MÖD 2012:10

Villkor i tillstånd till ökad produktion av kallvalsat material ----- Mark- och miljööverdomstolen konstaterar i enlighet med tidigare avgöranden att användningen av begreppet riktvärde ska utmönstras i villkor som innehåller begränsningsvärden och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Halten suspenderade ämnen och utsläpp av kväveoxider har båda angetts som ett månadsmedelvärde och villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

Mark- och miljööverdomstolen

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-09-29 i mål nr M 1434-07, se bilaga A

KLAGANDELänsstyrelsen i Södermanlands län611 86 Nyköping

MOTPARTOutokumpu Stainless AB, 556001-8748Box 16377103 27 Stockholm

Ombud: Advokat M.H.

SAKENUtformning av villkor i tillstånd till ökad produktion av kallvalsat material vid bolagets anläggning i Nyby i Eskilstuna kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUTMark- och miljööverdomstolen ändrar villkor 25 och 26 i miljödomstolens dom till följande lydelse.

25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får inte överstiga 100 mg/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde. Vid oljeeldning i linje 60 får utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) inte överstiga 150 mg/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde. Utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnar ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

________________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENLänsstyrelsen i Södermanlands län (länsstyrelsen) har i första hand yrkat att villkor 25 och 26 ska ha följande lydelse.

25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får inte överstiga 100 mg/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde. Vid oljeeldning i linje 60 får utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) inte överstiga 150 mg/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde. Utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnar ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

Länsstyrelsen har därefter medgett att de båda villkoren enligt ovan utvecklas med följande tillägg.

Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under året underskrider ovanstående begränsningsvärde.

Länsstyrelsen har i andra hand godtagit att villkoren formuleras enligt bolagets medgivande med den alternativa utformning som anges nedan, under förutsättning att även villkor 26 föreskrivs som månadsmedelvärde och att kontrollen utförs genom kontinuerlig mätning.

Outokumpu Stainless AB (bolaget) har bestritt bifall till överklagandet. Bolaget kan dock medge att villkoren ges följande lydelse, där begreppet riktvärde definieras enligt nedan.

25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som månadsmedelvärde och riktvärde* högst uppgå till 10 mg/l. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som kvartalsmedelvärde och riktvärde* högst uppgå till 100 mg/MJ tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som kvartalsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till 150 mg/MJ tillförd energi. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Alternativt kan villkoren formuleras enligt följande.

25. Om halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen under en kalendermånad som månadsmedelvärde överstiger 10 mg/l, ska bolaget senast en vecka efter det att detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit respektive har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

26. Om utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar under ett kvartal som kvartalsmedelvärde har överstigit 100 mg/MJ tillförd energi respektive 150 mg/MJ tillförd energi vid oljeeldning i linje 60, ska bolaget senast en vecka efter det att detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit respektive har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal.

Om bolagets medgivanden enligt ovan inte kan godtas, kan begränsningsvärdena ändras till årsmedelvärden, med följande villkorsformuleringar.

25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som årsmedelvärde högst uppgå till 10 mg/l. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras kvartalsvis till tillsynsmyndigheten.

26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som årsmedelvärde högst uppgå till 100 mg/MJ tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som årsmedelvärde högst uppgå till 150 mg/MJ tillförd energi. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras kvartalsvis till tillsynsmyndigheten.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

Allmänt om utformningen av villkorenDet framgår av Miljööverdomstolens domar att begreppen riktvärde och gränsvärde ska utmönstras. Länsstyrelsen ser inget hinder mot att villkoren i ett och samma tillstånd innefattar både nu utmönstrade riktvärden och begränsningsvärden enligt ny praxis. Det finns genom EG-direktiven om förbränning av avfall (2000/76/EG) och stora förbränningsanläggningar (2001/80/EG) redan utsläppsgränsvärden som ska implementeras i svensk rätt som innebär en relativt begränsad buffert till straffsanktionerad nivå (se art. 19 resp. 16).

Villkor 25Av bolagets tidigare redovisade mätningar av halten suspenderade ämnen i utgående vatten framgår att man med god marginal kan innehålla ett villkor om 10 mg/l som månadsmedelvärde. Länsstyrelsen bedömer utifrån dessa mätningar att det finns tillräcklig marginal för bolaget att klara villkoret. Länsstyrelsen kan dock medge att villkoret utformas med ett angivande av hur många månadsmedelvärden som ska klaras för att uppfylla villkoret.

Villkor 26Länsstyrelsen anser att det är av vikt att ha villkor som syftar till att anläggningen hela tiden drivs på ett optimalt sätt. Detta innebär också att det behövs en god övervakning av utsläppen. Bolagets utsläpp av kväveoxider från anläggningen (82 - 140 ton/år) utgör en inte obetydlig mängd.

Bolaget har redovisat att det förekommer höga men kortvariga toppar när det gäller utsläpp av kväveoxider. Vidare har resultaten av de kontrollmätningar som utförts visat på relativt stora skillnader i fråga om uppmätta värden, vilket ytterligare styrker åsikten att övervakningen bör ske kontinuerligt. Som bolaget tidigare har angett kan exempelvis ett inläckage av luft öka utsläppen. Vid en kontinuerlig uppföljning kan bolaget direkt följa vilken inverkan olika driftlägen och störningar medför för kväveoxidutsläppen och vidta åtgärder för att begränsa desamma.

Den variation i driften - beroende på material - som bolaget pekar på styrker att övervakningen bör ske kontinuerligt för att kunna se de faktiska kväveoxidutsläppen och vid behov genomföra korrigerande åtgärder utan att invänta resultat från kvartalsmätningar.

Att endast utföra mätningar under kortare perioder vid ett antal tillfällen över året är inte tillräckligt för att säkerställa att anläggningen fungerar optimalt och enligt BAT (Best Available Technique) med avseende på kväveoxidutsläppen under hela drifttiden.

Länsstyrelsen kan dock medge att villkoret utformas med ett angivande av hur många månadsmedelvärden som ska klaras för att uppfylla villkoret.

Alternativ utformning av villkorenLänsstyrelsen motsätter sig att villkoren anges som årsmedelvärden. Ett årsmedelvärde skulle kunna medföra kraftigt ökade utsläpp från anläggningen då det i princip kan innebära att en anläggning under en längre tid kan drivas med eftersatt underhåll och utan att driften är optimal och ändå innehålls villkoret.

Begränsningsvärden enligt länsstyrelsens yrkanden medför att anläggningarna drivs på ett optimalt sätt och enligt principen om BAT. I det fall Mark- och miljööverdomstolen inte skulle godta detta, förordar länsstyrelsen att villkoren utformas på det riktvärdesliknande sätt som bolaget medgivit som alternativa formuleringar, dock under förutsättning att även villkor 26 föreskrivs som månadsmedelvärde och att kontrollen utförs genom kontinuerlig mätning.

Bolaget

Allmänt om utformningen av villkorenFör verksamheten vid Nyby gäller totalt 28 slutliga villkor. I villkor 2, 3, 6, 12 och 14 finns begränsningsvärden för specifika utsläpp till luft och vatten samt reglering av torrhalt i metallhydroxidslam som deponerats, alla uttryckta som riktvärden. Det är inte ändamålsenligt att villkoren i ett och samma tillstånd utformas med olika utgångspunkter.

Användningen av såväl rikt- som gränsvärden förutsätts i 11 b § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ordalydelsen i denna bestämmelse har sin grund i att villkor med begränsningsvärden sedan länge har delats in i gräns- och riktvärden, där gränsvärdena kan anses representera den totala belastning som kan godtas ur miljösynpunkt och riktvärdena kan anses relatera till funktionen hos reningsanläggningarna.

Eftersom funktionskraven på reningsutrustningen normalt har satts på en nivå som ligger relativt nära utrustningens prestanda har villkoren av rättssäkerhetsskäl utformats som åtgärdskrav, inte som värden som det är omedelbart straffbart att överskrida. Fördelen med riktvärdeskontruktionen är att den hanterar den osäkerhet som kan vara kopplad exempelvis till driftrelaterade utsläppsfluktuationer. På så sätt har både miljöintresset och verksamhetsutövarens berättigade rättssäkerhetsintresse kunnat tillgodoses.

För bolaget handlar rättssäkerhetsfrågan om den straffsanktion som är kopplad till villkorsöverträdelsen. Om det inte finns någon buffert i förhållande till straffsanktionen, t.ex. kravet på att vidta åtgärder i riktvärdeskonstruktionen och andra liknande konstruktioner, är driftparametrar och liknande funktionskrav olämpliga i tillståndsvillkor. Detta gäller i synnerhet villkor som reglerar utsläpp som kan variera beroende på produktionsförhållandena.

Bolaget anser att man bör göra riktvärdesmodellen tydligare genom att konkretisera verksamhetsutövarens skyldigheter vid ett överskridande av begränsningsvärdet. Den modell som bolaget förespråkar ställer krav på åtgärder för att innehålla begränsningsvärdet vid ett överskridande, en anmälan till tillsynsmyndigheten inom viss tid från det att överträdandet konstaterats samt en redogörelse om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att begränsningsvärdet ska kunna innehållas.

För det fall det skulle anses nödvändigt att undvika termen riktvärde har bolaget ingen invändning mot att låta begreppet riktvärde utgå ur villkoret på det sätt som bolaget föreslagit som alternativ.

Om villkorsformuleringar med riktvärden enligt bolagets definition, eller omformulerade villkor där riktvärdesdefinitionen ingår i villkorstexten inte kan godtas, bör det vara möjligt att ändra villkoren till att avse årsmedelvärden. Det saknas miljömässiga skäl för att villkoren ska avse utsläppen per månad.

Den av länsstyrelsen föreslagna kontrollregeln, att villkoret ska anses uppfyllt om tio månadsmedelvärden under året underskrids, förbättrar visserligen förutsättningarna för bolaget att innehålla villkoret men förslaget är problematiskt av andra skäl och kan därför inte godtas. Villkorskonstruktionen tillför ingen miljönytta och kan till viss del ge upphov till samma typ av rättsosäkerhet som villkor enligt länsstyrelsens ursprungliga yrkanden. Eftersom två hela månader blir oreglerade måste konstruktionen anses vara mindre lämplig för villkor som avses gälla på månads- eller kvartalsbasis.

Villkor 25När det gäller halten suspenderade ämnen i utsläppet från neutraliseringsanläggningen innehålls i allmänhet riktvärdet 10 mg/l. Normalt ligger uppmätta månadsmedelvärden omkring 4-5 mg/l. Tillfälligt förhöjda nivåer förekommer dock till följd av störningar i processen.

Villkor 26Mätningar av utsläppen av kväveoxider till luft från glödgningsugnarna visar att medelvärdet för utsläppen understiger de angivna utsläppsnivåerna. Mätningarna visar emellertid också att det förekommer höga, men i och för sig kortvariga toppar. Vidare visar resultaten från de båda kontrollmätningar som utförts relativt stora skillnader i fråga om uppmätta värden. Detta är dock normalt för emissionsmätningar av kväveoxider. Slutliga villkor bör därför utformas med viss marginal i förhållande till uppmätta värden. Det har därför inte varit möjligt för bolaget att godta något annat än en riktvärdesliknade villkorskonstruktion för det fall villkor 26 ska gälla som månads- eller kvartalsmedelvärde. Om villkoret föreskrivs som ett årsmedelvärde bedömer dock bolaget att marginalen är godtagbar oavsett hur villkoret utformas.

