura 2000
Länsstyrelsen bedömer att företaget strider mot de regionala miljömålen samt intentionerna med Natura 2000. Länsstyrelsens styrelse fastställde den 16 december 2002 nya regionala miljömål för Jämtlands län. Dessa är ett led i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling och skall genomsyra länets miljöarbete. De regionala miljömålen har sin utgångspunkt i de av riksdagen fastställda 15 nationella miljökvalitetsmålen (prop. 1997/98: 145 Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sverige). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.
I regeringens proposition 2000/01: 130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier görs bedömningen rörande vattenkraften att "Det är också av vikt att utbyggnad av vattenkraft inte tillåts skada värdefulla vattendrag . . ."
För det nationella miljökvalitetsmålet "Levande sjöar och vattendrag" har riksdagen fastställt att "sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation."
Utifrån de nationella miljökvalitetsmålen fastställde styrelsen för Länsstyrelsen i Jämtlands län i december 1999 regionala miljömål för länet. Arbetet med att utveckla de regionala miljökvalitetsmålen i länet har bedrivits i expertgrupper sammansatta av representanter för Länsstyrelsen, länets samtliga kommuner, Landstinget, Mitthögskolan, samt näringsliv och organisationer. Av de 15 antagna regionala miljökvalitetsmålen är det främst de regionala målen Begränsad klimatpåverkan (länsmål 1:1) och Levande sjöar och vattendrag (länsmål 8:1- 8:3) som berör anläggandet och driften av kraftverket i Ljungå.
Övergripande målsättning för länsmål 1:1 är att koldioxidutsläppen i länet ska minska med 15 % jämfört med 1990 års nivå. Enligt antagna åtgärdsförslag ska detta nås bl.a. genom att olja ersätts av förnyelsebara bränslen.
Enligt länsmål 8: l avseende Levande sjöar och vattendrag gäller "ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft i oreglerade vattendrag eller i kvarvarande vattendragssträckor med höga naturvärden skall tillåtas. Inte heller ytterligare reglering av länets opåverkade sjöar skall komma i fråga. " Motiveringen till målet är att en stor andel av länets sjöar och vattendrag har påverkats av vattenkraftsutbyggnad. Återstående oreglerade vattendrag och vattendragsavsnitt är fåtaliga och hyser stora naturvärden, vilket innebär att ytterligare utbyggnad av vattenkraft inte är aktuell där. Samtidigt har majoriteten av de mindre vattendragen påverkats starkt negativt av skogsbruk, försurning och annat. Utbyggnad av minikraftverk i återstående, fungerande vattendrag skulle därmed riskera att negativt påverka flora och fauna. Genom att undvika ytterligare vattenkraftsutbyggnad kan vi istället bevara den biologiska mångfalden samt öka underlaget för livskvalitet, turism och sysselsättning.
Enligt länsmål 8:2 skall skyddet för värdefulla natur- och kulturmiljöer vid och i sjöar och vattendrag utökas; minst hälften av miljöerna skall vara skyddade. Kunskaperna skall successivt förbättras. Åtgärd för att nå detta mål är bl.a. att identifiera och skydda naturmiljöer med höga naturvärden där sällsynta eller hänsynskrävande djur och växter förekommer eller kan förväntas förekomma. Undersökningar utförda av Limnodata HB 1997 innan kraftverksbyggnationen påbörjades, visar att Ljungån har en unik artsammansättning av vattenlevande smådjur och ett diversitetsindex samt naturvärdesindex som är högre än riksmedelvärdet för svenska sjöar som helhet.
Länsstyrelsen vill i sammanhanget även framhålla länsmål 8:3, vilket sätter som mål att minst 25 % av alla skyddsvärda vattendrag kopplade till biologisk mångfald och kulturhistoria skall restaureras.
Den berörda sträckan av Ljungån har visserligen varit föremål för vattenkraftverk förut, men det tidigare kraftverket var betydligt mindre (50 kW), gav en mindre påverkan på omgivningen och är sedan länge nedlagt. De bottenfaunaundersökningar som har utförts har visat att berörd sträcka av Ljungån har en unik artsammansättning och hyser stor biologisk mångfald av vattenlevande smådjur som ligger högre än för riket i övrigt.
Länsstyrelsen bedömer att den negativa inverkan kraftverket ger på länsmål 8:1 - 8:3 vida överstiger kraftverkets positiva inverkan på länsmål 1:1 vid ett tillstånd att anlägga och driva kraftverket.
