MÖD 2007:16

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 11 april 2006 i mål nr M 2771-05, se bilaga A

KLAGANDE

Vägverket Region Sydöst

Ombud: verksjuristen J.B.

MOTPARTER

1. C.F.

2. A.N.

3. A.J.

4. B.H.

5. A.N.

6. Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun

SAKEN

Vägtrafikbuller

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och fastställer Samhällsbyggnadsnämndens i Kalmar kommun beslut den 9 december 2004, § 256 (dnr 2000-2734).

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Vägverket har yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens beslut att inte förelägga verket att vidta bullerdämpande åtgärder på/för fastigheterna i Djurängen längs med följande vägar: Harvarevägen, Skördarevägen, Bindarevägen, Räfsarevägen, Fäladsvägen, Hagmarksvägen, Norrängsvägen, Västerängsvägen och Söderängsvägen.

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun har yrkat att Miljööverdomstolen skall bifalla Vägverkets överklagande och fastställa länsstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens beslut.

C.F., A.N., A.J. och A.N. har yrkat att miljödomstolens dom skall stå fast.

B.H. har avstått från att svara på överklagandet.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i allt väsentligt anfört samma omständigheter till stöd för sin talan som vid miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden.

Vägverket

Målet rör samhällsbyggnadsnämndens beslut om att inte förelägga Vägverket att vidta några bullerdämpande åtgärder. Något behov av ytterligare bullermätningar och/eller -utredningar har inte påtalats tidigare i målet. Samtliga tidigare mätningar/utredningar är vidare utförda enligt vederbörlig praxis, varför det i vart fall saknas anledning att bekosta ytterligare sådana.

Miljödomstolen inför ett nytt synsätt, när den menar att de ekvivalenta bullernivåerna skall mätas/beräknas dygn för dygn. Med det synsättet finns det åtskilliga trafikmiljöer i Sverige (inte minst kommunala) där riktvärdet 65 dB(A) i befintlig miljö inte klaras. Om Vägverket/kommunerna fortsättningsvis skall lägga det synsättet till grund för det fortsatta arbetet, innebär det enligt verkets mening avsteg från såväl praxis som de anvisningar (t.ex. infrastrukturpropositionen) verket hittills hållit sig till.

Vägverket vill särskilt peka på Naturvårdsverkets rapport Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur (2001-12-20, Dnr 540-355-01 Rv) där det tydligt framgår att ekvivalentnivåer för buller baseras på trafikårsmedeldygn. Även av Boverkets Tillämpning av riktvärden för trafikbuller (2004-11-04, Dnr 20122-4150/2003) framgår att de av riksdag och regering fastställda riktvärdena skall beräknas som dygnsekvivalenta ljudtrycksnivåer beräknade för ett trafikårsmedeldygn.

Miljödomstolens dom är vidare oklar och oskäligt betungande.

Enligt domen skall verket redovisa det antal enskilda dygn under året då trafikbullret vid de berörda fastigheterna överstiger 55 respektive 65 dB(A). Följande frågor inställer sig då:

Avses med detta vid fasad?

Hur lång tid framöver skall redovisningen omfatta? Enligt domen skall ju redovisningen grundas på de "förändringar som kan förutses i framtiden", vilket i planeringssammanhang gott och väl kan betyda 25-30 år. Skall Vägverket således anta olika händelseförlopp i den kommunala planeringen (se verkets inlaga till miljödomstolen) och basera sin redovisning på dessa gissningar?

Det innebär i så fall att verket senast den 1 juli 2006 skall prestera en redovisning som till sitt omfång blir närmast absurd. För var och en av de fem olika fastigheterna måste nämligen verket - i så fall - göra en beräkning för vart och ett av årets 365 dygn, eftersom det är enda möjligheten att kartlägga det antal enskilda dygn då de angivna värdena överstigs. Därjämte skall verket redovisa framtida förändringar, dvs. verket skall i princip gissa sig till vad som kommer att hända med det aktuella området i framtiden.

Sammanfattningsvis skall verket alltså beräkna bullersituationen för var och en av de fem fastigheterna dygn för dygn under - för enkelhets skull - en tjugoårsperiod. Alltså 5 x 365 x 20 = 36 500 beräkningar. Eftersom det dessutom är oklart vad som kommer att hända med Djurängenområdet såvitt avser dels kommande exploateringar och dels kommunala bullerdämpande åtgärder, så måste rimligen i vart fall en alternativ beräkning göras. I så fall skall Vägverket utföra över 70 000 beräkningar för att följa miljödomstolens dom.

Enligt Vägverkets mening kan detta inte vara en effektiv användning av samhällets resurser, särskilt mot bakgrund av att bullersituationen vid Djurängenområdet redan är väl utredd liksom att vare sig de boende, samhällsbyggnadsnämnden eller länsstyrelsen ens påtalat något behov av ytterligare beräkningar/mätningar.

Om Miljööverdomstolen - i motsats till vad Vägverket och Naturvårdsverket anser - skulle finna att det här rör sig om en väsentlig ombyggnad av väg, är det ytterst viktigt att domstolen definierar begreppet väsentlig ombyggnad.

C.F., A.N., A.J. och A.N.

Den trafikbullermätning vi hela tiden begärt är en mätning av det verkliga bullret. Det verkliga ljudet skall mätas och särskild hänsyn skall tas till bullertopparna. Att åter bekosta beräkning av bullret är därför meningslöst, då beräkningsmetoden inte tar hänsyn till faktorer som påtagligt ökar trafikbullret. Vi har själva låtit utföra bullermätningar med mätinstrument, som klart visar betydligt högre värde än den beräkningsmetoden visar. Det minsta man kan begära är att Vägverket genom mätinstrument konstaterar om deras metod stämmer.

Om beräkningsmetoden skall användas i fortsättningen för att fastställa bullernivån, skall denna förbättras så att den beaktar att vägbanans slityta utgörs av grovstenig nedsliten asfalt, den verkliga vindriktningen och vindhastigheten, att på- och avfarten vid E22 och Ölandsleden omfattar rondeller och att nivåskillnaderna är betydande, att bullertoppar uppkommer vid acceleration och inbromsningar, den verkliga hastigheten på vägarna, den verkliga - ökande - andelen tung trafik samt det verkliga antalet fordon nu och i framtiden.

