MÖD 2006:55

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom den 28 september 2005 i mål M 3443-04 med tillägg enligt beslut av miljödomstolen den 24 februari 2006, se bilaga A och B

KLAGANDE

AB Svensk Leca

Box 6103

580 06 Linköping

Ombud: advokaten R.S.

SAKEN

Tillstånd att driva befintlig och ändrad anläggning för tillverkning av lättklinker samt förbränning av farligt avfall

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom med tillagt beslut enligt följande.

Tillståndet

Tillstånd att förbränna, och för tillverkning av lättklinker bortskaffa avfall som inte uppkommit i den egna verksamheten skall gälla intill en högsta mängd av sammanlagt 35 000 ton per år av följande slag

typ av avfallsbränsle avfallskategori högsta mängd

och/eller additiv ton/år

sågspån, spannmålsavrens, Q8 30 000

köttmjöl

konverterad eldningsolja Q5 och Q7 20 000

glödskalsslam Q8 5 000

Villkor för tillståndet

Villkorspunkterna 2, 3 och 6 i miljödomstolens dom upphävs.

Villkorspunkten 5 skall ha följande ändrade lydelse.

5. Föroreningshalten i avfallsbränslen får inte överstiga

ämne halt

klor och andra halogener (%) 1

summa tallium och kadmium (ppm) 30

summa antimon, arsenik, bly, 3 000

koppar, krom, kobolt, mangan,

nickel och vanadin (ppm)

kvicksilver (ppm) 6

PCB (ppm) 5

Uppskjutna frågor

Den provisoriska föreskriften P2 i miljödomstolens dom upphävs.

Den provisoriska föreskriften P1 skall ha följande ändrade lydelse.

P1. Utsläppet av följande ämnen med rökgaserna från den nya rökgasreningen får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överskrida följande nivåer uttryckta i mg/m3 normal torr gas vid 11 % O2.

parameter riktvärde målvärde

stoft 10 10

kolmonoxid 300 100

organiska ämnen 50 15

TOC

kväveoxider 700 100

väteklorid 10 10

vätefluorid 1 1

svaveldioxid 250 50

* Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

Tre nya provisoriska föreskrifter P3, P4 och P5 införs.

P3. Under den prövotid som miljödomstolen fastställt skall bolaget genomföra utredningar så att utsläppsgränsvärden för samförbränning enligt Naturvårdsverkets föreskrifter kan bestämmas.

P4. Inför slutligt ställningstagande till frågan om vilka villkor som skall gälla beträffande användningen av glödskalsslam och andra additiv i processen får bolaget under prövotiden efter anmälan till och godkännande från tillsynsmyndigheten genomföra kortare perioder av provdrift med andra additiv än glödskalsslam.

I anmälan skall ingå uppgifter om föroreningsinnehållet i det additiv som avses provas.

P5. Tillförseln av metaller genom additiv får inte överstiga följande mängder

metaller mängd, kg/år

summa kadmium och tallium 5

kvicksilver 1

Bolaget skall under prövotiden undersöka innehållet av metaller i grupp I (summa Cd och Tl), grupp II (Hg) och grupp III (summa Sb, As, Pb, Cu, Cr, Co, Mn, Ni och V) samt andra ämnen av betydelse från miljösynpunkt i glödskalsslam och andra provade additiv. Bolaget skall genomföra motsvarande undersökningar på den produkt som tillverkas med de olika additiven.

Miljööverdomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att meddela villkor om försiktighetsmått och begränsningar beträffande användning av andra additiv än glödskalsslam.

______________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mål nr 7766-05

AB Svensk Leca (Leca) har yrkat att Miljööverdomstolen beslutar att

a) förbränning av avfall i kategori Q8 får uppgå till högst 30 000 ton/år

b) villkoren 2, 3 och P2 upphävs

c) villkor 5, 6 och P1 ändras så att villkoren skall ha följande lydelse:

5. Föroreningshalten i avfallsbränslen får inte överstiga

Ämne Halt

Klor och andra halogener (%) 1

Summan tallium och kadmium (ppm) 30

Summan antimon, arsenik, bly, koppar, 3000

krom, kobolt, mangan, nickel och vana

din (ppm)

Kvicksilver (ppm) 6

PCB (ppm) 5

6. Vid haveri eller omfattande driftstörning i reningsutrustningar som innebär att utsläppsvillkor kommer att överskridas skall den process till vilken reningsutrustningen är kopplad avbrytas in till dess att denna åter är i funktion.

P1. Utsläpp till luft av följande ämnen med rökgaserna från den nya rökgasreningen får som riktvärde * och dygnsmedelvärde inte överskrida följande nivåer.

Parameter Riktvärde Målvärde

Stoft 10 10

Kolmonoxid 500 300

Organiska ämnen 50 -

TOC (50 i andra hand)

Kväveoxider 700 300

Väteklorid 10 10

Väteflourid 1 1

Värdena gäller vid 11 % syre (O2) och mg/m³ ntg.

* Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

Leca har vidare yrkat att Miljööverdomstolen under en prövotid skjuter upp frågan om vilka villkor som skall gälla för användning av glödskalsslam som additiv och vilka alternativa additiv som kan användas. Följande bör föreskrivas.

U1. Leca skall under prövotiden undersöka föroreningsinnehållet i glödskalslammet och andra typer av additiv i syfte att klarlägga om det finns andra additiv med samma eller bättre produktionsmässiga effekt som är bättre ur miljösynpunkt.

D1. Miljööverdomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att under prövotiden, för kortare perioder, tillåta provdrift med alternativa additiv.

Resultatet av undersökningarna jämte förslag till slutliga villkor skall redovisas till miljödomstolen senast den 31 december 2008.

Mål nr 2300-06

I första hand har bolaget motsatt sig att det nu fastställs en provisorisk föreskrift beträffande utsläppet av svaveldioxid till luft. I andra hand har Leca yrkat att Miljööverdomstolen fastställer en provisorisk föreskrift så att halten i rökgaserna inte får överskrida 500 mg/m³ ntg som riktvärde och dygnsmedelvärde samt 200 mg/m³ som målvärde vid 11 % syre (O2).

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mål nr M 7766-05

Tillståndsgivna delmängder

Leca har ansökt om tillstånd att förbränna och för tillverkningen av lättklinker bortskaffa avfall, inklusive farligt avfall, intill en högsta mängd om 30 000 ton per år. I en bilaga till ansökan har i enlighet med bestämmelsen i 22 kap. 25 b § miljöbalken redovisats ett flertal avfallskategorier som enligt Leca skulle omfattas av ett kommande tillstånd.

Miljödomstolen har lämnat tillstånd till den sökta totalmängden men samtidigt begränsat tillståndet till att endast omfatta två av de avfallskategorier som Leca angivit. Vidare har miljödomstolen angivit en viss högsta mängd för var och en av de två avfallskategorierna. Miljödomstolen har härigenom väsentligen rubbat förutsättningarna för Lecas planerade produktion och användning av avfall som bränsle.

Leca accepterar begränsningen till angivna avfallsslag i och för sig. Miljödomstolens åsatta begränsning till enbart två avfallskategorier skapar emellertid ett större behov av flexibilitet i valet av lämpliga avfallsbränslen inom dessa kategorier eftersom valet av bränsle sker med utgångspunkt från tillgången och en bedömning av vad som vid varje tidpunkt är det optimala ur pris- och produktionssynpunkt. Den inbördes fördelningen mellan olika avfallsbränslen som miljödomstolen beslutat, skapar begränsningar i verksamheten som inte är miljömässigt motiverade och som innebär väsentligen ökad produktionskostnad och miljöpåverkan jämfört med en ordning där Leca medges att fritt välja avfallsbränslen inom medgivna avfallskategorier och totalt tillåten mängd, alternativt att den mest kritiska kategorin Q8 medges uppta hela den totalt tillåtna mängden avfall. Bestämmelsen i 22 kap. 25 b § innebär inte något krav på att varje avfallskategori skall mängdsättas för sig.

Bolaget har en ambition att minska användningen av jungfruligt fossilt bränsle. Användningen av additiv skall helt ligga utanför regleringen av avfallsbränsle och skall inte räknas i de 30 000 ton per år som bolaget yrkar. Om additiven skall räknas in i de tillståndsgivna mängderna tvingas bolaget öka andelen jungfruligt fossilt bränsle. Annars måste förbränning av avfall i kategori Q8 ökas till 35 000 ton per år eftersom den använda mängden additiv uppgår till 5 000 ton per år.

Upphävande av villkor 2

Det är en given utgångspunkt att samförbränningsreglerna, som är en del av det särskilda EG-direktivet om förbränning av avfall, endast är tillämpliga i fall då det faktiskt sker förbränning av avfall. Det finns således inte några skäl för ett villkor om att Leca, vid användning av jungfruliga bränslen eller biomassa enligt 4 § 1 - 5 punkten i 2002 års förordning om avfallsförbränning skall efterleva dessa bestämmelser. En sådan ordning innebär också att Leca särbehandlas i jämförelse med andra förbränningsanläggningar. Om föreskrifterna alltid skall gälla är villkoret onödigt.

Upphävande av villkor 3

Miljödomstolen har i den angivna energimängden innefattat alla slags avfall, således inte enbart farligt avfall som rätteligen är utgångspunkten i 14 § i Naturvårdsverkets föreskrift 2002:28. Det innebär bl.a. att användningen av biomassebränslen förhindras och att användningen av fossila bränslen måste öka i motsvarande mån. Härtill har miljödomstolen också föreskrivit att additiven skall inräknas i angiven procentandel, trots att dessa inte utgör bränsle i den mening som avses i bestämmelsen. Villkoret innebär också ett formligt förbud för Leca att använda avfallsbaserade bränslen utöver angiven nivå. Ett villkor av den innebörden är oförenligt med den ovan nämnda bestämmelsen i Naturvårdsverkets föreskrift. Då villkoret i övrigt endast återger innehållet i gällande författning, kan det i återstående delar upphävas såsom obehövligt.

Upphävande av föreskriften P2

För att stoftet skall kunna utgöra avfall, krävs enligt miljöbalkens avfallsdefinition att ämnet i fråga dels omfattas av någon avfallskategori och dels att innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med ämnet. Det senare rekvisitet brukar sammanfattande betecknas som ett kvittblivningsmoment.

Det står klart att det inte föreligger något kvittblivningsmoment beträffande det stoft som avskiljs i spärrfiltret. På samma sätt som torde vara fallet i de flesta industriprocesser, uppstår olika slags utskott eller restmaterial i tillverkningen. I Lecas fall rör det sig om partiklar som i förbränningen avgår med rökgasen och som samlas i det första av de två spärrfiltren. Partiklarna består i princip inte av annat än bränd lera med samma kemiska sammansättning som råmaterialet och som därför är väl lämpade att återföra till produktionen. Härigenom utnyttjas råmaterialet effektivare vilket är ett sätt på vilket miljöbalkens resurshushållningsprincip kan tillgodoses.

Det faktum att material som uppsamlats i spärrfiltret återförs till tillverkningsprocessen innebär inte att materialet kvittblives. Således utgör inte heller materialet avfall i rättslig bemärkelse.

Ändring av villkor 5

Utgångspunkten för villkorsregleringen är bestämmelsen i 22 kap. 25 b § miljöbalken i vilken det bl.a. stadgas att en tillståndsdom skall innehålla föreskrift om det maximala innehållet av föroreningar i det avfall som får förbrännas. I bestämmelsen innefattas givetvis de avfallsbränslen som nyttjas i verksamheten.

I villkoret innefattas emellertid inte bara bränslen utan även additiv. Additiven tillförs processen av helt andra skäl än bränslena och har också andra egenskaper än dessa. Således tillförs inte additiven för att de har ett energivärde utan för att de innebär en kemisk - teknisk inverkan på leran i dess expansionsfas. Det innebär att additiven inte omfattas av bestämmelsen och således inte heller skall omfattas av det aktuella villkoret.

Det additiv som används i processen är glödskalsslam; användningen av konverterad eldningsolja har i stort sett upphört. Glödskalsslam ryms inte inom de analysvärden som anges i villkoret. Bolaget kan som ett alternativ till att enbart låta additiven utgå ur formuleringen av villkor 5 tänka sig ett utredningsföreläggande med innebörden att bolaget skall undersöka föroreningsinnehållet i glödskalsslam och andra additiv. Under prövotiden bör tillsynsmyndigheten kunna medge provdrift med andra additiv än glödskalsslam. Det finns inte något behov av att reglera innehållet i additiven.

Ändring av villkor 6

Det saknas skäl att i villkor reglera driftsstörningar som inte leder till att villkor kan överträdas eftersom sådana driftsstörningar i princip saknar betydelse ur miljösynpunkt. Villkoret strider därför mot 19 § i Naturvårdsverkets föreskrift och motsvarande artikel i EG:s direktiv om avfallsförbränning. Verksamhetsutövare förutsätts hantera driftsstörningar inom ramen för sin egenkontroll.

Ändring av föreskriften P1

Miljödomstolens dom innebär att de bärande principerna för beräkning av utsläppsvärden i bilagan till Naturvårdsverkets föreskrift förbigås.

Den underliggande tanken i miljödomstolens villkor är att Lecas produktion jämställs med en traditionell avfallsförbränningsanläggning. En sådan jämförelse är felaktig eftersom Leca är en produktionsanläggning där man tillverkar varor för försäljning och som ur utsläppssynpunkt är väsensskild från en reguljär anläggning för avfallsförbränning. Syftet med Lecas anläggning är således inte att bortskaffa avfall utan att tillverka varor. I en avfallsförbränningsanläggning eldas förvisso avfall men detta avfall är också det enda som kan ge ifrån sig utsläpp till luft när det förbränns. I Lecas fall tillkommer förutom utsläpp från bränslet, också ämnen från det råmaterial som behandlas i produktionen. Då leran, på sätt som redovisats i målet, har ett organiskt innehåll, är det självklart att utsläppen till luft blir av en annan beskaffenhet än de som uppstår i en avfallsförbränningsanläggning.

