MÖD 2007:58

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 5 maj 2006 i mål nr M 2988-05, se bilaga A

KLAGANDEMIP Technologies ABBox 737220 07 Lund

Ombud: Miljökonsult N-O.M.

SAKENTillstånd att tillverka selektiva polymerer

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på följande sätt.

A. Villkorspunkten 7 skall ha följande nya lydelse.

7. Från och med den 1 juli 2007 får det i produktionen inte användas sådana råvaror eller insatskemikalier, med undantag för templat, för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risker för olägenheter för hälsa och miljön på grund av dålig nedbrytbarhet, akut eller kronisk toxicitet eller potential för bioacku-mulering.

Tillsynsmyndigheten får för en enskild råvara eller kemikalie medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd med tidskravet.

B. Villkorspunkterna 8 och 9 upphävs.

_____________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

MIP Technologies AB (bolaget) har yrkat att villkoren 7 och 8 i miljödomstolens dom skall ändras till följande lydelser.

7. Från och med den 1 juli 2007 får det i produktionen inte användas sådana råvaror eller insatskemikalier, med undantag för templat, för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risker för olägenheter för hälsa och miljön på grund av dålig nedbrytbarhet, akut eller kronisk toxicitet eller potential för bioacku-mulering.

Tillsynsmyndigheten får för en enskild råvara eller kemikalie medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd med tidskravet.

8. Templat som inte har hanterats som farligt avfall skall bolaget redovisa i miljörapporten. Detsamma gäller för templat som bolaget planerar att använda kommande år och som inte hanteras som farligt avfall.

Bolaget har vidare yrkat att villkoret 9 i miljödomstolens dom skall upphävas.

Sedan bolagets yrkanden remissbehandlats, har bolaget ändrat sitt yrkande beträffande villkor 8 så att villkoret i första hand skall upphävas. I andra hand vidhåller bolaget formuleringen enligt det ursprungliga ändringsyrkandet, men med den justeringen att redovisning skall ske i samband med miljörapporten i stället för i miljörapporten.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Villkor 7

Länsstyrelsens förslag till villkor i miljödomstolen godtogs av bolaget och innebar en begränsning för bolaget att i produktionen använda sådana råvaror eller insatskemikalier för vilka det saknas dokumenterad kunskap. Miljödomstolen har emellertid i villkor 7 strukit begränsningen att det gäller bara råvaror eller insatskemikalier. Det innebär att även ämnen som uppstår vid och bara finns under de kemiska reaktionerna måste utredas, trots att de inte finns utanför det kärl där reaktionen fortgår. Den av länsstyrelsen och bolaget föreslagna begränsningen syftade således till att precisera vilka kemikalier som kunde utgöra en risk för hälsa och miljö. Miljödomstolen har inte närmare motiverat varför preciseringen togs bort utan har enbart angett att det inte synes föreligga behov att undanta andra kemiska produkter än templat.

Bolagets anser att hänsynsreglerna i miljöbalken tvärt om anger att det ska föreligga miljömässiga behov för att alls reglera frågan i villkor. Länsstyrelsens bedömning är riktig, dvs. att det saknas miljömässiga skäl att dokumentera kunskap om annat än råvaror och insatskemikalier, vilka förekommer utanför de kärl där reaktionerna sker.

Miljödomstolen har således inte gjort en korrekt bedömning enligt miljöbalken 2 kap. 3 och 7 §§. Det saknas helt miljöskäl och det är både tidsmässigt och ekonomiskt betungande, med andra ord orimligt, att utreda toxicitet etc. för annat än råvaror och insatskemikalier.

Vidare har miljödomstolen utifrån motiveringen att det saknas lagligt stöd utelämnat det av länsstyrelsen och bolaget yrkade tillägget, nämligen att ”Tillsynsmyndigheten får för en enskild råvara eller kemikalie medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd med tidskravet”. Detta tillägg är identiskt med del av villkor A i Miljööverdomstolens dom 2005-05-12 i mål nr M 3225-04 rörande Akzo Nobel Surface Chemistry AB.

Naturvårdsverket har ansett att Högsta domstolens överprövning av Miljööverdomstolens dom rörande Akzo Nobel Surface Chemistry AB i målet T 2303-05 skulle innebära ett behov av förtydligande av ett villkor om kunskapskravet för kemikalier. Det är emellertid fortfarande oklart vad som är rimligt att kräva eftersom frågan är återförvisad till Miljööverdomstolen. Bolaget vill i detta sammanhang erinra om att bolaget och länsstyrelsen är överens om lydelsen av det yrkade villkoret. Bolaget vidhåller sitt yrkande.

Villkor 8

Villkoret syftar till att skapa kontrollmöjligheter för Va-verket och tillsynsmyndigheten när det gäller templat. Det avser rimligen enbart templat som kan komma ut i omgivningen och utgöra en miljörisk.

Hemlighållandet av vilka templat som används för att fånga upp en specifik substans är en förutsättning för bolagets verksamhet. Bolaget är förvisso medvetet om regler som gäller för sekretess och de möjligheter som finns att kräva skadestånd vid felaktig myndighetsutövning, såsom oriktigt utlämnande av affärshemlighet. Bolagets verksamhet är emellertid inte av sådan omfattning att den förmår bära skadan under den tid som eventuella processer tar. Bolaget föreslår därför en annan hantering av templat, som får anses lika väl tillgodose miljöintressen och bolagets berättigade intresse av att bevara sina affärshemligheter.

Bolaget har tidigare i målet utvecklat frågan om templat och den ringa risk de utgör vid aktuella mängder. Bolaget är emellertid berett att hantera vissa templat som om de vore farligt avfall, oaktat att de inte uppfyller kriterierna för att vara farligt avfall. Det innebär ett för omgivningen säkert hanterande.

Templat som hanteras som farligt avfall redovisas i miljörapporten på samma sätt som gäller för farligt avfall generellt, dvs. under de avfallskategorier som anges i förteckningen i bilaga 2 till avfallsförordningen.

Templat som inte hanteras som farligt avfall, och därigenom kan komma ut i omgivningen, finns det intresse för tillsynsmyndigheten och det mottagande Va-verket att ha kännedom om. Sådana templat redovisas på föreslaget sätt i miljörapporen.

Bolaget godtar därför ett omformulerat villkor med innebörden att templat antingen skall hanteras som farlig avfall eller redovisas i miljörapporten.

Bolaget har under ärendets handläggning varit kritiskt mot ett villkor av det aktuella slaget, dels utgående från risken för röjande av affärshemligheter och dels utifrån den ringa miljöpåverkan vid aktuella mängder. Bolaget har åtagit sig en hantering som ytterligare minskar risken. Mot bakgrund av vad Naturvårdsverket anfört ändrar bolaget sitt ursprungliga yrkande till att i första hand yrka att villkoret upphävs.

Villkor 9

För alla kemikalier gäller produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § miljöbalken, med syfte att löpande styra kemikaliebruket mot miljövänligare kemikalier. För vissa kemikalier har den nationellt ansvariga tillsynsmyndigheten - Kemikalieinspektionen - angett hög prioritet för utbyte, en s.k. utfasningslista. För vissa kemikalier har Kemikalieinspektionen utfärdat ett principiellt hinder mot användning, den s.k. förbudslistan, men med möjlighet till dispens för att bruka kemikalierna vid särskilda skäl.

Det är dessa tre generella utgångspunkter för kemikaliebruk som vid prövningen preciseras för den aktuella verksamheten på den aktuella platsen. Utfasningslistan pekar således på betydelsen av att söka ersättningskemikalier och som framgår av ärendet är just detta en viktig del av bolagets verksamhet, att utveckla kemikalieanvändningen. Miljödomstolens villkor innebär emellertid att kemikalier på utfasningslistan kategoriskt ålagts ett stopp motsvarande förbudslistan. För att använda miljödomstolens egna ord, så har ämnen som "inte bör användas" förbjudits. Förbudet för verksamheten innebär dock att den möjlighet till dispens, som gäller för ämnen på den nationella förbudslistan, inte finns för utfasningskemikalierna. Det innebär en strängare behandling av dessa utfasningskemikalier, än vad som gäller de farligare kemikalier, vilka Kemikalieinspektionen klassificerat som förbudskemikalier. För att detta ska kunna vara rimligt krävs det, enligt bolagets mening, speciella omständigheter på platsen eller i verksamheten, som motiverar en särskilt sträng syn på just detta kemikaliebruk.

