Prövningens omfattning

Beskrivning saknas!

Rättsfall25

MÖD 2010:9: Bortledande av grundvatten för byggande av den s.k. Citybanan (norra delen) ----- Miljööverdomstolen har i ansökningsmål om vattenverksamhet ansett att det har varit rättsligt möjligt och motiverat att, mot verksamhetsutövarens bestridande, i domen även villkorsreglera buller, vibrationer och utsläpp till vatten, dvs. störningar som utgör följdverksamhet till den sökta verksamheten, men som inte omfattas av ansökan.
MÖD 2001:4: Ansökan om ändring av tillstånd enligt miljöskyddslagen för en avfallsanläggning-----För en avfallsanläggning gällde ett tillstånd från 1992. Verksamhetsutövaren begärde komplettering av tillståndet med avseende på deponering och mellanlagring av saneringsrester. Miljööverdomstolen ansåg att en domstol inte är skyldig att pröva en tillståndspliktig ändring som ett tillägg till eller som en ändring av ett tidigare tillstånd. Omfattningen av prövningen är i stället en lämplighetsfråga som är beroende av omständigheter i det enskilda fallet. I detta fall ansågs ändringen vara så pass omfattande, en ökning av deponeringen med 20 procent, att prövningen borde avse verksamheten och dess miljöpåverkan i sin helhet. Målet återförvisades till miljödomstolen för förnyad tillståndsprövning i avsikt att vid ett och samma tillfälle ge nya heltäckande villkor för verksamheten.
MÖD 2007:50: Tillstånd till bortledande av grundvatten från en tillfartstunnel för den s.k. Citybanan ----- Fråga om vilka miljöeffekter som omfattas av tillståndsprövningen och som ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. (I detta mål har Högsta domstolen prövat frågan som gällt med stöd av vilket lagrum Miljööverdomstolen borde ha avvisat miljökonsekvensbeskrivningen, se NJA 2008 s. 748.)
MÖD 2010:35: Godkännande av anpassningsplan för deponi vid Mörkeskogs avfallsanläggning ----- Miljööverdomstolen fann att miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut avseende verksamheten vid avfallsdeponi inte hindrade länsstyrelsens beslut avseende anpassningplan för deponin som givits in för godkännande enligt deponeringsförordningen.
MÖD 2010:46: Tillåtlighetsprövning m.m. av ny kraftstation vid befintlig vattenkraftanläggning ----- Ägaren till ett vattenkraftverk ansökte om tillstånd att bl.a. anlägga en ny kraftstation, i närheten av den gamla och uttjänta stationen, med större slukförmåga och viss ändring av vattenvägen. Miljödomstolen fann i särskild dom enligt 22 kap. 26 § miljöbalken vattenverksamheten tillåtlig och meddelade tillstånd till sådana arbeten som detta lagrum omfattar. Miljööverdomstolen bedömde att en tillåtlighetsprövning av vattenverksamheten såsom den var avgränsad här, jämte tillståndsprövning av därmed förknippade byggnadsarbeten, var möjlig utan att t.ex. åtgärder på vattenkraftverkets regleringsdamm samt eventuell ändring av vattenhushållningsbestämmelser omfattades av prövningen.
MÖD 2007:34: Tillstånd till produktion av träkol ----- Ett bolag hade under lång tid släppt ut kondensatvatten till en s.k. naturdamm. Vid tillståndsprövningen ansåg miljödomstolen att efterbehandling av dammen inte skulle omfattas av prövningen utan skulle tas upp av tillsynsmyndigheten med stöd av bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken. Miljööverdomstolen fann däremot att frågan om efterbehandling av dammen borde avgöras inom ramen för den aktuella tillståndprövningen. Varken det faktum att utsläppen till dammen skulle komma att upphöra eller att dammen förorenats även av andra verksamhetsutövare gav anledning till annan bedömning. Efterbehandlingsfrågan sköts upp under en prövotid.
MÖD 2006:6: Tillstånd att anlägga dammar-----Ett bolag hade ansökt om och fått tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till en vattenverksamhet (dammar m.m.) som samtidigt utgjorde en förutsättning för driften av bolagets miljöfarliga verksamhet - ett anrikningsverk. Miljööverdomstolen konstaterade att oavsett om prövningsplikten följer av 9 kap. eller 11 kap. miljöbalken eller av båda, skall prövningen resultera i de villkor eller föreskrifter som fordras enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Prövningens avgränsning är av central betydelse för en ändamålsenlig prövning i enlighet med miljöbalken syfte. Det är sökanden som genom sin ansökan anger ramarna för prövningen, men ytterst åligger det tillståndsmyndigheten att ta ställning till om den kan ligga till grund för prövningen.