Enligt miljödomstolens dom skall särskild hänsyn tas till bullertopparna. Dessa är störst under sommarmånaderna då trafiken är mycket högre än under övriga året. Det är då man vistas utomhus och mest störs och plågas av trafikbullret. Därför bör sommartrafiken utgöra grund för beslutet.

Tillägg av A.J. och A.N.

Den omfattande förändring av E 22 och Ölandsleden som skett sedan de byggdes måste betraktas som så väsentlig att det kräver begränsningar av bullernivåerna i befintlig miljö.

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun

En lämplig tidsbas för ekvivalent ljudnivå i de flesta fall är årsmedeldygn. På vissa platser där det är stora variationer i trafiken kan det vara lämpligare att utgå från en kortare period men inte kortare än ett kvartal. I det här fallet anser vi att det är lämpligt att utgå från sommarmedeldygn, vilket vi också har gjort i vår handläggning. Vi arbetar på liknande sätt i planeringssammanhang med bullerutredningar i program- och detaljplanearbetet. I den kartläggning av trafikbullret som vi håller på med just nu i kommunen har vi utgått från årsmedeldygn när det gäller vägtrafikbullret. Att begära in detaljerade uppgifter om varje dygn under ett år anser vi vara oskäligt enligt 2 kap.

7 § miljöbalken. Detta med tanke på de kostnader och praktiska problem det medför att ta fram uppgifterna i relation till nyttan med dem. Det är även oskäligt att kräva en utredning med tanke på att det i detta fall inte är skäligt att kräva åtgärder av Vägverket för att klara riktvärdet för utomhusnivåerna vid fasad.

Kommunen arbetar just nu med ett planprogram för det aktuella området i Djurängen. Enligt programförslaget kommer ett bullerskydd att sättas upp som gör att de fastighetsägare som klagat får lägre värden än 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad i markplanet. Bullerskyddet kommer att finansieras genom att ny bebyggelse byggs i området.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket

De bullernivåer som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av väg är:

- 30 dB(A) ekvivalentljudnivå inomhus och 45 dB(A) maximalljudnivå inomhus nattetid,

- 55 dB(A) ekvivalentljudnivå utomhus och 70 dB(A) maximalljudnivå utomhus på uteplats i anslutning till bostad.

Dessa bullernivåer har fastställts av riksdagen (prop. 1996/97:53). De skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till de lokala faktorer och de särskilda omständigheter som råder i varje enskilt fall och inte som rättsligt bindande normer.

Tidsbas för beräkning av ekvivalentljudnivån (LAeq)

Ekvivalent ljudnivå är ett logaritmiskt medelvärde och definieras som den konstanta ljudnivå som under en given tid ger samma ljudenergi som en under samma tid varierande ljudnivå. Den ekvivalenta ljudnivån ger ingen information om hur ljudnivån varierar under en viss tidsperiod. Med den fastställda beräkningsmetoden, "Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996; Naturvårdsverkets rapport 4623", beräknas ekvivalentljudnivån normalt för 24-timmarsperioder, men beräkningsmetoden kan även användas till beräkningar för godtyckligt långa tidsperioder.

I Sverige beräknas normalt sett riktvärden, LAeq-måttet, på basis av årsmedeldygnstrafiken. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning kan dock särskilda omständigheter motivera att ekvivalentljudnivån beräknas på basis av en annan tidsperiod; exempelvis att en stor del av årstrafiken förekommer under en kortare tidsperiod, t.ex. sommarperioden. I sådana fall bör beräkningarna baseras på den mest intensiva tidsperioden och den trafiksammansättning som råder under denna tidsperiod.

Av handlingarna framgår att vägtrafiken under sommarmedeldygnet är i genomsnitt 40 % högre jämfört med det genomsnittliga årsmedeldygnets vägtrafik. Beräkningen av ekvivalentljudnivån i detta fall bör därför baseras på sommarmedeldygnets trafikintensitet och sammansättning och inte på årsmedeldygnets. En beräkning baserad på trafiken under sommarperioden bör därför vara utgångspunkten för bedömningen av vilka bullerskyddsåtgärder som bör vidtas i detta fall.

När kan vägen anses ha blivit föremål för en väsentlig ombyggnad

En ombyggnad av en väg kan klassas som en väsentlig ombyggnad om åtgärderna som vidtas är av sådan dignitet som medför väsentliga förändringar av vägens karaktär. Sådana förändringar kan t.ex. vara en omläggning av en väg genom att den breddas väsentligt, så att vägen får flera körfält och högre hastighetsgränser, eller genom att den läggs om i åtminstone delvis ny sträckning.

Av handlingarna framgår att den aktuella vägen har varit föremål för vissa förändringar och ombyggnationer. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning har åtgärderna dock inte varit av sådan omfattning att det är fråga om en väsentlig ombyggnad av vägen. Även om vägen inte har varit föremål för väsentlig ombyggnad måste en bedömning göras i det enskilda fallet. En sådan bedömning kan leda till högre krav på begränsningar av bullernivåerna än vad som anges i infrastrukturpropositionen i de fall en genomgripande förändring skett av t.ex. trafiken i området. Av handlingarna framgår att området kommer att genomgå ytterligare förändringar som sannolikt kommer att påverka trafikflödet på den aktuella vägen. I de fall det sker en trafikökning måste den dock vara mycket omfattande för att detta skall ge utslag på den ekvivalenta ljudnivån längs vägen. För att en ökning av den ekvivalenta ljudnivån skall uppgå till 3 dB(A) krävs att det sker en dubblering av trafiken. Naturvårdsverket anser således inte att vägen har varit föremål för väsentlig ombyggnad eller att det i övrigt finns skäl i nuläget att ställa krav på mer långtgående begränsningar av bullernivåerna än för befintlig miljö.