Natura 2000 är det nätverk av skyddsvärda områden som EU:s medlemsstater skall bidra till att skapa enligt två av EU:s direktiv, Habitatdirektivet och Fågeldi-rektivet. Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen. Som medlem i EU har Sverige åtagit sig att se till att naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus, d v s att de finns kvar i en långsiktigt hållbar omfattning. I 7 kap. 27 § miljöbalken anges att "Ett område som tagits upp i förteckningen skall prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet". Alla av regeringen beslutade Natura 2000-områden har fr.o.m. 1 juli 2001 statusen av riksintresse. Gimån uppströms Holmsjön med käll- och biflöden ingår bland de älvar som är skyddade mot vattenkraftexploatering enligt 4 kap. 6 § miljöbalken. Dessa vattendrag har även antagits som Natura 2000-områden av regeringen. För Natura 2000-områden och arbetet med att säkerställa gynnsam bevarandestatus betonas betydelsen av att vid behov även agera utanför Natura 2000-området.
Länsstyrelsen gör bedömningen att Ljungån utgör ett självklart exempel i detta sammanhang som ett naturligt biflöde i direkt anslutning till den skyddade Gimån. Etableringen av ett kraftverk kommer att fragmentera bort Ljungåns naturlighet och skada vattendragets betydelse som en levande länk och satellitområde till Gimån.
Länsstyrelsen anser därför att ett tillstånd till kraftverket i Ljungån inte är förenligt med antagna nationella och regionala miljökvalitetsmål eller med Natura 2000.
Översiktsplanen
Ljungåns nedre del som ingår i Gimåns vattensystem är riksintresse för både friluftslivet (främst sportfisket) och naturvården. Därför anser Länsstyrelsen att ett minikraftverk i Ljungåforsen skulle påtagligt skada riksintressena.
Ansökan och MKB
Sökanden har i ansökan på flertalet ställen refererat till gjorda avvikelser från tillståndet från 1995. Detta har gjorts genomgående i ansökan vilket Länsstyrelsen finner missvisande, då intryck ges att ansökan enbart gäller tillstånd till avvikelserna och inte tillstånd till hela kraftverket.
Som en konsekvens av detta anser Länsstyrelsen att sökanden har redogjort dåligt för det aktuella kraftverkets utformning, lokalisering samt kraftverkets påverkan på området, både under byggnadstiden och under drifttiden.
Vidare faller sökanden ofta tillbaka på tidigare tillstånd och att kraftverket är färdigställt till 85 %. Länsstyrelsen vill betona att kraftverket inte har prövats enligt detta äldre tillstånd med det aktuella utförandet och den lokalisering det har fått. Det faktum att kraftverket är färdigställt till 85 % är inte någon förmildrande omständighet för en helhetsprövning enligt miljöbalken.
Enligt prop. 1997/98 till 6 kap 7 § miljöbalken ska en beskrivning av att anläggningen eller åtgärden inte kommer till stånd och konsekvenserna av detta i princip alltid redovisas, ett s.k. nollalternativ. Sökanden har som nollalternativ valt att presentera hur området sett ut om kraftverket uppförts enligt tillståndet från 1995. Länsstyrelsen anser att detta nollalternativ inte är förenligt med den aktuella tillståndsansökan utifrån intentionerna med en sådan redovisning enligt nämnda pro-position. Då det befintliga tillståndet inte nyttjats så som angetts för tillståndet samt att tillståndet förfallit, är det därför fråga om två helt skilda verksamheter. Länsstyrelsen är medveten om att detalj nivån i beskrivningen av ett nollalternativ som utgår från hur området sett ut om kraftverket inte anlagts, i vissa detaljer kan vara svårt att beskriva. Att kraftverket först uppförts utan tillstånd och att ansökan om tillstånd skett efter detta förändrar dock inte dessa krav. Denna mening har framförts till sökanden vid det tidiga samrådet. Enligt miljöbalken ska även alternativa lokaliseringar eller utförande av verksamheten presenteras.
Sökanden har i sammanhanget angett att Länsstyrelsen inför prövningen av avvikelserna hösten 2002 vid angivandet av nollalternativ utgått från befintligt tillstånd. Länsstyrelsen vill klargöra att detta gällde den dåvarande prövningen av enbart avvikelserna. Då anläggningen nu avses prövas som helhet enligt miljöbalken, ska även redovisning av nollalternativet utgå från en helhetsprövning.