De utsläppsnivåer som framgår av Lecas yrkande är således motiverade av de uppenbara skillnader i verksamheten och de jämförelseobjekt som miljödomstolen har grundat sin bedömning på.

De överklagade villkoren är av sådan beskaffenhet att de över huvud taget inte kan innehållas vid normal produktion.

Det är oklart hur domens begränsningsvärden förhåller sig till de värden som gäller enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning vid samförbränning. En svårighet ligger i att tillämpa formeln för beräkning av utsläppsgränsvärden i föreskrifternas bilaga 2. Formeln förutsätter kunskaper om parametern K/process, utsläppsgränsvärden för olika slag av föroreningar vid förbränning av normala bränslen. Bolaget har lämnat förslag till sådana värden, baserade på enstaka stickprov vid bolagets anläggning innan den nuvarande reningsutrustningen med filter installerats. Syftet med prövotiden är att undersöka vilka resultat reningen ger. Det kan vara lämpligt med en utredning för att klarlägga värdet på K/process under förutsättning att de provisoriska föreskrifterna under prövotiden är realistiska i förhållande till bolagets nuvarande utrustning.

Bolaget har i diagram redovisat uppgifter om utsläpp av stoft, kolmonoxid, organiska ämnen och svaveldioxid under tiden 29 december 2005 - september 2006 (hab 26).

Mål nr 2300-06

Miljödomstolen har i deldomen den 28 september 2005 inte meddelat någon uttrycklig villkorsföreskrift rörande utsläpp av svaveldioxid. Efter att länsstyrelsen under hand till domstolen gjort gällande att villkor således skulle saknas för den aktuella utsläppsparametern, har miljödomstolen förelagt Leca att yttra sig i saken. Leca har motsatt sig något ytterligare villkor i frågan och grundat denna inställning på att frågan redan är rättskraftigt avgjord genom miljödomstolens dom.

Leca kan inte utesluta att det för miljödomstolen framstår som uppenbart att ett uttryckligt villkor utelämnats av förbiseende. För Lecas vidkommande är saken dock inte klar. Leca ifrågasätter att domstolen kan ändra tidigare meddelad dom när som helst under prövotiden utan särskild framställan. Miljödomstolen har inte heller i domen redovisat något rättsligt stöd för sin uppfattning. Domstolens prövotidsförordnande innebär att domstolen har skiljt sig från ärendet och att domstolens fortsatta prövning förutsätter att sökanden först har ingivit den i deldomen föreskrivna prövotidsredovisningen.

Leca har, i enlighet med gällande tillstånd, installerat den nya reningsanläggningen samt ny utrustning för kontinuerlig mätning av utsläppen. Den nya reningsanläggningen omfattar ett system med dubbla slangfilter och möjlighet till tillsats av adsorptionsmedel som kalk och aktiverat kol till den stoftbefriade rökgasen. Det nya mätsystemet möjliggör kontinuerlig uppföljning av bland annat utsläppen av stoft, TOC, CO, HCl och SO2.

Reningsanläggningen har ännu inte hunnit trimmas in och mätsystemet har ännu inte hunnit valideras i den utsträckning som krävs. Trots detta föreligger i dag resultat som ger indikation om haltnivåer vad gäller bland annat SO2. Resultatet av den kontinuerliga mätning av rökgaserna som skett sedan reningsanläggningen togs i drift visar att det utsläppsvärde som miljödomstolen beslutat, inte kan innehållas vid ordinarie drift. Det går med andra ord inte att driva anläggningen på det sätt som tillståndet förutsätter och samtidigt innehålla den provisoriska föreskrift rörande SO2 som miljödomstolen lämnat. Det nu meddelade villkoret är således strängare än vad som är skäligen motiverat.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mål nr 7766-05

Naturvårdsverket

Villkor 2

Lecas yrkande avstyrks. Lecas anläggning för tillverkning av lättklinker blev en samförbränningsanläggning i och med att förbränning av avfall började tillämpas i processen. Anläggningen upphör inte att vara en samförbränningsanläggning enbart därför att avfall inte tillförs processen under kortare perioder. En annan sak är om Leca permanent önskar att upphöra med att utnyttja avfall.

Villkor 3

Lecas yrkande tillstyrks. Det är tillräckligt med den mängdbegränsning av avfall, 30 000 ton/år som anges i tillståndet. Det kan i sammanhanget påpekas att om mer än 40 % av den alstrade energin härrör från farligt avfall, skall kraven i bilaga 5, NFS 2002:28, tillämpas, d.v.s. de utsläppsnivåer som gäller för avfallsförbränningsanläggningar, såvida det farliga avfallet inte är brännbart flytande avfall av sådant slag som avses i 5 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.

Villkor 5

Naturvårdsverket kan diskutera en prövotid enligt bolagets förslag, men är tveksamt till att överlåta frågan om tillstånd till provdrift med andra additiv än glödskalsslam till tillsynsmyndigheten. För att en sådan överlåtelse skall kunna ske måste föroreningsbidraget från additiven begränsas genom en provisorisk föreskrift. En lämplig nivå kan vara att begränsa tillförseln av metaller genom additiven till 20 kg per år av metaller i grupp 1 och till 10 kg per år av metaller i grupp 2.

Villkor 6

Under förutsättning att Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning vid samförbränning alltid gäller vid bolagets verksamhet, behövs inte något ytterligare haverivillkor utöver vad som framgår av föreskrifterna.

P1

Lecas yrkande avstyrks men Naturvårdsverket föreslår samtidigt en modifiering av fastställda rikt- och målvärden i enlighet med vad som utvecklas i det följande.

Det bör finnas tekniska möjligheter att komma till rätta med problemet med höga TOC-värden, vilket också skall utredas under en prövotid. I nuläget, i avvaktan på nämnda utredningar, synes det som om de i domen angivna riktvärdena för kolmonoxid och TOC svårligen kan innehållas, vilket skulle kunna innebära att den nuvarande driften blir otillåtlig.

Naturvårdsverket föreslår därför att följande provisoriska rikt- och målvärden fastställs:

- Kolmonoxid, mg/m³ ntg vid 11 % O2: rv 300, målv 100, båda angivna som dygnsmv

- TOC, mg/m³ ntg vid 11 % O2: rv 50 målv 15, båda angivna som dygnsmv

Beträffande kväveoxider har bolaget yrkat en höjning av målvärdet från 50 mg/m³ ntg till 300 mg/m³ ntg. Ett antal åtgärder, sannolikt i kombination, har angetts som tänkbara för reduktion av kväveoxider. Till dessa hör låg-NOx-brännare, installation av extra brännare mitt i brännugnen samt SNCR-teknik. Enligt Leca bör man kunna nå ner till storleksordningen 200 mg/m³ ntg, ett värde som också uppnåtts vid moderna cementfabriker. För Lecas anläggning är det svårt att klara ett värde på 50 mg/m³ ntg. Ett rimligt målvärde kan enligt verket i stället vara 100 mg/m³ ntg.

Föreskrifterna om beräkning av begränsningsvärdena vid samförbränning utgör minimikrav. Det finns inga formella hinder mot strängare krav. Problemet är vilket värde som skall sättas för Kprocess. Naturvårdsverket har inte någon annan uppfattning än bolaget beträffande principerna för hur utsläppsgränsvärdena skall bestämmas. Det skall finnas provisoriska villkor under utredningstiden.

P2

Lecas yrkande tillstyrks. Det kan inte i sig anses otillåtet att återföra filterstoft från filter 1 till processen i ett slutet system. I 15 kap. 1 § miljöbalken definieras avfall som ”varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med”. Under förutsättning att allt stoft från det första filtersteget fortlöpande och omedelbart återförs till processen som en integrerad del av denna bör stoftet inte betraktas som avfall. Tas däremot stoftet ut för kvittblivning på annat ställe utgör det avfall.

När det gäller bedömningen av om en återföring av stoft är acceptabel ur miljösynpunkt vill verket anföra följande. Stoftet kommer att tillföras produkten, lecakulor. Den miljöpåverkan det är fråga om gäller framför allt den urlakning som kan ske vid användning av produkten. Det kan inte uteslutas att en eventuell anrikning av metaller och andra föroreningar i kulorna kan orsaka negativ påverkan på människors hälsa och på miljön.

Mängdbegränsning avseende avfall inom kategorin Q8

En ändring i enlighet med Lecas yrkande torde inte vara av väsentlig betydelse från miljösynpunkt. Miljödomstolens tillstånd måste anses enbart avse de avfallstyper som anges under rubriken ”tillstånd” i deldomen. Uppgifterna om tillhörande avfallskategorier (Q5, Q7 och Q8) bör därför närmast betraktas som information. Tillståndet kan således inte anses omfatta samtliga avfallstyper inom kategorierna Q5, Q7 och Q8. Mängden avfallsadditiv som får användas måste också regleras.

Miljömässiga aspekter på bolagets utnyttjande av avfall som bränsle och additiv i processen (villkor 5)

Föroreningar av olika slag förekommer i råvara, additiv och bränslen. Inmatning av råvaror sker i torkugnens kalla del medan tillförsel av fasta och flytande bränslen sker i brännugnens varma och kalla delar. Additiv blandas normalt in i leran före inmatning i torkugnen. I torkugnen avdrivs initialt lerans vatten. Med vattenångan kan avgång av flyktiga föroreningar tänkas ske.

Metaller i avfall kan vara mer eller mindre flyktiga. Flyktiga metaller, som kvicksilver och tallium, kan vara svåra att fånga med den reningsutrustning som Leca föreslagit då de kan föreligga i gasfas. Leca har dock framfört att avskiljningsgraden kan höjas väsentligt genom lämpligt utformad tillförsel av aktivt kol före filtersteg ett. Detta skall dock utredas närmare enligt miljödomstolens deldom.

Organiskt material kan tillföras på tre ställen i processen, nämligen i de båda ändarna av brännugnen samt i inmatningsdelen för material till torkugnen. Beroende på den låga gastemperatur (ca 200 grader) som föreligger vid inmatningen till torkugnen, kan fullständig nedbrytning inte ske av organiskt material. Det kan således finnas en risk för att svårnedbrytbara, miljöstörande organiska ämnen, såsom PCB och PAH, avgår med rökgaserna. Man kan inte heller utesluta att det kan föreligga ett sådant temperaturintervall som gynnar dioxinbildning. Speciell uppmärksamhet bär ägnas åt avfallsoljor som tillförs som additiv i denna del av processen, vilket främst rör sig om så kallad konverterad eldningsolja (KEO) och olja i glödskalsrester.

Tillämpningen av Naturvårdsverkets föreskrifter 2002:28 om avfallsförbränning i det aktuella fallet. Skall användningen av avfall som additiv i processen betraktas som avfallsförbränning? Enligt vilka principer skall utsläppsgränsvärden för utsläpp till luft bestämmas? (villkor 2 samt provisorisk föreskrift P1)

Förordning och föreskrifter om avfallsförbränning är tillämpliga för Lecas process eftersom avfall förbränns i processen. Eftersom avfall förbränns i en anläggning som inte är avsedd för förbränning av avfall och vars huvudsakliga ändamål är produktion av material är det här fråga om en samförbränningsanläggning enligt nämnda förordning. Detta innebär att det primärt är de utsläppskrav som följer av bilaga 2 i Naturvårdsverkets föreskrifter som är tillämpliga. Enligt verket utgör anläggningen en sådan samförbränningsanläggning som avses i bilaga 2.3, dvs. en anläggning som inte omfattas av 2.1 och 2.2. För en sådan anläggning gäller totala utsläppsvärden till luft avseende metallerna kadmium och tallium (som grupp), kvicksilver samt dioxiner och furaner (som grupp). Övriga utsläppsvärden bestäms enligt formeln i bilaga 2. Formeln bygger på principen att utsläpp från förbränning av enbart avfall (baserat på utsläppsvärden enligt bilaga 5, Kavfall) viktas mot utsläpp från processen i övrigt inbegripet förbränning av bränslen som inte utgör avfall, baserat på Kprocess, se nedan.

Utsläppsgränsvärdena från förbränningen av bränslen som inte utgör avfall, Kprocess bestäms enligt följande prioriteringsordning: Utsläppsgränsvärden fastställda i tabellerna i bilaga 2 för vissa industrisektorer, gränsvärden enligt nationell lagstiftning för aktuella anläggningar vid förbränning av bränslen som inte utgör avfall, gränsvärden i tillståndet samt de verkliga koncentrationerna. De framräknade totala utsläppsgränsvärdena, K, avser dygnsmedelvärden, vilket innebär att endast de värden i bilaga 5 som utgör dygnsmedelvärden skall användas.

I begreppet Vprocess i formeln ingår bildade gaser från både icke avfallsbränslen och processen i sig. Vavfall i formeln skall bestämmas på grundval av avfallet med det lägsta värmevärdet vars specifika rökgasvolym (m³/MJ) multipliceras med energiinnehållet för samtliga avfallsslag.

Om mer än 40 % av den alstrade energin i processen kommer från farligt avfall skall utsläppskraven för avfallsförbränningsanläggningar enligt bilaga 5 gälla, dvs. bilaga 2 skall inte tillämpas.

Skall användningen av avfall som additiv i processen betraktas som avfallsförbränning?

Additiven tillsätts leran innan denna bränns i anläggningen. Additiven upphör inte att vara avfall enbart därför att de tillförs leran. Avgörande för om användandet av avfall som additiv i processen skall betraktas som avfallsförbränning är om additiven genomgår en sådan behandling som medför att det är fråga om avfallsförbränning enligt definitionen i 3 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning. Enligt nämnda definition förstås med avfallsförbränning värmebehandling av avfall genom oxidation eller andra värmebehandlingsprocesser som pyrolys, förgasning eller plasmaprocess, i den mån som ämnena från behandlingen sedan förbränns.