Miljödomstolens ”uppklassning” av kemikalierna motiveras inte. Tvärt om kan det antagas att miljödomstolen egentligen inte bedömt bruket särskilt farligt, eftersom miljödomstolen faktiskt godtar att kemikalierna hanteras och brukas i verksamheten och på platsen i den mån bruket kan kallas forskning.

Bolaget kan således inte finna någon saklig grund till bedömningen att utfasningskemikalierna inte får brukas i den ringa produktion som är aktuell, i all synnerhet som miljödomstolen faktiskt godtagit kemikalierna i forskningen. Bolagets slutsats är således att villkoret strider mot kraven på miljönytta och rimlighet. Domstolen har inte rätt tillämpat 2 kap.6 och 7 §§miljöbalken, om dess bedömning är att kemikaliernas art, mängd, typ av bruk eller omgivningens känslighet eller andra grunder av relevans för störningsrisk, innebär att de inte bara bör prioriteras för utbyte utan förbjudas utan möjlighet till dispens.

Bolaget anser det varken vara möjligt eller lämpligt med en prövotid avseende alternativ till MMF så som miljönämnden anfört. Produktvalsprincipen kräver utbyte när så är möjligt, oaktat prövotid. Prövotid är inte avsett för denna situation utan för fall där okända omständigheter kan klarläggas. Så är inte fallet här. Även efter prövotidens utgång är det lika oklart vilka nya produkter och därav beroende templat som kan behöva framställas och med vilka lösningsmedel. Bolaget delar Naturvårdsverkets uppfattning att innebörden i villkor 7 i kombination med produktvalsregeln i 2 kap. 6 § miljöbalken ger en sådan reglering av användningen att yrkandet om upphävande av villkor 9 kan bifallas.

Övrigt

Miljönämndens förslag till prövotider går utanför målets processuella ram och bör avvisas.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket

Villkor 7

Den lydelse av villkor 7 som bolaget yrkar är i överensstämmelse med tidigare praxis för villkor om kunskapskrav för kemiska produkter. Högsta domstolens dom i mål T 2303-05 kan emellertid innebära att villkoret behöver förtydligas. Följande lydelse skulle kunna tillämpas.

7. Från och med den 1 januari 2009 får det i produktionen inte användas sådana råvaror eller insatskemikalier för vilka det saknas en dokumentation om riskerna med bolagets användning för människors hälsa och miljön i fråga om toxicitet, dålig nedbrytbarhet, potential för bioackumulering och exponering.

Dokumentationen skall innehålla i vart fall följande uppgifter.

- Använd mängd per år

- Användningsområde - vilka processer råvaran eller insatskemikalien används i och vilken funktion den har

- Uppgifter om toxikologiska egenskaper (hälsofarlighet), ekotoxikologiska egenskaper (miljöfarlighet), nedbrytbarhet och potential för bioackumulering, inklusive klassificering avseende farliga egenskaper enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter av den kemiska produkten och däri ingående kemiska ämnen

- Exponeringsdata - uppgifter om vart den kemiska produkten tar vägen d.v.s. spridning till luft, vatten, produkter och avfall

- Förhållanden i omgivning och vattenrecipient

- Bolagets bedömning av riskerna

Tillsynsmyndigheten får för en enskild råvara eller insatskemikalie medge undantag från kravet att uppgifter om toxicitet, nedbrytbarhet och potential för bioackumulering skall dokumenteras. Undantag får endast medges om kunskap inte finns tillgänglig och en riskbedömning kan göras utan att bolaget tar fram sådan kunskap.

Tillsynsmyndigheten får också medge anstånd från tidskravet för en viss råvara eller insatskemikalie.

Bolaget skall uppdatera riskbedömningarna minst vart femte år.

Även om det inte nämns uttryckligen att ett villkor kan innehålla en möjlighet för tillsynsmyndigheten att meddela undantag, så kan det konstateras att det inte är ovanligt med en sådan konstruktion i praxis. Högsta domstolen har i det ovan nämnda målet inte invänt mot den undantagsmöjlighet som fanns enligt det villkor som prövades där. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning bidrar en dispensmöjlighet i detta fall till proportionalitet i tillämpningen av villkoret.

Villkor 8

I miljödomstolens domskäl motiveras villkoret med att såväl tillsynsmyndigheten som huvudmannen för den allmänna avloppsanläggningen har ett berättigat intresse av att veta vilka ämnen som uppstår som rest från verksamheten. Syftet att ge huvudmannen för reningsverket information anser Naturvårdsverket borde kunna uppfyllas på ett mer ändamålsenligt sätt än genom en redovisningsskyldighet gentemot tillsynsmyndigheten.

Vad gäller uppgifter om de templat som har använts vill Naturvårdverket peka på skyldigheten enligt 7 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll att löpande förteckna de kemiska produkter som hanteras i verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen ska lämnas till tillsynsmyndigheten på begäran, som kan lämna uppgifterna vidare till t.ex. huvudmannen för den allmänna avloppsanläggningen för det fall denne begär det och sekretessen inte utgör hinder mot utlämnandet.

Vad sedan rör skyldigheten att ange planerad användning för kommande år anser Naturvårdsverket att det är oklart vad som gäller om bolaget, efter det att uppgifterna lämnats in, ändrar sina planer om vilka templater som ska användas under året. Frågan är om bolaget i sådana fall bryter mot villkoret genom att använda ett templat som bolaget inte har lämnat uppgift om. Naturvårdsverket konstaterar vidare att miljödomstolen inte föreskriver om innehållet i miljörapporten. För det fall villkoret skall kvarstå bör det därför ändras till att uppgifterna ska lämnas in ”i samband med miljörapporten”.

Villkor 9

De tre ämnen som villkoret omfattar har hälsofarliga egenskaper och har tagits upp som utfasningsämnen i Kemikalieinspektionens databas PRIO. Akrylnitril är också klassificerat som miljöfarligt. Ämnen som ingår i gruppen utfasningsämnen har enligt Kemikalieinspektionens bedömning sådana egenskaper att de oberoende av hur de används inte bör förekomma.

Naturvårdsverket ser emellertid vissa problem med att i villkor peka ut och förbjuda vissa kemiska produkter. Ett sådant villkor kan - om motsatsen inte tydligt anges av prövningsmyndigheten - tolkas som att prövningen omfattar en tillämpning av produktvalsregeln i 2 kap. 6 § miljöbalken i fråga om samtliga de kemiska produkter som anges i tillståndsansökan. Med hänvisning till rättskraften av tillstånd till miljöfarlig verksamhet skulle verksamhetsutövaren kunna hävda att han inte behöver tillämpa produktvalsregeln utöver vad som följer av villkoret. En sådan tillämpning vore enligt Naturvårdsverket olycklig eftersom utvecklingen av kunskap och alternativ på kemikalieområdet går mycket snabbt. Det är viktigt att inte låsa fast användningen av kemiska produkter. Verksamhetsutövaren ska kontinuerligt vara skyldig att följa utvecklingen och byta ut kemiska produkter när det kommer bättre alternativ. Det bör normalt kunna ske utan att det krävs ändring av tillståndet.

Mot den bakgrunden och då det enligt bolaget endast är aktuellt att använda de tre kemiska produkterna i en ringa mängd, anser Naturvårdsverket att en tillräcklig skyddsnivå kan uppnås för bolagets användning av dimetylformamid (DMF), akrylamid och akrylnitril genom att bolaget har de kunskaper om ämnena som följer av villkor 7 och tillämpar produktvalsregeln i 2 kap. 6 § miljöbalken. Naturvårdsverket anser därför att yrkandet om upphävande av villkor 9 kan bifallas.

