MÖD 2011:4

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-03-19 i mål nr M 2400-08, se bilaga A

KLAGANDEKristianstads kommunKommunledningskontoret291 80 Kristianstad

Ombud: Advokaten U.S.

MOTPARTER1. A.H.

2. H.K.

3. K.N.

4. P.N.

Ombud för 1-4: Förbundsjuristen J.M.

5. Länsstyrelsen i Skåne län

205 15 Malmö

SAKENvillkor och prövningsavgift i mål om lagligförklaring av grundvattentäkt och tillstånd till grundvattenuttag

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Med ändring av miljödomstolens dom upphäver Miljööverdomstolen villkoret 3 samt nedsätter och fastställer prövningsavgiften till 3 143 kr.

2. Kristianstads kommun ska betala ersättning till J.M:s huvudmän med 13 125 kr, avseende ombudsarvode inklusive mervärdesskatt, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

___________________

BAKGRUND

Efter ansökan av Kristianstads kommun lagligförklarade miljödomstolen i den överklagade domen den i målet aktuella grundvattenbrunnen och lämnade tillstånd att leda bort viss mängd vatten. Tillståndet förenades med villkor och i villkoret 3 föreskrev miljödomstolen följande:

Sökanden ska före beslut om det reviderade vattenskyddsområdets omfattning ha utrett och till tillsynsmyndigheten redovisat en detaljerad hydrogeologisk undersökning med kartläggning av grundvattennivåerna inom det område som kan vara möjligt som infiltrationsområde för kommunens grundvattenbrunn.

I samband med prövningen vid miljödomstolen bestämdes prövningsavgiften till 16 643 kr baserat på de uppgifter som kommunen lämnade i ansökan och det tillståndsgivna vattenuttaget.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kristianstads kommun har yrkat att villkoret 3 i miljödomstolens dom ska upphävas samt att prövningsavgiften ska sättas ned och bestämmas till ett belopp motsvarande tilläggsavgiften.

A.H., H.K., K.N. och P.N. (sakägarna) har bestritt ändring av villkoret 3 samt yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kommunen har i huvudsak anfört följande till stöd för sitt överklagande avseende villkoret. Miljödomstolen har i villkoret meddelat en föreskrift som tar sikte på frågan om inrättande och avgränsningen av vattenskyddsområde. Denna fråga omfattas inte av prövningen i detta mål utan ska prövas i särskild ordning. Miljödomstolen kan inte i ett mål om lagligförklaring och vattenverksamhet föregripa en sådan särskild prövning. - Villkoret kan inte hänföras till någon av de typer av villkor som anges i 22 kap. 25 § första stycket 6 - 11 p miljöbalken och som kan föreskrivas i dom om tillstånd om det behövas för att tillstånd ska kunna lämnas. I miljöbalkskommentaren anges att det är tveksamt om en domstol i en dom kan meddela bestämmelser om annat än vad som anges i denna bestämmelse. Villkoret syftar inte heller till att tillgodose hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Det är inte heller fråga om ett utredningsföreläggande som behövs för fastställande av slutliga villkor för den ansökta verksamheten. Skydd av vattenområde enligt 7 kap.miljöbalken utgör heller inte ett följdföretag (följdverksamhet) i rättslig mening till vattenverksamhet. Miljödomstolen har således beslutat ett villkor avseende en fråga som varken föranleds av ansökan eller av frågor som den aktualiserar. - Villkoret är i sak inte välgrundat från hydrogeologisk synpunkt. Inom ramen för utarbetandet av föreliggande förslag till vattenskyddsområde har avgränsningen av området noga övervägts av kommunens egen samt av anlitad expertis. I formella yttranden över förslaget krävde remissinstanserna, bl.a. Statens geologiska undersökningar och länsstyrelsen, utvidgningar av skyddsområdet. Miljödomstolens villkor syftar däremot, vilket framgår av domskälen, till inskränkningar av området. Det finns alltså inte heller saklig grund för villkoret, varför det ska upphävas även av denna anledning.

Vad gäller yrkandet om nedsättning av prövningsavgiften har kommunen i huvudsak åberopat samma grunder och omständigheter som vid miljödomstolen.