Sökanden anför att sökt tillstånd till att färdigställa kraftverket är en åtgärd av försumbar betydelse i det enskilda fallet med hänvisning till 2 kap 1 § 2 st. MB. Sökanden motiverar detta med att kraftverket i dag är färdigställt till 85 % ( MKB:n s.12, Miljöbalken 2 Kap; Allmänna hänsynsregler). Länsstyrelsen vill i sammanhanget betona att den föreliggande tillåtlighetsprövningen avser hela det aktuella kraftverket då detta saknar tillstånd med nuvarande utförande och lokalisering, och inte bara de 15 % som återstår för att färdigställa kraftverket. Länsstyrelsen delar därför inte sökandens uppfattning att det är att se som en åtgärd av försumbar betydelse.
Sökanden har angivit att Ljungån är starkt påverkad av vattenkraftverk sedan tidigare, varför begärt tillstånd inte innebär någon ytterligare påkänning på allmänna och enskilda intressen, (MKB:n s.13, Miljöbalken 3 kap 1§). Enligt vad som anges i ansökningshandlingarna så har det tidigare funnits två dammar och en flottningsränna i Ljungån samt att det mellan åren 1930 fram till 1967 fanns ett s.k. minikraftverk på ca 50 kW ungefär på platsen för nuvarande turbinbyggnad. Länsstyrelsen delar dock inte sökandens uppfattning att Ljungån är starkt påverkad av vattenkraftverk. I vattenöverdomstolens dom (TV 1466/93, 1994-09-16) anför domstolen på s. 10 bl.a. att "Vid bedömningen av skador och olägenheter av företaget måste emellertid också beaktas att Ljungån för närvarande är i allt väsentligt opåverkad av vattenföretag. Genom det planerade företaget kommer bl.a. Ljungåforsen att överdämmas, vilket måste anses negativt från naturvårdssynpunkt." Några kraftverk förutom det nämnda minikraftverket har dock inte funnits på platsen. Det idag utrivna minikraftverket var dessutom av betydligt mindre storlek och medförde mindre ingrepp i området än det nu aktuella kraftverket.
Länsstyrelsen anser därför med stöd av 3 kap 6 § MB att de naturvärden som finns på platsen hyser en större allmännytta än uppförandet av kraftverket, varför området ska skyddas mot utbyggnad.
Med det nu aktuella läget av dammbyggnaden kommer denna att ligga i anslutning till fastigheten Ljungå x:x och ca 4 m från byggnaden på densamma. Något underlag i form av t ex tekniska och geologiska undersökningar av marken som visar på att detta är den lämpligaste lokaliseringen har inte redovisats.
Vidare anser Länsstyrelsen att de presenterade säkerhetsåtgärderna med att uppföra staket kring dammen är otillräckliga för att garantera säkerheten för människor och främst barn som vistas på tomten vid huset. Det kan dessutom finnas risk för erosions- och vattenskador på fastigheten i samband med höga flöden. Länsstyrelsen anser att bygganden på fastigheten Ljungå x:x ligger alltför nära dammen för att människor ska kunna nyttja och vistas i anslutning till tomten på ett säkert sätt.
Detta utförande kan även strida mot de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB.
Länsstyrelsen har vid det tidiga samrådet angett att konkursbolaget bör presentera projektets förenlighet med nationella, regionala och lokala miljömål. Någon sådan redovisning har inte gjorts.
Länsstyrelsen anser att den presenterade uppgiften om att kraftverket kommer att ersätta 4,7 GWh importerad fossilbränsleproducerad energi och då främst dansk kolproducerad energi, är en felaktig jämförelse (MKB:n s.l1, pkt 6, Ljungåfors Kraft AB:s miljömål). Detta då den huvudsakliga produktionen vid Ljungå avses ske på våren. Enligt vad Länsstyrelsen erfar sker den största importen av elenergi vintertid för att täcka upp de förbrukningstoppar som då uppstår. Jämförelsen bör istället baseras på hur mycket elkraft som produceras vid kraftverket under tiden då import av fossilproducerad elkraft sker.
Sökandens redovisning av projektets lönsamhet är förknippad med ett flertal frågetecken. Enligt redovisade månatliga medelvattenföringsvärden är det endast månaderna maj - juni som klart ligger över kraftverksturbinens nominella drivvattenföring (9 m3/s). Övriga månader ligger vattenföringen betydligt under denna. Då vattenflödet i Ljungån är som lägst under den period som elbehovet i landet vanligtvis är som störst samt då det aktuella kraftverket avses bedrivas som ett strömkraftverk, ställer sig därför Länsstyrelsen tvekande till de presenterade lönsamhetskalkylerna. Länsstyrelsen saknar redovisning av hur produktionen av el-kraft och hur intäkterna fördelas under året Hit hör även byggandet av en fungerande fiskväg och hur detta inverkar på den samlade anläggningskostnaden. Hit kan även räknas de betydande kostnader som kommer att uppstå för att via avel och odling av öring kompensera för det naturliga produktionsbortfallet i Ljungåforsen.