Vad gäller additiv sker förbränning helt, delvis eller inte alls av organiskt material som avdrivs från additiven i processen. Det kan med andra ord sägas att det är fråga om ofullständig (dålig) förbränning i den del av torkugnen där råvaror och additiv tillförs. Användning av brännbart avfall som additiv i processen bör därför betraktas som avfallsförbränning enligt nämnda förordning.

Eftersom det här är fråga om avfall som utsätts för värmebehandling bör förbränningsreglerna i föreskrifterna gälla också denna för denna del av processen. Detta betyder att förbränning skall ske vid minst 850 grader C under minst 2 sekunder, vilket inte torde vara fallet i här aktuell del av processen. Det kan därför ifrågasättas om bestämmelserna i föreskrifterna uppfylls vid användningen av brännbart avfall som additiv.

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Bolagets yrkande att fritt välja avfallsbränslen inom medgivna avfallskategorier avstyrks. Ett underlag rörande nytillkomna typer av avfall som möjliggör nödvändiga överväganden rörande avfallens lämplighet för användning i den aktuella processen saknas fortfarande.

Länsstyrelsen har dock inget att erinra mot ett bifall till bolagets alternativa yrkande att den tillståndsgivna kategorin Q8 ändras så att den medges uppta hela den tillåtna mängden avfall på 30 000 ton/år. Detta dock under förutsättning att typerna av avfallsbränslen och/eller additiv även fortsättningsvis begränsas till de i tillståndet medgivna, glödskalslam, sågspån, spannmålsavrens och köttmjöl. Mängden avfallsadditiv som får användas måste regleras i tillståndet.

Bolagets yrkande om upphävande av villkor 2 avstyrks.

Under förutsättning att ingen förändring av de tillståndsgivna typerna avfall sker har länsstyrelsen inget att erinra mot att villkor 3 upphävs. Detta då det kan anses tillräckligt att den totala mängden tillfört avfall, inklusive additiv, begränsas av tillståndet.

Länsstyrelsen kan godta att bryta ut additiven från villkor 5 under en prövotid. Produktion med andra additiv som är bättre från miljösynpunkt bör kunna provas.

Länsstyrelsen delar Naturvårdsverkets uppfattning vad gäller villkor 6.

Länsstyrelsen föreslår att begränsningsvärdena i P1 modifieras. Länsstyrelsen har i den delen ingen annan uppfattning än Naturvårdsverket.

Bolagets yrkande om upphävande av villkor P2 avstyrks. Det är uppenbart att ett stoft som avskiljs i en rökgasrening och som innehåller föroreningar från förbränning är avfall, inklusive farligt avfall, också utgör ett avfall.

Miljönämnden i Linköpings kommun

Miljönämnden har inget att erinra mot att förbränning av avfall i kategori Q8 avseende sågspån, spannmålsavrens och köttmjöl får uppgå till högst 30 000 ton/år samt att ändring i villkor 6 sker enligt Lecas yrkande. Med anledning av Lecas yrkande avseende villkor 5 anser miljönämnden att det skall finnas krav på föroreningshalter i additiven som inte får överskridas vilket även framgår av miljönämndens tidigare yttrande den 10 maj 2004. När det gäller villkor P1 saknas riktvärde och målvärde för svaveldioxid. I övrigt vidhåller nämnden tidigare yttrande den 10 maj 2005.

Mål nr M 2300-06

Naturvårdsverket

Lecas yrkande avstyrks. Det riktvärde som bolaget yrkar, 500 mg/m³ skulle maximalt svara mot ett årsutsläpp av närmare 250 ton/år svaveldioxid. Detta kan jämföras med andra större punktkällor i regionen. Det närbelägna Gärstadsverket för avfallsförbränning hade år 2005 ett utsläpp av under 10 ton. Detta kan relateras till en förbränd avfallsmängd av 350 000 ton. Kraftvärmeverket i centrala Linköping hade från sin kol-panna ett utsläpp av 40 ton samma år. Sulfidpappersbruket Skärblacka hade ett totalutsläpp av cirka 180 ton. Av vad som redovisats framgår att Leca är en dominerande regional källa för utsläpp av svaveldioxid.

Bolaget bedöms inom rimlig tid ha möjlighet att uppfylla det riktvärde för svaveldioxid som miljödomstolen fastställt. Den intrimning av reningsutrustningen som nu pågår bör kunna ses som åtgärder som vidtas i detta syfte. Ett värde på 50 mg/m³ för svaveldioxid synes i nuläget svårt att uppnå med nuvarande reningssystem. Prövotiden får emellertid utvisa om detta målvärde i framtiden kan utnyttjas vid fastställande av permanenta gräns- och riktvärden.

Bolaget anläggning är en samförbränningsanläggning för avfall. För samförbränningsanläggningar skall förordningen om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) tillämpas. Föreskriften anger gränsvärden för bl.a. utsläpp av svaveldioxid. Nämnda förordning och föreskrift gäller utöver meddelade miljödomar, som inte skall ange mildare villkor. Det är närmast tillsynsmyndigheten som skall kontrollera att kraven i förordning och föreskrift efterlevs.

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Lecas yrkande om ändring av det provisoriska villkoret för svaveldioxid avstyrks. Ett villkor på 500 mg/m³ ntg vid 11 % skulle innebära allt för höga utsläpp av svavel. En drifttid på 8 000 timmar per år skulle innebära en möjlighet till ett maximalt utsläpp på cirka 150 ton svaveldioxid per år (i miljökonsekvensbeskrivningen redovisas ett totalt utsläpp av 90 ton). Detta kan sättas i relation till att avfallsförbränningsanläggningen Gärstadsverken som ligger intill Lecas anläggning enligt miljörapporten för 2005 släppt ut 4 ton totalsvavel, vilket motsvarar cirka 8 ton svaveldioxid. Mängden avfall som förbrändes var cirka 350 000 ton. Den största enskilda utsläppskällan för svavel i länet, sulfidpappersbruket Billerud Skärblacka AB släpper ut cirka 90 ton totalsvavel per år.

Värt att nämnas är att det i ansökans underbilaga 2:5, s. 11, tabell 5, finns en beräkning redovisad som visar att bolagets ursprungliga yrkande på 400 mg/m³ ntg vid 14 % O2 rörande utsläpp av svaveldioxid från den delen som inte omfattas av avfall (Kproc) skulle ge ett EU-gränsvärde på 247 mg/m³ ntg vid 14 % O2 (cirka 350 mg/m³ ntg vid 11 % O2). Den halten som Leca yrkar är avsevärt högre.

Linköpings kommun

Kommunen har inga synpunkter på vilket riktvärde som under prövotiden skall gälla för utsläpp av svaveldioxid med rökgaserna från den nya rökgasreningen utöver vad som tidigare har anförts.

____________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillståndets omfattning

Bolagets yrkande om ändring av tillståndets omfattning vad gäller förbränning och bortskaffande av avfall som inte uppkommit i den egna verksamheten innebär dels att den tillåtna mängden avfall av kategorin Q8 skall ökas och dels att mängden avfallsadditiv inte skall regleras. Remissmyndigheterna har tillstyrkt en ökning av avfallsmängden, men har anfört att mängden additiv bör regleras i tillståndet.

Ett tillstånd med rätt för bolaget att, i enlighet med dess yrkande, få bränna högst 30 000 ton avfall per år möjliggör en bränslemix där avfall i stor utsträckning ersätter jungfruligt fossilt bränsle. Miljööverdomstolen finner därför att tillståndet bör medge den yrkade förbränningen. Miljööverdomstolen anser att även mängden avfall som tas om hand i processen i form av additiv bör regleras i tillståndet. Det avfallsadditiv som används är huvudsakligen glödskalsslam som utnyttjas i en kvantitet av högst 5 000 ton per år. Den sammanlagda mängden avfall som får förbrännas och utnyttjas för tillverkning av lättklinker blir därmed högst 35 000 ton per år.

Tillståndet bör ändras i enlighet med detta.

Villkor 2 - tillämpning av regler för samförbränning

Bolaget anser att reglerna om samförbränning i Naturvårdsverkets föreskrifter 2002:28 om avfallsförbränning bara skall tillämpas under de tidsperioder då avfall förbränns i anläggningen, alltså inte då enbart jungfruligt bränsle utnyttjas. Villkorspunkten 2 i miljödomstolens dom ger liksom remissmyndigheternas yttranden däremot uttryck för uppfattningen att föreskrifterna alltid är tillämpliga på en samförbränningsanläggning. Det är enligt denna uppfattning bara om avfallsförbränningen varaktigt upphör och anläggningen därmed slutar att vara en samförbränningsanläggning som föreskrifterna inte längre skall gälla för verksamheten.

Miljööverdomstolen gör följande överväganden.

Förbränning av avfall regleras EG-rättsligt genom direktivet om förbränning av avfall (2000/76/EG). Direktivet har implementerats i svensk rätt genom förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets ovan nämnda föreskrifter. I förordningen definieras begreppet samförbränningsanläggning. Av definitionen framgår att bolagets anläggning utgör en samförbränningsanläggning, vilket också är ostridigt i målet. I föreskrifterna regleras hur en samförbränningsanläggning skall utrustas och drivas, vilka krav som skall gälla beträffande utsläpp till luft och vatten, hur utsläppen skall mätas och vad som gäller vid driftstörningar och haverier. Exempelvis regleras under vilka driftförhållanden tillförsel av avfall skall stoppas och hur vatten från avfallsupplag skall omhändertas. Regleringen av samförbränningsanläggningar är enligt Miljööverdomstolens mening utformad så att den är tillämplig även i driftsituationer då avfall tillfälligtvis inte utnyttjas som bränsle.

Miljööverdomstolen finner alltså i likhet med miljödomstolen att direktivet och föreskrifterna reglerar utformning och drift av samförbränningsanläggningar även då avfall tillfälligt inte förbränns. Bolaget har därför en skyldighet att oavsett vilket bränsleslag som används följa de bestämmelser i föreskrifterna som gäller förbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar. Detta följer direkt av föreskrifterna, och villkorspunkten 2 i miljödomstolens dom är därmed onödig och bör upphävas.

Villkor 3 - avfallets andel av energialstringen

Miljööverdomstolen finner i likhet med Naturvårdsverket och länsstyrelsen att bolagets yrkande om att villkoret skall upphävas bör bifallas.

Villkor 5 - användning av additiv

Bolaget har yrkat att avfallsadditiv inte skall omfattas av villkorspunkten 5 om högsta halter av vissa föroreningar i avfall som utnyttjas i processen. Bolaget anser att additivens föroreningsinnehåll inte behöver regleras genom något särskilt villkor eller alternativt att bolaget under en prövotid ges möjlighet att undersöka föroreningsinnehållet. Under prövotiden bör bolaget i så fall också ges möjlighet att pröva andra typer av additiv än glödskalsslam i produktionen. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har under vissa förutsättningar varit positivt inställda till bolagets alternativyrkande.

Miljödomstolens dom tillåter bolaget användning av glödskalsslam som additiv. Av bolagets redovisning (bilaga 8 till den tekniska beskrivningen i bolagets ansökan, uab 1) framgår dock att glödskalsslam - åtminstone beträffande vissa metaller (summan Sb, As, Pb, Cu, Cr, Co, Mn, Ni och V) - inte kan uppfylla kraven enligt villkor 5. Additiv bör därför utgå ur regleringen i villkor 5. Miljööverdomstolen anser dock att det finns ett behov av att reglera föroreningsinnehållet i additiven men att frågan bör skjutas upp i avvaktan på ytterligare utredningar. Under prövotiden bör enligt Naturvårdsverkets förslag en provisorisk föreskrift beträffande additivens metallinnehåll gälla. Regleringen av metallmängderna bör anpassas till vad bolaget uppgivit om metallinnehållet i glödskalsslam.

Bolaget bör också ges möjlighet att under prövotiden genomföra provdrift med andra additiv än glödskalsslam. Genom att användningen av additiv begränsas dels vad gäller tillåten mängd och dels beträffande metallinnehåll, anser Miljööverdomstolen att villkor avseende provdrift med andra slag av additiv än glödskalsslam är av sådan mindre betydelse att de kan överlåtas till tillsynsmyndigheten (22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken).

Villkor 6 - åtgärder vid haveri eller driftstörning

Frågan om vad som skall gälla vid haverier och driftstörningar i en samförbränningsanläggning är reglerad genom 10, 19 och 20 §§ i föreskrifterna om avfallsförbränning. Som konstaterats ovan under övervägandena beträffande villkor 2 är bolaget bundet av dessa föreskrifter. Det finns inte anledning att komplettera föreskrifterna med ett särskilt villkor. Villkorspunkten 6 bör därför upphävas.

Föreskrift P1 - föroreningshalter i utsläpp till luft

EG:s direktiv om förbränning av avfall liksom Naturvårdsverkets föreskrifter anger de lägsta krav som gäller vid avfallsförbränning. Kraven kan skärpas genom villkor eller provisoriska föreskrifter i en tillståndsdom, men de kan inte mildras. Vidare är mätkraven och formerna för utvärdering av mätresultaten detaljerat reglerade genom direktiven och föreskrifterna och det finns skäl att tillämpa samma mätkrav och utvärderingsmetoder även i villkor och föreskrifter.

När det gäller nivån på de utsläppsgränsvärden som enligt föreskrifterna gäller vid samförbränning av avfall beräknas den genom en formel i föreskrifternas bilaga 2. För att kunna tillämpa formeln fordras kunskap om parametern Kprocess som anger utsläppsgränsvärden för bränslen som inte utgör avfall. Det saknas i detta mål tillräckligt underlag för att fastställa värdet på Kprocess för olika slag av utsläpp. Det är därmed inte heller möjligt att fastställa vad som enligt föreskrifterna är den lägsta kravnivå som kan gälla för bolagets utsläpp till luft.