Boverket

Sammantaget gäller att Boverkets ansvarsområde vad gäller buller inte omfattar befintliga miljöer. Utifrån plan- och bygglagens perspektiv gäller att byggnader ska uppfylla de krav som gällde när de uppfördes eller när en ändring vidtogs som omfattas av reglerna om ändring av byggnader. Detsamma gäller planeringssituationen - fast med den skillnaden att det inte finns några myndighetsregler att stödja sig på.

I rapporten Tillämpning av riktvärden för trafikbuller, 2004, dnr 20122-4150/2003, framtagen tillsammans med Socialstyrelsen och Naturvårdsverket, försöker Boverket visa på att det bör finnas möjligheter att medge avsteg i planeringen från de riktvärden som angavs i infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53). I propositionen anges tydligt att riktvärden är just riktvärden och inte bindande regler. Boverket menar att man i städers centrala delar i vissa fall kan tillåtas medge avsteg från riktvärdena om man t.ex. har en tyst eller ljuddämpad sida och bullersituationen i övrigt är tillfredsställande. Boverket har inte samma uppfattning som Naturvårdverket och Socialstyrelsen om hur långt man kan sträcka sig vid avvikelser i planeringssituationen eftersom sistnämnda myndigheter uppfattar riktvärdena som absoluta gränsvärden.

Boverket har inte möjlighet att uttala sig om tillämpningen av miljöbalken i detta mål. Vad gäller bullerberäkningar och mätningar av buller i enskilda ärenden har Boverket ingen egen expertis. Plan- och bygglagen har inget ombyggnadsbegrepp vad gäller vägar i det avseende som berörs i detta mål och som bygger på uttalande i infrastrukturpropositionen och de trafikpolitiska propositioner som styr trafikverkens åtgärdsprogram mot buller i befintlig bebyggelse.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen har i ett antal fall som gällt buller utmed järnvägar tagit ställning till frågan om och i vilken utsträckning bullerdämpande åtgärder skall vidtas (jfr exempelvis Miljööverdomstolens domar 2005-10-18 i målen M 6047-04, M 3017-04, M 9590-03 och M 1512-04). De principiella överväganden som gjorts i dessa fall är i stor utsträckning också tillämpliga när det gäller buller från vägtrafik.

För vägtrafik liksom för trafik på järnväg är utgångspunkten vid en bedömning av om och vilka bullerdämpande åtgärder som bör vidtas utmed en viss sträcka att åtgärderna skall syfta till att begränsa bullernivåerna så att dessa inte är högre än vad som motsvarar en god miljö. En god miljö får anses motsvaras av de bullervärden för ny- och ombyggnader som framgår av infrastrukturpropositionen (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, prop. 1996/97:53), nämligen bland annat 55 dB(A) som ekvivalentvärde utomhus (vid fasad). När det gäller befintliga miljöer som exponeras för vägtrafikbuller anges att i en första etapp bör ett åtgärdsprogram syftande till att klara 65 dB(A) som ekvivalentnivå utomhus genomföras. (Se s. 43 f. a. prop.)

Regeringen har i den senaste miljömålspropositionen (Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag, prop. 2004/05:150) konstaterat att trafikbuller är ett stort hälsoproblem, särskilt i större tätorter, och att omkring två miljoner människor i Sverige bedöms vara utsatta för trafikbuller som överskrider de av riksdagen antagna riktvärdena utomhus vid bostaden. Cirka 80 procent av trafikbullret kommer från vägtrafiken (se s. 190 a. prop.). Riksdagens miljömål God bebyggd miljö har som delmål 3 att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller har i Sverige genomförts genom förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. I förordningen föreskrivs att omgivningsbuller inom kommuner och kring vägar av vissa storlekar skall kartläggas och att åtgärdsprogram skall upprättas inom vissa angivna tider.

Det finns således generellt sett behov av att åtgärda trafikbuller i samhället. Frågan i målet är om de faktiska förhållandena i detta fall är sådana att det är rimligt att nu vidta åtgärder för att klara infrastrukturpropositionens riktvärden och om det är erforderligt att genomföra ytterligare utredningar för att klarlägga förhållandena. Vid den bedömningen har det betydelse om vägen skall anses ha genomgått en väsentlig ombyggnad eller om det är fråga om en befintlig miljö.

Det har inte framkommit att det utförts några väsentliga ombyggnader av Ölandsleden eller E22 i anslutning till Djurängenområdet. Den trafikökning som skett och som kan förväntas till följd av etableringen av ett möbelvaruhus utgör en allmänt ökad trafikbelastning och är således inte en följd av någon trafikomläggning eller liknande. Trafikökningen speglas också av aktuella uppgifter om bullernivåer. På grund av vad som anförts tar Miljööverdomstolen, i likhet med miljödomstolen, som utgångspunkt vid den bedömning som skall göras i målet att det är fråga om en befintlig miljö.

En särskild omständighet i detta fall är variationerna i trafikbelastning under året, där belastningen är betydligt större under sommaren än under vintern. För att ta hänsyn till detta förhållande bör ekvivalentnivån enligt Miljööverdomstolens mening beräknas med utgångspunkt i trafikbelastningen under sommarmånaderna. Bullernivåerna vid de klagandes fastigheter underskrider 65 dB(A) även med de värden som baserar sig på sommartrafiken. Som miljödomstolen konstaterat är ekvivalentvärdena utomhus inte så höga att klagandenas fastigheter omfattas av åtgärdsprogramment enligt infrastrukturpropositionen. Enligt Miljööverdomstolens mening finns det - sedan hänsyn tagits till trafikvariationen under året - inte några andra omständigheter som i detta fall skulle motivera ett avsteg från den prioritering av åtgärder som anges i infrastrukturpropositionen.

Vid denna bedömning finns det inte behov av ytterligare utredning om trafikbullret vid klagandenas fastigheter. Miljödomstolens föreläggande skall därför upphävas och samhällsbyggnadsnämndens beslut fastställas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Per-Anders Broqvist, referent, och Rose Thorsén, miljörådet Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsrådet Marinette Andersson. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. A.J.