Bolaget motsätter sig en föreskrift om kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppen från glödgningsugnarna. Kostnaden för kontinuerlig mätning (uppskattningsvis 1 090 000 kr + en årlig driftskostnad om 100 000 kr) är orimlig i förhållande till dess nytta. Det finns inte någon miljövinst med kontinuerlig mätning av utsläppen från en glödgningsugn. De mätningar som regelbundet utförs visar att kväveoxidutsläppen under mätperioden i allmänhet ligger på en stabil nivå. De variationer som förekommer mellan olika mätningar är helt och hållet hänförliga till skillnader på de produkter som glödgas. Det är inte möjligt att vidta åtgärder för att påverka detta förhållande. En kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppen skulle inte kunna användas på ett nyttigt sätt vid bolagets glödgningsugnar. Det är helt enkelt inte möjligt att påverka utsläppen genom att ändra eller justera den dagliga driften av ugnarna. Bolaget anser att två mätningar per kvartal ger ett tillräckligt underlag för kontroll och, vid behov, korrigerande åtgärder. En konsekvens av att mätning sker två gånger per kvartal är att villkoret inte kan gälla som månadsmedelvärde utan endast som kvartals- eller årsmedelvärde.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Allmänt om utformningen av villkorenHuvudfrågan i detta mål gäller utformningen av de begränsningsvärden som reglerar halten suspenderade ämnen i vatten efter bolagets reningsanläggning, respektive utsläppen till luft av kväveoxider från bolagets glödgningsugnar. Frågan om utformningen av begränsningsvärden behandlas också i en annan dom som Mark- och miljööverdomstolen meddelat denna dag i mål nr M 197-10 avseende SCA Packaging Obbola Aktiebolag.

Miljödomstolen har i det nu aktuella målet föreskrivit att begränsningsvärdena ska gälla som riktvärden enligt den definition som tidigare varit vanlig, nämligen att med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen) har genom flera domar tagit avstånd från användningen av riktvärden på detta sätt. I MÖD 2009:2 (Kalmar Industries AB) och MÖD 2009:9 (Växjö Energi AB) utvecklade domstolen sin syn på begränsningsvärden och angav att användningen av sådana riktvärden ska utmönstras och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Frågan om begränsningsvärden har ytterligare utvecklats genom MÖD 2009:49 (Knauf Danogips GmbH Tyskland, filial Inland). I MÖD 2011:18 (E.ON Värme Sverige AB) samt MÖD 2011:48 (Betongindustri AB samt Sand & Grus AB Jehander) finns ytterligare exempel på begränsningsvärden utformade i enlighet med 2009 års praxis.

Mark- och miljööverdomstolen finner att de nu överklagade villkoren inte överensstämmer med den praxis som redovisats ovan och att det inte redovisats tillräckliga skäl för att frångå denna praxis. Domstolen delar också länsstyrelsens uppfattning att det inte finns något som hindrar att de nu aktuella begränsningsvärdena i villkor 25 och 26 formuleras på ett annat sätt än begränsningsvärden i tidigare meddelade villkor som är formulerade som riktvärden. Länsstyrelsens överklagande ska därför bifallas såtillvida att villkoren ska ändras.

Bolaget har föreslagit en fortsatt användning av begreppet riktvärde, men med en förtydligad definition av begreppet (se bolagets medgivande under yrkanden). Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att bolagets modell inte ger någon bortre gräns för ett överskridande av värdet, och att den således på en viktig punkt innebär samma nackdelar som det tidigare, nu utmönstrade, riktvärdesbegreppet. Denna invändning gäller oavsett om riktvärdet ges en separat definition eller om definitionen bakas in i villkorstexten så att ordet riktvärde undviks.

Mark- och miljööverdomstolen vill understryka att begränsningsvärden - oavsett om de formulerats enligt den praxis som rådde fram till år 2009 eller nuvarande praxis - alltid baseras på de åtgärdskrav som är motiverade utgående från miljöbalkens regler, där avvägningen enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken (särskilt 3 och 7 §§) är av största vikt.

Även om Mark- och miljööverdomstolen således inte kan godta en användning av riktvärden enligt miljödomstolens dom eller bolagets förslag, har domstolen förståelse för att begränsningsvärden i vissa fall kan behöva formuleras så att de ger verksamhetsutövaren ett visst handlingsutrymme innan de blir straffsanktionerade.

Med miljöbalkens hänsynsregler som grund, och sett i perspektiv av hur verksamheten i övrigt är reglerad, måste villkoren formuleras och begränsningsvärdena utformas på ett lämpligt sätt efter överväganden i varje enskilt fall.

Villkor 25Utsläppen till vatten från neutraliseringsanläggningen regleras - förutom av villkor 25 - även av villkoren 22, 23 och 24. Villkor 23, som reglerar totalbelastningen på miljön av de viktigaste metallerna är av särskilt intresse. Metallerna i utsläppet från neutraliseringsanläggningen föreligger åtminstone delvis i suspenderad form, och mäts alltså även som suspenderade ämnen.

Syftet med det överklagade villkoret 25 är att tillsammans med villkor 23 säkerställa att neutraliseringsanläggningen är utformad i enlighet med bästa möjliga teknik som inte är orimligt kostsam, och att den också drivs och underhålls i enlighet med detta (2 kap.3 och 7 §§miljöbalken). Under förutsättning att anläggningen sköts rätt, bedöms den klara att begränsa halten av suspenderade ämnen till högst 10 mg/l. Under prövotiden har detta värde gällt som momentanvärde. För att villkor av detta slag ska fylla sin funktion bör i normalfallet inte längre tidsbas än en månad komma ifråga.

För att tillmötesgå bolagets behov av ett visst handlingsutrymme vid tillfälliga haltförhöjningar, bör villkoret formuleras i enlighet med länsstyrelsens medgivna tillägg så att det ska vara uppfyllt om tio av årets tolv månadsmedelvärden klarar begränsningsvärdet. Mark- och miljööverdomstolen har i det sammanhanget beaktat att totalbelastningen av metaller på miljön är reglerad genom villkor 23. Att halten suspenderade ämnen under två månader per år kan överskrida begränsningsvärdet utan att villkoret överträds innebär således inte att påverkan på miljön på grund av utsläppet från neutraliseringsanläggningen under denna tid är oreglerad.

Ramarna för kontrollen av villkoret bör föreskrivas på det sätt länsstyrelsen yrkat och bolaget medgivit.

Villkor 26Den totala mängden kväveoxider som inte får överskridas i utsläppen till luft från verksamheten vid Nyby bruk som helhet regleras genom villkor 28. I totalutsläppet ingår förutom utsläppen från glödgningsugnarna även utsläpp från betning.

Syftet med villkor 26 är på motsvarande sätt som för villkor 25 att säkerställa att anläggningarna är utformade och drivs enligt bästa möjliga teknik som inte är orimligt kostsam. Utsläppsnivåerna som sådana har inte ifrågasatts.

Förutsättningarna för kontrollen är av betydelse för hur villkoret ska formuleras. Länsstyrelsen har yrkat att kväveoxidutsläppen från glödgningsugnarna ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering, medan bolaget har bestritt en ändring av miljödomstolens dom som föreskriver mätning minst två gånger per kvartal.

Invändningarna mot kontinuerlig mätning gäller dels kostnaderna; enligt bolagets uppgifter en investering på drygt en miljon kronor och därtill driftkostnader på ca 100 000 kronor per år, dels det förhållandet att prövotidsarbetet som ställt krav på begränsningar av utsläppen och en noggrann uppföljning av åtgärderna nu är avslutat.

Förhållanden som talar för kontinuerlig mätning är bolagets totalt sett tämligen stora utsläpp av kväveoxider (82 - 140 ton per år vid tillståndsgiven produktion, beroende på produktmix) och att utsläppen från glödgningsugnarna enligt de mätningar som redovisats i prövotidsutredningen är rätt varierande. De ändringar i produktmixen som bolaget har förespeglat kommer också att medföra ändrade utsläppsförhållanden som kommer att behöva följas upp.

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att skälen för kontinuerlig mätning väger tyngre än skälen emot. Merkostnaden för kontinuerlig mätning i förhållande till kostnaden för åtta mätningar per år kan inte anses orimlig med hänsyn till nyttan av en bättre uppföljning av utsläppen.

Kontinuerlig mätning innebär att uppföljning kan ske på det sätt länsstyrelsen förespråkat och att månadsmedelvärden kan föreskrivas i enlighet med länsstyrelsens yrkande.

På samma sätt som när det gäller villkor 25, bör villkoret för att tillmötesgå bolagets behov av ett visst handlingsutrymme vid tillfälliga utsläppsförhöjningar formuleras i enlighet med länsstyrelsens medgivna tillägg så att det ska vara uppfyllt om tio av årets tolv månadsmedelvärden klarar begränsningsvärdet. När det gäller villkor 26 har domstolen beaktat att totalbelastningen av kväveoxider på miljön är reglerad genom villkor 28. Att den specifika mängden kväveoxider (mg/MJ) från glödgningsugnarna under två månader per år kan överskrida begränsningsvärdet utan att villkoret överträds innebär således inte att påverkan på miljön på grund av kväveoxidutsläpp från verksamheten under denna tid är oreglerad.

______________

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att villkor 25 och 26 i miljödomstolens dom ska ändras på det sätt som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2012-03-27

I avgörandet har deltagit hovrättslagmännen Per-Anders Broqvist och Lars Dirke, hovrättsrådet Roger Wikström, referent, samt tekniska råden Anna-Lena Rosengardten och Staffan Lagergren. Domen är enhällig.

Föredragande har varit Åsa Talvik.

____________________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDEOutokumpu Stainless AB, 556001-8748, Box 16377103 27 Stockholm

Ombud: Advokat M.H.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till ökad produktion av kallvalsat material vid bolagets anläggning i Nyby, Eskilstuna kommun, Södermanlands län; prövotidsfrågorAvrinningsområde:120, x: 6559000, y: 1537250, avd V, blad 4

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslutar samtliga återstående prövotidsutredningar dvs. U1, U2, U3 och U5, som Stockholms tingsrätt, miljödomstolen ålade den dåvarande verksamhetsutövaren i dom den 10 november 2002, och upphäver de provisoriska föreskrifterna P1, P3, P4, P6, P7 och P8 samt föreskriver följande slutliga villkor:

Utsläpp till vatten

23. Det samlade årliga utsläppet av föroreningar med avloppsvattnet från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till:

Ni 330 kgCr (tot) 330 kgCr(VI) 66 kg

24. Utsläppet av kväve (Ntot) till vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* uppgå till högst 45 ton per kvartal.

25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde.

26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som riktvärde* och kvartalsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/MJ tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som riktvärde* och kvartalsmedelvärde uppgå till högst till 150 mg/MJ tillförd energi. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal.

27. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betningen får som månadsmedelvärde uppgå till högst 7 kg per timme.

28. Det årliga totala utsläppet av kväveoxider från anläggningen räknat som kvävedioxid får högst uppgå till 130 ton.

*Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

_____________

YRKANDEBolaget har yrkat att miljödomstolen avslutar prövotiden och fastställer följande ytterligare slutliga villkor för 2002 års tillstånd:

23 Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som riktvärde* och månadsmedelvärde högst uppgå till 150 mg/MJ tillförd energi. Vid gasoleldning i linje 60 får kväveoxidutsläppet som rikt*- och månadsmedelvärde högst uppgå till 100 mg/MJ.

24 Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betningen får som riktvärde* och årsmedelvärde högst uppgå till 7 kg per timme.

25 Det samlade årliga utsläppet av föroreningar med avloppsvatten från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till följande:

Ni 330 kgCr (tot) 330 kgCr(VI) 66 kg som riktvärde*

26 Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde högst uppgå till 10 mg/l.

27 Utsläppet av kväve (Ntot) till vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* högst uppgå till 45 ton per kvartal.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

TIDIGARE BESLUTMiljödomstolen lämnade genom en deldom den 10 november 2002 den dåvarande verksamhetsutövaren Avesta Polarit AB tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar i Nyby, Torshälla. Tillståndet omfattar produktion av högst 250 000 ton/år varmvalsade och kallvalsade rostfria produkter (VKS-produkter). Tillståndet omfattar även rätt för bolaget att ta emot och i neutralisationsanläggningen behandla 15 m3/h processvatten från Carpenter Products Powder (fd. Anval).

I deldomen uppsköt miljödomstolen enligt 22 kap. 27 § miljöbalken under en prövotid avgörandet av bland annat vilka villkor som ska gälla i följande avseende.

