MÖD 2012:19

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEÖstersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-12-16 i mål nr M 1881-09, se bilaga A

KLAGANDE1. Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm2. Älvräddarnas Samorganisation, c/o C.B.

Ombud för 2: C.B.

MOTPARTElpatron Aktiebolag, 556682-4735, Kommendörsgatan 20, 114 48 Stockholm

Ombud: W.J.

SAKENAnsökan om tillstånd till anläggande av Ladvattenåns kraftverk m.m. i Kramfors kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Mark- och miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och avvisar ansökan.

___________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kammarkollegiet har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja miljödomstolens dom och avvisa ansökan eller, i andra hand, att ansökan ska avslås. I sista hand har Kammarkollegiet yrkat att miljödomstolens dom ska ändras på så sätt att den sökta verksamheten förenas med sådana villkor och försiktighetsmått som innebär att icke-försämringskravet upprätthålls och att verksamheten inte bidrar till att miljö- kvalitetsnormen god ekologisk status inte uppnås år 2021.

Älvräddarnas Samorganisation har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa ansökan och i andra hand att ansökan ska avslås.

Elpatron Aktiebolag har bestritt bifall till överklagandena.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har utvecklat sin talan huvudsakligen som i miljödomstolen, med följande förtydliganden och tillägg.

Kammarkollegiet

Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller inte det underlag som krävs enligt 6 kap. 7 § p. 2 miljöbalken om verksamhetens påverkan på den ekologiska statusen och miljökvalitetsnormerna i Ladvattenån, trots att bolaget uppmärksammats om detta. Det är inte tillräckligt att uppge att det inte kommer att ske någon förändring. Det saknas en tydlig redogörelse av vilka klassificeringsparametrar för miljökvalitetsnormer som ett nytt kraftverk påverkar. Med en sådan redogörelse skulle bolaget ha kunnat redovisa hur verksamheten dels ska undvika att medverka till att god ekologisk status till 2021 inte uppnås, dels ska uppfylla kravet på icke-försämring. Då sökanden inte kompletterat sin ansökan i dessa delar kan miljökonsekvensbeskrivningen inte godkännas.

Miljödomstolens villkor är inte förenliga med icke-försämringskravet och medför att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 inte kommer att uppnås.

IVL Svenska miljöinstitutets utredning från den 11 februari 2011 visar att verksamheten med de villkor som uppställts i tillståndet skulle innebära en försämring av miljökvalitén med avseende på de parametrar som ska bedömas och medverka till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 inte kommer att uppnås. Miljödomstolens försiktighetsmått i form av fiskväg och minimitappning avhjälper inte detta. Någon alternativ plats för verksamheten har inte redovisats och det är inte visat att vald plats innebär minsta intrång på miljön. Ansökan ska därför avslås.

Miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 och icke-försämringskravet grundas på Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) varför svenska domstolar har en skyldighet att tolka nationell lagstiftning utifrån direktivets syfte. Att inte uppfylla dessa krav utgör därför en olägenhet av väsentlig betydelse i den mening som avses i 2 kap. 9 § miljöbalken. Även denna omständighet utgör skäl för att avslå ansökan.

Enligt IVL:s utredning skulle verksamheten i princip kunna tillåtas med en vattenavledning om 0,145 m3/s och om tillståndet förenades med övriga försiktighetsmått. Med en sådan begränsning av tillåten vattenavledning är det emellertid tveksamt om verksamheten är förenlig med 11 kap. 6 § miljöbalken.

Älvräddarnas Samorganisation

IVL Svenska Miljöinstitutets utredning i målet visar bl.a. att verksamheten kommer att innebära en försämring av nuvarande vattenstatus och utgöra ett hinder för att uppnå de miljökvalitetsnormer som ska vara uppnådda år 2021. Utarmningen av den biologiska mångfalden har, när det gäller inlandsvatten och strömmande vattendrag, bl.a. sin grund i fragmentisering och vandringshinder. Vattenkraft och dammar har en stor negativ påverkan på bottenfaunan. Detta har inte berörts i miljökonsekvensbeskrivningen. Det av bolaget redovisade underlaget är inte tillräckligt för att bedöma vilka försiktighetsmått som kan anses vara rimliga.

Trots att miljödomstolen anfört att icke-försämringskravet i Ramdirektivet för vatten alltid är bindande vid en tillståndprövning har det inte krävts att miljökonsekvens- beskrivningen visar att miljökvalitetsnormerna inte påverkas negativt av projektet. Eftersom bolaget äger och bedriver samtliga kraftverk i vattensystemet skulle ett rimligt alternativ vara att ompröva Knäsjöns reglering.

Elpatron Aktiebolag

Ramdirektivet för vatten styrs i första hand av fysikaliska/kemiska faktorer. Därmed bör ett vattenkraftverk, som alstrar förnybar och utsläppsfri kretsloppsenergi samtidigt som försiktighetsåtgärder i form av t.ex. fiskvandring och minimitappning vidtas, ha sitt självklara berättigande. Hade avsikten med Ramdirektivet för vatten varit att hindra vattenkraft hade detta reglerats i Förnybarhetsdirektivet (2009/28/EG). Av Ramdirektivet för vatten framgår bl.a. att miljökvalitetsnormer avser föroreningar och inget annat samt att medlemsstaterna inte gör sig skyldiga till överträdelser om en viss försämring sker när detta är en följd av nya och hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter.

Kraven för bedömningarna av vattendragens status bygger på schabloner. Det är därför omöjligt för vattenmyndigheterna att veta vilken status som råder i dag och vilket mål som ska sättas upp till 2021. Vattenmyndighetens kvalitetskrav saknar rättslig relevans. Icke-försämringskravet har inte rättslig status som bindande norm annat än när det gäller mätbara enheter (gränsvärdesnormer). Bestämmelsen i 5 kap. 3 § miljöbalken om att myndigheter har ansvar för att miljökvalitetsnormer följs avser endast sådana bindande normer som avses i 5 kap. 2 § första stycket 1.

Endast verksamhetens inverkan på aktuell status behöver beskrivas, vilket också skett.

Bolaget har i miljökonsekvensbeskrivningen beskrivit verksamhetens påverkan på vattenförekomsten. Detta har sedan jämförts med nuvarande förhållanden, d.v.s. nollalternativet. En redovisning av alternativa platser behöver endast ske om sådana är möjliga. Kraven på icke-försämring och god ekologisk status är uttryckta som mål och inte som bindande miljökvalitetsnormer. För att uppfylla dessa krav är det tillräckligt att de grundläggande hänsynskraven i 2 kap.miljöbalken beaktas. Av detta följer att det endast kan krävas rimliga åtgärder för att motverka en försämring. Därmed saknas det grund för påståendet att det inte i miljökonsekvensbeskrivningen finns tillräckligt underlag för en saklig tillåtlighetsprövning.