Bolaget angav i ansökan till miljödomstolen (bilaga 2:5) vissa värden för Kprocess. Dessa baserade sig dock på bolagets gamla reningsutrustning och på ett mindre antal stickprovsmätningar.

Miljödomstolen har beslutat om en prövotid avseende utsläppen till luft från verksamheten. Prövotiden skall i första hand klarlägga effekten av den nya reningsutrustning bolaget installerat och bolaget har av miljödomstolen ålagts att genomföra utredningar i det syftet. Miljööverdomstolen anser att bolaget under prövotiden också bör genomföra utredningar så att utsläppsgränsvärdena enligt föreskrifterna kan bestämmas, det vill säga utredningar beträffande Kprocess för olika typer av utsläpp.

En sådan ordning förutsätter, vilket även bolaget synes ha godtagit enligt sitt andrahandsyrkande, att ett prövotidsförfarande angående utsläpp till luft i ett fall som detta måste avse jämväl svaveldioxid. Genom delvis bifall till bolagets andrahandsyrkande om prövotid och provisorisk föreskrift beträffande utsläpp av svaveldioxid, får det fel som må ha förekommit i samband med miljödomstolens beslut beträffande svaveldioxidutsläpp anses avhjälpt.

Under prövotiden bör den provisoriska föreskriften om riktvärden för utsläpp till luft basera sig på de resultat som den nya reningsanläggningen hittills givit. I förhållande till minimikraven enligt föreskrifterna får värdena åtminstone inte överstiga vad som kan beräknas utgående från vad bolaget i ansökan redovisade om Kprocess.

Mot denna bakgrund finner Miljööverdomstolen att den provisoriska föreskriften P1 bör ändras på det sätt som framgår av domslutet.

Föreskrift P2 - återföring av stoft

Miljööverdomstolen delar Naturvårdsverkets uppfattning att det lerstoft som uppkommer i det första filtret i bolagets reningsanläggning för utgående luft inte utgör ett avfall om stoftet kontinuerligt återförs till processen. I miljöhänseende måste det ske en avvägning mellan å ena sidan risken för spridning av oönskade ämnen genom återföringen och å andra sidan hushållningsintresset där en återanvändning av materialet med minskat behov av råvaror och av kvittblivning är önskvärd.

Miljööverdomstolen bedömer att stoftet under prövotiden, då dess egenskaper närmare skall studeras, utan någon betydande olägenhet kan återföras till processen. Den provisoriska föreskriften P2 skall därför upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C

Överklagande senast 2006-12-14

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsrådet Henrik Runeson, referent, och kammarrättsassessorn Lina Törnqvist. Enhälligt.

__________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

AB Svensk Leca

Ombud: Advokat RS

SAKEN

Tillstånd att driva befintlig och ändrad anläggning för tillverkning av lättklinker samt förbränning av farligt avfall (SNI 26.829-2 och 90.006-1), Linköpings kommun, Östergötlands län

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar AB Svensk Leca tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken att vid bolagets anläggningar inom fastigheten X 12:2 i Linköpings kommun bedriva tillverkning av lättklinker intill en mängd av 600 000 m3 per år, samt att vid anläggningarna förbränna, och för tillverkning av lättklinker bortskaffa avfall som inte uppkommit i den egna verksamheten intill en högsta mängd av sammanlagt 30 000 ton av följande slag:

Typ av avfallsbränsle avfalls- högsta mängd

och/eller additiv kategori ton/år

glödskalsslam, sågspån, Q8 25 000

spannmålsavrens, köttmjöl

konverterad eldningsolja Q5 och Q7 20 000

Tillståndet omfattar även installation av ny rökgasreningsutrustning och ombyggnad av dagvattensystemet.

Villkor för tillståndet

För tillståndet skall utöver förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och tillhörande föreskrifter (NFS 2002:28) gälla följande villkor:

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön - skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget angett eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom.

2. Vid användning av andra bränslen än avfall, skall bolaget tillämpa kraven för samförbränningsanläggningar enligt ovannämnda förordning och föreskrifter, eller motsvarande krav enligt författningar som kan komma att ersätta de nyssnämnda.

3. Den alstrade energin från förbränning av avfall inklusive additiv får inte överstiga 40 % av den totala bränsleenergin i anläggningen.

4. Farligt avfall får som minsta flöde uppgå till 0 ton/timma och som högsta flöde till 2,9 ton/timma med ett lägsta och högsta värmevärde (Hi) om 6 MJ/kg resp. 42 MJ/kg.

5. Föroreningshalten i avfallsbränslen och -additiv får inte överstiga

ämne halt

klor och andra halogener (%) 1

summa tallium och kadmium (ppm) 30

summa antimon, arsenik, bly, koppar, 3000

krom, kobolt, mangan, nickel och va-

nadin (ppm)

kvicksilver (ppm) 6

PCB (ppm) 5

6. Vid haveri eller omfattande driftstörning i reningsutrustningar skall den process till vilken utrustningen är kopplad avbrytas in till dess att denna åter är i funktion.

7. Kemiska produkter och avfall skall förvaras på nederbördsskyddad hårdgjord yta alternativt utrymmen försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp.

8. Efter planerad ombyggnad av dagvattensystemet skall dagvatten från området passera en sedimentationsbassäng kompletterad med en oljeavskiljare eller motsvarande anordning.

9. Diffus damning från området och vägar som leder till och från anläggningen skall motverkas genom vattenbegjutning och städning.

10. Stofthalten i utgående luft vid befintlig dammavsugning genom filter eller motsvarande får som riktvärde* inte överstiga 10 mg/m3 ntg.

11. Buller från verksamheten, inkluderat buller från arbetsmaskiner, skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 55 dB (A) vardagars dagtid (kl. 07-18), 45 dB (A) nattetid (kl. 22-07) och 50 dB (A) under övrig tid. Den momentana ljudnivån får vid bostäder nattetid inte överstiga 55 dB (A). Ofta återkommande ljudimpulser eller hörbara tonkomponenter får inte förekomma.

12. I mobila maskiner och motorfordon som används inom verksamheten får endast användas bränsle som minst uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller annat krav som bedöms som likvärdigt eller bättre från miljösynpunkt.

13. Vid utbyte av mobila maskiner som används inom verksamheten skall de nyanskaffade maskinerna minst uppfylla kraven i steg II i förordningen (198:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner.

14. Innan nya byggnader anläggs eller ytor hårdgörs skall en översiktlig markprovtagning göras för undersökning av om marken på aktuell plats är förorenad eller inte. Förslag till provtagningsprogram skall ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetenas genomförande.

15. Bolaget skall utan dröjsmål till tillsynsmyndigheten anmäla eventuella planer på att avsluta hela eller delar av verksamheten.

16. Kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om

- åtgärder för att motverka lukt,

- markprovtagning enligt villkor 14,

- åtgärder med anledning av anmälan enligt villkor 15, samt

- närmare utformning av kontrollprogrammet enligt villkor 16.

Uppskjutna frågor

Miljödomstolen skjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken upp frågan om vilka villkor som skall gälla dels för utsläpp av förbränningsgaser till luft, dels för hanteringen av avskilt stoft samt dels för damning vid lastning från silo och från utekrossanläggningen. Bolaget skall under prövotiden genomföra följande utredningar:

- Mäta eller beräkna typ och mängd av föroreningar (inklusive flyktiga organiska föreningar, VOC) i den luft som släpps ut med rökgaserna vid utnyttjandet av de olika typer av bränslen och additiv som omfattas av tillståndet, samt utreda de tekniska och ekonomiska möjligheter att begränsa utsläppet till de målvärden som anges i P1 nedan.

- Mäta eller beräkna typ och mängd av föroreningar i det stoft som avskiljs i de båda slangfiltren för rökgaser och i siktanläggningens slangfilter.

- Mäta eller beräkna koncentrationen av stoft i de luftströmmar som härrör från utekrossanläggningen samt som uppstår vid lastning från silo och utekrossanläggning samt utreda de tekniska och ekonomiska möjligheter att begränsa dessa utsläpp till 10 mg/m3 ntg.

Resultaten av utredningarna jämte förslag till villkor skall ges in till miljödomstolen senast den 31 december 2008. Intill dess miljödomstolen förordnar annat skall följande provisoriska föreskrifter gälla:

P1. Utsläppet av följande ämnen med rökgaserna från den nya rökgasreningen får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överskrida följande nivåer.

parameter riktvärde målvärde

stoft 10 10

kolmonoxid 100 50

organiska ämnen TOC 20 10

kväveoxider 700 50

väteklorid 10 10

vätefluorid 1 1

Värdena gäller vid 11 % syre (0,2) och mg 1 m3 ntg

P2. Stoft från stoftrening som klassificeras som farligt avfall får inte återföras till processen.

* Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen beträffande

den fortsatta befintliga verksamheten med föreslagna skyddsåtgärder. Miljödomstolen godkänner inte miljökonsekvensbeskrivningen såvitt avser nytillkommande bränslen och additiv.

Avvisat yrkande

Miljödomstolen avvisar yrkandet att vid anläggningarna förbränna och för tillverkning av lättklinker bortskaffa sådant avfall som inte används i verksamheten idag.

Tidigare tillstånd

Detta tillstånd ersätter, när det har vunnit laga kraft, tidigare meddelat tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) från den 14 februari 1984 (nr 41/84).

Verkställighet

Domen gäller omedelbart.

TIDIGARE TILLSTÅND

Koncessionsnämnden för miljöskydd har genom ett beslut den 14 februari 1984 (nr 41/84) lämnat bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen att vid bolagets fabrik på fastigheten Gärstad 12:2 i Linköpings kommun bedriva tillverkning av lättklinker intill en mängd av 600 000 m3 per år. Koncessionsnämnden har därefter i flera beslut ändrat vissa villkor samt fastställt ytterligare villkor för tillståndet.

DENNA ANSÖKAN

Orientering

AB Svensk Leca bedriver sedan 1962 sin verksamhet inom fastigheten X 12:2 i Linköpings kommun. Företaget har ca 50 anställda och omsätter ca 100 miljoner kronor. Samtliga produkter i bolagets sortiment har sin grund i lera.

Den speciella leran, som är kalkfattig och finkornig, bryts i fabrikens omgivningar med stöd av separata täkttillstånd. I området finns lera för den tillståndsgivna produktionen för minst 20 års drift. Efter brytning torkas den för att sedan undergå termisk expandering i rotering, s.k. sintring. Resultatet blir lättklinker som används vid bygg- och anläggningsarbeten.

Produktionen sker idag vid en roterugnslinje bestående av en torkugn och en brännugn. Driften av verksamheten sker kontinuerligt dygnet runt i femskift. Enligt bolagets uppfattning krävs det utveckling av produktionsprocessen och förbättrad rökgasrening vid den befintliga ugnslinjen för att höja produktionskapaciteten och uppnå den ökade energieffektivitet som gör produktionen konkurrenskraftig. Bolaget vill härvid ytterligare förbättra möjligheterna att använda farligt avfall som konverterats till bränsle. Härigenom kan energiinnehållet i förekommande avfallsfraktioner nyttiggöras och ersätta förbränning av importerade fossila bränslen.

Det har visat sig att lerans expansionsmöjligheter kan förbättras genom tillsats av olika additiv (celluleringsmedel). I huvudsak användes glödskalsslam som additiv. Härutöver används i viss omfattning blekjord och konverterad eldningsolja. Tidigare har även använts sulfitlut. Additiven, som i allmänhet utgör avfall, blandas i liten mängd in i den våta leran innan blandningen matas in i torkugnen. Användningen av additiv är partiellt reglerad i gällande tillstånd och i övrigt genom tidsbegränsade medgivanden från tillsynsmyndigheten. Avsikten med förvarande ansökan är att permanenta användningen av lämpliga additiv.

Tillverkningsprocessen är också lämplig för att destruera förorenat vatten genom att ersätta en del av det vatten som normalt tillsätts leran för att reglera dess fuktkvot innan lerblandningen matas in i torkugnen. Sådant vatten har ännu inte använts i anläggningen.

Lokalisering

Verksamheten är idag samlokaliserad med kommunägda Tekniska verkens anläggningar för avfallsförbränning och fjärrvärmeproduktion i Linköping. Avståndet till bostäder är ca 500-1000 m.

För fabriksområdet gäller en detaljplan från 1980 där området har beteckningen ”J” (Industri). En nyligen genomförd ändring medger en högsta byggnadshöjd av 58 m.

Teknisk beskrivning

Leran som bryts ute på lerfälten transporteras med dumprar in till lerladan som är en betongkassun med en plåtöverbyggnad på 2250 m2. Leran tippas in i lerladan genom tre stora öppningar som är belägna några meter upp från golvnivån i ladan. Öppningarna går att stänga med hjälp av portar. Lerladan är inte uppvärmd.

Glödskalsslam är ett additiv som används för att förbättra lerans expansionsegenskaper. Slammet består av järnoxid och olja och är en restprodukt som uppkommer vid varmvalsning av järn. Mottaget glödskalsslam mellanlagras på hårdgjord yta utanför lerberedningen där det siktas och därefter läggs in i lerladan.

Lerladan är uppdelad i tre olika fack för att leran skall kunna delas upp kvalitetsmässigt. Inne i lerladan finns också ett utrymme som används för grovblandning av lera, den så kallade blandhögen. Här blandas lerkvaliteterna enligt ett förutbestämt schema som testats fram på laboratoriet. Detta sköts av lerberedaren med en hjullastare.

Lerberedningen sker på två platser; lerberedning 3 resp 4 med delvis olika teknik. Här sker dosering av glödskalsslam, huvudsakligen med hjälp av doseringsutrustning. Mängden glödskalsslam som matas in utgör ungefär 2 % av lerans totala vikt, vilket motsvarar cirka 600 kg i timmen. Glödskalsslam används konstant som additiv till leran.

