MÖD 2012:21

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEUmeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2009-12-04 i mål nr M 2145-08, se bilaga A

KLAGANDE1. Länsstyrelsen i Västerbottens län901 86 Umeå

2. Naturvårdsverket106 48 Stockholm

MOTPARTSCA Packaging Obbola Aktiebolag, 556147-1003913 80 Obbola

Ombud: Advokat M.H.

SAKEN

Utformning av villkor vid utökad verksamhet vid Obbola pappersbruk i Umeå kommun

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar villkoren 4, 8, 9, 11 och 12 samt utredningspunkten U1 i miljödomstolens deldom till följande lydelse. Vidare föreskrivs ett nytt villkor 12a.

4. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det från och med den 1 januari 2014 inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A). Fram till denna tidpunkt får den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiga 52 dB(A).

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 65 dB(A) får inte utföras nattetid (kl 22.00-07.00).

Ekvivalentvärdet ska beräknas för ett helt dygn. Det angivna begränsningsvärdet ska kontrolleras genom mätning och beräkning vid fasta mätpunkter under barmarksförhållanden. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst en gång vart tredje år.

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från sodapannan får som månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi.

Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

9. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från mesaombränningen får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi.

Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per år.

11. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från fastbränslepannan ÅC2 får som månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi.

Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 50 ton per år. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa.

Utsläppen från sodapannan ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Utsläppen från mesaombränningen ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per år. Det produktionsrelaterade villkoret uttryckt som månadsmedelvärde är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

12a. Mängden gasformigt svavel i de svaga gaser som inte samlas upp får som medelvärde från fyra mättillfällen under ett kalenderår uppgå till högst 0,2 kg svavel per ton sulfatmassa. Utsläppet ska mätas en gång varje kvartal.

U1 . Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten projektera och genomföra de åtgärder med avseende på avloppsvattenreningen som kan bedömas erforderliga för att nå följande målsättningsnivåer (avser faktiska utsläpp vid normala driftförhållanden).

Parameter Målsättningsvärden

Suspenderade ämnen 1,0 ton/dygn

COD 5 ton/dygn

Kväve 240 kg/dygn

Fosfor 30 kg/dygn

Åtgärderna ska vara genomförda inom två år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft eller vid det senare datum som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Inom arton månader från det att åtgärderna har genomförts ska bolaget till mark- och miljödomstolen redovisa driftserfarenheter tillsammans med förslag till slutliga villkor.

___________________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västerbottens län (länsstyrelsen) har yrkat att villkoren 4, 8, 9, 11 och 12 ska ha följande lydelse.

4. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A). Ekvivalentvärdet ska beräknas för ett helt dygn. Det angivna begränsningsvärdet ska kontrolleras genom mätning och beräkning vid fasta mätpunkter under barmarksförhållanden. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst en gång vart tredje år.

Nattetid (kl 22.00-07.00) får den momentana ljudnivån vid bostäder inte överstiga 65 dB(A). Kontroll ska ske genom mätning efter beslut av tillsynsmyndigheten vid klagomål.

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från sodapannan får som månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Kontroll ska ske genom beräkning baserad på mätvärden från kontinuerlig mätning.

9. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från mesaombränningen får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. Kontroll ska ske genom mätning och beräkning vid normala driftförhållanden minst en gång per år.

11. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från fastbränslepannan ÅC2 får som månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Kontroll ska ske genom beräkning baserad på mätvärden från kontinuerlig mätning.

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 60 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa som månadsmedelvärde.

Länsstyrelsen har vidare yrkat att prövotidsförordnandet U1 ändras så att målsättningsvärdet för suspenderade ämnen sänks till 1,0 ton per dygn.

Naturvårdsverket har yrkat att villkor 12 ska ha följande lydelse.

12. De sammanlagda utsläppen av gasformigt svavel från sodapannan och mesaugnen får inte överskrida 50 ton/år. Utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg svavel per ton producerad massa. Utsläppet från sodapannan ska mätas kontinuerligt.

Naturvårdsverket har vidare yrkat att det föreskrivs följande villkor för utsläpp av svavel med svaga gaser.

Mängden gasformigt svavel i de svaga gaser som inte samlas upp får som medelvärde från fyra mättillfällen under ett kalenderår uppgå till högst 0,2 kg svavel per ton massa. Utsläppet ska mätas en gång varje kvartal.

SCA Packaging Obbola Aktiebolag (bolaget) har bestritt bifall till Naturvårdsverkets yrkande om villkor för utsläpp av svaga gaser samt till länsstyrelsens yrkande om skärpning av målsättningsvärden för utsläpp av suspenderade ämnen i prövotidsförordnandet U1.

Bolaget har i första hand medgett att villkor 12 ges följande lydelse.

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 50 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa som månadsmedelvärde och riktvärde. *

Bolaget har även medgett att de delar av villkor 4, 8, 11 och 12 som enligt det överklagade avgörandet gäller som riktvärden utformas enligt följande modell:

Om utsläppet av [förorening] från [källa] överstiger [halt/mängd] som [dygns-, månads-, kvartals- eller årsmedelvärde], ska bolaget vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Senast en vecka efter det att det har konstaterats att nämnda utsläppsnivåer har överstigits, ska bolaget underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

______

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

För det fall Mark- och miljööverdomstolen inte skulle dela bolagets uppfattning om utformningen av begränsningsvärden anser bolaget att villkor 8, 9 och 11 bör upphävas samt att villkor 12 får följande lydelse.

12. Utsläppet av gasformigt svavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 50 ton svavel per år.

Förslaget innebär att verksamhetens utsläpp av kväveoxider till luft endast kommer att regleras i villkor 10. Villkoren 8, 9 och 11 kan ersättas med uppföljningskrav. Bullervillkoret, villkor 4, bör inte ändras.

Bolaget har i andra hand medgett att villkor 8, 9, 11 och 12 ges följande lydelse.

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från sodapannan får som årsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske kontinuerligt. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras månadsvis till tillsynsmyndigheten.

9. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från mesaombränningen får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske minst två gånger per år. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras halvårsvis till tillsynsmyndigheten.

11. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från fastbränslepannan ÅC2 får som årsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske kontinuerligt. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras månadsvis till tillsynsmyndigheten.

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 50 ton per år och får som årsmedelvärde inte överskrida 0,2 kg svavel per ton sulfatmassa. Mätning av utsläppen från sodapannan respektive mesaombränningen ska ske kontinuerligt respektive minst två gånger per år. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras månadsvis till tillsynsmyndigheten.

Bolaget har i tredje hand medgett att villkor 8, 9, 11 och 12 ges följande lydelse.

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från sodapannan får som månadsmedelvärde överstiga 70 mg per MJ tillförd energi högst två gånger per kalenderår.

9. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från mesaombränningen får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske minst två gånger per år. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras halvårsvis till tillsynsmyndigheten.

11. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från fastbränslepannan ÅC2 får som månadsmedelvärde överstiga 70 mg per MJ tillförd energi högst två gånger per kalenderår.

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 50 ton per år och får som månadsmedelvärde överskrida 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa högst två gånger per kalenderår.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

Allmänt om utformningen av villkoren

Miljööverdomstolen har i flera domar tagit ställning mot användandet av begreppet riktvärde i villkor. Länsstyrelsen anser mot den bakgrunden att det inte är lämpligt att, som miljödomstolen gjort, använda riktvärden i flera villkor i den aktuella domen. Villkoren uppfyller inte de krav som bör ställas och som Miljööverdomstolen i domskälen till flera tidigare domar angett. Riktvärden är inte lämpliga annat än under prövotider. Användningen av riktvärden innebär en oklarhet angående när åtgärder ska vidtas och villkor innehållas. Eftersom villkoren i vissa fall gäller årsmedelvärden kan en sådan formulering dessutom innebära ett relativt långt tidsperspektiv för genomförandet av dessa åtgärder och uppföljningen av dem. Länsstyrelsen har därför föreslagit villkorsformuleringar utan användning av begreppet riktvärden, men där det framgår hur kontrollen av villkoren ska ske. Länsstyrelsen bedömer generellt att de föreslagna nivåerna är rimliga med hänsyn till vad bolaget uppgivit i ansökan.