Enligt Naturvårdsverket saknas det för många vattenförekomster tillräckligt med övervakningsdata för att möjliggöra en nöjaktiv statusklassificering. Detta medför att underlaget för vattenmyndigheternas kvalitetskrav blir mycket bräckligt vilket i sin tur påverkar möjligheten för en verksamhetsutövare att redovisa underlag för att bedöma verksamhetens påverkan på antagen vattenstatus.

Ladvattenån är sedan lång tid tillbaka påverkad av regleringar. Den för Knäsjön gällande regleringen uppströms Ladvattenån innebär att det under vissa perioder inte släpps fram något vatten överhuvudtaget. Verksamheten kommer således att innebära förbättringar för det biologiska livet i vattendraget eftersom vattendraget, genom miljödomstolens dom, garanteras ett kontinuerlig flöde om 70 l/s så länge som tillrinningen medger detta. Det saknas vetenskapliga studier som visar att mindre vattenkraftverk, med minimitappning och utan korttidsreglering, medför skada på det biologiska livet i ett vattendrag.

Om Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende bör ansökan inte avvisas utan i stället domen undanröjas och målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

REMISSYTTRANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Remissmyndigheterna har i allt väsentligt anfört följande.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

De krav som kan ställas på en verksamhetsutövare för att uppnå den typ av miljökvalitetsnorm som är aktuell i målet begränsas av den rimlighetsavvägning som ska göras enligt 2 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att en åtgärd eller ett försiktighetsmått är att anses som orimligt och det är denne som ansvarar för att redovisa det underlag som behövs för bedömningen. Det är tveksamt om det finns sådant underlag i målet.

Fiskeriverket (Numera Havs- och vattenmyndigheten)

De skadeförebyggande åtgärder som bolaget har ålagts att utföra utgör minimikrav för att fiskebeståndet i Ladvattenån ska ha en rimlig möjlighet till överlevnad efter det att den ansökta verksamheten har påbörjats. Om villkoren långsiktigt uppfyller specifika krav för gällande och framtidiga miljökvalitetsnormer har inte tagits hänsyn till. Det är dock uppenbart att bortledande av vatten från ett vattendrag medför en produktionsminskning av vattenanknuten flora och fauna samtidigt som en sådan åtgärd även försvårar fiskvandring och medför skaderisk på fisk.

Naturvårdsverket

Då miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller gällande krav vad avser miljökvalitetsnormer ska ansökan avvisas. Det behövs ett bättre underlag för att kunna bedöma påverkan på sådana biologiska kvalitetsfaktorer som ingår i systemet för klassificering och normsättning och som påverkas av verksamheten. Utan ett sådant underlag går det inte att bedöma verksamhetens förenlighet med gällande miljökvalitetsnormer inklusive icke-försämringskravet. Det är angeläget att en miljökonsekvensbeskrivning bidrar till att klargöra verksamhetens påverkan på ekologisk status och framåtsyftande miljökvalitetsnormer, särskilt som verksamheten har en sannolik effekt på biologiska förhållanden i vattendraget.

Bolaget har, i stället för att redovisa sådant underlag, fokuserat på en argumentation som tar fasta på att konsekvenserna av verksamheten snarast blir en förbättrad status då vattenföringen vintertid ibland skulle öka jämfört med nuvarande situation. Det finns inget faktaunderlag som understödjer ifrågavarande argumentation eller som visar att ett kraftigt minskat flöde under resterande del av året saknar konsekvenser för de biologiska parametrar som typiskt sett påverkas. Till skillnad från vad som gällde innan miljökvalitetsnormerna trädde i kraft ska hänsynsreglerna nu tillämpas mera specifikt i syfte att pröva tillåtligheten och nödvändiga försiktighetsmått för att uppnå eller behålla en viss definierad kvalitet i vattendraget. Normerna preciserar underlaget för kravställandet. Det är inte utrett om föreskrivna skyddsåtgärder är tillräckliga för att undvika en ekologisk försämring och därmed följa miljökvalitetsnormen.

Om ansökan inte avvisas ska verksamheten i stället förenas med sådana villkor att icke-försämringskravet och miljökvalitetsnormen God ekologisk status till 2021 kan följas. Enligt de uppgifter som framkommit av IVL:s utredning bör slutsatsen vara att, så länge inget annat har visats, vattendraget endast ”tål” en avledning av 0,145 m3/s för att säkerställa att den ekologiska statusen inte försämras och att miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska kunna följas till år 2021. En sådan nivå på försiktighetsmått gör att det är tveksamt om verksamheten är tillåtlig enligt 11 kap. 6 § miljöbalken.

Aktuell verksamhet är ny och därmed inte platsbunden. Någon alternativ lokalisering har inte utretts. I stället har endast alternativa utformningar i samma vattendrag utretts. Denna brist borde ha föranlett krav på kompletteringar och slutligen avvisning av ansökan. Är det rimligt att kräva en annan lokalisering bör verksamheten inte tillåtas på aktuell plats. Ansökan ska även avslås om det skulle visa sig att det inte är möjligt att ställa sådana krav som är att anse som rimliga vid en tillämpning av 2 kap. 7 § första stycket miljöbalken.

Miljö- och byggnämnden i Kramfors kommun

Verksamheten kan accepteras eftersom den kommer att utföras i ett vattensystem som redan är reglerat.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Den fråga som domstolen först har att ta ställning till är vilken betydelse de beslutade miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Bruksån, till vilken Ladvattenån hör, har vid tillståndsprövningen.

Sverige har genomfört EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) framför allt genom bestämmelser om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i 5 kap.miljöbalken. I 5 kap. 2 § miljöbalken finns fyra kategorier av miljökvalitetsnormer angivna i punkterna 1 - 4. De tre första kategorierna är klart definierade i balken medan den fjärde kategorin, till vilken miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster hör, utgörs av normer som anger övriga krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. När det gäller miljökvalitetsnormernas rättsverkan finns det en skillnad mellan gränsvärdesnormer, målsättningsnormer och andra normer, vilket kan utläsas av 2 kap. 7 § miljöbalken. För normer som faller under 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken - som är aktuella i detta mål har det ansetts tillräckligt att vid en individuell prövning tillämpa de grundläggande hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken (prop. 2009/10:184 s. 48). Det innebär således att 2 kap. 7 § första stycket ska tillämpas när det är fråga om en vattenförekomsts ekologiska status, men inte paragrafens andra och tredje stycke, som innehåller särskilda bestämmelser för gränsvärdesnormer.

Regeringen har vidare, som en del av det svenska genomförandet av ramdirektivet, genom bestämmelser i 4 kap. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, vattenförvaltningsförordningen, beslutat att vattenmyndigheterna ska fastställa miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i form av s.k. kvalificeringskrav.