Blekjord är en restprodukt från rening av olja. Det är lera som har använts som filter för olja och som således innehåller en del oljerester. Blekjorden förvaras i en tank som står inomhus i lerberedningen. I tanken finns två omrörare som förhindrar att större partiklar sedimenterar på botten av tanken. Från tanken sker doseringen till leran med hjälp av en pump. Regleringen av mängden som tillsätts till leran sköts med hjälp av processdatorn, där det går att ange hur många liter blekjord som skall tillsättas till varje ton lera. Blekjord används bara i liten omfattning som additiv eftersom tillgången är begränsad. Mängden som går in i leran brukar vid normal drift motsvara 0,4 % av lerans totala vikt, vilket motsvarar ca 120 liter per timme.

När konverterad eldningsolja används som additiv till leran transporteras den från tankar, via spånhuset ner till lerberedningen. Regleringen sker med hjälp av en flödesmätare och en reglerventil som styrs från processdatorn.

Även sulfidlut används som additiv. Luten är en restprodukt från pappersindustrin som idag återanvänds på pappersbruken varför tillgången är begränsad. På fabriksområdet finns två tankar som är fyllda med sulfidlut. De rymmer uppskattningsvis 30 m3 vardera. Tankarna står under tak i anslutning till lerberedningen och elverkstaden.

Torkugnen är en 43 meter lång roterugn. Temperaturen på rökgaserna in i torkugnen är ungefär 900 oC och sjunker gradvis genom ugnen ner till ca 200 oC där gasen lämnar ugnen.

Mellankammaren är en förbindelse mellan tork- och brännugn. Här sker den första införseln av bränsleenergi till brännugnen.

I brännugnen sker den egentliga tillverkningen av lättklinker eftersom det är här pelletsen expanderas. Brännugnen är 22 meter lång och har en diameter på 3,4 meter. Sekundärbrännaren är riktad in i brännugnen från mellankammaren. Med denna förbränns biobränsle och under perioder konverterad eldningsolja. I huvudbrännaren förbränns köttmjöl, stenkol, konverterad eldningsolja och under perioder biobränsle.

Biobränslet förvaras i den så kallade spånladan som är en plåtbyggnad med tak på ca 700 m2. Det finns fyra bränsletankar för konverterad eldningsolja och en för EO1. Tank 1 består av två tankar, kallade norr och söder. De rymmer 35 m3 vardera, är invallade och står under tak. Tank 3 står invallad i ett rum och rymmer 40 m3. Tank 4 är också invallad i ett rum och rymmer 30 m3. Samtliga tankar är utrustade med överfyllnadsskydd. EO1-tanken är invallad och står under tak.

Tankarna är utrustade med transportpumpar. Oljan matas via högtryckspump och förvärmare till huvudbrännaren. Olja till sekundärbrännaren matas direkt med transportpump. Oljan som går till sekundärbrännaren går via spånhuset där det finns en flödesmätare och en motorventil. En enklare form av oljeavskiljare finns installerad i spånhuset. Den är inte larmad utan måste inspekteras med jämna mellanrum.

Vid uppvärmning av kall ugn används EO1 och gasol. Gasolen förvaras i tuber som rymmer 190 kg. Som högst förvaras 570 kg.

Råkol lagras på fabriksområdet på hårdgjord yta under tak (360 m2). Från lagret lastas kolet vid behov upp på ett transportband med hjälp av en hjullastare. Transportbandet för kolet vidare, via en metalldetektor, till råkolsbehållaren varefter det i kolkvarnen mals ner till en kornstorlek som passar för förbränning i huvudbrännaren.

Kalk tillsätts i brännugnen för att öka temperaturintervallet i vilket lerpelletsen expanderar till lättklinker. Kalk doseras med en doserskruv som sitter under kalksilon, och en fläkt blåser in kalken i ugnen genom ett rör som är placerat intill huvudbrännaren. Kalken förvaras i en plåt-silo som står utomhus. Den rymmer ca 60 ton kalk.

Det finns två silor för lagring av köttmjöl. De är gjorda av galvad stålplåt och står utomhus. Den ena rymmer 61,3 m3 och den andra 80 m3. Vid påfyllning av silona finns det evakueringsfläkt installerad som förhindrar övertryck inuti silona. Evakueringsluften leds in i ugnen. Eventuellt köttmjölsspill tas omhand enligt särskilt kontrollprogram.

För att säkerställa att inget köttmjöl förbränns vid temperatur som understiger 850 oC finns en säkerhetsfunktion inprogrammerad i processdatorprogrammet. Den stänger av inmatningen av köttmjöl automatiskt då mellankammartemperaturen går under 850 oC och det går inte att starta igen förrän temperaturen åter går över 850 oC.

Rökgasrening

Rökgaserna som alstras i brännugnen sugs genom torkugnen där ett värmeutbyte sker med leran, vilket gör att leran torkar. Det från leran avdunstade vattnet tillsammans med en del partiklar och andra ämnen från leran och bränslen utgör sedan det utsläpp till luft som fabriken står för. Ytterligare utnyttjande av energin i rökgasen har enligt tidigare utredningar visat sig vara tekniskt och ekonomiskt svårt att genomföra på grund av rökgasens sammansättning och låga temperatur.

Efter rökgasfläkten trycks rökgaserna in i en våtskrubber med droppavskiljare. Därefter leds de renade rökgaserna ut genom skorstenen som är 24 meter hög. Skrubbervattnet leds ut till ett dike som går till den så kallade E-dammen. I diket och i dammen sedimenterar de partiklar som vattnet tagit med sig från våtskrubbern.

För att uppfylla gällande villkor att skrubbervattnets pH skall ligga mellan 6,8 och 7,2 finns stationär, kontinuerlig pH-mätning installerad. För pH-justering tillsätts kalkblandat vatten vid utloppet till diket.

Den så kallade E-dammen ligger på Tekniska Verkens mark och AB Svensk Leca har servitut för att använda den. Dammen är 30 000 m2 stor. Enligt avtal ansvarar Tekniska verken för att hålla vattennivån inom givna gränsvärden samt att rensa dammen och deponera slammet. De ansvarar även för att utföra analyser på bortpumpat vatten.

Kylen är utformad så att varma kulor fylls på uppifrån och kyls med hjälp av luft på sin väg ner genom kylen. Luften som värms upp vid kylningen av kulorna går in i brännugnen, vilket reducerar energitillförseln i brännugnen.

Transport från kylen till någon av de två utomhuslagrade högarna sker med transportband av gummi. Utehögarna är bara temporära lagringsplatser i väntan på att lättklinkern skall siktas upp i lämpliga fraktioner. Vid hanteringen uppstår diffus damning. För att minimera denna har skrapor installerats på banden. Dessutom sker vattenbegjutning och punktavsug vid speciellt dammande steg i processen.

På siktanläggningen lagras lättklinker i betong eller plåtsilos. Dammbekämpning sker med hjälp av tryckluftsrensat slangfilter. Dammet samlas upp i en behållare och används vid blocktillverkning. Luften från fläkten till slangfiltret går ut genom en skorsten på silotoppen. På betongsilon är fläkten för tillfället placerad på silotoppen och skall bullerdämpas. Fläkten till plåtsilon står inomhus.

Utlastning av material sker mestadels direkt från silo med slussmatare via utlastningsband. Det finns två utlastningsställen. Dessa är även utrustade med bågar med dysor som duschar materialet med vatten vid behov (för att undvika damning) eller med såpablandning för att erhålla en kapillärbrytande effekt på materialet. En del material lastas med hjälp av hjullastare från utelager på ca 3 ha. Här lagras det material som inte är sålt och som inte får plats i silorna eftersom nytt material måste siktas upp från de osorterade högarna. Kostnaden för att bygga in hanteringen beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor. För att minimera damning på lagerytor, vägar och platser sopas och vattenbegjuts dessa vid behov.

Det material som i produktionen klassas som sekunda krossas och sälja som fraktionen 0-4 mm. Krossanläggningen står utomhus.

Planerade förändringar

För den framtida verksamheten skall anläggningen optimeras så att kapaciteten för lättklinkerproduktion höjs till årsproduktionen 600 000 m3 på en ugnslinje. Utöver förbättrad tillgänglighet och ökad drifttid innebär det att begränsningsfaktorer i produktionslinjen måste åtgärdas. Dessa förändringar kommer att genomföras i den takt som krävs för att förse marknaden med lättklinker.

Två direkta investeringar kommer dock att genomföras så snart tillståndet föreligger. Det är installation av ett automatiserat mätsystem för rökgasmätning och ny rökgasreningsutrustning som skall klara de svenska föreskrifterna som följer av EU:s förbränningsdirektiv för förbränning av avfall. Med hjälp av den nya rökgasreningsanläggningen skall fabriken klara att innehålla utsläppskraven för en samförbränningsanläggning där upp till 40 % av den totala energin kan komma från avfall, samtidigt som användandet av avfall som additiv i leran skall kunna bli större.

Befintlig våtskrubber med tillhörande damm och vattensystem ersätts av två stycken slangfilter i serie. Det första slangfiltret har till uppgift att rena rökgasen från stoft. Stoftet som fångas upp i filtret återförs till leran.

Innan rökgasen når det andra slangfiltret kommer absorbenter att tillföras. I första hand är det kalciumhydroxid, Ca(OH)2, som planeras för att avskilja SO2, HCl och HF. Anläggningen kommer att planeras så att det blir möjligt att använda andra, och flera typer av absorbenter om det visar sig nödvändigt.

Absorbenter och reaktionsprodukter avskiljs i det andra slangfiltret i stoftform. Blir det nödvändigt att tillföra en stor mängd absorbent till rökgasen kan det vara omöjligt att återföra stoftet med leran till processen. I det fallet kommer stoftet att deponeras.

För att göra det möjligt att höja roterugnlinjens kapacitet kommer den nya rökgasreningen att dimensioneras för högre rökgasflöde än den aktuella vid dagens produktion. Ökningen av gasflödet blir dock inte proportionell mot lastökningen eftersom läckage av luft in i rökkammaren före rökgasfläkten kan elimineras.

Slangfiltren dimensioneras för låg filterbelastning och utförs på sådant sätt att driften kan fortgå även om ett haveri inträffar i ett av filtren utan att gällande utsläppsvillkor överskrids. Vid drift med endast ett filter kommer allt stoft med största sannolikhet att behöva deponeras.

Slangfiltren skall pulsrenas med tryckluft för att upprätthålla optimalt tryckfall och vara försedda med transport- och hanteringsutrustning för det avskilda stoftet. Därtill skall lagring av det avskilda stoftet kunna ske utan dammspridning.

Restproduktmängden från den skisserade reningen kommer att utgöra närmare 2000 ton per år vilket behöver hanteras enligt de nya deponibestämmelserna. Lakningsegenskaperna för stoftet är svåra att förutse.

Vidare kommer en ny skorsten och fläkt att byggas. Skorstenshöjden blir mellan 50 och 60 meter över marken.

Bolaget vill fortsätta med glödskalsslam som additiv och målsättningen är ett permanent tillstånd för detta. Dessutom söker företaget ständigt efter nya alternativa additiv som kan förbättra lerans egenskaper. För att ha ett tillräckligt stort utbud är det viktigt att denna sökning även kan innefatta material som klassificeras som farligt avfall om detta innehåller tillräckligt höga halter verksamma ämnen.

En ombyggnad av dagvattensystemet kommer att ske. Den så kallade E-dammen planeras att tas ur bruk. Vid hantering av avfall gäller att uppsamling av dagvatten skall ske för att möjliggöra provtagning och vid behov även rening. Detta gäller även för släckvatten vid en eventuell brand.

Miljökonsekvensbeskrivning

Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten har samband med luftföroreningar, energiförbrukning och buller.

Den ansökta verksamheten bedöms innebära minskade störningar i den närmaste omgivningen jämfört med nuvarande förhållanden. En förbättrad reningsteknik kommer att kraftigt reducera utsläppen av framförallt stoft och som även medför en förbättrad avskiljning av metaller. Skorstenshöjden planeras att öka. De spridningsberäkningar som utförts av SMHI avseende bl.a. svaveldioxid, kväveoxider och stoft visar att luftkvaliteten i den närmaste omgivningen kommer att förbättras betydligt. Utsläppen till vatten kommer att minska när skrubberanläggningen tas ur bruk.

Bullerreducerande åtgärder kommer att genomföras för att säkerställa att bullernivåer motsvarande Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri innehålls. Den nya rökgasfilteranläggningen är planerad att i sig innehålla bullerkravet för nyetablerad verksamhet. För den övriga anläggningen fordras åtgärder till en kostnad av ca 4-5 miljoner kronor för att nå ned till dessa värden. Bolaget avser att inköpa en ny bullerdämpad fläkt till ett spärrfilter till en kostnad av 350 000 kronor.

Risker i samband med haverier och olyckor går inte att bedöma förrän det är klarlagt vilka nya bränslen och additiv som kommer att hanteras.

YRKANDE

AB Svensk Leca yrkar att miljödomstolen, i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och övriga handlingar vartill ansökan hänvisar meddelar tillstånd enligt miljöbalken

a) att vid bolagets anläggningar inom fastigheten Gärstad 12:2 i Linköpings kommun bedriva tillverkning av lättklinker intill en mängd av 600 000 m3 per år,

b) att vid anläggningarna förbränna, och för tillverkning av lättklinker bortskaffa avfall, inklusive farligt avfall, intill en högsta mängd om 30 000 ton per år av avfallskategorierna Q1-Q5, Q7-Q10, Q 12 samt Q 14-Q16 ,

c) att meddelat tillstånd avseende verksamheten får tas i anspråk även om dom inte har vunnit laga kraft.