Sakägarna har åberopat följande grunder och omständigheter till stöd för sitt bestridande. Av kommentaren till 3 kap. 4 § vattenlagen, som idag motsvaras av 11 kap. 6 § första stycket miljöbalken, framgår att domstolen vid prövningen av vattenföretaget ska kunna beakta andra verkningar av företaget än sådana som avser dess inverkan på vattenförhållandena. Av kommentaren till 11 kap. 6 § miljöbalken framgår att man, i den samhällsekonomiska helhetsbedömningen som ska ske enligt detta lagrum, bör kunna väga in även indirekta, ekonomiska verkningar av verksamheten, den nytta verksamheten kan ha för även annan än företagaren samt eventuella sekundära skador som kan drabba ägaren av skadad egendom. Frågan om vattenskyddsområdets utbredning är en sekundär följd av den prövade ansökan om vattenuttag som kan och bör prövas inom ramen för bedömningen. Miljödomstolens slutsats är därför korrekt; att undersökning om grundvattenströmmar behövs för att avgöra frågan om den samhällsekonomiska nyttan överväger skador och andra olägenheter som kan uppkomma för motstående intressen. Problemet i sammanhanget är att miljödomstolen nu skiljt sig från frågan och inte kommer att göra någon ytterligare nyttoprövning, vilket borde ha gjorts. I avsaknad av en prövning i målet av det material kommunen kommer att ta fram och ge in i fråga om detaljerad undersökning av grundvattenströmningarna görs gällande att frågan bör kvarstå som villkor för verksamheten.

Kommunen har sammanfattningsvis genmält följande. Miljödomstolens dom har vunnit laga kraft i de delar som inte har överklagats. Någon ytterligare avvägning i enlighet med 11 kap. 6 § miljöbalken än den miljödomstolen har gjort ska således inte göras i målet. Dessutom är denna bestämmelse endast tillämplig i mål om vattenverksamhet, d.v.s. inte i ärenden om områdesskydd enligt 7 kap.miljöbalken som villkoret tar sikte på. Under alla förhållanden kan inte det sätt på vilket ett kommande vattenskyddsområde avgränsas anses kunna utgöra en sådan indirekt ekonomisk effekt eller kunna ge upphov till sådan sekundär skada av den tillståndsgivna vattenverksamheten som avses i kommentaren till 11 kap. 6 § miljöbalken.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har meddelat att nämnden inte har några ytterligare synpunkter utöver de som fördes fram vid miljödomstolen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till kommunens överklagande avseende villkoret.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Villkoret 3

Av villkorets ordalydelse och av miljödomstolens domskäl (jfr domen s. 13 f) framgår att villkoret syftar till att inbringa ytterligare hydrogeologisk information avseende infiltrationsområdets utbredning. Denna information skulle kunna vara av intresse vid ett eventuellt beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde och särskilt för avgränsningen av det.

Miljödomstolen konstaterar att ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, jfr 7 kap. 21 § miljöbalken. Av 22 § i samma kapitel framgår bl.a. att länsstyrelsen eller kommunen ska meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Beslut om inrättande och avgränsning av vattenskyddsområde samt beslut om eventuella inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området, är således frågor som ska prövas, och överklagas, i särskild ordning. Enligt Miljööverdomstolen är det därför inte möjligt att inom ramen för prövning av en vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken meddela ett sådant villkor som miljödomstolen gjort. Villkoret ska därför upphävas.

I sammanhanget konstaterar Miljööverdomstolen även att det inte är möjligt att meddela ett villkor av nu aktuellt slag med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken eftersom det inte syftar till att begränsa de eventuella skador och olägenheter i omgivningen som den aktuella vattenverksamheten kan ge upphov till. Inte heller är villkoret av sådant slag att det kan föreskrivas med stöd av 7 kap. 6 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Även mot bakgrund av det nu anförda ska villkoret upphävas.

Prövningsavgiften

Kommunen har yrkat att prövningsavgiften i målet ska sättas ned till ett belopp motsvarande tilläggsavgiften, d.v.s. till 1 643 kr. Enligt 3 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgiften för en ansökan som avser laglighetsprövning av en vattenanläggning samt tillstånd till annan vattenverksamhet än markavvattning betalas med grundavgift och tilläggsavgift enligt förordningens 4 och 5 §§. Av 4 § följer att grundavgiften ska motsvara kostnaderna för utförandet av de delar av det ansökta företaget som avser vattenverksamhet. Avgiftens storlek står på visst sätt som redovisas i bestämmelsen i proportion till dessa kostnader. I paragrafens andra stycke framgår dock att grundavgiften alltid är lägst 1 500 kr. Av 5 § i förordningen följer att tilläggsavgift ska betalas bl.a. om prövningen avser rätt att leda bort grundvatten. I bestämmelsen anges också hur grundavgiften ska beräknas.

Det är följaktligen inte möjligt att bestämma att prövningsavgiften endast ska utgöras av tilläggsavgiften. Enligt Miljööverdomstolen finns emellertid, trots de uppgifter som kommunen ursprungligen lämnade i sin ansökan, skäl att sätta ned grundavgiften till lägsta belopp. Prövningsavgiften ska därför bestämmas till 3 143 kr (1 500 kr + 1 643 kr).