Dessa ska fastställas så att tillstånden i vattenförekomster inte försämras och så att god yt- och grundvattenstatus uppnås senast den 22 december 2015, om inte någon av bestämmelserna om undantag och avvikelser från detta kan tillämpas.

Vattenmyndigheterna har därefter beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster. Dessa har kungjorts i föreskrifter från respektive länsstyrelse. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner svara för att miljökvalitetsnormerna följs. Normerna ska således tillämpas i bl.a. tillståndsärenden.

För tillståndsprövningen i ett fall som detta innebär bestämmelserna att myndigheter och kommuner har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm för vatten följs och att krav därför kan ställas på skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att normerna ska uppnås vid den angivna tidpunkten. Direktivet är inte begränsat till att gälla enbart vatten- föroreningsfrågor. Vidare är medlemsstaterna bundna av direktivets bestämmelser om icke-försämring och om att målen ska uppnås.

Vattenmyndigheten Bottenhavet har klassificerat vattenförekomsten Bruksåns ekologiska status som måttlig. Vattenmyndigheten har vidare bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen god ekologisk status med en tidsfrist till 2021 och bedömt det som ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status redan 2015.

Svaret på den inledningsvis ställda frågan är att bestämmelserna om miljö- kvalitetsnormer för vatten innebär att tillståndsmyndigheten ska pröva - med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken - om den sökta verksamheten kommer att medföra att miljökvalitetsnormen god ekologisk status inte kan uppnås för Ladvattenån år 2021 och om verksamheten kan medföra en försämring, som inte är tillfällig, av åns ekologiska status.

Nästa fråga som domstolen har att ta ställning till är om bolagets ansökan innehåller det underlag som behövs för att bedöma tillåtligheten av ett vattenkraftverk i Ladvattenån bl.a. mot bakgrund av gällande bestämmelser om miljökvalitetsnormer för vatten.

Ansvaret för att underlaget för prövningen är tillräckligt åvilar verksamhetsutövaren. Till ansökan ska fogas en miljökonsekvensbeskrivning. Den har till syfte att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra för bl.a. miljön samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Enligt 6 kap. 7 § andra stycket 2 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning, när det är fråga om verksamhet som medför betydande miljöpåverkan, alltid innehålla bl.a. en beskrivning av hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte följs. Den domstol som prövar en ansökan om tillstånd eller överprövar ett givet tillstånd ska bedöma om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som ställs på en sådan. Om den innehåller sådana väsentliga brister - och som inte har avhjälpts under processens gång - att en bedömning av verksamhetens inverkan på miljön inte kan göras, kan ansökningen komma att avvisas. Även om en materiell prövning är möjlig kan bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen leda till att det inte går att bedöma om hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken är uppfyllda. Detta leder till att ansökan ska avslås (jfr NJA 2009 s. 321).

Miljökonsekvensbeskrivningen för den ansökta verksamheten saknar redovisning av hur ett nytt kraftverk i Ladvattenån kommer att påverka den ekologiska statusen och miljökvalitetsnormen för ån. Det är en grundläggande brist som en tjänsteman vid Naturvårdsverket redan under samrådsförfarandet påpekat under hand. Kammarkollegiet och länsstyrelsen har därefter under handläggningen vid miljödomstolen efterfrågat kompletteringar av ansökan i detta avseende. Någon komplettering av beskrivningen har dock inte skett varken vid miljödomstolen eller här.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig i ett så väsentligt avseende att den inte kan läggas till grund för prövningen av tillåtligheten och nödvändiga skyddsåtgärder. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godkännas föreligger det hinder mot att pröva ansökan. Detta leder till att miljödomstolens dom ska upphävas och ansökan avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2012-02-21

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke och Rose Thorsén, referent, tekniska rådet Bengt Jonsson och hovrättsrådet Eywor Helmenius. Beslutet är enhälligt.

_______________________________________________

BILAGA A

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDEElpatron Aktiebolag, 556682-4735Kommendörsgatan 20114 48 Stockholm

Ombud: W.J

SAKENAnsökan om tillstånd till anläggande av Ladvattenåns kraftverk m.m., Kramfors kommun

Avrinningsområde: 38:III, koordinater: RT 90: 6994161, 1579559 SWEREF: 6993244, 620220

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Elpatron Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken att

dels på fastigheten Kramfors Tunsjön 2:1 bygga och bibehålla Ladvattenåns kraftverk med därtill hörande anordningar omfattande bl.a. intagsparti, överfallsdamm med fiskväg, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal,

dels sedan anläggningen färdigställts avleda 0,8 m3/sekund vatten till kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen för nedan angivna regleringsamplituder och vattenhushållningsbestämmelser,

dels med Ladvattenåns kraftverk dämma till nivån +204,00 meter eller den nivå som uppstår enligt bifogad avbördningskurva, bilaga 1, med en dammbredd om ca 13 m, varvid i frivattenfåran alltid ska släppas minst 70 liter/sekund som årsmedelvärde eller tillrinningen om denna understiger 70 liter/sekund.

Villkor

A. Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det utbyggnadsförslag som redovisats i ansökan och den tekniska beskrivningen samt vad sökanden i övrigt åtagit sig.

B. Sökanden ska utforma fiskvägen i samråd med Fiskeriverket och tillsynsmyndigheten.

C. Det närmare utförandet av minimitappningen i frivattenfåran under året ska ske i samråd med och efter anvisningar av Fiskeriverket och tillsynsmyndigheten.

Övriga frågor

A. Arbetena ska vara utförda inom 10 år från det att domen vunnit laga kraft.

B. Anspråk på grund av oförutsedd skada får framställas inom 5 år från arbetstidens utgång.

C. Miljödomstolen fastställer den förlust enligt 31 kap. 22 § miljöbalken som verksamhetsutövaren är skyldig att underkasta sig utan ersättning till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket.

D. Miljödomstolen förpliktar Elpatron AB att betala fiskeavgift i form av en en-gångsavgift om 5 000 kr enligt 6 kap. 6 och 9 §§ lagen med särskilda bestäm-melser om vattenverksamhet. Beloppet ska betalas till Fiskeriverket innan till-ståndet tas i anspråk.

E. Miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken.

F. Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken till samma belopp som tidigare bestämts preliminärt, 31 800 kr.

G. Miljödomstolen lämnar yrkandet om verkställighetsförordnande utan bifall.

H. Miljödomstolen förpliktar Elpatron AB att utge ersättning för rättegångskostnader avseende ombudsarvode, till Kammarkollegiet med 41 000 kr och till Länsstyrelsen Västernorrland med 12 800 kr jämte ränta på beloppen enligt 6§ räntelagen från den 16 december 2010 tills betalning sker.

_____________

ANSÖKAN

Elpatron Aktiebolag har - såsom ansökan slutligen utformats - anfört följande.