Sökanden för även fram att en utrivning av anläggningen och återställande av miljön kan beräknas till storleksordningen 6-10 miljoner kronor. Länsstyrelsen är av en annan uppfattning och att en restaureringsinsats i området ligger i en betydligt lägre kostnadsnivå.
SÖKANDEN HAR GENMÄLT
Sökanden har ingen invändning mot prövotid beträffande kompensation för skada på allmänt fiske. Förslagsvis en treårig prövotid. Det råder osäkerhet om vilka kompensationsåtgärder förutom minimitappning och fiskvandringsväg som är meningsfulla. Sökanden motsätter sig däremot att tappa en högre minimivattenföring än att den i genomsnitt per år skall vara 0,4 m3/s. Vidare motsätter sig sökanden att anlägga fingrindar och göra fiskeutsättning. Sökanden medger att i övrigt vidta de åtgärder som kammarkollegiet yrkat enligt den fiskesakkunniges förslag. I prövotidsredovisningen bör ingå vilka lämpliga kompensationsåtgärder som sökanden skall bekosta. Dit kan t ex höra biotopvårdande åtgärder i Ljungån uppströms kraftverket och utredning om den valda fiskvägens funktion samt om det finns någon lämplig öringstam för utsättning i Ljungån, vilket sökanden i dagens läge är osäker på, och vilket har föranlett sökandens inställning beträffande fiskutsättning.
Tilläggas kan att fisket i Ljungån förvaltas av SCA upp till Stensjöbäcken, d v s ca 4 km uppströms mynningen samt i Holmsjön i Ljungåns utflöde. Fisket på SCA:s områden är förbehållet anställda och boende i området. Slutligen medger sökanden att så snart som möjligt på lämplig plats utsätta en fiskfälla för att vara till hjälp vid undersökningarna.
Huruvida utbyggnad av vattenkraft är förenlig med 1 kap 1 § samt 2 kapmiljöbalken torde vara en tolkningsfråga. Om man, som länsstyrelsen antyder, inte får utnyttja den mest miljövänliga energiproduktionsformen som för närvarande existerar så förvaltas inte naturen väl. Länsstyrelsens invändning om att kraftverket skulle skada den biologiska mångfalden i Ljungån är inte preciserat närmare. Troligen avses förekomsten av biologiskt liv i strömmande vatten i allmänhet. Om detta skulle utgöra tillåtlighetshinder skulle varje minikraftprojekt i landet, oavsett läge, vara otillåtligt. Vidare påstår länsstyrelsen att kraftverket inte är förenligt med nationella och regionala miljömål samt strider mot EU-habitatdirektiv och mot intentionerna med Natura 2000. De nationella och regionala miljömålen är mycket allmänt hållna och praktiskt taget alla minikraftprojekt i landet skulle kunna stå i konflikt med dessa miljömål. De utgör dessutom rekommendationer och är ej rättsligt bindande. Oavsett nämnda miljömål gäller att ett enskilt företag skall prövas utifrån om det uppfyller dels miljöbalkens allmänna hänsynsregler med särskilt beaktande av 2 kap 7 §, dels det särskilda kravet i 11 kap 6 §. Bevarandesyftet med det Natura 2000-område som går från Gimåns källsjöar och ned till gränsen Jämtland/Västernorrland bedömer sökanden inte bli påverkat av det sökta minikraftverket i Ljungån. Såväl vattendomstolen som vattenöverdomstolen har vid den tidigare prövningen av kraftverksutbyggnaden i Ljungån konstaterat att den inte strider mot det riksintresseskydd enligt nuvarande 4 kap 1 § miljöbalken som gäller för Gimån ned till inflödet i Holmsjön, eftersom Ljungån rinner ut i själva Holmsjön nedanför skyddsområdet. Det kan således konstateras att nuvarande Natura 2000-område har fått en större omfattning utan att det biologiskt kunnat motiveras. Naturvårdsverket beslutade den 27 september 1999 att avstyrka naturreservatsbildning i Ljungådelen av ett föreslaget naturreservat. Naturvårdsverket bedömde att naturvärdena i Ljungådelen inte var så höga i ett nationellt perspektiv att naturvårdsnyttan med en reservatsbildning uppvägde statens samlade kostnader för reservatsbildningen. Naturvårdsverket konstaterade att Ljungån var dels påtagligt påverkad av tidigare kraftproduktion, vilket skulle kräva omfattande återställningsarbeten, dels fanns en giltig vattendom för nyanläggning av ett minikraftverk med därav följande intrångsersättning. Naturvårdsverkets bedömning år 1999 var således på anförda skäl att området inte hade något större nationellt intresse. Redan i februari år 2000 har tydligen Naturvårdsverket i ett omprövningsbeslut upptagit Ljungån som ett riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 § 2 st. miljöbalken. Det innebär inte samma skydd som ges i 7 kapmiljöbalken och synes enligt beskrivningen vara främst för att skydda den naturtyp som utgör Ljungåns omgivning.