Rättegångskostnader

Det är kommunen (sökanden) som har överklagat miljödomstolens dom. Därför ska sakägarnas yrkande om ersättning för rättegångskostnader, som bedöms skäligt, bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2011-02-25.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv och Henrik Runeson, miljörådet Bengt Jonsson samt adjungerade ledamoten Håkan Bengtsson, referent. Enhälligt.

_______________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Kristianstads kommun

Kommunledningskontoret

291 80 Kristianstad

Ombud: CM

SAKEN

Ansökan om lagligförklaring av grundvattentäkt samt tillstånd till grundvattenuttag

Avrinningsområde: 87

Koordinater: SWEREF99 N:6226230 E:461340

_____________

DOMSLUT

Lagligförklaring

Miljödomstolen lagligförklarar med stöd av 17 och 18 §§ lagen (1998:811) om införande av miljöbalken samt vattenlagen (1918:523) den för allmän vattenförsörjning utförda vattenanläggningen på fastigheten X 25:7, Kristianstads kommun, bestående av en ca 17 m djup grundvattenbrunn med en filterdiameter av 300 mm.

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Kristianstads kommun tillstånd enligt 11 kapmiljöbalken och på de villkor som anges i denna dom att bortleda vatten ur den på fastigheten X 25:7 i Kristianstads kommun befintliga grundvattenbrunnen intill en mängd av 45 m3/dygn i årsmedeltal, dock högst 100 m3 under ett och samma dygn.

Villkor

1. Den i denna dom medgivna verksamheten ska förbli utformad och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett eller åtagit sig i målet.

2. Mätning av uttagen vattenmängd från grundvattenbrunnen ska ske med en summerande mätare och en utrustning som registrerar förbrukningen under varje enskilt dygn, liksom kalenderårsvis. Samtliga erhållna mätdata ska i samlad form hållas tillgängliga på Tekniska kontoret i Kristianstads kommun för envar som anser sig berörd av vattenverksamheten. Journal över utförda mätningar ska sparas så att de senaste tio årens mätningar alltid finns dokumenterade.

3. Sökanden ska före beslut om det reviderade vattenskyddsområdets omfattning ha utrett och till tillsynsmyndigheten redovisat en detaljerad hydrogeologisk undersökning med kartläggning av grundvattennivåerna inom det område som kan vara möjligt som infiltrationsområde för kommunens grundvattenbrunn.

Omprövning

Vid omprövning av tillståndet med stöd av 24 kapmiljöbalken är sökanden enligt 31 kap 22 § andra stycket 3. miljöbalken inte skyldig att utan ersättning avstå mer än en tjugondel (1/20) av den vattenmängd som omfattas av tillståndet till verksamheten.

Kontrollprogram

Ett kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten senast två månader efter att laga kraft vunnen dom i målet föreligger.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap 13 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska, för att få tas upp till prövning, anmälas till miljödomstolen inom fem år från dagen för denna dom.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Prövningsavgift

Miljödomstolen ändrar inte den avgift som tidigare fastställts av domstolen för målets prövning.

Rättegångskostnader

Sökanden ska betala ersättning för rättegångskostnader med till Länsstyrelsen i Skåne län åttatusen (8 000) kr och till J.M:s huvudmän femtiofemtusensexhundrasextiosju (55 667) kr.

Verkställighet

Tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

_____________

ANSÖKAN

Kristianstads kommun, sökanden, har ansökt om

att miljödomstolen förklarar den i X utförda grundvattenanläggningen bestående av en uttagsbrunn på fastigheten Kristianstad X 25:7 och i det utförande som redovisats i målet vara av laga beskaffenhet,

att miljödomstolen lämnar kommunen tillstånd att för allmän vattenförsörjning av samhället Villands Vånga leda bort grundvatten intill en mängd av 45 m3/dygn i årsmedeltal, dock högst 100 m3 under ett och samma dygn.

att miljödomstolen ger kommunen rätt att utnyttja tillståndet utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft.

Vidare har sökanden yrkat att tiden för anmälan om ersättning för oförutsedd skada bestäms till fem år från det att domen vinner laga kraft.

Angående begränsning av ersättningsrätten har sökanden anfört följande. Vid en eventuell omprövning ska en begränsning gälla enligt 31 kap 22 § miljöbalken. Sökanden har yrkat att miljödomstolen bestämmer att vid en eventuell omprövning ska gälla en begränsning enligt nämnda paragraf med en tjugondel av värdet enligt 2 st 3 p samma lagrum.