Orientering

Ladvattenåns kraftverk får sin belägenhet i Ladvattenån strax uppströms där ån rinner in i Tunsjön, ca 22 km nordväst om Kramfors tätort, på fastigheten Tunsjön 2:1 i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Planerat kraftverk avser att i huvudsak utnyttja fallhöjden mellan Ladvattentjärn och Tunsjön frånsett några meter närmast Ladvattentjärn. Den bruttofallhöjd som kommer till användning uppgår totalt till 71,5 m. Vattendraget ingår som en del i Bruksån, vilken i sin tur ingår i Ångermanälvens avrinningsområde. Läget av planerat vattenkraftverk framgår av Tekniska beskrivningen bilaga A:1 under flik 1.

Ladvattenåns kraftverk kommer att påverka en åsträcka på ca 1300 m.

Bakgrund

Ladvattenån ingår som en del i Bruksån och är nedströms nu aktuell utbyggnadssträcka väl utbyggd. Från Tunsjöns utlopp ned till Ångermanälven finns Tunsjöns-, Källsjöns-, Nylandsåns- och Brukets kraftverk. Närmast uppströms finns Knäsjöns regleringsmagasin. Kraftverkens lägen framgår närmare av bifogad karta.

I nu aktuell utbyggnadssträcka har inte, vad som är känt, tidigare funnits några vattenkraftverk; däremot finns det rester och spår av andra äldre anläggningar som nyttjat vattenkraften för sitt ändamål.

Cirka sex km uppströms planerat intag ligger Knäsjöns regleringsmagasin. I dom från den 31 oktober 1995 har det getts tillstånd att bedriva en årsreglering mellan nivåerna +245,09 m och 244,09 m (Rh00). Avsänkning av sjön får ske under perioden den 1 oktober till den 1 april. Under uppfyllnadsperioden ska en minimitappning av lägst 50 l/s släppas genom dammen. När dämningsgränsen har uppnåtts i Knäsjön ska tillrinningen alltid avbördas.

Elpatron vill nu med tanke på den miljödebatt som pågår dra sitt strå till stacken genom att tillskapa en miljövänlig energiproduktion i en förnybar energikälla. Bolaget har tagit till sig vad världens ledande politiker uttalade i samband med sitt möte i Davos (World Economic Forum) i slutet av januari 2009 att allt arbete i första hand måste fokusera på klimatfrågan.

Höjdsystem

Alla höjder är relaterade till rikets höjdsystem Rh 70. Som huvudfix för vattenföretaget föreslås pegel i Tunsjöns utlopp, belägen i anslutning till befintligt vattenkraftverk. Toppen på pegelskalan ligger på höjden +132,79 m (vilket även motsvarar Tunsjöns dämningsgräns). Fixens läge framgår av bilaga A:3 under flik 1.

Nedan angivna koordinater har hämtats från Lantmäteriverkets databas:

Ladvattenåns kraftverk (maskinstation) SWEREF 6993000 621400

Vattenmål och domar

De tidigare kraftanläggningar som har funnits i nu aktuell utbyggnadssträcka omfattas inte såvitt känt av några tidigare tillstånd.

Ovan redovisad dom avseende Knäsjöns regleringsmagasin kommer till stora delar att påverka nu planerat vattenkraftverk i Ladvattenån. Domen i sin helhet finns bifogad såsom bilaga B under flik 2.

Utbyggnadsvitsord

Bolaget har p.g.a. avtal med SCA (Svenska Cellulosa AB) genom dotterbolaget Scaninge Holding AB som ägare av fastigheten Tunsjön 2:1 i Kramfors kommun ensamrätt till den fallsträcka som avses disponeras i planerat vattenföretag och har därmed rådighet enligt bestämmelserna i 2 kap. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Ingånget avtal bifogas som bilaga C under flik 3.

Hydrologiska förhållanden

De hydrologiska uppgifterna har framräknats med hjälp av proportionering mot av SMHI angivna uppgifter för Knäsjöns utlopp.

Högsta högvattenföring 7,4 m3/sMedelhögvattenföring 3,0 m3/sMedelvattenföring 0,5 m3/sMedellågvattenföring 0,07 m3/sLägsta lågvattenföring 0,01 m3/sAvrinningsområde 47,0 km2Sjöandel ca 5 %

Inom avrinningsområdet för Ladvattenåns vattenkraftverk finns Knäsjöns regle-ringsmagasin som har en sjöareal av 1,8 km och ett regleringsinnehåll av ca 1,8 milj. m3.

Vattenföringsvärdena för Knäsjön finns bifogad under bilaga A:4 under flik 1.

Vattenhushållning

Sökanden avser att dämma till nivån +204,00 m (Rh 70) och nedströmsvattenytan kommer att hamna på nivån +132,75 m (Rh 70) som utgör Tunsjöns dämningsgräns. Bruttofallhöjden blir därmed 71,25 m. Dammbyggnaden kommer att bestå av en överfallsdamm, som gör att allt överskottsvatten kommer att rinna bredvid. Tröskelhöjden förläggs på höjden +204,00 m. Överfallströskeln får en längd av 13 m. Vid högsta högvattenföringen 7,4 m3/s uppnås en överrinning på 0,5 m eller höj-den +204,50 m. Dämningens förändring med flödet framgår av bifogad dämnings-kurva, bilaga A:6 under flik 1.

Sökanden kommer, för att upprätthålla det biologiska livet i huvudfåran, tillse att det alltid kommer att släppas fram en minimitappning om 70 l/s i huvudfåran, vilket överstiger lägsta flödet om 50 l/s som alltid ska släppas ur uppströms belägna Knäs-jön. Om tillrinningen är mindre ska tillrinningen framsläppas.

Kraftverket kommer att dimensioneras för en drivvattenföring på 0,8 m3/s

Bolaget avser att i lämpligt läge i dammen inrätta en pegelskala med dämningsgräns markerad.

Med hänvisning till vad som ovan har omnämnts föreslår sökanden följande vattenhushållningsbestämmelser.

 att med Ladvattenåns kraftverk få dämma till nivån +204,00 m, eller den nivå som uppstår vid enligt bifogad avbördningskurva.

 att genom kraftverket få avleda 0,8 m3/s.

 att i frivattenfåran alltid släppa 70 l/s; är tillrinningen mindre ska tillrinningen släppas.

Planerade åtgärder

Sökanden avser att bygga en ca 13 m bred överfallsdamm med ett intag. Maskinstationen placeras omkring 1300 m nedströms intaget och överfallströskeln. Vattnet ska ledas via en tub med diametern 0,8 m från intaget fram till maskinstationen. I maskinhuset placeras ett turbinaggregat dimensionerat för en drivvattenföring på 0,8 m3/s tillsammans med el- och styrutrustning. Överbyggnaden kommer att utformas i samråd med byggnadsnämnden i Kramfors kommun. Tanken är att byggnaden ska uppföras i material och stil som väl smälter in i omgivningen. Översikt över planerade åtgärder se bilaga A:5 under flik 1.