- utsläpp till luft av kväveoxider från glödgningsugn, linje 55- utsläpp till luft av kväveoxider från glödgningsugn, linje 60- utsläpp till luft av kväveoxider och fluorväte från skrubbern efter betningen- utsläpp till vatten av kväve, metaller och suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen

Under prövotiden ålades bolaget bland annat att vidta åtgärder samt utföra utredningar och undersökningar enligt följande.

U1. Bolaget ska i glödgningsugnen i linje 55 vidta sådana utsläppsbegränsande åtgärder beträffande NOx-utsläppet att det begränsas till under 100 mg/MJ räknat som NO2. Utsläppet av NOx ska i redovisningen uttryckas som mg NO2/MJ och som totalutsläpp vid aktuell och tillståndsgiven produktion samt om möjligt som utsläpp i relation till produktionen.

U2. Bolaget ska utreda de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna för att övergå till oxyfuelteknik med bibehållen oljeeldning för ugnen i linje 60 skulle innebära beträffande utsläppet av NOX både i mg/MJ och som utsläpp i relation till produktionen och som totalutsläpp vid tillståndsgiven produktion.

U3. Bolaget ska utreda möjligheterna att begränsa utsläppet av NOX från skrubbern efter betningen. Bolaget ska efter den inledande optimeringen av NOx-avgången från betbaden och NOx-avskiljningen i skrubbern redovisa hur stort det framtida utsläppet av NOx från skrubbern beräknas bli samt vilken ytterligare utsläppsbegränsning införande av SCR på skrubbern eller någon annan reningsåtgärd skulle medföra och kostnaden för detta. Bolaget ska också beräkna hur koncentrationen av NO2 förändras i omgivningen i förhållande till miljökvalitetsnormen vid införande av SCR-rening på skrubbern efter betningen. Bolaget ska redovisa beräknat framtida utsläpp av NOx samt förslag till slutliga villkor för utsläppet av kväveoxider från skrubbern. Bolaget ska redovisa de totala utsläppen av NOx från sin verksamhet samt genomföra spridningsberäkningar för NO2 i närområdet. Beräkningar ska också genomföras med hänsyn till övriga källor i närområdet. Resultatet ska jämföras med föreslagna miljökvalitetsnormer för NO2.

U4. Bolaget ska utreda möjligheterna att begränsa mängden spolvatten (sköljvaten) efter betningen i kallvalsverket genom att där så är möjligt införa kaskadsköljning eller alternativ metod. Bolaget ska också utreda eventuell behandling av sköljvatten med omvänd osmos och bedöma möjligheterna till viss återföring av behandlat sköljvatten.

U5. Bolaget ska genom optimering av syraåtervinning och elektrodialysanläggningen mm söka begränsa utsläppet av kväve till vatten i så stor utsträckning som möjligt. Bolaget ska också optimera reningen av betbad och sköljvatten mm så att utsläppet av sexvärt krom, krom totalt, nickel, järn och suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen begränsas i så stor utsträckning som möjligt.

Till dess annat blir beslutas gäller följande provisoriska föreskrifter.

P1. Utsläppet av kväve (Ntot) till vatten från betningsanläggningarna får som riktvärde* uppgå till högst 280 ton/år.

P3. Halten suspenderade ämnen (SÄ) ska följas och kontrolleras med kalibrerat direktvisande instrument för grumlighet i utgående vatten och får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l.

P4. Utsläppt avloppsvattenmängd från neutraliseringsverket får som riktvärde* uppgå till högst 95 m3/h.

P6. Utsläppet av NOx uttryckt som NO2 från glödgningsugnar på linje 55. får som riktvärde* ej överstiga 200 mg/MJ tillförd energi.

P7. Utsläppet av NOx från glödgningsugnar i linje 60 får från som riktvärde* och räknat som NO2 ej överstiga 150 mg/MJ tillförd energi, vid oljeeldning och 100 mg/MJ tillförd energi vid gasoleldning.

P8. Utsläppet av NOx från betningen får som riktvärde* uppgå till högst 7 kg/år räknat som NOx.

Miljödomstolen avslutade genom en deldom 2005-02-28 prövotidsförordnandet med avseende på utsläppet av fluorväte i utredning U3 samt den del av utredning U4 som avser vattenbesparande åtgärder för sköljvatten samt den del av utredning U5 som avser optimering av syraåtervinning och elektrodialysanläggningen för att begränsa utsläppet av kväve till vatten.

Miljödomstolen avslutade genom en deldom 2006-06-12 utredningsskyldigheten beträffande ytterligare åtgärder för begränsning av utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnen i linje 60, utredning U2, och från skrubbern, utredning U3, samt senarelade redovisningstidpunkten för utredning Ul beträffande begränsning av utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnen i linje 55 till den 31 december 2007.

Nacka tingsrätt, miljödomstolen har i deldom 2008-03-12 senarelagt tidpunkten för redovisning av utsläpp av kväveoxider från glödningsungen i linje 55 (utredning Ul) till den 30 juni 2009.

Miljödomstolen avslutade genom en deldom 2007-06-12 den del av prövotidsutredning U5 som avser utsläppet av metaller som månadsmedelvärden. Följande slutliga villkor föreskrevs.

22. Föroreningsinnehållet i utgående vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* inte överstiga följande halter:

Fe 0,5 mg/lNi 0,5 mg/lCr (tot) 0,5 mg/lCr (VI) 0,1 mg/l

* Med riktvärde menas ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

Miljödomstolen uppsköt i deldomen de delar av utredning U5 som avser frågan om årsutsläppet av vatten, kväve, suspenderade ämnen och ovan angivna metaller från neutraliseringsanläggningen. Bolaget ålades att redovisa utredningen senast 2007-12-31. I en deldom 2008-11-08 senarelade miljödomstolen redovisningstidpunkten för den återstående delen av utredningen till senast den 30 juni 2009.

BOLAGETS REDOVISNING

Utsläppet av kväveoxider till luft från glödgningsugnen i linje 60 (U2)Bolaget genomförde under juli 2003 ombyggnad av glödgningsugnen i linje 60 varvid låg-NOx-brännare av oxyfueltyp installerades. Med den åtgärden och intrimningsåtgärder har energiförbrukningen minskat med cirka 40 % (från 7 200 ton till 4 550 ton olja per år) och utsläppet av kväveoxider har minskat från cirka 40 ton år 1997 till cirka 17 ton år 2004. Det specifika utsläppet ligger långt under den provisoriska föreskriften 150 mg/MJ. Glödgningsugnen i linje 60 eldas med olja.

Utsläppet av kväveoxider till luft från glödgningsugnen i linje 55 (U1)Bolaget övergick år 1995 i glödgningsugnen i linje 55 från konventionell gasolförbränning till oxyfuelteknik. Förändringen medförde en energibesparing på cirka 35 % och en begränsning av utsläppet av kväveoxider från 40 ton 1994 till cirka 13 ton 2004. Emellertid låg de specifika utsläppen av kväveoxider i intervallet 150 - 250 mg NOx/MJ, vilket var långt över målsättningsnivån 100 mg NOx/MJ. För ytterligare begränsning av utsläppen av kväveoxider har bolaget våren 2006 beslutat att bygga om ugn 55 för mer stabil drift och lägre utsläpp av kväveoxider.

Bolaget har genomfört bl a följande åtgärder:

-Den typ av brännare som installerats i ugn 60 har modifierats för gasolförbränning.-Dessa brännare har efter viss modifiering installerats i linje 55 med början iugnszon 4. -Fortsatt brännarbyte till flamlösa oxyfuelbrännare har därefter skett successivt under underhållsstopp. Efter installationen har brännarna, totalt 36 stycken, justerats och trimmas in.

De åtgärder som anges ovan har medfört en avsevärd minskning av de specifika utsläppen kväveoxider från L55 till en total kostnad om ca 6 miljoner kr. Den förväntades temperaturjämnheten har förbättrats och kväveoxidbildningen minskat. De flamlösa brännarna har ett högre mottryck på syrgas än de konventionella brännarna, varför även flödesregleringssystemet för syrgas har uppgraderats. För att säkerställa driften med det högre trycket har även vissa skyddsåtgärder vidtagits (bl.a. byte av tryckreducering för syrgas).

I april 2009 utfördes emissionsmätningar vid två tillfällen av två olika företag. Produktionen var relativt jämn under mätperioden (i medeltal 20 ton per timme) och motsvarade vad som kan anses utgöra normal drift. Ugnseffekten i glödgningsugnen i L55 uppgick till ca 4 000 MJ per timme. Den ena mätningen gav ett medelvärde för utsläpp av kväveoxider från L55 om 57 mg/MJ. Som mest uppgick de specifika utsläppen under mätperioden till ca 100 mg/MJ. Den andra mätning gav ett medelvärde om 83 mg/MJ. Det högsta uppmätta värdet under perioden uppgick till 302 mg/MJ, dock endast under fyra minuter i början av mätningen. Produktionstakten och ugnseffekten var då låga. Den relativt stora skillnaden mellan de mätvärden som redovisas från respektive mätning förklaras av den stora mätosäkerhet som generellt gäller i fråga om kväveoxidemissioner. Den samlade bilden av mätningarna är dock att utsläppen av kväveoxider från L55 vid normal drift i allmänhet understiger 100 mg/MJ.

Totala utsläppet av kväveoxider till luft (utredning U3)I tabellen nedan redovisas utsläppen av kväveoxider under åren 2006-2008 samt beräknade utsläpp med produktsammansättningen vid ansökans upprättande dvs. utsläpp med tillståndsgivet antal ton standardstål. Utsläppen påverkas av den ökade andelen specialstål i produktionen (främst eftersom den maximala produktionsvolymen i befintliga anläggningar då blir mindre). I tabellen redovisas därför också ett scenario med bedömd maxproduktion vid en hög andel specialstål (uppskattningsvis 120 000-150 000 ton fakturerad produkt därav per år).

Scenario L55 (ton/år) L60 (ton/år) Betning (ton/år) Totalt2006 22 11 11 442007 24 9 15 482008 20 13 8 41Ansökt produktion 29 62 49 140Uppskattatspecialstål 14 19 49 82

Det specifika värdet 150 mg/MJ har använts för att beräkna de totala utsläppen av kväveoxider från L55 och L60 vid ansökt produktion och uppskattat specialstål. För betningen har ett genomsnittligt utsläpp om 7 kg kväveoxider per timme och 7 000 drifttimmar använts. Beräkningarna grundas på de förslag till villkor som redovisas ovan, vilket med all sannolikhet innebär en överskattning av de verkliga framtida utsläppen (överskattningen motsvarar troligen omkring en tredjedel för L55 och L60). Som framgår av tabellen kan de totala utsläppen av kväveoxider hållas jämförelsevis låga med en produktmix som innefattar en större andel specialstål. Skälet härtill är helt enkelt att den volym som ska glödgas är mindre i "specialstålscenariot".

Spridningsberäkningar avseende kväveoxider från anläggningen i Nyby har utförts av SMHI år 1999 och år 2004. Den förstnämnda spridningsberäkningen avsåg spridningen vid ansökt produktion (250 000 ton per år), som då bedömdes komma att uppgå till totalt 184 ton per år (39 ton/år från L55, 62 ton/år från L60 samt 83 ton/år från betningen). Haltbidraget av NO2 från anläggningen i Nyby bedömdes inte ensamt medföra att aktuella miljökvalitetsnormer (som trädde i kraft 2005) skulle komma att överskridas vid omgivande bebyggelse vid ansökt produktion.

År 2004 utfördes en spridningsberäkning som återspeglade 2003 års produktion och även beaktade kväveoxidkällor i omgivningen. Utgångspunkten för beräkningen var ett totalt utsläpp av kväveoxider om totalt ca 47 ton per år (23 ton/år från L60, 10 ton/år från L55 samt 14 ton/år från betningen), vilket är i samma storleksordning som 2008 års utsläpp. Denna spridningsberäkning visade att de samlade utsläppen av kväveoxider från bolagets verksamhet och verksamheter i omgivningen under 2003 som mest gav upphov till kvävedioxidhalter i omgivningsluften som motsvarade 29 procent av gällande miljökvalitetsnorm vid bostadsbebyggelse. Bolaget har mot denna bakgrund funnit att det inte kan anses vara motiverat att utföra ytterligare spridningsberäkningar.