Kommunen har slutligen yrkat att tilläggsavgiften ska bestämmas utgöra den slutliga prövningsavgiften, och att kommunen därför har betalat för mycket.

Till närmare utveckling av talan har sökanden uppgett bland annat följande.

Bakgrund

Villands Vånga är beläget 25 km nordost om Kristianstad. Det område som ska vattenförsörjas är bebyggelsen kring Villands Vånga kyrka samt bebyggelse norr och väster därom. Antalet anslutna till den kommunala dricksvattenförsörjningen är 150 personer. Vattentäkten ligger strax sydost om kyrkan. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av villabebyggelse.

Rådighet

Vattentäkten är belägen på fastigheten X 25:7, vilken ägs av Anna Holmer. Kommunens rådighet grundar sig på lagens bestämmelser om rådighet för allmän vattenförsörjare. Kommunen har även rätt att använda brunnen med stöd av befintligt officialservitut, i enlighet med bilaga 2 till aktbil. 1.

Vattenverket ligger på fastigheten X 25:19, vilken ägs av Kristianstads kommun.

Planfrågor

Området där vattentäkten och det berörda influensområdet ligger omfattas inte av någon detaljplan.

Teknisk beskrivning

Villands Vångas brunnsanläggning utgörs av en grusfilterbrunn utförd år 1969 belägen i närheten av vattenverket. Brunnsdjupet är 17 meter. Brunnen är utförd med 500 mm diameter på foderröret och 300 mm diameter på filterröret. Filterröret är 4 meter långt. Själva borrbrunnen har förlängts upp till marknivå efter anläggandet.

Då borrbrunnen anlades utfördes en provpumpning under perioden 20 oktober till 5 december år 1969. Av utvärderingen av provpumpningen framgår bland annat följande. De första fyra dygnen av provpumpningen uttogs 1,2 l/s, under två dygn uttogs 1,6 l/s som följdes av 34 dygn med uttaget 1,25-1,5 l/s. De sista fyra dygnen var uttaget 1,6 l/s. Vattnet avleddes i en sluten ledning till ett dike 60 meter ifrån pumpplatsen. Fyra kortvariga pumpstopp inträffade under provpumpningen. Avsänkningen av grundvattennivån i borrbrunnen var som störst 14,17 meter, och detta vid slutet av provpumpningen. För bedömning av provpumpningen har resultat från perioden 30 oktober till 8 november använts. Kapaciteten var då 1,25 l/s. Vid provpumpningen observerades grundvattennivån i uttagsbrunnen samt elva omkringliggande brunnar. - Grundvattentillgången bedöms som god. Ett uttag av 1,25 l/s vid Villands Vånga vattenverk kommer att påverka omkringliggande brunnar i mycket liten utsträckning. Kommunen ansöker om ett uttag av i medeltal 45 m3/dygn, dock maximalt 100 m3/dygn. Vattenbalansberäkningen visar att grundvattenuttagen under varken normalår eller torrår överstiger den mängd grundvatten som kan bildas i området.

Skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställdes av dåvarande Kristianstads länsstyrelse år 1972. Sökanden har dock anfört att kunskapen om grundvatten och hur det strömmar i marken är idag mycket större. Gällande skyddsområde har både otillräcklig och felaktig utbredning, sett utifrån dagens kunskaper. Det är även så att skyddsföreskrifterna är inaktuella på så vis att kunskapen om risker i ett vattenskyddsområde har ökat, precis som att nya risker har tillkommit i och med samhällsutvecklingen. Såväl skyddsområdets utbredning som skyddsföreskrifterna kommer att revideras. Arbetet är ännu inte slutfört.

Vattenprover har tagits kontinuerligt och analyserats med avseende på såväl bakteriologisk som kemisk-fysikalisk status.

Miljökonsekvenser

Miljökonsekvensbeskrivningen kan sammanfattas enligt följande.

Markanvändningen i vattentäktens omedelbara närhet utgörs av odlingsmark, i huvudsak potatis och korn. De lägre partierna av Xdalen karaktäriseras av ett odlingslandskap, medan den högre belägna terrängen domineras helt av skog. Inga våtmarksområden finns i närheten av vattenverksamheten.

Området är av tradition humle- och äppelbygder. Humlenäringen har numera övergetts men äppelodlartraditionen är mycket levande. En del fornmiljöer finns inom området. Verksamheten påverkar inte kulturmiljön i någon större utsträckning, främst då den har funnits på plats under lång tid. Påverkan på byggnader eller fornminnen bedöms ej existera.