Vattennivån i överfallsdammen kommer att följa en avbördningskurva som redovisas i bilaga A:6 under flik 1. Närmare beskrivning av planerade arbeten framgår av bifogad teknisk beskrivning, bilaga A under flik 1.

Mark för anläggningen, strömfallsfastighet

Ladvattenåns kraftverk med anläggningsdelar får sin belägenhet på fastigheten

Tunsjön 2:1 i Kramfors kommun, som ägs av ett dotterbolag till SCA. Sökanden har träffat avtal med fastighetsägaren som ger rätt att disponera erforderlig mark.

Av bifogat avtal framgår att ägaren av Tunsjön 2:1 upplåter ett markområde 25 x 30 m som ska utgöra den blivande strömfallsfastigheten. Så snart avstyckning av markområdet genomförts meddelar sökanden strömfallsfastighetens fastighetsbeteckning till miljödomstolen.

Avverkning och röjning

Avverkning och röjning kommer att ske för tubgatan och för provisorisk väg under byggtiden på fastigheten Tunsjön 2:1. Sökanden har genom avtal tillförsäkras rätt att utföra erforderlig röjning på fastigheten (bilaga C under flik 3). I övrigt kommer det inte att erfordras någon avverkning eller röjning för projektets genomförande.

Miljöpåverkan

I bifogade Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ges en beskrivning över förväntade miljökonsekvenser (bilaga D, under flik 4) samt redogörs för den förändring som följer av byggande av kraftverket.

Vid anläggande och drift av kraftverket bedöms förändringarna inte vara av påtaglig betydelse för miljöintressena i annat än i positiv bemärkelse eller för andra motstående intressen. Ett utökat användande av förnybar energi är helt i linje med Regeringens och EU:s målsättning.

Med hänsyn till att det i bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar anges att vattenkraftverk, inklusive minimikraftverk, alltid ska medföra betydande miljöpåverkan finns det ingen grund för länsstyrelsen att pröva frågan om betydande miljöpåverkan. Sökanden har ändå tillskrivit Länsstyrelsen i Västernorrlands län med begäran om beslut huruvida planerat anläggande av Ladvattenåns kraftverk kan medföra betydande miljöpåverkan.

MKB-process och miljökvalitetsnormer

Enligt vad som närmare har redogjorts för i beskrivning av förväntade miljökonsekvenser, bilaga D under flik 4, har sökanden på plats samrått med länsstyrelse, berörda fastighetsägare, allmänhet, Kramfors och Sollefteå kommuner. Informationsbrev har skickats till samtliga berörda fastighetsägare, Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Kammarkollegiet. Svenska Naturskyddsförening har inbjudits till samråd men har avstått. Sedermera har SNF Kramfors genom B.P. utfört en kärlväxtinventering och naturvärdesbedömning av den av kraftverksutbyggnaden påverkade åsträckan.

I vad som är känt för sökanden har Regeringen inte meddelat några speciella föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom det område som berörs av vattenföretaget.

Fiske

Fiskenäring förekommer inte i närområdet, varför hinder inte kan möta från denna synpunkt.

Provfiske har genomförts av fiskerikonsulent K. O. Hushållningssällskapet, som har undersökt fisk- och bottenfaunan i Ladvattenån. Sökanden har även tagit del av ett provfiske i Ladvattenån från 20 juli 1994.

Fisket har närmare behandlats i bifogad MKB, bilaga D, under flik 4.

Markskador

Byggande av Ladvattenåns kraftverk kommer inte att innebära några markskador eller någon övrig påverkan på området utöver vad som sker på mark där det har träffats avtal.

Skulle det ändå visa sig att det uppstår ytterligare skador som inte här har förutsetts och som inte kan anses ha reglerats tidigare ska dessa prövas särskilt som oförutsedda skador.

Tekniska skador

Sökanden anser att det inte finns några tekniska föremål som kommer att skadas.

Skulle det ändå visa sig att tekniska skador uppstår föreslår sökanden att dessa prövas som oförutsedda skador.

Erosion

Sökanden bedömer att det inte föreligger någon risk för erosion som motiverar byggande av särskilda erosionsskydd, utöver det skydd som byggs i direkt anslutning till överfallsdammen. Om det mot förmodan ändå uppstår erosionproblem ned-ströms föreslår sökanden att dessa eventuella skador prövas som oförutsedda skador.

Vattenkraftverk

Några vattenkraftverk finns inte som berörs av planerat byggande av Ladvattenåns kraftverk. Sökanden äger fyra vattenkraftverk i Bruksån nedströms Tunsjön fram till Ångermanälven (Brukets kraftverk, Nylandsåns kraftverk, Källsjöns kraftverk och Tunsjöns kraftverk). Ladvattenåns vattenkraftverks nedströmsvattenyta kommer att motsvara Tunsjöns vattenkraftverks uppströmsvattenyta.

Kulturmiljö

Det är inte känt att det förekommer några anläggningar som har kulturmiljömässig betydelse inom planerat arbetsområde.

Kulturmiljön har närmare behandlats i bifogad MKB under bilaga D, under flik 4.

Allmänna hänsynsregler m.m.

Sökanden är av den uppfattningen, med hänvisning till 2 kap. 1§ 2 stycket miljöbalken, att sökt tillstånd att bygga Ladvattenåns kraftverk är att hänföra till en åtgärd som är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Bolaget väljer ändå att behandla det nu aktuella vattenföretaget i vad gäller hänsynsreglerna i 2 kap. 2§ - 6§ miljöbalken.

Kunskapskrav

Sökanden anser sig ha den kunskap som erfordras för drift och skötsel av ett vattenkraftverk, bland annat mot bakgrund av att bolaget äger fyra vattenkraftverk nedströms nu planerat vattenkraftverk.

Försiktighetsprincip

Arbetena kommer i övrigt att utföras på sådant sätt att restprodukter (överskottsmassor, skogsavfall etc.) samlas upp och transporteras på lämpligt sätt och till lämplig plats med beaktande av restprodukternas art.

Arbeten som berör andra intressenter kommer att ske i samråd med dessa. Uppställningsplatser, upplag och användandet av maskiner etc. kommer att planeras på ett sätt som inte leder till skada på miljön eller för människor.

Sökanden kommer att tillse att anläggningen kommer till stånd med minsta möjliga intrång i naturmiljön.