Bolaget anser att befintligt underlag gör det möjligt att konstatera att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i utomhusluft kommer att kunna innehållas vid ansökt produktion.

Utsläpp till vatten från neutralisationsanläggning (U5)

Inom detta avsnitt återstår nu att efter ytterligare optimering av reningsanläggningen fastställa villkor för det totala utsläppet av kväve, suspenderade ämnen och metaller till vatten.

I L60 betas en stor andel råband och s.k. svarta band som kräver mer syra för att oxidskiktet ska kunna avlägsnas. Med anledning härav förbrukas generellt omkring dubbelt så mycket syra per kvadratmeter betad yta i L60 som i L55.1 båda linjerna har den betade ytan ökat avsevärt sedan 2002 (i L55 är det nästan fråga om en fördubbling). Skälet härtill är att andelen specialstål, som valsas tunnare än standardstål, har ökat de senaste åren. Med en ökad andel specialstål ökar alltså antalet kvadratmeter per ton fakturerad produkt.

I genomgången av syrasystemet har följande förbättringsmöjligheter identifierats:

- Hanteringen av syra från betbaden i både L60 och L55 kan effektiviseras (genom minskad lagring före återanvändning m.m.), vilket bedöms minska syraförbrukningen.

- Syraretardationssystemet (SAR) kan stängas av i något dygn före planerade underhålls stopp i L60, vilket medför minskad dumpning till neutralisering via den biprodukten som uppstår i anläggningen.

- Användningen av syraretardationssystemet kan optimeras med avseende på ingångskoncentrationen av järn till modulerna, vilket kan minska syraför-brukningen något.

Åtgärderna kommer att vidtas om de inte befinns vara orimligt kostsamma i för-hållande till den potentiella syrabesparingen eller utsläppsreduktionen. Eftersom effekten av åtgärderna bedöms bli begränsad bör emellertid slutliga villkor kunna fastställas även om något beslut ännu inte har fattats med anledning av redovisade åtgärdsförslag.

Gällande riktvärden innehålls och det finns inga rimliga åtgärder att vidta för att ytterligare reducera metallhalterna i utgående vatten från neutraliseringen. De totala utsläppen på årsbasis kommer således att vara helt kopplade till flödet genom anläggningen. I tabellen nedan redovisas utsläppen under åren 2006-2008 samt beräknade utsläpp med produktsammansättningen vid ansökans upprättande (Ansökt produktion), dvs. utsläpp med tillståndsgivet antal ton standardstål respektive vid ett scenario ett vid ökad andel specialstål enligt ovan.

Scenario Produktion Flöde N-tot Susp* Ni Cr(tot) Cr6+ Fe (ton) (m3) (ton) (mg/l) kg kg kg kg2006 123 600 293 000 120 3,0 17 39,2 5,9-19,2 36,22007 107 900 389 000 154 2,01 18,2 42,5 7,7-15,2 79,42008 95 800 349 000 138 1,7 33 59,1 2,8-11,3 106,8Ansökt 250 000 665 000 180 10 332,5 332,5 66,5 332,5produktionUppskattat 120 000- 665 000 180 10 332,5 332,5 66,6 332,5speialstål 150 000

Metallutsläppen har beräknats utifrån gällande haltriktvärden multiplicerade med det bedömda framtida flödet 95 m3 och 7 000 drifttimmar. Detta medför troligen en överskattning av de verkliga framtida utsläppen eftersom metallhalterna i avloppsvattnet i dag i allmänhet underskrider gällande riktvärden med viss marginal.

VillkorsdiskussionBolaget anser att det föreligger ett tillräckligt underlag för att prövotiden ska kunna avslutas.

Om "riktvärdesmodellen" inte skulle tillämpas måste villkoren utformas med en väsentligt större marginal i förhållande till uppmätta och bedömda framtida värden. I annat fall försätts bolaget i en situation som är orimlig ur rättssäkerhetssynpunkt, eftersom ett begränsningsvärde, som inte närmare anger konsekvensen av ett överskridande, i princip är straffbart att överskrida. Bolaget anser att ett högre begränsningsvärde skulle vara ett från miljösynpunkt sämre alternativ än tillämpning av riktvärden eller "riktvärdesliknande" villkor som kan ges strängare utformning.

KväveoxiderEfter justering och intrimning fungerar de nya brännarna i glödgningsugnen i L55 som önskat. Utförda inmätningar visar att medelvärdet för utsläppen understiger målvärdet om 100 mg NO2/MJ. Mätningarna visar emellertid också att det förekommer höga, men och i för sig kortvariga toppar. Vidare visar resultaten från de båda kontrollmätningar som utförts relativt stora skillnader i fråga om uppmätta värden. Detta är dock normalt för emissionsmätningar av kväveoxider. Bolaget anser mot denna bakgrund att slutliga villkor bör utformas med viss marginal i förhållande till uppmätta värden. Av samma skäl bör villkor som reglerar de specifika utsläppen av kväveoxider inte utformas som gränsvärden (eller någon annan typ av begränsningsvärde vars överskridande är straffbart) utan som "modifierade riktvärden".

Även när det gäller L60 visar uppföljande mätningar att gällande prövotidsföreskrifter (här är främst riktvärdet om 150 mg NO2/MJ vid oljeeldning relevant) innehålls. Samma principer för villkorsskrivning bör enligt bolagets mening gälla för L60 som för L55, vilket innebär att mätosäkerheten motiverar att villkoret utformas som ett modifierat riktvärde med viss marginal till de uppmätta utsläppen av kväveoxider.

Utsläppen av kväveoxider från betningen har reducerats kraftigt under prövotiden. För närvarande ligger utsläppen omkring 1,5 kg per timme. Dessa utsläpp påverkas mest av produktionens omfattning och inriktning. En hög produktion eller en hög andel specialstål kräver betning av stora bandytor och medför därmed en ökad syraförbrukning som ökar utsläppen av kväveoxider till luft. Bolaget bedömer att ett riktvärde om 7 kg per timme kommer att kunna innehållas vid fullt utnyttjande av gällande tillstånd (dvs. vid produktion av 250 000 ton standard stål eller 120 000-150 000 ton med en hög andel specialstål). I 2000 års ansökan bedömdes drifttiden för skrubbern vid full produktion uppgå till 8 300 timmar per år, vilket beräknades ge ett totalt årsutsläpp om 53 ton. En i dagsläget mer realistisk drifttid om 7 000 timmar för skrubbern ger ett årsutsläpp om 49 ton. Det varierande behovet av syrabehandling och de olika syror olika produktkvaliteter kräver medför fluktuationer i utsläppen. Villkoret måste därför enligt bolagets mening utformas som ett medelvärde per år.

Bolagets förslag är således att villkor föreskrivs i huvudsak i enlighet med nu gällande provisoriska föreskrifter för utsläpp av kväveoxider till luft från L60, L55 och betningen. Bolaget föreslår dock att begreppet "riktvärde" definieras i huvudsak så som Naturvårdsverket har förordat (2009-04-17) att begränsningsvärdet skulle utformas i mål M 7933-08 vid Miljööverdomstolen nämligen enligt följande:

Om utsläppet till Göta älv från processen, mätt som COD, under en kalendermånad överskridit X kg per t producerad kartong ska bolaget inom en vecka efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Bolaget konstaterar att Naturvårdsverkets förslag ovan företer stora likheter med de riktvärden som tidigare föreskrivits i villkor.

Vidare föreslår bolaget förtydliganden som har betydelse för efterlevnadsuppföljningen (årsmedel- respektive månadsmedelvärden).

De samlade utsläppen av kväveoxider i dag är avsevärt lägre än när 2000 års ansökan upprättades. Utsläppen vid full produktion med hög andel specialstål motsvarar mindre än hälften av de utsläpp som då förutsågs vid ansökt produktion. De samlade utsläppen bör dock enligt bolagets mening inte regleras med begränsningsvärden för totalutsläpp per år. Den främsta anledningen till bolagets ställningstagande i denna del är att utförda spridningsberäkningar visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid kommer att kunna innehållas med god marginal även vid ansökt produktion. Det framstår således inte som miljömässigt motiverat att föreskriva sådana villkor. En annan anledning till att bolaget har gjort denna bedömning i fråga om villkorsutformningen är att det i praktiken är mycket svårt att föreslå ett villkor för totalutsläppen av kväveoxider utan att samtidigt riskera att onödigtvis begränsa verksamheten vid Nyby. De totala utsläppen av kväveoxider vid ansökt produktion standardstål beräknas bli ca 62 ton högre än vid full produktion med en stor andel specialstål enligt tabellen ovan. För närvarande är det mest realistiska scenariot att fokuseringen på specialstål fortsätter, men om marknadssituationen förändras kan bolaget tvingas återgå till att producera mer standardstål. Gränsvärdet skulle således behöva utformas för att "ta höjd" för en sådan utveckling (dvs. sättas till minst 140 ton per år). Det kan emellertid anses vara ett onödigt rymligt gränsvärde om bolaget når sitt mål att producera 60 procent specialstål. Mot ovanstående bakgrund anser bolaget att verksamhetens utsläpp av kväveoxider till luft styrs endast med ovan nämnda modifierade riktvärden, varför något begränsningsvärde på årsbasis inte behövs.

Produktmixens inverkan på utsläppen utesluter enligt bolagets mening också produktionsrelaterade villkor. Det är inte möjligt att i detalj förutse vilken typ av produktmix som aktualiseras i framtiden och än mindre vilka olika nivåer av kväveoxidutsläpp respektive mix kan ge upphov till.

Utsläpp till vatten från neutralisationsanläggningenUtsläppen av kväve till vatten från neutralisationsanläggningen uppgår för närvarande till ca 150 ton per kalenderår, trots en syraintensiv produktion. Detta är mindre än hälften av vad som förutsågs vid ansökt produktion i 2000 års ansökan (ca 350 ton/år) och 110 ton mindre än de faktiska utsläppen under 1998. Den låga utsläppsnivån är främst en effekt av bolagets elektrodialysanläggning (ED). Denna anläggning, vars investeringskostnad uppgick till 11 miljoner kr, är unik i Sverige och i övriga Europa finns endast ytterligare en anläggning (i Tyskland). Investeringen delfinansierades (ca 3 miljoner kr) av Europeiska Unionen som ett s.k. LIFE-projekt, dvs. ett miljöprojekt i syfte att utveckla genomförandet av EU:s miljöpolitik. Bolagets elektrodialysanläggning fungerar därför som demonstrationsanläggning för andra verksamhetsutövare inom EU.

Elektrodialys är en komplex process som är energi- och personalintensiv. Härtill kommer att det endast finns ett företag som har kompetens att utföra service på anläggningen. Inte desto mindre är anläggningens funktion avgörande för verksamhetens utsläpp av kväve till vatten. Anläggningen gör det möjligt att återanvända en femtedel av de förbrukade betsyror som leds till anläggningen, vilket på årsbasis kan reducera syraförbrukningen med ca 50 procent. Kväveutsläppen kan vara nästan 10 gånger högre än normalt i de fall anläggningen är ur drift. Detta är givetvis begränsande när det gäller utformningen av förslag till villkor vad gäller utsläpp av kväve till vatten. Om elektrodialysanläggningen är ur funktion under en längre tidsperiod riskerar utsläppen av kväve att öka i inte oväsentlig omfattning. Gällande riktvärde om 280 ton per år bedöms emellertid kunna innehållas även utan att elektrodialysanläggningens drift är särskilt effektiv.