Då det inte är aktuellt med en ny anläggning har bedömningen av alternativa platser för verksamheten inte behandlats. Omfattande undersökningar angående annan lokalisering har tidigare gjorts, men slutsatsen blev att vattentäkten skulle vara fortsatt placerad där den finns idag. Dricksvattenproduktionen i vattenverket innebär att råvattnet genomgår ett nitratfilter och sodabehandling för att uppnå rätt pH innan vattnet leds ut till konsumenten. Vattnet behandlas ej mer än nödvändigt och produkterna uppfyller produktvalsprincipen. Samhället är knutet till ett reningsverk nedströms vattentäkten. Här släpps vatten efter rening ut i Ivösjön, vilket uppfyller kretsloppsprincipen.

Området består i huvudsak av sandiga jordar. Uttaget av grundvatten medför att nettoflödet minskar något. En grundvattensänkning bedöms dock inte medföra risk för markskador. Ej heller är verksamheten av förorenande art. Det sker inga utsläpp till mark eller vatten. En sänkning lokalt av grundvattenytan finns enligt bedömningen av påverkansområdet, men uttaget bedöms inte medföra betydande påverkan eller en avsevärd minskning av grundvattentillgången. Ett uttag av grundvatten medför att en mindre mängd når Byaån, dock anses detta utgöra en begränsad andel av den totala mängd yt- och grundvatten som når vattendraget. Bedömningen är att det inte har en negativ inverkan på hydrologin.

Tillåtlighet enligt 2 kapmiljöbalken

Av den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen framgår att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken har beaktats. De förpliktelser som följer av kapitlet har beaktats.

Enligt det tekniska underlaget är grundvattentillgången god i området och det sökta uttaget medför således inte några negativa effekter ur hydrogeologisk miljösynpunkt.

Utredning som har gjorts visar att potentiell alternativ lokalisering finns. En överföringsledning från Arkelstorp eller en ny vattentäkt skulle innebära att en högreservoar skulle behöva byggas på grund av den betydande höjdskillnaden mellan Arkelstorp och X. Högreservoaren behöver placeras på en sådan höjd att trycket där motsvarar trycket vid X vattenverk idag. En rimlighetsavvägning i form av en kostnadsbedömning klargör att kostnaden för rening med nitratfilter vida understiger en investering i form av en ny vattentäkt.

Angående allmänna och särskilda hänsynsregler anförs att kommunen har personal som har tillräcklig kunskap för att driva verksamheten. Angående användande av bästa möjliga teknik är detta något som kommunen alltid strävar efter.

Angående lokaliseringsfrågan anförs följande. Eftersom verksamheten ska fortgå som tidigare, och det inte är fråga om ändrad verksamhet, ska enligt 2 kap 6 § 2 st miljöbalken tillämpning av 3 och 4 kapmiljöbalken inte ske. Sökanden måste dock ändå överväga sitt platsval eftersom en omlokalisering skulle kunna bli aktuell vid laglighetsprövning. Kommunen anser att en omlokalisering inte är ekonomiskt rimlig i förhållande till den miljönytta som en omlokalisering skulle kunna innebära. Med hänsyn till 2 kap 7 § miljöbalken bör därför en omlokalisering inte kunna krävas.

Sammanfattningsvis anser sökanden att sökt tillstånd inte medför några negativa miljökonsekvenser.

Tillåtlighet enligt 11 kapmiljöbalken

Anläggnings- och maskinkostnaderna för vattenverksamheten uppgår uppskattningsvis till 1 100 000 kr. Denna kostnad motsvarar dagens ersättningsvärde för vattenverksamheten.

Aktuell borrbrunn har utnyttjats som vattentäkt för Villands Vånga samhälle sedan år 1970. Inom området har övriga befintliga brunnar utnyttjats utan begränsningar samtidigt som borrbrunnen försett samhällets invånare med dricksvatten. Några problem med mängden grundvatten för dricksvattenförsörjning har aldrig inträffat. Några klagomål har inte kommit till sökandens kännedom.

Det finns inte sedan tidigare några vattendomar eller tillståndsbeslut som berör Xdalen.

Med stöd av vad ovan anförts samt resultat från det tekniska underlaget hävdar kommunen att sökt tillstånd inte vållar skada, intrång eller annan olägenhet för omkringliggande fastigheter, och inte heller för andra enskilda eller allmänna intressen.

Förslag till villkor

Kommunen har föreslagit följande villkor för verksamheten.

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har uppgett i ansökningshandlingarna och åtagit sig i målet.

2. Kommunen ska, i samråd med tillsynsmyndigheten, upprätta ett förslag till kontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet ska ingå följande. De uttagna vattenmängderna ur brunnen på X 25:7 ska mätas med summerande vattenmätare och journalföras. Mätaren ska avläsas en gång var 14:e dag under tid då vattenuttag sker.

