MÖD 2007:11

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom (punkterna 2-8) den 16 december 2005 i mål nr M 192-02 och M 53-03, se bilaga A

KLAGANDE

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 462 82 Vänersborg

MOTPARTER

1. Vägverket, Region Väst, 405 33 Göteborg

Ombud: I.A.

2. E.N.

3. B.P.

4. Uddevalla Golfklubb, Bången 75, 451 94 Uddevalla

5. Bången-Svenseröds vägsamfällighetsförening, c/o T.N.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till markavvattning

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer punkterna 2-8 i miljödomstolens dom.

___________________

HANDLÄGGNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljödomstolen har handlagt och avgjort målet M 53-03 angående dispens från gällande markavvattningsförbud (punkten 1 i miljödomstolens dom) gemensamt med målet M 192-02 som rör ansökan om tillstånd till markavvattning (punkterna 2-8 i miljödomstolens dom).

Enligt 21 kap. 3 § miljöbalken får mål eller ärenden enligt balken handläggas i en och samma rättegång om de har samma sökande och avser samma verksamhet eller verksamheter som har samband med varandra. Någon motsvarande bestämmelse i miljöbalken finns emellertid inte för Miljööverdomstolens handläggning. Inte heller kan målen handläggas gemensamt med stöd av rättegångsbalkens regler om kumulation eftersom det inte är samma rättegångsform som är tillämplig i målen. Miljööverdomstolen har därför särskiljt målen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Miljööverdomstolen av domen såvitt avser dispens från markavvattningsförbudet, som först prövats hos länsstyrelsen, till skillnad mot överklagandet av domen i tillståndsfrågan. Överklagandet av beslutet om dispens från markavvattningsförbudet handläggs i mål nr M 393-07.

Den fråga som är föremål för avgörande i förevarande mål är alltså den om tillstånd till markavvattning.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att miljödomstolens dom skall upphävas och att ett nytt alternativ för markavvattning tas fram med bl.a. följande innehåll.

- Markavvattning nedströms punkten 1/850, enligt plankarta med ritningsnummer 1:14 över Holmaåns dikningsföretag, skall inte utföras.

- Större utjämningsmagasin skall föreslås inom berört vattenområde, i lämpliga lägen och med erforderlig volym. Saknas möjligheten att säkerställa behovet av utjämningsmagasin så skall i vart fall ambitionen vara att optimera det som finns att tillgå.

- Ytterligare områden skall avsättas som översvämningszoner utmed vattendraget.

- Punktinsatser skall utföras i form av ökad dimension på vägtrummor, invallning av tomter kring bostadshus samt höjning av vägbankar.

- Eventuella kvarvarande problem med höga flöden och vattenstånd bör åtgärdas genom att bilda ett markavvattningsföretag inom det av länsstyrelsen lämnade dispensområdet.

- Naturliga meanderslingor samt träd och buskar på södra eller sydöstra sidan av vattendraget skall sparas så långt som möjligt.

- Kompensationsåtgärder för ingrepp i naturmiljön skall föreslås och kan bestå av biotopförbättring eller åtgärder för att förenkla fiskvandringen inom vattensystemet. Fiskeavgift kan vara ett alternativ.

- Ett kontrollprogram bör fastställas som innefattar vattenkemiska provtagningar och elfiskeundersökningar.

Vägverket Region Väst, B.P., E.N., Uddevalla Golfklubb och Bången- Svenseröds vägsamfällighetsförening (Vägverket m.fl.) har bestritt bifall till överklagandet.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i allt väsentligt anfört samma omständigheter till stöd för sin talan som vid miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden.

Länsstyrelsen

Problemen med översvämning och dålig dränering av jordbruksmark har två orsaker. Den ena är en indirekt effekt av anläggande av en ny väg, E6, genom minskad dämning och snabbare avrinning och den andra är klimatförändringar. Vägen är av sådant angeläget allmänt intresse att ett visst intrång i motstående intressen måste accepteras. Drabbade fastighetsägare måste dock kompenseras. Det är ingen självklarhet att klimatförändringar kan betraktas som ett särskilt skäl och därför bör uppvägas fullt ut genom ökad markavvattning när det skadar stora miljöintressen. Till viss del bör det även ligga på fastighetsägarens ansvar att anpassa pågående markanvändning efter de ökade vattenmängderna.