MÖD 2004:10: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel-----Efter att det s.k. Citytunnelprojektet i Malmö hade bedömts tillåtligt av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken (MB) ansökte Banverket om tillstånd enligt 9 kap. MB (frivillig prövning) och 11 kap. MB (obligatorisk prövning) för skilda banetapper. Miljödomstolen beslutade att dela upp prövningen av målet i fem delar och att meddela särskilda domar för var och en. Etapp 1-3 skulle först prövas med avseende på vattenverksamheten och en viss del av den miljöfarliga verksamheten (sättningar i byggnader på grund av grundvattensänkning och byggvibrationer m.m.). I en fjärde dom skulle sedan resterande frågor om störningar från den miljöfarliga verksamheten prövas. När det slutligen gällde etapp 4 skulle prövningen avse samtliga frågor kring såväl vattenverksamheten som den miljöfarliga verksamheten. Det aktuella målet avsåg etapp 1 (Malmö C) och domen överklagades av ett enskilt fastighetsbolag som yrkade ändrade villkor rörande sättningar m.m. Miljööverdomstolen (MÖD) prövade ex officio om den uppdelning av prövningen av ansökan som miljödomstolen gjort utgjorde rättegångsfel. MÖD ansåg att domen visade att det förelåg svårigheter att skilja ut prövningen av de olika typerna av verksamheter. Därmed uppstod det oklarheter om vilka frågor som vunnit rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB samt risk för att vissa frågor skulle falla utanför prövningen. MÖD menade att redan detta innebar att 17 kap. 4 § rättegångsbalken lade hinder för en sådan uppdelning av prövningen som gjorts. En sådan skulle dessutom strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD fann att den uppdelning som miljödomstolen hade gjort utgjorde rättegångsfel och då felet inte kunde avhjälpas i MÖD återförvisades målet till miljödomstolen.
MÖD 2007:52: Tillstånd till hamnverksamhet ----- Att dela upp en tillståndsprövning av hamnverksamhet i olika etapper så att vattenverksamhet prövas för sig och prövningen av den därmed sammanhängande miljöfarliga verksamheten skjuts upp till ett senare tillfälle ansågs av Miljööverdomstolen (MÖD) vara ett rättegångsfel. Ett sådant förfarande skulle strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD återförvisade målet till miljödomstolen.
MÖD 2005:26: Tillstånd till verksamheten vid Äskya avfallsanläggning i Älmhults kommun-----Miljödomstolen meddelade en kommun tillstånd till utökad drift vid en avfallsanläggning (deponi) för farligt avfall. I samband därmed uttalade domstolen bl.a. att det ankommer i första hand på tillsynsmyndigheten att bedöma huruvida de av kommunen planerade åtgärderna uppfyller kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg emellertid att det hade legat på miljödomstolen att närmare pröva om deponin uppfyller de specifika kraven på barriärer i deponeringsförordningen. Eftersom domskälen inte avspeglade någon sådan prövning kunde den överklagade domen inte läggas till grund för en överprövning. MÖD undanröjde därför domen och visade målet åter till miljödomstolen för fortsatt behandling.
MÖD 2008:43: Omprövning av villkor rörande minimivattenföring ----- I målet förelåg en vattendom från år 1930 varvid ett vattenkraftverk var berättigat till viss vattenmängd. Två kommuner hade ansökt om att domens villkor för vattenföring i bäcken skulle ändras. Kommunerna uppgav att de avsåg att vidta vissa åtgärder med dammbyggnaden i en ovanliggande sjö. Dessa åtgärder skulle medföra att regleringen av sjön skulle upphöra för att i stället permanenta en generellt hög vattennivå i syfte att bevara vissa naturvärden. Miljööverdomstolen fann att villkoret i 1930 års dom rörande minimivattenföringen i bäcken förbi kraftverket hade ett så nära samband med regleringen av ovanliggande sjöar, att villkoret inte kunde upphävas utan att även tillståndet i 1930 års dom omprövades. Kommunernas ansökan om omprövning av villkor avvisades och miljödomstolens dom undanröjdes.