Villkor 4

Ändringen innebär att villkoret förtydligas när det gäller hur kontrollen ska utföras och för vilken tidsperiod ekvivalentvärdet ska beräknas. Mätningar utförda i maj 2010 gav som resultat ekvivalenta ljudnivåer på 44, 46, 47 respektive 48 dB(A) i de olika mätpunkterna vid närliggande bostäder. Villkoret kan därför inte anses orimligt och tjänar som ett starkare incitament till aktsamhet vid eventuella framtida förändringar vid anläggningen.

Målsättningsvärden

I rapport bilagd till bolagets ansökan framgår att det suspenderade materialet ger ett högst signifikant bidrag till både COD och närsalter. I rapporten bedöms ett rimligt antagande vara att det kommer att gå att hålla ett utsläpp av omkring 35 mg/l som ett genomsnitt för en ”normal månad”. Med flödet 21 665 m³/dygn vid ansökt produktion motsvarar det ett utsläpp av 760 kg/dygn. Den av länsstyrelsen yrkade målsättningen 1,0 ton/dygn kan därför inte anses orimlig. Någon större hänsyn bör inte tas till eventuella problemperioder vid beslut om målsättning. Målsättningsvärden ska spegla vad som bör vara möjligt att uppnå och inte ses som blivande villkor med begränsningsvärden.

Naturvårdsverket

Allmänt om utformningen av villkor

Villkor ska vara utformade så att de uppfyller krav på rättssäkerhet, ändamålsenlighet och lämplighet för egenkontroll och tillsyn. Det primära syftet med ett begränsningsvärde i form av ett specifikt utsläppsvärde är att säkerställa att verksamheten vid varje tidpunkt och oavsett omfattning på produktionen bedrivs på miljömässigt bästa sätt. Om det endast finns ett utsläppsvärde för det totala utsläppet skulle verksamhetsutövaren, vid en produktion under den tillståndsgivna, tillåtas släppa ut större mängd föroreningar än vad som kan uppnås vid tillämpning av bästa möjliga teknik (BMT). Villkor ska endast reglera frågor som är centrala för tillåtligheten eller som annars är av stor miljö- och hälsomässig betydelse. Att en fråga bedömts som så betydelsefull att den bör villkorsregleras måste därför också innebära att det måste anses straffvärt att bryta mot ett villkor som reglerar frågan.

Det finns en skillnad när det gäller konsekvenserna av att bryta mot ett gräns- respektive riktvärdesvillkor. Underlåtelse att vidta åtgärder till följd av att ett riktvärde överskrids leder sällan eller aldrig till några konsekvenser för verksamhetsutövaren. Detta beror främst på att ett riktvärde inte innebär en sådan precis och tydlig förpliktelse för verksamhetsutövaren som kan ligga till grund för en straffpåföljd. Ett ytterligare skäl mot att använda riktvärdesvillkor är att sådana villkor tvingar tillsynsmyndigheten att bedöma och ta ställning till om de åtgärder som verksamhetsutövaren vidtar eller planerar att vidta är tillräckliga för att förhindra ett överskridande. Utgångspunkten är att det redan i samband med tillståndsprövningen ska göras klart vilka åtgärder som krävs för att de krav som följer av de allmänna hänsynsreglerna ska följas.

Villkor för utsläpp av svavel med svaga gaser

Naturvårdsverket anser av följande skäl att det är motiverat att villkorsreglera utsläppet av svaga gaser. Det svavel som släpps ut med svaga gaser kan för det första ge upphov till besvärande lukt i omgivningen. För det andra så oxideras de aktuella svavelföreningarna i atmosfären till försurande svaveldioxid. Ungefär hälften av den mängd svaveldioxid som kan härledas till den aktuella verksamheten har sitt ursprung i de svaga gaserna. Det bör därför, som normalt är för denna typ av verksamhet, föreskrivas ett villkor för svaga gaser. Mätning av utsläpp av svavel i ej uppsamlade svaga gaser görs normalt högst en gång per år. Man mäter då oftast mellan ca 10 och 25 punkter. Kostnaden torde vara i storleksordningen 30 000-40 000 kr per gång. Ju fler mätningar som görs under en tidsperiod desto sannolikare är det att man får ett representativt medelvärde för tidsperioden. Med mer frekvent mätning kan man dessutom snabbare upptäcka om utsläppen har förändrats i någon punkt och vid behov göra åtgärder. Kostnaden för mätning fyra gånger per år kan inte vara orimlig när det gäller ett utsläpp av ämnen med aktuella egenskaper och storlek.

Bolaget

Allmänt om utformningen av villkoren

Den villkorsutformning som har valts av miljödomstolen är tydlig och ändamålsenlig och uppfyller de krav på rättssäkerhet som Miljööverdomstolen ställt i avgörandena MÖD 2009:2 och MÖD 2009:9. Den valda modellen ställer krav på åtgärder för att innehålla begränsningsvärdet vid ett överskridande, en anmälan till tillsynsmyndigheten inom viss tid från det att överskridandet konstateras, samt en redogörelse till tillsynsmyndigheten om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att begränsningsvärdet ska kunna innehållas. Detta är tydliga krav som inte bör kunna ge upphov till några rättssäkerhetsproblem. Den av miljödomstolen föreskrivna villkorsmodellen ger den högsta miljöskyddsnivån. Det är mycket svårt att finna en lösning som är bättre än den tvåstegsmodell som den tidigare riktvärdeskonstruktionen representerar. De alternativa lösningar som har övervägts har brister antingen från miljö- eller rättssäkerhetssynpunkt. Det är bättre att utveckla villkorsskrivningen mot mer rättssäkra tillstånd genom att bygga vidare på tidigare välfungerande villkorskonstruktioner. Enligt bolagets bedömning är det vad miljödomstolen har gjort genom villkoren 4, 8, 9, 11 och 12.

I strävan efter rättssäkra villkor måste beaktas att tillståndsvillkor i praktiken har olika värde och att de bidrar till miljönyttan på olika sätt. Enligt bolagets uppfattning bör gränsvärden för totalutsläpp på årsbasis placeras högst upp i en tänkt ”villkorshierarki” medan villkor som reglerar produktionsspecifika utsläpp eller tillåtna halter av föroreningar i rökgaser eller avloppsvatten normalt bör hamna längre ner i en sådan hierarki. Den sistnämnda villkorstypen har normalt inte en lika betydelsefull inverkan på miljöförhållandena i den tillståndsgivna verksamhetens omgivning som den förstnämnda. Detta förhållande borde reflekteras i de sanktioner som är kopplade till respektive villkorstyp. Om verksamhetsutövaren inte lyckas innehålla den totala årliga utsläppsnivån som krävs för skyddet av människors hälsa och miljön är det enligt bolagets mening rimligt att ett överskridande kan leda till en omedelbar straffrättslig sanktion. Om verksamhetsutövaren till följd av en olyckshändelse eller någon annan oförutsebar omständighet inte kan få installerad reningsteknik att fungera som avsett anser bolaget att verksamhetsutövaren bör få en chans att vidta korrigerande åtgärder innan en straffsanktion aktualiseras. Om det inte skulle anses möjligt att föreskriva åtgärdsinriktade villkor, t.ex. villkor av riktvärdesmodell, bör man enligt bolagets mening överväga att utmönstra villkor som ställer funktionskrav på den reningsteknik som krävs enligt verksamhetens tillstånd.