Lokalisering

Lokaliseringen av Ladvattenåns kraftverk är betingad av åtkomst för byggande av kraftanläggningen och för att uppnå optimal produktion av energi och miljömässig bra lösning. Med den föreslagna lokaliseringen anser sig sökanden ha funnit den placering som innebär minsta intrång och olägenhet för miljön.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen

Anläggande av och bibehållande av Ladvattenåns kraftverk innebär ett fortsatt och utökat nyttjande av en förnybar energiproduktionskälla som ersätter fossila bränslen. Härigenom hushållas med andra råvaror och kretsloppet tillämpas.

Produktvalsprincipen

Sökanden avser att för kraftverkets drift använda miljövänliga oljor och ställa krav på blivande entreprenör att de maskiner som denne ska använda likaså innehåller oljor som inte på något sätt kan skada miljön.

I övrigt kommer det inte att användas några kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller för miljön vid byggnationen och framtida driften av kraftanläggningen.

Hushållning med mark- och vattenområden

Sökanden anser det uppenbart att hinder mot företaget inte kan mötas ur allmän planeringssynpunkt. Planerad åtgärd motverkar inte heller intentionerna i Kramfors kommuns översiktsplan.

Miljökvalitetsnormer

I vad det är känt för sökanden har Regeringen inte meddelat några speciella före-skrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom det område som berörs av vattenföretaget.

Ekonomisk tillåtlighet

För att bygga och trygga den fortsatta driften i Ladvattenåns kraftverk krävs en beräknad investering på 8,4 miljoner kr. Produktionen ett normalår kan beräknas vara 1 800 000 kWh. Den specifika kostnaden för återupptagande av driften i anläggningen beräknas till 30,1 öre/kWh. Värdet på den producerade energin är betydligt större. Avtal som har skrivits för år 2009 ligger i vissa fall i storleksordningen 85 - 90 öre/kWh.

De skador som företaget kan anses förorsaka är i sammanhanget försumbara. Byggande av Ladvattenåns kraftverk uppfyller därmed tillåtligheten enligt bestämmelserna i 11 kap. 6 § miljöbalken.

Planbestämmelser

Detaljplan eller områdesbestämmelser motverkas inte av det ansökta företaget såvitt sökanden kunnat finna.

Följdföretag

Några följdföretag uppkommer inte i samband med byggande av Ladvattenåns kraftverk.

Markintrång

Byggande av Ladvattenåns kraftverk erfordrar inte någon särskild skadereglering utöver vad som har överenskommits i avtal med fastighetsägaren.

Begränsning av ersättningsrätten

Sökanden föreslår att den del som denne är skyldig att underkasta sig utan ersättning ska bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt givet tillstånd kan uttas i kraftverket.

Arbetstid

Byggtiden för igångsättande av Ladvattenåns kraftverk har beräknats till ca 1 år, men för att ha möjlighet att avvakta lämplig konjunktur hemställs om en byggtid om 10 år.

Oförutsedd skada

Sökanden föreslår att tid för oförutsedd skada sätts till 5 år.

Bygde- och fiskeavgift

Bygdeavgift enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska inte utbetalas.

Allmän fiskeavgift ska enligt bestämmelserna i 6 kap. 7 § nämnda lag utgå med 42 avgiftsenheter.

Sakägare

Berörda sakägare är Scaninge Holding AB, 851 88 Sundsvall, som ägare av fastigheten Tunsjön 2:1 samt

Tunsjöns Byalag.

Avgift för prövning av vattenverksamheten

Beräknad kostnad för idrifttagande av Ladvattenåns kraftverk har beräknats till 8,4 miljoner kr; grundavgiften föreslås därför enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken utgöra 30 000 kr.

SÖKANDENS SAMMANFATTNING AV SINA YRKANDEN

Med hänvisning till vad som ovan anförts och till näranslutna bilagor hemställer sökanden, Elpatron AB, om tillstånd att bygga Ladvattenåns kraftverk med tillhörande anordningar enligt nedan:

1. att bygga och bibehålla Ladvattenåns kraftverk med därtill hörande anordningar, omfattande i huvudsak intagsparti, överfallsdamm med fiskväg, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal, allt i huvudsaklig överensstämmelse med det utbyggnadsförslag som redovisas ovan och i teknisk beskrivning under bilaga A flik 1.

2. att efter färdig anläggning avleda 0,8 m3/s vatten till kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen för de regleringsamplituder och vattenhus-hållningsbestämmelser som närmare redogörs för nedan under punkt 3.

3. att med Ladvattenåns kraftverk få dämma till nivån +204,00 m eller den nivå som uppstår enligt en i tekniska beskrivningen bifogad avbördningskurva och i frivattenfåran alltid släppa minst 70 l/s. Om tillrinningen är mindre ska tillrinningen släppas fram.

4. att miljödomstolen jämlikt 24 kap. 13 § miljöbalken förordnar om tid för anmälan av oförutsedd skada till 5 år.

5. att miljödomstolen jämlikt 22 kap. 25 § miljöbalken förordnar om en byggtid av 10 år.

6. att miljödomstolen jämlikt 22 kap. 28 § miljöbalken förordnar att givet tillstånd får tas i anspråk även om domen därom inte har vunnit laga kraft.

7. att den förlust som sökanden enligt 31 kap. 22 § miljöbalken är skyldig att underkasta sig utan ersättning ska bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket.

8. att miljödomstolen jämlikt 6 kap. 9 § miljöbalken godkänner den i ärendet inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen.

INKOMNA YTTRANDEN

Yttranden har inkommit från Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Fiskeriverket, Länsstyrelsen Västernorrland, Kramfors kommun genom miljö-och bygg-nämnden samt Älvräddarnas samorganisation. Vid huvudförhandlingen i målet har dessutom Föreningen Tunsjö byalag yttrat sig.

Naturvårdsverket har i sitt yttrande, i anledning av att sökanden under målets handläggning ifrågasatt lagligheten av vattenmyndigheternas föreskrifter om miljökvalitetsnormer, uttalat som sin uppfattning att 5 kap. 1 § miljöbalken ger formellt stöd för föreskrifterna och att dessa därför ska tillämpas fullt ut av miljödomstolen.

Kammarkollegiet har anfört bl.a. följande i sitt slutliga yttrande, som avgetts innan sökanden utvidgat sin ansökan till att avse också anläggande av fiskväg med en minimitappning om 70 l/s.

Kammarkollegiet yrkar i första hand att ansökan ska avvisas, i andra hand att ansökan med de yrkanden som hittills framställts i ansökan ska avslås och i tredje hand att den sökta verksamheten ska förenas med sådana villkor och försiktighetsmått som innebär att ickeförsämringskravet upprätthålls och att verksamheten inte medverkar till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 överträds.

Kammarkollegiet yrkar ersättning för rättegångskostnader med 41 000 kr.