Länsstyrelsens ifrågasättande av projektets lönsamhet med hänsyn till kostnaderna för fiskväg och kompensationsutsättningar av fisk är ägnat att förvåna med hänsyn till tidigare bedömning av vattenöverdomstolen. Dessa kostnader har beaktats vid tidigare prövning och det nu delvis annorlunda utförandet medför inte någon ökning av kostnaderna. Till detta kommer att kraftpriset i dag är väsentligt högre än vad som antogs vid bedömningen 1994 samt att ett fullföljande av kraftverksprojektet dessutom är angeläget från samhällsekonomisk synpunkt för att nyttiggöra gjorda investeringar och göra det möjligt att vidta önskvärda landskapsvårdande åtgärder. Statsmakterna har också gjort klara uttalanden att tillkomsten av småskalig vattenkraft skall främjas.
Länsstyrelsen lägger stor vikt vid den undersökning som Limnodata utfört 1997. Enligt de uppgifter som finns om provtagningen synes proverna vara tagna på botten nedanför den egentliga Ljungåforsen i ett lugnflytande parti av Ljungån innan utflödet i Holmsjön. Visserligen är Ljungån ett fungerande ekosystem med fritt strömmande vatten men skadan på produktionsförutsättningarna för fisk på denna mycket begränsade strömsträcka kan inte vara så betydande att inte projektet är tillåtligt.
Sökanden åtar sig gentemot ägaren av fastigheten Bräcke Ljungå X:X att avhjälpa eventuell skada på fastighetens infiltrationsanläggning på grund av dämningen samt att vid stranden nedanför fastigheten påföra sand för badstrand.
Sökanden har ingen erinran i och för sig mot yrkat rättegångskostnadsbelopp från kammarkollegiet men överlämnar till domstolen att bedöma huruvida kollegiet med hänsyn till bestämmelserna i förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken har rätt till ersättning för rättegångskostnader.
DOMSKÄL
Rådighet
Sökanden råder på grund av servitut över all den vattenkraft som skall utnyttjas i kraftverket. Miljödomstolen finner därför att sökanden äger s k utbyggnadsvitsord enligt 2 kap 8 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen har i målet anfört att MKB:n är ofullständig och därvid bl.a. kritiserat att sökanden som nollalternativ valt att presentera hur området sett ut om kraftverket uppförts enligt tillståndet från 1995. Miljödomstolen finner inte heller att nämnt val av nollalternativ svarar mot den definition av nollalternativ som ges i miljöbalkens 6 kap 7 §, i synnerhet som sökanden uttryckligen uttalat att ett uppförande av kraftverket enligt 1995 års tillstånd inte kommer ifråga.
I nämnda lagparagraf stadgas att MKB:n skall innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, d.v.s. att sökanden inte får bifall till sitt yrkande om tillstånd till den verksamhet som ansökan avser. I förevarande fall har sökanden hävdat att konkursboet vid fall av avslag till tillståndansökan inte kommer att ha ekonomiska möjligheter att vidta några åtgärder för att riva ut vad som redan är uppfört och inte heller att återställa av utförda arbeten berörda markområden till ursprungligt skick. Vad sökanden beträffar kommer således i dag rådande förhållanden på byggnadsplatsen att bli bestående efter ett eventuellt avslag på tillståndansökan.