Villkor 4

Bullersituationen vid Obbola pappersbruk är sådan att bolaget bedömer att det saknas realistiska möjligheter att ytterligare reducera bulleremissionerna. Redan bakgrundsnivåerna dvs. bullernivåerna under perioder då fabriken inte är i drift, ligger omkring 40-42 dB(A).

Villkor 8

Bolaget har under senare år arbetat intensivt för att komma ner i nivåer på utsläpp från sodapannan av kväveoxider under 60 mg/MJ och utsläppsnivåerna under 2009 och 2010 visar att resultaten har varit tämligen goda. Nivån på utsläpp av kväveoxider, 70 mg/MJ som månadsmedelvärde, har överskridits eller tangerats vid 13 tillfällen under de senaste tre åren. Den absoluta merparten av överskridandena inträffade under 2008 då pannan fortfarande var föremål för intrimning. Beckolja används ofta som bränsle i sodapannan bl.a. av miljöskäl. Under sådana förhållanden ska normalt nivån på utsläpp av kväveoxider, 65 mg/MJ, klaras. Marginalen till det av miljödomstolen föreskrivna villkoret är således redan som utgångspunkt mycket begränsad vid användning av beckolja. Bolaget bedömer att arbetet med att hålla nere utsläppsnivåerna beträffande kväveoxider kommer att behöva intensifieras i takt med att produktionen ökar. Även en ökande andel beckolja eller tjockolja, till följd av brist på beckolja, kommer att kräva kontinuerliga utsläppsreducerande åtgärder från bolagets sida. Detta visar att det inte kan föreskrivas strängare villkor än dem bolaget har medgivit.

Villkor 9

De senaste tre åren har utsläppen av kväveoxider från mesaombränningen varit relativt låga, som högst 125 mg/MJ. Underlaget för bedömning av utsläppen från mesaombränningen är begränsat till en mätning per år. Bolaget har åtagit sig att öka mätfrekvensen till två gånger per år. Det är förenat med alltför stora risker för bolaget att med tillgängliga uppgifter om utsläppen av kväveoxider från mesaombränningen godta strängare villkor än dem som bolaget redan har medgivit.

Villkor 11

Nivån på utsläpp från fastbränslepannan ÅC2 av kväveoxider, 70 mg/MJ som månadsmedelvärde, har överskridits eller tangerats vid fyra tillfällen under den senaste treårsperioden. Under övriga månader har utsläppen ofta legat mycket nära nämnda nivå. Det finns en risk att utsläppen kväveoxider från ångpannan ökar i framtiden till följd av lägre last i pannan. Bolaget överväger möjligheten att koka ner massan mer än vad som sker idag, vilket skulle ge en ökad lutlast i sodapannan. På så sätt skulle brukets energibalans förändras till sodapannans fördel, vilket kan minska lasten i ångpannan och därmed öka de specifika kväveoxidutsläppen från denna. Det saknas realistiska möjligheter att minska utsläppen från ångpannan. Det kan därför inte föreskrivas strängare villkor än dem bolaget har medgivit.

Uppskjutna frågor, U1

Målsättningsvärden måste sättas för att så långt som möjligt ”matcha” verkliga förhållanden. Bolaget har i ansökan åtagit sig att installera BAS-teknik eller teknik med motsvarande effekt för att nå de målsättningsvärden som anges i miljödomstolens deldom. Investeringskostnaden för detta uppskattas till 10 miljoner kr. För att nå längre än vad som följer av de målsättningsvärden som anges i miljödomstolens deldom fordras mycket omfattande investeringar. Det alternativ som därvid skulle ligga närmast till hands är en s.k. multibioanläggning som betingar en investeringskostnad om 150-200 miljoner kr. Detta skulle bl.a. mot bakgrund av de slutsatser som dras i miljökonsekvensbeskrivningen vara en allvarlig felprioritering. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att utsläppen till recipienten kommer att öka marginellt vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Jämfört med utfallet under senare år kommer utsläppen att minska väsentligt. De kostnader som mer långtgående åtgärder skulle medföra står inte i proportion till den miljönytta de skulle kunna ge. Varje reningsanläggning har driftstörningar under en längre eller kortare tid. Detta gäller särskilt anläggningar som är beroende av biologiska processer. Någon ändring av föreskrivna målsättningsvärden är därför inte påkallad.

Villkor för utsläpp av svavel i svaga gaser

Bolaget anser att det inte bör föreskrivas något villkor när det gäller diffusa utsläpp utifrån Miljööverdomstolens praxis. Det behövs därför inte något villkor som reglerar de diffusa svavelutsläppen från bolagets verksamhet i Obbola. De skyddsåtgärder som rimligen kan krävas, dvs. ett svaggassystem, har redan installerats och bolaget vidtar ständigt förbättringsåtgärder för att hålla utsläppen på en så låg nivå som möjligt.

Umeå kommun har avstått från att yttra sig.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Allmänt om utformningen av villkoren

En fråga av betydelse i detta mål gäller utformningen av de begränsningsvärden som reglerar buller samt utsläppen till luft av kväveoxider och gasformigt svavel. Frågan om utformningen av begränsningsvärden behandlas också i en annan dom som Mark- och miljööverdomstolen meddelat denna dag i mål nr M 8364-10 avseende Outokumpu Stainless AB.

Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen) har genom flera domar tagit avstånd från användningen av riktvärden. I MÖD 2009:2 (Kalmar Industries AB) och MÖD 2009:9 (Växjö Energi AB) utvecklade domstolen sin syn på begränsningsvärden och angav att användningen av sådana riktvärden ska utmönstras och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Frågan om begränsningsvärden har ytterligare utvecklats genom MÖD 2009:49 (Knauf Danogips GmbH Tyskland, filial Inland). I MÖD 2011:18 (E.ON Värme Sverige AB) samt MÖD 2011:48 (Betongindustri AB samt Sand & Grus AB Jehander) finns ytterligare exempel på begränsningsvärden utformade i enlighet med 2009 års praxis.

Miljödomstolen har i detta mål föreskrivit att vissa begränsningsvärden ska gälla som riktvärden varvid definitionen av begreppet riktvärde skiljer sig något från vad som tidigare var vanligt förekommande. Den i målet angivna definitionen av riktvärde innehåller ett tillägg som innebär att bolaget senast en vecka efter det att ett överskridande upptäcks ska underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att den av miljödomstolen använda definitionen av riktvärde inte ger någon bortre tidsgräns för ett överskridande av värdet och innebär således på en viktig punkt samma nackdelar som det tidigare, nu utmönstrade riktvärdesbegreppet. Denna invändning gäller oavsett om riktvärdet ges en separat definition eller om, som bolaget föreslagit, definitionen bakas in i villkorstexten så att ordet riktvärde undviks. Mark- och miljööverdomstolen finner därför att de nu överklagade villkoren inte överensstämmer med den praxis som redovisats ovan och att det inte redovisats tillräckliga skäl för att frångå denna praxis. Länsstyrelsens överklagande ska därför bifallas såtillvida att villkoren ska ändras.

Mark- och miljööverdomstolen vill understryka att begränsningsvärden - oavsett om de formulerats enligt den praxis som rådde fram till år 2009 eller nuvarande praxis - alltid baseras på de åtgärdskrav som är motiverade utgående från miljöbalkens regler, där avvägningen enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken (särskilt 3 och 7 §§) är av största vikt.

Även om Mark- och miljööverdomstolen således inte kan godta en användning av riktvärden enligt miljödomstolens dom eller bolagets förslag, har domstolen förståelse för att begränsningsvärden i vissa fall kan behöva formuleras så att de ger verksamhetsutövaren ett visst handlingsutrymme innan de blir straffsanktionerade.