Kammarkollegiets yrkande i första hand

Kammarkollegiet konstaterar åter, trots återkommande synpunkter och påpekanden från flera remissinstanser om brister i MKB avseende redovisning av den sökta verksamhetens påverkan på vattenförekomstens ekologiska status och hur verksamhetsutövaren avser undvika att en miljökvalitetsnorm överträds, att någon sådan redovisning i tillräcklig utsträckning för den bedömning som ska göras inte skett.

MKB är inte förenlig med 6 kap. 7 § p 2 miljöbalken och ansökan ska därmed avvisas.

Kollegiet hänvisar åter avseende sökandens ifrågasättande av bemyndigandet till vattenmyndigheterna att meddela föreskrifter om miljökvalitetsnormer till Naturvårdsverkets yttrande. Kammarkollegiet delar Naturvårdsverkets inställning i den delen.

Kammarkollegiet tvingas åter konstatera att sökanden inte redovisat vilken inverkan verksamheten har på de olika kvalitetsfaktorer som vattenförekomsten klassificerats utifrån. Det saknas en tydlig redogörelse av vilka klassificeringsparametrar för miljökvalitetsnormerna ett nytt kraftverk i Ladvattenån påverkar. Med en sådan redogörelse som underlag behöver sökanden redovisa hur det ska undvikas att verksamheten medverkar till att exempelvis miljökvalitetsnormen god ekologisk status till 2021 och ickeförsämringskravet överträds. Kammarkollegiet anser att ansökan måste kompletteras i detta avseende. Då så inte skett bör ansökan avvisas eftersom den inte innehåller ett underlag som gör det möjligt att ta ställning till de bestämmelser som ska tillämpas vid prövningen.

Kammarkollegiets yrkande i andra hand

Kammarkollegiet har uppdragit åt IVL Svenska Miljöinstitutet att redogöra för vilka klassificeringsparametrar för miljökvalitetsnormerna ett nytt kraftverk i Ladvattenån påverkar. Resultatet framgår av en bilaga till yttrandet. Det framgår tydligt av utredningen att verksamheten utan fiskväg, vilket hittills är vad som yrkats i målet, skulle innebära en försämring av miljökvaliten med avseende på de parametrar som ska bedömas samt medverka till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 inte kommer att uppnås.

Sökanden har inte tydligt redovisat på vilket sätt det ska undvikas att den ekologiska statusen försämras. Sökanden har inte tydligt, med hjälp av sådant underlag som efterfrågats, och i form av åtaganden genom yrkanden, redovisat hur negativ påverkan på vattenmiljön ska undvikas.

Av 5 kap. 3 § miljöbalken framgår att myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Myndigheterna dit miljödomstolen hör har därmed i sina beslut enligt balken ansvar för att miljökvalitetsnormer följs genom besluten.

Som Kammarkollegiet tidigare påpekat är det dock fortfarande så att de uppgifter som hittills finns i ärendet innebär att sökanden inte kan visa att den sökta verksamheten kan ske utan försämring av den ekologiska statusen i vattendraget, med avseende på de parametrar, exempelvis hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i vattendrag och morfologi i vattendrag, som ska bedömas. IVL:s utredning visar att verksamheten kommer att leda till en försämring av vattenförekomstens status och att försiktighetsmått i form av fiskväg sannolikt inte kan avhjälpa detta.

Myndigheterna dit miljödomstolen hör har som ovan nämnts i sina beslut enligt balken ansvar för att miljökvalitetsnormer följs genom besluten. Tillstånd kan inte meddelas till den ansökta verksamheten eftersom det innebär att miljökvalitetsnormen om god ekologisk status till 2021 inte blir möjlig att klara och att den ekologiska statusen försämras. Det går sannolikt inte heller mot bakgrund av IVL:s redovisning att vidta tillräckliga skyddsåtgärder för att normen ska efterföljas. Den sökta verksamheten innebär enligt IVL:s redovisning att ickeförsämringskravet inte följs och att normen inte kommer att efterföljas. Det är inte visat att sökt verksamhet på aktuell plats innebär minsta intrång för miljön, någon alternativ plats är inte redovisad, och ansökan är därmed inte förenlig med 2 kap.1, 3 och 6 §§miljöbalken. Ansökan ska därmed avslås. Om sökanden på något sätt skulle kunna visa att det är orimligt att iaktta normen och ickeförsämringskravet är kollegiet av uppfattningen att 2 kap. 9 § miljöbalken ska tillämpas. Det kan konstateras att den ansökta verksamheten innebär att miljökvalitetsnormen om god ekologisk status till 2021 inte blir möjlig att klara och att den ekologiska statusen försämras. Miljökvalitetsnormen och ickeförsämringskravet är ett genomförande av Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), med de EU-rättliga aspekter på tillämpningen som det innebär. Domstolar och myndigheter är t.ex. skyldiga att enligt EU-rätten tolka den nationella lagstiftningen utifrån syftet med fördraget och direktiv som beslutats i enlighet med detta. Vid ett otillräckligt genomförande av ramdirektivet för vatten har myndigheterna skyldighet att tolka miljöbalken utifrån direktivets syfte. Detta sammantaget gör att ett överskridande av normen får anses utgöra olägenhet av väsentlig betydelse (2 kap. 9 § MB) för miljön. Sådan verksamhet får inte bedrivas utan att regeringen finner att det finns särskilda skäl för det. Detta innebär att den aktuella verksamheten och ansökan inte heller är förenlig med 2 kap. 9 § miljöbalken. Ansökan ska därmed avslås.

Kammarkollegiets yrkande i tredje hand.

Om domstolen kan konstatera den sökta verksamheten, genom nya åtaganden om försiktighetsmått från sökandens sida, kan ske utan försämring av den ekologiska statusen i vattendraget, med avseende på de parametrar, exempelvis hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i vattendrag och morfologi i vattendrag, som ska bedömas och utan att verksamheten riskerar att medverka till att miljökvalitetsnormen om god ekologisk status till 2021 överträds, kan verksamheten tillåtas. Det är dock endast möjligt om sökanden kan visa att sådana försiktighetsmått är möjliga att vidta på platsen och om verksamheten vid iakttagande av sådana försiktighetsmått är förenlig med 11 kap. 6 § miljöbalken och övriga bestämmelser i miljöbalken.

Fiskeriverket har yttrat bl.a. följande. Sedan sökanden numera godtagit verkets krav om fiskväg och minimitappning vill verket framhålla att fiskvägen bör anläggas som ett omlöp och att den närmare utformningen därav ska ske i samråd med verket och tillsynsmyndigheten. Sökanden har hävdat att strömsträckan innehåller två naturliga vandringshinder för fisk, det ena ca 150 m uppströms nedre vägbron och det andra 50-75 m nedströms vägbron. Verket anser dock att öring kan passera båda platserna vid lämpliga vattenföringar. För att underlätta vandring främst vid den nedre lokalen bör sökanden åläggas att i samråd med verket vidta lämpliga åtgärder. Verket vill vidare framhålla att minimitappningen, om den anges som ett årsmedelvärde, ska släppas efter samråd med verket och tillsynsmyndigheten. Slutligen kan framhållas att intagsgrindarnas spjälavstånd inte bör överstiga 15 mm och att de planerade arbetena lämpligen bör ske i augusti.