Kemikalieinspektionen

Villkor 9

Kemikalieinspektionens prioriteringsguide (PRIO) är avsedd att vara ett verktyg för att minska riskerna med användning och hantering av kemikalier. De ämnen som förekommer i PRIO har delats in i två grupper efter prioriteringsnivå. Ämnen som har sådana egenskaper att de bör ges särskilt uppmärksamhet vid hantering och användning ingår i gruppen "prioriterat riskminskningsämne". I gruppen "utfasningsämnen" ingår ämnen som har så allvarliga hälso- och miljöegenskaper att de inte bör användas. Verksamhetsutövare bör, enligt Kemikalieinspektionens mening, överväga att byta ut utfasningsämnen mot mindre farliga ämnen. Det är viktigt att notera att det förhållandet att ett ämne förekommer i gruppen utfasningsämnen i PRIO inte innebär att ämnet är förbjudet att använda.

Dimetylformamid (DMF), akrylamid och akrylnitril är klassade som utfasningsämnen i PRIO. DMF är ett organiskt lösningsmedel som används vid kemiska reaktioner och som lösningsmedel för polymerer. Akrylnitril och akrylamid används som monomer till olika typer av polymerer. Såvitt avser ämnenas egenskaper kan nämnas att samtliga tre ämnen är cancerframkallande. DMF är dessutom reproduktionsstörande och akrylamid är mutagent, dvs. kan ge ärftliga genetiska defekter.

En prövning enligt produktvalsprincipen innebär med nödvändighet alltid att en avvägning mellan graden av risk mellan tillgängliga alternativ skall ske (prop. 1997/98:45 sid. 228). Vid denna avvägning skall även en skälighetsavvägning göras. För att prövningen skall kunna utmynna i ett förbud att använda en viss produkt krävs, enligt kemikalieinspektionens mening, att det är klarlagt att produkten kan ersättas med en annan mindre farlig produkt i det enskilda fallet.

Av miljödomstolens dom framgår att bolaget inte i detalj har kunnat ange vilka specifika kemikalier som kan komma att användas i verksamheten, detta på grund av att produktionen, enligt bolaget, inte är statisk utan beroende av uppdragens karaktär. Enligt bolaget får de lösningsmedel som kan komma att användas provas ut från fall till fall varvid ett framtida användningsbehov av DMF, akrylamid och akrylnitril inte kan uteslutas. I såväl domen som i bolagets överklagande saknas närmare uppgift om hur nämnda ämnen skall användas. Vidare saknas utredning om tillgängliga alternativ.

Eftersom det saknas uppgift om hur bolaget avser att använda DMF, akrylamid och akrylnitril i verksamheten kan inte Kemikalieinspektionen bedöma om mindre farliga alternativ istället kan användas.

Kemikalieinspektionen konstaterar att det inte kan anses klarlagt att bolaget kan ersätta användningen av DMF, akrylamid och akrylnitril med mindre farliga ämnen. Förbudet för bolaget att använda dessa ämnen kan under sådana förhållanden begränsa bolagets möjlighet att bedriva sin verksamhet. En sådan begränsning gäller inte nödvändigtvis för bolagets konkurrenter. Mot bakgrund härav ifrågasätter Kemikalieinspektionen om villkoret är lämpligt utformat. Kemikalieinspektionen anser att villkoret exempelvis skulle kunna utformas på så sätt att bolaget endast får använda DMF, akrylamid och akrylnitril under förutsättning att bolaget, en viss tid innan bolaget avser att använda dessa ämnen, underrättar tillsynsmyndigheten om den planerade användningen och den utredning bolaget gjort om möjliga alternativ osv.

Miljönämnden i Lunds kommun

Villkor 7

Miljöförvaltningen instämmer i de argument som framfördes av Högsta domstolen i mål nr T 2303-05 och anser dessutom att villkoret är svårt att tyda vid tillsyn. Myndighetsutövningen kan därför komma att bli otydlig och inte uppfylla de krav på rättssäkerhet som är rimliga. Miljöförvaltningen vidhåller i stället att tillstånd inte bör ges till utfasningskemikalier som inte används idag. Det finns fasta kriterier för vad som menas med utfasningskemikalier och någon rättsosäkerhet råder därför inte.

Villkor 8

När det gäller användningen av templat framkom det vid inspektionsbesök den 12 september 2006 att en ny metod kan komma att användas i stället för våtsiktning. Bolaget avser att pröva en torrsiktningsmetod som inte skulle ge utsläpp till avloppet. För närvarande samlas alla templat upp och lämnas som farligt avfall. Miljöförvaltningen anser att det bör föreskrivas om prövotid för den nya metoden, och att i annat fall alla templat bör samlas upp som farligt avfall.

Villkor 9

Miljöförvaltningen vidhåller att bolaget under en prövotid till den 31 december 2006 bör utreda ersättning av DMF. Vid förnyad kontakt har bolaget uppgett att akrylamid och akrylnitil inte används, men att detta kan bli aktuellt i framtiden. Miljöförvaltningen anser inte att frågan är utredd.

Mot bakgrund av miljöförvaltningens synpunkter har miljönämnden beslutat att lämna följande yttrande.

- Tillstånd bör inte ges till utfasningskemikalier som inte används idag.

- Prövotid bör ges för ny torrsiktningsmetod.

- Bolaget bör under en prövotid till den 31 december 2006 utreda ersättning av DMF.

Tekniska förvaltningen i Lund, Va-verket

Villkor 8

När det gäller villkor 8 har Va-verket vid flera tillfällen under tillståndsprocessen framhållit vikten av möjligheten till kontroll av ämnen som riskerar att hamna i avloppet och därmed till kommunens ledningsnät och avloppsreningsverk. Vid blockpolymerisation hamnar templat i avloppet (om än i små mängder) och det är därför en självklarhet att Va-verket har rätt till information från bolaget om vilka ämnen och/eller ämnesgrupper som avses.

Vid Tekniska förvaltningen är sekretessbelagda handlingar mycket vanligt förekommande och det finns rutiner för hantering av dessa.

Va-verket anser att miljödomstolens formulering av villkor 8 skall kvarstå i sin helhet.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Villkor 7

Naturvårdsverket och miljöförvaltningen har i sina yttranden över bolagets yrkanden beträffande villkor 7 hänvisat till Högsta domstolens dom i målet T 2303-05. Naturvårdsverket anser att den domen kan innebära att villkoret behöver förtydligas utöver bolagets yrkande. Miljöförvaltningen har invändningar mot den lydelse av kemikalie villkoret som bolaget yrkat och anser bland annat att villkoret är svårt att tillämpa vid tillsyn.

Miljööverdomstolen konstaterar att bolaget i sin ansökan till miljödomstolen redovisat en lista över de kemikalier som främst kan komma att användas i verksamheten. Med få undantag har bolaget också givit in säkerhetsdatablad för kemikalierna på listan. En stor del av den dokumentation som krävs enligt villkoret finns således redan nu framtagen. Bolaget har heller inte gjort några invändningar mot villkoret utöver de yrkade förändringarna. Det finns enligt Miljööverdomstolens mening inte anledning att i detta mål ändra villkorets lydelse i något annat avseende än vad bolaget yrkat.

Miljööverdomstolen har inga invändningar mot att villkoret skall ändras så att det framgår att bestämmelsen endast avser råvaror och insatskemikalier och inte alla de kemiska produkter som - med den innebörd begreppet har i kemisk mening och med bolagets tolkning - förekommer i verksamheten.

Något formellt hinder mot att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att medge undantag från villkoret i vissa avseenden finns inte. Det är också lämpligt att föreskriva en sådan möjlighet till undantag.

Bolagets yrkande om ändring av villkor 7 bör därmed bifallas i sin helhet.

Villkor 8

Bolagets ursprungliga yrkande innebär att vatten som innehåller templat antingen skall avledas till avloppsreningsverket och att templaten då skall redovisas till tillsynsmyndigheten på det sätt miljödomstolen föreskrivit, eller hanteras som farligt avfall.

Yrkandet innebär i och för sig att de templat som skulle tas om hand som farligt avfall borde kunna hanteras på ett sätt som är säkert från miljösynpunkt. Samtidigt är det inte lämpligt att belasta en anläggning för omhändertagande av farligt avfall med avfall som från miljösynpunkt inte behöver ett så kvalificerat omhändertagande. Förutom att resursen tas i anspråk i onödan, kan det också leda till en ökad miljöpåverkan från den anläggningen. Av 21 § avfallsförordningen (2001:1063) följer också att farligt avfall inte skall blandas med andra slag av avfall.