2. A. N.

3. A. N.

4. C.F.

5. B.H.

MOTPART

1. Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun, Box 611, 391 26 KALMAR

2. Vägverket, Juridik och upphandling, 781 87 BORLÄNGE

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 10 oktober 2005, dnr 505-121-05,

se bilaga 1

SAKEN

Vägtrafikbuller

_________________

DOMSLUT

Miljödomstolen upphäver länsstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens överklagade beslut och visar målet åter till samhällsbyggnadsnämnden för fortsatt handläggning.

Miljödomstolen förelägger Vägverket att till samhällsbyggnadsnämnden senast den 1 juli 2006 redovisa det antal enskilda dygn under året då trafikbullret vid de klagandes fastigheter överstiger 55 dB(A) respektive 65 dB (A). Redovisningen skall avse befintlig situation samt vilka förändringar som kan förutses i framtiden.

YRKANDE M.M.

A.J., A. N., A. N., C.F. och B.H. har överklagat Länsstyrelsens beslut hos Miljödomstolen och yrkat att domstolen upphäver beslutet samt ålägger de myndigheter som handlägger ärendet att snarast vidta åtgärder för att dämpa det mycket störande trafikbullret från väg E 22 och Ölandsleden utmed djurängsområdet.

Till stöd för överklagandet har de anfört följande.

1. De åberopar alla de skrivelser och överklaganden som tillställts Samhällsbyggnadsnämnden, Vägverket och Länsstyrelsen där de utförligt redogjort för det mycket störande trafikbullret från E 22 och Ölandsleden samt vädjat om att detta måste åtgärdas.

2. Miljödomstolen har i dom den 24 januari 2003 (mål nr M 376-01) återförvisat ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för erforderliga åtgärder. I domskälen påtalas att vägarna E 22 och 137 inte varit föremål för någon tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken. De anser att väsentlig förändring av trafikmiljön har skett sedan nybyggnationen. Bland annat har vägbanan belagts med grovstenig asfalt, som nu är kraftigt nersliten, trafikflödet är betydligt högre, den tunga trafiken är större och tyngre och hastigheten är nu mycket högre. Alla dessa faktorer bidrar till väsentligt högre trafikbuller som ger anledning till ny prövning enligt miljöbalken.

3. I Miljödomstolens dom påtalades att bullertopparna är viktigast att mäta och att de faktiska förhållandena i det enskilda fallet är avgörande vid bedömningen om trafikstörningarna är sådana att de bör tålas av de boende. Vägverkets beräkningsmetod anger en årsdygnstrafik och ekvivalent ljudnivå. Det störande trafikbullret är i huvudsak under dag och kvällstid under sommarmånaderna och vid vissa trafikhelger. Då passerar 3-4 gånger fler fordon än dem som anges som årsdygnstrafik. Det är dessa bullertoppar som är så störande att de inte tåls av de boende. 137 personer boende i Djurängen har krävt att kommunen snarast vidtar åtgärder för att dämpa det höga trafikbullret. De ljudmätningar som de låtit utföra, visar ett genomsnitt på över 65 db och ett högsta buller på över 80 db. De hävdar att när Miljödomstolen i sin dom M 376-01 återremitterade ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för erforderlig handläggning, avsåg man att den skulle ta hänsyn till bullertopparna och mäta det faktiska ljudet på plats. Denna dom har inte överklagats. Den har heller inte efterlevts. De uppfattar därför deras handlande som ett brott mot Miljödomstolens dom. De finner även att Länsstyrelsens beslut inte överensstämmer med Miljödomstolens dom. Det är mycket anmärkningsvärt att inte Miljödomstolens dom har verkställts. Av vilken anledning finns denna domstol, som vad de förstår inte har någon tillsynsskyldighet och alltså inte kontrollerar att domen efterlevs. Detta är Länsstyrelsen skyldig att övervaka.

4. I miljöbalken sägs att bestämmelserna i balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Regeringen har i sin ”Handlingsplan mot buller” föreskrivit att vägtrafikbullret kraftigt bör minskas. Det bör inte överstiga 55 dB(A) vid fasad. Agenda 21, som är antagen av Sveriges riksdag, föreskriver detsamma. Dessa bestämmelser måste, såvitt de förstår, vara grunden för alla som är tillsatta att bevaka att miljölagarna efterlevs. Trots att de under snart tio års tid har påtalat olägenheten med det höga trafikbullret, har inge åtgärder vidtagits för att dämpa detta. Man har inte ens grundligt undersökt hur påtagligt detta stör boendemiljön för dem som bor i Djurängsområdet. Detta är i högsta grad klandervärt. Inte ens Miljödomstolens dom har beaktats. Länsstyrelsen borde i detta fall ha påtalat för Samhällsbyggnadsnämnden att man bryter mot miljöbalken och framför allt Miljödomstolens dom.

5. För närvarande byggs IKEA mitt emot Djurängsområdet utmed väg E 22. Nya tillfartsvägar skapas. Det antas att besöksantalet till IKEA-området kommer att uppgå till 2-3 miljoner och antalet motorfordon blir minst 1,5 miljoner. Detta betyder att vissa dagar ökar fordonstrafiken med nära 10 000 fordon, som kommer att medföra en betydande ökning av trafikbullret. En så genomgripande förändring av trafik- och boendemiljön bör enligt deras mening medföra en ny miljöprövning med tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om högsta tillåtna trafikbuller.

6. I miljöbalken talar man om att kraven inte får vara orimliga att uppfylla. De har föreslagit att kommunen använder lämpliga jordmassor, som man måste frakta bort, till en dämpande jordvall. Detta kan ske till en obetydlig kostnad. Ovanpå denna bygger man ett bullerplank. Kostnaden för detta är ca 1 000 kronor per löpmeter. Ett effektivt bullerskydd bör enligt deras uppfattning kunna anläggas till en mycket rimlig kostnad.

YTTRANDEN

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun har motsatt sig det som yrkas i målet och ändrar inte sitt beslut i ärendet. Nämnden har lämnat följande yttrande.

Nya bullerutredningar

Sedan Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut i ärendet har nya bullerutredningar gjorts för området. Utredningarna från den 6 oktober 2005 bifogas yttrandet. Ingemansson Technology AB har beräknat den maximala ljudnivån och den ekvivalenta ljudnivån för dels årsmedelsdygnstrafiken och sommarmedeldygnstrafiken utifrån dagens situation samt sommardygnstrafiken utifrån en framtida situation efter IKEA´s etablering.