Länsstyrelsen Västernorrland har i allt väsentligt anslutit sig till Fiskeriverkets synpunkter samt dessutom hävdat att sökandens redovisning av flodpärlmusslans förekomst i vattendraget är ofullständig och i behov av komplettering.

Kramfors kommun har hävdat att minimitappningen bör motsvara medellågvattenföringen och att verksamheten inte får påbörjas innan tillståndsfrågan vunnit laga kraft.

Älvräddarnas samorganisation har anfört bl.a. följande. I första hand yrkas att ansökan avvisas. Till stöd för detta yrkande har åberopats bl.a. samma skäl som Kammarkollegiet anfört i anslutning till samma yrkande. I andra hand har Älvräddarna hävdat att ansökan ska avslås. Som skäl för denna inställning har anförts bl.a. att sökanden inte visat sig uppfylla miljöbalkens kunskapskrav, att lokaliseringsutredningen är bristfällig samt att EG:s ramdirektiv för vatten innehåller ett icke-försämringskrav som sannolikt överträds om verksamheten skulle tillåtas.

Föreningen Tunsjö Byalag har vid huvudförhandlingen uppgett sig inte ha någon erinran mot sökandens hittillsvarande skötsel av vattendragets reglering med avseende på Tunsjön.

Elpatron AB har i anledning av inkomna yttranden anfört bl.a. följande. Bolaget har ingen erinran mot samråd med Fiskeriverket och länsstyrelsen vad gäller utformning av fiskväg och om hur minimitappningens storlek ska fördelas under året. Enligt bolagets mening erfordras inte mindre spjälavstånd i risgrinden än 20 mm. Vad avser de påstådda vandringshindren är sökanden villig att i samråd med Fiskeriverket vidta lämpliga och ekonomiskt rimliga åtgärder för att underlätta fiskvandring, dock inte kostnadskrävande sprängningar eller grävningar. För att tillgodose länsstyrelsens krav på ytterligare undersökningar av flodpärlmusslans förekomst har bolaget genomfört en undersökning av vattendraget från utloppet i Tunsjön till Ladvattentjärnen under lågvattenföring sommaren 2010. Vid undersökningen, som tog tre dagar i anspråk, användes vattenkikare för detaljgranskning av varje liten del av ån och inga musslor kunde observeras. När det gäller frågan om miljökvalitetsnormer konstaterar bolaget att Ladvattenån sedan flera år påverkas av Knäsjöns årsreglering. Genom den föreslagna minimitappningen erbjuds möjligheter att erhålla en jämnare vattenföring under året med dämpade högflöden och minskade extrema lågvattenföringar, inte minst med tanke på att flöden understigande 150 l/s alltid kommer att släppas i åfåran eftersom kraftverket inte kan drivas på flöden under 150 l/s. I förening med den planerade fiskvägen innebär detta enligt bolagets mening att ingen försämring av åns ekologiska status är att befara. Vattendragets kemiska status påverkas överhuvudtaget inte av projektet. I dom den 23 oktober 2006 har Miljööverdomstolen funnit att vattendirektivets krav på icke-försämring inte utgjorde hinder mot tillstånd till anläggande av Ljungå kraftverk. Högsta domstolen beslutade den 29 januari 2007 i mål T 4659-06 att inte bevilja prövningstillstånd i det målet.

DOMSKÄL

Miljödomstolen finner inledningsvis att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken. Genom avtal med fastighetsägaren har sökanden visat sig ha rådighet över det berörda vattenområdet. Något hinder att uppta ansökan till saklig prövning föreligger därför inte.

Den aktuella strömsträckan ingår i ett vattensystem som redan är påverkat av ett uppströms beläget årsregleringsmagasin och fyra nedströms belägna kraftverk. Med hänsyn därtill bedömer miljödomstolen att den valda lokaliseringen inte strider mot 2 kap. 6 § miljöbalken. Av ansökan framgår att kraftverket förväntas ge ekonomisk lönsamhet och miljödomstolen finner att samhällsnyttan av elproduktionen överväger de begränsade skador och olägenheter som kan befaras. Verksamheten är därför att anse som förenlig med 11 kap. 6 § miljöbalken. Genom sökandens åtaganden avseende fiskväg, minimitappning och åtgärder till underlättande av fiskvandring är kraven i 11 kap. 8 § miljöbalken uppfyllda. I målet är upplyst att vattenmyndigheten har bedömt den berörda delen av Ladvattenån vara av måttlig ekologisk status och god kemisk status. De miljökvalitetsnormer som meddelats av vattenmyndigheterna är sådana normer som nämns i 5 kap. 2 § 1 st 4 p miljöbalken. Förbudet mot överträdelse av vissa miljökvalitetsnormer vid bl.a. tillståndsprövning avser inte enligt 2 kap. 7 § miljöbalken i dess fr.o.m. den 1 september 2010 gällande lydelse normer av nyss nämnt slag. För att uppfylla sådana s.k. målsättningsnormer är tillämpning av de grundläggande hänsynskraven i 2 kap.miljöbalken tillräckligt (prop. 2009/10 :184, s 46 ). Å andra sidan är, såsom Kammarkollegiet och Älvräddarna påpekat, vattendirektivets försämringsförbud alltid bindande vid tillståndsprövningen. Miljödomstolen bedömer i förevarande fall att föreskrivna skyddsåtgärder enligt domslutet begränsar den planerade verksamhetens påverkan på miljön i sådan utsträckning att någon ytterligare ekologisk försämring av den redan av årsreglering påverkade strömsträckan inte kommer att äga rum. Nu redovisade överväganden innebär att miljödomstolen finner skäl att bevilja begärt tillstånd. I domslutet anges de villkor som miljödomstolen finner erforderliga I den tvistiga frågan om galleravståndet i intagsgrinden ansluter sig miljödomstolen till sökandens uppfattning.

Eftersom bolagets ansökan inte varit okontroversiell bör yrkandet om verkställighetstillstånd lämnas utan bifall.

Den årliga allmänna fiskeavgiften uppnår inte högre belopp än att avgiftsskyldigheten kan fullgöras genom engångsbetalning.

Sökanden har medgett yrkandena om rättegångskostnader.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 425)

Överklagandeskrift senast den 7 januari 2011. Prövningstillstånd krävs.

På miljödomstolens vägnar

Göran Simonsson

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Simonsson, ordförande, och miljörådet Staffan Ljung samt de sakkunniga ledamöterna Lars Dahlin och Bengt Taflin.