Elektrodialysanläggningen uppfyller tveklöst miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik för att reducera utsläpp av kväve till vatten. Bolagets bedömning är därför att det är viktigt att hålla en god tillgänglighet i denna anläggning. Det är centralt att finna ett för detta ändamål fungerande arbetssätt. Ett begränsningsgränsvärde på årsbasis måste dock, eftersom ett överskridande är straffbart, utformas så att det med säkerhet kan innehållas. Det skulle, bl.a. med hänsyn till risken för otillgänglighet i elektrodialysanläggningen, innebära att nu gällande riktvärde (280 ton per år) bör anses vara det enda rimliga alternativet. Ett sådant villkor skulle dock inte styra mot en hög tillgänglighet hos elektrodialysanläggningen. Bolaget föreslår därför att utsläppen av kväve till vatten regleras med ett "modifierat riktvärde" på kvartalsbasis som utformas för att styra mot en så hög tillgänglighet hos elektrodialysanläggningen som möjligt. Bolaget bedömer att ett kvartalsriktvärde om 45 ton kommer att ge avsedd effekt.

När det gäller utsläppen av järn, totalkrom och nickel har ett riktvärde 0,5 mg/l föreskrivits som ett slutligt villkor. För sexvärt krom gäller nivån 0,1 mg/l. Normerande för den mängd metaller som släpps till recipienten blir därför flödet genom neutraliseringen. Gällande riktvärde för utsläpp av spolvatten om 95 m3 per timme innehålls och bör kunna innehållas även om produktionen skulle öka till 250 000 ton till följd av att produktsammansättningen återgår till en övervägande andel standardstål. Även vid maximalt utnyttjande av nuvarande produktionslinjer för produktion med en hög andel specialstål bedöms detta riktvärde kunna innehållas.

Prövotidsutredningen beträffande sköljvattenmängd har vidare avslutats genom deldomen 2007-06-12. Det angavs därvid att det inte finns ytterligare åtgärder att vidta för att reducera flödet.

Bolaget föreslår mot ovanstående bakgrund att det föreskrivs begränsningsvärden för utsläpp av metaller till vatten som extrapoleras från gällande riktvärden för metallhalter och flödesbegränsning. Någon annan form av villkorskonstruktion är enligt bolagets mening inte rimlig att tillämpa för straffsanktionerade utsläppsvärden. Som angetts i fråga om utsläppen till luft från betningen bör den årliga drifttiden anses uppgå till 7 000 timmar per år. Detta innebär att begränsningsvärdet för totalkrom respektive nickel bör sättas till 330 kg/år. För sexvärt krom bör motsvarande värde vara 66 kg/år. Bolaget anser dock att villkoret i den delen, av skäl motsvarande dem som angetts i fråga om utsläpp av kväve till vatten ovan, bör gälla som ett riktvärde. Järn utgör vidare primärt en styrningsparameter som indikerar pH respektive flöde genom neutraliseringen och något begränsningsvärde på årsbasis kan inte anses påkallat av miljöskäl. Eftersom ovan angivna värden för metaller har bestämts utifrån ett flöde om 95 m3/timme genom neutraliseringen behövs inget villkor för reglering av flödet.

När det gäller utsläpp av suspenderade ämnen från neutralisationsanläggningen visar utförda mätningar att riktvärdet 10 mg/l innehålls. Tillfälliga överskridanden förekommer emellertid till följd av störningar i processen. Utsläppen av suspenderade ämnen följs i första hand upp för att säkerställa att processen i neutralisationsanläggningen fungerar som avsett. I princip torde frågan således kunna hanteras inom ramen för verksamhetens kontrollprogram. Bolaget har emellertid ingen invändning mot att det föreskrivs ett haltriktvärde för utsläpp av suspenderade ämnen om 10 mg/l. Detta är ett krav som är dubbelt så strängt som kravet bästa tillgängliga teknik enligt gällande BREF-dokument för varm- och kallvalsning samt ytbehandling.

INKOMNA YTTRANDEN

FiskeriverketFiskeriverket kan inte acceptera bolagets förslag till slutliga utsläppsvillkor för tungmetaller och kväve till recipienten Nybyån. Föreslagna nivåer är helt oacceptabla ur fisk- och fiskesynpunkt (totalt 726 kg per år för nickel och krom enbart). Villkor för totala årliga utsläppsmängder för järn saknas även.

För ett aktivt utsläppsbegränsande arbete, är det viktigt att de gränsvärden som sätts för årliga totalutsläpp sätts lägre än summan av de månadsvisa riktvärdena. Det är väsentligt att skillnaden mellan faktiska utsläppsnivåer och villkorsgränser hålls snäv, för att få drivkraft att minska utsläppen.

Fiskeriverket anser att slutliga utsläppsvillkor ännu inte kan fastställas för kvarvarande frågor inom U5. Bolaget bör åläggas att inkomma med konkreta förslag på kompletterande reningsåtgärder för att kraftigt begränsa utsläppen av framför allt tungmetaller från verksamheten. Enbart en hänvisning till fastställda haltvillkor och riktvärden för tungmetaller duger inte som resonemang till att inget mer finns att göra.

I villkorsformuleringarna för suspenderade ämnen ska anges att detta ska mätas som GF/A. Fiskeriverket anser att det är väsentligt att halten suspenderade ämnen (mätt som GF/A) i utgående vatten hålls låg. Detta med tanke på partiklars egenskaper som bärare av tungmetaller och andra högmolekylära potentiellt miljöfarliga ämnen. Med tanke på att ett relativt lågt begränsningsvärde ansöks om för suspenderad substans (10 mg/l som månadsmedelvärde), men extremt höga begränsningsvärden för utsläpp av tungmetaller, finns en risk att en stor andel av tungmetallerna förekommer i löst form. Tungmetaller i löst form är extremt akuttoxiska mot akvatiska organismer vid relativt låga halter.

Fiskeriverket ser det som viktigt att begränsningsvärden (under senare år har rikt- och gränsvärden använts) fastställs som reglerar verksamheten både på kort och lång sikt. Exempelvis anges begränsningsvärden som månadsmedelvärden (om möjligt kopplat till utsläpp per producerad enhet) i syfte att följa upp kortsiktiga variationer med fokus på hur anläggningen sköts och så att eventuella fel och brister snarast kan avhjälpas. Begränsningsvärden bör även fastställas som baseras på helt kalenderår och avspegla dels omfattningen av verksamheten och dels effekterna av en kontinuerlig god drift och skötsel av anläggningarna mot de totala utsläppsmängderna.

Det bör klart framgå hur villkorsförslagen beräknats. Villkoren bör vara statistiskt väl underbyggda.

Länsstyrelsen

Utsläpp till luft

Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

- Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får inte överstiga 100 mg/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde.- Vid oljeeldning i linje 60 får utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) inte överstiga 150 mg/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde.- Utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnar ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.- Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betningen får som månadsmedelvärde inte överstiga 7 kg/h. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.- Det totala utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar och betning får högst uppgå till 130 ton/år.

Utsläpp till vatten- Det samlade årliga utsläppet av föroreningar med avloppsvattnet från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till:

-Ni 200 kg-Cr (tot) 200 kg-Cr(VI) 66 kg

- Utsläppet ska kontrolleras utifrån flödesstyrd provtagning.- Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.- Utsläppet av kväve (Ntot) till vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde uppgå till högst 45 ton per kvartal. Utsläppet ska kontrolleras utifrån flödesstyrd provtagning.

Länsstyrelsens bedömning beträffande utsläpp till luft och vatten:

Kväveoxider linje 55 och linje 60Länsstyrelsen bedömer att villkoret medger en tillräcklig marginal för att villkoret ska kunna anges som begränsningsvärde. Då villkoret anges som månadsmedelvärde menar länsstyrelsen att detta ger tillräckligt utrymme för att jämna ut variationer i driften. Detta gäller särskilt om man har kontinuerlig mätning. Det bör därför också föreskrivas ett villkor om kontinuerlig mätning.

Kväveoxider från betningLänsstyrelsen anser att villkoret ska skärpas så att det sätts som begränsningsvärde, men med de möjligheter till utjämning av variationer som ett månadsmedelvärde med kontinuerlig mätning lämnar

Totalutsläpp av kväveoxiderLänsstyrelsen anser att även totalutsläpp av kväveoxider bör regleras med begränsningsvärde i tillståndet för att garantera att anläggningen med ingående delar drivs på ett optimalt sätt vid alla tidpunkter. Länsstyrelsen yrkar därför att ett begränsningsvärde för totalutsläpp av kväveoxider på 130 ton per år föreskrivs.

Enligt länsstyrelsen yrkade villkor avseende NOx-utsläpp från glödgningsugnar i linje L55 respektive L60 blir totalutsläppen av kväveoxider 109 till 130 ton enligt tabell nedan.

Utsläpp av kväveoxider grundade på länsstyrelsens föreslagna villkor.

Scenario L55 ton/år L60 ton/år Betning ton/år TotaltEnbart gasoleldning L60 19 40 49 109Enbart oljeeldning L60 19 62 49 13050/50 olja/gasol 19 51 49 119

När det gäller utsläpp från betningen framgår det inte klart ur materialet varför utsläppen av NOx beräknas till 7 kg/h vilket ligger till grund för siffran 49 ton i tabellen ovan. Länsstyrelsen har dock godtagit detta som begränsningsvärde men med antagandet att bolaget inte har en klar uppfattning om nivån och här tagit god höjd för att villkoret ska kunna innehållas. Som en avgörande anledning till den höga nivån 7 kg/h anger bolaget att utsläppet kan öka med ökad andel specialstål. Av tabellen under 3.2 i redovisningen framgår det dock att utsläppen av NOx från glödningsugnar samtidigt sjunker avsevärt när andelen specialstål ökar.

Med utgångspunkt från produktions- och utsläppsvärden från åren 2006 - 2008 uppräknat till en produktion om 250 000 ton skulle totalutsläppet av NOx då ha uppgått till 88, 111 respektive 106 ton. Mot bakgrund av att bolaget därefter genomfört förbättringar av bland annat L55 bedömer länsstyrelsen att bolaget nu bör ha en god marginal inom en begränsning till 130 ton NOx/år.

Till detta kommer att utsläppen från glödningsugnar beräknas minska avsevärt vid en eventuell ökad andel specialstål. Länsstyrelsen anser vidare att antagandet enligt tabellen ovan att utsläppen av NOx från glödningsugnar under hela drifttiden skulle uppgå till 100 respektive 150 mg/MJ är en kraftig överskattning som även den talar för att ett begränsningsvärde om 130 ton/år är rimligt. Länsstyrelsen ser dessutom en möjlighet för bolaget att öka andelen gasoleldning i L60, och därmed minska utsläppen, i de fall man ser att det finns risk för överskridande av begränsningsvärdet.

Utsläpp till vatten av metaller från neutraliseringsanläggningen Av bolagets redovisning av utsläpp av nickel och krom från neutraliseringsanläggningen framgår att det kommer att vara stort avstånd mellan de utsläpp som kan förväntas med de skyddsåtgärder och försiktighetsmått bolaget åtar sig, och de begränsningsvärden bolaget yrkar.

Länsstyrelsens uppfattning är att begränsningsvärden ska sättas med en begränsad marginal till förväntade utsläpp. Enligt länsstyrelsens bedömning är de marginaler bolaget yrkar höga. Bolaget har redogjort för utsläppen från neutraliseringsanläggningen under de senaste åren. Under tiden januari 2007 till juli 2009 har bolaget haft ett totalt utsläpp av 72 kg nickel och 144 kg krom tot, vilket ger ett årligt utsläpp på ca 28 kg nickel och 56 kg krom/år. Bolaget har yrkat 330 kg/år av vardera nickel och krom. Även om det sker mer än en fördubbling av mängden utgående vatten som idag är ca 45 m3/h till 95 m3/h, så som bolaget räknar med, kommer yrkade villkor att medföra en väldigt hög marginal till förväntade utsläpp från neutraliseringsanläggningen.