Med miljöbalkens hänsynsregler som grund, och sett i perspektiv av hur verksamheten i övrigt är reglerad, måste villkoren formuleras och begränsningsvärdena utformas på ett lämpligt sätt efter överväganden i varje enskilt fall.

Villkor 4

Länsstyrelsen har yrkat att det föreskrivs att den ekvivalenta ljudnivån inte får överstiga 50 dB(A) dygnet runt vid närmaste bostäder. Bolaget har motsatt sig detta och anser att det av miljödomstolen föreskrivna riktvärdet inte ska ändras.

Av utredningen framgår att bostäder ligger mindre än 200 m från fabriken samt att ljudnivån 50 dB(A) överskridits vid ett tillfälle och i en mätpunkt under åren 2004-2008. Enligt uppgift från länsstyrelsen underskreds nivån 50 dB(A) med viss marginal i samtliga mätpunkter vid mätningen 2010. Av bolagets ansökan till miljödomstolen framgår att bolaget avser att genomföra en åtgärdsplan för att minimera bullret.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att 50 dB(A) är en betydligt högre ljudnivå än vad som normalt godtas nattetid vid industrianläggningar. Eftersom denna nivå kan upplevas som störande nattetid för kringboende är det angeläget att bolaget vidtar sådana bullerdämpande åtgärder som säkerställer att nivån inte överskrids. Bolagets utredning kan inte anses visa att kostnaderna för sådana åtgärder skulle bli orimligt höga. Länsstyrelsens yrkande bör därför bifallas. Med hänsyn till att bolaget kan behöva ytterligare tid för att genomföra bullerdämpande åtgärder så bör villkoret träda i kraft den 1 januari 2014. Fram till denna tidpunkt får bullernivån inte överstiga 52 dB(A).

Vad därefter gäller villkor för den momentana ljudnivån nattetid är det enligt Mark- och miljööverdomstolen inte lämpligt att ange ett begränsningsvärde i enlighet med länsstyrelsens yrkande. Mark- och miljööverdomstolen har i MÖD 2011:48 angett en föreskrift för momentan ljudnivå med innebörden att arbetsmoment som typiskt sett ger upphov till momentana ljudnivåer över en viss nivå inte får utföras nattetid. Villkoret bör anges på motsvarande sätt i detta mål.

Villkoren 8, 9 och 11

De totala årsutsläppen av kväveoxider från sodapanna och mesaugn regleras i villkor 10. De nu överklagade villkoren 8, 9 och 11 reglerar utsläpp av kväveoxider från sodapanna, mesaombränning respektive fastbränslepanna. Syftet med dessa villkor får anses vara att säkerställa att varje enskild förbränningsanläggning drivs och underhålls så att lägsta möjliga utsläpp uppnås utifrån de förutsättningar som gäller enligt domen. För att villkor av detta slag ska fylla sin funktion bör i normalfallet längre tidsbas än en månad inte komma i fråga. För att tillgodose bolagets behov av ett visst handlingsutrymme vid tillfälliga utsläppsökningar så bör utgångspunkten för villkorsutformningen vara bolagets tredjehandsinställning gällande sodapanna och fastbränslepanna. I fallet mesaombränning blir slutsatsen något annorlunda på grund av omständigheter som rör kontrollen av utsläppen, se nedan.

För sodapannans del bör villkoret således utformas så att tio av tolv månadsmedelvärden inte får överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Mark- och miljööverdomstolen har härvid beaktat att villkor 10 reglerar även de två månader som utsläppen kan överskrida nämnda värde. Kontrollen ska baseras på kontinuerlig mätning.

För fastbränslepannans del bör gälla motsvarande villkorsmodell som för sodapannan. Eftersom pannan omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter 2002:26 (om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer) så lämnas inte heller i detta fall utsläppet oreglerat under de två månader som överskridanden kan ske utan att villkoret överträds.

För mesaombränningens del finns det inte krav på någon kontinuerlig mätning av kväveoxider. Länsstyrelsen har yrkat på en kontrollmätning per år medan bolaget föreslagit två kontrollmätningar per år. Det får därför i detta fall godtas att villkoret utformas som ett årsmedelvärde av två mätningar i enlighet med bolagets förslag.

Villkor 12

Som villkor för det totala utsläppet per år av gasformigt svavel från sodapanna och mesaombränning bör föreskrivas vad Naturvårdsverket yrkat och bolaget medgett.

När det sedan gäller villkor för de produktionsrelaterade utsläppen av gasformigt svavel får syftet med begränsningsvärdet anses vara att säkerställa att utsläppen hålls på lägsta möjliga nivå oberoende av produktionsförhållandena. För att fylla denna funktion är en längre tidsbas för medelvärdesberäkning än en månad inte lämplig. På motsvarande sätt som angetts för utsläppen av kväveoxider från sodapanna och fastbränslepanna bör utgångspunkten vara den villkorskonstruktion som framgår av bolagets tredjehandsinställning, dock med den skillnaden att villkoret endast bör avse sodapannan. Skälen till detta är att utsläppen från mesaombränningen är förhållandevis små och inte mäts kontinuerligt. Även i detta fall har Mark- och miljööverdomstolen beaktat att villkoret fastställer en högsta nivå för årsutsläppet av gasformigt svavel till luft, varigenom de två månader som överskridanden kan ske av det produktionsrelaterade villkoret inte lämnas oreglerade.

Uppskjutna frågor, U1

Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens uppfattning att målsättningsvärdet för utsläpp av suspenderade ämnen inte bör innefatta perioder då problem uppstår med avskiljning av suspenderade ämnen i anläggningen. Länsstyrelsens förslag till målsättningsvärde framstår som rimligt med beaktande av utredningen i målet och bör därför fastställas. För tydlighetens skull bör tilläggas i punkten U1 att målsättnings-värdena avser faktiska utsläpp vid normala driftförhållanden.

Villkor för utsläpp av svavel i svaga gaser

Enligt praxis regleras utsläpp av gasformigt svavel i så kallade svaga gaser i tillståndsbeslut som gäller sulfatfabriker. Mark- och miljööverdomstolen har i några fall, se t.ex. MÖD 2009:39, anfört att det med hänsyn till svårigheterna att provta och mäta denna typ av utsläpp inte är lämpligt att utforma villkor med angivande av begränsningsvärde. I stället bör villkoret uttryckas som ett krav på reningsutrustningen. Ett kontrollvärde har då angivits i villkoret med skyldighet för verksamhetsutövaren att rapportera överskridanden inom viss tid till tillsynsmyndigheten, som i sådant fall har möjlighet att överväga behovet av tillsynsåtgärder.

Naturvårdsverket har i detta mål yrkat att ett villkor ska föreskrivas som innebär att utsläppet av gasformigt svavel i svaga gaser som inte samlas upp får uppgå till högst 0,2 kg per ton sulfatmassa, räknat som medelvärde för fyra mättillfällen per kalenderår. Utsläppet ska mätas en gång per kvartal. Bolaget har motsatt sig att villkor överhuvudtaget ska föreskrivas för utsläppen av svavel i svaga gaser.

Mark- och miljööverdomstolen finner det angeläget att utsläppen av svavel i svaga gaser regleras, inte minst med hänsyn till närheten av bostadsområden. Domstolen bedömer att den av Naturvårdsverket yrkade konstruktionen av villkoret uppväger ovannämnda osäkerheter med kontrollen genom att ett medelvärde skapas genom fyra mätningar per år. Kostnaden för denna kontroll kan inte anses orimlig. Därtill kommer att villkorsvärdet ligger med god marginal över den långsiktiga utsläppsnivå som angivits i ansökan. Under sådana förhållanden bör Naturvårdverkets yrkande bifallas och ett nytt villkor, 12a, införas.