En mottagare av det templatinnehållande avfallet bör ha samma intresse av information om innehållet som huvudmannen för reningsverket. Oavsett om templatet vidarebefordras till avloppsreningsverket eller till en anläggning för omhändertagande av farligt avfall, har alltså mottagaren behov av information om ämnet och dess egenskaper. Detta behov bör dock som Naturvårdsverket påpekat kunna tillgodoses utan den redovisningsskyldighet som följer av villkor 8 i miljödomstolens dom. Det finns ingen skyldighet för huvudmännen för reningsverk eller anläggningar för farligt avfall att ta emot avfallet, och om bolaget inte lämnar erforderlig information kan dessa alltså i sista hand vägra att ta emot templaten.

Bolaget är också skyldigt att följa de regler om förteckning av kemiska produkter som gäller enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

Mot bakgrund av att mottagarna av templaten kan få erforderlig information på ett bättre sätt än genom den föreskrivna redovisningen till tillsynsmyndigheten, anser Miljööverdomstolen att villkor 8 kan upphävas.

Villkor 9

Villkorspunkten 9 i miljödomstolens dom förbjuder bolaget att använda de tre kemikalierna dimetylformamid, akrylamid och akrylnitril i produktionen. Ämnena återfinns som utfasningsämnen i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO, men det finns inget generellt förbud mot användning av ämnena.

En tillämpning av 2 kap. 4 § miljöbalken (tidigare 2 kap. 6 §) innebär att de risker som är förknippade med tillgängliga alternativa kemikalier skall vägas mot varandra och bedömas med hänsyn till rimlighetsavvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Eftersom det exakta användningsområdet för de tre kemikalierna inte är känt, finns det inte underlag för en sådan prövning i detta mål.

Det är ett stort antal kemikalier som används eller kan komma att användas i den aktuella verksamheten och ansökan i målet innehåller också, som konstaterats ovan, omfattande dokumentation om dessa. Ett förbud mot användning av tre av de redovisade kemikalierna riskerar att tolkas som en uttömmande tillämpning av utbytesbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken. Det skulle alltså kunna uppfattas som om ytterligare krav med stöd av samma bestämmelse inte skulle kunna ställas med mindre än att det finns omständigheter som medger en omprövning av tillståndet eller villkoren. Villkoret 7 skulle då få begränsad nytta.

En lämpligare ordning i detta fall - där antalet kemikalier som används är stort och kunskapsnivån kan bedömas som hög - är att bolaget med de kunskaper som följer av villkorspunkten 7, ständigt i sin verksamhet tillämpar produktvalsprincipen enligt 2 kap. 4 § miljöbalken. Skulle tillsynsmyndigheten finna att bolagets avvägningar inte överensstämmer med miljöbalkens krav, kan myndigheten enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs.

Miljööverdomstolen finner således att villkor 9 bör upphävas.

Övrigt

Miljönämnden har framfört synpunkter på att tillstånd inte skall lämnas till användning av utfasningskemikalier som inte används idag, samt att möjligheterna att införa en torrsiktningsmetod skall utredas. Dessa frågor kan inte prövas i detta mål där verksamhetsutövaren överklagat vissa villkor för tillståndet till verksamheten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2007-04-16

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, referent, miljörådet Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsråden Henrik Runeson och Liselotte Rågmark. Enhälligt.

______________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDEMIP Technologies AB, Box 737, 220 07 LUND

SAKENTillstånd att tillverka selektiva polymerer på fastigheten Forskaren 1 m.fl. i Lund, Skåne län

____________________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar MIP Technologies AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap.miljöbalken att på del av fastigheterna X 1 och X 1, Lunds kommun, bedriva tillverkning av basplastpolymerer omfattande kemiska reaktioner intill en sammanlagd högsta årliga mängd av 500 kg.

Villkor

För tillståndet skall gälla följande villkor.

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön - skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har angett i ansökningshandlingarna eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom.

2. Utsläppet av flyktiga organiska ämnen (VOC) till luft får som riktvärde* inte överstiga 350 kg per år.

3. Till det kommunala spillvattennätet får årligen avledas maximalt 600 m3 ej förorenat kylvatten.

4. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras inom låst utrymme. Lagringsytorna skall vara avloppslösa, invallade och hårdgjorda med material som är beständigt mot förekommande kemikalier. Högst 500 kg farligt avfall får samtidigt lagras.

5. Bolaget skall undersöka processavloppsvattnets karaktär med avseende på nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet, nitrifikationshämning samt akut och kronisk toxicitet och redovisa resultaten till tillsynsmyndigheten senast den 1 augusti 2006.

6. Från varje våtsiktning får utsläppet av polymer i avloppsvattnet som riktvärde* inte överstiga 3 %.

7. Från och med den 1 juli 2007 får det i produktionen - med undantag för templat - inte användas sådana kemiska produkter för vilka det saknas dokumenterad kunskap om nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet samt akut och kronisk toxicitet.

8. Bolaget skall i miljörapporten redovisa vilka templat som har använts och vilka som planeras att användas kommande år.

9. Dimetylformamid (DMF), akrylamid och akrylnitril får inte användas i produktion utan endast i forskning.

10. Kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod

*Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som behövs beträffande

- störande lukt,

- hantering av processavloppsvatten, samt

- kontroll.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Verkställighet

Domen gäller omedelbart.

TIDIGARE TILLSTÅND

Miljödomstolen har i deldom den 16 maj 2002 lämnat bolaget tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken att på fastigheten X 1, Lunds kommun, bedriva tillverkning av basplastpolymerer omfattande kemiska reaktioner intill en sammanlagd högsta årliga mängd av 500 kg.

Miljödomstolen sköt upp frågan om villkor dels för utsläpp av processavloppsvatten, dels beträffande användningen av klorerade lösningsmedel. Bolaget ålades att under prövotiden i samråd med VA-verket och tillsynsmyndigheten närmare karaktärisera processavloppsvattnet med avseende på toxicitet, bioackumulerbarhet och nedbrytbarhet. Dessutom skulle undersökas möjligheten att ersätta klorerade lösningsmedel med miljövänligare alternativ eller att minska utsläppen av sådana ämnen.

Genom beslut den 8 oktober 2004 har miljödomstolen förordnat att resultaten av prövotidsutredningen skall ges in till miljödomstolen senast den 1 juli 2006.

ANSÖKAN

Allmän orientering och lokalisering

Denna ansökan omfattar i huvudsak en överflyttning av nuvarande verksamhet från Syret 1 till X 1. Viss verksamhet (pilotanläggning, max 100 l per tillfälle) kommer att omlokaliseras till en ny lokal på X 1. Dessutom tillkommer tillverkningssättet ”dispersionspolymerisation”.

Normal arbetstid är vardagar kl. 07.00 till 19.00. Tidvis förekommer arbete under lördag och söndag, samt vardagar utöver ovan angivna tider.

De nya lokalerna på X 1 (955 m2) har tidigare använts till likartad verksamhet och är bättre separerade från övrig verksamhet än de som används i nuläget. I X 1 kommer en pilotanläggning att inrättas i en ny lokal (400 m2) i bottenplanet, särskilt ägnad för ändamålet, varvid skall noteras att avlopp saknas, ventilationen är skild från övrig och utrymmet är Ex-klassat.

Båda fastigheterna är lokaliserade inom ett detaljplanelagt område avsett för ”forsknings- och utvecklingsändamål”. Stadsbyggnadskontoret har på förfrågan konstaterat ”att verksamheten på den nya fastigheten inte strider mot detaljplanens ändamålsbestämmelse”.

Avståndet till närmaste belägna bostäder är ca 500 meter.

Tillverkningsprocess

Bolaget planerar att tillverka selektiva material enligt fem skilda processvägar.

- Blockpolymerisation

- Polymerisation på partiklar

- Polymerisation inuti porösa partiklar

- Suspensions-/emulsionspolymerisation

- Dispersionspolymerisation (ny tillkommande metod)

1. Blockpolymerisation

Polymererna syntetiseras genom att blanda ursprungskemikalierna, dvs. monomerer, tvärbindare, initiatorer och lösningsmedel samt templat i reaktionskärl. Därefter tillsätts kvävgas till reaktionskärlen. Dessa försluts och polymerisationen, som sker under termostaterade förhållanden, startas antingen med värme, UV-ljus eller kemisk initiering. Processen avbryts efter 24 timmar. Det bildade polymermaterialet avlägsnas från reaktionskärlen, vilka kasseras då de förstörs under detta steg.