De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som bolaget har åtagit sig utgör en grund för begränsning av den ansökta verksamhetens miljöpåverkan. För att över tid behålla en tillräckligt hög skyddsnivå krävs att verksamhetsutövaren driver samt utför skötsel och underhåll av verksamheten med reningsanläggningar så att utsläppen vid varje tidpunkt hålls på lägsta möjliga nivå.

Bolaget har i sin redovisning visat att anläggningen vid normala driftförhållanden ligger långt under de villkor i form av haltvillkor som bolaget har. Endast vid någon enstaka månad har haltvillkoren för nickel och krom tangerats. Länsstyrelsen menar därför att villkorsvärden i form av ett begränsningsvärde på årsbasis kan sättas betydligt lägre än vad bolaget yrkat.

Länsstyrelsen bedömer att ett begränsningsvärde på 200 kg/år för vardera nickel och krom är rimligt och ger en tillräcklig marginal för störningar i anläggningen. Som begränsningsvärde för sexvärt krom bör däremot 66 kg/år föreskrivas då kontrollen sker genom stickprov där enstaka höga värden kan få stort genomslag i medelvärdesbildning.

Utsläpp av suspenderade ämnen till vatten från neutraliseringsanläggningen

Överensstämmer i stort med bolagets förslag till villkor. Länsstyrelsen bedömer att villkoret medger en tillräcklig marginal för att villkoret ska kunna anges som begränsningsvärde.

Utsläpp av kväve till vatten från neutraliseringsanläggningenÖverensstämmer i stort med bolagets förslag till villkor. Länsstyrelsen instämmer i bolagets bedömning att villkoret i detta fall bör anges som riktvärde. Då även ett riktvärde ska innehållas (se förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 11 b §) anser länsstyrelsen i detta fall att ett begränsningsvärde, som bör sättas med viss marginal, är överflödigt. Fokus bör istället inriktas mot att den effektiva elektrodialysanläggningen snarast kan drivas med en hög tillgänglighet. En konstruktion med enbart riktvärde ger enligt länsstyrelsens förmenande dessutom ett tydligare mandat för tillsynsmyndigheten att gå in med föreläggande om åtgärder utan att vara begränsade av tillståndets rättskraft.

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget vid glödgningsugn i Avesta har installerat kontinuerlig mätning av kväveoxider samt att kostnaden för mätinstrumentet enligt länsstyrelsen i Dalarna var cirka 350 000 kr. Med hänsyn till bolagets relativt omfattande utsläpp av kväveoxider anser länsstyrelsen att kostnaden för kontinuerlig mätning är rimlig.

Miljö- och räddningstjänstnämndenPrövotiden för det totala utsläppet av kväveoxider till luft från glödgning, totalt flöde och total volym renat processvatten till vatten samt utsläpp av tungmetaller och kväve till Nybyån bör fortsätta. Övriga prövotidsfrågor kan avslutas.

Förslag på villkorsskrivning:

Utsläpp till luft- Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugn i linje 55 får som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/MJ tillförd energi. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugn i linje 60 får som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/MJ tillförd energi. Vid gasoleldning i linje 60 får kväveoxidutsläppet (räknat som kvävedioxid) som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/MJ tillförd energi. Kontroll av att riktvärdena innehålls ska ske genom kontinuerlig mätning och registrering eller genom upprepade mätningar under varje månad.

- Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betning får som riktvärde och månadsmedelvärde uppgå till högst 7 kg/timme. Kontroll av att riktvärdet innehålls ska ske genom kontinuerlig mätning och registrering.

- Ett gränsvärde för det totala utsläppet av kväveoxider bör fastställas. Gränsvärdet för utsläpp från glödgning bör uttryckas som ett årsmedelvärde och vara uttryckt som mängd per kvadratmeter glödgat material. Bolaget bör därmed redovisa hur utsläppen är relaterade till glödgad yta och föreslå ett slutligt villkor till miljödomstolen senast två månader efter att denna dom vunnit laga kraft.

För utsläpp från betning bör följande villkorsskrivning användas:Det totala utsläppet av kväveoxid (räknat som kvävedioxid) från betning får som gränsvärde uppgå till högst 49 ton/år.

Om miljödomstolen istället väljer att nu avsluta prövotiden utan att begära in uppgifter om mängd förorening/glödgad yta bör ett gemensamt villkor för totalutsläppet fastställas enligt nedan:

Det totala utsläppet av kväveoxid (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar och betning får som gränsvärde uppgå till högst 140 ton/år, varav utsläpp från betningen får uppgå till högst 49 ton/år.

Utsläpp till vatten- Processvatten ska renas och därefter släppas till Nybyån. Utsläppet från bolagets processer till reningsanläggningen får som gränsvärde och månadsmedelvärde uppgå till högst 80 kubikmeter/timme och som volymgränsvärde uppgå till högst 560 000 kubikmeter/år. Kontroll av att gränsvärdena innehålls ska ske genom kontinuerlig mätning och registrering.

Frågan om flöde samt totalt utsläppt volym från reningsanläggningen till Nybyån och det samlade årliga utsläppet av metallföroreningar till Nybyån sätts på fortsatt prövotid.

Under prövotiden ska nuvarande provisoriska riktvärde för flöde gälla, d.v.s. 95 kubikmeter/timme. Det samlade årliga utsläppet av metallföroreningar från renat processvatten till Nybyån får som riktvärde under prövotiden uppgå till högst:

Nickel; 330 kg/årKrom (tot): 330 kg/årSexvärt krom: 66 kg/år.

Kontroll av att de provisoriska riktvärdena innehålls ska ske genom kontinuerlig mätning och registrering beträffande flöde och volym samt genom månadssamlingsprov för krom och nickel och genom månatliga stickprov beträffande sexvärt krom.

- Halten suspenderade ämnen i renat processvatten får som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 10 mg/l. Kontroll av att riktvärdet innehålls ska ske genom kontinuerlig mätning och registrering.

Utsläppet av kväve (N totalt) via processvatten från bolagets egna anläggningar sätts under fortsatt prövotid. Under prövotiden ska följande provisoriska villkor gälla:

Utsläppet av kväve (N totalt) via processvatten får som riktvärde* uppgå till högst 45 ton/kvartal. Kontroll av att riktvärdet innehålls ska ske genom månadssamlingsprov eller genom massbalansberäkningar.

Under prövotiden ska bolaget utreda hur till gängligheten på elektrodialysanläggningen kan öka, t.ex. genom att ha seriekopplade moduler, genom att ha reservdelar hemma samt genom förbättrat underhåll och förbättrad skötsel. Redovisning av utredningen ska ske till miljödomstolen senast ett år efter att denna dom vunnit laga kraft. Redovisningen ska innehålla uppgifter om hur mycket tillgängligheten kan öka, kostnaden för detta, effekten av den ökade tillgängligheten på utsläppt mängd kväve samt förslag på slutliga villkor för utsläppt mängd kväve.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta sådana åtgärder au värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids ska bolaget samma dag överskridandet konstaterades underrätta tillsynsmyndigheten. Senast en vecka efter att överskridandet konstaterades ska en skriftlig redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att förhindra ett fortsatt överskridande ha lämnats in till tillsynsmyndigheten.

Nämndens överväganden:

Kväveoxider till luft

GlödgningBolaget har under prövotiden genomfört en rad olika åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen från glödgning. Åtgärderna har gett ett bra resultat och målsättningsvärdena som sattes av miljödomstolen har nåtts. Bolaget anger dock att det under kortare perioder kan vara svårt att klara målsättningsvärdet 100 mg/MJ tillförd energi för linje 55 och att de av den anledningen vill ha ett generösare riktvärde som ligger i linje med riktvärdet för linje 60, d.v.s. 150 mg/MJ tillförd energi. Riktvärdet skulle enligt bolagets yrkande räknas som ett månadsmedelvärde.

Miljö- och räddningstjänstnämnden bedömer dock att konstruktionen av riktvärdet som ett månadsmedelvärde gör att kortare överskridande på några minuter (som redovisats i underlaget) vid enstaka tillfällen inte påverkar den totala villkorsefterlevnaden. Nämnden finner därmed inte några skäl till att höja riktvärdet från målsättningsvärdet 100 mg/MJ tillförd energi till 150 mg/MJ tillförd energi.

I övrigt anser nämnden att bolagets "haltförslag" kan fastställas som slutliga villkor.

Nämnden vill också framhålla att det är bra att dagens provisoriska villkorsutformning i form av "besiktningsvärden" tas bort och ersätts av månadsmedelvärden. Detta då enstaka mätningar kan ge en felaktig bild av utsläppssituationen; utsläppen kan antingen överskattas eller underskattas. Nämnden vill dock poängtera att konstruktionen av riktvärdet som ett månadsmedelvärde förutsätter kontinuerlig mätning eller upprepade mätningar varje månad.

BetningNämnden anser att bolagets "haltförslag" kan fastställas, men ser ingen anledning till att riktvärdet ska vara utformat som ett årsmedelvärde. Bolaget förklarar inte varför en sådan konstruktion skulle behövas användas mer än att utsläppsfluktuationerna kommer att öka med ökad andel specialstål i produktionen. Nämnden har inte inom ramen för den ordinarie tillsynen funnit att utsläppshalterna varierat kraftigt inom en och samma månad (genomgång av mätresultat från den kontinuerliga mätningen med specialstålandel på ca 30 %). Mot bakgrund av detta anser nämnden att riktvärdet ska utformas som ett månadsmedelvärde.

Totalt utsläpp av kväveoxiderNämnden bedömer i olikhet med bolaget att det är lämpligt att fastställa ett begränsningsvärde i form av ett gränsvärde. Bolaget anger att den totalt utsläppta mängden varierar kraftigt beroende på hur stor andel specialstål som produceras (82 ton/år vid 60 % produktion av specialstål jämfört med 140 ton/år med enbart standardstål). Anledningen till detta är att andelen material som glödgas är mindre då hög andel specialstål hanteras.

Med anledning av detta bedömer nämnden att gränsvärdet för utsläpp från glödgning bör uttryckas som ett årsmedelvärde och vara uttryckt som förorening/kvadratmeter glödgat material.

Bolaget har inte redovisat hur utsläppen är relaterade till glödgat yta och bör därmed göra detta och föreslå slutliga villkor innan prövotiden avslutas.

För utsläpp från betning bör följande villkorsskrivning användas:

Det totala utsläppet av kväveoxid (uttryckt som kvävedioxid) från betning får som gränsvärde uppgå till högst 49 ton/år.

Om miljödomstolen istället väljer att avsluta prövotiden nu bör ett gemensamt gränsvärde fastställas. Visserligen kan den utsläppta mängden variera kraftigt beroende på hur stor andel specialstål som produceras men kombinationen av rikt-och gränsvärde bör ändå styra mot en god utveckling av utsläppen även om specialstålmängden blir hög. Att miljökvalitetsnormen för kväveoxid kan innehållas med god marginal även om gränsvärde inte föreskrivs ses inte som ett skäl för att avstå från ett sådant villkor. Villkor ska naturligtvis utformas så att miljökvalitetsnormer inte överskrids men de ska även utformas för att säkerställa att bästa möjliga teknik används och att det finns utrymme för annan verksamhet att utvecklas.

Nämnden bedömer att 140 ton per år, som bolaget räknat med att det kan komma upp i vid full produktion om alla riktvärden nyttjas maximalt och vid 7000 produktionstimmar, kan vara ett lämpligt villkor.

Utsläpp till vatten

FlödeMiljö- och räddningstjänstnämnden anser, i motsats till bolaget, att det är viktigt att ha en reglering av flöde samt total volym vatten som får släppas ut. Nämnden anser också att det är mycket viktigt att det finns särskilda villkor för hur stort flöde och hur stor volym processvatten som får släppas ut från bolagets egna anläggningar till reningsanläggningen. Nämnden bedömer därmed att tidigare provisoriska villkor för flöde från kallvalsen till reningsverket kan fastställas som gränsvärde, d.v.s. 80 kubikmeter/timme samt att ett volymvillkor ska sättas som utgår från flödet och beräknande processtimmar (7000 timmar/år).

