MÖD 2012:14

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-11-03 i mål nr P 3253-11, se bilaga A

KLAGANDESimrishamns kommun272 80 Simrishamn

MOTPARTER1. R.A.

2. T.A.

3. C.A.

4. F.A.

5. K-O.E.

6. U.G.

7. C.H.

8. E.H.

9. L.H.B.

10. O.H.

11. T.H.

12. L.J.

13. D.L.O.

14. A.N.

15. H-E.N.

16. L.N.

17. O.N.

18. J.P. / S.

19. B.R.

20. O.S. / J.

21. I.S.

SAKENAntagande av detaljplan för fastigheten X 69:1 i Simrishamns kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens dom.

___________________

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Simrishamns kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa beslutet att anta detaljplanen.

Samtliga motparter (R.A. m.fl.) har bestritt ändring.

Simrishamns kommun har i Mark- och miljööverdomstolen sammanfattningsvis anfört följande. Kommunen anser att det var rimligt att tillmötesgå önskemål om prövning för ytterligare bostadstomter i området. Kommunens uppfattning är att den strukturella förändring som detaljplanen innebär inte kan innebära någon betydande påverkan i negativt hänseende utan att detaljplanens upplägg är rimligt och förhåller sig på ett lämpligt sätt i förhållande till områdets förutsättningar. Bedömningen var och är att kvartersmark kunde prövas och kan tillkomma inom denna del av området. Kommunen menar att frågor om gemensamhetsanläggningen kan hanteras och lösas vid genomförandet av detaljplanen samt att detaljplanens syfte i förhållande till befintliga förhållanden inte representerar negativa konsekvenser för området. Ett område måste kunna omprövas för förändring som tillkommande tomtplatser vilket kommunen i detta sammanhang bedömer som ett mindre tillägg.

Motparterna har i Mark- och miljööverdomstolen sammanfattningsvis anfört följande. Kommunen har bortsett från de negativa synpunkter som framkommit under planprocessen om att detaljplanen avser ett område som ingår i en befintlig gemensamhetsanläggning samt att detaljplanens genomförandefrågor inklusive de ekonomiska konsekvenserna inte har klarlagts. Det aktuella planområdet utgör en viktig del av gemensamhetsanläggningen och användas för t.ex. bollspel och har nyttjats i flera årtionden. Kommunen stödjer ett enskilt vinstintresse på bekostnad av det allmänna.

Målet har avgjorts efter föredragning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Under planprocessen ska såväl allmänna som enskilda intressen beaktas under planprocessen (1 kap. 5 § plan- och bygglagen [1987:10] nedan ÄPBL). Kommunen har inte framfört några allmänna intressen till stöd för antagandet av den aktuella detaljplanen utan det är i stället olika enskilda intressen som ska beaktas. När det är fråga om enskilda intressen som ska vägas mot varandra påkallas en särskilt noggrann prövning av tyngden av de aktuella intressena. Det krävs att de överväganden som ligger till grund för prövningen redovisas så att det framgår varför det ena intresset anses väga tyngre än det andra. Några sådana överväganden redovisas emellertid inte i kommunens planhandlingar.

Vid planläggning ska vidare skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (5 kap. 2 § ÄPBL). Det aktuella planområdet belastas av en befintlig gemensamhetsanläggning, X ga:9, som är inrättad för de närliggande fastigheterna för bland annat park och plantering. För att planområdet ska kunna tas i anspråk för bebyggelse krävs således, vilket i och för sig har klargjorts under planprocessen, att gemensamhetsanläggningens omfattning omprövas genom en anläggningsförrättning. Lantmäteriet har under plansamrådet påpekat de komplicerade frågor som förrättningen är förenad med. Trots detta har förutsättningarna för omprövningen av gemensamhetsanläggningen och de uppmärksammade frågorna inte närmare utretts. Inte heller har konsekvenserna av plangenomförandet klargjorts för berörda fastighetsägare. Utöver detta tillkommer att planområdet är upplåtet som allmän plats enligt 113 § byggnadslagen (1947:385) enligt ett beslut från länsstyrelsen. Det framgår inte av handlingarna att länsstyrelsen prövat frågan om upphävande av förordnandet eller om det är möjligt att ändra detsamma. Sammanfattningsvis instämmer således Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att skälig hänsyn inte tagits till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.

