MÖD 2007:34

Tillstånd till produktion av träkol ----- Ett bolag hade under lång tid släppt ut kondensatvatten till en s.k. naturdamm. Vid tillståndsprövningen ansåg miljödomstolen att efterbehandling av dammen inte skulle omfattas av prövningen utan skulle tas upp av tillsynsmyndigheten med stöd av bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken. Miljööverdomstolen fann däremot att frågan om efterbehandling av dammen borde avgöras inom ramen för den aktuella tillståndprövningen. Varken det faktum att utsläppen till dammen skulle komma att upphöra eller att dammen förorenats även av andra verksamhetsutövare gav anledning till annan bedömning. Efterbehandlingsfrågan sköts upp under en prövotid.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2007-03-07 i mål nr M 1238-06,

se bilaga A

KLAGANDE

1. Länsstyrelsen i Gävleborgs län

801 70 Gävle

2. Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

KLAGANDE OCH MOTPART

Skogens Kol Aktiebolag

Siboallé 1

823 91 Kilafors

Ombud: Advokat A.L.A.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av träkol m.m.

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen ändrar den överklagade domen på följande sätt.

A. För tillståndet skall även följande slutliga villkor gälla.

Villkor 10.

Bolaget skall installera utrustning för förbränning av kondensat senast 2008-06-30. Utsläppet av kondensat till vatten skall ha upphört inom ett år efter idrifttagande av denna utrustning, dock senast 2009-06-30.

B. Prövotidsförordnandet, utredningsföreskriften U1 och provisoriska föreskriften P2 skall ha följande ändrade lydelse.

Utredningar samt provisoriska föreskrifter

Miljööverdomstolen uppskjuter i enlighet med 22 kap. 27 § miljöbalken frågan om slutliga villkor avseende utsläpp till luft och efterbehandling av den s.k. naturdammen. Under prövotiden skall nedanstående utredningar (U1-U3) genomföras och, intill dess annat beslutas, nedanstående provisoriska föreskrifter gälla.

U1

Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten redovisa utsläppen till luft från anläggningen efter det att kondensatförbränningen tagits i drift och mäta nedfallet av stoft och bensen och jämföra resultatet med genomförda spridningsberäkningar.

Bolaget skall senast 2009-06-30 till miljödomstolen ge in resultaten av denna utredning med förslag till villkor för utsläppen till luft utöver vad som gäller enligt förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning.

P2

Intill dess att bolaget har upphört med utsläpp av kondensat i enlighet med villkor 10 får produktionen av tjära i anläggningen inte överstiga 200 ton per år.

C. Följande föreskrift om utredning skall gälla utöver utredningsföreskift U1 och U2.

U3

Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta ett förslag till plan för efterbehandling av naturdammen. Förslaget skall ges in till miljödomstolen senast 2008-06-30.

D. Den provisoriska föreskriften P1 skall gälla från 2007-10-31 eller från tidigare tillfälle då ombyggnad och intrimning av förbränningskamrar m.m. har genomförts.

2. Miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

______________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att ett nytt slutligt villkor föreskrivs med följande lydelse.

Senast två år efter lagakraftvunnen dom skall samtliga utsläpp till recipient av kondensatvatten från tjärframställningen upphöra. Fram till dess får produktionen av tjära inte överstiga 200 ton per år.

Länsstyrelsen har vidare yrkat att Miljööverdomstolen upphäver den provisoriska föreskriften P2.

Naturvårdsverket har yrkat i första hand att Miljööverdomstolen undanröjer den överklagade domen och återförvisar målet till miljödomstolen för förnyad prövning och i andra hand att Miljööverdomstolen upphäver utredningsföreskriften U1 och den provisoriska föreskriften P2 samt föreskriver följande nya slutliga villkor.

- Kondensatet får från och med den 1 juli 2008 inte släppas ut i recipient.

- Bolaget skall senast den 1 juli 2008, i samråd med tillsynsmyndigheten, upprätta en efterbehandlingsplan för naturdammen.

Skogens Kol AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen ändrar den provisoriska föreskriften P1 så att den skall gälla efter det att ombyggnadsåtgärder vid ugnarna har genomförts och anläggningen har trimmats in.

Bolaget har medgett ändring av den överklagade domen på så sätt att

- utredningsvillkoren U1 och U2 samt den provisoriska föreskriften P2 upphävs,

- att P1 förordnas att gälla efter att ombyggnad av brännkamrarna skett,

- att bolaget åläggs att installera utrustning för förbränning av kondensatet från tjärframställningen och helt upphöra med utsläpp av kondensat från anläggningen senast ett år efter det att utrustningen tagits i drift,

- samt att under en prövotid på två år från lagakraftvunnen dom utreda frågan om slutliga villkor för utsläpp från anläggningen.

I andra hand har bolaget medgett att frågan om utsläpp till luft och vatten från anläggningen återförvisas till miljödomstolen för förnyad prövning.

Bolaget har bestritt ändring i övrigt.

Miljööverdomstolen har i beslut 2007-05-09 förordnat att miljödomstolens förordnande om verkställighet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Genom beslut 2007-06-29 har Miljööverdomstolen upphävt inhibitionen.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

I tillståndsansökan åtog sig bolaget att upphöra med utsläpp av kondensatvatten från tjärtillverkning till recipient. Bolagets åtagande i ansökan att upphöra med utsläpp av kondensatvatten var såvitt Länsstyrelsen uppfattat saken inte villkorat med att kondensatet inte skulle betraktas som ett avfall och därigenom att förbränningen skulle omfattas av förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning. Länsstyrelsen har utgått från att bolaget skulle lösa detta på annat sätt om det visade sig att förbränning inte var en framkomlig väg.

Utsläpp av kondensatvatten från bolagets verksamhet har sedan Koncessionsnämndens tillståndsbeslut 1996-04-18 varit föremål för utredning, där såväl Koncessionsnämnden som miljödomstolen föreskrivit utredningsvillkor med innebörden att utsläppet skulle upphöra eller genom behandling minska i farlighet. Länsstyrelsen har inför miljödomstolens prövning i januari 2007 gjort bedömningen att utredningar avseende utsläpp till vatten kan anses vara slutförda i och med bolagets åtagande att helt upphöra med dessa utsläpp. Föroreningshalten i kondensatet är hög och analyser visar att utsläppen kan antas vara starkt toxiska för vattenlevande organismer. Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att utsläppet av kondensat upphör men att det är rimligt att bolaget får två år på sig att vidta åtgärder för att upphöra med utsläpp av kondensatvatten.

Naturvårdsverket

Kondensatet är kraftigt förorenat. COD-halten är i nivån 150 000-200 000 mg/l. Bl.a. innehåller kondensatet ca 1500 mg/1 av fenoler. De mikrotoxtester som bolaget utfört visar att kondensatet är kraftigt toxiskt.

För att verksamheten skall anses tillåtlig krävs att verksamheten kan bedrivas utan att kondensatet släpps ut i recipienten och att detta kan ske utan krav på orimliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Av de handlingar som redovisats i målet framgår inte om det, utan krav på orimliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått, är möjligt att behandla kondensatet externt, rena kondensatet så att det kan släppas ut i recipienten eller genom processinterna åtgärder undvika att kondensatet uppkommer. Innan tillåtligheten kan bedömas krävs därför att sökanden kompletterar underlaget med den utredning som utredningsuppdrag Ul syftar till. Verket har erfarit att bolaget numera bedömer att det finns möjligheter att uppfylla de krav som ställs för samförbränning enligt verkets föreskrifter om avfallsförbränning NFS 2002:28. Ärendet bör därför återförvisas till miljödomstolen, som efter att ha tagit del av den nya informationen från bolaget, får göra en ny bedömning av möjligheten att förbränna kondensatet.

För det fall Miljööverdomstolen skulle finna att underlaget är tillräckligt för att bedöma tillåtligheten bör slutligt villkor med avseende på kondensatet föreskrivas. Enligt verkets mening bör som slutligt villkor föreskrivas att kondensatet från och med den 1 juli 2008 inte får släppas ut till recipient. Som en följd därav skall utredningsuppdraget U1 och den provisoriska föreskriften P2 upphävas.

Beträffande frågan om efterbehandling av naturdammen konstaterar verket att ett tillstånd, enligt 22 kap. 25 § första stycket punkt 10 miljöbalken, i förekommande fall skall innehålla bestämmelser om de villkor som behövs med avseende på efterbehandling. Frågan om efterbehandling av naturdammen bör behandlas inom ramen för denna prövning. Tillståndet bör förenas med krav på att bolaget, i samråd med tillsynsmyndigheten, skall genomföra undersökningar av naturdammen och upprätta en åtgärdsplan.