Polymermaterialet grovmals. Templatet samt reaktionsrester extraheras ut från polymeren med lösningsmedel. Polymermaterialet tvättas eventuellt ytterligare en gång med syra eller bas. Templatet återvinns genom att lösningsmedlet evaporeras bort under vakuum. Lösningsmedlet hanteras som farligt avfall och tas omhand för destruktion. Materialet placeras i ett vakuumskåp för att torka.

Det torra materialet mals och våtsiktas därefter med vatten. Polymerpulvret torkas därefter i vakuumtorkskåp och efterbehandlas vanligen genom tvättning med en blandning av lösningsmedel och syra och/eller lösningsmedel och bas. Därefter filtreras pulvret, sköljs med metanol och torkas i vakuumskåp. Lösningsmedelsblandningarna som används vid tvätt samt vid sköljning hanteras som farligt avfall.

2. Polymerisation på partiklar

För att kunna tillverka selektiva polymerer på partiklar måste partiklarnas yta först modifieras. Det sker genom att partiklar blandas tillsammans med reagens och lösningsmedel i ett reaktionskärl. Reaktionskärlet förses med omrörare och placeras i ett tempererat vattenbad. Reaktionsblandningen får stå under omrörning och reaktionen stoppas efter ca 5 timmar då partiklarna filtreras, tvättas med metanol och torkas i vakuumtorkskåp. Reaktionsblandningen och metanolen tas om hand och hanteras som farligt avfall.

De ytmodifierade partiklarna blandas tillsammans med monomer, tvärbindare, lösningsmedel och templat i en temperaturreglerad reaktortank. Blandningen rörs om och genombubblas med kvävgas. Polymerisationen startas aningen med värme, UV-ljus eller kemisk initiering. Processen avbryts efter ca 24 timmar. Partiklarna filtreras ifrån polymerisationslösningen, som tas omhand och lämnas till destruktion som farligt avfall. Partiklarna sköljs med metanol för att tvätta bort eventuella reaktionsrester. Metanolen tas omhand och hanteras som farligt avfall. Templatet samt reaktionsrester extraheras ut från polymeren med lösningsmedel. Materialet tvättas eventuellt ytterligare en gång med syra eller bas. Partiklarna torkas i ett vakuumtorkskåp.

3. Polymerisation inuti porösa partiklar

Först modifieras partikelytan genom att blanda partiklar, templat, reagens och lösningsmedel i ett reaktionskärl. Reaktionskärlet förses med omrörare och placeras i ett tempererat vattenbad. Reaktionsblandningen får stå under omrörning och reaktionen stoppas efter ca 5 timmar då partiklarna filtreras, tvättas med metanol och torkas i vakuumugn. Reaktionsblandningen tas omhand och hanteras som farligt avfall.

De modifierade partiklarna blandas tillsammans med monomer, tvärbindare, initiator och lösningsmedel i en temperaturreglerad reaktortank. Blandningen rörs om och genombubblas med kvävgas. Polymerisationen startas antingen med värme, UV-ljus eller kemisk initiering. Processen avbryts efter ca 24 timmar.

Partiklarna filtreras ifrån blandningen och sköljs med metanol för att tvätta bort eventuella reaktionsrester. Polymerisationslösningen och metanol tas omhand för destruktion och hanteras som farligt avfall. Polymerpartiklarna blandas tillsammans med antingen ammoniumfluorid, kalciumfluorid eller vätefluorid i en rundkolv för att tvättas. Blandningen får stå under omrörning ca 1 vecka. Partiklarna filtreras, tvättas med metanol och torkas därefter i ett vakuumtorkskåp. Tvättlösningen tas omhand och lämnas till destruktion som farligt avfall.

4. Suspensionspolymerisation

Polymererna syntetiseras genom att olika lösningsmedel, surfaktant, monomer, tvärbindare, initiator och templat blandas i ett reaktionskärl. Reaktionskärlet förses med omrörare och placeras i ett tempererat vattenbad. Reaktionsblandningen rörs om och genombubblas med kvävgas. Polymerisationen startas antingen med värme, UV-ljus eller kemisk initiering. Processen avbryts efter 3 timmar.

Polymerpartiklarna filtreras och sköljs med aceton för att tvätta bort eventuella reaktionsrester. Polymerisationslösningen och acetonen tas om hand för destruktion och hanteras som farligt avfall. Templatet extraheras ut från polymeren med lösningsmedel. Templatet återvinns genom att lösningsmedlet evaporeras bort under vakuum. Lösningsmedlet hanteras som farligt avfall och tas omhand för destruktion. Polymerpartiklarna sonikeras och torkas därefter i vakuumtorkskåp. Materialet tvättas eventuellt ytterligare en gång med syra eller bas.

5. Dispersionspolymerisation

Metoden liknar i huvudsak blockpolymerisation förutom att polymeren inte behöver malas och siktas.

Mängden vatten som används till kylning under extraktion och evaporering beräknas bli ca 550 m3/år. Vattnet släpps ut i fastighetens processavlopp.

Disk

Glas och utrustning innehållande syntesrester sköljs med aceton/etanol. Lösningsmedlet hanteras som farligt avfall. Glas och utrustning innehållande polymerpulver, oorganiska syror, salter, baser och buffertlösningar diskas på konventionellt sätt i en laboratoriediskmaskin. Disklösningarna avbördas till processavloppet.

Kemikalier

Bolaget har gett in en kemikalieföreteckning som kan anses vara representativ för nuvarande verksamhet. Endast ett fåtal av kemikalierna är att betrakta som särskilt anmärkningsvärda. Fyra ämnen finns på listan för utfasning i PRIO-databasen: Trikloretylen, dimetylformamid (DMF), akrylamid och akrylnitril.

Då produktionen inte är statisk, utan beroende av uppdragens karaktär, kan bolaget inte i detalj ange vilka specifika kemikalier och deras förbrukning, som kommer att ingå i den framtida produktionen. Kemikalieanvändningen och förändringar i densamma kan årligen följas genom bolagets miljörapport.

För närvarande används varken trikloretylen eller DMF i produktionen, däremot används DMF på forskningssidan. Det är svårt att avgöra vilka alternativa lösningsmedel som passar i varje enskilt fall. Det får utprovas när det blir aktuellt. Akrylamid och akrylnitril används inte heller i nuläget. Akrylamid kan eventuellt ersättas med metakrylamid. Inget av de ämnen som finns för utfasning i PRIO-databasen används alltså idag inom produktionen, men ett framtida användningsbehov kan inte uteslutas.

För närvarande finns endast två standardprodukter som produceras med klorerade lösningsmedel.

a. Riboflavin-MIP görs med klorerade lösningsmedel. Eventuellt kan det gå att ersätta med toluen, men det måste undersökas närmare. Inget tillverkat under 2005.

b. Triazine MIP görs med DCM - mycket osäkert om alternativ finns. Endast 70 g tillverkades under 2005.

Kemikalier hanteras av erfaren personal enligt fastställda rutiner. All lagring av koncentrerade kemikalier sker i ventilerade utrymmen, som saknar golvavlopp. I nuläget lagras kemikalier, främst lösningsmedel, av lite större volym i separat kemikalieförråd.

Utgångna och använda kemikalier hämtas och tas omhand av SYSAV Kemi AB.

Köldmedieanvändningen begränsas i nuläget storleksmässigt till normala kylar och frysar.

Vattenförsörjning

All vattenförsörjning sker via kommunens nät. Förbrukningen vid sökt produktion beräknas till 500 m3/år (lokal) + 1200 m3/år (produktion) = 1700 m3/år.

Utsläpp till vatten

Inom fastigheten finns tre separata ledningsnät för omhändertagande av vatten. Dagvatten; avleds i separat system till Höjeå. Sanitärvatten; avleds i separat konventionellt system. Processavloppsvatten; avleds, tillsammans med kylvatten från verksamheten i s.k. laboratoriebänkskala, till ett separat system som möjliggör eventuell framtida förbehandling av avloppet innan överledning till kommunens spillvattennät.