Sammantaget finner således Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom ska fastställas.

Mark- och miljööverdomstolens dom får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Henrik Runeson, referent, samt tekniska rådet Carl-Gustaf Hagander och tf. hovrättsassessorn Emma Degerfeldt. Avgörandet är enhälligt.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Michael Mackiewicz.

_________________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE1. RA

2. TA

3. C A

4. F A

5. KO E

6. U G

7. C H

8. E H

9. L H B

10. O H

11. T H

12. L J

13. D L O

14. A N

15. H-E N

16. L N

17. O N

18. J P S

19. B R

20. O S / J

21. I S

MOTPARTSimrishamns kommun272 80 Simrishamn

ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-07-08 i ärende nr 403-12356-11, se bilaga 1

SAKENAntagande av detaljplan för fastigheten X 69:1, Simrishamns kommun.

_____________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen bifaller överklagandena och upphäver Simrishamns kommuns beslut om detaljplan för fastigheten X 69:1.

_____________

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Simrishamns kommun beslutade den 30 maj 2011 att anta detaljplan för del av X 69:1.

UG m.fl., överklagade i en gemensam skrivelse beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län. Samtliga är lagfarna ägare till fastigheter vilka ingår i gemensamhetsanläggningen Simrishamn. X Ga:9-10, vilken omfattar fastigheten X 69:1. Länsstyrelsen avslog överklagandena och UG m.fl. har fullföljt sin talan till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

UG m.fl. hänvisar till sin tidigare kommunikation med kommunen samt till sitt överklagande av kommunens beslut till länsstyrelsen.

DOMSKÄL

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag (2010:900) i kraft. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. De i förevarande mål tillämpliga bestämmelserna utgörs därför av föreskrifterna i äldre plan- och bygglagen (1987:10) (ÄPBL).

Relevanta lagrum framgår av länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen vill särskilt hänvisa till följande bestämmelser: Enligt 1 kap 2 § ÄPBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Under förutsättning att planläggningen i handläggning och innehåll följer gällande lagstiftning och regelverk är det därför kommunen som har beslutanderätt över vad och hur det ska planläggas inom dess område. Således bör stor vikt tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. Som länsstyrelsen konstaterar, är frågor rörande planers rent fysiska utformning av det slag som ligger inom kommunens ansvar och beslutanderätt. I detaljplaner ska, så som nämns i 2 kap. 4 § punkt 7 ÄPBL, också tas hänsyn till bland annat behovet av förändring och komplettering.

I 1 kap. 5 § ÄPBL anges att vid prövning av frågor enligt den lagen ska både enskilda och allmänna intressen beaktas. I 5 kap. 2 § ÄPBL sägs att man vid utformningen av en detaljplan ska ta skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.

Området omfattas av en byggnadsplan, detaljplan, fastställd den 19 januari 1966. Det område som berörs i den nu överklagade planen ingår i ett större område avsatt för allmän platsmark; parkmark. I samband med att planen fastställdes, förordnade länsstyrelsen att den allmänna platsen enligt 113 § i dåvarande byggnadslagen av markägaren skulle upplåtas för ändamålet utan ersättning. - Området förvaltas genom en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149). - I gällande fördjupad översiktsplan för området, Kyhl Mälarhusen, antagen den 26 november 1990, betecknas området som ”strövområde park m.m.”.

I planbeskrivningen för den överklagade planen anges att syftet med planen är att ”pröva möjligheterna för ytterligare två tomter på fastigheten X 69:1, vilket innebär en ändring av nuvarande detaljplan från allmän plats; park, till kvartersmark; bostad. Planen möjliggör två nya tomter inom fastigheten. De nya tomterna utgör en avrundning av den befintliga bebyggelsen samt värnar om den omgivande naturen”.