I ansökan framställt förslag till villkor har förklarats som förfallet.

Kommunen har inte lämnat förslag till villkor för skadeförebyggande åtgärder.

Prövningsavgift

Angående prövningsavgiften i målet har sökanden anfört följande. Kommunen har föreslagit en prövningsavgift om 16 643 kr, se aktbil. 1 s 4. Detta förslag är dock baserat på en värdering av även de delar av anläggningen som egentligen inte är en del av själva vattenföretaget. Enligt avgiftsförordningen är det utförandekostnaden som är utgångspunkten för bestämmande av grundavgiften. Det finns egentligen ingen utförandekostnad att tala om i detta fall. Med hänsyn till detta yrkar kommunen att tilläggsavgiften ska bestämmas utgöra den slutliga prövningsavgiften, och att kommunen därför har betalat för mycket.

YTTRANDEN

Länsstyrelsen i Skåne län har ingen erinran mot sökandens yrkande att få tillstånd till grundvattenuttag samt tillstånd för bortledande av grundvatten. Länsstyrelsen har heller ingen erinran mot att anmälan för oförutsedd skada sätts till fem år. Länsstyrelsen anser att ett kontrollprogram bör upprättas for kontroll av verksamheten men anser att utformning av kontrollbestämmelserna kan göras i samråd mellan sökanden och Länsstyrelsen.

Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun har anfört att sökandens yrkanden bör bifallas. Som grund för denna inställning har nämnden anfört att sökt uttag är litet i förhållande till grundvattentillgången. Uttaget bedöms inte orsaka olägenhet för människor hälsa eller miljön.

Nämnden har även anfört bland annat följande. Beräkningar av vattenbalansen under såväl normalår som torrår visar på goda grundvattentillgångar som vida överstiger de sammanlagda uttagen. Vattentäkten har varit i drift under nästan 40 år utan att någon negativ påverkan till följd av uttaget har konstaterats. Parallellt med föreliggande ansökan om lagligförklaring/tillstånd pågår arbete med ett förslag till reviderat skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för vattentäkten i Vånga. Under ärendets gång har vattentäktens lokalisering ifrågasatts. LRF Skåne, Hushållningssällskapet i Kristianstad har, tillsammans med några markägare inkommit med en hemställan till miljö- och hälsoskyddsnämnden om att i första hand överväga en överföringsledning från Arkelstorp och i andra hand undersöka möjligheter till andra vattentäkter i Vångadalen. Miljö- och hälsoskyddskontoret har ansett att frågan om vattentäktens lokalisering bör prövas i samband med lagligförklaringen av vattentäkten. Därför har frågan inte behandlats i ärendet angående ansökan om vattenskyddsområde.

Avseende lokaliseringsfrågan kan miljö- och hälsoskyddsnämnden, med tanke på det sökta uttagets marginella påverkan på grundvattenförhållandena i området, inte se någon risk för olägenhet för miljön. Inte heller påverkar vattenverksamheten människors hälsa. Det som eventuellt skulle kunna komma i fråga är verksamhetens intrång på annan markanvändning, till exempel jordbruk. Det är dock inte själva vattenverksamheten som orsakar intrånget, utan de restriktioner som måste vidtas för att skydda vattnet från föroreningar. Eventuellt försvårande av pågående markanvändning bör därför hanteras genom ersättningsbestämmelserna i 31 kapmiljöbalken. Det faktum att råvattnet har förhöjda halter av nitrat utgör inte heller något skäl för att neka tillstånd till sökt vattenverksamhet.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har hemställt att miljödomstolen beslutar att avslå Kristianstads kommuns begäran om lagligförklarande av grundvattentäkt i Vånga. LRF har även yrkat att miljödomstolen beslutar att ålägga Kristianstads kommun att undersöka andra möjligheter att förse Vångaborna med dricksvatten. I första hand en ny dricksvattenledning från Arkelstorp och i andra hand att kommunen undersöker möjligheterna till andra vattentäkter i Vånga. LRF anser inte att man har fått svar på frågan om kommunen verkligen hade borrat på samma plats om man hade anlagt en helt ny brunn idag.

Som grund för sin inställning har LRF bland annat anfört att vattentäkten i Vånga innehåller höga halter av nitratkväve. Genom rening via ett nitratfilter minskas halterna i det utgående dricksvattnet till godkända nivåer, men LRF ifrågasätter ändå vattentäktens lämplighet. Om miljödomstolen beslutar att medge vattendom för den aktuella vattentäkten i Vånga kommer det att medföra stora inskränkningar för jordbruksverksamheten i samband med att vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter inrättas.