Förslag till villkor

För verksamheten kommer att gälla förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och tillhörande föreskrifter (NFS 2002:28). Några särskilda villkor skall därför inte fastställas i de frågor som behandlas i nämnda författningar.

Bolaget föreslår, utöver sedvanligt allmänt villkor, följande särskilda villkor.

1. Den alstrade energin från förbränning av avfall, innefattande farligt avfall, får ej överstiga 40 % av den totala bränsleenergin i anläggningen.

2. Vid drift med avfall som bränsle (samförbränning) skall Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:28 äga tillämpning vad avser beräkning av utsläpp till luft.

3. Farligt avfall får som minsta flöde uppgå till 0 ton/timma och som högsta flöde till 2,9 ton/timma med ett lägsta och högsta värmevärde (Hi) om 6 MJ/kg resp. 42 MJ/kg.

4. Avfall som används för förbränning i verksamheten får högst innehålla 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor (Cl).

5. Innan nya typer av avfall och additiv tas i anspråk skall bolaget uppta samråd med tillsynsmyndigheten.

6. Additiv och förorenat vatten som utgör avfall och som tillförs processen får inte medföra att villkor för utsläpp till luft överskrids.

7. Vid driftstörningar som leder till att resultaten från de automatiska mätningarna i rökgasen visar förhöjda värden så att risk för överskridande av dygnsmedelvärdet uppstår skall samförbränningen (avfallsmatningen till brännugnen) avbrytas.

8. Buller från Lecas verksamhet får som riktvärde ej överstiga de nivåer som anges i befintlig industri i Naturvårdsverkets publikation ”Råd och riktlinjer 1978:5, Externt Industribuller - allmänna råd”, tabell 2.2.

9. Kemiska produkter och avfall som används som bränsle i verksamheten skall förvaras på hårdgjord yta alternativt försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp och inte förorenar mark eller vatten.

10. Avfall som uppstår i verksamheten skall sorteras för att minimera miljöpåverkan.

11. Farligt avfall som uppstår i verksamheten skall placeras i miljöstationer under tak utan avlopp, utrustade med spillskydd.

12. Utrustning för att förhindra och begränsa följderna av spill eller läckage skall finnas tillgänglig och personalen skall hållas utbildad för ändamålet.

Prövotid

Det finns behov av att skjuta upp fastställandet av slutliga villkor rörande utsläpp till luft under en prövotid av tre år då bolaget skall undersöka möjligheterna att minska dessa utsläpp. Under prövotiden skall följande provisoriska föreskrift gälla.

P1. Utsläpp till luft från förbränning med fossilt bränsle och biomassa får som dygnsmedelvärde uppgå till högst

Ämne mg/m3 NTG vid 14 vol% O2

stoft 20

kolmonoxid (CO) 500

organiska ämnen, mätt 500

som TOC

svaveldioxid (SO2) 400

kväveoxider (NOx) 800

väteklorid (HCl) 30

värefluorid (HF) 3

P2. Vid periodisk mätning under en dag utförda två gånger per år får halterna i rökgasen inte överstiga följande värden

Ämne mg/m3 NTG

kadmium 0,05

kvicksilver 0,05

dioxin (I-TEQ) 0,1 x 10-3

Bolaget är även berett att under en prövotid utreda alternativa lastningslösningar för att minska damningen vid lastning från silo och från utekrossanläggningen.

Bolaget har i komplettering (aktbilaga 27) redovisat de högsta mängder för respektive avfallskategori som ansökan avser, samt vilka typer av avfall inom respektive kategori som inte kommer att ingå i bränslen och råvaror vid verksamheten.

YTTRANDEN

Länsstyrelsen i Östergötlands län avstyrker den del av ansökan som gäller den nytillkomna avfallsbehandlingen. För verksamhetens övriga delar anser länsstyrelsen att bolaget under en prövotid skall utreda, installera och provköra utrustning för att minimera miljöpåverkan, främst från utsläpp till luft och eventuellt vatten.

Förbränning av avfall ställer mycket höga krav på förbränningen och sker normalt säkrast i anläggningar särskilt avsedda för detta och som är försedda med bästa teknik för rökgasrening. Förbränning i andra anläggningar av väl avgränsade avfall som har egenskaper som gör att avfallet lämpar sig för förbränning i den aktuella anläggningen kan dock accepteras. Bolaget ansöker om tillstånd att förbränna ett stort antal olika avfall, inklusive farligt avfall, och har enligt länsstyrelsens mening inte kunna visa att just de avfallen lämpar sig för förbränning i Lecaugnen. Förbränningen kommer också att ske under förhållanden där det primära syftet inte är optimal förbränning och där många starter och stopp förekommer i samband med driftavbrott i produktionen. Länsstyrelsen antar att detta är en av förklaringarna till att bolaget föreslår så höga begränsningsvärden till luft. Länsstyrelsen anser att så stora utsläpp inte är miljömässigt acceptabla.

Enligt vad som anges i 21 § avfallsförordningen, får ett farligt avfall normalt inte blandas med andra slag av avfall eller andra ämnen eller material. Bolaget ansöker om att förbränna farligt avfall av olika slag, eventuellt innehållande höga halter av tungmetaller. Avskilt stoft/förbränningsrester från denna förbränning planeras därefter att delvis återföras till produkten. Föroreningar som borde tas ut ur kretsloppet förs in igen i en utspädd form via produkten. Länsstyrelsen anser att detta inte är acceptabelt.

I tillståndsprövningen skall överväganden enligt hushållnings- och kretsloppsprincipen ingå. Till exempel bör en bedömning ske huruvida avfallen lämpar sig bättre för återanvändning eller återvinning alternativt bör bortskaffas på ett sätt som är bättre ut miljösynpunkt. Bolaget ansöker om tillstånd att förbränna en större del av de avfallstyper som anges i avfallsförordningens bilaga 2. Länsstyrelsen anser att bolaget inte har redovisat ett underlag rörande dessa avfallsslag som möjliggör överväganden enligt ovan.

I enlighet med 2 kap. 7 § MB skall bolaget redovisa kostnad för och nytta av att införa en skyddsåtgärd och varför man eventuellt anser att det är orimligt att kräva detta. I de fall där länsstyrelsen begärt en sådan redovisning, t ex rörande alternativa reningsmetoder, har någon sådan inte lämnats.

I det fall miljödomstolen ändå väljer att meddela tillstånd för den nytillkomna avfallsbehandlingen anser länsstyrelsen att bolaget bör ges ett tidsbegränsat tillstånd till proveldning. Detta för att närmare utreda utsläppen till luft och produkt från förbränning av olika nya bränslen och additiv samt hur utsläppen kan minskas. Tillstånd bör ges så att proveldning får ske under högst 2 år samt under förutsättning att länsstyrelsens förslag till villkor beaktas. Under tiden bör även en prövotid enligt ovan genomföras för övriga delar av verksamheten. För att fortsatt tillstånd sedan skall övervägas anser länsstyrelsen att bolaget närmare skall kunna ange vilka bränslen och additiv man avser att förbränna samt kunna visa att förbränning och rökgasrening kan ske med tillfredsställande resultat. Eftersom bolaget i ansökan angett att den nuvarande reningsanläggningen är uttjänt och behöver bytas ut, bör det innebära ett begränsat risktagande för bolaget att investera i en ny reningsanläggning även om tillstånd inte skulle ges för förbränning av nytillkomna avfallsbränslen.

Länsstyrelsen bedömer att lokaliseringen av verksamheten kan godtas. På bolagets begäran har detaljplanen ändrats för att möjliggöra att en högre skorsten byggs.

Utsläpp till luft

Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende utsläpp till luft.

- Utrustning för förbränning och rening skall ständigt drivas så att minsta möjliga utsläpp av föroreningar till luft uppkommer från verksamheten. Vid haveri eller omfattande driftstörning i reningsutrustningar skall processen avbrytas till dess att reningsutrustningen åter är i funktion.

- Undersökningar skall genomföras med syfte att ge kunskap om hur förbränningsprocesserna påverkas av inblandningen av avfall av olika slag och i olika proportioner samt hur utsläppen till luft för föroreningsinnehållet i produkten påverkas.

- Bolaget skall utreda vilka flyktiga organiska föreningar (VOC) som släpps ut från ugnen.

- Bolaget skall utreda föroreningsinnehållet för utsläpp till luft samt vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen till luft till minst understigande de halter (målvärde) som anges i nedanstående tabell.

Utsläppet av följande ämnen med rökgaserna får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överskrida:

Ämne riktvärde målvärde

stoft 10

kolmonoxid 100 50

organiska ämnen, mätt 20 10

som TOC

svaveldioxid 200 50

kväveoxider 700 50

väteklorid (HCl) 10

vätefluorid 1

Värdena gäller vid 11% syre (O2) och mg/m3 ntg

- Alla utsläppsvärden skall räknas om till 11 % syre (O2) torr gas vid rapportering.

Bränslen och additiv

Bolaget vill välja bränslen och additiv som är optimala från ekonomisk och produktionsmässig synpunkt inom ramen för villkorsbundna utsläppsvärden. Länsstyrelsen motsätter sig detta, då valet av avfallsbränslen även är avgörande för hur dess lämpligen hanteras (risker), de avfall som uppstår i verksamheten (spill) och slutproduktens innehåll av föroreningar.

Vid förbränning av avfall i bolagets ugn avskiljs ingen aska som vid normala förbränningsanläggningar. De förbränningsrester som uppkommer fastnar i produkten under förbränningen eller följer med rökgaserna ut ur ugnen. Bolaget planerar att blanda en del av det stoft som avskiljs i textilfiltret i leran. På detta sätt följer ännu mer förbränningsrester med slutprodukten till användning inom olika områden. Länsstyrelsen anser därför att valet av bränslen i det här fallet är av särskild betydelse.

Additiv bestående av avfall förs in i pannan och förbränns samt avger rökgasprodukter. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör därför additiv bestående av avfall hanteras enligt reglerna för avfallsförbränning. Produkter (icke avfall) som kan tillsättas för att få samma processtekniska effekt finns dessutom att tillgå och syftet med att använda avfall är därmed även bortskaffning. Länsstyrelsen kan dock godta att det ur resurshushållningssynpunkt kan finns anledning att använda sig av avfall som additiv. Additiv som har sådana egenskaper att kraven för avfallsförbränning klaras bör då väljas, dvs. där ingen avgång till luft sker innan förbränningstemperaturen uppnått 850 grader i 2 sekunder.

Länsstyrelsen anser att endast avfallsvatten som också fungerar som additiv, dvs. är kvalitetshöjande för produkten, skall få tillföras leran, Tillsats av annat vatten får betraktas som bortskaffning, vilken utförs bättre i anläggningar särskilt avsedda för detta. Länsstyrelsens yttrande angående additiv omfattar därmed även avfallsvatten.

Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende bränslen och additiv.

- Föroreningshalten i avfallsbränslen och -additiv får inte överstiga

ämne halt

klor och andra halogener (%) 1

summa tallium och kadmium (ppm) 30

summa antimon, arsenik, bly, 3000

koppar, krom, kobolt, mangan,

nickel och vanadin (ppm)

kvicksilver (ppm) 6

PCB (ppm) 5

- Farligt avfall får endast användas som bränsle och additiv och det är säkerställt att det genomgår en förbränning i ugnen som oskadliggör de ämnen som ger avfallet dess farliga egenskaper.

- Endast avfallsvatten som även har en funktion som additiv, dvs. är kvalitetshöjande för produkten, får tillsättas leran.

- Bolaget skall anmäla till tillsynsmyndigheten om för anläggningen oprövade bränslen och additiv tas in i produktionen. Till anmälan skall en utredning omfattande bränslets/additivets innehåll av föroreningar, lämpligheten ur miljö- och naturresurssynpunkt samt bedömd påverkan på utsläpp till luft och på produkten bifogas.

Utsläpp via produkt

Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende utsläpp via produkt.

- Framställd produkt skall innehållsdeklareras så att dess innehåll av metaller framgår samt så att det framgår att avfall och farligt avfall använts vid produktionen.

- Aska/stoft från rökgasrening, som klassas som farligt avfall eller vars innehåll av föroreningar överstiger det som anges i villkoret för avfallsbränslen och -additiv, får inte återföras till leran.

- Föroreningshalten i produkten får som riktvärde inte överstiga

Ämne riktvärde (mg/kg TS)

arsenik 15

bly 80

kadmium 0,4

kobolt 10

koppar 40

krom 40

kvicksilver 0,2

nickel 20

vanadin 55

zink 150

Damning och lukt

Länsstyrelsen godtar prövotid för att utreda alternativa lastningslösningar för att minska damningen vid lastning från silo och från utekrossanläggningen. Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

- Diffus damning från området och vägar som leder från och till anläggningen skall motverkas genom vattenbegjutning och städning.

- Stoftmängden i utgående luft får, vid befintlig dammavsugning genom filter eller motsvarande, som riktvärde ej överstiga 10 mg/m3 ntg.

- Verksamheten skall bedrivas så att luktolägenheter av någon betydelse inte uppkommer. Om luktolägenhet ändå uppstår i omgivningen till följd av verksamheten, skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta sådana åtgärder att luktolägenheten upphör.

- Bolaget skall utreda och åtgärda damning från utekrossanläggning samt vid lastning från silo och utekrossanläggning. Prövotidsutredningen skall ha som mål att stoftinnehållande luftströmmar till utgående luft som riktvärde ej skall överstiga 10 mg/m3 ntg stoft. Resultatet av utredningen och förslag till slutliga villkor skall ges in till miljödomstolen senat inom två år från detta beslut.

Lagring och mellanlagring

Länsstyrelsen föreslår följande villkor:

- Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Förvaringen skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen skall förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras.