MÖD 2006:57: Tillstånd att bygga om färjelägen ----- Vägverket hade i en ansökan om tillstånd att bygga om två färjelägen inte redovisat olägenheterna av färjetrafiken. Om olägenheterna av en följdverksamhet är allt för allvarliga kan en ansökan om tillstånd ytterst komma att avslås. (NJA 1977 s. 558 och NJA 2004 s. 421). Eftersom Vägverket hade rådighet över sina egna färjor hade verket rättslig möjlighet att efterkomma villkor om bl.a. vilka färjor som fick trafikera leden. Avsaknaden av uppgifter om färjetrafikens miljöpåverkan ansåg MÖD vara en brist i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Vidare saknades i MKB:n och i ansökan alternativa lokaliseringar av färjeläget på Yxlan. Ansökan kunde därmed inte läggas till grund för en tillåtlighetsprövning. MÖD undanröjde och återförvisade målet till miljödomstolen.
MÖD 2004:21: Tillstånd till utökad drift vid en avfallsanläggning (deponi) i Jönköping-----En kommun ansökte om att få utvidga gällande tillstånd för deponering av avfall så att den maximala höjden ökades med tio meter (till + 246 meter). Miljödomstolen biföll framställningen genom ett nytt (tidsbegränsat) tillstånd. Miljööverdomstolen (MÖD) undanröjde den överklagade domen och visade målet åter till miljödomstolen. I samband därmed gjorde MÖD följande uttalanden: a) ett nytt tillstånd förutsätter en samlad prövning av hela den befintliga verksamheten, b) frågan om deponins lokalisering måste föras in i bedömningen, c) det kan inte ges något nytt tillstånd för verksamheten utan att kommunen visar att kraven är uppfyllda enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall eller att det i vart fall finns förutsättningar för en dispens enligt förordningen.
MÖD 2009:44: Ansökan om dammsäkerhetshöjande åtgärder ----- Regleringsföretaget har ett rättskraftigt tillstånd att under vissa villkor reglera vattenståndet vid och driva kraftstationen. En ansökan om att få bygga om regleringsdammen med enda syfte att underhålla och förbättra säkerheten vid denna kan inte föranleda en omprövning av hela verksamheten vid kraftstationen eller av villkor som inte har ett direkt samband med ombyggnaden. De frågor Kammarkollegiet hade väckt i målet om ändrad vattenhushållning m.m. ansåg Miljööverdomstolen kunna prövas endast efter särskild talan därom enligt 24 kap. 5 och 7 §§ miljöbalken. Att ett delvis nytt naturtillstånd inträtt p.g.a. att dammen med åren blivit otät ansågs sakna betydelse för frågan om tillåtligheten att återställa dammen i tillståndsgivet och dammsäkerhetsmässigt förbättrat skick.
MÖD 2006:54: Tillstånd att anlägga ett nytt sandmagasin och deponera anrikningssand m.m.-----Ett bolag hade ansökt om tillstånd att anlägga ett nytt sandmagasin som var nödvändigt som process- och reningssteg för verksamheten vid ett anrikningsverk, som man sedan tidigare hade tillstånd till. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att prövningen måste samordnas och avse utsläpp av vatten från båda verksamheterna. MÖD förklarade det tillåtligt att anlägga ett nytt sandmagasin samt att där deponera anrikningssand från gruvverksamhet under förutsättning att bolaget enligt åtagande inkom med ansökan om omprövning av villkoren för utsläpp till vatten från anrikningsverket. Själva tillståndsprövningen av det nya sandmagasinet återförvisades av MÖD till miljödomstolen. I målet gjorde MÖD en ingående granskning av aktuella dammsäkerhetsfrågor. MÖD fann också att det förelåg skäl att meddela tillstånd ( 22 kap. 26 § 2 st. miljöbalken) till de arbeten som behövde utföras för att färdigställa sandmagasinet. Villkor för detta tillstånd meddelades också. MÖD avslog däremot yrkandet om att detta tillstånd skulle få tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft, s.k. verkställighetsförordnande.
MÖD 2008:40: Tillåtlighet för verksamheten vid ett raffinaderi samt tillstånd till byggnadsarbeten ----- Att en verksamhet beslutats vara tillåtlig har ansetts innebära att sökanden kommer att få tillstånd till den sökta verksamheten med den lokalisering och huvudsakliga processutformning och kapacitet som sökanden angivit. Men även om en sökt verksamheten förklaras tillåtlig, kan en kommande tillståndsdom med villkor begränsa verksamheten mer eller på annat sätt än enligt ansökan. Det kan således vid prövningen komma att ställas andra krav på den mer detaljerade processutformningen och användningen av produktionsutrustningen, och fler och strängare villkor än sökanden föreslagit. Vidare kan ett godkännande av en miljökonsekvensbeskrivning inte hindra att kompletteringar kan komma att krävas vid tillstånds- och villkorsprövningen.