AH, HK, PN och KN (sakägarna) har motsatt sig den begärda lagligförklaringen och det sökta grundvattenuttaget och anfört följande. Grundvattentäktens placering är i högsta grad olämplig. Den är centralt placerad i Vångadalen där höga nitrathalter förekommer i vattnet. På kanterna av dalen, mot moränområdena, och längre upp i dalgången förekommer mera normala halter av nitrat. Det finns flera alternativa platser för en ny brunn. Norr om Vånga finns förutsättningar för tillräckliga uttagskapaciteter såväl i isälvsavlagringarna som i berget. Kristianstads kommun har själv initierat undersökningen som lett till detta resultat men har inte gått vidare med att studera de föreslagna lägena. Behovet på ca 0,5 l/s är ganska blygsamt och det torde inte vara några som helst problem att finna lämpliga brunnslägen. Det finns möjlighet att dra en ny dricksvattenledning från Arkelstorp till Vånga och på så sätt få fram fullgott vatten.

Vattenskyddsområdet som kommer att inrättas runt täkten innebär ett intrång för den som äger och brukar mark i området. Sådan intrångsersättning ska visserligen inte bedömas i målet men frågan bör ändå bedömas för att kunna göra en avvägning av på vilken plats en täkt skulle innebära minst intrång. Ett område med intensivt jordbruk är då kanske inte den lämpligaste platsen för en grundvattentäkt.

Angående oförutsedd skada

Ingen part har haft något att invända mot att tid för anmälan av oförutsedd skada bestäms till fem år från det att domen vinner laga kraft.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen anser att den av sökanden upprättade miljökonsekvens-beskrivningen tillsammans med gjorda kompletteringar i målet uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kapmiljöbalken. Beskrivningen ska därför godkännas.

Rådighet

Den sökta verksamheten utgörs av vattentäkt för allmän vattenförsörjning, varför sökanden har erforderlig rådighet enligt 2 kap 4 § 2. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Sökanden har även servitut för anläggningen.

Tillåtlighet

Miljödomstolen finner ingen anledning att ifrågasätta sökandens behov av den föreslagna anläggningen för försörjningen av Villands Vånga samhälle. Det yrkade årsuttaget är visserligen ca 50 % högre än årsuttagen under 2000-talet, vilka inte visar några tecken på en ökad vattenförbrukning, men provpumpningar och beräknade influensområden visar på ett litet influensområde, ca 70 m, för det sökta vattenuttaget. Det har därför endast en marginell påverkan på den naturliga grundvattenströmningen i Villands Vångaområdet.

Miljödomstolen konstaterar att uttaget av grundvatten från den i målet aktuella brunnen har en mycket liten påverkan på angränsande markområden och knappast någon påverkan alls på någon annan brunn. Domstolen finner därför ingen anledning att begränsa tillåtet uttag utöver vad ansökan omfattar.

Vad beträffar uttagsbrunnens placering inom rimligt avstånd från det område som ska försörjas med dricksvatten konstaterar miljödomstolen att vid en ny lokalisering idag av en grundvattentäkt skulle den aktuella platsen inte ha utgjort något alternativ. Detta främst till följd av den jordbruks- och fruktodlingsverksamhet som förekommer i grundvattenströmningens riktning uppströms om den befintliga grundvattenbrunnen. Frågan är därför om brunnen kan lagligförklaras trots den olämpliga placeringen. Det logiska hade varit att grundvattenuttaget hade skett åtminstone uppströms om fruktodlingarna och ladugården med djurskötsel, dvs. på ett rimligt avstånd norr om Kyrkovägen. Sökanden hävdar att bristerna i detta fall kan avhjälpas genom nya skyddsföreskrifter och mycket kraftig utvidgning av nuvarande skyddsområde för vattentäkten. Sökanden hävdar vidare att det inte behövs någon lokaliseringsprövning, eftersom grundvattenbrunnen använts under så lång tid och att tidigare problem med höga kvävehalter i råvattnet har åtgärdats genom installationen av ett filter, varigenom renvattnet nu uppfyller Socialstyrelsens krav på dricksvatten.