Befintlig situation, årsmedel

- Ingen fastighet i området har fasadvärden över 60 dB(A) Leq

- Ca 16 fastigheter i området har fasadvärden i intervallet 55-60 dB(A) Leq för någon del av fasaden

- Övriga har fasadvärden under 55 dB(A)

- Ingen av fastigheterna har fasadvärden över 70 dB(A) Max

Befintlig situation, sommarmedel

- Två fastigheter har fasadvärden i intervallet 60-65 dB(A) för någon del av fasaden

- Ca 26 fastigheter i området har fasadvärden i intervallet 55-60 dB(A) Leq för någon del av fasaden

- Övriga har fasadvärden under 55 dB(A)

- Ingen av fastigheterna har fasadvärden över 70 dB(A) Max

Framtida situation, sommarmedel

- Fyra fastigheter har fasadvärden i intervallet 60-65 dB(A) för någon del av fasaden

- Ca 35 fastigheter i området har fasadvärden i intervallet 55-60 dB(A) Leq för någon del av fasaden

- Övriga har fasadvärden under 55 dB(A)

- Ingen av fastigheterna har fasadvärden över 70 dB(A) Max

Utredning om bullerskyddsåtgärder

Tre olika utredningar om olika åtgärder för att minska bullret har gjorts på uppdrag av Kalmar kommun, kommunledningskontoret. Utredningarna utgår från en framtida situation med sommardygnstrafik.

Bullervall med mur i området mellan E22/Ölandsleden och Djurängen

Förslaget redovisas i Ingemansson Technology AB´s bullerutredning den 6 oktober 2005. Beräkningar har gjorts som visar att åtgärden endast ger en sänkning med upp till 3 dB(A) vilket troligtvis inte upplevs som någon uppfattbar förändring.

Bullervall och skärm med tillräcklig höjd för att klara riktvärdena i området

Förslaget redovisas i Ingemanssson Technology AB´s bullerutredning den 10 oktober 2005. Bullervallens höjd behöver vara 5-6 meter och bredden 30-35 meter. Mot Ölandsleden får det inte plats någon vall utan skärmar på 2-3,2 meter behövs.

Skärmar längs med E22 och Ölandsleden

En skärm med höjden 3,2 meter behövs för att riktvärdena skall klaras i området.

Geoteknisk utredning

En geoteknisk undersökning har gjorts på uppdrag av Kalmar kommun, kommunledningskontoret, för att undersöka om det är geotekniskt möjligt att anlägga en bullervall i området mellan Djurängen och E22, utredningen bifogas yttrandet. Utredningen visar att det inte är lämpligt att anlägga en bullervall på platsen på grund av att jordlagren består av 2-5 meter lera. Leran är gyttjig eller siltig. Lastökningar på platsen i form av uppfyllnader eller anläggningar kommer att innebära sättningar, men även risk för stabilitetsproblem. Risk finns för omgivningspåverkan. Även för en bullerskärm kan vissa grundförstärkningar erfordras.

Beräknade kostnader för bullerskärm

Kommunledningskontoret uppskattar att kostnaderna för en bullerskärm blir ca 6 000 - 10 000 kr/meter och totalt ca 7 miljoner kr för hela sträckan. Samhällsbyggnadskontoret har höga krav på gestaltning inom området vilket innebär höga krav på utformningen av ett bullerskydd. Om det behövs grundförstärkningar ökar kostnaderna troligtvis ytterligare.

Beräknade kostnader för bullerdämpande asfalt

Med bullerdämpande asfalt kan ljudet minskas med 11 dB och det går att få garanti för 8 dB i 7-8 år. Vägverket har räknat ut att bullerdämpande asfalt, så kallad ”dränbeläggning” kostar 958 333 kronor per km och år jämförd med 38 571 kronor per km och år för normal beläggning.

Bedömning

Ljudnivåerna bedöms överskrida de av riksdagen angivna riktvärdena för ekvivalentljudnivå utomhus för ett antal av fastigheterna i Djurängen både om man ser till årsmedelvärdet och sommarmedelvärdet. Antalet fastigheter där riktvärdet överskrids beräknas öka i framtiden efter IKEA´s etablering. Maximalnivåerna beräknas inte överskridas, vare sig nu eller i framtiden. Ingen av fastigheterna beräknas ha ekvivalenta ljudnivåer som överskrider 65 dB(A) vid fasad vare sig nu eller i framtiden.

Om en bullervall skall få tillräcklig effekt krävs att den är så hög som 5-6 meter och samhällsbyggnadskontoret anser inte att en sådan åtgärd är lämplig ur gestaltningssynpunkt. En bullervall bedöms dessutom inte vara tekniskt möjlig att anlägga på grund av dåliga markförhållanden. En bullerskärm beräknas kosta 7 miljoner kronor och det bedöms som oskäligt att kräva detta av Vägverket. Ljudnivåerna är inte heller så höga att området omfattas av Vägverkets åtgärdsprogram som innebär att de fastigheter med >65 dB(A) Leq vid fasad får åtgärder som fönsterbyten så att riktvärdena inomhus klaras. En ny bullerdämpande vägbeläggning bedöms också vara oskäligt att kräva av Vägverket på grund av höga kostnader för omläggning.

Vägverket har bestritt yrkandet om ändring av Länsstyrelsens beslut och anfört följande.

Länsstyrelsens beslut är korrekt. Miljödomstolens dom den 24 januari 2003 berörde enbart A.J.s fastighet X 3. Enligt domslutet visades ärendet då åter till Samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun för erforderlig handläggning. Vägverket företog därefter beräkningar av ljudnivån för ett antal fastigheter i Djurängenområdet, varpå Samhällsbyggnadsnämnden likväl förelade Vägverket att anlita Ingemansson Technology AB för beräkning av vägtrafikbuller i Djurängen enligt en viss offert. Efter överklagande av Vägverket upphävde Länsstyrelsen den 6 april 2004 Samhällsbyggnadsnämndens föreläggande. Länsstyrelsens beslut har vunnit laga kraft. Samhällsbyggnadsnämnden har därmed enligt Vägverkets uppfattning verkställt Miljödomstolens dom den 24 januari 2003 om erforderlig handläggning.

Därefter har Samhällsbyggnadsnämnden den 9 december 2004 beslutat att inte förelägga Vägverket att vidta några bullerdämpande åtgärder i Djurängen vid vissa uppräknade vägar/gator. Det beslutet omfattar dock fler fastigheter än X 3, vilket allt sammanfattningsvis innebär att Miljödomstolens dom den 24 januari 2003 är irrelevant för prövningen i detta mål. Detta mål handlar i stället i sak om huruvida Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 9 december 2004 var korrekt. Länsstyrelsen är av den uppfattningen och har därför inte upphävt beslutet. Vägverket är av samma mening, varför det enligt verkets uppfattning saknas skäl för att upphäva Länsstyrelsens beslut den 10 oktober 2005.

Som framgår av Länsstyrelsens beslut den 10 oktober 2005 understiger eller tangerar - i ett fall - bullernivåerna, beräknade på 2002 års trafiksiffror, till och med de riktvärden som gäller för ny- eller ombyggnad av allmänna vägar. Redan därför är såväl Samhällsbyggnadsnämndens som Länsstyrelsens respektive beslut korrekt. Som framgår av Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 28 november 2005 har sedan Ingemansson Technology AB gjort ytterligare en bullerutredning, vilken i allt väsentligt styrker tidigare resultat. Därjämte är riktvärdena för ny- och ombyggnad av allmänna vägar irrelevanta, eftersom vare sig ny- eller ombyggnad skett under den tid dessa processer pågått. Relevant riktvärde är i stället det som gäller för så kallad befintlig miljö, nämligen 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Detta riktvärde understigs med mycket god marginal i dag, och kommer - såvitt framgår av materialet - heller inte att överstigas i framtiden oaktat IKEA:s planerade etablering.

Eftersom gällande riktvärde inte överskrids saknas grund för att upphäva Länsstyrelsens beslut.

Övrigt

Till saken hör även att Kalmar kommun arbetar aktivt med dessa frågor i ett utvecklingsprojekt för Djurängenområdet. Enligt uppgift från kommunen var ärendet uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 december 2005, varvid bifogat förslag från kommunledningskontoret godkändes. Sålunda kommer ett detaljplaneprogram att arbetas fram, med särskild bäring på åtgärder för att dämpa trafikbullret i området. Detta utgör ytterligare ett skäl för att inte upphäva Länsstyrelsens beslut, eftersom det lämpligaste nu är att den kommunala processen får ha sin gång, och samtliga frågor redas ut utan komplicerade förelägganden.

A.J. och A. N. har anfört bl.a. följande.

1. De hänvisar till Miljödomstolens dom den 24 januari 2003 och att de teoretiska värden som Samhällsbyggnadsnämnden och Länsstyrelsen grundar sina beslut på är inget annat än en teori om hur trafikbuller stör omgivningen. De har själva låtit utföra ljudmätningar som klart visar att genomsnittet ligger över 65 dB och det högsta över 80 dB. Mätningsresultat bifogas yttrandet.

2. Den beräkningsmetod som Ingemanssons har beräknat ljudnivåerna efter, innehåller flera grundläggande felaktigheter:

- Den tar ringa hänsyn till väder och vind. Trafiklederna ligger i sydväst-väst, vilket är den huvudsakliga vindriktningen inom Djurängen. I medvind mångdubblas bullret.

- Den tar inte hänsyn till att vägbeläggningen består av grovstenig nersliten asfaltbeläggning, som ger ett betydligt högre friktionsljud än slät. Denna beläggning lades 1995, då de från början uppfattade trafikbullret som mycket störande.

- De trafikmängder som använts är grovt missvisande. Om uppgiften för sommardygn på Ölandsleden, 21 000 ÅDT, är riktig, måste de angivna 21 000 ÅDT på E22 för framtida sommardygn vara betydligt högre, då enbart ca 25-30 % av trafiken på E22 går till och från Öland. Bedömd framtida sommartrafik på E22 vid fullt utbyggt ”IKEA-område”, bör vara över 50 000 fordon. Besöksantalet till enbart IKEA beräknas till ca 56 000 per vecka, varav 90 % kommer i bil med två personer per bil.

- Beräkningsmetoden tar enbart hänsyn till skyltad hastighet. Alla vet att den hastigheten överskrids med minst 10-20 % av ett stort antal förare. Dubblad trafikmängd och betydligt högre hastighet påverkar säkerligen bullret med 5-10 dBA.

- Den tar ingen hänsyn till den acceleration eller retardation som förekommer när man kör av eller på Ölandsleden vid trafikplats Skälby, där bostadsbebyggelsen är som allra närmast. Hastigheten ökas från 70 till minst 110 km när man kör av Ölandsleden och bromsar ner från minst 110 till 70 km när man kör på. Detta påverkar bullret med åtskilliga dBA.

- Andelen tung trafik är angiven till enbart 5 %. I tidigare underlag har 7-8 % angivits. Deras uppfattning är att den ytterligare har ökat, bl.a. på grund av färjetrafiken till och från Karlskrona. Mycket av den trafiken går på E22 förbi Kalmar. ”IKEA-området” kommer dessutom att medföra en betydande ökning av den tunga trafiken, med ökat buller som följd. Logistiken vid IKEA bygger på lastbil, som lossar och lastar om kvällar och nätter.

- Underlag för höjdinformationen är bristfällig. Höjderna har uppskattats bl.a. genom fotografering.

3. Vid en ljudmätning av det verkliga trafikbullret, som Miljödomstolen förordade, hade det klarlagts att bullret är betydligt över de 55 dB(A) som riksdagen fastställt som riktvärden för trafikbuller inom bostadsområde. Den dispens, att i första hand åtgärda buller inom befintlig miljö som översteg 65 dB(A) utomhus vid fasad, som Vägverket erhöll, gick ut 2003. De undrar om den har förnyats. Så vitt de vet gäller 55 dB(A) numera för såväl Vägverket som kommuner.

4. Så gott som alla som bor i Djurängsområdet upplever trafikbullret mycket störande. 137 personer av dem har undertecknat en skrivelse, där de på grund av trafikbullret kräver att kommunen vidtar åtgärder för att dämpa detta. Dessa 137 personer kan inte nonchaleras, de måste ha rätt att bo i en acceptabel boendemiljö, utan att utsättas för psykiskt lidande av trafikbullret. Samhällsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen, som är den myndighet som har till uppgift att bevaka medborgarnas rätt till god miljö, har enligt deras uppfattning inte fullgjort sin skyldighet gentemot de boende i Djurängen. Deras agerande bygger på en beräkningsmetod, som inte är rättvisande.

5. Enligt deras uppfattning är det Vägverkets skyldighet att åtgärda trafikbullret, som enligt beräkningarna i Ingemanssons utredning till och med överstiger 65 dB(A) för de närmaste bostäderna, om man tar hänsyn till de faktorer de framför enligt ovan. Efter utbyggnaden av ”IKEA-området” kommer hela bostadsområdet att ligga över 65 dB(A). Det är skamligt av dem att krypa bakom beräkningsmetoder som inte återspeglar verkligheten för att undvika denna helt nödvändiga åtgärd. De är för övrigt själva medvetna om att beräkningsmetoden har stora brister och inte, som i deras fall, återspeglar verkligheten.

6. Den enorma förändring av boendemiljön som har skett i Djurängsområdet sedan E22 och Ölandsleden byggdes med mångdubbel trafikintensitet och högre hastigheter samt den mycket stora exploateringen av ”IKEA-området” som nu sker, måste enligt deras mening betraktas som ”ny- och ombyggnad”. De riktvärden som gäller för ny- och ombyggnad bör därför tillämpas och trafikbullret åtgärdas. En miljökonsekvensbeskrivning borde ha tagits fram när ”IKEA-området” beslutades. Då hade även andra bullerkällor, ventilation m.m., klarlagts.

B.H. har anfört följande. Under många års yrkande och plågsamma upplevelser av bullerstörningarna från trafiken på E 22, i läge närmast Djurängen, vill han än en gång återupprepa deras upplevelsesituation. Han vill också göra ett tillägg om medelvärdet under decibelmätningarna, eftersom det omnämns i hela den officiella utredningen, att det inte är detta som ger de plågsamma situationerna. Om man delar upp löpande tid i två delar, där en del utgörs av oerhört mycket störande trafik och den andra delen av icke särskilt störande trafik, kan man uppskattningsvis konstatera att de olika delarna förekommer med lika fördelning 50/50. Men denna fördelning kan ju inte ligga till grund för en medelnivå på ett decibelvärde, när skadeverkningar uppstår endast under den halva löpande tiden, men då är fruktansvärt plågsamma.

DOMSKÄL

I 1 kap. 1 § miljöbalken, som slår fast balkens mål och tillämpningsområde, sägs att bestämmelserna i balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken skall enligt punkt 1 tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Begreppen skador och olägenheter är avsedda att klargöra att det skydd som balken ger gäller både mot störningar som kan skada direkt, t.ex. påverka människors hälsa negativt, och mot störningar som utan att direkt skada ändå påverkar människors välbefinnande (prop. 1997/98:45, del 2 sid. 8). För välbefinnandet gäller att det endast är fråga om sådant välbefinnande som är avhängigt de frågor som balken reglerar.

I 9 kap 3 § miljöbalken sägs att med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att med en sådan störning avses bl. a. buller (prop. 1997/98:45, del 2 s 109).

Av 2 kap 3 § miljöbalken följer att den som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa krav på hänsyn gäller dock enligt 7 § samma kap bara i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem och att det vid en sådan bedömning särskilt skall beaktas nyttan av skyddsåtgärder jämfört med kostnaden för dem.

Enligt 26 kap. 22 § första stycket miljöbalken är den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen.

I den så kallade infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53) anges vissa riktvärden för trafikbuller. Sålunda framgår att vid nyuppförande av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur följande riktvärden inte bör överskridas, nämligen

- 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus

- 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid

- 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)

- 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.

För buller som varierar mycket är bullertopparna viktigast att mäta, detta kallas maximalnivå. Den genomsnittliga bullernivån kallas ekvivalentnivå. Ekvivalentnivån mäts normalt under ett vardagsdygn. Vid tillämpningen av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. I propositionen anges också för statlig trafikinfrastruktur ett åtgärdsprogram mot störningar i befintlig bebyggelse av trafikbuller som syftar till att på sikt uppnå de angivna inomhusriktvärdena. Planperioden sträcker sig t o m år 2007. Därvid bör i en första etapp åtgärdsprogram avse minst de fastigheter som exponeras för vägtrafikbuller om 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus eller däröver (angiven prop. s. 43 ff).

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Kalmar kommun har i beslut den 20 december 2005, § 220, godkänt kommunledningskontorets redovisning av utvecklingsprojektet Djurängen och gett Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag till detaljplaneprogram för västra delen av Djurängen. Kommunledningskontoret har förordat att det fortsatta arbetet inriktas på ett sammanhängande skydd utmed E 22 och Ölandsleden som främst byggs upp av murar och skärmar. En möjlig- het att finansiera bullerskyddet är att tillskapa nya bostäder i Djurängen. Detaljplaneprogrammet innebär bl.a. att det skall studeras hur bullerskyddet mot E 22 och Ölandsleden skall utformas, hur nya bostäder kan tillskapas i Djurängen, hur möjligheterna till rekreation kan förbättras i området nära bullerskyddet och hur Djurängsvägen skall kunna få en modernare, säkrare och mer stadsmässig utformning.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Väg E22 och väg 137 (Ölandsleden) kom till stånd genom att arbetsplan fastställdes för de båda vägföretagen av Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i beslut den 30 december 1965. Vägarna öppnades för trafik i september 1972. Det intilliggande Djurängenområdet bebyggdes med början under 1960-talet.