Frågan om flöde samt totalt utsläppt volym från reningsanläggningen och det samlade årliga utsläppet av metallföroreningar bör dock sättas på fortsatt prövotid.

Under prövotiden bör nuvarande provisoriska riktvärde för flöde gälla, d. v.s. 95 kubikmeter/timme. Det samlade årliga utsläppet av metallföroreningar från renat processvatten till Nybyån bör som riktvärde under prövotiden uppgå till högst:

Nickel: 330 kg/årKrom (tot): 330 kg/årSexvärt krom: 66 kg/år.

Riktvärdesförslaget för metaller följer bolagets förslag på slutliga villkor.Motivet för en prövotid är att omprövning sker av tillståndet för Outokumpu Stainless Tubular Products AB (OSTP). Bolaget har idag tillstånd att ta emot processvatten med ett flöde av 15 kubikmeter/timme från OSTP. Denna volym kan komma att ändras genom den omprövning som sker av OSTP:s verksamhet. Prövotidens längd bör sättas i samråd med länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som omprövar OSTP:s tillstånd.

Suspenderade ämnen

Nämnden anser att bolagets förslag kan fastställas. Villkoret förutsätter kontinuerlig mätning, vilket sker idag.

Utsläpp av kväveI samband med ordinarie tillsyns på bolaget har det framgått att elektrodialysanläggningen varit frånkopplad långa perioder och att kvävereduktionen från anläggningen därmed helt upphört. Vid samtal med bolaget den 1 december 2009 framgick det också att bolagets förslag till slutligt villkor utgår från en tillgänglighetsgrad på 60 % för elektrodialysanläggningen, vilket nämnden bedömer är oacceptabelt lågt. Nämnden bedömer därmed att frågan om slutliga villkor för utsläpp av kväve till vatten bör sättas på fortsatt prövotid under ett år. Under denna tid bör ett provisoriskt riktvärde gälla som ansluter till bolagets nuvarande förslag till slutligt villkor.

Definition av riktvärdeMiljö- och räddningstjänstnämnden anser inte att bolagets förslag svarar upp mot den skyldighet att rapportera driftstörningar som framgår av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Nämnden bedömer att riktvärdesdefinitionen behöver innehålla krav på underrättelse till tillsynsmyndigheten samma dag som överskridandet konstaterades och att en skriftlig redovisning ska ha lämnats in senast en vecka efter konstaterandet.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Utsläpp av kväveoxider till luftBolaget är berett att godta en skärpning av villkorsnivån för utsläpp av kväveoxider från L55 till 100 mg/MJ. Detta är dock endast möjligt under förutsättning att villkoret får en lämplig utformning. Gränsvärden på de nivåer som remissmyndigheterna har föreslagit är enligt bolagets mening inte realistiskt. Risken för överskridande till följd av tillfälliga utsläppstoppar är enligt bolagets uppfattning sådan att ett villkor utformat enligt länsstyrelsens förslag inte kan anses vara godtagbart ur rättssäkerhetssynpunkt.

Villkoret är - liksom villkoret i Miljööverdomstolens dom 2009-12-09, mål

M 6913-07 - utformat så att ett överskridande av villkorsvärdet inte är omedelbart straffbart. Bolaget har emellertid i sitt förslag lagt till ett krav på att verksamhetsutövaren senast en vecka efter det att överskridandet har konstaterats ska underrätta tillsynsmyndigheten samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljö- och räddningstjänstnämnden har i fråga om tiden för anmälan angett att denna bör ske samma dag som överskridandet konstaterats. Miljö- och räddningstjänstnämndens argument för den snäva anmälningstiden är att motsvarande gäller för anmälan av driftstörningar enligt egenkontrollförordningen. Det är en riktig iakttagelse och en tanke som vid första anblicken ter sig naturlig. Alla riktvärdesöverträdelser är dock inte kopplade till driftstörningar och de som har en sådan koppling kommer ändå att anmälas omedelbart i enlighet med egenkontrollförordningens krav.

När det gäller frågan om kontinuerlig mätning motsätter sig bolaget remissmyndigheternas förslag. Skälet härtill är att kostnaden för en sådan åtgärd är orimlig i förhållande till dess nytta. Bolaget har inte beräknat kostnaderna närmare, men erfarenhet från andra anläggningar ger vid handen att framförallt de personella resurser som kontinuerlig mätning kräver är betydande. Bolaget uppskattar den årliga driftskostnaden för kontinuerlig mätning vid båda glödgningsugnarna till ca 100 000 kr. Till detta ska läggas en investeringskostnad om ca 1 miljon kr (två utrustningar behövs på grund av avståndet mellan linjerna). Detta är enligt bolagets mening alltför höga kostnader för att intensifiera uppföljningen av kväveoxidutsläppen från verksamheten i Nyby. Några miljömässiga skäl för en sådan intensifiering har nämligen inte stått att finna.

Med hänsyn till ovanstående och det som anges i remissmyndigheternas yttranden måste bolaget medge att det kan vara svårt att föreskriva ett kväveoxidvillkor som ett månadsmedelvärde, vilket bolaget föreslagit. För att så långt det enligt bolagets mening är rimligt tillmötesgå remissmyndigheternas synpunkter är bolaget berett öka antalet tillfällen med ackrediterad mätning från nuvarande tre till åtta per år (två per kvartal). Villkoret kan då lämpligen reflektera detta. Villkoret rörande specifika utsläpp från glödgningsugnarna bör ges följande lydelse:

- Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som riktvärde högst uppgå till 100 mg/MJ tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som rikt- och kvartalsmedelvärde högst uppgå till 150 mg/MJ. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst åtta gånger per år.

Länsstyrelsen föreslår att villkoret rörande utsläpp av kväveoxider från betningen ska anges som ett månadsmedelvärde och begränsningsvärde i form av ett gränsvärde, vilket bolaget slutligen godtar.

- Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betningen får som begränsningsvärde* och månadsmedelvärde högst uppgå till 7 kg per timme. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

Länsstyrelsen anser att det bör föreskrivas ett villkor med innebörden att det totala utsläppet från glödgningsugnar och betning högst får uppgå till 130 ton per år. I andra hand föreslår Miljö- och räddningstjänstnämnden ett villkor enligt vilket de årliga utsläppen av kväveoxider ska begränsas till 140 ton per år, varav utsläppen från betningen får uppgå till högst 49 ton per år. Bolaget godtar slutligen en begränsning av utsläppet till 140 ton/år.

- Det totala utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar och betning får uppgå till högst 140 ton per år.

Bolaget att de ovan föreslagna villkoren för utsläppet från glödgningsugnarna i mg/MJ i kombination med ett villkor beträffande totala kväveoxidutsläpp per år torde ge den styrning som remissmyndigheterna efterlyser.

Bolaget motsätter sig Miljö- och räddningstjänstnämndens förstahandsförslag baserade på utsläppen per kvadratmeter produkt.

Utsläpp till vatten

MetallerUtredningen beträffande utsläppen till vatten har pågått sedan 2002 och bolaget har i utredningsarbetet successivt ”betat av” de tänkbara förbättringsåtgärder som diskuterats under åren. Om gällande riktvärden innehålls och flödet kan minskas, så minskar de totala utsläppen till vatten. Tanken bakom att fastställa slutliga villkor med utsläppsgränsvärden på årsbasis är emellertid bl.a. att man efter erforderliga utredningar kommer till en punkt då flödet inte kan begränsas ytterligare. Enligt bolagets mening har den punkten nu nåtts. Det är mot den bakgrunden bolaget har ansett att gränsvärden för utsläpp av metaller kan ersätta en villkorsreglering av flödet genom anläggningen. Flödet kan enligt bolagets mening inte begränsas längre än till 95 kubikmeter per timme och lägre specifika metallutsläpp än vad som följer av gällande riktvärden kan inte garanteras. Det innebär att de villkorsnivåer som bolaget har föreslagit för metaller är vad som kan åstadkommas i befintliga anläggningar.

Fiskeriverket anför i sitt yttrande att det för ett aktivt utsläppsbegränsande arbete är viktigt att de gränsvärden som sätts för årliga totalutsläpp sätts lägre än summan av månadsvisa riktvärden. Bolaget anser att förhållandena är de motsatta. I detta fall bedöms gällande riktvärden och provisoriska föreskrifter beträffande flödesbegränsningen motsvara vad som kan förutses när det gäller de framtida utsläppen av metaller till vatten. Detta bör därmed också utgöra utgångspunkten för villkorsskrivningen.

Om flödet från OSTP skulle falla bort, skulle maxflödet från neutraliseringsanläggningen minska till ca 80 kubikmeter per timme, vilket skulle ge maximala utsläpp av exempelvis nickel om ca 280 kg/år. Det är alltså korrekt att ett ”bortfall” av flödet från OSTP skulle göra det möjligt att föreskriva strängare villkor än dem bolaget har föreslagit. Det måste emellertid anses vara tveksamt om detta kan motivera en förlängd prövotid i avvaktan på OSTP:s utredningar. Om en avsevärd reduktion av bolagets utsläpp av metaller till vatten kan uppnås genom OSTP:s åtgärder, torde detta utgöra grund för ändring av villkoren enligt 24 kap 5 § miljöbalken. Med hänsyn till ovanstående vidhåller bolaget huvuddelen av sitt villkorsförslag. Bolaget godtar dock Miljö- och räddningstjänstnämndens förslag till kontrollföreskrifter. Villkoret bör således ges följande lydelse:

- Det samlade årliga utsläppet av föroreningar med avloppsvatten från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till följande:

- Ni 330 kg- Cr (tot) 330 kg- Cr (VI) 66 kg som riktvärde

Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering av flöde, månadssamlingsprov för krom och nickel samt månatliga stickprov för sexvärt krom.

Till skillnad från Fiskeriverket anser bolaget att det inte finns skäl att villkorsreglera årsutsläppet av järn eftersom järn främst är en styrningsparameter som indikerar pH respektive flöde genom anläggningen. Om ett villkor rörande järn skulle anses nödvändigt bör nivån på villkoret vara densamma som för nickel och totalkrom.

Bolaget har slutligen godtagit följande villkor för flödet:Utsläppt avloppsvattenmängd från neutraliseringsverket får uppgå till högst 95 m3/h varav högst 80 m3/h får härröra från bolagets verksamhet och högst 15 m3/h från annan verksamhet, allt som riktvärden.

Suspenderade ämnenBolaget godtar länsstyrelsens och Miljö- och räddningstjänstnämndens förslag i fråga om uppföljningen men kan inte godta Fiskeriverkets förslag att tillämpa GF/A. Bolaget tillämpar sedan många år tillbaka en kalibrerad optisk metod som inte har medfört några problem vid uppföljningen eller synpunkter vid tillsynen av verksamheten. Bolaget kan inte heller godta att villkoret föreskrivs som ett gränsvärde som länsstyrelsen föreslagit. Utsläppen av suspenderade ämnen följs i första hand upp för att säkerställa att processen i neutralisationsanläggningen fungerar som avsett. Det är alltså närmast fråga om en kontrollparameter och inte ett utsläpp som kan medföra någon nämnvärd miljöpåverkan. Bolaget föreslår att villkoret ges följande lydelse:

- Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde och månadsmedelvärde högst uppgå till 10 mg/l. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

Alternativt kan villkoret utformas enligt följande: Om halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen under en kalendermånad som månadsmedelvärde överstiger 10 mg/l, ska bolaget senast en vecka efter det att detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit respektive har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

KväveBolaget konstaterar att länsstyrelsen tillstyrker bolagets villkorsförslag. Bolaget har i och för sig viss förståelse för Miljö- och räddningstjänstnämndens förslag, men anser samtidigt att en fortsatt prövotid inte är motiverad. Nämndens förslag är mer optimistiskt i fråga om utsikterna för förbättring av tillgängligheten i elektrodialysanläggningen än vad bolaget har anledning att vara. Som anges i prövotidsredovisningen uppfyller anläggningen tveklöst miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik. Tekniken är samtidigt komplex och energi- och personalintensiv. Den är därmed mindre driftsäker än många andra typer av reningsanläggningar. Bolaget har därför lagt sig vinn om att utforma ett villkorsförslag som så långt som möjligt styr mot en så hög grad av tillgänglighet i elektrodialysanläggningen som bolaget bedömer vara möjlig att uppnå, dvs. omkring 60 procent.