Miljödomstolen gör följande bedömning. Mot bakgrund av vad ovan upptagits skulle man i och för sig kunna anse att i förevarande prövning som nollalternativ är att anse nu rådande förhållanden på byggnadsplatsen, eftersom dessa förhållanden synes kvarstå om sökandens ansökan inte vinner bifall. Dock innefattar ansökan även yrkanden om tillstånd till de arbeten som redan har utförts på byggnadsplatsen. Sett mot syftet med att i en miljökonsekvensbeskrivning beskriva ett så kallat nollalternativ, anser miljödomstolen därför att i detta fall nollalternativet bör definieras som de förhållanden som rådde innan de arbeten kom till stånd som det nu yrkas tillstånd till. Mot bakgrund av den prövning som förevarit beträffande det år 1995 tillståndgivna kraftverket och vad som i förevarande mål har framkommit beträffande förhållandena innan några byggnadsarbeten vidtagits, finner miljödomstolen emellertid att det inte föreligger skäl att i formell mening underkänna MKB:n i denna del. Vad sökanden benämnt nollalternativ, d.v.s. ett kraftverk uppfört enligt det år 1995 givna tillståndet, är att betrakta som ett bokstavligt sett näraliggande alternativ till det nu ansökta.
Det har även påpekats brister i beskrivningen vad gäller Ljungåns roll beträffande nationella och regionala miljömål men inga klarläggande synpunkter har i den delen lämnats av länsstyrelsen i samrådet, utan först under målets handläggning och MKB-författaren har enligt uppgift förgäves sökt dokumentation härom från länsstyrelsen.
Sammantaget finner miljödomstolen att det med hänsyn till de speciella omständigheterna i fallet med Ljungå kraftverk inte finns skäl anse annat än att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller syftet i 6 kapmiljöbalken.
Tillåtlighet
Allmänt
Prövningen sker nu enligt miljöbalken och ansökan skall betraktas som en ansökan om tillstånd till Ljungå kraftverk som det beskrivs i ansökan med försiktighetsåtgärder i form av fiskväg, minimitappning och tidsbegränsning avseende grumlande arbeten. Utgångspunkten är förhållandena i Ljungåforsen innan den kraftverksdamm med tillhörande anordningar uppförts som ingår i det nu sökta företaget. Det förhållandet att dammbyggnad m m byggts i torrhet på platsen och kraftverket därigenom färdigställts till 85 procent skall inte påverka prövningens omfattning. När det gäller skadebedömningen anser miljödomstolen att det har betydelse att konkursboet förklarat sig sakna ekonomiska medel för att återställa området varför den påverkan som byggnationerna redan medfört kan komma att bestå även om den sökta verksamheten förklaras otillåten.
Verksamhetens tillåtlighet ifrågasätts inte av kammarkollegiet, som bl. a. stöder sig på den fiskesakkunniges yttrande. Däremot bestrider länsstyrelsen i Jämtlands län företagets tillåtlighet i olika avseenden. Naturvårdsverket och Bräcke kommun har inte yttrat sig i målet.
Områdesskydd
Genom lag från 1993 har Gimån med biflöden uppströms Holmsjön skyddats mot utbyggnad av bl. a. vattenkraftverk. Det betyder att nämnda område utgör riksintresse enligt 4 kap 6 § miljöbalken. Det måste anses otvistigt att Ljungån, som rinner ut i Holmsjön i närheten av Gimåns inflöde i Holmsjön, inte omfattas av nämnda skydd.
Regeringen har i beslut i januari 2002 föreslagit att Gimån uppströms Holmsjön skall tillerkännas EG-intresse s k Natura 2000-område. Därigenom är området nu ett särskilt bevarandeområde enligt art- och habitatdirektivet. Avgränsningen för Natura 2000-området går från Gimåns källsjöar och ner till gränsen Jämtland/Västernorrland. Det innebär att skyddsområdet sträcker sig förbi Ljungåns utflöde i Holmsjön/Gimån för att nå länsgränsen. Ljungån mynnar ca 750 m nedströms kraftverksläget i nämnda vattenområde. Sistnämnda sträcka är lugnflytande när den är indämd i Holmsjön/Leringens årsregleringsmagasin. Bevarandesyftet med Gimån är att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för ett ”naturligt större vattendrag av fennoskandisk typ”. Ett Natura 2000-område har även status av riksintresse enligt 4 kapmiljöbalken.
Gimån inklusive Ljungån omfattas genom Naturvårdsverkets beslut den 7 februari 2000 av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § 2 st. miljöbalken. Naturvårdsverket gjorde i samverkan med bl. a. länsstyrelserna en översyn av områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Urvalet av områden och dylikt har länsstyrelserna gjort. Det framgår att målet med riksintressena inte är att de nödvändigtvis ska skyddas enligt 7 kapmiljöbalken. Beskrivningen beträffande Ljungån lyder ”Ljungå är ett storkuperat kameområde med åskullar och dödisgropar. Området har högt geovetenskapligt värde”.