Förvaring inomhus av flytande kemiska produkter och farligt avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer, skall dessa förses med sådana anordningar att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Eventuell förvaring utomhus skall ske på tät hårdgjord yta och med nederbördsskydd.

Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall alltid förvaras inom invallat område. invallningar skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10% av övrigt lagrad volym.

- Icke flytande avfall som inte förvaras i särskilda täta behållare skall hanteras på tät hårdgjord yta med nederbördsskydd. Vid lagring av oljebemängt material skall avrinning ske till slutet system där oljan kan samlas upp.

Dagvatten

Länsstyrelsen föreslår följande villkor

- Dagvatten från området skall passera en sedimentationsbassäng kompletterad med en oljeavskiljare, eller motsvarande anordning.

Miljödomstolen bör överlåta till tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som kan komma att fordras gällande behandling av dagvatten.

Buller

Länsstyrelsen bedömer det vara möjligt att minska bullret och föreslår en prövotid för buller. Under prövotiden bör bolaget utreda möjligheten att klara ljudnivåer vid bostäder enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri och redovisa resultaten till miljödomstolen inom två år från beslutet. Länsstyrelsen accepterar bolagets förslag till villkor under prövotiden.

Marksanering

Länsstyrelsen föreslår följande villkor

- Innan anläggandet av nya byggnader eller hårdgörande av ytor sker skall en översiktlig markprovtagning göras för undersökning av om marken på aktuell plats är förorenad eller inte. Samråd skall alltid ske med tillsynsmyndigheten om hur undersökningarna skall genomföras, och byggnationen får inte ske förrän tillsynsmyndigheten lämnat ett godkännande.

- Bolaget skall utan dröjsmål anmäla eventuella planer på att avsluta hela eller delar av verksamheten. Bolaget skall därefter i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om marken inom de områden som berörs av förändringen är förorenad och behöver åtgärdas.

Transporter

Länsstyrelsen föreslår följande villkor

- Bolaget skall årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla nedanstående punkter, liksom målen för kommande år:

- i mobila maskiner och motorfordon som används inom verksamheten skall i första hand enbart användas bränsle som minst uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller annat krav som bedöms som likvärdigt eller bättre ur miljösynpunkt,

- vid utbyte av mobila maskiner som används inom verksamheten skall de nya mobila maskinerna minst uppfylla kraven i steg II i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner.

Riskhantering

Länsstyrelsen föreslår följande villkor

- Bolaget skall genomföra en riskanalys av planerad verksamhet samt i samråd med räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten vidta eventuellt nödvändiga säkerhetshöjande åtgärder. En redogörelse över detta skall ges in till tillsynsmyndigheten senast före utgången av 2007.

- Bolaget skall årligen följa upp hur riskaspekterna har beaktats avseende hantering/förvaring av brännbart och lättantändligt material. redovisning kan ske i den årliga miljörapporten.

Hushållning med energi och råvaror

Länsstyrelsen föreslår följande villkor

- Avfall som kan återvinnas, återanvändas, bortskaffas på ett sätt som är bättre från miljö- och resurshushållningssynpunkt skall inte användas som bränsle eller additiv. Bolaget skall årligen undersöka och bedöma valet av bränsle och additiv ur miljö- och resurshushållningssynpunkt. Resultaten skall dokumenteras i den årliga miljörapporten.

- Bolaget skall genomföra en energikartläggning. Resultatet av denna, samt förslag till energieffektiviserande åtgärder, skall redovisas för tillsynsmyndigheten senast före utgången av 2007.

Kontroll

Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

- Verksamheten skall kontrolleras enligt ett av tillsynsmyndigheten beslutat kontrollprogram. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram skall insändas till tillsynsmyndigheten inom tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Övriga villkor

I övrigt accepterar länsstyrelsen de av bolaget föreslagna villkoren 3, 4, 10 och 12. Länsstyrelen föreslår följande mindre ändring av villkor 1.

- Den alstrade energin från förbränning av avfall, innefattande additiv och farligt avfall, får ej överstiga 40% av den totala bränsleenergin i anläggningen.

Miljönämnden i Linköpings kommun anser att tillstånd endast skall ges för en prövotid på två år och att bolaget under denna tid skall prova och ytterligare begränsa vilka avfallstyper som skall användas som bränsle och additiv. Under prövotiden skall även reningsutrustningen optimeras och eventuellt kombineras med annan reningsutrustning för att uppnå bästa reningseffekt/resultat. Urlakningsförsök på den färdiga produkten skall även genomföras. Under prövotiden skall kraven på föroreningshalterna i utgående rökgaser/luftutsläpp stämma överens med de krav som ställs på liknande anläggningar i Sverige, t ex cementindustrin. Prövoperioden får ej påbörjas förrän den nya mät- och reningsutrustningen har installerats.

Bolaget skall efter prövotiden redovisa bl.a. följande till miljödomstolen.

- Förslag på ett begränsat antal avfallstyper som avses användas som bränsle och additiv.

- Förslag på vilka föroreningshalter som inte får överskridas i de avfallstyper som skall användas som bränsle respektive additiv.

- Resultaten av mätningar och undersökningar som genomförts avseende reningsanläggningens funktion samt mätresultaten av föroreningshalterna i utgående rökgaser från anläggningen.

- Resultaten från de urlakningsförsök som genomförts på den färdiga produkten för respektive avfall som använts som bränsle och additiv.

Nämnden anser att miljödomstolen först efter prövotiden skall besluta om slutliga villkor för luftutsläpp. Miljödomstolen skall ytterligare begränsa samt besluta om slutliga villkor för vilka avfallstyper som skall få användas som bränsle och additiv samt hur stort det maximala föroreningsinnehållet får vara av t ex tungmetaller och flyktiga kolväten, VOC.

Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller för nyetablerad industri skall klaras. Rutiner för mätning av buller skall finnas dokumenterade i egenkontrollprogram/ kontrollprogram för verksamheten.

Dammalstrande krossar, siktanläggningar, kvarnar, transportband och liknande utrustning skall vara inbyggda eller utrustade på sätt som effektivt förhindrar damning.

Diffus damning från fabriksområdet, transportvägar och utomhuslagring skall motverkas genom vattenbegjutning. Om det uppstår problem med damning från området åligger det verksamhetsutövaren att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa damningen.

Lagring, hantering/förbehandling av de avfallstyper som skall användas som additiv och bränsle skall ske på sådant sätt att utsläpp till mark, vatten och luft ej kan ske.

Dagvattnet från aktuellt område skall avledas via en sedimentationsdamm. Dammen måste dimensioneras så att ordentlig sedimentation även uppnås vid kraftig nederbörd. Kraftigt förorenat dagvatten skall renas ytterligare innan det avleds till recipient. Rutiner för provtagning och dagvatten skall finnas dokumenterat i egenkontrollprogram/kontrollprogram för verksamheten.

Gällande kontrollprogram skall revideras när den nya mät- och reningsutrustningen har installerats.

Tekniska Verken i Linköping AB tillstyrker att den s.k. E-dammen avvecklas, att skorstenen höjs, liksom att dagvattensystemet byggs om.

Bolaget har bemött inkomna yttranden och anför bl. a. följande.

Roterugnar är ur förbränningssynpunkt en metod för avfallsförbränning som är minst lika bra som andra förbränningsmetoder. I Sverige finns flera cementugnar som samförbränner avfall. Bolagets roterugn är genom sin betydande längd och därmed sammanhängande genomströmningstid också väl lämpad för förbränning av de avfallsslag som aktualiseras i ansökan. Bolaget tillbakavisar därför länsstyrelsens uppfattning om lämpligheten av att förbränna avfall i roterugnen.

Rökgasreningen skall bestå av två spärrfilter i serie. Det stoft som återförs till processen från det första filtret består huvudsakligen av lerpartiklar. Genom återföringen kan större andel av den brutna leran tillgodogöras i processen. Stoft från det andra filtret skall däremot inte återföras till leran.

Bolaget anser sig ha presenterat en utredning av alternativa reningsmetoder och att denna tekniska lösning med spärrfilter är bästa teknik för anläggningen.

Bolaget vidhåller sin begäran om tillstånd till förbränning av avfall. Det finns inte skäl för att tidsbegränsa ett tillstånd. De frågeställningar som länsstyrelsen i andra hand menar skall besvaras under den begränsade tid som ett tillstånd skall meddelas, tillgodoses genom det treåriga prövotidsförordnande med provisoriska villkor för utsläpp till luft som bolaget föreslagit i ansökan.

Bolaget vidhåller sin begäran om prövotid för luftutsläpp, men har inget emot att föreskrivna riktvärden omräknas till 11 % syre (O2) torr gas vid rapportering. Under prövotiden kommer även försök med dosering av ammoniak i mellankammaren att genomföras och utvärderas.

Bolaget motsätter sig villkor rörande användningen av bränsle och additiv i annan utsträckning än den som man redovisat i målet.

Bolaget vidhåller ståndpunkten att en tillståndsprövning enligt miljöbalken inte inrymmer den färdiga produktens egenskaper.

Beträffande damning vidhåller bolaget förslaget om en treårig prövotid. I övrigt kan länsstyrelsen förslag till utredningsvillkor godtas.

De villkor som länsstyrelsen föreslagit för lagring och mellanlagring godtas.

Bolaget har påbörjat omläggning av interna dagvattenledningar för att leda allt dagvatten till nuvarande skrubberdike. Avsikten är att diket och den mindre damm som finns skall användas för sedimentering av dagvatten när skrubbern kan tas ur bruk. Bolaget åtar sig att installera en oljeavskiljare för dagvattnet. Detta arbete kan tidigast vara klara samtidigt som den nya rökgasreningen. Bolaget motsätter sig att ytterligare beslutsmakt delegeras till tillsynsmyndigheten i denna fråga.

Bolaget anser att det saknas skäl för att frångå Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig industri och motsätter sig det av länsstyrelsen föreslagna utredningsvillkoret.

Ett särskilt villkor rörande marksanering är inte motiverat. Länsstyrelsens villkorsförslag är tillgodosett genom den prövning som görs av kommunens byggnadsnämnd och övriga remissorgan, däribland tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken, i samband med den bygglovprövning som sker innan byggnation eller andra sådana anläggningsarbeten utförs. Bolaget godtar ett villkor om anmälningsskyldighet i händelse av nedläggning av hela eller delar av verksamheten.

Bolaget har i och för sig inget att invända mot ett villkor om att nya mobila maskiner skall uppfylla steg II i m1998 års förordning. Bolaget vill dock påpeka att det vid enstaka tillfälle är påkallat att hyra eller köpa äldre maskiner. Ett villkor i frågan kan således inte omfatta sådana maskiner.

I fråga om bränsleval använder bolaget redan diesel av miljöklass 1 i sin verksamhet. Något särskilt villkor i den delen är således inte motiverat.

Beträffande rapportering av bolagets åtgärder beträffande transporter är det redan tillgodosett genom vad som anges i bolagets årliga miljörapport. Något särskilt villkor är i denna del inte motiverat.

Frågor om riskhantering är redan reglerad i Räddningsverkets föreskrifter. Något särskilt villkor i nu förvarande tillståndsärende är därför inte motiverat.

Det är ett centralt moment i bolagets verksamhet att välja bränslen och additiv med utgångspunkt från vad som är optimalt från ekonomisk och produktionsmässig synpunkt inom ramen för villkorsbundna utsläppsvärden. Vilka bränslen och additiv som kommer att användas styrs av olika ämnens förbränningsegenskaper i kombination med de priser och andra ekonomiska förutsättningar som fortlöpande bestäms på marknaden. Generellt är de bränslen som används svåra att kvittbli på annat sätt än genom förbränning. Bolaget kan därför inte se att de finns någon egentlig risk för konkurrens mellan förbränning och annat omhändertagande, t.ex. återanvändning eller återvinning. I vart fall sker den samhällsekonomiska styrningen av avfallsflödena efter marknadsekonomiska principer. Om det är mer lönsamt att återanvända eller återvinna ett avfallsslag än att förbränna, kommer det att avspeglas i priset på avfallet och därigenom göra det olönsamt som bränsle. Något särskilt villkor i denna del är således inte motiverat.

Bolaget har inget att invända mot ett särskilt villkor om att en energikartläggning skall genomföras. Prövotiden bör dock anpassas till vad som i övrigt föreslagits i målet, dvs. tre år.

Bolaget har inget att invända mot ett villkor om inrättande av kontrollprogram. På sätt som föreslagits bör dock kontrollprogrammet inte upprättas förrän ny renings- och mätutrustning har installerats och tagits i drift.

Bolaget föreslår att det föreslagna villkor 1 i sin helhet utgår eftersom den berörda frågeställningen ändå reglerad genom föreskrift.

Vid huvudförhandlingen har bolaget tillagt att om tidsbegränsat tillstånd skulle komma i fråga bör tiden inte sättas kortare än fem år.

DOMSKÄL

Tillstånd till att använda nya additiv och bränslen

En dom som avser tillstånd enligt miljöbalken omfattar endast de frågor som har prövats i domen. Något stöd för att i en dom överlåta åt tillsynsmyndigheten att pröva tillåtligheten av framtida, ej redovisade additiv och bränslen finns inte. Detta gäller även vid en tidsbegränsad provdrift.

Av 6 kap. 7 § miljöbalken följer att en miljökonsekvensbeskrivning, för en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall innehålla bl.a. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma verksamhetens huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser.

Miljödomstolen konstaterar, i likhet med länsstyrelsen, att miljökonsekvensbeskrivningen saknar uppgifter om typ och föroreningsinnehåll för sådana additiv, inklusive förorenat vatten, och bränslen som inte används i verksamheten idag. Det går därför inte att bedöma vilka föroreningar som kan uppstå i rökgaser från processen eller vilka risker som föreligger vid haverier och olyckor. Processen såvitt gäller dessa substanser kan inte heller bedömas från resurshushållningssynpunkt. Miljödomstolen anser därför sammanfattningsvis att miljökonsekvensbeskrivningen inte bör godkännas i den del som den avser nya bränslen och additiv. Ansökan skall följaktligen avvisas såvitt gäller tillstånd till att använda sådana bränslen och additiv.