Miljö- och räddningstjänstnämnden anser att en tillgänglighetsgrad om 60 procent är alltför låg. Bolaget delar inte den uppfattningen. Tvärtom anser bolaget att utgångspunkten för villkorsförslaget i prövotidsredovisningen är mycket ambitiös.

Tillgänglighet över 60 procent har endast kunnat hållas under anläggningens första tre driftår. Därefter har den varierat mellan 40 och 58 procent. Bolaget anser liksom Miljö och räddningstjänstnämnden att detta inte är tillräckligt. Anledningen till att tillgängligheten försämras är att anläggningen förslits med åldern. Bolaget kommer att göra vissa investeringar (t.ex. renovering av moduler till en kostnad om ca 2 miljoner inom ett halvår) och avser arbeta metodiskt och målinriktat för att öka tillgängligheten. Bolaget bedömer att underhållskostnaderna kommer att uppgå till ca 2 miljoner kr per år under anläggningens återstående livslängd.

Som länsstyrelsen anför ska även riktvärden innehållas. Det av bolaget föreslagna villkoret kommer således att få en starkt styrande effekt på bolagets arbete med att förbättra elektrodialysanläggningens tillgänglighet. Bolaget bedömer emellertid att det är orealistiskt att försöka öka tillgängligheten till de nivåer anläggningen hade när den var ny. Sådana nivåer torde kräva en i stora delar ny anläggning (till en kostnad om 100 - 300 miljoner kr), vilket enligt bolagets mening inte är ett alternativ i detta sammanhang. Bolaget konstaterar sammantaget att en förlängd prövotid i denna del inte är motiverad eftersom den inte kan förväntas förbättra anläggningens miljöprestanda i förhållande till det av bolaget föreslagna villkoret.

Med hänsyn till ovanstående vidhåller bolaget att prövotiden bör avslutas. Bolaget föreslår att det slutliga villkoret bör ges följande lydelse.

- Utsläppet av kväve (Ntot) till vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde högst uppgå till 45 ton per kvartal. Utsläppet ska kontrolleras genom massbalansberäkningar.

Även i detta fall kan bolaget vid behov godta en alternativ formulering på sätt som angetts beträffande utsläpp av kväveoxider till luft och suspenderade ämnen till vatten ovan.

DOMSKÄLMiljö- och räddningstjänstnämnden har i första hand yrkat att prövotiden ska förlängas med anledning av att ytterligare förbättringar kan genomföras för t ex högre drifttillgänglighet för elektrodialysutrustningen, att förestående omprövning av OSTP:s tillstånd kan innebära mindre vatten till reningsanläggningen samt för ytterligare utredning av utsläpp av kväveoxider till luft relaterade till m2 glödgad plåtyta.

Även Fiskeriverket yrkar fortsatt prövotid för ytterligare åtgärder för begränsning av utsläppet av metaller och kväve. Bolaget motsätter sig fortsatt prövotid.

Miljödomstolen anser att de ännu återstående delarna av prövotidsutredningarna nu kan avslutas. Detta hindrar inte att ytterligare förbättringar kan genomföras för t ex högre drifttillgänglighet för elektrodialysutrustningen samt vissa åtgärder för ytterligare begränsning av utsläppet från neutralisationsanläggningen. De nuvarande provisoriska föreskrifterna kan upphävas och ersättas av slutliga villkor.

Utsläppet till luft av kväveoxider från glödgningsugnarna (U1 och U2)Glödgningsugnen i linje 55 eldas med gasol och glödgningsugnen i linje 60 eldas med olja. De nedan angivna utsläppen av kväveoxider uttrycks som kvävedioxid (NO2).

Miljödomstolen konstaterar att bolaget slutligen godtagit remissmyndigheternas yrkade specifika utsläpp 100 mg/MJ vid gasoleldning och 150 mg/MJ vid olje-eldning. Bolaget och Miljö- och räddningsnämnden är eniga om att dessa värden ska vara kvartalsmedelvärden och ”riktvärden” baserade på åtta mätningar om året, medan länsstyrelsen yrkar månadsmedelvärden som begränsningsvärden baserade på kontinuerlig mätning. Bolaget anser att kontinuerlig mätning skulle ställa sig orimligt kostnadskrävande med tanke på de förhållandevis begränsade utsläppen.

Miljödomstolen konstaterar liksom länsstyrelsen att kontinuerlig mätning av kväveoxider från förbränningsanläggningar medfört förutom säkra utsläppsvärden i många fall också lägre utsläpp eftersom anläggningarna då kunnat styras mot låga NOx-utsläpp. Miljödomstolen bedömer i detta fall att inställningen av brännarna måste ske på ett sådant sätt att lämplig temperaturprofil erhålls i respektive glödgningsugn, varför miljövinsten sannolikt blir mindre än i pannor. På grund av detta samt med hänsyn till den höga kostnaden för kontinuerlig mätning godtar miljödomstolen kväveoxidmätningar åtta gånger per år (två gånger per kvartal) för respektive ugn. De specifika utsläppen bör fastställas till högst 100 mg/MJ dock högst 150 mg/MJ vid oljeeldning i glödgningsugnen i linje 60 som kvartalsmedelvärden och riktvärden, enligt tidigare definition.

Utsläppet av kväveoxider från betning och glödgningsugnar (U3)Bolaget och remissmyndigheterna är eniga om att utsläppet av kväveoxider från betningen får uppgå till högst 7 kg/timme. Utsläppet av kväveoxider från betningen mäts kontinuerligt. Bolaget har slutligen godtagit länsstyrelsens krav på att värdet ska utgöras av månadsmedelvärde och gränsvärde.

Miljödomstolen anser att motsvarande villkor bör föreskrivas.För det sammantagna utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnar och betning har bolaget föreslagit högst 140 ton/år, vilket Miljö- och räddningstjänstnämnden i andra hand har godtagit medan länsstyrelsen yrkar 130 ton/år. Miljö- och räddningstjänstnämnden har därutöver föreslagit att högst 49 ton per år ska härröra från betning. Miljö- och räddningsnämnden har yrkat i första hand fortsatt prövotid för framtagning av årliga utsläppstak från glödningsugnarna baserade på behandlad yta, vilket bolaget motsatt sig. Nämnden anser att de yrkade utsläppen är väsentligt mycket större än de verkliga utsläppen under senare år.

Bolaget har konstaterat att utsläppen av kväveoxider från bolagets verksamhet samt andra källor med betryggande marginal understiger miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.

Miljödomstolen konstaterar att bolaget produktion de senaste åren varit väsentligt lägre än tillståndsgiven produktion. Sedan tillståndet meddelades har utvecklingen gått mot större andel tunnare plåt vilket medfört ytterligare glödning och betning per ton rostfria band. Bolaget har beräknat att det totala utsläppet från glödgning och betning kommer, beroende på den framtida produktionens sammansättning, att uppgå till mellan 82 och 140 ton per år. Därvid har bolaget räknat med 150 mg/MJ från både oljeeldning och gasoleldning i glödgningsugnar. Bolaget har påpekat att de beräknade utsläppen innebär en överskattning, men ändå slutligt vidhållit 140 ton/år. Miljödomstolen anser med hänsyn till att bolaget beräknat utsläppen med en alltför väl tilltagen marginal bör det totala utsläppet av kväveoxider högst få uppgå till högst 130 ton/år.

Utsläppet av kväve, metaller och suspenderade ämnen till vatten (U5)Bolaget har beräknat årsutsläppet för respektive metall genom multiplicering av det tidigare fastställda riktvärdet i mg/l med vattenmängden 95 m3/h och 7 000 drifttimmar per år. Detta medför följande utsläpp per år 330 kg Ni, 330 kg Cr(tot) och 66 kg Cr(VI). Miljö- och räddningstjänstnämnden har godtagit bolagets utsläppsvärden som en provisorisk föreskrift. Nämnden anser också att flödet till neutralisations-verket från bolagets verksamhet ska begränsas till 80 m3/h och högst 560 000 m3/år. Länsstyrelsen har godtagit utsläppet av Cr (VI) men yrkat lägre utsläpp av metaller nämligen 200 kg/år för Ni respektive Cr (tot). Fiskeriverket anser att utsläppet av metaller måste begränsas ytterligare samt att begränsningsvärde också ska finnas för järn.

I nuvarande tillstånd ingår att bolaget får ta emot och behandla 15 m3/h avloppsvatten från OSTP. Bolaget har slutligen åtagit sig ett villkor om att utsläppt vattenmängd från neutraliseringsverket som riktvärde får uppgå till högst 95 m3/h, varav högst 80 m3/h får härröra från bolaget och högst 15 m3/h från annan verksamhet.

Miljödomstolen konstaterar att de uppmätta halterna av Ni och Cr (tot) ligger långt under de fastställda riktvärdena (0,5 mg/l). Detektionsgränsen ligger på betryggande avstånd från nuvarande riktvärden. Emellertid har verksamheten under ett flertal år legat långt under tillståndsgiven produktionsnivå. Miljödomstolen godtar i likhet med länsstyrelsen bolagets yrkade årsutsläpp 66 kg för Cr (VI). Miljödomstolen anser liksom länsstyrelsen att utsläppet av Cr (VI) ska regleras som ett gränsvärde. Länsstyrelsens yrkade årsutsläpp för metaller nickel och krom (totalt) motsvarar genomsnittshalten 0,3 mg/l. Miljödomstolen anser att det i detta fall är rimligt att begränsa årsutsläppet för respektive metall till värden enligt bolagets beräkning. Årsutsläppet av krom (totalt) respektive nickel bör få uppgå till högst 330 kg. Bolaget och remissmyndigheterna är eniga om att flödesstyrd provtagning och analys av nickel och krom (totalt) i samlingsprov för varje månad. Miljödomstolen godtar att inget begränsningsvärde för järn fastställs. Med ovan angivna villkor behövs inget villkor för vattenmängden från neutraliseringsanläggningen.

Fiskeriverket anser att suspenderade ämnen ska mätas som GF/A samt att det även för metallutsläppen och utsläppet av andra högmolekylära potentiellt miljöfarliga ämnen är väsentligt att dessa utsläpp är låga. Bolaget har kontinuerlig mätning och registrering av halten suspenderade ämnen. Miljödomstolen anser liksom bolaget och övriga remissmyndigheter att nuvarande mätmetod, som för övrigt regleras i den provisoriska föreskriften P3, ska behållas samt att det yrkade utsläppsvärdet 10 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde kan godtas.

Som angetts ovan under tidigare beslut har bolaget redovisat vidtagna åtgärder såvitt avser optimering av syraåtervinning och elektrodialysanläggningen i syfte att minska kväveutsläppet (Ntot) till vatten. Denna del av utredningen avslutades genom miljödomstolens deldom 2005-02-28. Miljödomstolen är medveten om att detta är en anläggning med helt ny teknik för återvinning av kväve från betbad, vilket innebär att den inte kan förväntas ha samma drifttillgänglighet som konventionella anläggningar. Förbättringar av anläggningen bör kunna genomföras successivt. Miljödomstolen godtar liksom länsstyrelsen bolagets föreslagna utsläppsvärde 45 ton/kvartal som riktvärde. Den metod för bestämning av utsläppet av kväve (massbalansberäkning) bolaget och länsstyrelsen enats om bör användas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande ställt till Miljööverdomstolen ska ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 20 oktober 2010. Prövningstillstånd erfordras.

Mikael HagelrothMargaretha Bengtsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Mikael Hagelroth, ordförande, och miljörådet Margaretha Bengtsson samt de sakkunniga ledamöterna Åsa Ahlgren och Agneta Melin.