Miljödomstolen finner att det infiltrationsområde som medtagits i vattenbalansberäkningen och som utgör grund för föreslaget skyddsområde uppvisar mycket stora brister i analysen av grundvattenströmningen. Trots att vattenuttaget i grundvattenbrunnen utgör mindre än 10 % av det sökta maxuttaget har området getts en utformning som om allt vatten inom det markerade området skulle strömma mot grundvattenbrunnen och vidare mot Byaån. De topografiska förhållandena inom hela jordbruksområdet öster om samhället tyder dock på att grundvattenströmmen i den östra delen av jordbruksområdet följer dalgången ner mot sjön. Den ringa grad av uttag av vatten som sker ger enligt sökandens egna beräkningar endast ett influensområde med ca 70 m radie och mätningar vid provpumpningarna visar inte på någon påverkan i brunnar utanför detta område. Endast om vattenuttaget varit så stort att en stor del av hela det bildade grundvattnet inom det angivna infiltrationsområdet hade tagits ut ur brunnen skulle det blivit en markerad ändring av de naturliga grundvattenströmmarna i området. Om nu mot all förmodan allt grundvatten inom angivet skyddsområde strömmar ner mot Byaån mellan Kyrkbyn och Ekelundsbacken så förefaller avgränsningen mot öster vara högst osannolik. ”Huvudman har valt att inte helt följa urbergets högsta höjd i öster som en vattendelare. Bedömningen är att syftet med skyddsområdet kan uppnås utan att inkludera detta område, samtidigt som risker inom detta område bedöms existera i mycket begränsad omfattning”. I branta sluttningar med delvis berg i dagen sker en stor del av avrinningen över mark, medan infiltrationen till stor del sker i övergångszonen mellan sluttningen och slättmarksområdet. Sammanfattnings-vis konstaterar domstolen att det behöver göras en betydligt mer detaljerad hydrogeologisk undersökning med kartläggning av grundvattennivåerna med hjälp av ett betydande antal observationsrör inom det område som kan vara möjligt som infiltrationsområde för kommunens grundvattenbrunn. Baserat på resultatet av en sådan undersökning kan sedan ett nytt förslag till skyddsområde upprättas, vilket, som miljödomstolen finner vara troligt, innebär att en betydande del av den östra delen av nu föreslaget skyddsområde kan utgå ur skyddsområdet. Detta kan bl.a. innebära att den stora fruktodlingen i östra delen av dalgången då inte berörs av skyddsföreskrifter för vattentäkten. Sökanden bör därför åläggas att utföra en sådan undersökning, vars resultat ska ges in till tillsynsmyndigheten.

Den anläggning som sökanden begär lagligförklarad är utförd före miljöbalkens ikraftträdande och kan därför lagligförklaras med stöd av övergångsbestämmelserna i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. I materiellt hänseende ska dock reglerna i vattenlagen (1918:523) ligga till grund för prövningen. Vid en sådan prövning möter inget hinder att förklara anläggningen laglig. Med hänsyn härtill finner miljödomstolen även att den verksamhet i form av uttag av grundvatten som ska tillståndsprövas enligt miljöbalken får anses förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap2-9 §§miljöbalken. Likaså ger en prövning enligt 11 kap 6 § samma balk vid handen att den s k samhällsekonomiska nyttan överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av vattenverksamheten. De sökta tillstånden ska därför medges.

Villkor

Förutom ett allmänt villkor bör föreskrivas villkor om mätning av uttagen vattenmängd. Sökanden har i sitt yrkande om vattenuttagets storlek föreslagit att detta ska begränsas till ett högsta värde per dygn. Domstolen har accepterat detta. För att det för all framtid eller så länge som inte ett nytt tillstånd söks det ska vara möjligt att kontrollera att tillståndet inte överskrids krävs mätning och registrering av uttaget för varje enskilt dygn, liksom av årsuttaget.

Därtill ska ett villkor föreskrivas om en detaljerad undersökning av grundvattenströmningen som underlag för en reviderad utformning av det föreslagna nya vattenskyddsområdet.

Kontrollprogram ska upprättas.

Oförutsedd skada

Eftersom grundvattenbrunnen har varit i drift under flera år kan tiden för anmälan av oförutsedd skada bestämmas i enlighet med vad sökanden föreslagit.

Prövningsavgift

Sökanden anför att de anläggningskostnader som bör ligga som underlag för prövningsavgiften är lägre än de som ursprungligen angivits och som avgiften baserats på. Med beaktande av de i förhållande till målets egentligen enkla beskaffenhet stora arbete som fått läggas ned av domstolen finner inte domstolen det vara skäl att reducera den ansökningsavgift som tidigare fastställts i målet.

Övrigt

Verkställighet ska medges.

Rättegångskostnaderna har medgetts och ska utges.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv 425)

Överklagande senast den 9 april 2010

Klas BergenstråhleC-G Göransson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Klas Bergenstråhle, ordförande, och miljörådet C-G Göransson samt de sakkunniga ledamöterna Bo Selmer och Sören Stenqvist.