___________________

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att miljödomstolens deldom ska ändras på det sätt som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2012-03-27

I avgörandet har deltagit hovrättslagmännen Per-Anders Broqvist och Lars Dirke, hovrättsrådet Roger Wikström, referent, samt tekniska råden Anna-Lena Rosengardten och Staffan Lagergren. Domen är enhällig.

Föredragande har varit Åsa Talvik.

________________________________________________

BILAGA A

UMEÅ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDESCA Packaging Obbola Aktiebolag, 556147-1003, 913 80 Obbola

Ombud: 1. Advokaten M.B2. Advokaten M.H. samma adress

SAKEN

Utökad verksamhet vid Obbola pappersbruk i Umeå kommun, Västerbottens län

Kod enligt SFS (1998:899): 21.30

Avrinningsområde: 27/28 (Mellan Tavelån och Umeälven)

Koordinater: N= 7 074 700 E= 762 820 (SWEREF 99 TM)

_____________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen lämnar enligt 9 kap. 6 § miljöbalken SCA Packaging Obbola

Aktiebolag tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola innefattande en årlig produktion av 500 000 ton liner samt att därvid genomföra i ansökan beskrivna åtgärder.

För tillståndet gäller följande villkor.

Allmänt

1. Verksamheten - inklusive åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet angett eller åtagit sig.

Massaproduktion

2. Produktionen av sulfatmassa får inte överstiga 300 000 ton per år.

3. Produktionen av returfibermassa får inte överstiga 300 000 ton per år.

Buller

4. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) som riktvärde*. Nattetid får den momentana ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiga 65 dB(A).

Hamnverksamhet

5. Vid lastning och lossning av eldningsolja och andra liknanden vätskor ska skyddslänsor finnas i beredskap för att minska risken för spridning i vattenområdet vid eventuella spill. Adsorptionsmedel ska finnas tillgängligt vid lastning och lossning av flytande gods.

Utsläpp till luft

6. Stoftutsläppet från bark- och oljeeldade pannor får som årsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/m3 norm torr gas vid 13 procents CO2-halt.

7. Om damning skulle uppkomma i omgivningen ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta effektiva motåtgärder.

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från sodapannan får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 70 mg per MJtillförd energi.

9. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från mesaom-bränningen får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 160 mg per MJtillförd energi.

10. Det samlade utsläppet av kväveoxider från mesaombränningen och sodapannan får inte överstiga 360 ton per år.

11. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2, räknat som NO2) från fastbränsle-pannan ÅC2 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 70 mg/MJtillförd energi.

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå till högst 80 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa som årsmedelvärde och riktvärde*.

Utsläpp till vatten

13. Grönlutslam får inte släppas ut med avloppsvattnet utan ska avskiljas med filtrering eller annan likvärdig metod.

Efterbehandling

14. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för avhjälpande av eventuella miljöskador och andra återställningsåtgärder. I planen ska anges hur mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador från verksamheten samt hur riskbedömning ska utföras. Undersökningar och eventuella åtgärder ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bolaget ska även anmäla avslutande av del av verksamheten till tillsynsmyndigheten. Myndigheten får därvid vid behov begära att bolaget ger in en plan för avhjälpande m.m. enligt ovan.

Kontroll

15. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som möjliggör bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Uppskjutna frågor m.m.

Miljödomstolen uppskjuter under en prövotid frågorna om åtgärder för rening av avloppsvatten och för energieffektivisering samt för att öka lutens torrhalt i indunstningsanläggningen och frågan om villkor för stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen. Under prövotiden ska bolaget utföra följande utredningar.

U1 . Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten projektera och genomföra de åtgärder med avseende på avloppsvattenreningen som kan bedömas erforderliga för att nå följande målsättningsnivåer (avser faktiska utsläpp).

Parameter Målsättningsvärden

Suspenderade ämnen 1,7 ton/dygn

COD 5 ton/dygn

Kväve 240 kg/dygn

Fosfor 30 kg/dygn

Åtgärderna ska vara genomförda inom 2 år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft eller vid det senare datum som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Inom arton månader från det att åtgärderna har genomförts ska bolaget till miljödomstolen redovisa driftserfarenheter tillsammans med förslag till slutliga villkor.

U2. Bolaget ska utreda möjligheterna till energieffektiviseringar och till att utnyttja spillvärme från verksamheten. Utredningen ska minst avse de åtgärder som utretts inom ramen för programmet för energieffektivisering och möjligheterna

- att så långt möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen,

- att höja barkens torrhalt till 60 procent samt

- att producera elektricitet från spillvärme.

Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnaderna för dessa, hur de påverkar utsläppen till luft samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och, om så bedöms vara fallet, motiveringen till varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att vidta övriga redovisade åtgärder. Utredningen ska redovisas till miljödomstolen senast ett år efter det att tillståndsdomen vunnit laga kraft.

U3. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att be-gränsa stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen. Utredningen med förslag till slutliga villkor ska redovisas till miljödomstolen vid den tidpunkt som bestämts för redovisningen beträffande avloppsreningen (U1).

Provisoriska föreskrifter

Under prövotiden och till dess miljödomstolen bestämmer annat ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

Pl. Utsläppet av suspenderade ämnen får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 3 ton per dygn (SÄ10).

P2. Utsläppet av syreförbrukande ämnen får som COD inte överstiga 10 ton per dygn som månadsmedelvärde och riktvärde*. COD-analysen ska göras på ofiltrerade och omskakade prover enligt svensk standard SS 02 81 42 eller likvärdig metod.

P3. Stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen får som årsmedelvärde uppgå till högst 60 mg respektive 50 mg/m3 norm torr gas.

Bemyndiganden

Tillsynsmyndigheten bemyndigas enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken att meddela villkor och föreskrifter om försiktighetsmått i följande avseenden.

- åtgärder till skydd mot omgivningsstörning vid utblödning av elfilterstoft.

- föreskrifter rörande kontroll av verksamheten.

samt att medge

- förlängning av den tid inom vilken åtgärderna med avseende på avloppsvatten-reningsanläggningen ska vara genomförda och

- tillfälliga undantag från de provisoriska föreskrifterna om utsläpp till vatten under sådan tid när åtgärder med avloppsvattenreningsanläggningen genomförs.

Igångsättningstid

Den utökade verksamheten som tillståndsgivits genom denna dom ska ha tagits i drift inom sju år från det att denna dom vunnit laga kraft.

Verkställighet

Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Ogillade yrkanden

Miljödomstolen ogillar yrkandena om villkor för diffusa svavelutsläpp, utformning av indunstningsanläggningen för en 80 %-ig torrhalt i tjockluten och yrkandet om att sätta bullerfrågan på prövotid.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

_____________

BAKGRUND M M

SCA Packaging Obbola AB (bolaget) har ansökt om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola innefattande en årlig produktion av 500 000 ton liner.

Miljödomstolen har genom deldom den 16 juni 2009 med stöd av 22 kap. 26 § första stycket miljöbalken fastställt att det är tillåtligt för bolaget att bedriva fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola innefattande en årlig produktion av 500 000 ton liner. Miljödomstolen har vidare lämnat bolaget tillstånd enligt 22 kap. 26 § andra stycket miljöbalken att uppföra en ny indunstningsanläggning. I domen har miljödomstolen även godkänt den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

YRKANDEN

Bolaget har - såvitt nu är av intresse yrkat - följande.

1. Bolaget yrkar att miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola innefattande en produktion av 500 000 ton liner per år samt därvid att genomföra i ansökan beskrivna åtgärder.

3. Bolaget yrkar att miljödomstolen meddelar verkställighetsförordnande.

4. Bolaget yrkar att miljödomstolen bestämmer igångsättningstiden för den med tillståndet utökade verksamheten till sju år från lagakraftvunnen dom i målet.