I genomförandebeskrivningen anges bl.a. att fastighetsrättsliga frågor såsom upphävande och ombildning av gemensamhetsanläggningar och dylikt hanteras i samband med fastighetsbildning. Vidare anges under rubriken Ekonomiska frågor att ”Detaljplanen innebär beträffande ga:9 en smärre minskning av allmän platsmark, vilket inte kan innebära betydande men för deltagande fastigheter”.

I utlåtande efter utställningstiden redovisar kommunen ett yttrande från Lantmäterimyndigheten som påpekar att, ”när ansökning om avstyckning inkommer till Lantmäteriet blir det nödvändigt att först klargöra omprövningen av X ga:9 (grönområdet) för att kunna genomföra avstyckningarna. Då det synes finnas visst motstånd till en sådan omprövning kan det innebära en omprövning med motstridiga intressen. I en sådan omprövningsförrättning enligt anläggningslagen finns lagar kring ersättning för intrång m.m. Om omprövning visar sig innebära motstridiga intressen kan förrättningskostnaderna för denna komma att bli mer omfattande eftersom det då behövs mer djupgående juridiska prövningar, sammanträden och eventuellt värderingar för intrångsersättning. Lantmäterimyndigheten ser ett stort värde i att genomförandefrågorna redovisas på ett tydligt sätt i planhandlingarna så att berörda fastighetsägare förstår vilka åtgärder (lantmäteriförrättningar m.m.) som kommer att bli nödvändiga och vem som kommer att stå för olika slag av kostnader (framtida underhåll av gemensamma anläggningar, marklösen, förrättningskostnader m.m.). Arbetsprocessen blir inte rationell om berörda fastighetsägare inte kunnat läsa ut dessa uppgifter under planprocessen. Följden blir då i stället att dessa frågor måste behandlas på nytt i efterföljande lantmäteriförrättningar vilket också leder till längre genomförandetider och mer omfattande förrättningskostnader.” I kommentar till det yttrandet redogör kommunen för hur många fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen och hur många av dessa som framfört erinringar mot planförslaget (19 av totalt 27 fastigheter).

I utlåtandet kommenterar kommunen även synpunkter från fastighetsägare som har intressen i gemensamhetsanläggningen och motsätter sig detaljplanen. I sitt utlåtande i den delen hänvisar kommunen till Lantmäterimyndighetens synpunkter samt bedömer att ett av fastighetsägarna åberopat detaljplaneärende från Gotland, inte kan åberopas ”eftersom genomrörandefrågorna är utredda i detta planärende”.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.

Kommunen har inte närmare motiverat skälen för att ändra planen, dvs. om det finns några allmänna intressen i att med fritidshus bebygga del av det område som idag är parkmark. Snarare verkar det i detta fall vara fråga om två enskilda intressen som står mot varandra, dvs. gemensamt förvaltad allmän plats ska användas av den ursprungliga, ännu kvarvarande, markägaren som vill exploatera marken för bostadsbebyggelse. Den tänkta exploateringen har inte stöd i gällande översiktsplan och intresset för den är inte beskriven i handlingarna i det nu överklagade planärendet.

Även om kommunen i planbeskrivningen anför att de nu aktuella tomterna skulle utgöra en slags avrundning av den befintliga bebyggelsen, är det oklart i vad mån ytterligare ”avrundningar” skulle kunna komma att bli aktuella i framtiden.

Kommunen har inte närmare analyserat eller redovisat konsekvenserna för gemensamhetsanläggningen och hur planen ska genomföras. De hänvisningar och uttalanden, som görs i utlåtandet efter utställningstiden, är inte tillräckliga för att berörda fastighetsägare ska få någon närmare bild av framför allt de ekonomiska konsekvenserna av den nya detaljplanen. Skälig hänsyn har inte tagits till de befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.

Med hänvisning till det ovan sagda bifaller Mark- och miljödomstolen överklagandena och finner att Simrishamns kommuns beslut ska upphävas i dess helhet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427)

Överklagande senast den 24 november 2011.

Anders BengtssonMårten Dunér

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anders Bengtsson, ordförande, och tekniska rådet Mårten Dunér.