Den markavvattning som nu prövas sträcker sig mer än 2,5 km vinkelrätt ut från vägområdet för ombyggda väg E6 och miljökonsekvenserna av detta behandlades återhållsamt i vägplaneringsprocessen. Detta förbiseende skall inte drabba fastighetsägare utefter vattendrag nedströms vägombyggnaden. Kompensationen måste dock ske på ett sätt som inte krockar med övriga mål som ställs upp av samhället, t.ex. miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

När det gäller ny markavvattning är lagstiftningen mycket restriktiv. Miljöersättningar utbetalas för att anlägga nya våtmarker och sätta av skyddszoner längs vattendrag. Samhällets syn på utdikningar har också ändrats radikalt och inriktningen är idag att bromsa upp vatten i landskapet för att öka den biologiska mångfalden och hindra den pågående övergödningen av hav, sjöar och vattendrag.

I stället för att förstärka argumenten för en omfattande markavvattning bör alla möjliga alternativ vägas mot varandra förutsättningslöst. För lite miljöhänsyn har tagits i den lösning som presenteras för att lösa översvämningsproblemen. Det finns goda exempel på att Vägverket, i tidigare prövningar av vattenverksamhet i samband med utbyggnaden av E6, bevarat naturmiljö- och fiskevärdena trots kraftiga omgrävningar och flyttningar av vattendrag.

Vägverket m.fl.

Markavvattningsföretaget har, insatt i sitt sammanhang med utbyggnaden av väg E6, ansetts vara av mindre betydelse. När markavvattningen nu är föremål för prövning, utan påverkan på vägutbyggnaden, har frågan fått orimligt stor betydelse.

Den sakkunnigutredning som utförts redovisar väl förhållandena på platsen och utgör ett väl avvägt förslag till beslut. Flera av de förslag på lösningar som länsstyrelsen och Fiskeriverket har yrkat skall ingå i ett nytt alternativ har redan ingått i sakkunnigutredningen. De skadeförebyggande åtgärderna finns även med i förslaget till markavvattning. Fiskintressena tillgodoses väl, inte minst med tanke på det vandringshinder som finns nedströms företaget och att det inte konstaterats att det finns havsöring i denna del av ån.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket

Flera av länsstyrelsens begärda åtgärder överensstämmer med de förslag på skadeförebyggande åtgärder som Fiskeriverket föreslog i yttrande till miljödomstolen och tillgodoser det allmänna fiskintresset på ett bättre sätt jämfört med miljödomstolens dom. Det gäller framförallt påverkan på havsöringsbeståndet i Holmaån och de grunda bottnarna i norra delen av Havsstensfjord som utgör viktiga reproduktionsområden för fisk.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden är angelägen om att fastighetsägarna längs Holmaån inte drabbas av översvämningar på grund av utbyggnaden av E6. Nämnden är även mån om de lokalt prioriterade miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Markavvattningsprojektet ligger inte i linje med dessa miljömål. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden stöder därför länsstyrelsens yrkande på samtliga punkter.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen finner inte skäl att göra någon annan bedömning än den miljödomstolen gjort. Miljödomstolens dom, såvitt avser punkterna 2-8, skall därför fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2007-04-11

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Per-Anders Broqvist, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Rose Thorsén, referent, och tf. hovrättsassessorn David Törngren. Enhälligt.

__________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

I. SÖKANDE (MÅL m 192-02)

1. Vägverket,Region Väst

405 33 Göteborg

Ombud: I.A.

2. B.P.

3. E.N.

4. Uddevalla Golfklubb, Rörkärr 1:12

5. Bången-Svenseröds vägsamf

SAKEN

Ansökan om markavvattning berörande Holmaån, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

Ao: 109/110 x:6478380 y:1263300

II. KLAGANDE (MÅL m 53-03)

Vägverket, Region Väst (se ovan)

MOTPART

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 462 82 VÄNERSBORG

_____________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen bifaller överklagandet i mål M 53-03 och lämnar Vägverket Region Väst dispens från markavvattningsförbudet på åsträcka B-C enligt den till länsstyrelsens beslut 2003-01-24 bifogade kartan.

2. Miljödomstolen lämnar tillstånd enligt miljöbalken till markavvattning i enlighet med huvudalternativet i det förslag till beslut med tillhörande ritningar som lantbruksingenjören R.L. i egenskap av markavvattningssakkunig avgett till miljödomstolen, domsbilaga 1. Deltagande i verksamheten är Vägverket, Bången-Svenseröds vägsamf samt ägarna av de fastigheter som framgår av domsbilaga 2. Tillståndet är samfällt för dessa deltagare, som utgör en samfällighet enligt 3 kap. 2 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för verksamhetens utförande och drift. För verksamheten fastställs den reviderade kostnadsfördelningslängden, domsbilaga 2. Utförandekostnaderna skall dock fördelas enl sid 8-9 i sakkunnigförslaget, domsbilaga 1. Särskilda tvångsrätter beviljas enligt 28 kap. 10 § 1 st. 6 p. miljöbalken i enlighet med bilaga L till sakkunnigförslaget, domsbilaga 3. Verksamhetens namn är ”Holmaåns dikningsföretag 2003”.