Bedömning
Miljödomstolen finner i likhet med tidigare slutsatser av vattendomstolen (dom 1993-09-13) och vattenöverdomstolen (1994-09-16) att Ljungån inte omfattas av förbudet avseende ”Gimån uppströms Holmsjön” mot utförande av vattenkraftverk m. m. (4 kap 6 § MB).
Ansökan gäller utförande av det vattenkraftverk som redan till största delen har färdigställts, varför någon annan lokalisering inte rimligen kan komma ifråga att bedöma. Enligt 2 kap 4 § MB skall ”för verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt väljas en sådan plats som är lämplig med hänsyn till 1 kap 1 §, 3 kap och 4 kap”. Det innebär att miljödomstolen har att pröva om den valda lokaliseringen kan godtas mot bakgrund av nämnda hänsynsregel. Ett Natura 2000-område åtnjuter samma skydd som andra områden av riksintresse enligt 4 kap MB.
Miljödomstolen anser att utredningen i målet är tillräcklig för att kunna göra en sådan prövning som skall ske om en verksamhet har inverkan på ett Natura 2000-område. Miljödomstolen saknar därvid skäl ifrågasätta att Natura 2000-området ”Gimån” nu enligt kartangivelse omfattar ett vattenområde som Ljungån mynnar i. Detta synes dock vara en följd av att skyddsområdet sträcker sig fram till länsgränsen. Här skall också konstateras att regleringen av Holmsjön påverkar nämnda vattenområde inklusive Ljungån upp till Ljungåforsens fot.
Natura 2000-området i fråga är således ett område som har förtecknats enligt 7 kap 27 § 1 st. 1 eller 2 MB. Fråga är då om anläggande av Ljungå kraftverk är en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i nämnda naturområde och därmed kräver tillståndsprövning enligt 7 kap 28 a § MB. Den del av Natura 2000-området som ligger ca 750 m nedströms Ljungåforsen är liksom nämnda, nedre sträcka av Ljungån lugnflytande i allt fall så länge Holmsjön inte ligger mer än 1,5 m under dämningsgränsen. Ljungån är således ett biflöde till en årsreglerad sjö vars yta inom Jämtlands län ingår i nämnda Natura 2000-område. Ett genomförande av ett minikraftverk i Ljungåforsen enligt ansökan med iakttagande av medgivna försiktighetsmått anser miljödomstolen inte på ett betydande sätt kunna påverka livsmiljön inom skyddat vattenområde.
Själva Ljungån och dess dalgång har fått status av riksintresseområde enligt 3 kap 6 § MB. Riksintresset synes av beskrivningen att döma främst gälla Ljungådalens geologiska utseende. Utförandet av Ljungå kraftverk enligt ansökan med iakttagande av vederbörliga försiktighetsmått kan inte innebära påtaglig skada på den naturmiljö som riksintresset avser att skydda (3 kap 6 § MB). Miljödomstolen kan inte heller finna att det föreligger hinder mot verksamheten enligt övriga tillämpliga bestämmelser i 3 kap MB.
Enligt 11 kap 6 § MB får en vattenverksamhet bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Länsstyrelsen har ifrågasatt projektets lönsamhet och därvid ifrågasatt om kostnaderna för fiskväg och fiskutsättningar på ett korrekt sätt beaktats. Ävenså har länsstyrelsen ifrågasatt påståendet att kraftverket kommer att ersätta 4,7 GWh importerad fossilbränsleproducerad energi eftersom den huvudsakliga produktionen vid Ljungå avses ske på våren då elimporten inte är så stor.