TIDIGARE PRÖVNING

Miljödomstolen har i deldom 2000-02-03 (mål M 526-99) lämnat bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen till en fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola. Tillståndet omfattade en högsta produktion av 440 000 ton liner, baserad på högst 240 000 ton sulfatmassa och högst 300 000 ton returfibermassa per år.

För tillståndet meddelades åtta slutliga villkor (1-8) och två bemyndiganden till länsstyrelsen (a-b). Miljödomstolen sköt upp under en prövotid frågorna om villkor för utsläppet till vatten, för utsläppet till luft av processvavel och av kväveoxider från sodapannan, mesaugnarna och fastbränslepannan, för behandlingen och utsläp-pet till luft av svaga och starka gaser samt för buller. Miljödomstolen beslutade om sex prövotidsutredningar; Ul om vattenutsläpp, U2 om recipientundersökning, U3 om kväveoxider, U4 om processvavel, U5 om starka och svaga gaser och U6 om buller.

Genom deldom 2002-09-13 avslutade miljödomstolen prövotiden avseende utred-ningspunkterna U2, U4 och U6 samt utredningspunkt U3 såvitt den avsåg mesa-ugnarna. Miljödomstolen meddelade samtidigt tre ytterligare slutliga villkor (9-11).

I deldomar 2004-03-12 resp. 2006-09-11 avslutade miljödomstolen prövotiden enligt utredningspunkt U3 i återstående delar (dvs. avseende sodapannan resp. fastbränslepannan) och meddelade två slutliga villkor (12 och 13).

Frågan om utsläppet till vatten (U1) är alltjämt uppskjuten. Den behandlades senast i deldom 2006-09-11.

Även frågan om villkor för utsläppet av starka och svaga gaser (U5) är alltjämt uppskjuten. Den frågan är senast behandlad i deldom 2006-12-20. Redan i deldom 2001-06-08 meddelades emellertid ett villkor om installation av en reservbrännkammare (9). Detta villkor har sedermera ändrats i målen nr. M 129-01, M 135-02 och M 108-05 (dom 2005-04-08).

För 2000 års tillstånd gäller sålunda följande villkor, bemyndiganden och provisoriska föreskrifter.

Villkor

1. Verksamheten - innefattande åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstäm-melse med vad bolaget angett eller åtagit sig i förevarande mål om inte något annat framgår av detta beslut.

2. Grönlutslam får ej släppas ut med avloppsvattnet utan skall avskiljas med filtrering eller annan likvärdig metod.

3. Stoftutsläppet från sodapanna och mesaugnar får uppgå till högst 250 mg respektive 150 mg/m3 norm torr gas som årsmedelvärde och gränsvärde.

4. Stoftutsläppet från bark- och oljeeldade pannor får som årsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/m3 norm torr gas vid 13 procents CO2-halt.

5. Halten svavelväte i sodapannans rökgaser får uppgå till högst 10 mg/m3 norm torr gas. Värdet får dock överskridas under högst 10 procent av drifttiden per månad som gränsvärde och under högst 5 procent av drifttiden per månad som riktvärde*. Svavelväte får mätas indirekt genom mätning av kolmonoxid.

6. Svavelvätehalten i rökgaser från mesaugnar får som riktvärde uppgå till högst 50 mg/m3 norm torr gas räknat som medelvärde över drifttiden per månad. Värdet får överskridas under högst 10 procent av drifttiden per månad.

7. Om damning skulle uppkomma i omgivningen skall bolaget i samråd med länsstyrelsen vidta effektiva motåtgärder.

8. Returpapper som innehåller PCB får ej användas i processen.

9. Bolaget skall senast den 31 oktober 2007 ha installerat en reservbrännkammare för destruktion av starka gaser från kokeriet. Reservbrännkammaren skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i målet.

9. Utsläppet av kväveoxider (mätt som NO2) från mesaugnarna får som årsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 100 mg/MJtillförd energi.

10. Utsläppet av processvavel får uppgå till högst 0,7 kg svavel per ton massa som årsmedelvärde och gränsvärde och till högst 0,5 kg svavel per ton massa som års-medelvärde och riktvärde.

11. Buller till följd av verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 55 dB(A) dag- och kvällstid (kl. 07-22) som gränsvärde 50 dB(A) nattetid (kl. 22-07) som riktvärde

Nattetid får den momentana ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiga

65 dB(A).

12. Utsläppet av kväveoxider (mätt som NO2) från sodapannan får som månads-medelvärde och riktvärde inte överstiga 70 mg/MJtillfört bränsle.

13. Utsläppet till luft av kväveoxider (mätt som NO2) från fastbränslepannan ÅC2 får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 90 mg/MJtillförd energi.

Delegation

Miljödomstolen överlämnar till tillsynsmyndigheten att meddela villkor vad gäller

a) åtgärder för att motverka besvärande damning och buller

b) omhändertagande av avfall och av slam från vattenreningsanläggningen.

Provisoriska föreskrifter

P 1. Utsläppet av suspenderade ämnen får som gränsvärde och årsmedelvärde respektive månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 3 ton per dygn (SÄ10).

P2. Utsläppet av syreförbrukande ämnen får som COD inte överstiga 10 ton per dygn som månadsmedelvärde och riktvärde. COD-analysen skall göras på ofiltrerade och omskakade prover enligt svensk standard SS 02 81 42 eller likvärdig metod.

P5. Ämnen från kokeri, indunstningsanläggningar, hartskokeri och andra källor som kan ge upphov till lukt av betydelse utanför fabriksområdet, skall samlas upp och förbrännas eller undergå med förbränning likvärdig behandling.

* Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren är skyldig att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

Bolaget har i dom 2003-05-06 (mål M 126-02) lämnats tillstånd enligt miljöbalken att anlägga en ny biobränslepanna. Det tillståndet har emellertid inte tagits i anspråk.

Vidare har länsstyrelsen i beslut 2006-05-17 lämnat en anmälan från bolaget om utbyte av sodapannan utan åtgärd. Den nya sodapannan ersatte den gamla under hösten 2007.

ANSÖKAN

1. Orientering

1.1 Inledning

Under senare år har efterfrågan på bolagets returfiberbaserade liner, "Eurokraft", ökat kraftigt. Bl.a. för att möta denna efterfrågeökning har bolaget under senare år genomfört trimningar och utbytesinvesteringar för att kunna höja produktionskapaciteten. T.ex. har pappersmaskinens våtände byggts om, returfiberlinjen uppgraderats och en ny sodapanna med turbin installerats. Förutsättningarna föreligger nu för att med åtgärdande av några kvarvarande flaskhalsar både vid massabruket och i pappersmaskinen, tillsammans med ytterligare trimningsåtgärder, producera ca. 500 000 liner per år. Vid denna produktion ökar behovet av egenproducerad sulfatmassa till ca. 300 000 ton och även i returfiberanläggningen bedöms behovet till ca. 300 000 ton. Denna produktion kan variera beroende på produktmix och kvalitet. De huvudsakliga åtgärder som avses genomföras är att byta ut indunstningsanlägg-ningen i sulfatmassabruket och åtgärder på den befintliga pappersmaskinen. För att klara ökade flöden och belastning på avloppsreningsanläggningen avser bolaget genomföra genomgripande förändringar av denna.

Denna ansökan avser hela verksamheten vid bolagets anläggning i Obbola, dvs. inklusive verksamheten vid den kaj som finns på området. Ansökan avser däremot inte bolagets deponi, som är belägen strax utanför fabriksområdet. Deponin håller på att avslutas och en avslutningsplan har getts in till länsstyrelsen i enlighet med deponeringsförordningen.