Utrymmet för pilotanläggningen på Syret 1 är inte anslutet till något avloppssystem. Eventuellt spill och rengöringslösningar samlas upp och hanteras som farligt avfall.

Utsläppen av kemikalier till vatten är små. Huvuddelen av syntesrester och lösningsmedel samlas upp och lämnas till destruktion. Diskning av utrustningen innebär att polymerpulver, oorganiska syror, organiska lösningsmedel såsom etanol och aceton, salter och baser samt buffertlösningar ingår i avloppsvattnet. Det bedöms att maximalt 1,0 ton/år av ovan nämnda kemikalier släpps ut med avloppsvattnet.

Då polymermaterialet våtsiktas kommer partiklar med en diameter på mindre än 25 mikrometer att förloras till processavloppsvattnet. Utsläppen av polymermaterial till vattnet beräknas därvid bli ca 25 kg/år.

Olika typer av templatmolekyler som t.ex. läkemedel, miljöföroreningar, tillväxthormoner, antibiotika och toxiner kommer att användas i tillverkningsprocessen för att polymererna skall bli selektiva. Templatmolekylerna tvättas bort från polymeren och återvinns efter polymerisationen. I den mån ämnet inte blivit förstört under reaktionen återanvänds detta vid nästa syntes. I övriga fall tas produkten omhand och hanteras som farligt avfall. Idag ligget den använda templatmängden på ca 100 g/kg polymer, men bolaget arbetar aktivt med att utveckla nya metoder för att minska mängden templat.

Utsläppen av i polymerpartiklar bundna templatmolekyler till vatten kan beräknas enligt följande. Till polymeren uppskattas maximalt ca 5 % templat bli bundet dvs. 5 g templat per kg selektiv polymer. Högst 5 % av satsad polymer får förloras till avlopp, vilket innebär ca 0,25 g templat/kg framställd selektiv polymer förloras till avlopp.

Utifrån lovgiven produktion kan förlusten av templat (t.ex. östrogener) bundna i polymerpartiklar således beräknas till ca 125 g/år. Omsatt till Lunds befolkning skulle utsläppet av östrogener i Lund vara närmare 10 g/d eller 350-400 g/år.

Metanol/etanol, utgörande slask från vätskekromatografi, kommer att vara blandat med buffert till en koncentration av 25-75 volyms-% och till en uppskattad volym av 300-400 l/år.

Avdödad blodplasma, dvs. plasma blandat med etanol i lika stora delar till en uppskattad volym av 10-20 l/år. Buffertar och salter uppblandat med vatten, motsvarande ca 10 kg oblandad buffert och salt. Oorganiska syror och baser i en maximal koncentration av 2M, motsvarande ca 10 kg/år. Totalt beräknas 600 m3 processavloppsvatten och 600 m3 kylvatten avledas per år.

Bolaget åtar sig att inte avleda trietylamin till avloppet.

Utsläpp till luft

Syret 1

Allmän ventilation samt ventilation av dragskåpen och kemikalieskåpen släpps ut genom en skorsten 21 m över marken och 6 m över tak. Den utsläppta luften passerar ett stoftfilter. Ventilationssystemet från lokalen med själva pilotanläggningen är separat.

Forskaren 1

Allmän ventilation, ventilationen av dragskåpen och kemikalieskåpen släpps ut genom en skorsten 18 m över marken och 6 meter över tak. Den utsläppta luften passerar ett stoftfilter.

Totalt beräknas 342 kg lösningsmedel, varav merparten oklorerade, släppas ut till luft per år. Den främsta källan är evaporering/torkning.

Det är tekniskt möjligt att minska utsläppen av lösningsmedel genom att förse de apparater (dvs. evaporatorer och vakuumtorkskåp) där den största förlusten av lösningsmedel sker med effektiva kylfällor. En kylfälla är en apparat innehållande ett nedkylt uppsamlingskärl där lösningsmedlet kan kondensera. Det kondenserade lösningsmedlet kan sedan tas omhand för destruktion.

För att kondensera organiska lösningsmedel under vakuum behövs kylfällor med en uppsamlingstemperatur som är lägre än -100oC. Det finns kylfällor med denna kapacitet på marknaden där 90 % av det lågkokande lösningsmedlet metylenklorid återvinns.

Investeringskostnaderna för att förse varje aktuellt processteg med en sådan kylfälla vid en produktion >50 kg per år och upp till sökt produktion 500 kg per år är företagsekonomiskt acceptabla. Med sådana skyddsåtgärder räknar bolaget med att kunna begränsa utsläppen av lösningsmedel till luft vid den sökta produktionen till 10 % av 3300 kg dvs. ca 330 kg per år.

Förluster av lösningsmedel kan också minskas genom att utbyte av lösningsmedel med låg kokpunkt till mera högkokande sådana. I de fall processerna tillåter detta och det ersättande lösningsmedlet är lika eller bättre ur miljösynpunkt kan detta ske.

Avfall

Kemikalieavfallet sorteras i syror, klorerade lösningsmedel (0,4 ton/år), oklorerade lösningsmedel (7,6 ton/år), oklorerade lösningsmedel med högt vatteninnehåll, monomerer samt övriga kemikalier. Det farliga avfallet mellanlagras i lösningsmedelsförrådet på gården i avvaktan på avhämtning av SYSAV Kemi.

Plast och glas förorenat med biologisk matris (t.ex. blod och urin), efter applikationstester av den slutliga produkten, lämnas till SYSAV som riskavfall.

Buller

Verksamheten förväntas inte förorsaka något störande externt industribuller. Driften av fastigheten genererar visst buller från ventilationssystem och kylmaskiner. Det ringa antal transporter som verksamheten genererar förväntas inte heller medföra störningar i omgivningen.

Miljökonsekvensbeskrivning

Processavloppsvattnet är behandlingsbart i ett kommunalt reningsverk och bör avledas dit. Utsläppen till luft av sådana organiska lösningsmedel som kan utgöra en risk för hälsa och miljö; metylenklorid, trikloretylen och tetrahydrofuran, kan begränsas till en tolererbar nivå, främst genom effektiva kylfällor.

Bolaget bedömer att den sökta verksamheten inte inverkar negativt på de nu gällande miljökvalitetsnormerna eller står i konflikt med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Verksamheten omfattas inte av den aktuella lagstiftningen avseende allvarliga kemikalieolyckor, den s.k. Seveso-lagstiftningen.

YRKANDEN

Bolaget yrkar att få bedriva sökt verksamhet vid anläggningen i enlighet med vad som anges i ansökan, jämte till ansökan fogad miljökonsekvensbeskrivning samt vad sökanden inom ramen för ansökan i övrigt åtar sig.

Bolaget yrkar vidare att följande nu gällande villkor även fortsättningsvis skall gälla.

- Utsläppet av flyktiga organiska ämnen (VOC) till luft får som riktvärde inte överstiga 350 kg/år.

- Till det kommunala spillvattennätet får årligen avledas maximalt 600 m3 ej förorenat kylvatten.

- Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras inom låst utrymme. Lagringsytorna skall vara avloppslösa, invallade och hårdgjorda med material som är beständigt mot förekommande kemikalier. Högst 500 kg farligt avfall får samtidigt lagras.

- Uppkommer för omgivningen olägenheter i form av lukt till följd av verksamheten, skall bolaget vidta åtgärder för att undanröja orsakerna till lukt eller för att motverka fortsatt spridning av lukt.

- Användning av råvaror och insatskemikalier, utöver de som redovisats i kemikalielistan i ansökningshandlingarna och med undantag av sådana som normalt används i hushåll, får inte påbörjas utan tillsynsmyndighetens godkännande varvid VA-verket skall informeras om godkännandet.

- Från och med den 1 juli 2007 får det i produktionen inte användas sådana råvaror eller insatskemikalier för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risken för olägenheter för hälsa och miljön på grund av dålig nedbrytbarhet, akut och kronisk toxicitet eller potential för bioackumulering. Tillsynsmyndigheten får för en enskild råvara eller kemikalie medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd från tidskravet.