Vad beträffar kostnaderna för projektets genomförande har sökanden efter att ha tagit del av länsstyrelsens synpunkter reviderat sin kalkyl så att angiven totalkostnad om 1 291 000 kr per år inkluderar även förutsedda kostnader för fiskeskadeförebyggande åtgärder. Sökanden har enligt ansökan beräknat kraftproduktionen för ett normalår till 4,8 GWh per år därvid förutsatts en minimitappning om 500 l/s under perioden april till oktober. Med hänsyn till att sökanden senare medgivit en minimitappning om i medeltal 400 l/s året runt, minskar kraftproduktionen till cirka 4,7 GWh per år. Intäkten från kraftförsäljningen har sökanden beräknat efter ett kraftpris om i genomsnitt 45 öre per kWh motsvarande en årsintäkt om 2 115 000 kr. Kammarkollegiet har vid huvudförhandlingen vitsordat att enligt statistik som föreligger beträffande elprisets utveckling efter avregleringen av elmarknaden, så ligger av sökanden angiven prisnivå inte för högt. Intäkterna av företaget uppväger således så långt gott och väl kostnaderna för det. Länsstyrelsen har, åberopande Limnodatas studie angående Ljungåns bottenfauna (ab 24), hävdat att artrik och värdefull bottenfauna i Ljungåforsen går förlorad om kraftverket färdigställs. Sökanden har invänt att den provtagning som Limnodatas studie baseras på har skett i lugnvattenområdet nedströms Ljungåforsen och att resultatet av studien därmed inte kan anses vara representativ för Ljungåforsen. Av koordinatangivelser på Limnodatas lokalprotokoll framgår att sökandens invändning har fog för sig. Någon påtaglig förändring av vattenregim eller vattenkvalitet, frånsett viss grumlingsinverkan under byggnadstiden, kan inte förutses inom det årsreglerade vattenområdet nedströms Ljungåforsen, eftersom kraftverket kommer att fungera som ett strömkraftverk. I Ljungåforsen kommer den minskade vattenföringen, trots minimitappning året runt, att medföra förändrade betingelser för såväl stationär som vandrande fisk och bottenfauna. Ett beaktande av denna inverkan liksom den negativa inverkan som kraftverkets tillkomst kan innebära lokalt ur naturvårdssynpunkt sammanvägt med de kompensationsåtgärder som sökanden åtagit sig leder miljödomstolen till bedömningen att kvarstående negativa effekter är så begränsade att fördelarna med företaget ändå överväger. I bedömningen väger miljödomstolen då även in ovan prövad inverkan beträffande områden av riksintresse. Ej heller enligt 11 kap 6 § MB är således Ljungå kraftverk otillåtligt.
Sammantaget finner således miljödomstolen att ansökan om anläggande och bibehållande av Ljungå kraftverk enligt ansökan skall bifallas. Tillståndet måste dock förenas med sådana villkor att verksamheten uppfyller hänsynsreglerna i 2 kap MB och om skydd för fisket enligt 11 kap 8 § MB. Vidare har det betydelse att det för dagen inte är klarlagt vem som skall bygga färdigt Ljungå kraftverk med tillhörande anordningar och driva den fortsatta verksamheten. Det finns således anledning att miljödomstolen meddelar sådana villkor att det blir helt utrett hur den färdiga konstruktionen kommer att bli och att de landskapsvårdande åtgärderna blir utförda på ett tillfredsställande sätt.
Vad gäller fiskeskada finns enighet om behov av fiskväg, minimitappning och fiskfälla. Miljödomstolen anser att minimitappning skall ske på sätt kammarkollegiet yrkat, dock utan föreskrift om tappning av minst 1,4 m3/s i genomsnitt under året eftersom en sådan tappning ändå kommer att vara för handen tack vare högt flöde i ån under månaderna maj och juni. Då det råder osäkerhet om vilka slutliga kompensationsåtgärder avseende allmänt fiske som kan vara lämpligast anser miljödomstolen att en utredning härom bör göras under en treårig prövotid. Erforderliga utredningsålägganden framgår av domslutet. Kammarkollegiets yrkande om installerande av fingrindar framför tubintaget lämnar miljödomstolen utan bifall eftersom fördelarna med sådana grindar inte kan anses uppväga de nackdelar som uppkommer för kraftverkets drift. Det eventuella bortfall av fisk som avsaknaden av fingrindar kan innebära får beaktas vid den slutliga prövningen av fiskefrågorna.
Verkställighet
Miljödomstolen anser att förhållandena i detta fall inte är sådana att begäran om s k verkställighetsförordnande kan bifallas.
Övrigt
Övriga villkor och bestämmelser som miljödomstolen finner skäliga och rimliga framgår av domslutet.
Vad gäller kammarkollegiets ersättning för rättegångskostnader anser inte miljödomstolen att kammarkollegiet är sådan prövningsmyndighet som omfattas av den aktuella förordningen. Ersättning skall således utdömas och om beloppet storlek råder ej tvist.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga
Överklagandeskrift senast den 2 december 2003 ställd till Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen.
På miljödomstolens vägnar
Håkan Asklund
______________________
I avgörandet, enhälligt, har deltagit rådman Håkan Asklund och miljörådet Börje Harju samt sakkunniga ledamöterna Bengt Taflin och Ragnhild Widgren.