1.2 Allmänt om bolaget och anläggningen

SCA-koncernen består av fyra affärsgrupper. SCA Packaging Obbola AB ingår i affärsgruppen Förpackningar, som förutom Obbola-anläggningen även innehåller bl.a. linerbruket i Munksund, Piteå. Liner är benämningen på ytskiktet i wellpappförpackningar. Inom affärsgruppen tillverkas också, vid andra bruk, mellanskiktet i wellpappförpackningar, s.k. fluting.

Bolaget tillverkar oblekta produkter. Det är dels s.k. kraftliner, vilket är liner som baseras i huvudsak på sulfatmassa, dels en produkt som i huvudsak baseras på returfibermassa, vilken säljs under namnet Eurokraft.

Anläggningen är ett s.k. integrerat pappersbruk, vilket betyder att bruket även tillverkar den massa som skall ingå i pappret. I sulfatmassalinjen friläggs vedfibrer genom kokning och efterföljande processer och råvaran är färsk rundved och flis från sågverk. I returfiberlinjen löses returwellpapp upp och fibrerna avskiljs och renas. På anläggningen finns en pappersmaskin.

Bolaget har ca. 320 anställda.

Bolaget är certifierat enligt ISO 14001 (miljö), 9001 (kvalité) samt SS 627750 (energi).

1.3 Lokalisering m.m.

Anläggningen är belägen i samhället Obbola en dryg mil söder om Umeå. Obbola-anläggningen ligger på östra stranden av ön Obbola, som delar Umeälvens utflöde i Bottenviken i två strömmar. Topografin i området kännetecknas av flack terräng. I norr, väster och söder gränsar industriområdet till tätbebyggelse av huvudsakligen egnahemskaraktär. Närmaste bostad är belägen väster om Linjevägen på ca. 100 m. avstånd från fabriken.

Fabriksområdet är i gällande detaljplan (1974-12-10) avsatt för industriändamål.

2. Verksamhetsbeskrivning

2.1 Allmänt

Produktionsförhållandena redovisas endast översiktligt i detta dokument. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till den tekniska beskrivningen.

2.2 Produktion och processer

Returfibermassa

Returwellpapp levereras till anläggningen i balar. Returfiberavdelningen har två parallella linjer där returpappen upparbetas till returfibermassa genom upplösning i s.k. pulper och efterföljande rening i bl.a. turboseparator och trycksilar. Massan passerar sedan lagringstorn innan den förs till pappersbruket.

Sulfatmassa

I renseriet sker barkning och flisning av rundveden. Därefter sållas flisen tillsammans med den inköpta sågverksflisen och mellanlagras sedan i stack innan den förs till kokeriet. Flisen kokas där tillsammans med kokkemikalierna natriumhydroxid (NaOH) och natriumsulfid (Na2S). Efter kokningen fortsätter sönderdelningen av den mjuka flisen bl.a. i skivkvarnar. Massan tvättas därefter i tvättfilter varvid de frilagda fibrerna separeras från svartluten, som består av utlöst vedsubstans (lignin) och använda kokkemikalier. Fibrerna mals därefter i raffinörer och förs till lagringstorn innan massan går till pappersbruket.

Svartluten fortsätter in i massabrukets kemikalieåtervinning, som sker på för sulfatmassabruk sedvanligt sätt. Efter indunstning bränns svartluten i sodapannan. Huvudsyftet med det är att man ur smältan, efter ytterligare behandling i flera steg, återvinner de kemikalier som används i kokarna. Mycket små mängder kokkemikalier går på detta sätt förlorade i processen. Dessutom genereras energi från den ånga som sodapannan producerar.

Pappersproduktionen

Sulfatmassan och returfibermassan mals var för sig i kvarnar för att öka dess styrka innan den används i pappersmaskinen. Massan späds ut ytterligare och mälden pumpas sedan till pappersmaskinens inloppslådor, en för toppskiktet av pappret och en för bottenskiktet. I virapartiet (separat för topp- respektive bottenskiktet) formeras fibrerna och det sker en avvattning av mälden innan det våta arket går in i presspartiet. Pressning sker i tre steg, varvid ytterligare vatten avlägsnas. Den slutliga torkningen sker i torkpartiet, där pappret leds på ånguppvärmda cylindrar. Efter kalendrering (passage genom pressnyp) rullas pappret upp på tambourjärn, som när det är fullt byts ut under pågående drift. Därefter rullas pappret upp och skärs upp i de längder och bredder som kunderna har beställt. Rullarna vägs och märks och förs på transportband till utlastningshallen.

Reningsanläggningar

Fabriken har ett antal reningsanläggningar installerade för att rena utsläpp från pro-cessen både till luft och vatten. Nedan ges exempel på reningsanläggningar:

- Elfilter på mesaugnar och barkpanna

- Ny sodapanna med nytt elfilter och modernt luftsystem

- Reningsanläggning av orena kondensat

- System för destruktion av smältalösarens gaser i sodapannan

- Starkgasskrubber för gaser från kokeri och indunstning

- Svaggasskrubber för gaser från hartskokeriet

- Stark- och svaggassystem med destruktion i sodapannan

- Reservfackla till starkgassystemet

- Biologisk reningsanläggning av processavloppsvattnet

Värmeenergiförsörjning m. m.

Ånga används huvudsakligen i pappersmaskinens torkparti. Fabrikens ångvärmebehov täcks i huvudsak av två pannor, sodapannan SP2 och den kombinerade bark- och oljepannan ÅC2. Det finns en oljeeldad reservpanna TP3, som inte utnyttjas under normala förhållanden.

Sodapannan, som togs i drift under hösten 2007, är anpassad för en ökad produktion. Den är designad för en torrhalt på den ingående luten på 74 procent. Den nuva-rande indunstningen når bara en torrhalt på ca. 70 procent, men efter det planerade utbytet av indunstningen beräknas torrhalten bli ca. 74 procent och tillsammans med den högre verkningsgraden i den nya sodapannan kommer det då att ha skett en effektivisering av ånggenereringen. Ångan utnyttjas för att maximera den interna elgenereringen i den nya mottrycksturbin (25 MW) som har installerats tillsammans med sodapannan. Även efter utbytet av indunstningen kommer det därför att finnas behov av en ökad värmeproduktion. För att inte i första hand behöva fylla det beho-vet med fossila bränslen har bolaget kompletterat sodapannan med en brännare för beckolja.

Bark- och oljepannan eldas för närvarande med i huvudsak internt och externt biobränsle i form av bark och returfiberrejekt samt eldningsolja, men det kan även bli aktuellt att utnyttja torv som bränsle.

I ångsystemet finns en ångackumulator för att hantera belastningstoppar. Om ång-ackumulatorn inte räcker till används bark- och oljepannan som topplastpanna, eftersom den är bättre än sodapannan på att kunna hantera snabba ökningar eller minskningar i ångbehovet.

Lågvärdig spillvärme från avloppsvattnet återvinns för närvarande via en värmepump och utnyttjas i Umeå energis fjärrvärmenät. Den möjligheten kommer att finnas även framgent.

Elenergiförsörjning m.m.

Vid anläggningen används elenergi bl.a. för malning av massa, drift av pumpar, fläktar och reningsutrustning.

Den nya sodapannan och turbinen innebär att potentialen för egen elproduktion har ökats. Vid ansökt produktion i pappersbruket bedöms hela turbinens kapacitet kunna utnyttjas, vilket skulle ge en elproduktion på ca. 200 GWh per år. Övrig el köps in på marknaden.

Kemiska produkter

I bolaget finns en kemikaliegrupp vars uppgift det är att inhämta de uppgifter som finns tillgängliga om de kemikalier som används och som kan komma ifråga att använda samt att ta ställning till om nya kemiska produkter skall få användas.