Bolaget

Den provisoriska föreskriften P1 avser utsläpp till luft av vissa ämnen under utredningsperioden. De utsläppsvärden som föreskrivs överensstämmer med de riktvärden bolaget angivit som målsättningsvärden efter planerad, och i domen beviljad, ombyggnad av anläggningen för att förbättra förbränningsprocessen samt styrningen av rök- och processgaser. Innan denna ombyggnad av anläggningen skett finns ingen möjlighet för bolaget att uppnå föreskrivna utsläppsvärden, som är betydligt lägre än nuvarande utsläppsnivåer från anläggningen. Att möjligheten att innehålla de lägre utsläppsnivåerna är beroende av att ombyggnad sker förefaller även ha konstaterats av miljödomstolen, se deldomen överst sidan 20. Det torde närmast vara genom förbiseende som P1 inte föreskrivits att gälla efter att ombyggnaderna skett.

Trots det verkställighetsförordnande som bolaget medgivits finns således ingen möjlighet för bolaget att ta tillståndet i anspråk och påbörja ombyggnaderna, samtidigt som behovet av dessa är mycket stort för att förbättra utsläppssituationen vid anläggningen. Den enda tidpunkten på året som ombyggnaderna kan genomföras är under semesterstoppet i juli. Efter ombyggnad behöver anläggningen trimmas in under en period. Enligt bolagets uppfattning är det för närvarande rimligt att förvänta sig att så har skett tidigast vid utgången av september 2007.

BEMÖTANDEN

Bolaget

Bolaget beräknar att produktionen av träkol kommer att överskrida den nu tillåtna produktionsnivån om 4 000 ton vid månadsskiftet sept/okt 2007. Bolaget kommer därefter inte att kunna uppfylla sina leveransåtaganden om inte det nya tillståndet kan tas i anspråk och det blir sannolikt även fråga om friställande av personal. En utökad produktion vid anläggningen är nödvändig inte bara för att tillgodose leveransåtaganden men också för att bolaget skall ha en rimlig ekonomisk möjlighet att genomföra de planerade ombyggnaderna för att förbättra förbränningsprocessen och energieffektiviteten och därmed minska miljöbelastningen från anläggningen.

Kondensatvatten

Bolagets inställning vid huvudförhandlingen i miljödomstolen såvitt avsåg förbränning av kondensatet grundade sig på en utredning, som sedermera visade sig innehålla en felberäkning. Bolaget vidgår nu, till skillnad från vad bolaget hävdade i miljödomstolen, att kondensatet inte har ett sådant värmevärde att det bör kunna klassificeras som ett bränsle.

Med anledning av att felet upptäcktes har bolaget ytterligare utrett frågan om det är möjligt att uppfylla de utsläppskrav m.m. som gäller för denna typ av avfallsförbränning och har därvid kommit till slutsatsen att detta bör vara möjligt efter ombyggnad av anläggningen.

Bolaget medger således en ändring av den överklagade domen för att möjliggöra kondensatförbränningen. Enligt bolagets uppfattning hänger emellertid frågan om utsläpp till luft och vatten från anläggningen samman på ett sådant sätt att det är lämpligt att pröva dessa frågor gemensamt. Kondensatförbränningen innebär att utsläppet till vatten upphör (frånsett utsläpp av rent kylvatten) men utsläppsbilden till luft kan komma att förändras. Det är därför lämpligast att utredningsvillkoren U1, U2 och den provisoriska föreskriften P2 upphävs samt att det föreskrivna prövotidsförordnandet avseende slutliga villkor till luft och vatten ändras på sätt som framgår angivits under yrkanden m.m. I denna situation åtar sig bolaget att helt upphöra med utsläpp av kondensat inom ett år från idrifttagande av utrustningen för kondensatförbränning.

Bolaget medger vidare att vidta de mätningar av stoft, THC, PAH samt NOx i rökgaserna, samt stoft från filter vid brikettanläggningen, samt att utföra de spridningsberäkningar som bolaget åtagit sig i samband med förhandlingen i miljödomstolen.

Eftersom tillståndet avser en sedan mycket lång tid tillbaka pågående verksamhet, och det nya tillståndet genom de villkor som föreskrivits och de åtaganden i form av ombyggnad av förbränningsutrustningen som bolaget gjort, innebär en totalt sett minskad miljöbelastning torde det inte heller av miljö- och hälsoskäl finnas anledning att inte medge ett verkställighetsförordnande.

Efterbehandling

Naturvårdsverket har, för det fall återförvisning inte sker av målet, yrkat att tillståndet förenas med ett villkor för bolaget att upprätta en efterbehandlingsplan avseende den s.k. naturdammen, vilken bolaget, tillsammans med flera andra verksamheter inom industriområdet, utnyttjat som recipient. Åtagandet från bolagets sida att omhänderta kondensatvattnet, samt byta utsläppspunkt för kylvattnet från anläggningen, innebär att naturdammen inte längre kommer att ta emot vatten från bolagets anläggning.

Bolaget anser inte att naturdammen, som är belägen ca 500 m från anläggningen har en sådan anknytning till den av bolaget ansökta verksamheten att det är lämpligt att frågan om undersökning och eventuell efterbehandling av naturdammen hanteras inom ramen för tillståndet. Såväl ansvarsfrågorna som utredningen av lämpliga skyddsåtgärder torde vara relativt komplicerade och att i detta skede ålägga bolaget det fulla utrednings- samt efterbehandlingsansvaret måste anses oskäligt. Bolaget motsätter sig därför att frågan om efterbehandling av naturdammen regleras inom ramen för tillståndet.

Bolaget motsätter sig däremot inte att gemensamt med övriga verksamhetsutövare inom industriområdet medverka till en utredning av naturdammen med stöd av reglerna i 10 kapmiljöbalken.

Länsstyrelsen

De utsläppsvärden som föreskrivs i den provisoriska föreskriften P l överensstämmer med det riktvärdet bolagen angivit som målsättningsvärden efter den föreslagna ombyggnaden av anläggningen. I dagsläget, innan åtgärder vidtagits för att förbättra förbränningsprocessen samt styrningen av rök- och processgaser, så överskrider bolagets dessa utsläppsvärden.

Länsstyrelsen tillstyrker därför bolagets yrkande om att den provisoriska föreskriften P1 ändras enligt bolagets begäran med tillägget att den ska börja gälla senast sex månader efter att ombyggnadsåtgärder vidtagits. Ur utsläppssynpunkt är det av stor vikt att ombyggnationen och intrimningen av anläggningen sker skyndsamt.

Med anledning av bolagets medgivanden i Miljööverdomstolen anser länsstyrelsen att det i domslutet bör föreskrivas att bolaget senast sex månader efter det att domen vunnit laga kraft skall ha byggt om förbränningskammarna och vidtagit åtgärder för automatisk processtyrning, att den provisoriska föreskriften P2 avseende utsläpp till luft förordnas att gälla från och med sex månader efter det att domen vunnit laga kraft samt att utredningsvillkoret Ul skall ha följande lydelse.

Ul. Sökande skall i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka resultatet av vidtagna åtgärder avseende utsläpp till luft efter det att förbränningskammarna byggts om och automatisk processtyrning införts samt utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minimera utsläppen av föroreningar till luft. Som mål för utsläppsvärdena till luft från förbränning av processgaser skall länsstyrelsens förslag till begränsningsvärden gälla. Utredningen skall omfatta tekniska lösningar med tillhörande ekonomiska konsekvenser, för utsläpp av föroreningar kopplade till gällande miljökvalitetsnormer skall spridningsberäkningar genomföras. Mätning av stoft och bensen skall genomföras på två mätplatser bestämda av tillsynsmyndigheten efter det att förbränningskammarna byggts om och automatisk processtyrning införts. Resultaten av dessa mätningar skall ställas i relation till genomförda spridningsberäkningar, efter det att förbränningskammarna byggts om och automatisk processtyrning införts genomföra försök med förbränning av kondensat och utreda möjligheterna att vid förbränning av kondensat i full skala vid anläggningen klara de krav som ställs på förbränning av avfall i förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.

Resultatet av utredningarna tillsammans med förslag till slutliga villkor för utsläpp till luft skall redovisas till miljödomstolen senast 15 månader efter det att domen vunnit laga kraft.

Länsstyrelsens konstaterar att det, genom den inställning bolaget intagit i Miljööverdomstolen, nu råder enighet kring att förbränning av kondensat från tjärtillverkningen ska klassas som avfallsförbränning. Länsstyrelsen delar miljödomstolens bedömning att avfallsförbränning är en tillståndspliktig verksamhet som inte omfattas av miljödomstolens dom. Det innebär att frågan om tillstånd till avfallsförbrännig måste prövas särskilt innan bolaget kan tillåtas förbränna kondensatet.

Länsstyrelsen är mot bakgrund av vad bolaget redovisade i samband med prövningen av den nu överklagade domen tveksam till att det i dagsläget finns erforderliga uppgifter för en prövning om tillstånd till avfallsförbränning. Länsstyrelsen anser därför att bolaget under en prövotid bör utreda möjligheten att innehålla kraven i förordningen om avfallsförbränning samt ta fram de uppgifter och det underlag som krävs för en prövning av frågan. Om utredningen visar på att en förbränning av kondensatet är ett fungerande alternativ, så borde det vara möjligt för bolaget att enligt bestämmelserna i 16 kap. 2 § tredje stycket miljöbalken ansöka om tillstånd till förbränning av avfall i god tid innan bolaget måste upphöra med utsläppet av kondensat.