3. Verksamheten skall utföras så som framgår av sakkunnigförslaget med där angivna ritningar samt med vad Vägverket i övrigt åtagit sig i målet. Beträffande grumlande arbeten gäller dock den avvikelsen, att sådana inte får utföras under perioden 15 september - 30 november.

4. Miljökonsekvensbeskrivningen får anses uppfylla kraven i 6 kap.miljöbalken.

5. De genom denna dom medgivna arbetena skall vara utförda inom fem (5) år från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen.

6. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom fem (5) år från utgången av arbetstiden.

7. Vägverket skall utge ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västra Götalands län med yrkade och medgivna trettontusenfyrahundra (13 400) kronor jämte ränta enligt lag.

8. Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till fyratusenetthundra (4 100) kr. Avgiften är erlagd.

_____________

BAKGRUND

Vägverket har genomfört en utbyggnad av väg E6 till motorväg på bl.a. delen Gäddeknippeln-Hogstorp. En del av aktuell väg avvattnas via Holmaån med biflöden. Holmaån rinner upp på Herrestadsfjhället och mynnar i norra delen av Havstensfjorden ca 7 km nedströms väg E6. Vid markägarsammanträden och av beräkningar framgår att Holmaån med tillflöden redan vid tidigare utbyggnad av E6 är så överbelastad att åns sektion, trummor och ledningar är dämmande. För att minska risken för skador planerar vägverket att utföra utjämningsmagasin, men dessa förmår inte att utjämna flödet i sådan utsträckning att de sedan tidigare överbelastade anläggningsdelarna klarar att avbörda förekommande flöden på ett tillfredsställande sätt.

Med hänvisning till detta har Vägverket, Region Väst, i mål M 192-02 ansökt om tillstånd till markavvattning genom rensning, breddning och fördjupning av Holmaån, erforderligt utbyte av trummor på delen A-B-C- D-E samt D-D1 samt utförande av nya rörledningar på delen D1-D2-D3 och D3-D4 enligt karta, aktbilaga 3 till an-sökan.

På begäran av sökanden har miljödomstolen i beslut den 2 juli 2002 med stöd av 7 kap. 21 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet förordnat lantbruksingenjören R.L. att som markavvattningssakkunnig inge yttrande till domstolen enligt 7 kap. 29 § nämnda lag.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i beslut den 24 januari 2003 avslagit en ansökan från Vägverket om dispens från gällande markavvattningsförbud på en sträcka av Holmaån, benämnd A-C enligt beteckning på en till beslutet fogad karta, men under vissa villkor medgivit dispens på åsträckorna C-D-E samt D-F-G enligt samma karta.

Vägverket har överklagat länsstyrelsens beslut till miljödomstolen. Målet har här nr M 53-03.

R.L. har i yttrande den 13 januari 2004 lämnat förslag till ett nytt markavvattningsföretag, kallat Holmaåns dikningsföretag 2003.

YRKANDEN

Vägverket, Region Väst, har i mål M 53-03 yrkat att miljödomstolen i sitt slutliga beslut ändrar länsstyrelsen beslut enligt följande:

A. dispens från markavvattningsförbudet utsträcks så långt som erfordras för att undvika skador på grund av översvämningar på golfbanan. Sannolikt erfordras dispens maximalt till 300 m nedströms punkten C enligt karta bifogad till länsstyrelsens beslut.

B. rensning på delen B - C tillåts utföras till bestämd sektion.

C. förbudet mot avverkning av träd vid rensningsarbeten hävs.

Vägverket Region Väst har i mål M 192-02 yrkat att markavvattningsföretaget skall utföras i enlighet med den sakkunniges förslag.

BESKRIVNING AV FÖRETAGET

L. har i sitt yttrande till domstolen tillstyrkt att ansökan skall bifallas och i sitt förslag till beslut förordat att ett s k huvudalternativ, se nedan, skall utföras. Av förslaget framgår, att syftet med företaget är att återställa de förhållanden som gällde före utbyggnaden av E6 samt de senaste decenniernas ökning av flödena i området och att företaget till en del är en skadeförebyggande åtgärd. L. har vidare gjort bedömningen att fördelarna från allmän och enskild synpunkt av den sökta verksamheten överstiger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av densamma, varför hinder således ej föreligger mot bifall.