Tillstånd till den befintliga verksamheten

För den befintliga verksamheten anser miljödomstolen att sådana villkor om skyddsåtgärder m.m. kan föreskrivas att verksamheten inte kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse. Det föreligger därmed inga hinder mot tillstånd enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken, hushållningsbestämmelserna i 3-4 kap., planbestämmelserna i 16 kap. 4 § eller mot miljöbalkens bestämmelser i övrigt. Tillstånd till den befintliga verksamheten skall därför lämnas, dvs. tillstånd till att använda avfallsbränslena konverterad eldningsolja, sågspån, spannmålsrester och köttmjöl samt additiven konverterad eldningsolja och glödskalsslam. Klassificering till avfallskategori och årliga mängder får ske med utgångspunkt i de uppgifter som bolaget har lämnat i komplettering (aktbilaga 27). Av ansökan framgår att blekjord och sulfidlut inte längre används som additiv.

Tillämpligheten av förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28)

För avfallsförbränning gäller förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28). Länsstyrelsen anser att användningen av avfall som additiv i processen skall betraktas som avfallsförbränning. Bolaget motsätter sig emellertid att bestämmelserna skall tolkas på det sättet.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Av ansökan framgår att additiv - liksom organiska beståndsdelar i leran - i viss utsträckning förbränns under processen och avgår med rökgaserna. I övrigt binds additiven till produkten, dvs. den förbränningsprocess som avfallet genomgår har i detta fall som primärt syfte att återvinna substanserna för att utgöra del i produkterna.

För verksamheten i denna del gäller dock oavsett vilket såväl avfallsförordningen som nyssnämnda föreskrifter från Naturvårdsverket, dvs. bestämmelserna som rör samförbränningsanläggningar, eftersom detta sker samtidigt med den övriga avfallsförbränningen och det går inte att särskilja utsläppen från förbränning av bränsle respektive additiv.

Bolaget har dock lämnat öppet frågan om att i vissa fall kunna använda annat bränsle än avfall, med innebörd att verksamheten då inte skulle ses som en samförbränningsanläggning.

Bl.a. ur tillsynssynpunkt är det angeläget att samma krav för utsläpp och kontroll gäller för verksamheten oberoende av vilket bränsle som används för tillfället. Dessutom kan konstateras att oavsett i vilket syfte förbränningen sker, så kan för additivet i samband med processen uppstå motsvarande miljöskyddsproblem som vid s.k. samförbränning.

En utgångspunkt är i och för sig att verksamheten behåller sin karaktär som samförbränningsanläggning, även om avfall under en kortare tid inte skulle användas som bränsle. Först om bolaget varaktigt skulle gå över till att annat bränsle än avfall, bör verksamheten anses falla utanför tillämpningsområdet för nyssnämnda författningar.

För att säkerställa att det inte uppstår tveksamheter om vilka förutsättningar som gäller för verksamheten, bör dock i detta fall föreskrivas att kraven enligt Naturvårdsverkets ovannämnda föreskrift eller motsvarande senare författning bör gälla, oavsett vilket bränsle som används vid verksamheten.

Utsläpp till luft, hantering av stoft m.m.

Enligt 22 kap. 25b § miljöbalken skall en dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med förbränning av farligt avfall alltid innehålla villkor om avfallets minsta och högsta flöde, lägsta och högsta värmevärde samt maximala innehåll av föroreningar.

Ingen av remissmyndigheterna har motsatt sig bolagets förslag om villkor beträffande flöde och värmevärde. Miljödomstolen bedömer att bolagets förslag kan godtas. Vad gäller det maximala innehållet av föroreningar har bolaget endast föreslagit en begränsning av innehållet organiska halogenföreningar. Länsstyrelsen har föreslagit att ytterligare ämnen bör begränsas, något som bolaget har motsatt sig. Med hänvisning till nyssnämnda lagrum anser miljödomstolen att ett villkor måste innefatta samtliga de föroreningar som har aktualiserats i målet och att därför villkor bör föreskrivas enligt länsstyrelsens förslag.

Ansökan omfattar utbyte av befintlig våtskrubber mot två stycken slangfilter. Miljödomstolen delar parternas uppfattning att villkoren för utsläpp av rökgaser bör sättas på prövotid till dess att bolaget fått erfarenhet av drift med de nya filtren. Tiden bör sättas till tre år från det att anläggningen står klar, vilket planeras till kommande årsskifte. Under prövotiden bör föreskrift för luftutsläpp bestämmas på sätt som länsstyrelsen har yrkat, nämligen med begränsning i utsläppet av ämnen med rökgaserna oavsett vilken typ av bränsle eller additiv som används och med målet att kraftigt minska utsläppen av vissa föroreningar. Miljödomstolen noterar att bolaget har åtagit sig att under prövotiden även utföra försök med dosering av ammoniak i mellankammaren.

Bolaget har uppgett att det stoft som fångas upp i det första filtret återförs till leran. I den tekniska beskrivningen framgår att även stoftet från det andra slangfiltret planeras att återföras med leran till processen, om stoftet inte innehåller en stor mängd absorbenter och reaktionsprodukter. I en kommentar över inkomna yttranden uppger dock bolaget att stoft från det andra filtret inte skall återföras till leran.

Det stoft som avskiljs i slangfiltren ingår i avfallskategori Q 9. Föroreningar såsom metaller, dioxiner och furaner är i stor utsträckning bundna till stoft. Om detta återförs till processen kommer skadliga ämnen att successivt ackumuleras. Dessa kan sedan spridas i miljön bl.a. via den färdiga produkten. Frågan om lämpligheten i att återföra stoftet bör därför sättas på prövotid så att föroreningsinnehållet i stoftet kan följas genom återkommande analyser. Om föroreningshalterna överstiger den nivå vid vilken stoftet kan klassificeras som farligt avfall får det inte återföras till processen.

Damning är en viktig miljöaspekt vid denna typ av verksamhet. Utgående luft från siktningsanläggningar och siloanläggningar är försedda med textila spärrfilter. Vid de mätningar som utförts de senaste åren har stofthalten understigit 1 mg/m3. Länsstyrelsen har yrkat ett riktvärde på 10 mg/m3 för dessa utsläpp. Miljödomstolen anser att detta bör föreskrivas som villkor. Damning vid lastning från silo och från utekrossanläggningen bör sättas på prövotid i enlighet med parternas samstämmiga uppfattning. För diffus damning bör föreskrivas villkor om städning och vattenbegjutning.

Buller

Länsstyrelsen och miljönämnden har yrkat att även bullerfrågan sättas på prövotid under vilken bolaget skulle utreda möjligheten att klara ljudnivåer vid bostäder enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri. Bolaget har å sin sida uppgett att det skulle kosta 4-5 miljoner kronor att kunna innehålla dessa värden. Bolaget har nyligen genomfört åtgärder för att säkerställa att man innehåller bullernivåer motsvarande riktlinjerna för befintlig industri.

Miljödomstolen anser att ytterligare bullerbegränsande åtgärder skäligen inte bör föreskrivas. De av bolaget yrkade immissionsnivåerna bör därför i och för sig godtas. Bl.a. mot bakgrund av de överskridanden av kraven enligt tidigare bullervillkor samt de bullerstörningar som tidigare förekommit från verksamheten, bör bullernivåerna dock föreskrivas som gränsvärden, se även Miljööverdomstolens dom den 23 september 2002, mål M 3144-01 samt Högsta domstolens beslut den 15 november 2002 att inte meddela prövningstillstånd.

Varken miljökonsekvensbeskrivningen eller ingiven rapport från utförd bullermätning indikerar att det skulle förekomma ofta återkommande impulser eller hörbara tonkomponenter i ljudet. Det bör därför föreskrivas att bullret inte får ha denna karaktär.

Övriga villkorsfrågor och förordnanden

Bolaget har åtagit sig att bygga om dagvattensystemet och därvid installera en oljeavskiljare. Detta bör föreskrivas som villkor i enlighet med länsstyrelsens yrkande.

Eftersom tillståndet inte omfattar okända bränslen och additiv kan villkor för lagring av avfall och kemiska produkter föreskrivas med en enklare formulering än den som länsstyrelsen har yrkat.

De av länsstyrelsen yrkade villkoren om transportfordon bör föreskrivas. Det är emellertid angeläget att maskinparken förbättras i avgashänseende. Det bör därför tydligt framgå att avgaskraven skall gälla alla nyanskaffade maskiner och inte enbart nytillverkade sådana.

Bolaget har i ansökan redovisat möjligheterna att utnyttja spillvärme och andra energibesparande åtgärder. Någon särskild energikartläggning synes därför inte påkallad.

Länsstyrelsen har yrkat att bolaget skall åläggas skyldighet att utföra en översiktlig markprovtagning innan nya byggnader anläggs eller ytor hårdgörs. Bolaget har motsatt sig ett sådant villkor med motivering att syftet redan skulle vara tillgodosett genom den prövning som görs av kommunens byggnadsnämnd. Miljödomstolen anser emellertid att det finns skäl för att föreskriva villkor med föreslagen innebörd oavsett eventuell kommande bygglovprövning. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt att besluta om omfattningen i förekommande provtagningar.

Enligt artikel 3 f i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) skall de behöriga myndigheterna säkerställa att anläggningar drivs på ett sådant sätt att nödvändiga åtgärder vidtas när verksamheten definitivt upphör. Miljödomstolen bedömer med hänsyn till den aktuella verksamhetens art - innefattande lagring av avfall - att det behövs ett särskilt villkor om anmälningsskyldighet i händelse av att hela eller delar av verksamheten skulle upphöra. Villkoren bör kompletteras med en delegation till tillsynsmyndigheten att föreskriva de villkor som kan vara påkallade i det sammanhanget.

Till tillsynsmyndigheten bör också överlåtas att föreskriva villkor för att begränsa eventuella luktstörningar i omgivningen, samt om det närmare innehållet i det kontrollprogram som skall finnas för verksamheten.

Bolaget har vid huvudförhandlingen medgivit att detta tillstånd, när det vunnit laga kraft, får ersätta befintligt tillstånd.

Det finns skäl att medge yrkandet om omedelbar verkställighet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 19 oktober 2005.

Anders Bengtsson Bertil Varenius

I avgörandet har deltagit rådmannen Anders Bengtsson, ordförande, miljörådet Bertil Varenius samt de sakkunniga ledamöterna Kerstin Kellerman och Tommy Sernelin

____________________________________

BILAGA B

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, BESLUT

SÖKANDE

AB Svensk Leca

Ombud: Advokat R.S.

SAKEN

Tillstånd att driva befintlig och ändrad anläggning för tillverkning av lättklinker samt förbränning av farligt avfall (SNI 26.829-2 och 90.006-1), Linköpings kommun, Östergötlands län; nu fråga om tillägg av prövotidsvillkor

BESLUT

Med tillägg till det som förordnades beträffande miljödomstolens deldom den 28 september 2005 förordnar miljödomstolen att beträffande den provisoriska föreskriften P1 även tills vidare skall ange riktvärde för svaveldioxid enligt följande:

Utsläppet av svaveldioxid med rökgaserna från den nya rökgasreningen får inte överskrida följande nivåer: Riktvärde* och dygnsmedelvärde 200 samt målvärde 50 vid 11% syre (O2) och mg/m3 ntg.

Detta beslut gäller omedelbart.

* Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

BAKGRUND

I deldomen den 28 september 2005 förordnade miljödomstolen att villkoren för utsläpp av rökgaser skulle sättas på prövotid till dess att bolaget fått erfarenhet av drift med de nya filtren. Miljödomstolen föreskrev ett antal provisoriska föreskrifter att gälla under prövotiden. I domskälen angav miljödomstolen att under prövotiden föreskrift för luftutsläpp borde bestämmas på sätt som länsstyrelsen hade yrkat, nämligen med begränsning i utsläppet av ämnen med rökgaserna oavsett vilken typ av bränsle eller additiv som används och med målet att kraftigt minska utsläppen av vissa föroreningar.

Som redovisas i domen föreslog länsstyrelsen ett antal parametrar som borde regleras:

Utsläppet av följande ämnen med rökgaserna får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överskrida:

Ämne riktvärde målvärde

stoft 10

kolmonoxid 100 50

organiska ämnen, mätt 20 10

som TOC

svaveldioxid 200 50

kväveoxider 700 50

väteklorid (HCl) 10

vätefluorid 1

I domslutet angavs samtliga parametrar förutom svaveldioxid.

Sedan miljödomstolen uppmärksammats på att det i deldomen sålunda saknas riktvärde för svaveldioxid i villkor P1, underrättade miljödomstolen AB Svensk Leca, bolaget, om att den övervägde att komplettera de provisoriska föreskrifterna enligt det som angavs i domskälen till deldomen.

Bolaget har motsatt sig att domstolen föreskriver ytterligare villkor.

SKÄL FÖR BESLUTET

Det är uppenbart att på grund av förbiseende miljödomstolen inte i domslutet har föreskrivit om villkor för svaveldioxid att gälla under prövotiden. Dessutom kan konstateras att prövotidsföreskrifter inte får rättskraft på samma sätt som slutligt föreskrivna villkor. Sådana föreskrifter kan sålunda utan särskild framställan ändras av prövningsinstansen när som helst under prövotiden.

Miljödomstolen anser att det finns skäl för att under prövotiden föreskriva villkor om svaveldioxid och att det provisoriska villkoret P1 bör kompletteras enligt detta.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 17 mars 2006.

Anders Bengtsson Bertil Varenius

I avgörandet har deltagit rådmannen Anders Bengtsson, ordförande, och miljörådet Bertil Varenius.