- Användning av råvaror och insatskemikalier, utöver de som redovisats i kemikalielistan i ansökningshandlingarna och med undantag av sådana som normalt används i hushåll, får inte påbörjas utan tillsynsmyndighetens godkännande. Riskerar sådana råvaror och insatskemikalier att hamna i avloppet får användandet inte påbörjas utan anmälan till VA-verket.

- Bolaget skall till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att beslutet vunnit laga kraft, redovisa en plan för utbyte av sådana råvaror och insatskemikalier som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön. Bolaget skall årligen i miljörapporten redovisa hur utbytet av sådana ämnen fortskrider.

Bolaget yrkar att följande provisoriska föreskrift skall gälla under en prövotid fram till den 1 juli 2006.

Från varje våtsiktning får utsläppet av polymer i vattnet som riktvärde inte överstiga 5 % av mängden satsat polymermaterial.

Bolaget yrkar verkställighetsförordnande samt att nuvarande tillstånd skall gälla 2006 ut. Bolaget avser att ta det nya tillståndet i anspråk snarast och senast vid utgången av 2006.

YTTRANDEN

Länsstyrelsen i Skåne län anser att verksamheten bör kunna tillåtas på den förslagna platsen. Länsstyrelsen anser att följande villkor bör föreskrivas utöver de villkor bolaget föreslagit.

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenhet för människors hälsa eller miljön - skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget angett i ansökningshandlingarna eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom.

2. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att beslutet vunnit laga kraft, redovisa en plan för utbyte av sådana råvaror och insatskemikalier som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön. Bolaget skall vidare till tillsynsmyndigheten årligen redovisa hur utbytet av sådana ämnen fortskrider.

Länsstyrelsen yrkar att prövotiden vad gäller avloppsvatten skall löpa till den 1 juli 2006 och att provisoriska villkor skall fastställas i enlighet med bolagets yrkande. Om prövotiden skall förlängas ytterligare bör bolaget även undersöka möjligheterna till och effekterna av en förbehandling av avloppsvattnet från verksamheten.

Länsstyrelsen anser att bolaget bör genomföra en miljöriskbedömning för varje enskilt templat som tas in i produktionen för att avgöra om det är miljömässigt godtagbart att avleda templatet till det kommunala spillvattennätet. Alternativet är annars att hantera det specifika avloppsvattnet som farligt avfall.

Frågan om slutliga villkor för användning av klorerade lösningsmedel och utsläpp av dessa till luft kan avgöra nu i enlighet med bolagets yrkande.

Miljönämnden i Lunds kommun framför bl.a. följande. Nämnden tillstyrker bifall till ansökan men anser att tillståndet inte bör omfatta utfasningskemikalier som inte används idag. Verkställighetsförordnade tillstyrks. Som villkor bör föreskrivas dels att produktionen av selektiva polymerer inte får överstiga 500 kg/år, dels att utsläppen av lösningsmedel skall begränsas så långt möjligt, men får inte överstiga 350 kg/år, räknat som riktvärde. Bolaget bör före den 31 mars 2006 redovisa beräkningar av hur stor mängd templat som tillförs avloppet. En prövotid bör löpa till den 31 december 2006 då bolaget redovisar dels försök och utredning om alternativ till metylenklorid och trikloretan, dels en karakärisering av avloppsvattnet med avseende på toxicitet, bioackumulerbarhet och nedbrytbarhet och dels en utredning om ersättning till DMF (dimetylfomamid).

VA-verket vid Tekniska förvaltningen i Lund yrkar att bolaget efter en prövotid på ett tillförlitligt sätt skall visa

- att processavloppsvattnet är lättnedbrytbart och inte nitrifikationshämmnade enligt de kriterier som anges i kommunens tilläggsbestämmelser till ABVA gällande avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet,

- hur mängden templatrester kontrolleras och hur bolaget kan garantera att mängden inte överstiger 5 %. Dessutom skall bolaget visa hur de i övrigt arbetar med att minska templatmängden i processerna och hur de kan förbehandla olika strömmar av avloppsvattnet.

Villkor P3 bör ha följande lydelse.

- Användning av templatmolekyler, samt övriga nya kemikalier som inte är specificerade i ansökningshandlingarna och med undantag av sådana som normalt används i hushåll, får inte påbörjas utan anmälan till VA-verket om dessa riskerar att hamna i avloppet.

VA-verket yrkar att begränsningsvärdet i villkor P2 sänks till 3 % oavsett om det anges som ett slutligt villkor eller provisorisk föreskrift.

I bemötande anför bolaget i huvudsak följande.

Möjligheten att ersätta klorerade lösningsmedel med miljövänligare alternativ eller att minska utsläppen av sådana ämnen är utredd och redovisning har skett vid huvudförhandlingen. Slutliga villkor kan fastställas i enlighet med bolagets yrkande.

Bolaget delar länsstyrelsens uppfattning att den pågående prövotiden vad gäller utsläpp till vatten bör slutföras och vidhåller att nuvarande villkor om prövotid skall gälla. Under prövotiden åtar sig bolaget att genomföra fler undersökningar för att verifiera resultat som förelades vid huvudförhandlingen.

Bolaget accepterar länsstyrelsens förslagna villkor om begränsning för att i produktionen använda sådana råvaror eller insatskemikalier för vilka det saknas dokumenterad kunskap. Vidare accepterar bolaget länsstyrelsens yrkande om en plan för utbyte av vissa kemiska produkter, med justeringarna att tidsramen skall vara 6 månader samt att den årliga redovisningen kan ske inom ramen för den ordinarie miljörapporteringen.

VA-verkets yrkande avseende templatrester kan anses rymmas inom nuvarande prövotidsuppdrag. Bolaget motsätter sig remissinstansernas yrkande beträffande kemikalier för vilka det saknas dokumenterad kunskap samt s.k. utfasningskemikalier. En plan för utbyte av kemiska produkter kan redovisas inom ramen för den ordinarie miljörapporteringen.

Templat måste helt undantas från begrepp såsom råvaror, insatskemikalier eller produktvalsprincipen, eftersom de inte används i framställningen av s.k. basplastpolymerer. Templatet kan vara vilken substans eller molekyl som helst där behov föreligger av att göra ett avtryck för att sedan i en applikation kunna fånga upp densamma.

Bolaget kan inte finna att den av länsstyrelsen föreslagna miljöriskbedömningen för varje enskilt templat kan motiveras av miljönytta, i all synnerhet som det inte handlar om enstaka utredningar utan om ett stort antal. Bolagets verksamhet bygger på att finna så många olika applikationer som möjligt, dvs. att skapa ett stort antal templat. Det innebär att totalmängden som förloras till avloppsnätet, 125 g/år, omfattar många olika sorters templat. Det kan uppskattningsvis gälla runt 50 olika templat, där varje templat i processavloppsvattnet kan handla om storleksordningen 5-2,5 gram. Till det skall läggas att själva uppbyggnaden av templatet utgör kärnan i affärsverksamheten. En anmälan av templatet innebär därför dels ett röjande av affärshemlighet, dels ett brytande av sekretessen gentemot kunden.

DOMSKÄL

Miljödomstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap.miljöbalken. Beskrivningen kan därmed godkännas.

Miljödomstolen bedömer att det inte föreligger något hinder mot det sökta tillståndet på grund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken, hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken eller planbestämmelserna i 16 kap. 4 § miljöbalken. Hinder mot tillstånd föreligger inte heller mot miljöbalkens bestämmelser i övrigt. Tillstånd skall därför lämnas till den sökta verksamheten.

Kemikaliehantering

En tillståndprövning enligt miljöbalken innebär i praktiken bl.a. att de allmänt hållna bestämmelserna i 2 kap.miljöbalken konkretiseras genom villkor till handlingsregler för den enskilde verksamhetsutövaren.