MÖD 2005:10: Tillstånd till hamnverksamhet i Sydhamnen i Södertälje kommun----- Underinstanserna hade beviljat tillstånd till hamnverksamheten och bolaget hade överklagat vissa villkorsfrågor till Miljööverdomstolen. I målet var bl.a. fråga om det var motiverat att ålägga hamnen att bekosta anordningar för elanslutning av fartyg, om kontrollprogrammet skulle omfatta fartygstrafikens påverkan på farleden samt om prövotidsförfarande skulle inledas rörande utsläpp från fartyg i hamn.
MÖD 2014:36: Bullervillkor för vindkraftverk ----- Den omständigheten att kommunen efter mark- och miljödomstolens dom återtagit sin tillstyrkan till en vindkraftetablering har inte ansetts kunna beaktas i Mark- och miljööverdomstolen då prövningen varit begränsad till ett bullervillkor som endast bolaget överklagat. I fråga om bullervillkoret har Mark- och miljööverdomstolen delat mark- och miljödomstolens bedömning att det varit motiverat med ett krav på 35 dB(A) i en del av ett naturreservat som också utpekats som tyst område.
MÖD 2000:17: Tillstånd för tunneldrivning ----- Tunneldrivning vid järnvägsbygge har inte ansetts vara tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, och inte heller följdföretag till vattenverksamhet för vilken tillstånd har sökts. Miljödomstolens tillståndsprövning av sådan verksamhet vars anläggande har prövats i särskild ordning enligt 11 kap. 23 § 2 är begränsad till att avse villkor för verksamheten. Vid denna prövning kan dock alla slags villkor meddelas som avser det tillståndssökta projektet i sin helhet och som i detta fall kan påverka grund- och processvattnet.
MÖD 2011:51: Tillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm från Gruvberget i Svappavaara ----- Bolaget fick av miljödomstolen tillstånd att anlägga en gruva och bryta och bearbeta 2 miljoner ton malm per år i anslutning till bolagets i Svappavaara befintliga malmförädlings-anläggningar. Naturvårdsverket överklagade och yrkade att ansökan skulle avvisas därför att ansökan borde ha avsett både den nya verksamheten och den befintliga verksamheten så att en gemensam prövning kunde göras. Miljööverdomstolen delade Naturvårdsverkets bedömning att den ansökta verksamheten har såväl ett geografiskt som ett tekniskt och miljömässigt samband med den befintliga verksamheten. Miljööverdomstolen fann därför att den tillståndssökta gruvverksamheten är så integrerad i den befintliga verksamheten på platsen att verksamheterna ska betraktas som en verksamhet som borde ha prövats och reglerats i ett sammanhang. Miljööverdomstolen konstaterade att den som ansöker om tillstånd ansvarar för att ansökan är lämpligt avgränsad och omfattar all den miljöpåverkan som verksamheten kan ge upphov till så att ansökan kan ligga till grund för prövningen och leda fram till den reglering som är nödvändig för att uppfylla miljölagstiftningens krav. Eftersom ansökan varit alltför begränsad kunde den inte ligga till grund för en ändamålsenlig prövning. Överklagandet bifölls och miljödomstolens dom undanröjdes och bolagets ansökan avvisades.
MÖD 2002:23: Tillstånd att leda bort inläckande grundvatten från tunnel-----Banverket hade ansökt om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för avledning och bortledning av grundvatten i samband med tunneldrivning. Miljödomstolen meddelade villkor dels för avledandet, dels för utsläppet av blandat process- och grundvatten i recipienten. Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg däremot att tillståndsprövningen endast kunde omfatta själva vattenverksamheten, dvs. bortledandet av grundvatten. Domstolen fann nämligen att förutsättningar saknades att utan ansökan från Banverket pröva den miljöfarliga verksamheten som tunneldrivningen utgjorde eller de utsläpp och olägenheter som tunneldrivningen skulle kunna förorsaka. Den miljöfarliga verksamheten fick i istället regleras med stöd av bestämmelserna om tillsyn i 26 kap. miljöbalken. Miljööverdomstolen upphävde därför utsläppsvillkoren för avloppsvatten.