Utgångspunkten vid en bedömning av om och vilka bullerbegränsningsåtgärder som bör vidtas är att åtgärderna skall syfta till att begränsa bullernivåerna så att dessa inte är högre än vad som motsvarar en god miljö. Detta får anses motsvara de bullervärden för ny- och ombyggnader som framgår av den s.k. infrastrukturpropositionen, dvs. 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus, 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid, 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad och 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid avgörandet om det kan anses rimligt att vidta åtgärder för att uppnå angivna värden måste det alltid göras en bedömning av de faktiska förhållandena i varje enskilt fall. Den aktuella bullersituationen måste då ställas mot vilken bullerreducering som är tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig att åstadkomma. Den omständigheten att det företagits en väsentlig ombyggnad som förändrat bullersituationen kan göra att det anses mer rimligt att i dessa fall ställa högre krav på vidtagandet av åtgärder än i befintliga miljöer (jfr Miljööverdomstolens dom 2005-10-18, M 8991-03).

De aktuella vägavsnitten har, såvitt framkommit i målet, inte varit föremål för sådana omfattande åtgärder att det är fråga om ny- eller ombyggnad. Utgångspunkten vid den bedömning som skall göras i målet skall således vara att det är fråga om befintlig miljö. Ingemansson Technology AB har på uppdrag av Kalmar kommun utfört en trafikbullerutredning för området Djurängen daterad den 6 oktober 2005 avseende befintlig situation samt framtida situation efter IKEA:s etablering på andra sidan av väg E 22. Beräkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, SNV rapport 4653 och genomförts i programmet SoundPlan ver. 6.3. Beräkningar har utförts på tre trafikfall, nämligen befintlig årsmedelsdygnstrafik, befintlig sommardygnstrafik och bedömd framtida sommardygnstrafik efter uppbyggt köpcenter. Resultaten från beräkningarna visar följande. De maximala ljudnivåerna, dvs. de uppmätta bullertopparna, understiger 70 dB(A) vid alla bostäder. I den befintliga situationen är de ekvivalenta ljudnivåerna vid bostäderna närmast Ölandsleden och väg E 22 mellan 55 och 60 dB(A). Under sommardygnen kan de närmaste bostäderna utmed Ölandsleden, vilka inte omfattar klagandenas bostäder, ha ekvivalenta ljudnivåer över 60 dB(A). Inga bostäder beräknas således ha ekvivalenta ljudnivåer som överskrider 65 dB(A) utomhus vid fasad.

Inom Djurängenområdet finns ett stort antal bostäder utmed en sträcka på ca 700 meter i anslutning till väg E 22 och Ölandsleden. De beräkningar som Ingemanssons gjort i ovan omnämnd trafikbullerutredning visar i och för sig att de värden som anges i infrastrukturpropositionen överskrids för de närmaste bostäderna vad avser ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Maximalvärdet för uteplats innehålls i sin helhet. Dock är ekvivalentvärdena utomhus inte så höga att klagandenas fastigheter omfattas av åtgärdsprogrammet enligt infrastrukturpropositionen. Fastigheterna X 3 (A.J.) och X 6 (A. N.) har ekvivalentnivåer under 55 dB(A) utomhus. Fastigheten X 8 (A. N. och C.F.) har en ekvivalent ljudnivå mellan 55 och 60 dB(A) på en mindre del av tomten, övrig del av tomten ligger nivån mellan 50 och 55 dB(A). Fastigheten X 11 (B.H.) är den mest bullerutsatta av nu berörda fastigheter och har en ekvivalent ljudnivå mellan 55 och 60 dB(A) på större delen av tomten. Klagandenas bostäder ligger spridda utmed en sträcka på ca 400 meter.

Ingemanssons har även utfört kompletterande beräkningar den 10 oktober 2005 med hänsyn tagen till bullervall och bullerskärm. Vid studien av bullervall framgick det bl.a. att en bullervall mellan Ölandsleden och Djurängsvägen inte skulle få plats. Alternativet med bullervall har därför studerats i kombination med en skärm. WSP Sverige AB har vidare den 28 oktober 2005 utfört en översiktlig geoteknisk utredning för nybyggnad av bullerskydd i Djurängen. Utredningen visar att vid anläggande av bullervall kan omgivningspåverkan på befintliga anläggningar inte uteslutas. En grundförstärkning kommer att erfordras på stora delar av bullervallen. Även för en bullerskärm kan vissa grundförstärkningar erfordras. Av Samhällsbyggnadsnämndens yttrande framgår att kommunledningskontoret beräknar kostanden för en bullerskärm för hela sträckan till ca 7 miljoner kronor och bullerdämpande asfalt kostar enligt Vägverket ca 960 000 kronor per km och år i jämförelse med ca 38 600 kronor per km och år för normal beläggning. Utförandet av bullerskydd mot Djurängenområdet kräver dessutom kompletterande geotekniska undersökningar i samband med en detaljprojektering.

Vid en bedömning av trafikförhållandena på väg E 22 och Ölandsleden kan det rimligen antas finnas stora variationer i trafikflöde, varför en bullerberäkning baserad på uppgifter om trafikmängder för medeldygn - vare sig för år eller sommarperiod - inte är tillräcklig för en skälighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Det finns inte heller stöd i infrastrukturpropositionen eller i beräkningsmodellen för ett sådant synsätt. Utgångspunkten skall istället vara det antal enskilda dygn under året, idag och i framtiden, då den ekvivalenta ljudnivån beräknas överstiga i propositionen angivna riktvärden.

Såväl länsstyrelsens som samhällsbyggnadsnämndens beslut bör därför upphävas och Vägverket föreläggas enligt 26 kap. 21 § miljöbalken att till Samhällsbyggnadsnämnden senast den 1 juli 2006 inge uppgifter enligt ovan. Det ankommer sedan på samhällsbyggnadsnämnden att göra en förnyad skälighetsavvägning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (prövningstillstånd krävs)

Överklagande senast den 2 maj 2006.

Klas Bergenstråhle Bertil Varenius

I avgörandet har deltagit rådmannen Klas Bergenstråhle, ordförande, och miljörådet Bertil Varenius. Föredragande har varit Kenneth Pettersson