Enligt 2 kap. 6 § skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön. Genom denna s.k. produktvalsprincip har lagstiftaren i första hand velat skapa en fortlöpande process. Allteftersom ny erfarenhet vinns och nya processer utvecklas skall kemiska produkter bytas ut mot sådana som är mindre farliga. Verksamhetsutövaren har dessutom ett ansvar enligt 2 kap. 2 § miljöbalken att löpande ta fram aktuell information om de kemikalier som används i produktionen. Det ligger dock i sakens natur att tillståndprövningen begränsas till aktuella förhållanden vid prövningstillfället. Det måste av villkoren stå klart för verksamhetsutövaren dels vilken kunskap om använda kemikaliers miljöfarlighet som måste finnas för att dessa skall få användas i produktionen, dels vilka ämnen som får användas respektive inte användas samt vid vilken tidpunkt kraven skall vara uppfyllda. Skulle därefter frågan om utbyte av kemikalier aktualiseras kan omprövningsreglerna i 24 kap.miljöbalken aktualiseras, alternativt kan det krävas tillstånd till ändringar enligt bestämmelserna i 9 kap. 6 § miljöbalken. Vissa mindre ändringar kan genomföras genom anmälan och mot bakgrund av det handlingsutrymme som det s.k. allmänna villkoret ger, se villkor 1 under rubriken Domslut. Det finns inget lagligt stöd att generellt överlåta införandet av nya kemikalier till tillsynsmyndighetens godkännande.

Av detta följer att det av länsstyrelsen och bolaget yrkade villkoret, som innebär krav på bolaget att redovisa och följa en plan för utbyte av farliga kemiska produkter, inte bör vinna bifall, eftersom det skulle innebära att kemikalieanvändningen sattes på prövotid utan begränsning i tiden. Av samma skäl kan det av VA-verket föreslagna villkoret om föranmälan om nya kemikalier inte föreskrivas. VA-verket får förutsättas bli informerad i samband med den tillståndsprövning alternativt anmälan som skall föregå en sådan ändring av verksamheten som utbyte av en kemikalie innebär.

Uppbyggnaden av olika templat är kärnan i verksamheten. Att skapa nya sådana får därför anses ingå i tillståndet och skall därför inte betraktas som en ändring av verksamheten. Samtidigt har såväl tillsynsmyndigheten som huvudmannen för den allmänna avloppsanläggningen ett berättigat intresse av att veta vilka ämnen som uppstår som rest från verksamheten. Att föranmäla varje tillkommande templat synes ogörligt. Miljödomstolen bedömer att det är tillräckligt att bolaget i den årliga miljörapporten redovisar vilka templat som har använts och vilka som planeras att användas. Frågan om hantering hos myndigheter av s.k. affärshemligheter regleras i sekretesslagen, enligt vilken lag tillsynsmyndigheten i vissa fall kan vägra att lämna ut en allmän handling.

Av kemikalieförteckningen i ansökan framgår att bolaget avser att hantera några ämnen med så allvarliga egenskaper för hälsa och miljö att de inte bör användas, s.k. utfastningsämnen. Det gäller trikloretylen, dimetylformamid (DMF), akrylamid och akrylnitril. Inget av dessa ämnen används idag i produktionen, däremot används DMF på forskningssidan. Sedan tidigare gäller ett generellt förbud för användning av trikloretylen. Något särskilt villkor behöver därför inte föreskrivas. Beträffande de tre övriga ämnena har bolaget inte visat att dessa inte skulle kunna ersättas med mindre farliga ämnen. Användningen bör därför förbjudas i nu medgiven produktion med undantag för forskningssammanhang.

Miljönämnden har dessutom ifrågasatt användningen av metylenklorid. Även detta ämne är generellt förbjudet varför det inte behövs något särskilt villkor. Kemikalieinspektionen kan i enskilda fall meddela tidsbegränsad dispens för användning. Vad gäller övriga kemikalier på kemikalieförteckningen har dessa inte ifrågasatts av remissmyndigheterna.

Bolaget får anses ha visat att det idag inte är möjligt att ersätta klorerade lösningsmedel med andra ämnen. Spridningen av sådana ämnen får begränsas genom det villkor om utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luft som parterna enats om. Åtgärder i händelse av luktstörningar bör överlåtas åt tillsynsmyndighetens bestämmande.

Miljödomstolen finner, med hänvisning till kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken, att det av länsstyrelsen och bolaget yrkade villkoret om begränsning av användningen av sådana kemikalier för vilka det saknas kunskap om miljöeffekter bör bifallas. Dock saknas lagligt stöd för att överlåta åt tillsynsmyndigheten att medge undantag från detta krav. Något behov av att undanta andra kemiska produkter än templat synes inte föreligga. Begreppen ”råvara och insatskemikalier” kan därför undvaras.

För lagring av kemikalier och farligt avfall bör villkor föreskrivas i enlighet med parternas samstämmiga uppfattning.

Hantering av processavloppsvatten

Bolaget har yrkat att frågan om villkor för utsläpp av processavloppsvatten skjuts upp under en prövotid under vilken bolaget närmare skall karaktärisera avloppsvattnets miljöstörande egenskaper. Resultaten av utredningen skulle redovisas den 1 juli 2006. Miljönämnden har yrkat att prövotiden skall löpa till den 31 december 2006. Länsstyrelsen godtar bolagets förslag men anser att om prövotiden skall förlängas bör bolaget även undersöka möjligheterna till och effekterna av en förbehandling av avloppsvattnet. VA-verket anser att nitrifikationshämning bör ingå i karaktäriseringen av avloppsvattnet. VA-verket anser dessutom att andelen polymer i utgående vatten kan begränsas till 3 %.

Totalt beräknas 600 m3 processavloppsvatten årligen avledas till det kommunala spillvattennätet. Utsläpp sker endast från två av de beskrivna processvägarna; blockpolymerisation och dispersionspolymerisation samt från diskning och kvalitetskontroll.

Såväl bolaget som flera av remissmyndigheterna har sålunda yrkat att frågan om villkor för utsläpp av processavloppsvatten skall sättas på prövotid.

Miljödomstolen gör följande bedömning.

Prövotidsinstrumentet är i första hand avsett för situationer där tillåtligheten inte är ifrågasatt men där erfarenheter från driften fordras för att närmare kunna avgöra vad som är tekniskt/ekonomiskt möjligt att uppnå beträffande reningsresultat i visst avseende.

Bolaget har under målets handläggning lämnat vissa uppgifter om innehållet av polymer och templat men inte kunnat redovisa vattnets miljöstörande egenskaper, trots att ett sådant utredningsföreläggande har funnits sedan flera år enligt tidigare beslut för motsvarande verksamhet. Med hänsyn till den korta tid, som återstår innan den av bolaget föreslagna redovisningen skall ske, borde avgörandet av målet rätteligen ha skjutits upp i avvaktan på att ansökan kompletterats med dessa uppgifter. Att sätta frågan på prövotid under så kort tid är inte lämpligt. Med ledning de uppgifter som hittills har redovisats i målet, bedömer miljödomstolen att det är möjligt begränsa andelen polymer i utgående vatten till 3 %. Detta bör föreskrivas som riktvärde.

Ansökan avser en produktion i liten skala. Mängden avloppsvatten blir begränsad. Miljödomstolen anser, med beaktande av att bolaget är angeläget om att snarast flytta verksamheten till nya lokaler och eftersom ingen har motsatt sig att så sker, att frågan om ytterligare villkor för omhändertagande av avloppsvattnet bör överlåtas till tillsynsmyndighetens avgörande och att kompletterade uppgifter skall redovisas till denna. Bemyndigandet innefattar rätt att förbjuda utsläpp av viss typ av avloppsvatten och förskriva att det istället skall hanteras som farligt avfall. För att säkerställa att utredningen kan slutföras bör tiden för redovisning bestämmas till den 1 augusti 2006.

Övriga villkor och förordnanden

Villkor om kontroll bör föreskrivas enligt praxis och kombineras med en delegation till tillsynsmyndigheten.

Bolaget har yrkat att detta tillstånd skall ersätta nuvarande tillstånd till motsvarande verksamhet på fastigheten X 1. Miljödomstolen anser att den tid då tillstånden gäller parallellt bör bestämmas till sex månader.

Det finns skäl för att medge yrkandet om verkställighetsförordnande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 26 maj 2006.

Anders BengtssonBertil Varenius

I avgörandet har deltagit rådmannen Anders Bengtsson, ordförande, miljörådet Bertil Varenius samt sakkunnigledamöterna Hans Nilsson och Bo Selmer.