MÖD 2003:103: Bullerdämpande åtgärder vid järnväg-----Efter en upprustning av Ystadsbanan betalade Banverket ut ersättning till en fastighetsägare för att denne skulle kunna bygga ett bullerplank mot järnvägen. En tid därefter förelade miljönämnden Banverket att vidta bullerdämpande åtgärder vid fyra fastigheter i området, däribland den som omfattades av förlikningen med Banverket. Miljööverdomstolen (MÖD) godtog föreläggandet och uttalade att en förlikning inte utgör hinder mot att ställa krav på försiktighetsåtgärder enligt miljöskyddslagen, då denna lagstiftning syftar till skyddet av människors hälsa och miljön och är av indispositiv natur. När det gällde målet i sak, delade MÖD underinstansernas bedömning att åtgärderna vid banan motsvarade en väsentlig ombyggnad och att de bullernormer som fastslagits för sådana fall därför skulle tillämpas. Utgångspunkten för om störningarna skäligen borde tålas var de faktiska förhållandena vid de bullerstörda fastigheterna.
MÖD 2004:25: Föreläggande att ansöka om tillstånd för tågtransport av flygbränsle -----Bygg- och miljönämnden i Tierps kommun hade förelagt Banverket att söka tillstånd för tågtransporter av flygbränsle på vissa tågsträckor. Miljödomstolen upphävde föreläggandet med hänvisning till att det vid en tillståndsprövning skall göras en samlad bedömning av de olägenheter som järnvägen ger upphov till, inte enbart dem som härrör från tåg som transporterar flygbränsle. Den avgränsning som nämnden gjort i föreläggandet är därför inte lämplig från prövningssynpunkt. Miljööverdomstolen instämde i denna bedömning. Även fråga om förenings rätt att föra talan samt om den som företräder föreningen kan anses vara sakägare.
MÖD 2010:52: Tillstånd till upprustning och effektivisering av vattenkraftverk ----- Ett kraftbolag hade tillstånd enligt äldre lag till verksamheten vid ett vattenkraftverk. Verksamheten medförde tidvis att allt vatten kunde ledas genom kraftverkets turbiner varvid vattendragets naturliga fåra nedströms den närbelägna regleringsdammen inte försågs med något vatten alls. Miljödomstolen lämnade bolaget tillstånd, mot myndigheters och kommunens erinringar, att ersätta en av turbinerna och installera en ny med större slukförmåga samt att genom kraftverket leda den större vattenmängd som därmed kunde tillgodogöras för elproduktion. Myndigheterna och kommunen hade invänt att den naturliga fåran skulle förbli torr under en ännu längre tid av året samt att miljökonsekvensbeskrivningen och prövningen borde omfatta all verksamhet vid vattenkraftverket för att bl.a. meddela villkor om minimitappning. Miljööverdomstolen, som konstaterade att målet inte gällde ett s.k. ändringstillstånd eller ett omprövningsförfarande, godtog miljökonsekvensbeskrivningen och prövningens omfattning. Miljööverdomstolen övervägde härefter förutsättningarna för minimitappning hänförlig till den ökade vattenmängd som skulle ledas genom kraftverket efter turbinbytet, men fann att minimitappningsmängden inte skulle ge tillräcklig miljömässig nytta och att skäl därmed inte fanns att ändra miljödomstolens domslut.
MÖD 2010:51: Ekonomisk säkerhet i samband med tillstånd för avfallsdeponi ----- Ett bolag ansökte om tillstånd till deponi för processavfall från bolagets massafabrik. Deponin skulle lokaliseras ovanpå en befintlig deponi, vilken inte omfattades av tillståndsprövningen. Miljödomstolen lämnade tillstånd till anläggandet av deponin med villkoret att bolaget skulle ställa 19,3 miljoner kr i ekonomisk säkerhet genom bankgaranti eller insättning på spärrat konto. Miljööverdomstolen lämnade bolagets yrkande om ställande av successiv ekonomisk säkerhet utan bifall mot bakgrund av den valda lokaliseringen och de bristfälliga uppgifter som bolaget lämnat rörande vad som deponerats i den befintliga deponin och vilken påverkan detta kan få på efterbehandlingskostnaderna för den nya deponin. Miljööverdomstolen avslog även bolagets yrkanden om ställande av ekonomisk säkerhet i form av moderbolagsborgen och företagsinteckning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator