MÖD 2011:18

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-03-18 i mål nr M 2050-09, se bilaga A

KLAGANDEE.ON Värme Sverige AB, 556146-1814, Region Mitt, Box 1822, 701 14 Örebro

Ombud: Advokaten P.M. och jur.kand. I.B.

MOTPARTLänsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro

SAKENVillkor för tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och förändrad verksamhet vid Åbyverket (kraftvärmeverk) i Örebro kommun och län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen beslutar med ändring av miljödomstolens dom att uppräknade villkor ska ha följande lydelse.

1. Sista meningen i villkor 6, 8,10 och 12:

Villkoret ska anses uppfyllt om minst 75 % av uppmätta månadsmedelvärden för stoft/svaveldioxid/kväveoxider/ammoniak under ett kalenderår, dock varje månadsmedelvärde under perioden oktober-mars, understiger det föreskrivna begränsningsvärdet.

2. Villkor 22

Efter den 30 november 2012 får transporter av rundved (för inmätning och vidaretransport till Hulinge för flisning) ske endast undantagsvis, t.ex. i samband med driftstörning i flisanläggning vid Åbyverket.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E.ON Värme Sverige AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen ska upphäva villkor 22 i aktuellt tillstånd. I andra hand har bolaget yrkat att villkoret ska ha följande lydelse: Efter den 30 november 2012 får transporter av rundved (för inmätning och vidaretransport till Hulinge för flisning) ske endast undantagsvis, t.ex. i samband med driftstörning i flisanläggning vid Åbyverket.

Bolaget har även yrkat att sista meningen i villkor 6, 8,10 och 12 ska ändras till följande: Villkoret ska anses uppfyllt om minst 75 % av uppmätta månadsmedelvärden för stoft/svaveldioxid/kväveoxider/ammoniak under ett kalenderår, dock varje månadsmedelvärde under perioden oktober-mars, understiger det föreskrivna begränsningsvärdet.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillstyrkt bolagets andrahandsyrkande avseende villkor 22 och har bestritt ändring i övrigt.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har vidhållit vad som framförts vid miljödomstolen och i huvudsak anfört följande.

Bolaget

Villkor 22

Projektet med en ny panna P6 innefattar rivning av de befintliga pannorna P1-P3 och delvis en förändrad logistik kring bränsleflöden inom Åbyverket. För att med säkerhet uppfylla det föreskrivna villkoret 22 skulle bolaget behöva uppföra flisutrustningen innan rivningsarbetena m.m. för den nya pannan P6 börjar, och innan den nya bränslelogistiken tar sin slutliga form. Detta skulle medföra onödiga risker både vad gäller upphandling och arbetsmiljö samt försening och fördyring. Bolaget åtar sig att uppföra en inbyggd flisutrustning inom ramen för projektet med en ny panna P6. När flisutrustningen väl har uppförts kommer alla transporter med rundved enbart för inmätning och vidaretransport till Hulinge att upphöra, utom vid situationer med längre tids driftstopp i den nya flisutrustningen. En önskad samordning med P6-projektet innebär att det inte är möjligt att uppföra den nya flisutrustningen till den 1 juli 2011.

Sista meningen i villkor 6, 8,10 och 12

Aktuella villkor har blivit strängare än vad bolaget åtagit sig och vad som är rimligt. Under en sommarmånad kan i praktiken ett medelvärde för en kalendermånad baseras på ett dygns drift med uppstart- och stopperioder. En annan svårighet uppkommer om en avbruten torkeldning ligger i anslutning till ett månadsskifte. Resultatet kan då bli att två månadsmedelvärden överskrids trots att de totala emissionerna under dessa månader är utan miljömässig betydelse. Det uppstår också betydande svårigheter vid tillämpningen eftersom det är oklart hur ett halvt månadsvärde ska beräknas och hur en situation med överskridande under mer än en månad ska hanteras. Bolaget söker inte befrielse från angivna begränsningsvärden under vintersäsongen, perioden oktober-mars. Ändringsyrkandet avser endast de månader då driften är låg eller pågår periodvis och ett månadsmedelvärde baseras på kort tids drift.

Länsstyrelsen tillstyrker bolagets andrahandsyrkande avseende villkor 22.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Tekniska nämnden i Örebro kommun anser att villkor 22 bör finnas kvar för att styra omfattningen av transporter av rundved som inte flisas vid Åbyverket. Villkoret kan omformuleras enligt bolagets andrahandsyrkande.

Miljönämnden i Örebro kommun har inga erinringar mot att villkor 22 ändras till den lydelse som bolaget föreslår i sitt andrahandsyrkande. Vad gäller yrkad ändring av villkor 6, 8, 10 och 12 anser nämnden att miljödomstolens formulering stämmer bättre överens med nämndens ståndpunkt och någon ändring av dessa villkor bör därför inte ske.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Villkor 22

Miljööverdomstolen finner att aktuellt tillstånd i enlighet med 22 kap. 25 § sjätte punkten miljöbalken bör innefatta ett villkor rörande transport av rundved. Bolagets yrkande att villkor 22 ska upphävas kan därför inte bifallas.

Utifrån de fördelar för bolaget och dess omgivning som kan uppnås genom att bolaget uppför en inbyggd flisutrustning inom ramen för projektet med en ny panna P6 synes bolagets åtagande i Miljööverdomstolen i denna fråga välgrundat. Åtagandet får härmed anses ingå i det allmänna villkoret. Vare sig länsstyrelsen eller hörda remissinstanser har haft något att invända mot bolagets andrahandsyrkande som avser villkorets utformning. Miljööverdomstolen som inte finner anledning att göra någon annan bedömning bifaller bolagets andrahandsyrkande.

Sista meningen i villkor 6, 8,10 och 12

Miljööverdomstolen konstaterar att utsläpp av stoft, svaveldioxid och kväveoxider inte bara regleras av de överklagade villkoren utan även av andra villkor i tillståndet (villkor 7, 9 och 11) samt av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26). Bolaget har förklarat svårigheterna med skrivningen i de överklagade villkoren mot bakgrund av hur anläggningen drivs och är tänkt att drivas. Miljööverdomstolen finner att vad bolaget anfört motiverar en ändring av villkoren enligt yrkandet. Begränsningsvärden formulerade på det sätt bolaget yrkat kompletterar på ett lämpligt sätt den reglering av utsläppen som i övrigt gäller för verksamheten. Vad som framförts av länsstyrelsen och miljönämnden ändrar inte den bedömningen. Med ändring av miljödomstolens dom avseende villkor 6, 8, 10 och 12 bifaller Miljöverdomstolen bolagets ändringsyrkande i dessa delar.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2011-04-15

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Henrik Löv, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsråden Henrik Runeson och Peder Munck, referent. Enhälligt.

Föredraganden har varit EvaLinda Sederholm.

________________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDEE.ON Värme Sverige AB, 556146-1814 Region Örebro, Box 1822, 701 14 Örebro

Ombud: Advokaten P.M. och jur. kand. I.E.

SAKENTillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och förändrad verksamhet vid Åbyverket, (kraftvärmeverk) i Örebro kommun och län

Avrinningsområde: 121;x: 6571815;y:1464285; Karta 10F SV; Avd V; Blad 5

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar E.ON Värme Sverige AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och förändrad verksamhet vid Åbyverket (inom fastigheten Åbyverket 2) i Örebro innefattande:

- fortsatt drift av befintliga kraftvärmepannorna ÅP4 (308 MW) och ÅP5 (187 MW), hetvattenpannan HVP1 (157 MW), värmepumparna VP1-VP2, ångturbin G3, elpannorna samt övningsångpannan,

- fortsatt drift, intill avveckling och nedmontering, av befintliga kraftvärmepannorna ÅP1-ÅP3 (145MW) och befintliga ångturbinerna G1-G2,

- uppförande och drift av en ny panna P6 (på den plats där ÅP1-ÅP3 är belägna), antingen i form av en kraftvärmepanna (ÅP6) om högst 85 MW tillförd effekt jämte turbin G4 eller en hetvattenpanna (HVP6) om högst 65 MW tillförd effekt, rökgasrening, rökgaskondensering, yttre bränslehanteringssystem och övrig kringutrustning, samt

- förbränning av i ansökan angivna bränslen samt i kraftvärmepannan ÅP5 och panna P6, även högst 52 000 ton/år kreosotimpregnerat trä (EWC-kod 17 02 04*, 19 12 06*, och 20 01 37*)

- de ändringar i Åbyverket som erfordras för den framtida verksamheten.

Igångsättningstid

Den i denna dom lovgivna panna P6 jämte kringutrustning ska för att tillståndet inte ska förfalla ha tagits i drift senast inom sju år efter lagakraftvunnen dom.

Villkor

Allmänt villkor

1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska anläggningen och verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.

Bränslehantering

2. Mottagning och hantering av bränslen ska ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid anläggningen ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten, snarast vidta effektiva motåtgärder.

Kreosothaltigt bränsle

3. Kreosotimpregnerat trä får endast förbrännas tillsammans med andra bränslen. Vid förbränning av kreosotimpregnerat trä får värmevärdet i bränslemixen (räknat på torrsubstans) inte understiga 8 MJ/kg trä eller överstiga 25 MJ/kg trä.

4. Föroreningsinnehållet i kreosotimpregnerat trä som förbränns får inte överstiga följande halter (mg/kg TS).

Arsenik 5Koppar 40Krom 30Kvicksilver 0,1Klor 0,1 %PAH 50 000

Kontroll av ingående halter ska ske genom representativa stickprover minst en gång per halvår vid Åbyverket.

5. Eldning med kreosotimpregnerat trä får inte ske vid upp- och nedeldning eller vid låglast. Vid driftstörning av betydelse ur miljösynpunkt ska eldning med kreosotimpregnerat trä avbrytas och tillsynsmyndigheten underrättas.

Utsläpp till luft

6. Utsläppet till luft av stoft från panna ÅP5 och P6 får inte överstiga 10 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde per panna. Mätning och kontroll ska ske på det sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för stoft för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för månaderna april - september understiger det föreskrivna begränsningsvärdet.

7. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet till luft av stoft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/MJ tillfört bränsle. När panna P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet till luft av stoft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 8 mg/MJ tillfört bränsle.

8. Utsläppet till luft av svaveldioxid från panna ÅP5 och P6 får inte överstiga 100 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde per panna. Mätning och uppfyllelsekontroll ska ske på sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för svaveldioxid för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för månaderna april - september understiger det föreskrivna begränsningsvärdet.

9. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet till luft av svaveldioxid från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 45 mg/MJ tillfört bränsle. När panna P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet till luft av svaveldioxid från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/MJ tillfört bränsle.

10. Utsläppet till luft av kväveoxider (räknat som NO2) från panna ÅP5 och panna P6 får inte överstiga 180 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde per panna. Mätning och uppfyllelsekontroll ska ske på sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för kväveoxider för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för månaderna april - september understiger det föreskrivna begränsningsvärdet.

11. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet till luft av kväveoxider (räknat som NO2) från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 65 mg/MJ tillfört bränsle. När panna P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet till luft av kväveoxider (som NO2) från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 55 mg/MJ tillfört bränsle.

12. Utsläppet till luft av ammoniak från panna ÅP5 och tillkommande panna P6 får sammantaget inte överstiga 4 mg/MJ tillfört bränsle som månadsmedelvärde. Utsläppen av ammoniak från dessa pannor ska mätas kontinuerligt. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för ammoniak för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för månaderna april - september understiger det föreskrivna begränsningsvärdet.

13. Utsläppet till luft av dikväveoxid från panna ÅP5 får inte överstiga 20 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. När panna P6 tagits i drift får att det sammanlagda utsläppet av dikväveoxid från panna ÅP5 och panna P6 inte överstiga 15 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Utsläppet av dikväveoxid ska mätas kontinuerligt.

14. Utsläppet till luft av koloxid från panna ÅP5 och tillkommande panna P6 får inte överstiga 180 mg/MJ tillfört bränsle som timmedelvärde och inte heller 90 mg/MJ tillfört bränsle som dygnsmedelvärde per panna. Villkoret gäller inte vid uppstart och stopp. Villkoret ska anses uppfyllt om minst 90 % av angivna timmedelvärden och minst 98 % av angivna dygnsmedelvärden innehålls under ett kalenderår.

Utsläpp till vatten

15. Föroreningsinnehållet i utgående vatten från rening av rökgaskondensat får som årsmedelvärde inte överstiga följande haltvärden:

Suspenderade ämnen 10 mg/lAmmonium 20 mg/lKvicksilver 4 µg/lBly 20 µg/lKadmium 5 µg/lKrom 50 µg/lNickel 50 µg/lKoppar 50 µg/lArsenik 10 µg/lZink 300 µg/l

pH i utgående vatten ska hållas i intervallet 6,5-11.

Halt av suspenderade ämnen och pH ska mätas genom stickprov minst en gång per månad och övriga ämnen minst en gång per kvartal.

Restprodukter och kemikalier

16. Hantering av kemikalier och avfall som uppkommer vid anläggningen ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvattennät eller icke hårdgjorda ytor förebyggs. Spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand.

Kemiska produkter och avfall ska hanteras och lagras på sådant sätt att spill och läckage inte kan nå spill- eller dagvattenavloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten förebyggs.

Flytande hälso- och miljöfarliga produkter (med undantag för tjock eldningsolja i cisterner) och flytande avfall, som ur säkerhetssynpunkt är möjliga att valla in, ska förvaras på tät invallad yta eller motsvarande typ av säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Behållare ska skyddas mot påkörning och vid förvaring utomhus vara så skyddad att invallningen inte sätts ur spel på grund av nederbörd.

Åtgärder för att innehålla villkoret ska vara utförda inom ett år efter det att tillståndet tagits i anspråk.

Avsteg från detta villkor kan för viss produkt medges av tillsynsmyndigheten efter det att bolaget genom en riskanalys visat att villkoret inte behövs eller är onödigt strängt med avseende på riskerna för den yttre miljön. Riskanalysen ska utföras med en vedertagen metod. Den som utför analysen ska ha erfarenhet av sådana analyser.

Buller

17. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

55 dB(A) vardagar (kl. 07-18),

45 dB(A) nattetid (kl. 22-07),

50 dB(A) övrig tid.

Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter. Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl. 22-07) inte överstiga 55 dB(A).

Tillkommande anläggningar ska konstrueras och dimensioneras för att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från nyetablerad industri.

18. Under byggtiden för panna P6 jämte kringutrustning (innefattande även tiden för rivning av befintliga pannorna ÅP1-ÅP3) ska istället för villkor 16 gälla att bullret från verksamheten inte får överskrida vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15).

19. De i villkor 17 och 18 angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom omgivningsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan och i NFS 2004:15. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst en gång vart femte år, varav en gång under byggtiden.

Transporter

20. Bolaget ska senast ett år efter det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft redovisa en transportplan till tillsynsmyndigheten. Planen ska innehålla mål för hur miljöpåverkan från transporterna kan minskas samt förslag till åtgärder och hur uppföljning ska ske. Revidering av planen ska ske minst var tredje år. Bolaget ska årligen i kommande miljörapporter redovisa de åtgärder som vidtagits under året.

21. Lastbilstransporter till och från Åbyverket ska planeras att ske dagtid mellan kl 07.00 och 22.00.

22. Transporter av rundved (för inmätning och vidaretransport till Hulinge för flisning) till Åbyverket ska upphöra senast den 1 juli 2011.

Energieffektivisering

23. Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa de energieffektiviseringsåtgärder som vidtagits under året i Åbyverket.

Kontroll

24. För verksamheten ska finnas ett program för egenkontroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I programmet för egenkontroll ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Ett reviderat kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att beslutet tagits i anspråk.

Avveckling av verksamheten

25. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sätt tillsynsmyndigheten bestämmer. Sökanden ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om förorenade områden, inklusive byggnader, finns på fastigheten och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker, efter vederbörlig prövning enligt 10 kap.miljöbalken.

Bemyndigande

Miljödomstolen bemyndigar tillsynsmyndigheten

- att fastställa de ytterligare villkor som kan behövas inom följande områden:

D1. Avsteg från de skyddsåtgärder som föreskrivs i villkor 16 ovan

D2. Erforderliga skyddsåtgärder för eventuell flisningsanläggning

- att i samråd med tekniska förvaltningen fastställa ytterligare villkor som kan behövas inom följande områden:

D3. Utsläppet av dagvatten inklusive lakvatten från bränslen

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Verkställighetsförordnande

Tillståndet i denna dom får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

_____________

YRKANDEN

1. E.ON Värme Sverige AB (bolaget) har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och förändrad verksamhet vid Åbyverket i Örebro innefattande:

(i) fortsatt drift av befintliga kraftvärmepannorna ÅP4 och ÅP5, hetvattenpannan HVP1, värmepumparna VP1-VP2, ångturbin G3, elpannorna samt övningsångpannan,

(ii) fortsatt drift, intill avveckling och nedmontering, av befintliga kraftvärmepannorna ÅP1-ÅP3 och befintliga ångturbinerna G1-G2,

(iii) uppförande och drift av en ny panna P6 (på den plats där ÅP1-ÅP3 är belägna), antingen i form av en kraftvärmepanna (ÅP6) om högst ca 85 MW tillförd effekt jämte turbin G4 eller en hetvattenpanna (HVP6) om högst ca 65 MW tillförd effekt, med tillhörande rökgasrening, rökgaskondensering, yttre bränslehanteringssystem och övrig kringutrustning, samt

(Ivo) förbränning av högst 52 000 ton/år kreosotimpregnerat trä i kraftvärmepannorna ÅP5 och ÅP6.

2. Bolaget har även ansökt om tillstånd enligt miljöbalken att vidta de ändringar i Åbyverket som erfordras för den framtida verksamheten.

Bolaget har vidare yrkat:

3. att igångsättningstiden för panna ÅP6 jämte kringutrustning bestäms till sju år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft,

4. att verkställighetsförordnande meddelas

5. att villkor föreskrivs i enlighet med bolagets förslag, samt

6. att den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), godkänns.

MEDDELADE TILLSTÅND M.M.

Genom ett beslut den 8 november 1985 lämnade Koncessionsnämnden Örebro Kraftvärme AB tillstånd till bl.a. uppförande och drift av en fastbränslepanna ÅP5 samt till fortsatt drift av befintliga pannor bl.a. ÅP1 - ÅP4 och HVP1 m.m. vid Åbyverket. Den nya pannan uppfördes för eldning av kol, torv och biobränslen. Tillstånd till ytterligare biobränslen som salex, energigrödor, fruktkärnar, avfall från massa- och sågverksindustri samt, efter samråd med tillsynsmyndigheten, spånskivekross, byggavfall, emballagevirke och järnvägsslipers meddelades av Koncessionsnämnden den 30 mars 1993. Miljödomstolen lämnade den 19 september 2006 E.ON Värme Sverige AB tillstånd att i panna ÅP5 förbränna kreosotflis (EWC-kod 17 02 04*, 19 12 06*, och 20 01 37*) motsvarade 200 GWh/år som tillfört bränsle (mål nr. M 34400-05). Genom ett antal beslut och domar har slutliga villkor föreskrivit för verksamheten.

Österbygdens vattendomstol lämnade genom en dom den 12 april 1962 tillstånd till bortledning av högst 0,3 m3/s kylvatten för Åbyverket och återledning till Svartån av använt kylvatten samt tillstånd till uppförande och drift av erforderliga anläggningar för vattenverksamheten. Vattenöverdomstolen angav i en dom den 20 december 1962 att vattentemperaturen omedelbart nedströms utsläppet inte får öka mer än 5 oC.

ANSÖKAN

Bolaget har i ansökan i huvudsak anfört följande.

Gällande tillstånd för Åbyverket är meddelade enligt miljöskyddslagen och genom denna ansökan avser bolaget att få till stånd en samlad prövning av hela den miljöfarliga verksamheten enligt miljöbalken.

Åbyverket omfattar idag ångpannorna ÅP1-ÅP5, vilka är avsedda för kraftvärmeproduktion, en hetvattenpanna HVP1, en mindre oljeeldad övningsångpanna, två värmepumpar VP1-VP2, tre elpannor och tre ångturbiner G1-G3 för alstring av el. Åbyverket levererar årligen cirka 1 000 GWh värme och cirka 300 GWh el, cirka 5 GWh ånga samt 10 GWh fjärrkyla. Den största delen av tillförd energi kommer från fasta bränslen, främst trädbränslen, träpellets och torv. Pannorna ÅP1, ÅP2 och ÅP5 är avsedda för fastbränsleeldning medan pannorna ÅP3 och ÅP4 samt hetvattenpannan HVP1 är oljeeldade. Panna ÅP5 är försedd med en rökgaskondenseringsanläggning för utvinning av energi från rökgaserna. Därtill har byggts en avancerad reningsutrustning för kondensatet vilket gör det möjligt att återföra renat kondensat till processen. Åbyverket är sedan 1998 anslutet till fjärrvärmenätet mellan Hallsberg, Örebro och Kumla (HÖK). I nätet ingår även SAKAB:s anläggningar i Norrtorp varifrån spillvärme från processen kan tillgodogöras. Under sommarmånaderna täcker SAKAB:s produktion i stort fjärrvärmebehovet i nätet.

Åbyverket kommer även fortsättningsvis att drivas huvudsakligen med biobränslen. Åbyverket kommer att moderniseras inom ramen för gällande detaljplan. Detta innebär att pannorna ÅP1 och ÅP2 kommer att tas ur drift och att pannorna ÅP1-ÅP3 med tillhörande ångturbiner G1 och G2 kommer att monteras ned för att ge plats åt en ny biobränsleeldad panna P6. Panna P6 kommer utgöras av en ångpanna ÅP6 med bränsleeffekten högst 85 MW med tillhörande ny turbin G4 alternativt av en hetvattenpanna HVP6 med tillförd bränsleeffekt högst 65 MW. Nuvarande pannbyggnad för ÅP1-ÅP3 kommer att anpassas för den nya pannan.

Omgivningsbeskrivning och planförhållanden

Åbyverket är beläget inom ett detaljplanelagt industriområde cirka 2 km från Örebro centrum på bolagets fastighet Åbyverket 2. Norr om Åbyverket löper Svartån ur vilken kylvatten tas och som även fungerar som recipient för renat processvatten m.m. från verksamheten. Söder om verket går järnvägen och en skyddszon på järnvägens södra sida. Åbyverkets närmaste grannar åt öster är ett tvätteri och några radhus. Radhusen som tidigare var tjänstebostäder för kraftverkets personal ligger på andra sidan Idrottsvägen, som närmast cirka 20-30 m från bolagets tomtgräns, knappt 150 m nordost om pannhusen. Avståndet från bostäderna till bränsleupplagen är ca 300 m. Därutöver finns andra industrier/affärsverksamheter och bostäder i omgivningen. Åbyverket kringgärdas i övrigt av två större trafikleder, Södra Infarten och E18/E20.

Gällande detaljplan antogs den 5 maj 2005. Den nuvarande och tillkommande verksamheten är förenlig med detaljplanen.

Nuvarande verksamhet och planerade förändringar av anläggningarna

Pannorna ÅP1 och ÅP2

Ångpannorna ÅP1 och ÅP2 om vardera 40 MW tillförd effekt är de äldsta pannorna inom anläggningen och de har konverterats för olika bränslen i flera omgångar. De är nu anpassade till förbränning av träpellets. Pannorna är kopplade till turbinerna G1 och G2 för produktion av kraftvärme. Pannorna är utrustade med elfilter för rening av rökgaserna och rökgasåterföring. Dessa pannor kommer att rivas för att ge plats för den nya pannan P6. Dessa pannor kommer att drivas som reserv- och spetslastpannor liksom turbinerna G1 och G2 om inte P6 byggs.

Panna ÅP3

ÅP3 är en oljeeldad ångpanna om 65 MW tillförd effekt. Pannan är kopplad till samma ångnät som ÅP1 och ÅP2. År 2007 inträffade ett haveri på pannan och därefter har den inte varit driftsduglig. Pannan ska rivas så att P6 kan inrymmas i pannhuset för ÅP1-ÅP3. Om P6 inte byggs ska pannans göras driftduglig och köras som reserv- och spetslastpanna.

Panna ÅP4

ÅP4 är en oljeeldad ångpanna om ca 308 MW tillförd effekt. Pannan byggdes år 1974 och är den största pannan vid Åbyverket. Pannan utgjorde länge basproduktionsenhet men är nu placerad sent i körordningen. Pannan levererar ånga till turbin G3. Pannan är utrustad med cyklon för rening av rökgaserna.

Panna ÅP5

Ångpanna ÅP5 är den modernaste pannan och står för basproduktionen vid Åbyverket. ÅP5 är en fastbränslepanna om 187 MW tillförd effekt med en rökgaskondenseringsanläggning om 30 MW. Idag utgörs bränslet i huvudsak av en blandning mellan biobränslen och torv. Pannan är en CFB (cirkulerande fluid bed) som möjliggör en bred och flexibel bränslebas. I panna ÅP5 eldas även kreosotimpregnerat trä. Rökgaskondensatet renas i en vattenreningsanläggning. Även panna ÅP5 är kopplad till turbinaggregat G3.

Panna HVP1

För att kunna säkra leverans av värme vid störningstillfällen finns en oljeeldad hetvattenpanna om 157 MW tillförd effekt. Pannan körs i mycket begränsad omfattning under korta tidsintervall och kommer i princip aldrig att köras med normala driftsbetingelser under en sammanhängande period om 48 timmar.

Elpannorna och övningsångpannan

Vid Åbyverket finns också tre elpannor med 20 MW (1 st.) respektive 10 MW (2 st.) tillförd effekt samt en övningsångpanna som eldas med Eo5. Pannan är kopplad till en turbin. Anläggningen används i första hand i utbildningssyfte.

Värmepumparna VP1 och VP2

Befintlig värmepumpanläggning består av två eldrivna värmepumpar med en maximal uttagen effekt på 20 MW vardera. Värmepumparnas köldmedium utgörs idag av R134a. Värmepumparna tar även till vara på energin från renat avloppsvatten från kommunens reningsverk i Skebäck, s.k. kommunalt spillvatten. Efter att spillvattnet har cirkulerat genom anläggningen och temperaturen sänkts på grund av avgiven energi, pumpas vattnet tillbaka till reningsverket. Det kylda spillvattnet används på återvägen för utvinning och leverans av fjärrkyla. Under senare år har det funnits möjlighet att utnyttja kallt åvatten istället för renat spillvatten för leverans av fjärrkyla. För att minska driften av värmepumparna och därmed spara energi utnyttjas åvatten för fjärrkylaleveranser så länge temperaturen på åvattnet är tillräckligt låg.

Kylvattenhantering

Inom anläggningen finns två vattenkylda återkylare med en effekt på 6 MW vardera. De vattenkylda återkylarna tar vatten från Svartån. Effekten på kylarna beror av temperaturen på inkommande åvatten. Dessutom finns en luftkyld torr återkylare på 58 MW. Effekten är beroende av lufttemperaturen.

Framtida verksamhet med ny panna P6

När pannorna ÅP1-ÅP3 har rivits ut kommer bolaget att uppföra en ny biobränslebaserad ångpanna (ÅP6) eventuellt med tillhörande turbin (G4) som i sådant fall ersätter turbinerna G1 och G2 för produktion av el och fjärrvärme. Panna ÅP6 kommer att ha en tillförd bränsleeffekt om högst ca 85 MW och utrustas med rökgasrening (elfilter/slagfilter) och rökgaskondensering (ca 16 MW). Förbränningen kommer att ske i fluidiserande bädd eller på en rörlig roster. Eleffekten för ny turbin G4 blir 23 MW. För begränsning av utsläppet av kväveoxider kommer ammoniak (25 %-ig lösning) att sprutas in i eldstaden (SNCR). Vid eldning med torv kommer någon form av kalkdosering att finnas för begränsning av utsläppet av svavel. Rökgaserna kommer att ledas ut genom separat rökrör i befintlig skorsten. Nuvarande pannhusbyggnad kommer att byggas till på höjden och eventuellt på bredden för att ge plats för ÅP6 med kringutrustning. Panna ÅP6 kommer att bli ny baslastpanna vid Åbyverket och panna ÅP5 kommer att köras i andra hand. ÅP4 kommer liksom för närvarande att köras som reserv.

Som alternativ till en ångpanna vill bolaget ha tillstånd till uppförande av en mindre biobränsleeldad hetvattenpanna HVP6 med tillförd bränsleeffekt högst ca 65 MW. För det alternativet är motsvarande panntyper som för ÅP6, rökgasreningssystem, rökgaskondensering, bränslehanteringssysten och kringutrustning aktuell. Dimensioneringen av rökgasreningssystemen kommer i båda fallen att vara sådan att pannorna klarar utsläppskraven utan att rökgasreningssystemet är i drift. Om HVP6 byggs kommer liksom nu kraftvärmepannan ÅP5 att vara baslastpanna.

Nuvarande och framtida användning och hantering av bränslen

Vid anläggningen hanteras idag i första hand biobränslen. Största delen av bränslet utgörs av olika typer av trädbränslen som antingen kommer från sågverk eller som skogsbränslen. Träpellets för panna ÅP1 och ÅP2 hanteras också vid anläggningen. Utöver trädbränslen hanteras även torv. Torv utgörs till största delen av stycketorv men vissa volymer frästorv hanteras också. Merparten av bränslefraktionerna lagras åtskilt på den öppna bränsleplanen. Pellets lagras under tak i ett särskilt tält. Frontlastare transporterar in bränslet till tippfickor för inmatning till pannorna.

Den planerade verksamheten innebär att i stort sett samma bränslen kommer att hanteras vid anläggningen som idag. Panna P6 kommer i huvudsak att eldas med trädbränslen i form av spån eller flis från sågverk, grot och bark. Även mindre mängder kreosotimpregnerat trä, torv samt olika åker- och jordbruksbränslen kan komma att eldas i pannan. Tillkommande bränslen utgörs av jordbruksprodukter eller rester från jordbruksprodukter såsom drankpellets (från etanoltillverkning), rapskakor, lignin, rörflen och hampa m.m. Pelletsanvändningen kommer att upphöra.

Lagring av trädbränslen och torv kommer även fortsättningsvis att ske på öppen yta och kreosotimpregnerat trä kommer som idag att lagras in i befintlig flisstack för att undvika direkt exponering mot luft. Frontlastare kommer att användas för transport till tippfickor. Tillkommande utrustning på bränsleplan är en ny inbyggd tippficka och transportband in till den nya pannan. Befintliga transportband för ÅP1 och ÅP2 kommer troligen kunna utnyttjas för P6. Hela intransporten kommer att konstrueras så att risken för damning minimeras.

Flisning av trädbränslen sker inte längre vid Åbyverket, utan sker antingen hos leverantören eller vid bolagets askdeponi i Hulinge. Flisning av bränsle kommer inte att ske öppet vid Åbyverket. En framtida lösning kan vara att bygga en flisningsutrustning inomhus. Den kan komma att byggas i samband med den nya pannan alternativet före eller efter dess uppförande.

Lagring av tjockolja (Eo5) vid Åbyverket sker i fyra oljecisterner. Cisternerna T2 och T3 har vardera en volym på 4 000 m3 medan cisternerna T1 och T4 har en volym om 10 000 respektive 20 000 m3. Vidare finns en dagoljetank för tjockolja, en cistern för lättolja (Eo1) och en mindre tank för dieselolja. Oljetankarna är invallade.

Kol används endast som reservbränsle. Kolet lagras i fyra kolsilos, vardera för lagring av 1 600 ton kol. Utmatningen sker via särskilda kolutmatare till pannfickor före pannorna ÅP1, ÅP2 och ÅP5. All transport av kol sker via inbyggda transportband.

Kreosotimpregnerat trä kommer att eldas i panna ÅP5 (som idag) och i den tillkommande pannan P6 i motsvarande utsträckning som nu. Ansökan omfattar maximalt 52 000 m3 per år motsvarande ett energivärde om ca 200 GWh/år med motsvarande maximala föroreningsinnehåll och de avfallskoder som ingår i tidigare tillstånd. I första hand utgörs bränslet av flisade slipers men även flisade telefonstolpar förekommer. Kreosotimpregnerat trä lagras in i stacken med vanlig träflis för att undvika risk för störande lukt och kommer att förbrännas tillsammans med rena bränslen som t.ex. biobränslen eller torv. Eldning med kreosotimpregnerat trä kommer inte att ske vid upp- eller nedeldning eller vid låglast. Värmevärde (räknat på torrsubstans) för kreosotimpregnerat trä kommer att överstiga 8 MJ/kg trä och understiga 25 MJ/kg trä. Vid driftstörning av betydelse ur miljösynpunkt kommer eldning med kreosotimpregnerat trä att avbrytas och tillsynsmyndigheten att underrättas.

Utsläpp till vatten

Rökgaskondensat från ÅP5 och P6

Vattenreningen för rökgaskondensat från P6 kommer att integreras med befintlig vattenrening för rökgaskondensat från panna ÅP5. I samband med installation av panna P6 kommer reningsanläggningen att byggas ut med ett parallellt mikrofilter. Dessutom kommer befintliga ultrafilter och RO (omvänd osmos) kompletteras med ytterligare enheter. Ett ytterligare reningssteg för tungmetaller (med jonbytarteknik) kommer att installeras för rening av rökgaskondensatet från panna ÅP5. Reningssteget kommer även att kunna användas för rökgaskondensatet från panna P6. Den befintliga ammoniumstrippern planeras att ersättas av ett reningssteg med membranavskiljning. Enligt bolagets bedömning utgör nämnda reningsutrustning BAT. Utsläppen av föroreningar till Svartån som renat rökgaskondensat (rejektvatten) bedöms minska jämfört med idag. Även om mängden rejektvatten bli större med den planerade verksamheten (totalt 115 000 m3/år (vid ÅP6 ) alternativt 107 000 (vid HVP6), varav cirka 50 000 m3/år kommer att återanvändas om panna P6 byggs) jämfört med idag (50 000 m3/år), så medför den utökade reningen av tungmetaller totalt lägre utsläpp till Svartån. Utsläppet av ammoniak bedöms öka från cirka 750 kg/år till 975 kg/år med panna ÅP6 alternativt med panna HPV6 till 850 kg/år. Även om panna P6 inte byggs kommer reningen av rejektvattnet att kompletteras med jonbytare för metallavskiljning och ammoniumavskiljning med membranteknik.

Enligt gällande villkor ska rökgaskondensatet från panna ÅP5 behandlas så att pH i utgående vatten som riktvärde uppgår till mellan 6,5 och 11 och att halten suspenderade ämnen i utgående vatten som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiger 10 mg/l. Bolaget föreslår att de begränsningsvärden som anges i villkor 11 nedan föreskrivs som årsmedelvärden för det samlade utsläppet av behandlat rökgaskondensat. Det utgående vattnets pH och innehåll av suspenderade ämnen kommer att kontrolleras genom stickprov minst en gång per månad. Innehållet av övriga ämnen kommer att kontrolleras minst fyra gånger per år.

Övrigt processvatten och dagvatten från bränslehantering m.m.

Enligt nuvarande villkor (meddelade 1985) ska lagring och hantering av bränsle, aska och slagg ske så att menlig inverkan på ytvatten och grundvatten inte uppkommer. Dessutom ska skyddsåtgärder och försiktighetsmått i fråga om processvatten och annat förorenat vatten från Åbyverket bestämmas i samråd med kommunen och länsstyrelsen. Samrådet har resulterat i den indelning i olika delflöden och de behandlingsanläggningar som anges nedan.

Övrigt processvatten och dagvatten från Åbyverket delas in i delflöden med oljerisk och delflöden utan oljerisk. Oljeriskavlopp leds eller pumpas via oljeavskiljare till kommunens dagvattennät och vidare till Svartån. Dagvatten från bränsleplanen, där biobränslen och torv lagras, kategoriseras som delflöde utan oljerisk och passerar sedimenteringsbassänger före utsläpp till Svartån. Övriga delflöden utan oljerisk leds direkt till Svartån. Bolaget har sedermera redovisat storleken på olika ytor och deras användning samt dimensioneringen av olika oljeavskiljare och angivit var sedimentavskiljare finns. Enligt bolagets uppfattning är något särskilt villkor för hanteringen eller utsläppet av dessa delflöden inte motiverat. Bolaget föreslår att frågor inom dessa områden ska delegeras till tillsynsmyndigheten.

Utsläppet av kylvatten

Utsläppet av tempererat kylvatten till Svartån regleras genom vattendom och innebär att vattentemperaturen i Svartån omedelbart nedströms utsläppet därigenom inte får ökas mer än 5ºC. Denna reglering gäller tills vidare och något särskilt villkor är inte påkallat.

Transporter

Biobränslen, olja och kol transporteras med lastbil till Åbyverket. Tillfart sker via motorvägen (E18/E20) och genom industri- och angränsande bostadsområden. Transporterna tas in genom en för ändamålet specialbyggd bro över Svartån (Stubbenbron). Bränslen kan också transporteras till Åbyverket via järnväg.

Denna ansökan är ett led i en kraftfull satsning på biobränsleanvändning vid Åbyverket. Upptagningsområdet för biobränslena bedöms vara regionalt, dvs. biobränslet finns inom en radie av tio mil från Åbyverket. Den ökade biobränsleandelen kommer att medföra ökat antal transporter till och från Åbyverket. Totalt beräknas antalet transporter med lastbilar till och från Åbyverket med bränslen, kemikalier och restprodukter att öka med upp till 20 % till 16 400 per år med panna ÅP6 och till 15 400 per år med panna HVP6. Beräkningen avser en situation med uteslutande biltransporter. För närvarande ankommer en del av torven per tåg. Bolaget vill som nu kunna ta emot bränsletransporter mellan kl. 07.00 och 22.00 under alla dagar per vecka. Under de kallaste månaderna skulle antalet lastbilstransporter att uppgå till cirka 110 per dygn om de endast kom till verket under vardagar. För att minska belastningen från trafiken i bostadsnära områden har en alternativ utfartsväg söder om Åbyverket diskuterats. Med en sådan utfartslösning skulle antalet transporter genom tätbebyggt område halveras.

Bolaget har under många år diskuterat förutsättningarna för en ny infart och/eller utfart från Åbyverket till Södra infarten. Bolaget råder inte över frågan, men har framfört till kommunen (väghållaren) att bolaget ställer sig positiv till en förbättrad trafiklösning. En ny infart till Åbyverket förutsätter att en cirkulationsplats byggs på Södra infarten. Kommunen har hittills avvisat detta, vilket innebär att infartstrafiken är hänvisad till Stubbenbron. En ny utfart från Åbyverket till Södra infarten skulle kunna genomföras utan stora ingrepp i Södra infarten. Bolaget har framfört till kommunen att det gärna ser en sådan lösning. Troligen skulle en ändring av detaljplanen vara nödvändig. För att kunna åstadkomma detta för bolaget en dialog med kommunen som är beslutande i frågan. Skulle en ny utfartsväg anläggas kommer en ny vågstation behöva byggas.

Transporter mellan Åbyverket och Hulinge

Under år 2008 utfördes ca 1 200 asktransporter och ca 1 200 rundvedstransporter mellan Åbyverket och Hulinge. Leverantörerna av rundvirke använder sig av ett manuellt inmätningssystem som mäter volymen av rundvirke på lastbilen. För att vara ackrediterad att genomföra den typen av inmätningar krävs utbildning och godkännande av ett branschorgan. För närvarande finns endast ackrediterad personal på Åbyverket, vilket innebär att rundvirkesbilarna måste ta vägen förbi Åbyverket på vägen till Hulinge. Bolaget arbetar för att ackrediterad personal ska finnas vid Hulinge inom tre år, vilket innebär att transporter av rundved till Åbyverket då helt skulle upphöra.

Hantering av restprodukter

Vid Åbyverket uppkommer branschspecifika restprodukter i form av flygaskor och bottenaskor. Askorna transporteras till bolagets deponi i Hulinge där de lagras inför eventuellt nyttiggörande. Bolaget arbetar för att så stor del som möjligt av askorna ska återvinnas. De användningsområden som hittills testats och utvärderats är användning som täck- eller utjämningsmaterial vid avslutning av stängda deponier, återföring till skogsmark och täckning av gruvavfall. Sedan år 2002 har volymer motsvarande hela årsproduktionen kunnat återanvändas. De nya produktionsförhållandena innebär att askvolymerna kommer att öka. Bolaget kommer även i fortsättningen att arbeta för att hitta återvinningsmetoder för askorna. Provtagning och klassificering görs regelbundet och resultaten visar på möjliga användningsområden.

Tillämpliga bestämmelser och motiv för villkor

Generella föreskrifter

Åbyverket omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (”NFS”). NFS lägger fast generella föreskrifter enligt 9 kap. 5 § miljöbalken i fråga om utsläpp till luft, onormala driftförhållanden, utsläppskontroll m.m.

För närvarande är den totalt tillförda effekten vid Åbyverkets ångpannor knappt 800 MW. Efter de förändringar som prövas genom denna ansökan kommer den totalt tillförda effekten vid ångpannorna att minska till ca 740 MW. Vid tillämpning av NFS bör dock utgångspunkten vara att panna P6 byggs och tas i drift först efter det att pannorna ÅP1-ÅP3 har rivits ut. Panna P6 ska därför ses som en sådan utökning som avses i 7§ 1st NFS. Detta innebär att utsläppskraven i 15 § NFS gäller för de befintliga pannorna (HVP1, ÅP1-ÅP3 under dess återstående drifttid och ÅP4-ÅP5). För den tillkommande pannan (P6, vars tillförda effekt överstiger 50 MW) gäller däremot utsläppskraven i 16 § NFS.

Impregnerat trä är definitionsmässigt ett farligt avfall. Impregnering kan ske antingen med ett destillat från stenkolstjära (kreosotimpregnering) eller med ett metallhaltigt salt (CCA). Vid kreosotimpregnering tillförs träet inte organiska halogenföreningar eller metaller, varför förbränning av kreosotimpregnerat trä är undantaget från de generella föreskrifter som finns beträffande avfallsförbränning, se 4§ 4 p förordningen (2002:63) om avfallsförbränning.

Bolaget anser att de generella föreskrifterna i NFS motsvarar kravet på bästa tillgängliga teknik, BAT, för Åbyverket i de fall inget särskilt villkorsförslag anges. Bolaget fokuserar därför sin redogörelse på de villkorsfrågor där det saknas generella föreskrifter eller där det finns grundad anledning att komplettera de generella föreskrifterna genom individuellt villkor.

Utsläpp till luft

Stoft

Stoft från pannorna ÅP1, ÅP2 och ÅP5 renas i elfilter. Stoft från tillkommande panna P6 kommer att renas med elfilter eller slangfilter. Oljepannornas stoftutsläpp reduceras genom tillsats av additiv i bränslet och i ÅP4 dessutom genom cyklonrening. För de befintliga pannorna gäller 50 mg/Nm3 som utsläppsgränsvärde enligt NFS. För de oljeeldade pannorna (HVP1 och ÅP3-4) gäller värdet vid 3 % O2 medan värdet för de biobränsleeldade pannorna (ÅP1-2 och 5) gäller vid 6 % O2. Stofthalten i utgående rökgaser mäts kontinuerligt i alla pannor utom panna HVP1 som mäts periodiskt enligt en av länsstyrelsen meddelad dispens. För innehållande av utsläppsgränsvärdet under ett kalenderår krävs att inget månadsmedelvärde överskrids och att minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden med faktisk drift under året understiger 110 % av värdet.

För den tillkommande panna P6 gäller 30 mg/Nm3 som utsläppsgränsvärde enligt NFS. Värdet gäller vid 6 % O2. Stofthalten i utgående rökgas från panna P6 kommer att mätas kontinuerligt och valideras på sätt anges i NFS. För innehållande av utsläppsgränsvärdet under ett kalenderår krävs att inget validerat dygnsmedelvärde överskrids och att minst 95 % av alla validerade timmedelvärden under året understiger 200 % av värdet.

Enligt BREF-dokumentet för stora förbränningsanläggningar (dvs. pannor med en tillförd effekt överstigande 50 MW) är BAT 5-20 mg/Nm3 vid normaldrift. Värdet gäller vid 6 % O2 för fasta bränslen och 3 % O2 för flytande bränslen.

När det gäller pannorna ÅP1-ÅP3 (som ska tas ur drift) samt ÅP4 och HVP1 (som ska köras i sista hand vid reserv- eller spetslastdrift) saknas anledning att avvika från NFS.

När det däremot gäller biobränslepannorna ÅP5 och P6 finns enligt bolaget utrymme att föreskriva ett kompletterande begränsningsvärde på 10 mg/Nm3 räknat som månadsmedelvärde. För panna ÅP5 har månadsmedelvärdena för flertalet månader legat på cirka 9 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Bolaget utgår från att mätning, validering och kontroll av värdet sker på det sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Det kompletterande begränsningsvärdet ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för stoft för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för stoft för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet. För att säkerställa att biobränslepannorna körs i första hand bör föreskrivas en utsläppsbubbla för stoftutsläppet från samtliga pannor vid Åbyverket. Till dess pannorna ÅP1-ÅP3 nedmonteras bör bubblan vara 15 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde och gälla oavsett bränsle. När den nya panna P6 har tagits i drift kan bubblan sänkas till 10 mg/MJ tillfört bränsle. Bolaget har i bemötandet justerat ner dessa utsläppsvärden till 10 respektive 8 mg/MJ.

Svaveldioxid

Svavel reduceras i panna ÅP5 med hjälp av dosering av kalk till bränslet. Vid behov kommer panna P6 att utrustas med möjlighet att dosera kalk för svavelreduktion. Utsläpp av svavel från oljepannorna hålls nere genom låg svavelhalt i oljan.

För de befintliga pannorna gäller 400 mg/Nm3 som utsläppsgränsvärde för svaveldioxid enligt NFS. För de oljeeldade pannorna (HVP1 och ÅP3-ÅP4) gäller värdet vid 3 % O2 medan värdet för de biobränsleeldade pannorna (ÅP1-2 och ÅP5) gäller vid 6 % O2. Halten svaveldioxid i utgående rökgaser mäts kontinuerligt. För innehållande av utsläppsgränsvärdet under ett kalenderår krävs att inget månadsmedelvärde överskrids och att minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden med faktisk drift under året understiger 110 % av värdet.

För den tillkommande panna P6 gäller 200 mg/Nm3 som utsläppsgränsvärde för svaveldioxid enligt NFS. Värdet gäller vid 6 % O2. Halten av svaveldioxid i utgående rökgas från panna P6 kommer att mätas kontinuerligt och valideras på sätt anges i NFS. För innehållande av utsläppsgränsvärdet under ett kalenderår krävs att inget validerat dygnsmedelvärde överskrids och att minst 95 % av alla validerade timmedelvärden under året understiger 200 % av värdet.

Eftersom totalutsläppet av svavel från Åbyverket understiger 400 ton/år gäller dessutom enligt gällande villkor en utsläppsbubbla om högst 60 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Skulle totalutsläppet överstiga 400 ton/år gäller en utsläppsbubbla om högst 50 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Enligt BREF-dokumentet för stora förbränningsanläggningar (dvs. pannor med en tillförd effekt överstigande 50 MW) är BAT 50-200 mg/Nm3 svaveldioxid vid normaldrift. Värdet gäller vid 6 % O2 för fasta bränslen och 3 % O2 för flytande bränslen. När det gäller pannorna ÅP1-ÅP3 (som ska tas ur drift) samt ÅP4 och HVP1 (som ska köras i sista hand vid reserv- eller spetslastdrift) saknas anledning att avvika från NFS.

När det däremot gäller biobränslepannorna ÅP5 och P6 finns enligt bolaget utrymme att föreskriva ett kompletterande begränsningsvärde på 100 mg/Nm3 räknat som månadsmedelvärde. Bolaget utgår från att mätning, validering och kontroll av detta värde sker på det sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Det kompletterande begränsningsvärdet ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för svaveldioxid för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för svaveldioxid för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet. Månadsmedelvärdena för utsläppet av svaveldioxid har historiskt sett varierat beroende på bränslemix och kalkdosering. I november 2006 uppgick dock utsläppet till 100 mg/Nm3.

För att säkerställa att biobränslepannorna körs i första hand bör föreskrivas en utsläppsbubbla för svavelutsläppet från samtliga pannor vid Åbyverket. Till dess ÅP1-ÅP3 nedmonteras bör bubblan vara 50 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde och gälla oavsett bränsle. När den nya pannan P6 har tagits i drift kan bubblan sänkas till 40 mg/MJ tillfört bränsle. Bolaget har i bemötandet justerat ner de ovan yrkade utsläppsvärdena för årsutsläppen till 45 respektive 35 mg SO2/MJ.

Kväveoxider

Utsläppen till luft av kväveoxider kan i huvudsak minskas genom förbränningstekniska åtgärder, alternativt åtgärder i rökgaserna. För rening av kväveoxidutsläppen från panna ÅP5 doseras ammoniaklösning i rökgasen för en icke katalytisk reduktion (SNCR). Samma åtgärd föreslås för panna P6. Även när det gäller månadsmedelvärdena för kväveoxider har dessa varierat under de senaste åren. I september 2006 uppgick månadsmedelvärdet till 168 mg/Nm3, vilket alltså överskrider länsstyrelsens förslag. Utsläppen av kväveoxid beror till stor del på mängden ammoniak som doseras i pannan. Ökar doseringen minskar utsläppen av kväveoxider till luft samtidigt som mängden oreagerad ammoniak i rökgaserna och ammonium i kondensatet ökar. Under 2007 och 2008 ökade ammoniakdoseringen kraftigt, vilket resulterade i att kväveoxidutsläppen minskade. För att även ta hänsyn till utsläpp till vatten har ammoniakdoseringen nu minskats vilket innebär att utsläppen av kväveoxider till luft kommer att öka något under 2009 och senare. NOx-reduktion med ammoniak förutsätter att temperaturen i pannan är tillräckligt hög. När pannorna går på låglast finns därför begränsade möjligheter att minska NOx-utsläppen. Bolaget vill även påpeka att avgiftssystemet för kväveoxider utgör är ett starkt incitament att minska utsläppet av kväveoxider.

För den tillkommande panna P6 gäller 200 mg/Nm3 som utsläppsgränsvärde enligt NFS. Värdet gäller vid 6 % O2. Halten kväveoxider i utgående rökgas från panna P6 kommer att mätas kontinuerligt och valideras på sätt anges i NFS. För innehållande av utsläppsgränsvärdet under ett kalenderår krävs att inget validerat dygnsmedelvärde överskrids och att minst 95 % av alla validerade timmedelvärden under året understiger 200 % av värdet.

För de befintliga oljepannorna (HVP1, ÅP3 och ÅP4) gäller 400 mg/Nm3 vid 3 % O2 som utsläppsgränsvärde enligt NFS. För de befintliga biobränslepannorna (ÅP1-2 och 5) gäller 500 mg/Nm3 fram till och med år 2015 och 200 mg/Nm3 för tiden därefter, allt vid 6 % O2. Halten kväveoxid i utgående rökgaser mäts kontinuerligt. För innehållande av utsläppsgränsvärdet under ett kalenderår krävs att inget månadsmedelvärde överskrids och att minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden med faktisk drift under året understiger 110 % av värdet.

För totalutsläppet av kväveoxider från Åbyverket gäller enligt gällande villkor dessutom en utsläppsbubbla om högst 80 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde.

Enligt BREF-dokumentet för stora förbränningsanläggningar (dvs. pannor med en tillförd effekt överstigande 50 MW) är BAT 50-150 mg/Nm3 kväveoxider vid normaldrift för de befintliga oljepannorna och 50-200 mg/Nm3 kväveoxider vid normaldrift för de befintliga biobränslepannorna tillkommande panna P6. Värdena gäller vid 6 % O2 för fasta bränslen och vid 3 % O2 för flytande bränslen.

När det gäller pannorna ÅP1-ÅP3 (som ska tas ur drift) samt ÅP4 och HVP1 (som ska köras i sista hand vid reserv- eller spetslastdrift) saknas anledning att avvika från NFS.

När det däremot gäller biobränslepanna ÅP5 finns enligt bolaget utrymme för att föreskriva ett kompletterande begränsningsvärde på 200 mg/Nm3 räknat som månadsmedelvärde. Bolaget utgår från att mätning, validering och kontroll av detta värdet sker på det sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte räknas med vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Det kompletterande begränsningsvärdet ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för kväveoxider för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för kväveoxider för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet.

För att säkerställa att biobränslepannorna körs i första hand bör föreskrivas en utsläppsbubbla för kväveoxidutsläppet från samtliga pannor vid Åbyverket. Till dess ÅP1-ÅP3 nedmonteras bör bubblan vara 75 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde och gälla oavsett bränsle. När den nya panna P6 har tagits i drift kan bubblan sänkas till 70 mg/MJ tillfört bränsle. Bolaget har i bemötandet justerat ner utsläppsvärdena till 65 mg/MJ till dess pannorna ÅP1 - ÅP3 tagits i drift och 60 mg/MJ när panna P6 tagits i drift.

Koloxid

Utsläppet av koloxid regleras inte i NFS. Enligt gällande villkor får utsläppet av CO från panna ÅP 5 inte överstiga 180 mg/MJ tillfört bränsle som timmedelvärde/riktvärde och inte heller 90 mg/MJ tillfört bränsle som dygnsmedelvärde. Villkoret gäller inte vid uppstart, stopp eller låglast (<90 MWth, motsvarande ca 50 % av maximal pannlast). Vid låglast får utsläppet av CO inte överstiga 500 ppm som timmedelvärde och riktvärde. Utsläppet av koloxid från panna ÅP5 och tillkommande panna P6 kommer att mätas kontinuerligt. Bolaget anser att liknande villkor bör föreskrivas även för det blivande tillståndet för panna ÅP5 respektive panna P6. Istället för riktvärde bör gälla att de angivna timmedelvärdena är uppfyllda om minst 90 % av timmedelvärdena och minst 98 % av dygnsmedelvärdena innehålls under ett kalenderår. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av tim- och dygnsmedelvärdena.

Koldioxid

Åbyverket ingår i systemet för handel med utsläppsrätter och bolaget har tillstånd från länsstyrelsen att släppa ut koldioxid enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. För verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter får inte beslutas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp (16 kap. 2 § miljöbalken). Något villkor för utsläppet av koldioxid ska därför inte föreskrivas.

Ammoniak

Vid dosering av ammoniak i vattenlösning för reduktion av kväveoxider i panna ÅP5 och tillkommande panna P6 innehåller rökgasen resthalter av ammoniak (NH3). Utsläppet av ammoniak till luft regleras inte i NFS. För närvarande gäller som villkor att utsläppet av ammoniak i rökgasen från panna ÅP5 inte får överstiga 7 ppm som riktvärde och månadsmedelvärde. Historiskt sett har månadsmedelvärdena för ammoniak i vissa fall legat strax över 3 mg/MJ. Bolaget behöver tillräckligt med utrymme för att kunna optimera arbetet med kvävereduktionen. I och med att det föreslagna begränsningsvärdet för kondensat garanterar lågt utsläpp av ammoniak till vatten bör utrymmet för utsläppet till luft ej vara så snävt tilltaget att det omöjliggör en optimal NOx-reduktion. Det bör i sammanhanget anmärkas att villkoren måste innehållas även under tid då rökgaskondenseringen inte är i drift. Bolaget anser att ett villkor bör föreskrivas även för det blivande tillståndet och då gälla som en bubbla för både panna ÅP5 och panna P6. Bolaget föreslår ett begränsningsvärde på 5 mg/MJ som ett månadsmedelvärde. Istället för riktvärde bör gälla att det angivna månadsmedelvärdet är uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för ammoniak för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för ammoniak för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet. Utsläppet av ammoniak mäts kontinuerligt.

Lustgas

Utsläppet av lustgas till luft regleras inte i NFS. För närvarande gäller som villkor att utsläppet av lustgas i rökgasen från panna ÅP5 inte får överstiga 40 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Bolaget beräknar att årsmedelvärdet för dikväveoxid kommer att ligga kring 10 mg/MJ även när panna P6 tagits i drift. Därutöver måste det finnas en viss marginal beroende på vilken bränslemix som eldas. Det är svårt att påverka utsläppet av dikväveoxid eftersom det delvis beror på vald panntyp (fluidiserande bädd). När panna P6 tagits i drift bör utsläppet av lustgas regleras genom en bubbla för både panna ÅP5 och panna P6. Nivån på bubblan bör vara 20 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Bolaget har dock i sitt bemötande i viss mån tillmötesgått länsstyrelsen genom att godta ett villkor på 20 mg/MJ även för ÅP5

Buller

Enligt gällande villkor får den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder inte överstiga 55 dB(A) vardagar under dagtid (kl. 07-18), 45 dB(A) nattetid (kl. 22-07) och 50 dB(A) under övrig tid. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder ej överstiga 55 dB(A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter. Villkoret stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från befintlig industri. Enligt utförda mätningar innehåller bullret från Åbyverket inte impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Bolaget har dock i sitt bemötande åtagit sig att om dessa skulle förekomma sänka bullernivån med 5 dB(A).

Bolaget har nyligen genomfört en bullerutredning och utvärderar möjliga åtgärder för att minska risken för bullerstörningar från verksamheten och från transporter till och från Åbyverket. Anläggningens närhet till två större trafikleder medför dock ett sådant betydande bakgrundsbuller så att eventuella bullerreducerande åtgärder vid anläggningen kommer att få begränsad effekt för bullernivåerna vid närliggande bostäder. Enligt bolagets uppfattning bör det gällande villkoret föreskrivas även för det blivande tillståndet.

Dessutom bör gälla att tillkommande utrustning (panna ÅP6 med kringutrustning) ska konstrueras och dimensioneras för att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från nyetablerad industri.

Under byggtiden för panna P6 med kringutrustning (innefattande även tiden för rivning av pannorna ÅP1-ÅP3) bör dock Naturvårdsverkets riktlinjer för byggbuller gälla.

Lukt och damning

Det finns viss risk för att verksamheten vid Åbyverket ger upphov till damning, främst vid bränslehantering och i samband med transporter. Bolaget arbetar kontinuerligt för att minska risken för störande damning i omgivningen. Det bränsle som i första hand kan orsaka damning är pellets. Hanteringen av pellets kommer att upphöra i samband med att pannorna ÅP1 och ÅP2 tas ur drift. Lukt kan uppstå vid öppen lagring och hantering av kreosotimpregnerat trä. Transporter med kreosotimpregnerat trä kommer att ske i täckta fordon. Allt kreosotimpregnerat trä kommer, liksom idag, att lagras inuti den befintliga flisstacken.

Bolaget bedömer risken som liten för att verksamheten ska ge upphov till störande damning och lukt i omgivningen. Enligt nuvarande villkor ska lagring och hantering av fastbränsle, aska och slagg ske så att damning och dålig lukt inte uppstår. För blivande tillstånd föreslår bolaget motsvarande villkor, med tillägg att bolaget ska vidta effektiva motåtgärder om störande damning eller lukt likväl uppkommer i omgivningen. Bolaget godtar i sitt bemötande att samråd sker med tillsynsmyndigheten beträffande åtgärder.

Restprodukter

Askhanteringen sker slutet utan risk för damning eller utsläpp till vatten. Provtagning och klassificering kommer att göras regelbundet och resultaten kommer att visa på möjliga användningsområden.

Mätmetoder och kontroll

Åbyverket är en IPPC-anläggning varför det finns krav på tillståndsvillkor som reglerar anläggningskontrollen. Bolaget föreslår att ett kontrollvillkor föreskrivs i enlighet med praxis för denna typ av anläggning (Miljööverdomstolens dom den 18 mars 2003 i mål nr. M 6997-02), nämligen att det för verksamheten ska finnas ett program för egenkontroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs och att det i kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Bolaget kommer att till tillsynsmyndigheten ge in ett reviderat program för egenkontroll senast sex månader efter lagakraftvunnen tillståndsdom. Ytterligare revideringar kommer att ske i samband med förändringar i verksamheten. Bolaget kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll och de generella föreskrifterna i NFS. Ytterligare uppgifter om tillämpade mätmetoder m.m. återfinns i tekniska beskrivningen.

Sammanfattning av villkorsförslag

Bolaget har föreslagit, som talan slutligt utformats, att följande slutliga villkor föreskrivs för den ansökta verksamheten (att gälla utöver de generella föreskrifterna i NFS).

Allmänt villkor

1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska anläggningen och verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.

Utsläpp till luft

2. Utsläppet till luft av stoft från panna ÅP5 och P6 får inte överstiga 10 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde per panna. Mätning och kontroll ska ske på det sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för stoft för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för stoft för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet.

3. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet till luft av stoft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/MJ tillfört bränsle. När panna P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet till luft av stoft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 8 mg/MJ tillfört bränsle.

4. Utsläppet till luft av svaveldioxid från panna ÅP5 och panna P6 får inte överstiga 100 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde per panna. Mätning och uppfyllelsekontroll ska ske på sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för svaveldioxid för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för svaveldioxid för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet.

5. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet till luft av svaveloxid från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 45 mg/MJ tillfört bränsle. När panna P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet till luft av svaveldioxid från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/MJ tillfört bränsle.

6. Utsläppet till luft av kväveoxider (som NO2) från panna ÅP5 får inte överstiga 200 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde. Mätning och uppfyllelsekontroll ska ske på sätt som anges i NFS. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för kväveoxider för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för kväveoxider för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet.

7. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet till luft av kväveoxider från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 65 mg/MJ tillfört bränsle. När ÅP6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet till luft av kväveoxider (som NO2) från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 60 mg/MJ tillfört bränsle.

8. Utsläppet till luft av ammoniak från panna ÅP5 och tillkommande panna ÅP6 får sammantaget inte överstiga 5 mg/MJ tillfört bränsle som månadsmedelvärde. Utsläppen av ammoniak från dessa pannor ska mätas kontinuerligt. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet. Villkoret ska anses uppfyllt om samtliga uppmätta månadsmedelvärden för ammoniak för månaderna oktober - mars samt minst 75 % av de uppmätta månadsmedelvärdena för ammoniak för månaderna april - september under året understiger begränsningsvärdet.

9. Utsläppet till luft av dikväveoxid från panna ÅP5 får inte överstiga 20 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. När panna ÅP6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet av dikväveoxid från panna ÅP5 och panna P6 inte överstiga 20 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Utsläppet av dikväveoxid ska mätas kontinuerligt.

10. Utsläppet till luft av koloxid från panna ÅP5 och tillkommande panna P6 får inte överstiga 180 mg/MJ tillfört bränsle som timmedelvärde och inte heller 90 mg/MJ tillfört bränsle som dygnsmedelvärde per panna. Villkoret gäller inte vid uppstart och stopp. Villkoret ska anses uppfyllt om minst 90 % av angivna timmedelvärden och minst 98 % av angivna dygnsmedelvärden innehålls under ett kalenderår.

Utsläpp till vatten

11. Föroreningsinnehållet i utgående vatten från rening av rökgaskondensat från panna ÅP5 och P6 får som årsmedelvärde inte överstiga följande haltvärden:

Total suspension 10 mg/lAmmonium 20 mg/lKvicksilver 4 µg/lBly 20 µg/lKadmium 5 µg/lKrom 50 µg/lNickel 50 µg/lKoppar 50 µg/lArsenik 10 µg/lZink 300 µg/l

pH i utgående vatten ska hållas i intervallet 6,5-11.

Halt av suspenderade material och pH ska mätas genom stickprov minst en gång per månad och övriga ämnen minst fyra gånger per år.

Bränslehantering

12. Mottagning och hantering av bränslen ska ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid anläggningen ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten, snarast vidta effektiva motåtgärder.

Kreosothaltigt bränsle

13. Kreosotimpregnerat trä får endast förbrännas tillsammans med andra bränslen. Vid förbränning av kreosotimpregnerat trä får värmevärdet i bränslemixen (räknat på torrsubstans) inte understiga 8 MJ/kg trä eller överstiga 25 MJ/kg trä.

14. Föroreningsinnehållet i kreosotimpregnerat trä som förbränns får inte överstiga följande halter (mg/kg TS).

Arsenik 5Koppar 40Krom 30Kvicksilver 0,1Klor 0,1 %PAH 50 000

Kontroll av ingående halter ska ske genom representativa stickprover minst en gång per halvår vid Åbyverket.

15. Eldning med kreosotimpregnerat trä får inte ske vid upp- och nedeldning eller vid låglast. Vid driftstörning av betydelse ur miljösynpunkt ska eldning med kreosotimpregnerat trä avbrytas och tillsynsmyndigheten underrättas.

Buller

16. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

55 dB(A) vardagar (kl. 07-18)

45 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

50 dB(A) övrig tid

Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.

Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl. 22-07) inte överstiga 55 dB(A).

Tillkommande anläggningar ska konstrueras och dimensioneras för att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från nyetablerad industri.

17. Under byggtiden för panna P6 jämte kringutrustning (innefattande även tiden för rivning av befintliga pannorna ÅP1-ÅP3) ska istället för villkor 16 gälla att bullret från verksamheten inte får överskrida vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15).

18. De i villkor 16 och 17 angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom omgivningsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan och i NFS 2004:15. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst en gång vart femte år, varav en gång under byggtiden.

Restprodukter och kemikalier

19. Hantering av kemikalier och avfall som uppkommer vid anläggningen ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvattennät eller icke hårdgjorda ytor förebyggs. Spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand.

- Bolaget har därutöver godtagit länsstyrelsens yrkade tillägg under förutsättning att invallningsvillkoret inte gäller för tjockolja Eo5.

Transporter

20. Transporter till och från Åbyverket ska om möjligt ske dagtid kl 07.00 - 22.00.

21. Bolaget ska senast ett år efter det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft redovisa en transportplan till tillsynsmyndigheten. Planen ska innehålla mål för hur miljöpåverkan från transporterna kan minskas samt förslag till åtgärder och hur uppföljning ska ske. Revidering av planen ska ske minst var tredje år. Bolaget ska årligen i kommande miljörapporter redovisa de åtgärder som vidtagits under året.

Energi

22. Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa de energieffektiviseringsåtgärder som vidtagits under året i Åbyverket.

Kontroll

23. För verksamheten ska finnas ett program för egenkontroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I programmet för egenkontroll ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Ett reviderat kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att beslutet tagits i anspråk.

Avveckling av verksamheten

24. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sätt tillsynsmyndigheten bestämmer. Sökanden ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om förorenade områden, inklusive byggnader, finns på fastigheten och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker, efter vederbörlig prövning enligt 10 kapmiljöbalken.

Tillåtlighet enligt 2 kap.miljöbalken

Kunskapskravet (2 kap. 2 §)

Som ansvarigt för fjärrvärmeförsörjningen inom Örebro kommun har bolaget långvarig erfarenhet av produktion av fjärrvärme och el. Samtliga anställda genomgår grundutbildning i miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Vissa kategorier genomgår fördjupad utbildning. Uppföljning av genomgången utbildning dokumenteras. Personal som är inblandad i den operativa driften av anläggningen har tillgång till skriftliga rutiner och instruktioner. Representanter för bolaget är aktiva i branschföreningar och tar därigenom del av utvecklingen inom området. I den utsträckning bolaget inte självt har erforderlig kompetens kommer upphandling av konsulttjänster att ske, t.ex. i samband med installation och idrifttagning av den nya panna ÅP6 med kringutrustning.

Genom upprättandet av MKB:n och genomförandet av samråd enligt 6 kap.miljöbalken har bolaget identifierat de miljö- och hälsorisker som den framtida verksamheten kan tänkas ge upphov till. Verksamheten vid Åbyverket har certifierats enligt ISO 14001, vilket innebär att det finns skriftliga rutiner för drift, underhåll, säkerhet, egenkontroll och uppföljning av verksamheten. Bolaget anser att kunskapskravet är väl tillgodosett.

Försiktighetsprincipen, principen om bästa tillgängliga teknik (2 kap. 3 §)

Gällande generella föreskrifter som meddelats med stöd av NFS ger - med undantag för av bolaget föreslagna begränsningsvärden - uttryck för bästa möjliga teknik inom området. Befintliga pannor ÅP4 och ÅP5 har anpassats för att klara dessa krav och den nya pannan P6 kommer att upphandlas för att klara dessa krav. De villkor som bolaget föreslagit motsvarar vad som gäller för andra jämförbara kraftvärmeanläggningar i landet. När det gäller bränslekvalitet tillämpar bolaget ett system med kravspecifikationer, uppföljning och kontroll. De åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått och förslag till villkor som bolaget gör i denna ansökningshandling, ger uttryck för en korrekt tillämpning av försiktighetsprincipen och principen om BAT.

Bolaget tillämpar s.k. MAS-ronder (Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet) vid alla sina anläggningar enligt en framtagen plan. På ronderna lyfts olika frågeställningar upp så att anläggningsansvariga kan prioritera åtgärder. Genom MAS-ronderna förebyggs risker och säkerställs att tillämpliga krav identifieras och efterlevs liksom att åtgärder vidtas vid behov. Arbetet med MAS-ronder kommer att intensifieras under rivnings- och byggtiden för den tillkommande panna P6.

Produktvalsprincipen (2 kap. 4 §)

Produktvalsprincipen innebär att bolaget i möjlig mån ska undvika att använda potentiellt miljö- och hälsopåverkande kemiska produkter (eller varor som innehåller eller har behandlats med en sådan kemisk produkt) om produkten (eller varan) kan bytas ut mot en mindre miljö- och hälsopåverkande kemisk produkt (eller vara). Bolaget använder ett databaserat system för kemikaliehantering (Chemsoft). Inom E.ON-koncernen finns ett kemikalieråd med uppgift att skapa förutsättningar för en god och effektiv hantering av kemiska produkter och farligt avfall. Bolaget har upprättat en förteckning över de kemiska ämnen som används i verksamheten och genom att hålla denna aktuell, samt så långt möjligt utnyttja de ämnen som är minst miljö- och hälsopåverkande, är det bolagets uppfattning att produktvalsprincipen tillämpas på ett korrekt sätt.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap 5 §)

I ett kraftvärmeverk produceras el med hjälp av ånga. Spillvärmen från elproduktionens ångcykel används sedan för värmeleveranser till fjärrvärmenätet. Detta ger ett optimalt utnyttjande av den energi som genereras i anläggningen. Ett kraftvärmeverk är således resurseffektivt och i linje med hushållningsprincipen. Hushållningsprincipen innebär också att energiproducenter i första hand ska utnyttja förnyelsebara energikällor. Panna P6 kommer att baseras på biobränslen och användas som baslastpanna, före fossil oljeeldning. Dessutom kommer panna P6 att förses med utrustning för rökgaskondensering för utvinning av ytterligare 18 MW värmeenergi.

Energieffektiviteten kommer att beaktas vid projektering av utrustning för tillkommande anläggningsdelar och ändringar i befintliga. Vid upphandling kommer krav att ställas på utrustning med avseende på energianvändningen. Bolaget arbetar dessutom redan nu aktivt och systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder vid Åbyverket, bland annat genom den så kallade Energiloopen. Denna metodik har resulterat i en rad åtgärder, allt från installation av frekvensstyrning av pumpar i processen till optimering av ventilationsutrustning. Exempel på ytterligare energieffektiviseringsåtgärder som bolaget planerar är optimering av spädvattenförbrukning mot rökgaskondensatet, trycksänkning i fjärrvärmenätet med pumpstationer, sänkning av returtemperaturen i fjärrvärmenätet samt systemanalys på turbinavtappningar m.m. Bolaget anser att hushållnings- och kretsloppsprinciperna är väl tillgodosedda.

Val av plats (2 kap. 6 §)

Enligt bolagets uppfattning är det inte rimligt att överväga annan plats för den nuvarande verksamheten. De förändringar som planeras kommer att inrymmas huvudsakligen i befintliga byggnader. Liksom nu kommer bränslet att utgöras huvudsakligen av biobränslen. Det avfall som kommer att förbrännas i framtiden utgörs av i sammanhanget begränsade mängder kreosotimpregnerat trä, ett homogent bränsle som genomgår fullständig förbränning i Åbyverkets pannor. Bolaget har i förberedelsearbetet för denna ansökning utfört en ny lokaliseringsutredning utifrån de nya förutsättningarna. Utifrån synpunkter som bland annat framkommit vid samrådet har bolaget dessutom gjort en omfattande utredning av alternativa lokaliseringar av verksamheten. Sammanfattningsvis har bolaget vid val av lämplig plats utgått från i huvudsak följande kriterier.

- Produktionen av el, fjärrvärme och fjärrkyla ska kunna ske på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt.

- Tillräckligt stor yta måste finnas tillgänglig.

- Bra infrastruktur för transporter.

- Omgivningspåverkan ska begränsas.

- Nätanslutningspunkter måste finnas inom rimliga avstånd för fjärrvärme-, och elnät och anslutningarna måste klara producerad effekt.

Området där Åbyverket är beläget är detaljplanelagt för industriverksamhet och den planerade verksamheten ryms inom detaljplanen. De höga kostnaderna för infrastruktur och nätanslutningar till de alternativa lokaliseringar som övervägts skulle betydligt försämra fjärrvärmens konkurrenskraft. De olägenheter av lokal karaktär som en lokalisering till Åbyverket skulle kunna ge upphov till kan dessutom begränsas genom olika åtgärder. Fördelarna med att fortsätta bedriva verksamheten vid Åbyverket överstiger vida alla studerade alternativ. Bolaget anser att lokaliseringsprincipen är uppfylld.

Skälighetsregeln (2 kap. 7 §)

Bolagets överväganden och förslag i fråga om skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått samt villkorsförslag m.m. har skett (och kommer att ske) mot bakgrund av skälighetsregeln i 2 kap. 7 § miljöbalken. Någon risk för att den sökta verksamheten ska komma i konflikt med någon tillämplig miljökvalitetsnorm föreligger inte.

Tillåtlighet enligt 16 kap.miljöbalken

Tidsbegränsning (16 kap. 2 §)

Enligt bolagets uppfattning föreligger inget skäl att tidsbegränsa det kommande tillståndet.

Miljökvalitetsnormer (16 kap. 5 §)

Den planerade utbyggnaden vid Åbyverket är inte att betrakta som en ny verksamhet, varför tillåtlighetsregeln i 16 kap. 5 § miljöbalken inte är tillämplig. I sammanhanget kan dock nämnas att den sökta verksamheten inte kan befaras komma i konflikt med någon tillämplig miljökvalitetsnorm.

Tidigare misskötsel (16 kap. 6 §)

Enligt den aktuella bestämmelsen kan tidigare dokumenterad misskötsel av allvarligt slag påverka förutsättningarna för att meddela tillstånd. Bolaget gör gällande att det inte föreligger omständigheter som avses i bestämmelsen.

Sammanfattning angående tillåtligheten

Enligt bolagets uppfattning är den fortsatta och förändrade verksamheten förenlig med miljöbalkens syfte och uppfyller de krav som kan ställas enligt miljöbalkens tillåtlighetsregler. Den nya panna P6 med rökgaskondensering bidrar till ett effektivt resursutnyttjande genom utnyttjandet av befintlig infrastruktur samt den kunskap och erfarenhet som finns inom bolaget.

Den planerade verksamheten med en ny panna P6 utgör dessutom ett miljöanpassat alternativ för att möta efterfrågan på el. Alternativet (benämnt nollalternativet i MKB:n) skulle vara att tillgodose behovet av el och värme genom fortsatt fossiloljeeldning i befintliga pannor, främst panna ÅP4. De planerade åtgärderna medför även andra positiva miljömässiga effekter. En sådan är att elproduktion baserad på biobränslen ersätter den elproduktion som på marginalen sker vid olje- och koleldade kondenskraftverk i det för flera länder gemensamma kraftnätet.

Tidplan m.m.

Enligt bolagets uppfattning är idrifttagandet av den nya pannan P6 mycket angeläget för att modernisera och miljöanpassa produktionen av el och värme vid Åbyverket. Innan pannan tas i drift måste efterfrågan till stor del tillgodoses genom eldning av fossila bränslen (olja och kol). Idrifttagandet är därmed angeläget ur miljösynpunkt. Därför vill bolaget ha möjlighet att kunna ta panna P6 i drift så snart som möjligt.

Bolaget har behov av att påbörja rivning och nedmontering av pannorna ÅP1-ÅP3 och uppförandet av den nya panna P6 så snart som möjligt men senast hösten 2010. Med hänsyn till omständigheterna föreligger skäl att meddela verkställighetsförordnande.

YTTRANDEN

Fiskeriverket

Fiskeriverket har i huvudsak angett följande.

Med beaktande av de kompletteringar bolaget lämnat har Fiskeriverket ingen erinran mot att tillstånd ges till fortsatt och förändrad verksamhet vid Åbyverket. Fiskeriverket noterar särskilt att bolaget bedömer att de framtida utsläppen av föroreningar till Svartån via rejektvatten kommer att minska jämfört med i nuläget.

Länsstyrelsen

Tillståndets omfattning och giltighet

Länsstyrelsen har tillstyrkt bolagets yrkanden vad gäller:

- fortsatt drift av befintliga kraftvärmespannorna ÅP4 och ÅP5, hetvattenpanna HVP1, värmepumparna VP1-VP2, ångturbin G3 elpannorna samt övningsångpannan,

- fortsatt drift, intill avveckling och nedmontering, av befintliga kraftvärmepannorna ÅP1-ÅP3 och befintliga ångturbinerna Gl-G2,

- uppförande och drift av en ny kraftvärmepanna ÅP6 om högst ca 85 MW tillförd effekt alternativet hetvattenpanna HVP6 om ca 65 MW tillförd effekt (på den plats där ÅP1-ÅP3 är belägna), med tillhörande turbin G4, rökgasrening, rökgaskondensering, yttre bränslehanteringssystem och övrig kringutrustning,

- förbränning av högst 52 000 ton/år kreosotimpregnerat trä i pannorna ÅP5 och P6,

- att vidta de ändringar i Åbyverket som erfordras för den ansökta verksamheten,

- att verkställighetsförordnande meddelas och

- att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Länsstyrelsens tillstyrkan förutsätter att nedanstående förutsättningar och förslag till villkor för verksamheten beaktas utöver de generella bestämmelser som finns i Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:26.

Igångsättningstiden för panna P6 jämte kringutrustning ska bestämmas till högst fem år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft.

Förslag till villkor

Allmänt villkor

1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska anläggningen och verksamheten, ingripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, utformas och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.

Utsläpp till luft

2. Utsläppet av stoft till luft från panna ÅP5 och panna P6 får som månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/Nm3 vid 6 % syre (O2) torr gas per panna. Mätning och kontroll ska ske på det sätt som anges i NFS 2002:26. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkningen av månadsmedelvärdet.

3. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet av stoft till luft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 6 mg/MJ tillfört bränsle. När panna P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet av stoft till luft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 3 mg/MJ tillfört bränsle.

4. Utsläppet av svaveldioxid till luft från panna ÅP5 och P6 får som månadsmedelvärde inte överstiga 100 mg/Nm3 vid 6 % O2 torr gas per panna. Mätning och uppfyllelsekontroll ska ske på sätt som anges i NFS 2002:26. Start- eller stopperioder ska inte medräknas vid beräkning av månadsmedelvärdet.

5. Till dess panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift får det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid till luft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 40 mg/MJ tillfört bränsle. När P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid till luft från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 30 mg/MJ tillfört bränsle.

6. Utsläppet av kväveoxider till luft (räknat som NO2) från panna ÅP5 respektive panna P6 får inte överstiga 150 mg/Nm3 vid 6 % O2 torr gas som månadsmedelvärde. Mätning och uppfyllelsekontroll ska ske på sätt som anges i NFS 2002:26. Start- och stopperioder ska inte medräknas vid beräkning av månadsmedelvärdet.

7. Till dess att panna ÅP1-ÅP3 tagits ur drift far det sammanlagda utsläppet av kväveoxider till luft (räknat som NO2) från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 60 mg/MJ tillfört bränsle. När P6 tagits i drift får det sammanlagda utsläppet av kväveoxider till luft (räknat som NO2) från Åbyverket som årsmedelvärde inte överstiga 40 mg/MJ tillfört bränsle.

8. Utsläppet av ammoniak till luft från panna ÅP5 och tillkommande panna P6 får sammantaget inte överstiga 3 mg/MJ tillfört bränsle som månadsmedelvärde. Utsläppet av ammoniak från dessa pannor ska mätas kontinuerligt. Start- och stopperioder ska inte medräknas vid beräkning av årsmedelvärdet.

9. Utsläppet av dikväveoxid till luft från panna ÅP5 får inte överstiga 15 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. När panna P6 tagits i drift ska istället gälla att det sammanlagda utsläppet av dikväveoxid från panna ÅP5 och P6 inte får överstiga 9 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Utsläppet av dikväveoxid ska mätas kontinuerligt.

10. Utsläppet av kolmonoxid till luft från panna ÅP5 och tillkommande panna P6 får inte överstiga 100 mg/MJ tillfört bränsle som timmedelvärde och inte heller 50 mg/MJ tillfört bränsle som dygnsmedelvärde per panna. Villkoret gäller inte vid uppstart och stopp. Villkoret ska anses uppfyllt om minst 90 % av angivna timmedelvärden och minst 98 % av angivna dygnsmedelvärden innehålls under ett kalenderår.

Utsläpp till vatten

11. Se uppskjuten fråga under prövotid med förslag till provisorisk föreskrift.

Bränslehantering

12. Mottagning och hantering av bränslen ska ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid anläggningen ska bolaget, i samråd med tillsynsmyndigheten, snarast vidta motåtgärder.

Bränsle

13. Eldningsolja som förbränns i oljepannorna utan svavelrening ska senast efter det att P6 tagits i drift, ha en högsta svavelhalt på 0,1 viktprocent svavel. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från villkoret i enlighet med vad som föreskrivs i NFS 2002:26, 9 §.

Kreosothaltigt bränsle

14. Kreosotimpregnerat trä får endast förbrännas tillsammans med andra bränslen. Vid förbränning av kreosotimpregnerat trä får värmevärdet i bränslemixen (räknat på torrsubstans) inte understiga 8 MJ/kg trä eller överstiga 25 MJ/kg trä.

15. Föroreningsinnehållet i kreosotimpregnerat trä som förbränns får inte överstiga följande halter (mg/kg TS).

Arsenik 5Koppar 40Krom 30Kvicksilver 0,1Klor 0,1 % av TSPAH 50 000

Kontroll av ingående halter ska ske genom representativa stickprover minst en gång per halvår vid Åbyverket.

16. Eldning med kreosotimpregnerat trä får inte ske vid upp- och nedeldning eller vid låglast. Vid driftstörning av betydelse ur miljösynpunkt ska eldning med kreosotimpregnerat trä avbrytas och tillsynsmyndigheten underrättas.

Buller

17. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

- 55 dB(A) vardagar (kl 07.00-18.00)

- 45 dB(A) nattetid (kl 22.00 - 07.00)

- 50 dB(A) övrig tid

Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.

Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl 22.00 - 07.00) inte överstiga 55 dB (A).

Tillkommande anläggningar ska konstrueras och dimensioneras för att innehålla Naturvårdverkets riktlinjer för externt industribuller från nyetablerad industri.

18. Under byggtiden för panna P6 jämte kringutrustning (innefattande även tiden för rivning av befintliga pannorna ÅP1-ÅP3) får istället för villkor 17 gälla att bullret från verksamheten inte får överskrida vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15).

19. De i villkor 17 och 18 angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan och i NFS 2004:15. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst en gång var femte år, varav minst en gång under byggtiden.

Kylning av överskottsvärme

20. Bolaget ska så långt möjligt minimera driftssituationer där överskottsvärme måste kylas bort.

Transporter

21. Bolaget ska senast ett år efter det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft redovisa en transportplan till tillsynsmyndigheten. Planen ska innehålla mål för hur miljöpåverkan från transporterna kan minskas samt förslag till åtgärder och hur uppföljning ska ske. Revidering av planen ska ske minst var tredje år. Bolaget ska årligen i kommande miljörapporter redovisa de åtgärder som vidtagits under året.

22. Bolagets inriktning bör vara att långväga materialtransporterna (över 10 mil) till och från Åbyverket så långt möjligt sker på järnväg.

23. För att begränsa störningarna i tätbebyggt närområde med lastbilstransporter till och från Åbyverket bör bolaget verka för att en ny väganslutning byggs från Åbyverket till Södra Infarten och som medger uttransport av lastbilar. Transporter till och från verksamheten bör vidare huvudsakligen ske vardagar mellan kl 07.00 och 18.00.

Energi

24. Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa de energieffektiviseringsåtgärder som vidtagits under året i Åbyverket.

Miljöriskanalys

25. Vid projektering av nya anläggningsdelar eller vid större förändringar av befintlig verksamhet ska dessa föregås av en miljöriskanalys.

Restprodukter och kemikalier

26. Hantering av kemikalier och avfall som uppkommer vid anläggningen ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvattennät eller icke hårdgjordaytor förebyggs. Spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand.

Kemiska produkter och avfall ska hanteras och lagras på sådant sätt att spill och läckage inte kan nå spill- eller dagvattenavloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten förebyggs.

Flytande hälso- och miljöfarliga produkter och flytande avfall, som ur säkerhetssynpunkt är möjliga att valla in, ska förvaras på tät invallad yta eller motsvarande typ av säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Behållare ska skyddas mot påkörning och vid förvaring utomhus vara så skyddad att invallningen inte sätts ur spel på grund av nederbörd.

Åtgärder för att innehålla villkoret ska vara utförd inom 1 år efter det att tillståndet tagits i anspråk.

Avsteg från detta villkor kan för viss produkt medges av tillsynsmyndigheten efter det att bolaget genom en riskanalys visat att villkoret inte behövs eller är onödigt strängt med avseende på riskerna för den yttre miljön. Riskanalysen ska utföras med en vedertagen metod. Den som utför analysen ska ha erfarenhet av sådana analyser.

Kontroll

27. För verksamheten ska finnas ett program för egenkontroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I programmet, för egenkontroll ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Ett reviderat kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att beslutet tagits i anspråk.

Avveckling av verksamheten

28. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sätt tillsynsmyndigheten bestämmer. Sökanden ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om förorenade områden, inklusive byggnader, finns på fastigheten och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker, efter vederbörlig prövning enligt 10 kapmiljöbalken.

Utredningar och föreskrifter under prövotid (uppskjutna frågor)

Villkor 11

Länsstyrelsen föreslår miljödomstolen att skjuta upp frågan om vilka slutliga villkor som bör gälla för utsläppet av rejektvatten till Svartån. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten under prövotiden genomföra följande utredning.

Ul. Utreda vilka minsta mängder och vilka minsta halter av suspenderande material, ammonium, kvicksilver, bly, kadmium, krom, nickel, koppar, arsenik, zink samt pH som tillföres Svartån vid normal och vid optimal reningen av rökgaskondensatet i bolagets reningsanläggning, samt de tekniska och ekonomiska konsekvenser som uppkommer med sådana reningskrav.

Utredningen.(Ul) med förslag till slutliga villkor ska inges till miljödomstolen senast 2 år efter det att panna P6 tagits i drift.

Till dess miljödomstolen beslutat annat föreslås följande provisoriska föreskrift gälla

Pl. Föroreningsinnehållet i utgående vatten från rening av rökgaskondensat får som halvårsmedelvärde inte överstiga följande haltvärden.

Total suspension 5 mg/lAmmonium 20 mg/lKvicksilver 1,5 µg/1Bly 20 µg/1Kadmium 5 µg/1Krom 50 µg/1Nickel 50 µg/1Koppar 50 µg/1Arsenik . . 10 µg/1Zink 300 µg/1

pH i utgående vatten ska hållas i intervallet 6,5 - 11.I utgående vatten ska halten av suspenderat material och pH ska mätas genom stickprov minst en gång per månad och övriga ämnen minst en gång per kvartal.

Länsstyrelsens bedömning och motivering till villkorsförslag

Bolagets begäran om sju års igångsättningstid bedöms alltför lång med tanke på att verkställighet begärs samt att en av de tre äldsta pannorna ÅP3 inte längre är i driftdugligt skick och de två andra pannorna har en mycket begränsad livslängd. Med de skäl bolaget anfört är dock Länsstyrelsen bered att acceptera att igångsättningstiden utsträcks till fem år.

Länsstyrelsen anser vidare att Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) för stora förbränningsanläggningar endast är miniminivåer som alla anläggningar ska klara och utgör inte bästa möjliga teknik, (jämför miljödomstolens dom för Mälarenergi AB i Västerås mål nr. M 1729-07, M 2833-07 och M 2029-07).

Länsstyrelsens villkorsförslag gäller vidare utan validering av mätvärdena. Att som bolaget yrkat i ett antal villkor under 25 % av tiden under månaderna april - september tillåta betydligt högre utsläpp är inte förenligt med försiktighetsprincipen och kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3 § miljöbalken.

Utsläpp till luft

Länsstyrelsen föreslår en skärpning av villkoren för utsläppen till luft för att de bättre ska motsvara kraven på bästa möjliga teknik. I förarbetena till miljöbalken framgår att kravet på bästa möjliga teknik är strängare än IPPC-direktivets krav på bästa tillgängliga teknik (BAT). Nivån för bästa möjliga teknik bedömer därför Länsstyrelsen ligger under eller i vart fall i nedre delen av det utsläppsintervall som anges som BAT i BREF-dokumentet. Motiven till de föreslagna villkoren redovisas nedan

Villkor 2, stoft

Bolaget har i underlaget redovisat en förväntad utsläppsnivå på 6 respektive 9 mg/Nm3 för panna ÅP5 och P6. Vid en genomgång av månadsmedelvärden för panna ÅP5 framkommer att samtliga månadsmedelvärden för panna ÅP5 ligger under föreslagen villkorsnivå från 2006 och fram till maj 2009. Utsläppen ligger i snitt på 6 mg/Nm3. Nivån för bästa möjliga teknik bedömer därför Länsstyrelsen ligger under eller i vart fall i nedre delen av spannet på 5-20 mg/Nm3 som anges som BAT i BREF-dokumentet. Länsstyrelsen bedömer mot bakgrund av detta att nyttjande av bästa möjliga teknik för rening av stoft från den här typen av anläggning bör ge utsläpp på 5-10 mg/Nm3.

Villkor 3, stoft årsutsläpp

Bolaget har visat att ytterligare avskiljning av stoft inte är rimligt varför villkoret bör sättas till den nivå som bolaget visat att driften kan klara av. Villkoret är skärpt för att bättre anpassas till de redovisade faktiska driftsförhållandena och utsläppen från anläggningen. Utsläppen av stoft från hela anläggningen uppgår enligt bolagets miljörapporter från 2006 -2008 till 2,2-2,4 mg/MJ tillfört bränsle. De förändringar som bolaget planerar bör medföra att utsläppen fortsättningsvis blir lika låga eller lägre.

Villkor 4, svaveldioxid

Bolaget har i underlaget redovisat en förväntad utsläppsnivå på 60 mg/Nm3 för både ÅP5 och P6. Vid en genomgång av månadsmedelvärden för ÅP5 framkommer att samtliga månadsmedelvärden för ÅP5 ligger under föreslagen villkorsnivå från 2006 och fram till maj 2009. Månadsmedelvärdet för utsläppen ligger i medeltal under perioden på 45,2 mg/Nm3 Föreslaget villkor torde därför alltid kunna innehållas. Utsläppsnivån kan uppnås med val av lågsvavliga bränslen och eller kalkdosering rökgasavsvavling installeras vilket bolaget bedömer kunna ge en begränsad effekt och minska utsläppen till ca 45 mg/Nm3.

Villkor 5, svaveldioxid årsutsläpp

Förslaget till villkor är skärpt för att bättre anpassas till de redovisade faktiska driftsförhållandena och utsläppen från anläggningen. Utsläppen av svaveldioxid från hela anläggningen ligger enligt bolagets miljörapporter från 2006-2008 på mellan 21- 34 mg/MJ tillfört bränsle. De förändringar som bolaget planerar bör medföra att utsläppen fortsättningsvis blir lika eller lägre. De förväntade minskningarna beror framförallt på att svavelhaltig olja kommer att nyttjas i en lägre omfattning, och utsläppsnivån efter utbyggnad av panna P6 bör därmed hamna närmare 20 än 30 mg/MJ.

Villkor 6, kväveoxider

Bolaget har i underlaget redovisat en förväntad utsläppsnivå på 115 respektive 130 mg/Nm3 för ÅP5 och P6. Vid en genomgång av månadsmedelvärden för ÅP5 framkommer att samtliga månadsmedelvärden för ÅP5, utom ett som bedöms vara ett extremvärde, ligger under föreslagen villkorsnivå från 2006 och fram till maj 2009. Månadsmedelvärdet för utsläppen ligger i medeltal under perioden på 44,5 mg/Nm3. Länsstyrelsen bedömer att bästa möjliga teknik för kvävedioxid för den här typen av anläggning ger utsläpp på 50-150 mg/Nm3. Utsläppsnivån 150 mg/Nm3 kan innehållas med SNCR-teknik.

Villkor 7, kväveoxid årsutsläpp

Bolaget har visat att ytterligare kvävereduktion inte är rimligt varför villkoret bör sättas till den nivå, som bolaget visat att driften kan klara av. Utsläppen av kväveoxider från hela anläggningen ligger enligt bolagets miljörapporter från 2006 -2008 på 18-32 mg/MJ tillfört bränsle. De förändringar som bolaget planerar bör medföra att utsläppen fortsättningsvis blir ungefär lika låga. Eftersom villkoret gäller på årsbasis jämnas svängningar i uppmätta värden ut och marginalen mellan villkor och utsläppsnivå kan minskas. Enligt Länsstyrelsens bedömningar ger villkorsförslaget en tillräcklig marginal för att balansera utsläppen mellan kväveoxider och ammoniak.

Villkor 8, ammoniak årsutsläpp

Utsläppen av ammoniak från hela anläggningen ligger enligt bolagets ansökan på ca 1 mg/MJ tillfört bränsle. Utsläppsnivån bedöms motsvara bästa möjliga teknik utifrån Naturvårdsverkets genomgång av utsläpp av lustgas från förbränningsanläggningar med SNCR/SCR från 2002, (Naturvårdsverket 2002). Enligt länsstyrelsens bedömningar ger villkorsförslaget en tillräcklig marginal att balansera utsläppen mellan kväveoxider och ammoniak.

Villkor 9, dikväveoxid årsutsläpp

Utsläppen av lustgas, dikväveoxid från hela anläggningen ligger för ÅP5 enligt bolagets ansökan på ca 7 mg/MJ tillfört bränsle. Föreslaget skärpt villkor bedöms motsvara bästa möjliga, teknik utifrån Naturvårdsverkets genomgång av utsläpp av lustgas från förbrännmgsanläggningar med SNCR/SCR från 2002 (Naturvårdsverket 2002). Lustgas är därtill en klimatgas som förstör ozonskiktet varför utsläppen bör begränsas i möjligaste mån. Eftersom villkoret gäller på årsbasis jämnas svängningar i uppmätta värden ut och marginalen mellan villkor och utsläppsnivå kan därför minskas.

Villkor 10, kolmonoxid

Förslaget till villkor är skärpt för att bättre anpassas till vad som kan anses utgöra bästa möjliga teknik och vad anläggningen bedöms klara av. Länsstyrelsen vill dock göra en reservation för yrkat villkor eftersom bolaget inte har redovisat några dygnsmedelvärden av CO för ÅP5 i ansökan varför det inte helt säkert gått att avgöra vilken nivå som är rimlig. Länsstyrelsen kan dock konstatera att ÅP5:s emissioner idag som årsmedelvärde enligt bolagets miljörapporter för 2006-2008 ligger på 21-33 mg/MJ, och förväntad utsläppsnivå enligt ansökan ligger på knappa 40 mg/MJ. Länsstyrelsen bedömer därmed att det kan finnas möjligheter till skärpning av villkoret med befintlig och föreslagen teknik. Länsstyrelsen bedömer att bästa möjliga teknik för kolmonoxid för den här typen av anläggning med samma motivering som för stoft, se villkor 2, ger utsläpp på 50-150 mg/Nm3 motsvarande 17-50 mg/MJ som dygnsmedelvärde. Utsläppsnivån kan uppnås med styrning av förbränning. Beträffande ÅP5 finns inte mycket mer att göra enligt ansökan. Beträffande P6 bör utsläppen åtminstone hållas på samma nivå som för ÅP5 för att den ska anses uppfylla kravet på bästa möjliga teknik. Länsstyrelsen bedömer att en villkorsnivå på 50 mg/MJ medför att kravet på bästa möjliga teknik alltid innehålls och bör ge en långsiktig utsläppsnivå under 30 mg/MJ.

En skärpning av villkoret stöds förutom av principen om att tillämpa bästa möjliga teknik av försiktighetsprincipen och då främst mot bakgrund att utsläppen av CO bör minimeras för att undvika utsläpp av oönskade kolväten. För att undvika pikar och onödiga kolväteutsläpp och alltid kunna garantera en god förbränning föreslår Länsstyrelsen även ett skärpt timmedelvärde till 100 mg/MJ. Procentsatser för hur stora undantag som får göras bibehålls för att inom ramen för tillståndet kunna hantera tillfälliga driftstörningar.

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen godtagit bolagets villkorsförslag under förutsättning att uppfyllandet av timmedelvärdena höjs från 90 % till 95 %.

Utsläpp till vatten (Villkor 11)

Länsstyrelsen konstaterar att föreslagna utsläppshalter för metaller från Åbyverket till recipienten Svartån är betydligt högre än de halter som idag släpps ut från befintlig reningsanläggning. Efter det att avloppsreningsverket i Skebäck infört kväverening (2012) kommer Åbyverkets utsläppshalt av ammonium att vara betydligt större än avloppsverkets.

Svårigheter föreligger att bedöma nivåerna på de av bolaget föreslagna utsläppshalterna från rökgaskondenseringen och under vilka driftförhållanden dessa uppkommer, detta på grund av att utförda mätningar endast skett genom stickprov vid enstaka tillfällen och att en uppföljning saknas. Bolagets förslag till villkor föreslås därför ersättas med en provisorisk föreskrift under en prövotid där bolaget ges i uppgift att analysera utsläppen i rejektvattnet när reningsanläggningen drivs på ett normalt respektive optimalt sätt.

Om miljödomstolen inte delar Länsstyrelsen bedömning om en prövotid, föreslår Länsstyrelsen att det av Länsstyrelsen lämnade förslaget till provisorisk föreskrift ska meddelas som villkor. Förslaget är i överensstämmelse med bolagets förslag men med en skärpning bl.a. av halten suspenderade ämnen från 10 till 5 mg/l (jämför miljödomstolens dom för bolagets anläggning i Norrköping mål nr. M 1939-07) samt en sänkning av halten kvicksilver från 4 µg/1 till 1,5 µg/1. Skälet till detta är att bolagets andel av transporten av Hg i Svartån är betydande och beräknas i förslaget kunna uppgå till 6 %. Halten 1,5 µg/1 är i nivå med redovisade halter från befintlig anläggning.

I VattenlnformationsSystem Sverige (VISS), för Norra Östersjöns vattendistrikt, anges vidare i september 2009 att sträckan från Karlslund, uppströms Åbyverket, till inloppet i Hjälmaren, nedströms Åbyverket, har otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status. Bland annat anges "Vattnet är generellt mycket grumligt och tidvis starkt grumligt med mycket höga slamhalter av suspenderade ämnen" vidare under kemisk status "Kvicksilverhalterna i gädda översteg EU:s gränsvärde på 0,22 mg/kg när dessa undersöktes år 2003 och 2005. Kvicksilver mättes i gäddor fångade på tre lokaler där medelhalterna varierade mellan 0,34-0,48 mg/kg." Länsstyrelsen anser därför att en skärpning av villkorsförslaget är motiverad.

Bränslehantering (Villkor 12)

I enlighet med bolagets förslag, men med tillägget att förslaget om att snarast vidta effektiva motåtgärder, sker i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bränsle (Villkor 13)

De oljepannor som finns på Åbyverket saknar svavelrening. Kostnaden för att förse dessa med sådan rening bedömer Länsstyrelsen i likhet med bolaget som alltför höga. Länsstyrelsen anser därför att om inte svavelrening finns på pannorna bör olja med låg svavelhalt istället användas, så att bästa möjliga bränsle används, i likhet med produktvalsprincipen och bästa möjliga teknik. Länsstyrelsen har vid andra mindre förbränningsanläggningar ställt villkorskrav på en svavelhalt i olja om högst 0,1 viktsprocent. Möjlighet till undantag i enlighet med föreskriften föreslås.

Kreosothaltigt bränsle (Villkor 15)

I enlighet med bolagets förslag, men med en skärpning av hur ofta ett representativt stickprov ska uttas och analyseras.

Buller

Villkor 17.

I enlighet med bolagets förslag till villkor, men med en precisering av vilka ljudnivåer som gäller om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer.

Villkor 19

I enlighet med bolagets förslag till villkor, men med ett förtydligande om att omgivningsmätningar ersätts med närfältsmätningar.

Kylning av överskottsvärme (Villkor 20)

Länsstyrelsen vill med sitt villkorsförslag poängtera vikten av att optimera energianvändningen och därmed begränsa bortkylning av överskottsvärme så långt- möjligt. Länsstyrelsen är öppen för att det kan finnas mer ändamålsenlig formulering av villkoret än vad som föreslagits

Transporter

Villkor 21

Ett förtydligande av vad bolaget åtagit sig i ansökan.

Villkor 22

För att minimera långväga transporter med lastbil och dess utsläpp till luft, bör inriktningen vara att överföra dessa till järnväg.

Villkor 23

Även om bolaget inte har rådighet i frågan anser Länsstyrelsens att bolaget ska verka för att en ny utfart från Åbyverket kommer till stånd, samt begränsa transporterna till vardagar dagtid, och på så vis begränsa störningarna till boende i närområdet.

Energi (Villkor 24)

Ett förtydligande av vad bolaget åtagit sig i ansökan. Bolaget arbetar redan nu aktivt och systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder. Syftet med villkoret är att årligen i miljörapporten redovisa resultatet från detta arbete.

Miljöriskanalys (Villkor 25)

Ett förtydligande av vad bolaget åtagit sig i ansökan.

Restprodukter och kemikalier (Villkor 26)

Bolagets hantering av kemikalier och avfall är omfattande. Syftet med förslaget är att detta ska vara mer preciserat, än vad bolaget föreslagit, men med möjlighet till avsteg, med stöd av en riskanalys.

Kontroll (Villkor 27)

I enlighet med bolagets förslag till villkor, men med precisering när det nya förslaget till kontrollprogram senast ska var inlämnat.

Dagvatten

Sedan bolaget redovisat avledningen av dagvatten från olika ytor samt beskrivit oljeavskiljare/sedimentavskiljare för olika flöden har länsstyrelsen yrkat följande.

Med stöd av lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), föreslår länsstyrelsen att miljödomstolen, genom delegation till tillsynsmyndigheten i samråd med tekniska förvaltningen, överlåter frågan om eventuella villkor som kan behövas gällande hantering av dagvatten och dess utsläpp Svartån från Åbyverket.

Miljönämnden i Örebro

Miljönämnden har anfört att den

- tillstyrker bolagets ansökan om tillstånd för fortsatt drift av befintlig anläggning

- tillstyrker bolagets ansökan om uppförande och drift av en ny kraftvärmepanna/hetvattenpanna, under förutsättning att den förändrade verksamheten inte medför någon ökning av antalet tunga transporter längs nuvarande in- och utfartsväg över Stubbenbron och via Idrottsvägen

- tillstyrker övriga delar i ansökan, vilket innefattar uppförande av kringutrustning till nya pannan, drift av befintliga pannor ÅP1-ÅP3 tills avveckling och nedmontering ska ske samt förbränning av högst 52 000 ton/år kreosotimpregnerat trä i pannorna ÅP5 och P6

- godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljönämnden anser att de förslag till villkor som redovisas i ansökan är relevanta för verksamheten, men anser även att villkor med följande krav bör ställas:

1. Transporter från anläggningen bör ledas direkt till Södra infarten och inte över Stubbenbron eller Idrottsvägen i enlighet med det förslag som redovisas i ansökan. Punkt 1: Utfarten bör förlängas till nästföljande avfart.

2. Åtgärder bör vidtas för att öka antalet järnvägstransporter av bränsle till anläggningen.

3. Transporter till Åbyverket av rundved för manuell mätning ska upphöra före den 1 juni 2010.

4. Dagvattenhanteringen bör utredas ytterligare. Miljönämnden föreslår att miljödomstolen bör delegera till tillsynsmyndigheten att i samråd med tekniska förvaltningen fastställa eventuella villkor som kan behövas för hantering av dagvatten och dess utsläpp till Svartån från Åbyverket.

Förvaltningens bedömning

Miljökontoret anser att förändringen av verksamheten är positiv. Den nya pannan kommer att medföra att oljeeldningen minskar och detta är bra både för Örebro och för miljön i stort. Konsekvensen av detta är dock att antalet transporter till och från anläggningen kommer att öka från 13 500 lastbilar per år till 16 500 st. enkel väg. Under vintern bedömer bolaget att det kommer att ske 110 transporter till Åbyverket per dygn. Detta medför för de boende vid Stubbenbron att det passerar 220 lastbilar varje dag under de 15 timmar per dygn som bolaget anger att transporterna kommer att ske. Detta motsvarar en lastbil var fjärde minut. Detta kommer även att leda till trafikproblem så som köbildning i området. Med anledning av detta anser miljökontoret att det är av största vikt att den utfart via Södra infarten som skissats på i ansökan kommer till stånd så fort som möjligt. En sådan utfart skulle medföra att antalet fordonsrörelser för de boende vid Stubbenbron skulle minska jämfört med idag vilket är mycket positivt. Miljökontoret är medvetet om att bolaget inte ensam kan åstadkomma denna förändring utan att kommunen har en stor del i frågan. Men det är bolagets ansvar att begränsa sin påverkan på omgivningen varför de måste ta ansvar för att problemen löses.

Ett sätt att minska antalet lastbilstransporter till och från anläggningen är att satsa på järnvägstransporter. Miljökontoret anser det viktigt att bolaget aktivt arbetar för att öka antalet järnvägstransporter. I samband med detta bör man dock tänka på den störning för kringboende som järnvägstransporter kan medföra.

I dagsläget sker 1 200 transporter (enkel väg) till Åbyverket enbart för att mätning och kontroll av rundvirke innan transporten går vidare till Hulinge för flisning. Genom att se till att personal med rätt kompetens finns vid Hulinge kan antalet fordonsrörelser vid Åbyverket minska. Därför anser miljökontoret att det är mycket prioriterat att detta kommer till stånd så fort som möjligt. Bolaget själva anser att detta kan vara åtgärdat inom tre år. Miljökontoret anser att detta är en orimligt lång tid för att skaffa fram rätt kompetens vid Hulinge. Därför anser Miljökontoret att tiden kan begränsas till drygt ett år. Men anledning av detta bör transporter till Åbyverket av rundved för inmätning upphöra den 1 juni 2010.

Eftersom bolagets dagvattenhanteringen på området bör utredas ytterligare bör man överlåta till tillsynsmyndigheten att fastställa de slutgiltiga villkoren rörande denna fråga.

Tekniska nämnden

Tekniska nämnden har anfört följande.

1. Tekniska nämnden tillstyrker ansökan om fortsatt drift av anläggningen med befintliga bränslen.

2. Tekniska nämnden tillstyrker tillkommande verksamhet med avseende på panna P6 med kringutrustning. All transport med lastbil till och från Åbyverket kommer att gå via Västhagagatan, Hagagatan och Stubbengatan/Idrottsvägen till anläggningen, vilket innebär att korsningen Västhagagatan/avfarten från E18/E 20 bedöms behöva byggas om. Vidare bör korsningen Hagagatan/Stubbengatan byggas om till en cirkulationsplats. Med de ökade transporter som kommer att ske via Stubbenbron måste vågkapaciteten ökas för att inte köer skall uppstå på Stubbengatan/Idrottsvägen.

För att minska trafiken på Stubbengatan/Idrottsvägen till och från Åbyverket anser nämnden att det långväga bränslet till Åbyverket bör transporteras på järnväg. Vid villabebyggelsen öster om Åbyverket erfordras bullerskydd vid järnvägen.

3. Bolaget ska ha kunskap om och kunna redovisa alla anslutningspunkter till kommunalt dag- eller spillvattennät för fastighetens samtliga oljeavskiljare samt vilket typ av vatten (kyl-, process-, dag-, eller annat vatten) som belastar bolagets oljeavskiljare. Bolaget ska även ha kunskap om typ (kör-, parkeringsytor m.m.) och storlek på hårdgjorda ytor som belastar lamelloljeavskiljare placerad vid utfart mot Idrottsvägen.

Dagvatten från parkeringsplatser, uppställnings- och körytor och därmed jämförliga ytor skall renas enligt, av Tekniska nämnden, senast antagna riktlinjer innan anslutning av dagvattnet får ske till anvisad förbindelsepunkt.

Tekniska nämnden anser att tillsynsmyndigheten kan ges delegation på att besluta om villkor för frågor gällande utsläpp till kommunens dag- och spillvattennät och hantering av dagvatten på fastigheten.

4. Bolaget ska genom regelbundna kontroller ha kunskap om att föroreningar i dag- och spillvattnet från fastigheten inte överskrider Tekniska nämndens riktvärden i förbindelsepunkten till dag- eller spillvattennätet. Kontrollerna bör ingå i bolagets kontrollprogram

BOLAGETS BEMÖTANDE

Igångsättningstid

Bolaget har vidhållit yrkandet på sju år och åberopar vad som tidigare har anförts i frågan.

Utsläpp till luft

ÅP5 och P6 (Villkor 2, 4 och 6)

Länsstyrelsen föreslår att villkoren för utsläpp av stoft och svaveldioxid från ÅP5 och P6 skärps på så sätt att begränsningsvärdet aldrig får överskridas. Länsstyrelsen föreslår vidare att villkoret för utsläpp av kväveoxider från ÅP5 och P6 skärps på så sätt att begränsningsvärdet bestäms till 150 mg/Nm3 för båda pannorna samt att det aldrig får överskridas.

Bolaget bestrider länsstyrelsens villkorsförslag. Bolaget vill påminna om att bolagets föreslagna villkor är betydligt strängare än befintliga villkor som hittills gäller för ÅP5. Bolaget har med hänsyn till MÖDs senaste praxis avseende användningen av riktvärden och begränsningsvärden genomgående föreslagit villkor med begränsningsvärden. Riskerna från miljö- och hälsoskyddssynpunkt är inte så allvarliga att de motiverar ett begränsningsvärde som inte vid något tillfälle får överskridas, särskilt med beaktande av att utsläppen ändå aldrig får överskrida de utsläppsgränsvärden som förskrivs i NFS 2002:26. Bolaget har därför föreslagit den s.k. 75-procentilen under månaderna april - september mot bakgrund av att det framförallt är under de tre sommarmånaderna när driftsperioderna är mycket korta som månadsmedelvärdena riskerar att överskridas. Detta kan jämföras med den validering som sker av utsläppsvärdena för nya anläggningar vid tillämpningen av NFS.

Bolagets villkorsförslag innebär redan i sig en väsentlig skärpning i jämförelse med NFS och ligger väl inom intervallet för BAT. Det är inte rimligt att bolaget ska riskera en straffbar överträdelse av villkoren vid minsta överskridande. Sammantaget är det inte lämpligt att sänka begränsningsvärdet ytterligare.

Bolaget vidhåller således att villkoren ska anses uppfyllda om minst 75 procent av de uppmätta månadsmedelvärdena under månaderna april - september understiger det föreskrivna begränsningsvärdet. Bolaget anser det inte rimligt att sänka begränsningsvärdet för kväveoxider för ÅP5 eller införa ett sådant villkor för P6.

Årsutsläpp Åbyverket (villkor 3, 5 och 7)

Bolaget bestrider länsstyrelsens villkorsförslag, men har efter begränsning av driften i ÅP4 justerat ner sina föreslagna utsläppsvärden. Bolaget medger att årsvärdet för stoft skärps till 10 mg/MJ till dess ÅP1-ÅP3 tagits ur drift och till 8 mg/MJ när ÅP6 tagits i drift, att årsvärdet för svaveldioxid skärps till 45 mg/MJ till dess ÅP1-ÅP3 tagits ur drift och till 35 mg/MJ när P6 tagits i drift samt att årsvärdet för kväveoxider skärps till 65 mg/MJ till dess ÅP1-ÅP3 tagits ur drift och till 60 mg/MJ när P6 tagits i drift.

Ammoniak (villkor 8)

Länsstyrelsen föreslår att villkoret för utsläppet av ammoniak från ÅP5 och tillkommande P6 skärps på så sätt att begränsningsvärdet bestäms till 3 mg/MJ samt att det aldrig får överskridas. Bolaget bestrider länsstyrelsens villkorsförslag.

Dikväveoxid (villkor 9)

Länsstyrelsen föreslår att villkoret för utsläppet av dikväveoxid från ÅP5 och P6 skärps på så sätt att begränsningsvärdet bestäms till 15 mg/MJ för ÅP5 och till 9 mg/MJ när P6 tagits i drift. Bolaget bestrider länsstyrelsens villkorsförslag. Bolaget kan dock tillmötesgå länsstyrelsen genom att godta ett villkor på 20 mg/MJ även för ÅP5.

Kolmonoxid (villkor 10)

Länsstyrelsen föreslår att villkoret för utsläppet av kolmonoxid från ÅP5 och tillkommande P6 skärps på så sätt att timmedelvärdet bestäms till 100 mg/MJ och dygnsmedelvärdet bestäms till 50 mg/MJ.

Bolaget bestrider länsstyrelsens villkorsförslag. Historiska utsläppsdata visar att det skulle vara mycket svårt att klara länsstyrelsens förslag. Enligt bolagets uppfattning är det inte miljömässigt motiverat med ett sådant villkor. Det är toppar med långt högre värden som är viktigt att undvika. Utsläppen av kolmonoxid är i mångt och mycket en indikation på om förbränningen är god. Erfarenheterna från ÅP5 visar att de av bolaget föreslagna nivåerna säkerställer goda förbränningsförhållanden. Skulle bolaget få ett lägre krav är risken uppenbar för att bolaget tvingas använda någon av de oljeeldade pannorna istället. Bolaget kan inte se miljönyttan med detta.

Bränslehantering

Länsstyrelsen föreslår vissa mindre ändringar av villkorsformuleringen med innebörden att samråd ska ske med tillsynsmyndigheten vid problem med bränslehanteringen. Bolaget godtar länsstyrelsens förslag.

Bränsle

Länsstyrelsen föreslår att ett nytt villkor föreskrivs som dels förbjuder bolaget att använda eldningsolja med en svavelhalt över 0,1 viktprocent, dels gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att medge undantag i enlighet med 9 § NFS.

Bolaget bestrider länsstyrelsens förslag. Bolaget har i ansökan (s 68 tabell 27) redovisat kostnaderna för en övergång till lågsvavlig olja. Bolaget vidhåller att kostnaderna är oskäligt höga i relation till miljönyttan med hänsyn till de planerade drifttiderna. Bolaget anser inte heller att det är nödvändigt att föreskriva ett särskilt villkor med tanke på att svavelutsläppen begränsas genom NFS:n tillsammans med de bubbelvillkor som bolaget föreslagit.

Kreosothaltigt bränsle

Länsstyrelsen föreslår att stickprover ska ske minst en gång per halvår.

Bolaget godtar länsstyrelsens förslag.

Buller

Länsstyrelsen föreslår att bullervillkoren kompletteras så att angivna värden ska sänkas med 5 dB(A) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara komponenter (villkor 17) samt att kontrollen ska ske genom närfältsmätningar och beräkningar (villkor 19).

Bolaget godtar länsstyrelsens förslag villkor 17 men bestrider att kontrollen ska ske genom närfältsmätningar och beräkningar. Närfältsmätningar och beräkningar innebär en onödigt omfattande procedur. Enligt bolagets uppfattning är det tillräckligt att i första hand kontrollera ljudnivån i immissionspunkterna (mätt ljud innehåller då både anläggningsbidrag och bakgrundsnivå). I immissionspunkterna bedöms även om ljudet innehåller hörbara tonkomponenter och/eller impulsljud. Mäts en ljudnivå som understiger begränsningsvärdena så finns inget behov av ytterligare kontroll. Skulle dock begränsningsvärdena överskridas i immissionspunkterna så kan mätningar utföras som närfältsmätningar på de dominerande bullerkällorna.

Bolaget föreslår slutligen att det i villkoret skrivs in omgivningsmätningar alternativt närfältsmätningar och beräkningar.

Kylning av överskottsvärme

Länsstyrelsen föreslår att bolaget så långt som möjligt ska minimera driftsituationer där överskottsvärme kyls bort.

Bolaget bestrider länsstyrelsens förslag. Bolaget arbetar aktivt med att hushålla med energi och har åtagit sig att redovisa vidtagna energieffektiviseringsåtgärder. Bolaget styr pannorna mot värmebehovet som varierar både över året och över dygnet. Eftersom bolaget har en begränsad möjlighet att ackumulera värme och pannorna har en minimilast så måste det finnas en möjlighet att kyla bort överskottsvärmen. Denna möjlighet medför att bolaget kan köra optimal drift ur både ekonomisk- och miljösynpunkt. Enligt bolagets uppfattning är det orimligt med ett villkor som begränsar bolagets elproduktion eftersom syftet med en kraftvärmeanläggning är att kunna producera både värme och el. Möjligheten att kyla en del av överskottsvärmen är således en förutsättning för att kunna köra biobränslepannorna även vid lägre fjärrvärmebehov. Alternativet för bolaget är annars att tillmötesgå efterfrågan på värme och el genom att köra någon av oljepannorna. Här bör också nämnas att el producerad med biobränsle minskar den el som produceras på marginalen i fossileldade kondenskraftverk utanför Sverige.

Energi

Länsstyrelsen föreslår att bolaget årligen i miljörapporten ska redovisa de energieffektiviseringsåtgärder som vidtagits under året i Åbyverket. Bolaget godtar länsstyrelsens förslag.

Miljöriskanalys

Länsstyrelsen föreslår att projektering av nya anläggningsdelar och större förändringar av befintlig verksamhet ska föregås av en miljöriskanalys.

Bolaget bestrider länsstyrelsens förslag. Bolaget bedriver redan ett omfattande miljöriskarbete inom ramen för miljöledningssystemet ISO 140001. Inom miljöledningssystemet finns processer för att bygga och utveckla anläggningar. Den tar upp alla moment som ska genomföras inom ett projekt inklusive riskanalys. I ansökan har bolaget även beskrivit de MAS rutiner som tillämpas vid byggprojekt vilket också innefattar en miljöriskanalys. Bolaget kan inte se att det finns något skäl för att föreskriva ett särskilt villkor avseende detta.

Restprodukter och kemikalier

Länsstyrelsen föreslår ett mer omfattande villkor avseende restprodukter och kemikalier.

Bolaget godtar länsstyrelsens förslag under förutsättning att det inte omfattar tjockolja, E05. Vid Åbyverket finns fyra stora cisterner för förvaring av E05. Cisternerna är invallade med en grusvall men cisternernas storlek gör det praktiskt taget omöjligt med en invallning som klarar en uppsamlingsvolym motsvarande den största behållarens volym plus 10 procent av volymen av övriga behållare. Denna lagringsprincip är vedertagen vid lagring av stora mängder tjockolja. Bolaget har med den riskanalys som ingivits med ansökan visat att riskerna med bolagets hantering är godtagbar (se bilaga A7 i ansökan). Som redovisats har Eo 5 en flampunkt på ca + 85ºC och utgör vid normal förvaring i cisternen ingen överhängande fara med hänsyn till brand- eller explosionsrisker. E05 stelnar normalt snabbt vid nedkylning redan vid ca 30 ºC men kan visserligen ledas långa sträckor genom att oljan isolerar genom ”lager på lager principen”. Tack vare att cisternerna omgärdas av oljeavskiljare kan eventuellt läckage upptäckas i tid och insats göras så att mängderna begränsas. Därtill ska man ha i beaktande att sannolikheten för ett cisternbrott är extremt låg.

Kontroll

Länsstyrelsen föreslår att villkoret kompletteras så att det framgår att kontrollprogrammet ska revideras när tillståndet tagits i anspråk. Bolaget godtar länsstyrelsens förslag.

Utredningsföreskrift utsläpp till vatten

Länsstyrelsen föreslår att miljödomstolen skjuter upp frågan om vilka slutliga villkor som bör gälla för utsläppet av rejektvatten till Svartån och att bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten ska genomföra en utredning av mängder och halter i utsläppet vid optimal rening av rökgaskondensatet samt de ekonomiska och tekniska konsekvenserna av sådana reningskrav.

Länsstyrelsen föreslår vidare en provisorisk föreskrift för föroreningsinnehållet i utgående vatten från rening av rökgaskondensatet. Den provisoriska föreskriften innebär en skärpning av bolagets villkorsförslag på så sätt att utsläppen ska beräknas som halvårsmedelvärden och att halterna total suspension och kvicksilver minskas. För det fall miljödomstolen inte föreskriver någon prövotid föreslår länsstyrelsen att den provisoriska föreskriften ska meddelas som villkor.

Bolaget bestrider länsstyrelsens förslag. Bolaget anser att genomförda prover tillsammans med den jämförelse med andra liknade anläggningar i Sverige som genomförts, samt vad som får anses vara praxis i branschen utgör ett tillräckligt tillförlitligt underlag för att meddela slutliga villkor för utsläpp till vatten. Det finns således inget behov av att utreda utsläppen till vatten under en prövotid. När det gäller utsläppet av suspenderande ämnen har vissa historiska värden legat över länsstyrelsens förslag varför det inte är rimligt med ett så lågt villkor. Utsläppen av kvicksilver förväntas visserligen att minska när det ytterligare reningssteget har installeras men bolaget anser inte att det är miljömässigt motiverat att föreskriva en sådan låg nivå som länsstyrelsen har föreslagit med hänsyn till att det är fråga om begränsade mängder. De nivåer som bolaget föreslagit ligger mycket nära detektionsgränserna och ju lägre närmare man kommer detektionsgränsen så ökar mätosäkerheten. För suspenderade ämnen tangerar gränsen för osäkerhet i mätresultat vid 5 mg/l. Denna typ av mätning är känslig med avseende på provtagning, lagring och analys.

Transporter

Länsstyrelsen, miljönämnden och tekniska nämnden har föreslagit olika villkor för att reglera transporterna till och från anläggningen.

Transportplan

Länsstyrelsen föreslår till att börja med att bolaget ska redovisa en transportplan till tillsynsmyndigheten (villkor 21). Revidering av planen ska ske vart tredje år och bolagets ska årligen redovisa de åtgärder som vidtagits i miljörapporten. Bolaget godtar länsstyrelsens förslag (villkor 21).

Järnvägstransporter

Länsstyrelsen föreslår vidare att bolagets inriktning bör vara att långväga materialtransporter (över tio mil) så långt som möjligt sker på järnväg. Även miljönämnden och tekniska nämnden föreslår villkor för att åtgärder ska vidtas för att öka antalet järnvägstransporter av bränsle till anläggningen.

Bolaget bestrider villkorsförslagen. Kostnaden för transport av bränslen är beroende av flera faktorer. Vid jämförelse mellan kostnad per energienhet för olika transportslag och olika bränslen har energiinnehållet stor betydelse. Vidare är det viktigt var bränslen uppkommer och avståndet till tåg. Varje omlastning mellan olika transportslag medför kostnader. Generellt gäller att kostnader för transport via järnväg ökar ytterst lite vid längre transportavstånd, dock är kostnaderna initialt höga. Vid transport med lastbil är den initiala kostnaden liten men den ökar snabbt med avståndet. Idag sägs allmänt att den ekonomiska brytpunkten mellan tåg- och lastbilstransport ligger på cirka 30 mil. Som angetts kommer den största delen av bränslet, biobränslet, att skaffas från närområdet. Bolaget anser vidare att inte det är lämpligt att föreskriva ett villkor som inte kan kontrolleras och motsätter sig därför villkorsförslagen. Bolaget åtar sig istället att i transportplanen (länsstyrelsens villkor 21) särskilt redogöra för möjligheterna till ökade järnvägstransporter.

Som framgår i bullerutredningen som bifogats ansökan kan den maximala ljudnivån från enskilda godspassager komma att överstiga 70 dB(A) men på grund av det ringa antalet passager bedöms detta inte medföra ett överskridande av riktlinjerna för spårbunden trafik. Om järnvägstransporterna i framtiden skulle öka är det möjligt att bolaget måste vidta bullerbegränsande åtgärder.

Ny infart

Länsstyrelsen föreslår slutligen att bolaget ska åläggas att verka för att en ny väganslutning byggs från Åbyverket. Länsstyrelsen föreslår också att transporterna till och från verksamheten huvudsakligen ska ske vardagar mellan 07.00 och 18.00.

Miljönämnden föreslår att transporter från anläggningen bör ledas direkt till södra infarten och inte över Stubbenbron eller Idrottsvägen.

Tekniska nämnden bedömer att korsningen Västhagagatan/avfarten från E 18/E 20 behöver byggas om, vidare bör korsningen Hagagatan/Stubbengatan byggas om till en cirkulationsplats, slutligen bör vågkapaciteten ökas för att köer inte ska uppstå på Stubbengatan/Idrottsvägen.

Bolaget bestrider att villkor meddelas med avseende på möjliga in- och utfartslösningar. Bolaget har redovisat sin syn på en möjlig transportlösning och för en dialog med kommunen om detta. Bolaget har dock inte rådighet över frågan varför det inte är möjligt att föreskriva ett villkor i enlighet med miljönämndens förslag. Det är inte heller rimligt att villkora tillåtligheten av de ansökta åtgärderna av motsvarande krav. Bolaget kan inte heller se att det finns grund för att föreskriva något annat villkor i frågan om transporter till och från Åbyverket eftersom frågan i slutändan ändå ligger utanför bolagets rådighet och kontroll.

Bolaget bedömer att den nuvarande vågkapaciteten är tillräcklig för att undvika köbildning. Risken för köbildning är störst när provtagningen inte sker på ett smidigt sätt. Det är dock inte möjligt för bolaget att begränsa leveranstiderna enbart till vardagar mellan 07.00-18.00 som länsstyrelsen föreslår, delvis med hänvisning till köbildningen men även på grund av att det inte finns tillräcklig lagringsyta inom Åbyverket. Enligt nu gällande villkor ska transporterna ske alla dagar mellan 07.00-22.00, såvitt möjligt, vilket bolaget godtar även fortsättningsvis.

Transport av rundvirke

Miljönämnden föreslår att transporter till Åbyverket av rundved för manuell inmätning ska upphöra senast den 1 juni 2010.

Bolaget bestrider miljönämndens förslag. Bolaget arbetar för att transporterna ska upphöra. Ett upphörande förutsätter dock att motsvarande inmätningsförfarande kan anordnas vid Hulinge. Innan P6 tas i drift kommer transporterna inte att öka. Bolaget anser därför att det är viktigast att rundvirkestransporterna har upphört när P6 tas i drift. Även om det kan vara möjligt att få till stånd en provisorisk lösning för tiden dessförinnan måste det finns en möjlighet att använda Åbyverket i undantagsfall.

Dagvattenhantering

Miljönämnden föreslår att tillståndet förenas med ett utredningsvillkor gällande dagvattenhanteringen och att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att fastställa slutliga villkor för dagvattenhanteringen.

Även Tekniska nämnden anser att tillsynsmyndigheten kan ges delegation för frågor gällande utsläpp till kommunens dag- och spillvattennät och hanteringen av dagvatten på fastigheten. Tekniska nämnden anser vidare att bolaget inom ramen för kontrollprogrammet ska genomföra kontroll av utsläppen till dag- och spillvattennätet.

Bolaget bestrider att tillståndet förenas med ett utredningsvillkor. Bolaget har inför huvudförhandlingen gett in den kartläggning av dagvattennätet som tekniska nämnden efterfrågat och bolaget anser inte att det finns något behov av att tynga processen med ett utredningsvillkor. Bolaget föreslår att tillsynsmyndigheten ska ges delegation att föreskriva villkor angående hanteringen av dagvatten på fastigheten. När det gäller utsläpp till kommunens dag- och spillvattennät anser bolaget att kommunens riktlinjer ska gälla. Bolaget godtar att komplettera kontrollprogrammet i enlighet med tekniska nämndens förslag.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljödomstolen anser att den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som kan ställas med stöd av 6 kap.miljöbalken beträffande innehåll och förfarande. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför godkännas.

Tillstånd

Bolagets nuvarande grundtillstånd är meddelat den 8 november 1985 med stöd av miljöskyddslagen.

Bolaget ansöker nu om tillstånd till fortsatt drift av befintliga pannorna ÅP4, ÅP5 samt HVP1 samt tillstånd att ersätta de tre äldsta pannorna ÅP1-ÅP3 med en ny biobränsleeldad panna P6 med tillhörande rökgasrening, rökgaskondensering, bränslehanteringssystem och övrig kringutrustning. Panna P6 kan bestå av en kraftvärmepanna ÅP6 med 85 MW tillförd bränsleeffekt jämte turbin G4 eller en hetvattenpanna HVP6 med 65 MW tillförd bränsleeffekt.

Samtliga remissmyndigheter tillstyrker att tillstånd lämnas till den ansökta verksamheten.

Miljödomstolen konstaterar att den ansökta verksamheten är förenlig med gällande plan. Bolaget har redovisat alternativa lokaliseringar för den nya panna, men ansett att Åbyverket utgör det enda realistiska alternativet. Miljödomstolen delar bolagets uppfattning.

Miljödomstolen konstaterar att nuvarande panna ÅP5 med 185 MW tillförd bränsleeffekt nu utgör baslastpanna ovanpå grundlasten från SAKAB, vilket medför att den körs på låg last höst och vår samt tidvis med bortkylning av värme. Den planerade nya pannan kommer att kunna köras med en högre andel av sin maxlast än panna ÅP5 under höst och vår, vilket medför att mindre värme behöver kylas bort. Med den nya pannan P6 kommer oljeanvändningen i jämförelse med nollalternativet att minska motsvarande 185 - 200 GWh/år till förmån för huvudsakligen ökad biobränsleanvändning. Detta medför emellertid att antalet lastbilstransporter med bränsle till Åbyverket kommer att öka. Ersättning av de äldre pannorna med en ny panna innebär att utsläppet till luft av stoft, svavel, kväveoxider och fossil koldioxid i jämförelse med nollalternativet minskar. Miljödomstolen bedömer efter en sammanvägning av vad som framgår ovan att den ansökta verksamheten, trots ökningen av transporter, medför betydande fördelar från miljösynpunkt.

Med stöd av vad som anförts ovan anser miljödomstolen att tillstånd kan lämnas till den ansökta fortsatta och förändrade verksamheten inom Åbyverket. Inom ramen för tillståndet får bolaget vidta de åtgärder som krävs för den förändrade verksamheten. Tillståndet omfattar förbränning av de bränslen som angivits ansökan.

Bolaget har även ansökt om tillstånd att i pannorna ÅP5 och P6 få elda motsvarande mängd kreosotimpregnerad flis (klassat som farligt avfall) 54 000 ton/år som enligt nuvarande tillstånd får eldas i panna ÅP5. Miljödomstolen anser liksom remissmyndigheterna att tillstånd kan lämnas för förbränning av ansökt mängd kreosotimpregnerad flis med ovan angivna EWC-koder.

Villkor

Miljödomstolen kommenterar i det följande endast de villkor som parterna inte är ense om eller där domstolens uppfattning på annat sätt avviker från parternas. I övrigt godtar således miljödomstolen parternas förslag. Miljönämnden har vid huvudförhandlingen instämt i de villkorsförslag länsstyrelsen lämnat i sitt skriftliga yttrande, vilket inte heller kommenteras i det följande. Generellt kan även nämnas att eftersom en del av de nuvarande villkoren är förhållandevis gamla finns ett behov av att i flera avseenden nu meddela strängare villkor.

Eldningsolja

Länsstyrelsen har yrkat att bolaget endast ska få förbränna olja med svavelhalten <0,1 %, vilket bolaget motsätter sig av ekonomiska skäl. Miljödomstolen konstaterar liksom bolaget att länsstyrelsens krav skulle medföra väsentligt dyrare bränsle och med den framtida mer begränsade oljeanvändningen blir miljönyttan liten i förhållande till kostnaden. Miljödomstolen anser därför att länsstyrelsens krav är för långtgående.

Hantering av bränslen

Miljödomstolen anser att det villkor bolaget och länsstyrelsen är överens om bör föreskrivas. De särskilda försiktighetsmått som bolaget åtagit sig för begränsning av luktstörningar från lagring av kreosothaltig flis bör ingå i det allmänna villkoret.

Frågan om utformning och skyddsåtgärder från en inbyggd flisningsanläggning bör delegeras till tillsynsmyndigheten.

Kreosothaltigt bränsle

Miljödomstolen godtar liksom länsstyrelsen bolagets föreslagna villkor.

Utsläpp till luft

För utsläpp från förbränningsanläggningar med tillförd effekt 50 MW och därutöver gäller vad som föreskrivs i Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) för utsläpp till luft från stora förbränningsanläggningar. Bolaget anser att dessa föreskrifter är tillräckliga för de befintliga pannorna med undantag för panna ÅP5, varför inga särskilda villkor föreslås. Genom de föreslagna bubbelvillkoren för utsläppet av stoft, svaveldioxid och kväveoxider åtar sig bolaget att planera driften så att pannor med lågt utsläpp körs i första hand. Miljödomstolen godtar liksom remissmyndigheterna denna princip för villkorens utformning.

Länsstyrelsen har i ett flertal fall yrkat att lägre begränsningsvärden för utsläpp till luft ska gälla med hänvisning till bästa möjliga teknik samt tidigare uppmätta genomsnittliga utsläppsvärden. Bolaget har i vissa fall justerat ner sina yrkade begränsningsvärden något samt hävdar att marginaler behövs för variationer i utsläppsvärden, bränslen, och driftförhållanden etc. Bolaget har särskilt framhållit svårigheterna att innehålla låga utsläpp vid låg pannlast. Av den anledningen har bolaget föreslagit att villkoret ska anses uppfyllt om yrkade månadsmedelvärden för utsläpp till luft innehållas under månaderna oktober - mars samt minst 75 % av månadsmedelvärdena för april - september innehålls. Länsstyrelsen har motsatt sig bolagets förslag.

Miljödomstolen anser liksom bolaget att variationer i utsläpp beroende på olika bränslen, pannor i drift och deras last, andra driftförhållanden samt driftstörningar ska inrymmas i de begränsningsvärden som föreskrivs. Utsläppsnivåerna bör fastställas i förhållande till vad befintliga pannor klarar om det inte är uppenbart att ytterligare rimliga miljöskyddsåtgärder bör vidtas. I det fallet måste beaktas också de nu förhållandevis korta drifttiderna för de oljeeldade pannorna och de ännu kortare drifttiderna i framtiden för dessa pannor. Miljödomstolen konstaterar dessutom att svårigheter föreligger att vid låg last innehålla vissa utsläppsvärden. Bland annat förskjuts temperaturfördelningen i pannan så att det intervall där optimal reduktion av kväveoxider med ammoniak sker, vilket kan ge lägre utsläppsbegränsning och högre ammoniakslip. Med anledning av att lasten under dessa perioder är lägre än under vintermånaderna blir de totala utsläppen väsentligt mindre under låglastperioden än under vinterperioden. Med anledning av dessa förhållanden godtar miljödomstolen bolagets slutliga förslag till villkor med begränsningsvärden för månadsmedelvärden som ska innehållas under månaderna oktober - mars samt att minst 75 % månadsmedelvärdena under månaderna april - september ska innehållas för att villkoret ska vara uppfyllt.

Miljödomstolen godtar bolagets slutliga villkor för utsläppet av stoft från pannorna ÅP5 och P6 samt bolagets slutliga villkor för det sammanlagda utsläppet av stoft från hela verket.

Miljödomstolen godtar bolagets slutligen yrkade utsläppsvillkor för utsläppet av svaveldioxid från pannorna ÅP5 och P6 samt villkoret för det totala utsläppet av svaveldioxid från hela anläggningen.

För utsläppet av kväveoxider från pannorna ÅP5 och P6 har länsstyrelsen yrkat 150 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som begränsningsvärde och månadsmedelvärde, medan bolaget för panna ÅP5 föreslagit 200 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde att innehållas under månaderna oktober - mars samt att minst 75 % av månadsmedelvärdena under årets övriga månader ska innehållas. Med anledning av att utsläppskravet för P6 enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) för utsläpp till luft från stora förbränningsanläggningar är strängare än föreslaget villkor nämligen 200 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som timmedelvärde har bolaget inte föreslagit något särskilt villkor för den pannan.

Miljödomstolen anser i detta fall med hänvisning till uppmätta utsläpp från panna ÅP5 samt de krav som ställts i andra domar med liknande pannor att begränsningsvärdet för panna ÅP5 och P6 vardera ska fastställas till 180 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som månadsmedelvärde.

Miljödomstolen godtar bolagets slutligt framställda villkor med begränsningsvärdet 65 mg/MJ för utsläppet av kväveoxider från hela verket med nuvarande pannor. Med hänsyn till den framtida mer begränsade driften i oljepannor bör när panna P6 tagits i drift årsutsläppet kunna begränsas ytterligare utöver de 60 mg/MJ tillfört bränsle bolaget åtagit sig. Miljödomstolen bedömer att begränsningsvärdet 55 mg/MJ tillfört bränsle då kan innehållas.

För utsläppet av ammoniak från pannorna ÅP5 och panna P6 har bolaget yrkat 5 mg/MJ tillfört bränsle som månadsmedelvärde medan länsstyrelsen yrkat 3 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde. Miljödomstolen konstaterar att när rökgaskondenseringsanläggningen är i drift kommer utsläppet av ammoniak att vara lågt medan utsläppet blir högre när rökgaskondenseringsanläggningen inte är i drift. Inom begränsningsvärdet bör också inrymmas viss drift utan rökgaskondenseringsanläggningen. Dessa perioder torde företrädesvis inträffa under månaderna april - september. Med anledning av detta bör begränsningsvärdet kunna sättas till 4 mg/MJ tillfört bränsle som månadsmedelvärde.

För utsläppet av dikväveoxid har bolaget yrkat 20 mg/MJ tillfört bränsle sammantaget från panna P6 och ÅP5 som årsmedelvärde och slutligen åtagit sig samma begränsningsvärde för panna ÅP5. Länsstyrelsen har slutligen yrkat 15 mg/MJ tillfört bränsle för panna ÅP5 samt 10 mg/MJ tillfört bränsle sammantaget från pannorna ÅP5 och P6 som årsmedelvärde.

Miljödomstolen konstaterar att årsutsläppet från panna ÅP5 under de senaste tre redovisade åren varit 7 mg/MJ tillfört bränsle. Bolaget motiverar sitt villkorsförslag med att vid koleldning blir utsläppen högre än vid eldning av biobränslen. Miljödomstolen konstaterar att bolagets ansökan huvudsakligen omfattar biobränsleeldning, varför perioder med koleldning eller sameldning med kol bör vara begränsade. Eftersom begränsningsvärdena utgör årsmedelvärden kan perioder med högre utsläpp ingå även med en mindre marginal än bolaget yrkat. Miljödomstolen fastställer begränsningsvärdet för panna ÅP5 till 20 mg/MJ tillfört bränsle och för pannorna ÅP5 och P6 till 15 mg/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde.

Länsstyrelsen har godtagit bolagets villkor för utsläppet av koloxid från panna ÅP5 respektive panna P6 om kravet för att timmedelvärdena ska innehållas skärps till minst 95 %.

Miljödomstolen godtar bolagets villkorsförslag.

Utsläpp till vatten

Oberoende av om panna P6 byggs eller inte kommer reningsanläggningen för rökgaskondensat att byggas ut så att cirka hälften av det renade kondensatet kommer att kunna användas i anläggningen matarvatten i stället för kommunalt vatten. Bolaget har föreslagit bolaget har föreslagit slutliga villkor för utsläppet till vatten av renat rökgaskondensat (rejektvatten), medan länsstyrelsen i första hand yrkat att utsläppen ska utredas vidare under en prövotid. Länsstyrelsen har i andra hand godtagit bolagets villkorsförslag men med lägre begränsningsvärde 5 mg/l för suspenderade ämnen och lägre begränsningsvärde 1,5 µg/l för kvicksilver samt ytterligare provtagningar. Bolaget har godtagit ytterligare provtagningar, men motsätter sig yrkade lägre halt bl.a. på grund av svårigheter att analysera kvicksilver.

Miljödomstolen konstaterar att halten suspenderade ämnen 10 mg/l har föreskrivits för att antal andra anläggningar och är även här rimlig att kräva. Det nu höga pH-värdet upp till 11 beror på att en ammoniakstripper används nu. Den kommer i framtiden att ersättas av membranteknik. Miljödomstolen anser liksom länsstyrelsen att bolagets underlag beträffande utsläpp till vatten är synnerligen begränsat. De redovisade halterna för utsläppet av metaller ligger väsentligt lägre än yrkade villkor med undantag för kvicksilver där 1,5 µg/l redovisas. Att fastställa motsvarande värde som begränsningsvärde bedömer miljödomstolen som olämpligt. Begränsningsvärdet för kvicksilver bör bestämmas till 4 µg/l. Miljödomstolen godtar bolagets förslag till slutligt utsläppsvillkor för behandlat rökgaskondensat.

Länsstyrelsen har yrkat att bolaget så långt möjligt ska begränsa driftsituationer där överskottsvärme behöver kylas bort. Bolaget har motsatt sig villkoret. Miljödomstolen konstaterar att när i stället för panna ÅP5 med effekten 185 MW i framtiden panna P6 körs under vår och höst bör, bortkylning av värme minska, varför någon reglering av frågan inte behövs.

Beträffande utsläppet av dagvatten från olika delar av anläggningen bör som bolaget och remissmyndigheterna slutligen enats om frågan överlåtas till tillsynsmyndigheten att avgöra i samråd med tekniska förvaltningen.

Bolaget har slutligen godtagit länsstyrelsens villkorsförslag beträffande förvaring av kemikalier och avfall så att förorening av mark och vatten undviks, förutsatt att villkoret inte gäller för tjockoljecisternerna. Miljödomstolen godtar länsstyrelsens förslag men anser att bolagets undantag bör gälla.

Transporter

Nuvarande transportväg för bränsle m.m. till Åbyverket går via Stubbenbron och Idrottsvägen, där boende finns nära Åbyverket. Bolaget har påpekat att med en ny utfart mot Södra infarten skulle lastbilarna slippa passera samma väg från anläggningen som nu. Bolaget har tagit upp frågan med kommunen. Remissmyndigheterna anser att bolagets förslag till begränsning av transporterna är positivt.

Remissmyndigheterna har yrkat att villkor föreskrivs om att långväga transporter

(>10 mil) ska ske med tåg, vilket bolaget motsätter sig.

Länsstyrelsen har yrkat att lastbilstransporterna till och från Åbyverket huvudsakligen ska ske vardagar dagtid mellan kl 07.00 och 18.00. Bolaget vill som enligt nuvarande villkor att transporter ska få ske mellan kl 07.00 och 22.00 samtliga dagar i veckan.

Länsstyrelsen har föreslagit att bolaget ska utarbeta en transportplan med mål för hur miljöpåverkan från transporter kan minskas. Vidtagna åtgärder ska redovisas årligen i miljörapporten. Planen ska uppdateras minst vart tredje år. Bolaget har åtagit sig att i samråd med väghållare redovisa transportplanen.

Miljödomstolen anser liksom bolaget och remissmyndigheterna att det från miljösynpunkt är viktigt att på sikt begränsa transporterna i området med närliggande bostäder. Bolaget har emellertid inte rådighet beträffande nya vägar utanför bolagets område, varför miljödomstolen inte kan ålägga bolaget att bygga ny utfart, men väl att inom ramen för samråd vid upprättande av transportplanen verka för att en sådan kommer tillstånd. Bolaget bör också inom arbetet med transportplanen verka för att andelen tågtransporter ska öka i de fall sådana är lämpliga. Med hänsyn till de omfattande transporterna av bränsle under kalla perioder bedömer miljödomstolen inte att transporterna kan begränsas till att äga rum dagtid vardagar utan bör som nu få pågå mellan kl. 07.00 och 22.00 dagligen.

Miljönämnden har yrkat att transporterna av rundvirke till Åbyverket för inmätning ska upphöra senast den 1 juni 2010, medan bolaget anser att dessa transporter kan upphöra om tre år när behörig personal finns på Hulinge för dessa inmätningar. Miljödomstolen konstaterar att de dubbla transporterna upphör om och när bolaget byggt egen flisningsanläggning på Åbyverket. Den delen är emellertid så osäker att tidpunkten för när inmätningstransporterna ska upphöra kan inte skjutas upp till dess beslut tagits i den frågan. Dessa transporter bör upphöra senast den 1 juli 2011.

Buller

Bolaget har föreslagit att bullermätningar ska genomföras som omgivningsmätningar, medan länsstyrelsen yrkat på närfältsmätningar. Bolaget har slutligen ändrat villkoret så att ingen av mätmetoderna utesluts. Miljödomstolen anser liksom länsstyrelsen att bullervillkoren ovan kan fastställas.

Riskanalyser

Länsstyrelsen har yrkat att bolaget ska åläggas att redovisa riskanalyser vid projektering av nya anläggningar och ändring av befintliga anläggningar, vilket bolaget motsatt sig. Miljödomstolen anser inte att detta krav kan ställas på bolaget.

Övriga frågor

Bolaget har yrkat att en igångsättningstid för nya anläggningar på sju år efter laga kraftvunnen dom ska gälla, medan länsstyrelsen yrkat fem år. Miljödomstolen anser att bolagets yrkade är rimligt och godtar yrkandet.

Bolaget har begärt ett verkställighetsförordnande, vilket remissmyndigheterna tillstyrkt. Miljödomstolen anser att verkställighetsförordnande bör meddelas eftersom tillståndet avser en pågående verksamhet och den ansökta moderniseringen av anläggningen är lättare att genomföra när efterfrågan på värme är låg.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1.

Överklagande ställt till Miljööverdomstolen ska ha inkommit till Nacka tingsrätt, miljödomstolen senast den 8 april 2010. Prövningstillstånd krävs.

Magdalena Hägg BergvallMargaretha Bengtsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Magdalena Hägg Bergvall, ordförande, och miljörådet Margaretha Bengtsson samt de sakkunniga ledamöterna Hedvig Froste och Eva Mill.