Av L:s förslag till beslut framgår bl.a. följande.

Verksamheten har dimensionerats så, att högsta högvattenföring med en statistisk återkomsttid av 50 år (HHQ50) kan avbördas i huvudsak utan översvämning av omkringliggande marker. Förslaget har anpassats till de villkor och rekommendationer som länsstyrelsen ger i sitt dispensbeslut. Beträffande delen 1/950 - 2/560 avviker förslaget från länsstyrelsens beslut. Ett alternativt förslag i nära överensstämmelse med länsstyrelsens beslut har upprättats för denna del.

Huvudalternativ för delen 1/950 - 2/560

Diket delen 1/950 till 2/560 omfattas inte av Länsstyrelsens dispens från markavvattningsförbudet. Huvudalternativ innebär en mindre avvikelse från länsstyrelsens beslut. Förslaget innefattar denna sträcka med bestämd bottenlinje i nära överensstämmelse med nuvarande fast botten och med angiven bottenbredd och släntlutning. Förslaget leder till viss schakt i dikesbotten, vilket strider mot markavvattningsförbudet och dessutom blir slänterna flackare än vid en rensning. Vissa miljöåtgärder har föreslagits för denna del, se nedan.

Alternativt utförande för delen 1/950 - 2/560

Diket rensas till fast botten. Nedrasade stenar undanskaffas. Stubbar och träd som växer inom åns fria sektion undanskaffas. Schakt ska undvikas i ytterslänt. Det alternativa förslaget omfattas inte av de föreslagna miljöåtgärderna nedan. Åtgärderna enligt detta alternativa förslag bedöms inte vara markavvattning och omfattas således inte av markavvattningsförbudet.

Sammantaget bedöms att huvudalternativet ger en viss ökning av påverkan vid utförandet, men att det alternativet är mest gynnsamt i det längre perspektivet. Skillnaderna i miljöpåverkan mellan alternativen är dock så ringa att den inte är mätbar.

Företaget avser att kompensera för de ökande flöden som blir följden av utbyggnaden av E6 och den naturliga ökningen av flödena. För att hindra eller reducera påverkan nedströms har Vägverket anlagt utjämnings- och fördröjningsmagasin vid E6. Inom företaget föreslås att två sedimentations- och utjämningsmagasin anläggs i Holmaåns huvudfåra. Nedströms företaget tillstöter flöden, vilket medför att kvarstående påverkan på flödena får en minskad betydelse.

Den ringa magasinsförändring som genomförandet av företaget medför förorsakar ingen menlig påverkan på nedströms liggande områden och anläggningar.

För att reducera erosionen ska ytterkurvorna i bäcken lämnas orörda och schakterna bedrivas i innerkurvorna. Avverkning avses ske restriktivt.

Med ett största avstånd av 200 m grävs stora stenar ned tvärs över hela dikesbotten så att de sticker upp maximalt 30 cm över angiven botten. Där stenar lämnas vidgas sektionen med 0,5 m. Inga stenar får anläggas i bäckbotten på delen 0/950 - 1/200. Om alternativt utförande utförs på delen 1/950 - 2/560 anläggs inte några stenar i dikesbotten på denna del.

Vid grävning och vid hantering av uppgrävda massor skall åtgärder vidtas så att grumling nedströms arbetsföretaget undviks. Arbeten som kan medföra grumling och sedimentspridning på marina grundbottnar får inte ske utan Länsstyrelsens medgivande under perioden 1 maj till 30 september. Arbeten som kan medföra grumling och sedimentspridning i Holmaån får inte ske utan Länsstyrelsens medgivande under perioden 15 september till 30 november.

Ersättningar ska inte utgå för mark som åtgår till utvidgning av öppna avlopp eller för utbredning av uppschaktade massor. Uppkommer skada på växande gröda vid utförande- eller underhållsarbeten ska ersättning utgå. Ansökan omfattar även erforderlig tvångsrätt, se bilaga L.

Den värderade nyttan och påverkan för respektive fastighet har sammanställts i en kostnadsfördelningslängd där sedan andelstalen har beräknats med utgångspunkt från fördelningen mellan avlopps- och markavvattningsintresset. Kostnadsfördelningslängden framgår av bilaga F.

Larsson har i två utredningar beräknat behovet av ytterligare utjämningsmagasin, aktbilaga 43 och 58.

Sökanden har tagit fram en kompletterande miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten, aktbilaga 48.

YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER

Fiskeriverket har i yttrande anfört följande. Reproduktionsområden för havsöring finns dokumenterat i hela Holmaån upp till en punkt cirka fyra km uppströms mynningen i havet. Sannolikt förekommer öring även längre uppströms. En viss reproduktion återfinns också i biflödet Lanebergsån och biflödet från Järneklevsvattnet. Holmaån mynnar i norra delen av Havstensfjorden.

Skadeförebyggande åtgärder

Fiskeriverket anser att följande skadeförebyggande åtgärder skall vidtas:

- Vid grävning och vid hantering av uppgrävda massor skall åtgärder vidtas så att grumling nedströms arbetsföretaget undviks. Grumlande arbeten i Holmaån skall inte utföras under perioden 15 september - 30 november för att inte störa uppvandring och lek av havsöring. Arbeten som kan medföra grumling och sedimentspridning på marina grundbottnar får inte ske under perioden 1 maj - 30 september.

- Omgrävning och annan påverkan skall ske i så liten omfattning som möjligt.

- Nya vattendragsfåror skall ges ett slingrande och varierande lopp.

- Endast okrossad natursten och naturgrus av lämpliga fraktioner skall användas för att skapa bäckbottenmiljöer och kantzoner.

- Plantering av naturligt förekommande lövträd skall ske för att skapa skuggande trädbårder. Förutom att vegetationen längs vattendrag ger skugga, så har den betydelse för fisk och vattenlevande insekter eftersom den ger skydd, näring och har en dämpande effekt på avdunstning och vattentemperatur.

- Inga vandringshinder för fisk får uppkomma genom ansökta åtgärder.

- För att skydda bäcken från en ökad avrinning av dagvatten skall sedimentationsdammar uppföras längs hela sträckan för omhändertagande av dagvattnet. Dammarnas utlopp skall utformas så att de kan stängas av om en olycka med farligt gods skulle ske. Dammarna får inte medföra att vattendraget torkar ut under lågvatten.

- När projektet genomförts skall fisksakkunnig kontrollera att de skadeförebyggande åtgärderna utförts på ett tillfredsställande sätt.

- Arbetena skall vara utförda inom fem år från det att domen vunnit laga kraft.

- Tid för oförutsedd skada skall fastställas till fem år från arbetstidens utgång.

Markavvattning inom ett avrinningsområde kan påverka vattenregimen, närsaltsutflödet, sedimenttransporten vilket kan påverka vattendragets funktion som miljö för havsvandrande öring. Om tillstånd ges till markavvattning bör som villkor anges att halterna av fosfor och kväve i Holmaån och mynningsområdet av Havstensfjorden inte skall öka som följd av den ansökta verksamheten. Återkommande rensningar för att upprätthålla markavvattningen i Holmaån uppströms reproduktionsområdena för havsöring kan innebära att lekområden påverkas negativt genom grumlingar och ökad sedimentation. Ett kontrollprogram som både innefattar vattenkemiska provtagningar och elfiskeundersökningar bör därför upprättas.

Länsstyrelsen har avstyrkt bifall till överklagan i mål M 53-03 och har avstyrkt bifall till ansökan om markavvattning i mål M 192-02 så som den föreslagits av den markavvattningssakkunnige.

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen yrkat att fördröjningsmagasin skall anläggas samt i yttrande den 21 april 2004 yrkat att:

- markavvattning nedströms punkten 1/850 enligt plankarta med ritningsnummer 1:14 över Holmaåns dikningsföretag inte kommer till stånd.

- markavvattningen dimensioneras för att minska de negativa effekterna av mycket höga flöden och vattenstånd till följd av vägen. I övrigt får de karakteristiska vattenföringarna respektive vattenstånden inte förändras nedströms markavvattningsföretaget.

- vid grävning och hantering av uppgrävda massor skall åtgärder vidtas så att grumling nedströms arbetsföretaget undviks. Arbeten som kan medföra grumling och sedimentspridning på marina grundbottnar får inte ske under perioden 1 maj till 30 september. Arbeten som kan medföra grumling och sedimentspridning i Holmaån får inte ske under perioden 15 september till 30 november.

- ytterligare förslag på utjämningsmagasin bör utarbetas.

- om åtgärder måste genomföras i torrhet skall vattnet ledas förbi arbetsplatsen på ett sådant sätt att vattenföringen förblir densamma uppströms och nedströms arbetsplatsen.

- naturliga meanderslingor samt träd och buskar på södra eller sydöstra sidan av vattendraget så långt möjligt sparas. Återplantering av skadad vegetation bör ske.

Till utveckling av sin talan har länsstyrelsen bl.a anfört följande. Länsstyrelsen hänvisar till beslut och motiveringar i beslut den 24 januari 2003 med dnr 531 24465 2002. Dispens från markavvattningsförbudet nedströms punkten C (beslutet den 24 januari 2003) avstyrks med hänvisning till de naturvärden som framför allt finns knutna till vattendraget och havsmiljön nedströms.

Länsstyrelsen kan godta en markavvattning på sträckan C-E samt D-G förutsatt att villkoren som anges i nämnda beslut beaktas.

Reproduktionsområden för havsöring finns dokumenterat i Holmaån upp till en punkt cirka fyra km uppströms mynningen i havet. Sannolikt förekommer öring även längre uppströms. Reproduktion återfinns också i biflödet Lanebergsån och biflödet från Järnklevevattnet. Större delen av de dokumenterade reproduktionsområdena ingår i strandskyddsområde och regleras av strandskyddsbestämmelserna i 7 kap 16 § MB. Strandskyddsområdet inkluderar även betade bäckraviner som bedömts hysa höga naturvärden i Länsstyrelsens inventering av ängs- och hagmarker.

Holmaån mynnar i norra delen av Havsstensfjord. Mynningen ligger inom ett större kustområde utpekat som riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § MB. Regeringen har i beslut i maj 2001 föreslagit att Havstensfjord - Svälte kile (SE0520.173 skall ingå i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden.

NATURA 2000 området utgör därigenom riksintresse genom 4 kap 1 och 8 §§ MB samt att tillstånd enligt 7 kap 28a § miljöbalken krävs för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i det aktuella naturområdet. Grunda marina bottnar ned till 6 meters djup är generellt utpekade som riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap 5 § MB. Området är för närvarande föremål för naturreservatsbildning, dels som en följd av Sveriges åtaganden för Natura 2000 områdena men också eftersom det är ett genom nationella miljömålen fastslagits som mål att minst 5 nya marina naturreservat skall inrättas t o m år 2005. Havstensfjord utgör ett av dessa nya marina reservat och reservatsbildningen är relativt långt framskriden så att tidsplanen 2005 kan hållas.

Holmaån meandrar till stora delar genom uppodlat jordbrukslandskap där den kantas av en bård med lövträd och buskar, i huvudsak dominerat av klibbal. Vegetation längs vattendrag har betydelse för fisk och vattenlevande insekter eftersom den ger skugga, skydd och näring och har en dämpande effekt på vattentemperatur och avdunstning. Bården har även betydelse som spridningskorridor för t ex groddjur, småvilt och gnagare. Behovet av underhållsrensningar minskar då buskar och träd binder jordmassorna i strandbrinken och skuggan håller tillbaka bladvass och annan vattenvegetation.

Länsstyrelsen bedömer inte företagets ekonomiska tillåtlighet men konstaterar att kostnaden för genomförandet är hög. Ett framtida underhåll bedöms också bli kostsamt. Redan inom fem år kan behov av underhållsarbeten föreligga enligt sakkunnigyttrandet. Att som alternativ till föreslaget markavvattningsföretag istället ersätta fastighetsägare för den eventuella skada höga vattenstånd kan åstadkomma torde vara befogat.

De av Riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen för bl.a. "Levande sjöar och vattendrag" samt "Hav i balans och levande kust" berörs av nu föreslagen markavvattning. Väsentliga skador på allmänna och enskilda intressen kan uppstå genom markavvattningsföretaget. Genom att eliminera vegetationsbården utmed vattendraget ökar solinstrålning med risk för vegetationsutbredning i vattendraget. Behovet av återkommande rensning kan då öka.

Länsstyrelsen anser att åtgärder som ökar vattendragets känslighet för uttorkning och därmed medför försämrade möjligheter för Holmaåns havsöring att upprätthålla livskraftiga bestånd måste undvikas. Markavvattningen skall därför utformas på ett sätt som i första hand minskar negativa effekter av höga vattenflöden. I övrigt får de karakteristiska vattenföringarna respektive vattenstånden inte förändras nedströms markavvattningsföretaget. Länsstyrelsen anser vidare att den träd- och buskridå som kantar Holmaån har så höga naturvärden att den bör bevaras i möjligaste mån, åtminstone på den mest solbelysta sidan av vattendraget. Detta gäller även naturliga meanderslingor. Vid grävning och vid hantering av uppgrävda massor skall åtgärder vidtas så att grumling nedströms arbetsföretaget undviks. För att undvika negativa effekter av spridning av sediment på grunda marina bottnarna bör grumlande arbeten begränsas och utföras under den tid på året då den biologiska aktiviteten är som lägst i havet. Grumlande arbeten i Holmaån bör även undvikas under öringens lekperiod.

Närsaltstransporten i Holmaån är tidvis stor. Mätningar utförs regelbundet som en uppföljning av vägarbetenas inverkan på vattenkvalitén. Av resultaten att döma tillför vägområdet tidvis avsevärda mängder kväve och fosfor. Även turbiditeten ökar nedströms väg E6. Diagram över mätresultaten bifogas yttrandet. Mätpunkten H3 är belägen nedströms väg E6 i Holmaån. Övriga två provtagningspunkter återfinns uppströms väg E6 respektive i ett biflöde till Holmaån.

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen uppgett dels att miljökonsekvensbeskrivningen godtas, dels att någon prövning enligt 7 kap 28a § miljöbalken inte krävs.

Länsstyrelsen har slutligen yrkat ersättning för rättegångskostnader, 13 timmar á 800 kr/tim, totalt 13 400 kr.

Uddevalla kommun, miljö- och stadsbyggnad har i yttrande anfört följande. Holmaån mynnar i Havstensfjordens norra delar, vid Laneberg. Havstensfjorden är ett NATURA 2000 område. Arbete med att bilda naturreservat av området pågår. Närsalter och sedimentationsmaterial som kommer från Holmaån och Lanebergsån (Holmaåns största biflöde) är viktiga miljöfaktorer för den lokala havsmiljön i framförallt grundbottenområdena vid åmynningen. Holmaån och Lanebergsån är också viktiga reproduktionsområden för havsöring. Holmaån har inga kända definitiva vandringshinder. Mynningsområdet är fredat och utgör riksintresse för både fiske och naturvård. Holmaån är belastad av avlopp samt produktiv jordbruksmark.

Uddevalla kommun har tidigare, inom LIP-programmet, sökt pengar för att bedriva vattenvård i fyra starkt näringspåverkade avrinningsområden. Holmaån var med i detta projekt där ett antal åtgärder för att minska näringstransport och erosion skulle genomföras. Åtgärderna bestod bland annat av återskapande av meanderslingor, anläggande av skyddszoner utmed vattendrag och skapande av översvämningsmarker.

I kommunens ÖP från 2002 nämns miljömålen "Levande hav och kust" samt "Levande sjöar och vattendrag" som två av sex lokalt prioriterade miljömål.

Vid kontorets utpekanden av åsträckor används Länsstyrelsens karta bifogad till beslut 2003-0-24 med Länsstyrelsens diarienummer 53124465-2002.

Rubricerat projekt kommer att motverka de avsikter kommunen har för Holmaån.

Kulvertering ger snabbare flöden och en mycket begränsad närsaltsreduktion. Rensning, breddning och fördjupning av de känsliga sträckorna A-C innebär att nästan alla träd utmed vattendraget avverkas samt att vattendragets meandring delvis kommer att rätas ut. Ån kommer att riskera uttorkning på sommaren. Bottenmiljön kommer att bli förstörd för såväl fisk som övrig bottenfauna. Snabbare flöden kommer att begränsa närsaltsreduktionen och öka påverkan på Havsstensfjorden.

Sträckor som idag inte är kulverterade bör förbli öppna. Sträckan A-C ska förbli orörd. Utjämningsmagasin eller motsvarande löses på sträckan C-E.

BEMÖTANDE

Sökanden har till bemötande anfört bl.a. följande. Allmänt kan sägas att vägverkets intresse i det planerade markavvattningsföretaget är att medverka till att de negativa konsekvenser för Holmaån som kan uppkomma genom utförandet av utbyggnaden av väg E6 till motorväg mildras eller elimineras. Vägverket förlitar sig helt på den sakkunnigutredning som Larsson utfört. I utredningen finns som huvudalternativ för delen 1/950 - 2/560 (dvs nedströms punkten C) redovisat en utformning av ån som innebär en mindre avvikelse från länsstyrelsens beslut. Det finns även ett alternativt utförande som bedömts inte vara markavvattning innebärande att diket rensas till fast botten. Vägverket anser att Larssons rekommendationer bör följas.

På sträckan C-E samt D-G anges att länsstyrelsen kan godta en markavvattning förutsatt att vissa villkor beaktas. Vägverket håller med om att arbetena bör genomföras på sådant sätt att vegetationen så långt som möjligt skall sparas. Beroende på hur schakt kan utföras kan det dock bli så att vegetation kan sparas ibland på södra sidan och ibland på norra sidan av vattendraget.