Det av länsstyrelsen föreslagna slutliga villkoret för utsläpp till vatten innebär att utredningsvillkor U1 behöver omformuleras. Bolaget bör här få redovisa resultat av utsläpp till luft efter planerad ombyggnad av förbränningskammarna, genomföra försök med förbränning av kondensat och vid behov undersöka andra alternativ, redovisa utsläpp av föroreningar kopplade till spridningsberäkningar och miljökvalitetsnormer samt redovisa förslag på slutliga villkor avseende utsläpp till luft.

Om tillståndet utformas så att det säkerställs att utsläpp av kondensat upphör samt att åtgärder kommer att vidtas som bör medföra att utsläpp av föroreningar till luft minskar finner länsstyrelsen att verksamheten kan anses tillåtlig.

Naturvårdsverket

Verket instämmer i sak med vad bolaget anfört beträffande den provisoriska föreskriften, P l. Verket vidhåller dock att tillståndet inte bör tas i anspråk innan Miljööverdomstolen tagit ställning till verkets yrkanden målet.

Bolaget tycks dela verkets uppfattning när det gäller behovet av en förnyad prövning i den del som gäller hantering av kondensatet. Verket anser dock att målet i sin helhet bör återförvisas till miljödomstolen varvid bolaget har möjlighet att komplettera ansökan med det underlag som behövs för miljödomstolen skall kunna ge tillstånd till förbränning av kondensatet.

Vad avser vatten- och luftfrågor är verket i sak överens med bolaget om att en lösning där kondensat förbränns i anläggningen är en bra lösning. Under förutsättning av att anläggningen kan byggas om så att kraven enligt förordningen och föreskrifter om förbränning av avfall kan uppfyllas anser verket att tillräckligt miljöprestanda kommer att kunna uppfyllas avseende förbränningen.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

När det gäller den från miljöskyddssynpunkt viktigaste frågan, utsläppet av kondensat, har bolaget i Miljööverdomstolen åtagit sig att inom två år från lagakraftvunnen dom helt upphöra med detta utsläpp. Detta skall ske genom att kondensatet förbränns i ugnarna. Bolaget har genom ytterligare utredningar funnit att denna förbränning kan ske med iakttagande av de bestämmelser som gäller enligt förordningen och föreskrifterna om förbränning av avfall. Såväl länsstyrelsen som Naturvårdsverket bedömer att verksamheten är tillåtlig om utsläppet av kondensat upphör. Miljööverdomstolen gör samma bedömning. Bolagets åtagande bör därför föreskrivas som villkor för tillståndet. Villkoret bör utformas så att utsläpp av kondensat skall upphöra genom att kondensatet förbränns.

Förbränning av kondensatet är att anse som förbränning av avfall. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har framhållit att förbränningen kräver ett särskilt tillstånd. Enligt Miljööverdomstolens mening är förbränningen visserligen en åtgärd som är tillståndspliktig men i detta fall utgör förbränningen även en skyddsåtgärd som är nödvändig för att verksamheten skall kunna tillåtas. Mot bakgrund härav och då frågan om förbränning av kondensatet varit en huvudfråga i målet även i miljödomstolen finner Miljööverdomstolen att det tillstånd till bolagets verksamhet, med de kompletterande villkor om förbränning av kondensatet som Miljööverdomstolen föreskriver, får anses innefatta tillstånd till förbränningen. Anläggningens närmare utformning bör beskrivas i samband med redovisningen av utredningen enligt U1.

Vilka villkor som bör gälla för utsläpp till luft - utöver nyssnämnda generella föreskrifter - bör avgöras efter en prövotid på sätt som miljödomstolen bestämt. Dock bör utredningsföreskriften U1 ändras i konsekvens med att utsläpp av kondensat skall upphöra på sätt som framgår av domslutet.

Beträffande den provisoriska föreskriften P1 finner Miljööverdomstolen i likhet med remissmyndigheterna att den bör gälla efter det att ombyggnaderna av förbränningskamrar m.m. har genomförts och trimmats in, dock senast den 1 november 2007.

Som en följd av att kondensat inte kommer att släppas ut till recipienten när förbränning sker, finns det inte anledning till begränsning av produktionen av tjära på det sätt som föreskrivits genom P2. Miljööverdomstolen finner att en begränsning av produktion av tjära bör gälla intill dess att bolaget upphört med utsläpp av kondensat. P2 ändras i enlighet härmed.

Frågan om efterbehandling av den s.k. naturdammen har inte prövats av miljödomstolen, som i stället ansett att frågan bör tas upp av tillsynsmyndigheten med stöd av bestämmelserna i 10 kap.miljöbalken.

Bolaget har under lång tid släppt ut kondensatvatten till den s.k. naturdammen. Enligt Miljööverdomstolens mening bör frågan om efterbehandling av dammen avgöras inom ramen för nu aktuell tillståndsprövning (jfr Miljööverdomstolens dom 2007-04-24 i mål nr M 3455-06, MÖD 2007:14). Varken det faktum att utsläppen till dammen kommer att upphöra eller att dammen förorenats även av andra verksamhetsutövare ger anledning till annan bedömning. För närvarande saknas dock underlag som gör det möjligt att fastställa en efterbehandlingsplan och vilket ansvar som skall åvila bolaget för de åtgärder som behöver vidtas. Frågan om efterbehandling bör därför skjutas upp under en prövotid och bolaget åläggas att i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta förslag till en efterbehandlingsplan för naturdammen. Förslaget bör lämpligen redovisas till miljödomstolen samtidigt som övrig prövotidsutredning den 30 juni 2008.

Miljööverdomstolen, som anser att det är angeläget att ombyggnaderna i anläggningen genomförs snarast, finner att det finns skäl att meddela verkställighetsförordnande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2007-09-24

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsråden Henrik Runeson och Liselotte Rågmark, referent. Enhälligt.

__________________________________

BILAGA A

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Skogens Kol Aktiebolag, 556023-3362

Ombud: Advokat A.L.A.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av träkol m.m. vid anläggning i Kilafors, Bollnäs kommun, Gävleborgs län

SNI kod: 24.66-1 Ao: 48:1 x: 67 89 50 y: 15 42 45

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Skogens Kol Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet i bolagets anläggning på fastigheten Bollnäs Sibo 2:46 innefattande en högsta årlig produktion av

- 8 000 ton träkol genom pyrolys av trä,

- 6 000 ton briketter samt

- 400 ton trätjära.

Verksamheten, såvitt avser tillkommande anläggningar, skall vara igångsatt senast 5 år efter det att denna deldom vunnit laga kraft i tillståndsdelen.

Detta tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Villkor

1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall anläggningen och verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska utsläpp och störningar i omgivningen, utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet.

2. Verksamheten inklusive transporter skall bedrivas så att risken för störande damning, lukt och nedskräpning minimeras. Uppkommer olägenheter från verksamheten skall åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen.

3. Bolaget skall senast den 1 januari 2008 ta i drift utrustning för kontinuerlig mätning av syrgas- och kolmonoxidhalter i rökgaserna från tillverkningen av träkol och tjära.

4. Kylvatten som avleds till recipienten skall kontrolleras för undvikande av att till kylvattnet inkommande föroreningar från processerna vid anläggningen medför utsläpp till recipienten.

5. Uppkommet tjärkokningskondensat får inte ledas till vattenrecipient utan skall omhändertas och behandlas externt av godkänd mottagare.

6. Hantering av avfall, farligt avfall och kemiska produkter skall ske så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage skall hantering av sådant material ske på tät och beständig yta, eller andra åtgärder vidtas så att spridning till mark eller vatten förhindras. Eventuellt spill skall omgående samlas upp och tas om hand.

7. Genom punktutsug från briketteringsprocessen och förpackning av produkter samlas stoft upp och filtreras. Halten stoft efter detta filter får inte överstiga 10 mg/m3 ntg som gränsvärde vid besiktning.

8. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider följande riktvärden:

55 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07 - 18)

50 dB(A) söndagar och helgdagar (kl. 07 - 18)

50 dB(A) kvällstid (kl. 18 - 22)

45 dB(A) nattetid (kl. 22 - 07)

Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 dB(A) som riktvärde utomhus vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Vid förändringar av verksamheten, utbyte av bullrande maskiner och annat, som inverkar på bullerbilden, skall bolaget verka för att den sammanlagda bullernivån på sikt kan nedbringas till Naturvårdsverkets råd och riktlinjer (1978:5) gällande nyetablerad industri.

9. Ett kontrollprogram skall finnas som medger en tillräckligt säker kontroll av att verksamheten bedrivs inom givna föreskrifter och villkor till skydd för människors hälsa och miljön.

Övrigt:

Miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen med kompletteringar uppfyller kraven i 6 kapmiljöbalken.

Utredningar samt provisoriska föreskrifter:

Miljödomstolen uppskjuter i enlighet med 22 kap 27 § miljöbalken frågan om slutliga villkor avseende utsläpp till luft och vatten. Under prövotiden skall nedanstående utredningar genomföras och, intill dess annat beslutas, nedanstående provisoriska föreskrifter gälla.

Utredningsföreskrifter:

U1. Sökanden skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjliga åtgärder med syftet att undvika utsläpp till vatten av kondensvatten (även benämnt kondensatvatten). Tänkbara åtgärder kan omfatta såväl återvinning av substanser ur kondensatvattnet (med eventuellt efterföljande utsläpp av mindre förorenat vatten) som destruktion av detta vatten i en samförbränningsanläggning, eller direkt förbränning av pyrolysgaserna utan separationer varvid kondensvatten inte heller produceras. Eftersom nuvarande förbränningsteknik och -förlopp kan komma att påverkas av åtgärder utifrån denna utrednings resultat skall utsläppen till luft och vatten redovisas först efter det att sådana åtgärder vidtagits. Som mål för utsläppsvärden till luft från förbränning av gaserna efter ombyggnationen av brännkammare m.m. skall länsstyrelsens förslag till begränsningsvärden gälla. Redovisningen skall omfatta tekniska lösningar med tillhörande ekonomiska konsekvenser. Det är väsentligt att sökanden för en löpande dialog med tillsynsmyndigheten. Resultaten av denna utredning skall redovisas snarast och i takt med att alternativa förfaranden kommer fram, dock senast åtta månader efter det att denna dom vunnit laga kraft. Särskilt skall redovisas utsläpp av föroreningar kopplade till gällande miljökvalitetsnormer med spridningsberäkningar vid införande av tänkbara åtgärder i utredningen. Mätning av stoft och bensen skall genomföras på två mätplatser bestämda av tillsynsmyndigheten efter vidtagna åtgärder. Resultaten av dessa mätningar skall ställas i relation till genomförda spridningsberäkningar. Redovisning av utsläpp till luft och vatten med förslag till slutliga villkor skall ske senast sex månader efter det att åtgärder vidtagits som påverkar luft- respektive vattenutsläpp från anläggningen.

U2. Sökanden skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjlig hantering och behandling av överskottsgaser från kolningsprocessen och därvid redovisa årlig mängd av dessa gaser och tekniska lösningar med ekonomiska konsekvenser för att minimera utsläpp av föroreningar till luften genom dessa gaser. Utsläppsnivåer av föroreningar för de tekniska lösningar som kan komma i fråga skall anges och förslag till slutliga villkor föreslås. Resultat av denna utredning skall redovisas senast två år efter det att denna deldom vunnit laga kraft.

Provisoriska föreskrifter:

P1. Utsläpp till luft i den för de tre ugnarna gemensamma skorstenen från tillverkningsprocessen av träkol och tjära får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga följande begränsningsvärden:

- 1000 mg/m3 ntg vid 6 % O2 av kolmonoxid, CO

- 35 mg/m3 ntg vid 6 % O2 av stoft

- 250 mg C/m3 ntg vid 6 % O2 av oförbrända kolväten, THC

- 100 μg/m3 ntg vid 6 % O2 av PAH

- 150 mg/m3 ntg vid 6 % O2 av NOx räknat som NO2

P2. Intill dess av miljödomstolen godtagen behandling av kondensatvatten har genomförts får produktionen av tjära från anläggningen inte överstiga 200 ton per år.

Delegerade frågor:

D1. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva skäliga skyddsåtgärder, inbegripet driftförhållanden under begränsad drift till kapacitet och tidsrymd, vid påvisat läckage av föroreningar i kylvattenutsläppet till recipienten.

Förklaringar

Med riktvärde avses ett begränsningsvärde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att snarast vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Ett gränsvärde är ett begränsningsvärde som inte får överskridas.

Begreppet ntg står för normal torr gas, dvs. gasvolymen är omräknad till normaltillståndet vid 0oC, 100 kPa och utan vatteninnehåll.

________________________

ANSÖKAN M.

Se bilaga nr 1. Bolagets slutliga förslag till villkor avseende verksamheten framgår av bilaga nr 2.

SYNPUNKTER PÅ ANSÖKAN

Naturvårdsverket har anfört bl a följande. Bolaget bör ges ett tidsbegränsat tillstånd i två år för att genomföra de åtgärder som behövs till åstadkommande av en miljöanpassad verksamhet. Alternativt bör bolaget ges tillstånd till begärd ökad produktion under två år varefter frågan om denna produktionsökning kan permanentas upptas till prövning efter redovisning av bolaget. Åtgärder och utredningar skall genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Under tvåårsperioden skall utsläpp av kondensvatten upphöra, förbränningsprocesserna anpassas så att lägre utsläppsnivåer nås samt lämpliga åtgärder beträffande förbränning och förbearbetning av råvara genomföras så att energieffektiviteten höjs var jämte en plan för efterbehandling tas fram som inbegriper den s.k. naturdammen. För det fall att miljödomstolen inte godtar Naturvårdsverkets yrkanden bör ansökan avvisas. Verkets inställning är i huvudsak positiv till de åtgärder som bolaget avser att genomföra vid anläggningen. Det utsläpp av kondensvatten som i dagsläget sker anser verket inte är förenligt med balkens allmänna hänsynsregler. Verket ser positivt på att utsläpp av kondensvatten upphör. Bolaget avser att förbränna det uppkomna kondensvattnet i ugnarnas brännkammare. Bolaget har genomfört stickprovsundersökningar på sådan förbränning. Dock har det kondensat som använts vid försöken inte haft den sammansättning som det kondensat bolaget i framtiden avser att förbränna. Genom att sänka fukthalten i den flis som skall kolas längre än vad som är fallet idag, är bolagets förhoppning att kondensvattnets vatteninnehåll skall kunna sänkas så långt att förbränning av kondensatet skall ge ett positivt energitillskott och därmed kunna betraktas som bränsle och inte avfall. Därmed skulle förbränningen av kondensatet inte falla under förordningen (2002:1060) och föreskriften (2002:28) om avfallsförbränning. Naturvårdsverket anser att det idag är för tidigt att avgöra huruvida kondensatet är att betrakta som avfall eller inte. För det fall att man gör bedömning att kondensatet inte skall betraktas som avfall och att ovannämnda regler inte fullt ut skall tillämpas är det dock angeläget att en förbränning av kondensat skall göras på ett miljömässigt godtagbart sätt och att reglerna om avfallsförbränning i vissa delar kan tjäna som vägledning. De försök med kondensatförbränning som bolaget genomfört är av karaktären stickprov och dessutom har ett kondensat använts som inte alls motsvarar det som skall förbrännas i framtiden. Enligt Naturvårdsverket kan inte slutsatser dras huruvida kondensatförbränning kommer att kunna godtas som en behandlingsmetod. Den slutsats verket drar av undersökningen är dock att de höga koncentrationer av kolmonoxid och kolväten som uppmätts, både med och utan kondensatförbränning, visar att förbränningen vid ugnarna är ofullständig och att förbättringar av förbränningsanläggningarna behövs i alla händelser. Typiska utsläppsvärden för oljeeldning är mindre än 100 mg CO/Nm3 och mindre än 10 mg kolväten/Nm3. Bolagets utsläppsnivåer är inte alls i detta härad. Bolaget bör förklara varför utsläppen från anläggningen är så avvikande från detta. Bolaget måste också göra bedömningar om dessa nivåer anses kunna nås. Bolaget bör ange vilka tekniska förändringar man bedömer behövs för att förbättra förbränningen. Av

2 kap 5 § framgår att verksamhetsutövaren skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheter till återanvändning och återvinning så långt det inte är orimligt. I första hand skall förnyelsebara energikällor användas. I det aktuella fallet bör således eftersträvas att minimera oljeanvändningen genom att utnyttja pyrolysgaserna så effektivt som möjligt. Dessutom bör råmaterialet till ugnarna ha en optimalt låg fukthalt. En låg fukthalt i råvaran innebär att värmevärdet på kondensatet höjs och att torkperioden i ugnarna kortas. Båda dessa effekter är positiva ur energisynpunkt. Bolaget har angivit att man ifrågasätter miljövinsten i att ytterligare torka virket med extern torkning, utöver de ca 35 % man förväntas nå, eftersom enligt bolaget något utsläpp av kondensat inte kommer att ske samt att utsläppen till luft begränsas till en låg nivå. Verket delar inte bolagets bedömning att det är klarlagt att utsläppen till luft kommer att kunna begränsas till en låg nivå. Verket menar dessutom att det av energieffektivitetsskäl finns anledning att närmare redovisa tekniska, utsläppsmässiga och ekonomiska förutsättningar för en längre gående förtorkning. Naturvårdsverket anser att efterbehandlingen av naturdammen skall vara en del av prövningen av verksamheten. Bolaget behöver därför komplettera underlaget väsentligt, med målsättningen att en efterbehandlingsplan skall formuleras som kan fastslås och genomföras.

Fiskeriverket har yttrat bl a följande. Bolagets strävan mot att helt upphöra med utsläpp av processavloppsvatten till recipienten Bergviken och istället förbränna ett kondensat av detta står i överensstämmelse med Fiskeriverkets uppfattning i frågan. Fiskeriverket har inget att invända mot att bolaget medges de villkorsförslag avseende utsläpp till vatten som framkommer under punkterna 7.3.3 och 7.3.4 i ansökan (s.12). Fiskeriverket finner det rimligt att bolaget, för att långsiktigt helt kunna upphöra med utsläpp av processavloppsvatten, ges möjlighet att under en tvåårsperiod arbeta fram en godtagbar teknisk lösning. Detta dock med de begränsningar i produktionen av tjära under denna tid som bolaget har åtagit sig. Beträffande utsläppen av ej direkt processanknutet kylvatten till Bergviken har Fiskeriverket tidigare förordat att dessa om möjligt omlokaliseras så att framtida utsläpp sker direkt till Bergviken istället för som idag via en tillskapad naturdamm. Det kan antas att sedimenten i naturdammen är påverkade av tidigare verksamheter i området varför Fiskeriverkets uppfattning är att dammen i så liten utsträckning som möjligt bör tillföras utifrån kommande vatten. Sådant vatten riskeras i sådant fall att kontamineras vid passagen av dammen och varefter miljöstörande ämnen i onödan belastar Bergviken. Således anser Fiskeriverket att bolagets kylvattenutsläpp bör ledas direkt till Bergviken och förordar det av bolaget framtagna alternativ 1 där vilket innebär att en ledning förläggs från anläggning ned till Bergviken i anslutning till befintlig intagsledning för kylvatten. Framtida kylvattenuttag från Bergviken bör så långt möjligt säkras mot kontaminering under kylningsprocessen så att vattenkvalitén i utsläppsvattnet inte understiger intagsvattnets. Slutligen menar Fiskeriverket att bolaget bör medverka i en studie vars syfte skall vara att undersöka hur den damm som idag mottar processavloppsvatten i framtiden kan påverka omgivande mark och vatten, i första hand Bergviken, i så liten utsträckning som möjligt. Studien bör även omfatta behovet av och möjligheterna att efterbehandla dammen. Fiskeriverket anser att ansvaret för framtagande av en sådan studie enligt 10 kapmiljöbalken bör åvila bolaget mot bakgrund av att man under lång tid avlett processavloppsvatten till dammen och på så sätt bidragit till den föroreningssituation som kan antas ha uppkommit.

Länsstyrelsen Gävleborg har anfört bl a följande. Bolagets ansökan är bristfällig och borde rätteligen kompletteras. Länsstyrelsen föreslår att miljödomstolen fastställer följande slutliga villkor för verksamheten.

Utsläpp till luft

1. Rökgaser från kolningsprocessen och tjärtillverkningen inklusive rökgaserna från oljebrännarna skall släppas ut genom en gemensam utsläppspunkt.

2. Utsläpp av kolmonoxid (CO) från tillverkningen av kol och tjära får som riktvärde och dygnsmedelvärde från och med 2008-07-01 inte överstiga 500 mg/m3 ntg vid 6 % O2.

3. Utsläppet av stoft från tillverkningen av kol och tjära får som riktvärde vid mätning från och med 2008-07-01 inte överstiga 35 mg/m3 ntg vid 6 % O2.

4. Utsläppet av oförbrända kolväten mätt som THC (propanekvivalenter) från tillverkningen av kol och tjära får som riktvärde vid mätning från och med 2008-07-01 inte överstiga 5 mg C/m3 ntg vid 6 % O2.

5. Utsläppet av PAH från tillverkningen av kol och tjära får som riktvärde vid mätning från och med 2008-07-01 inte överstiga 10 µg/m3 ntg vid 6 % O2.

6. Utsläppet av NOx från verksamheten får som riktvärde vid mätning från och med 2008-07-01 inte överstiga 150 mg/m3 ntg vid 6 % O2.

7. Bolaget skall senast 2008-01-01 ta i drift utrustning för kontinuerlig mätning av syrgas- och kolmonoxidhalten i rökgaserna från tillverkningen av kol och tjära.

Efterbehandling

8. En översiktlig undersökning inklusive provtagning av verksamhetsområdet och sedimentationsdammen skall utföras i enlighet med den modell MIFO Fas 2 som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4918 ”Metodik för inventering av förorenade områden”. Bolaget skall i god tid innan undersökningarna genomförs ge tillsynsmyndigheten möjlighet att granska undersökningarnas utformning. Resultatet av undersökningen skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 2007-12-31.

Utredningsvillkor

U 1. Bolaget skall låta utreda vilken fukthalt vedråvaran behöver hålla för att kondensatet skall ge ett nettotillskott på energi och redovisa detta till miljödomstolen senast 2007-07-01. Utredningen skall tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

U 2. Bolaget skall utreda möjligheterna att förhindra förekomsten av utsläpp av diffusa gaser som orsakar olägenheter för människors hälsa i form av lukt och huvudvärk. Bolaget skall redovisa resultatet av utredningen tillsammans med eventuella förslag till skyddsåtgärder senast 2007-07-01. Utredningen skall tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Provisorisk föreskrift

P 1. Fukthalten i vedråvaran får inte överskrida 30 % som riktvärde vid mätning om inte bolaget på annat sätt visar att kondensatet medför ett nettotillskott på energi.

Till stöd för detta förslag vill länsstyrelsen anföra bl a. De föreslagna utsläppsnivåerna ligger på en nivå som länsstyrelsen anser är rimliga för bolaget att uppnå med en fullständig förbränning av alla gaser innan utsläpp till luft och eller någon form av rökgasrening. De föreslagna utsläppsnivåerna är vidare jämförbara med de krav som ställs på mindre till medelstora energianläggningar. Bolagets utsläpp till luft är höga av framför allt hälsofarliga ämnen och länsstyrelsen finner det rimligt med beaktande av 2 kap. 3 § miljöbalken att motsvarande utsläppskrav ställs på bolaget som på en tillståndspliktig energianläggning som förbränner fastbränsle (bio). Länsstyrelsen anser att bolaget under de senaste 10 åren borde ha skaffat sig tillräcklig kunskap om sin process och lämpliga skyddsåtgärder för att minimera utsläppen till luft från anläggningen. Länsstyrelsen ifrågasätter vad bolaget kommer att åstadkomma med ytterligare utredningstid. Länsstyrelsen anser därför att slutliga villkor för utsläpp till luft skall föreskrivas av miljödomstolen i den nu aktuella prövningen, men att bolaget kan medges viss tid för att vidta åtgärder innan villkoren måste uppfyllas. Enligt 10 kapitlet miljöbalken är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som bidragit till förorening ansvarig för efterbehandling. Bolaget har under en lång tid använt dammen som recipient för förorenat kondensatvatten. Länsstyrelsen anser att bolaget skall utföra en undersökning för att fastställa i vilken omfattning sedimentationsdammen och verksamhetsområdet kan vara förorenad. Vid en MIFO fas 2 undersökning tas prover i mark, grundvatten och sediment i punkter där föroreningar kan förväntas. Undersökningen resulterar i en översiktlig bedömning av föroreningssituationen och riskerna förknippade med dem. I utredningen för dammen bör det ingå en bestämning av hydrologin inklusive tillrinnande dagvatten, en bottenfaunaundersökning samt undersökning föroreningstillstånd i sediment och ytvatten. Länsstyrelsen anser att återföring av kondensat från tjärframställning till förbränning, under förutsättning att det hanteras inom processen och ger ett energitillskott till densamma, kan anses falla utanför definitionen på avfall i 15 kap. 1 § miljöbalken och därmed inte omfattas av förordningen om avfallsförbränning. Länsstyrelsen anser att för att kondensatet skall kunna betraktas som ett internbränsle skall det ge ett nettotillskott av energi i processen. Bolaget har uppskattat, utifrån en kondensatanalys, att kondensatet vid 35 % fukthalt innehåller 2 GJ per 4 000 ton kol och 5 GJ vid 30 % fukthalt. Länsstyrelsen anser att det noggrannare skall utredas vid vilken fukthalt i vedråvaran som kondensatet ger ett nettotillskott på energi. Länsstyrelsen yrkar även på en provisorisk föreskrift som skall gälla under utredningstiden och till dess att ett slutligt villkor gällande detta har fastställts. Bolaget har vid upprepade tillfällen haft utsläpp av illaluktande diffusa gaser. De illaluktande gaserna har av närliggande bolag uppgivits orsaka huvudvärk och illamående. Underlag som visar vad som orsakar dessa utsläpp, dess innehåll och vilken påverkan den har på människors hälsa har inte presenterats av bolaget. Länsstyrelsen anser att bolaget skall utreda detta samt möjligheterna att förhindra utsläpp av dessa diffusa illaluktande gaser. Länsstyrelsen anser att till dess annat har visats bör vedråvaran hålla en fukthalt av högst 30 %, detta för att det skall vara säkerställt att kondensatet vid förbränning tillför energi i processen. Om kondensatet inte ger ett energitillskott vid förbränningen anser länsstyrelsen att kondensatet skall betraktas som avfall och att förbränning av kondensatet då omfattas av förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.

Bollnäs kommun har yttrat i huvudsak följande. Bolagets ansökan tillstyrks. Den tilltänkta ändringen av utsläppspunkt av bolagets kylvatten bör noga övervägas och i allt fall föregås av en serie ytterligare analyser av kylvattnet. Dagvattenavrinningen sker via utavrinning till recipienten Bergviken och till undvikande av föroreningar i recipienten via detta vatten bör vattnets kvalité följas i ett kontrollprogram. Om frågan avseende utsläpp till luft sätts på prövotid bör bolaget åläggas att utreda vilka förbränningstekniska åtgärder som kan minska utsläppen av ofullständigt förbrända gaser. Hittills redovisade mätningar visar att den förbränning som sker för närvarande är ofullständig, vilket leder till utsläpp av oförbrända kolväten. Ytterligare emissionsmätningar av PAH, VOC och stoft bör genomföras.

A.L., V.L. och D.L., ägare till närbelägna fastigheterna X X 2:44 och X X 2:65, har anfört bl a följande. Bolagets skorsten är för närvarande 25 m hög, vilket medför att nedfallsområdet ligger 400-500 m från bolagets anläggning. Deras fastigheter ligger i lä för de flesta av rådande vindar, vilket gör att de är mer utsatta för nedfall än grannfastigheterna som är med exponerade för vind. Nedfallsmätningspunkten bör därför placeras på X 2:44 och 2:65. Kylvattnet från kolugnarna som avleds genom öppet dike bör kulverteras, renas och ingå i ett slutet system. Momentant är ljudnivån alldeles för hög från bandtransportörer och containerförflyttningar.

BOLAGETS BEMÖTANDE AV AVGIVNA SYNPUNKTER

Det kan konstateras att de synpunkter som inkommit från närboende i första hand berör olägenheter från bolagets verksamhet i form av lukt, stoftnedfall samt buller. Kommunens yttrande avser främst frågor rörande ny utsläppspunkt för kylvattnet, dagvattnets kvalitet, vissa mätningar av utsläpp till luft samt val av eldningsolja medan länsstyrelsen anför omfattande kritik mot bolagets ansökan och verksamhet. Med hänsyn bland annat till den korta tid som bolaget har haft till sitt förfogande för att upprätta detta yttrande bemöts anförda synpunkter relativt kortfattat nedan. Bolaget ser dock anledning att inledningsvis närmare bemöta vissa av de synpunkter som framförts från länsstyrelsens sida.

1. Underlaget för prövningen m m.

Det framgår av länsstyrelsens yttrande att länsstyrelsen anser att bolagets ansökan, trots den omfattande komplettering som gavs in till domstolen i oktober 2006, inte kan läggas till grund för miljödomstolens prövning och att den planerade huvudförhandlingen under januari 2007 därför bör ställas in. Länsstyrelsen anmärker bland annat på bolagets redovisning såvitt avser de allmänna hänsynsreglerna samt bolagets redovisning avseende utsläpp till luft och efterfrågar omfattande kompletteringar såväl avseende nuvarande som framtida påverkan på hälsa och omgivande miljö från verksamheten. Bolaget måste ifrågasätta länsstyrelsens inställning i flera avseenden. Enligt bolagets uppfattning uppfyller ansökan miljöbalkens krav och bolaget önskar således att huvudförhandling hålls i målet vid av miljödomstolen utsatt tidpunkt. Vissa av länsstyrelsens kompletteringsönskemål bemöts mer specifikt under rubrikerna nedan. Generellt vill dock bolaget påpeka att utredningsarbetet enligt bolagets uppfattning bör inriktas på att begränsa och kontrollera inverkan av den framtida verksamheten på miljön snarare än att fastställa och dokumentera nuvarande utsläppssituation i ytterligare omfattning än vad bolaget redan har presenterat i ansökningshandlingarna. Bolaget motsätter sig således att exempelvis genomföra ytterligare mätningar av utsläpp till luft samt effekter på hälsa och miljö av dessa i nuläget och vidhåller att sådana mätningar och eventuella bedömningar bör genomföras efter att ombyggnad skett av anläggningen. Såvitt avser de allmänna hänsynsreglerna har bolaget tydligt i ansökan med komplettering bland annat angivit vilka skyddsåtgärder som vidtagits, eller kommer att vidtas, samt de kostnader som dessa är förknippade med. Det framgår också att bolaget under senare tid tagit ett seriöst och samlat grepp kring frågan om miljöpåverkan från verksamheten och att stora resurser har lagts ned och kommer att läggas ned på anlitande av extern expertis samt ny processutrustning. Bakom de beräkningar och uppskattningar av bland annat framtida utsläpp till luft från verksamheten som presenteras i ansökan finns en gedigen kunskap och det är med förvåning som bolaget konstaterar att länsstyrelsen väljer att beteckna dessa bedömningar som bolagets ”förhoppningar”. Detta mot bakgrund av det seriösa arbete som bolaget lagt ned på utredning av alternativa skyddsåtgärder samt utarbetande av förslag till ny processutrustning, med hänsyn till bolagets begränsade storlek och miljöpåverkan, och de förhållandevis stora och kostsamma investeringar det är fråga om. Bolaget ser den förestående huvudförhandlingen som ett utmärkt forum för att på ett konstruktivt och framåtriktat sätt diskutera utestående frågor och bolagets åtaganden inför framtiden. Nedan bemöter bolaget kort under respektive rubrik de mer specifika frågor som tagits upp i yttrandena. I den utsträckning det som anförts i yttrandena inte berörs hänvisar bolaget till vad som tidigare anförts i ansökningshandlingarna med komplettering.

2. Utsläpp till luft

2.1 Allmänt om länsstyrelsens villkorsförslag

Bolaget ifrågasätter inte att utsläppssituationen vid verksamheten idag generellt sett är otillfredsställande och har därför inte heller motsatt sig att genomföra ett omfattande utredningsarbete. Enligt bolagets uppfattning, som grundas på de utredningar som ÅF samt tidigare anlitade externa konsulter genomfört vid anläggningen, är det fullt realistiskt att förvänta sig att den ombyggnad som nu sker kommer att innebära goda möjligheter att, sett per producerad enhet, reducera nuvarande utsläpp från anläggningen. Samtidigt måste hänsyn tas till anläggningens och verksamhetens relativt begränsade storlek. Som påpekats tidigare är utsläppen till luft från anläggningen små, och såvitt avser PAH-halter motsvarande utsläpp från en förbränningsanläggning. I detta sammanhang och mot bakgrund av de förslag till slutliga villkor som länsstyrelsen föreslår, är det dock viktigt att betona att bolagets verksamhet inte i övriga avseenden kan jämställas med en förbränningsanläggning; syftet med processen är att framställa träkol genom pyrolys av vedråvara och inte att utvinna energi genom förbränning av densamma. Utsläppsbilden, i synnerhet vad avser kolmonoxid, kommer därmed att se helt annorlunda ut jämfört med vad som är fallet vi en förbränningsanläggning. Det av länsstyrelsen föreslagna villkoret avseende kolmonoxid är således orimligt, vilket också framgår de mätningar som genomförts vid proveldningen av kondensat, medan exempelvis villkoret avseende kväveoxider torde kunna godtas. Såsom länsstyrelsen påpekar råder oklarhet kring vilka faktiska utsläpp som bolaget kommer att ha till luft efter produktionsökningen, även om dessa ungefärligen kan bedömas utifrån genomförda förbränningsförsök. Bolaget vidhåller därför, i enlighet med vad som tidigare anförts, att utsläppsbilden är så pass komplex att det inte är möjligt att, annat än efter intrimning av den nya processutrustningen, presentera förslag till slutliga villkor avseende utsläpp till luft. Bolaget motsätter sig inte att inom ramen för prövotidsförordnandet presentera delredovisningar vartefter utredningsarbetet fortskrider. Bolaget åtar sig att bedriva utredningsarbetet under prövotiden i syfte att minst nå ned till följande utsläppsnivåer som målsättningsvärden:

- Utsläppet av CO från kolningsprocessen får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 1 000 mg/m3 ntg vid 6 % O2.

- Utsläppet av stoft från kolningsprocessen får som riktvärde vid mätning inte överstiga 35 mg/m3 ntg vid 6 % O2.

- Utsläppet av oförbrända kolväten från kolningsprocessen, mätt som THC, får som riktvärde vid mätning inte överstiga 250 mgC/m3 ntg vid 6 % O2.

- Utsläppet av PAH från kolningsprocessen får som riktvärde vid mätning inte överstiga 100 mikrogram/m3 ntg vid 6 % O2.

- Utsläppet av NOx, räknat som NO2, från kolningsprocessen får som riktvärde vid mätning inte överstiga 150 mg/m3 ntg vid 6 % O2.

Från och med den 1 januari 2008 åtar sig bolaget vidare att ta i drift utrustning för kontinuerlig mätning av O2 samt CO i rökgaserna samt i samråd med tillsynsmyndigheten även genomföra mätningar av stoft, THC, PAH samt NOx i rökgaserna, samt stoft från filter vid briketteringsanläggningen, och med dessa mätvärden som grund utföra spridningsberäkningar för att fastställa bolagets haltbidrag i närområdet i förhållande till aktuella miljökvalitetsnormer.

2.2 Stoft

Såsom tidigare påpekats har bolaget i samråd med de närboende kommit överens om att genomföra stoftnedfallsmätningar vid de aktuella fastigheterna så snart ombyggnad av fineshanteringen inom området färdigställts, vilket nyligen skett. Stoftnedfallsmätningar kommer således att påbörjas i början av 2007 och pågå under ca sex månader. Bolaget ifrågasätter dock uppgifterna om att verksamheten i dagsläget orsakar höga stoftnedfall vid dessa fastigheter och bestrider någon form av ersättningsskyldighet för detta. Att det skulle vara fråga om misskötsel tillbakavisas.

2.3 Spridningsberäkningar m m.

Bolaget vidhåller sin uppfattning att spridningsberäkningar inte är befogade i nuläget och hänvisar till vad som tidigare anförts i målet. Enligt bolagets uppfattning finns inte heller i nuläget någon anledning att genomföra ytterligare utsläppsmätningar utöver de som ansökan redan kompletteras med. Med anledning av kommunens förslag om immissionsmätningar har bolaget dock förhört sig om möjligheten att kombinera de planerade stoftnedfallsmätningarna vid närliggande fastigheter med mätningar av bensen, vilket visat sig vara möjligt till en acceptabel kostnad. Bolaget åtar sig därför att i samband med kommande stoftmätningar även mäta bensen, och har förhoppningen om att kunna erhålla resultaten av bensenmätningarna till huvudförhandlingen.

2.4 Lukt

Frågan har behandlats i bolagets komplettering, se avsnitt 9. Bolagets uppfattning är att frågan om lukt bör kunna hanteras genom ett villkor, i enlighet med bolagets förslag, och att ytterligare utredningar inte är motiverade med hänsyn till de förestående ombyggnaderna.

3. Utsläpp till vatten

Omläggningen av utsläppspunkten för kylvattnet kommer att ske i samråd med kommunen och bolaget har därvid för avsikt att säkerställa kvaliteten genom ytterligare provtagning. Bolaget godtar kommunens förslag att kontrollera kvaliteten på dagvattnet inom ramen för kontrollprogrammet.

4. Markföroreningar

De akuta markföroreningar som kommunen hänvisar till ser bolaget som en riskhanteringsfråga som hanteras av bolaget i samråd med räddningstjänsten. Såvitt avser övriga frågor om förorenad mark hänvisas till bolagets komplettering, avsnitt 10. Bolaget motsätter sig länsstyrelsens villkorsförslag.

5. Fukthalt

Bolaget ifrågasätter lämpligheten av att i detta skede presentera utredningar avseende fukthalten i träråvaran samt att reglera denna fråga genom villkor eller provisoriska föreskrifter. Frågan om lämplig fukthalt bör enligt bolagets uppfattning hanteras som en processintern fråga inom ramen för det kommande utredningsarbetet. I övrigt hänvisas till bolagets komplettering, avsnitt 6.

6. Övrigt

Såvitt avser länsstyrelsens synpunkter på av bolaget föreslagna slutliga villkor har bolaget följande inställning.

- Bolaget godtar länsstyrelsens förslag till nytt villkor under rubriken Driftvillkor.

- Bolaget vidhåller tidigare föreslagna villkor avseende utsläpp till vatten.

- Bolaget motsätter sig inte att justera tidigare föreslaget villkor rörande avfall och kemikalier, men ifrågasätter tydligheten i länsstyrelsens förslag.

- Bolaget vidhåller sitt tidigare förslag till villkor avseende utsläpp till luft från brikettering och packning.

- Bolaget godtar länsstyrelsens omformulering av villkoret avseende kontrollprogram.

- Bolaget har inga invändningar mot de villkorsförslag som presenterats av kommunen och länsstyrelsen såvitt avser buller.

MILJÖDOMSTOLENS SKÄL

Miljödomstolen bedömer att bolagets ansökan jämte kompletteringar utgör ett tillräckligt underlag för prövning. Pågående verksamhet bedrivs med stöd av tillstånd enligt miljöskyddslagen. Ingen remissmyndighet har motsatt sig att bolaget nu beviljas ett nytt tillstånd enligt miljöbalken. Inte heller miljödomstolen anser att miljöbalkens bestämmelser utgör hinder mot bifall till bolagets tillståndsansökan under förutsättning att lämpliga och ändamålsenliga villkor föreskrivs.

Någon remissmyndighet har under målets handläggning begärt ett klarläggande av innebörden och omfattningen av det begärda tillståndet och miljödomstolen får därför, till undanröjande av ev. oklarhet, upprepa att beviljat tillstånd innebär att högst 8 000 träkol årligen får produceras genom pyrolys - torrdestillation, en form av organiskkemisk process - av trä. Genom fysikaliska processer får även 6 000 ton briketter årligen tillverkas. Briketterna tillverkas dels utifrån finfraktioner av träkol som uppkommer vid träkolstillverkningen, dels av inköpt material. Vid pyrolys av trä uppkommer även destillationsrester, ur vilka högst 400 ton per år trätjära får tillverkas. Tillståndet innefattar inte förbränning av avfall.

De miljömässigt mest besvärande följderna av bolagets verksamhet utgörs av utsläppen till luft och vatten. Bolaget har nu för avsikt att efter interna processförändringar helt upphöra med utsläppen till vatten av kondensatvatten från tillverkningen av träkol och tjära. I kolningsprocessen uppkommer, förutom träkol, energirika gaser, innehållande en rad organiska substanser samt vattenånga. Gaserna kan kondenseras, varvid ett vattenhaltigt kondensat uppkommer. Från detta kondensat kan råtjära och kondensatvatten, även benämnt kondensvatten, med innehåll av en rad energirika organiska substanser, separeras i en separator. Råtjäran leds till processsteget tjärkokningen, varvid en toppfraktion avskiljs från produkten trätjära. Denna toppfraktion benämns tjärkokningskondensat och utgör ett farligt avfall som för närvarande hanteras vid en godkänd extern anläggning. Den av bolaget planerade ändringen av verksamheten innebär att allt kondensatvatten från utvinningen av råtjära kommer att förbrännas i samma brännarutrustning som nyttjas för kolningsprocessen i stället för att som nu ledas till vattenrecipienten via den s.k. naturdammen. Bolaget har som sin uppfattning hävdat att detta förfarande inte är att bedöma som förbränning av avfall. Varken Naturvårdsverket eller länsstyrelsen har för närvarande ansett sig kunna ta ställning till frågan om detta kondensatvatten är att betrakta som ett avfall eller inte. Miljödomstolen gör i detta avseende följande överväganden.

Såväl EG-direktiven 75/442/EEG och 91/156/EEG som den svenska avfallsförordningen ger begreppet avfall en vidsträckt innebörd i syfte att begränsa olägenheter för människors hälsa och miljön. EG-domstolen har i ett antal avgöranden anvisat mer preciserade kriterier för bedömningen huruvida en delström i en viss produktion skall betraktas som avfall eller inte. Bolaget har till stöd för sin uppfattning refererat till en dom från Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, den 7 april 2006 i mål M 259-02, som avser en verksamhet där rester från två separeringsprocesser uppkommer. Från den ena processen är delströmmen energirik, över 30 MJ per kg, och bedöms av domstolen som internbränsle och från den andra processen är den energifattig, ca 1,7 MJ per kg, med ytterligt begränsat värde som bränsle och därför bedömd som avfall. I EG-domstolens praxis (mål C-9/00Palin Granit Oy m.fl. domar) har även diskuterats begreppet biprodukt som till skillnad från restprodukt, d v s avfall, inte bara kan utan verkligen kommer att återanvändas, utan föregående bearbetning, i den fortsatta produktionen. Vad gäller förbränning av produkter i form av flytande klorerade produkter har miljööverdomstolen i ett avgörande den 2 juli 2003 i mål M 7024-01 gjort bedömningar som enligt miljödomstolens uppfattning kan tjäna till ledning i förevarande mål. Miljödomstolen gör för sin del bedömningen att pyrolysgasen som lämnar kolningsugnarna inte är ett avfall om det utan vidare behandling används som bränsle i processen eller för utvinning av produkter (tjära). Utvinning av tjära ur dessa gaser sker genom att ugnsgasen kondenseras varvid det uppkommer dels en icke kondenserbar gas med visst energiinnehåll som utnyttjas i ugnarna, dels ett kondensat. De icke kondenserbara gaserna utgör ett bränsle i processen. Från detta kondensat separeras råtjära från kondensvatten. Råtjäran bearbetas vidare genom tjärkokning varvid en toppfraktion - tjärkokningskondensat - med visst energiinnehåll uppkommer jämte slutprodukten trätjära. Energiinnehållet i kondensatvattnet är i sin tur starkt beroende av den inmatade vedråvarans fukthalt. Vid fukthalten 30 % motsvarar energiinnehållet ca 5 GJ per kolningssats, vid 35 % fukthalt ca 2 GJ per sats och vid 40 % fukthalt motsvarande -2,5 GJ per kolningssats, d v s ett negativt värde. Miljödomstolen beräknar att varje kolningssats skulle kunna generera ca 6-7 m3, d v s 6 ton, kondensatvatten vid 35 % fukthalt i veden. Detta motsvarar ett energiinnehåll i kondensvattnet på ca 0,3 MJ/kg. På motsvarande sätt efter volymjustering av bildat vatten p.g.a. lägre vattenhalt i veden blir energiinnehållet i kondensvattnet ca 1 MJ/kg vid en fukthalt av 30 % i veden.

Med hänvisning till beräknade positiva energivärden har bolaget som ovan nämnts angett som sin avsikt att låta vedråvaran torka till minst 35 % under i det närmaste årslång lagring utomhus med efterföljande förbränning av kondensvattnet och därigenom vissa bränslebesparingar. Miljödomstolen bedömer dock att den genom kondensvattnet tillförda energin efter separering av mera energirika fraktioner inte räcker för att underhålla förbränning av enbart denna delström utan att ytterligare bränsle måste tillföras. För att kunna bedömas som ett bränsle och därmed en biprodukt i verksamheten måste kondensvattnet kunna underhålla sin egen förbränning utan tillsats av andra, energirika bränslen. Kondensvattnets energiinnehåll är efter utvinningen av tjära dock - som ovan nämnts - så ytterligt begränsat att detta vatten inte utan tillsats av stödbränsle i form av okondenserad gas eller olja eller genom annan behandling kan nyttjas som bränsle. Kondensvattnet har därför inget värde som bränsle i förbränningsprocessen, eller annat värde i produktionen. Bolagets planerade förbränning av detta vatten är därför att se som destruktion av ett avfall, d v s tillståndspliktig verksamhet i form av avfallsförbränning.

Bolagets åtagande att inom viss tid upphöra med utsläpp till vatten förutsätter förbränning av kondensvattnet. Mot bakgrund av miljödomstolens bedömning att sådan förbränning för närvarande inte får äga rum framstår det inte som skäligt gentemot bolaget att föreskriva ett slutligt villkor i enlighet med åtagandet. I stället bör, med uppskjutande av frågan om slutliga villkor för utsläpp till vatten och luft, bolaget på sätt utredningsvillkor U 1 anger undersöka alternativa behandlingssätt av kondensvattnet för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett från miljösynpunkt godtagbart sätt. Som provisorisk föreskrift avseende utsläpp till luft kan av bolaget angivna värden godtas även om planerad samförbränning med kondensvatten inte kommer att äga rum. Under utredningstid och införandetid för alternativ behandling av kondensvatten finns skäl att begränsa produktionen av tjära på sätt bolaget föreslagit så att mängden utsläppt kondensatvatten begränsas. Bolaget avser att genomföra en förbättring av brännare och förbränningsutrymmen vid kolningsugnarna, vilket borde ge bättre förutsättningar till mera fullständig förbränning och därmed minskade utsläpp av föroreningar till luft.

Miljödomstolen har vidare att bedöma dels frågan om påverkan på människors hälsa och miljön på grund av utsläpp av överskottsgaser, dels frågan om omföring av och kvalitén på det kylvatten som släpps ut i Bergviken, dels frågan om efterbehandling av den tidigare nyttjade s.k. naturdammen.

Överskottsgaser uppkommer vid vissa tillfällen i kolningsprocessen och släpps idag av säkerhetsskäl ut i luften utan reningsåtgärder. Sådana gaser bidrar till föroreningssituationen i närområdet och miljödomstolen bedömer dessa utsläpp vara av sådan omfattning att de bör minska. Miljödomstolen föreskriver därför utredningsvillkor U 2, syftande till reduktion av dessa gaser genom bättre styrning och kontroll av processen. Tänkbar behandling av gaserna utgörs av förbränning i en fackla eller nyttjande av energiinnehållet i gaserna inom andra grenar av verksamheten.

När det gäller omföring av kylvatten som inte är förorenat från processerna ansluter sig miljödomstolen till Fiskeriverkets uppfattning att ledning av detta vatten genom naturdammen med åtföljande risk för utlösning av föroreningar till Bergviken bör undvikas. Bolaget har nu åtagit sig att i samråd med kommunen och länsstyrelsen finna en ny utsläppspunkt för kylvattnet. Något särskilt skyddsvillkor i detta avseende behöver därför inte föreskrivas.

Kylvatten tas in från recipienten för kylningsändamål i processerna. Kylning av processerna sker indirekt genom olika värmeväxlande apparater varför föroreningar från processerna inte skall komma ut till kylvattnet. För att undvika konsekvenser i miljön i händelse av läckage skall kylvattnet kontrolleras innan detta återleds till recipienten. Visar det sig att föroreningar läckt ut till kylvattnet måste åtgärder vidtas snarast möjligt till förhindrande av konsekvenser av föroreningsspridningen. Sådana åtgärder kan till stor del komma att påverka processen och dess säkerhet varför skyddsföreskrifter snarast bör meddelas av tillsynsmyndigheten efter samråd avseende såväl processåtgärder som möjliga driftinskränkningar.

Den s.k. naturdammen är en damm invid Bergviken, dit flera verksamhetsutövare sedan lång tid tillbaka och i olika omfattning lett avloppsvatten. Främst har dammen nyttjats som sedimenteringsbassäng för suspenderat material före avledning till Bergviken. Fiskeriverket har uttryckt farhågor att föroreningar som samlats upp i dammen kan komma ut i Bergviken. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har efterlyst en prövning av dammen i detta mål och Bollnäs kommun har påfordrat kontroll av utsläpp från dammen inom kontrollprogrammets ram. Dammen har ostridigt under lång tid nyttjats bl a av Skogens Kol som utsläppsdamm och miljödomstolen gör bedömningen att dammen med stor sannolikhet är påverkad av föroreningar bl a från bolagets verksamhet. Sökanden undersöker nu möjligheter som kan innebära att utsläpp av avloppsvatten från processerna helt upphör genom dammen. Detta aktualiserar frågan om efterhandling av dammen i enlighet med 10 kapmiljöbalken och frågan skall, som bolaget föreslagit, hanteras i enlighet med detta regelverk. Det finns således inte skäl att nu lämna ytterligare föreskrifter i frågan.

All verksamhet skall omfattas av ett kontrollprogram som dels med god säkerhet visar att verksamheten bedrivs inom givna föreskrifter och villkor, dels i ett tidigt skede spårar ev. problem med driften av reningsutrustningar. För detta syfte krävs att programmet regelbundet ses över och justeras vid behov. Programmet skall redovisa använda mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder samt redogöra för statistisk osäkerhet i framtagna mätresultat för kontroll av innehållandet av givna begränsningsvärden. Det är väsentligt att verksamhetsutövaren i god tid informerar tillsynsmyndigheten om verksamhetens olika driftförhållanden, särskilt när verksamheten omfattar flera olika processteg som kan drivas oberoende av varandra över tiden, så att tillsynsverksamheten kan genomföras på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Ansvaret för kontrollprogrammet ligger på sökanden, som dock lämpligen bör samråda med tillsynsmyndigheten.

Eftersom ansökningen avser pågående verksamhet finns anledning att lämna ett verkställighetsförordnande.

Miljödomstolen finner slutligen att den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen innehöll en del mindre sakfel, som dock under hand har korrigerats, och att miljökonsekvensbeskrivningen numera uppfyller kraven i 6 kapmiljöbalken.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande skall ges in till Östersunds tingsrätt, miljödomstolen, senast den 28 mars 2007 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

På miljödomstolens vägnar

Göran Simonsson

__________

I domstolens avgörande, enhälligt, har deltagit rådmannen Göran Simonsson och miljörådet Inge Bodin samt de sakkunniga ledamöterna Louise Schöld och Uno Norberg.