Grumlande arbeten avses i möjligaste mån att undvikas under perioden 15 september - 30 november. Vägverket vill dock ha möjlighet att arbeta även under denna tid om andra omständigheter skulle visa att det är stora svårigheter att undvika denna tid och motsätter sig således ett förbud meddelas mot arbeten under denna tid.

Plantering av naturligt förekommande lövträd kommer i viss mån att ske, förutsatt att markägarna inte motsätter sig det. Vägverket anser inte att det är erforderligt att sedimenteringsdammarnas utlopp utformas så att de kan stängas av om en olycka med farligt gods skulle ske. Vägverket motsätter sig att det som villkor för tillstånd anges att halterna av fosfor och kväve inte skall öka till följd av verksamheten.

Fiskeriverkets föreslagna arbetstid av fem år godtas liksom tid för oförutsedd skada av fem år.

Sammanfattningsvis är vägverkets uppfattning att det finns fog för dispens för hela den ansökta sträckan. Vägverket instämmer i den sakkunniges bedömning att huvudalternativet är mest gynnsamt i det längre perspektivet och anser att detta alternativ bör komma till utförande. Även det alternativa utförandet bedöms dock tillgodose vägverkets intressen i företaget.

DOMSKÄL

Utbyggnaden av väg E6 till motorväg på delen Geddeknippeln-Hogstorp har prövats i vederbörlig ordning enligt väglagen (1971:948). Samhället har således accepterat byggandet av en betydande väganläggning med den påverkan på motstående intressen som detta oundvikligen för med sig. Utredningen i målen visar också, att vägen med tillhörande anordningar påverkar avrinningsförhållandena i och vid Holmaån på ett sådant sätt, att kompensationsåtgärder måste vidtas.

Den markavvattningssakkunniges utredning visar, att ett uttalat behov finns av åtgärder för att förbättra avrinningen även med bortseende från effekterna av vägutbyggnaden. Domstolen ansluter sig till den sakkunniges uppfattning om behovet och lämpligheten av att kombinera kompensationsåtgärder till följd av vägprojektet med en varsam markavvattning.

Området omfattas av generellt markavvattningsförbud. Länsstyrelsen har i överklagade beslutet på angivna villkor lämnat dispens från förbudet på huvuddelen av aktuell sträcka, men avslagit dispensansökan på den nedersta delen av åsträckan. Domstolen har nu att i ett sammanhang pröva såväl dispensfrågan som frågan om tillstånd till ansökt markavvattning.

Domstolen finner att ingiven miljökonsekvensbeskrivning, efter komplettering, kan godtas.

Vid en sammanvägning av vad som framkommit i målen finner domstolen övervägande skäl tala för en utgång i enlighet med den sakkunniges huvudalternativ. I detta alternativ uppnås syftet med den ansökta verksamheten, samtidigt som inverkan på motstående miljöintressen blir ytterst måttliga. Den ytterligare materialtransport och närsalttillförsel som uppstår till följd av att sträckan B-C också tas i anspråk kan, sett till hela omfattningen av det föreslagna markavvattningföretaget, inte vara av avgörande betydelse för förhållandena nedströms i Holmaån eller i havsområdena vi Holmaåns mynning i havet. Den direkta påverkan som uppstår på sträckan B-C är i och för sig mer omfattande, men sett till att det översvämningsdrabbade området är beläget i en jordbruksbygd med bl.a. aktivt jordbruk, där en tillfredsställande markavvattning är ett befogat intresse, får det anses rimligt att ingrepp görs i naturvärdena för att kompensera effekterna av byggandet av motorvägen.

Det s k alternativa utförandet medför att syftet inte uppnås på ett lika bra sätt samtidigt som fördelarna för miljön är obetydliga.

Länsstyrelsen har yrkat att det skall utföras utjämningsmagasin som ett alternativ till de markavvattningsåtgärder som den sakkunnige föreslagit. I ansökan har redovisats två olika beräkningar av erforderlig magasinsstorlek. Även om beräkningarna bygger på vissa antaganden, så indikerar de att erforderlig magasinsvolym är mycket betydande. Det framstår inte som rimligt att föreskriva utförande av så omfattande magasin.

Miljödomstolen noterar att någon prövning enligt 7 kap. 28a § miljöbalken inte erfordras.

Med hänsyn till vattendragets betydelse för främst havsöringen bör grumlande arbeten inte tillåtas under perioden 15 september - 30 november.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (Formulär A)

Överklagande, med hänsyn till mellankommande helg, senast den 9 januari 2006.

På domstolens vägnar

Claes Kristensson

_________

I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Claes Kristensson och miljörådet Nils-Göran Nilsson samt de sakkunniga ledamöterna Lars Heinesson och Dan Löfving.