Genom användning av SSG:s kemikaliewebtjänst säkerställs att bolaget alltid har sådan uppdaterad information som finns tillgänglig. Förbrukningen av kemiska pro-dukter bedöms öka proportionellt mot den ökade produktionen.

Hamnverksamheten

Den befintliga kajen anlades år 1975. Kajen är gjuten i betong och har en längd av ca. 70 meter. I hamnen tar bolaget in bränslen i form av beckolja och eldningsolja samt skeppar ut biprodukterna tallolja och terpentin. Verksamheten har ganska blygsam omfattning och antalet fartygsanlöp kan vid ansökt produktion beräknas till ca. 13 per år.

2.3 Planerade förändringar

Sulfatmassabruket

Flaskhalsen i produktionen är för närvarande massatvätten i kombination med in-dunstningen. Det som planeras är åtgärder för att öka effektiviteten i den befintliga massatvätten och att byta ut den befintliga indunstningen mot en ny. Närmast av underhållsskäl finns vidare behov av att byta ut eller kraftigt renovera vissa andra delar i kemikalieåtervinningscykeln, t.ex. mixeriet. Det kan bli fråga om utrustning med högre kapacitet och bättre energiekonomi, men inga för anläggningen nya eller förändrade processer.

Värmeenergiförsörjningen

Som nämnts ovan kommer den ökade produktionen av allt att döma att kräva en ökad ångvärmeförbrukning och bolaget avser att i första hand möta detta behov med att börja förbränna beckolja i sodapannan. Bolaget kan emellertid inte nu helt utesluta att det även kan komma att behövas vissa ombyggnationer av de befintliga pannorna.

Processavloppsreningen

Bolaget har en biologisk reningsanläggning. Bedömningen är att den befintliga biologiska reningen behöver byggas om för att klara acceptabla utsläppsnivåer vid den planerade produktionsökningen, men även för att klara av stabil drift vid nuvarande förhållanden. Bolaget har genomfört pilotstudier enligt Biofilm Aktiv Slam (BAS)-principen och försöken har visat att denna metod skulle kunna införas för att hantera de problem som hittills har förekommit samt en ökad produktion. Bolaget undersöker emellertid även andra metoder och kan för närvarande inte säkert ange vad som skulle vara den bästa lösningen och därmed inte heller specifikt vilka åtgärder som avses genomföras. Som framgår nedan föreslår bolaget att den närmare utform-ningen får bestämmas i samband med ett prövotidsförfarande för frågan om utsläpp till vatten.

3. Miljöpåverkan, skyddsåtgärder, m.m.

I det följande redogörs översiktligt för några av de viktigaste områdena för omgivningspåverkan och följdföretag.

3.1 Utsläpp till vatten

Processavloppsvatten

Med processavloppsvattnet släpper bolaget ut kemiska och biologiska syreförbrukande ämnen (COD och BOD), näringsämnen (kväve och fosfor) och suspenderade ämnen (SÄ). Bolagets biologiska reningsanläggning installerades år 1998, men anläggningen fungerar fortfarande inte tillfredsställande. Som angetts ovan är bolaget inställt på att reningsanläggningen behöver kompletteras. Det bör noteras att de antaganden som görs om utsläppen vid ansökt produktion är en teoretisk uppskattning som bygger på att resultaten från genomförda pilotförsök kan extrapoleras på hela fabrikens flöden och därför givetvis mycket preliminära.

Miljökonsekvenserna av bolagets utsläpp till vatten liksom recipientförhållanden redovisas i MKB:n med bilagor. Sammanfattningsvis kan konstateras att förhållandena i nedre Umeälven har bedömts som goda, både när det gäller ur kemiskfysikalisk synvinkel, syreförhållanden och närsaltssituationen. Inte heller finns någon antydan om att vattenkvaliteten skulle vara sämre nedströms bolagets anläggning än uppströms.

Som antytts ovan föreslår bolaget att frågan om utsläpp till vatten hanteras så att frågan skjuts upp under en prövotid, under vilken bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten skall projektera och genomföra de åtgärder som kan bedömas behövas för att anläggningen, som långtidsmedelvärden, skall kunna uppnå de målsättningsvärden som bestäms i tillståndsdomen. När den ombyggda reningsanläggningen sedan har tagits i drift och erfarenheter finns från driften kan slutliga villkor föreskrivas.

Bolaget föreslår att motsvarande de nuvarande provisoriska föreskrifterna får gälla även för den ansökta verksamheten.

3.2 Utsläpp till luft

Obbolaanläggningen omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid.

De huvudsakliga källorna till luftutsläpp (främst kväveoxider, svaveloxider, koldioxid och stoft) härrör från förbränning i pannorna och mesaugnen. Svavelhaltiga processgaser (s.k. starka och svaga gaser) kan också avgå från sulfatmassafabrikens utrustning.

Bolaget har under senare år genomfört ett antal åtgärder för att minska sina luftutsläpp, t.ex. ett nytt elfilter i den nya sodapannan, destruktionssystem för starka - och svaga gaser i sodapannan, reservfackla till starkgassystemet samt starkgasskrubber för gaser från kokeriet och indunstningen.

Även bark- och oljepannan och mesaugnarna är försedda med elektrofilter för stoftreduktion.

Nuvarande utsläpp samt jämförelse med det tillämpliga BREF-dokumentet redovisas i den tekniska beskrivningen. Som framgår beräknas utsläppen motsvara de värden som kan uppnås med bästa tillgängliga teknik.

Bolaget menar att slutliga villkor torde kunna föreskrivas för utsläppen till luft. Det genomförda utbytet av sodapannan har medfört att bolaget kan klara skärpta krav i fråga om stoft från sodapannan och processvavel. Bolaget föreslår att det befintliga kravet avseende kväveoxidutsläpp från sodapannan kan gälla även för det ansökta tillståndet, trots att bolaget för närvarande har svårt att innehålla detta värde till följd av den ökade mängd kväve som numera förs till sodapannan. Det är den ökade slutningen i systemet som har uppnåtts genom att gaserna från den s.k. smältalösaren numera förs till sodapannan, som har gett upphov till den ökade kvävemängden i pannan. Bolagets förhoppning är att framgent ändå kunna hålla kväveoxidutsläppen på en lägre nivå genom en förbättrad luftstyrning i pannan. Bolaget föreslår inga villkor för utsläpp av svavelväten. Flera års mätningar visar att svavelväte i stort sett inte förekommer alls i rökgaserna.

3.3 Buller

Bolaget har idag svårt att klara de gällande villkoren för buller, främst beroende på att de närmaste bostäderna ligger mycket nära fabriken. Den nya sodapannan bidrar också mer än avsett till bullersituationen. Här har bolaget ett garantianspråk mot leverantören av pannan. I övrigt visar den bullerutredning som bolaget har låtit utföra att det kan bli aktuellt att åtgärda t.ex. fläktar vid presspartiet på pappersbruket och ett ventilationstorn.

De planerade åtgärderna i anläggningen (indunstning, mixeri, etc.) bedöms både ta bort och tillföra bullerkällor. Bedömningen i bullerutredningen är att om de nya bullerkällorna handlas upp med krav att de inte bidrar med mer än 35 dB(A) skall bullersituationen kunna förbättras.

3.4 Transporter

Verksamheten ger upphov till både interna och externa transporter. De interna transporterna avser huvudsakligen vedtruckar samt traktorer för hantering av returfiber, biobränsle, färdigprodukter, etc. Inkommande vedråvara och kemikalier transporteras med lastbil, medan inkommande returwellpapp transporteras med järnväg eller båt. Bolagets linerprodukter transporteras huvudsakligen med båt från Umeå.

4. Tillåtlighet

4.1 Allmänna hänsynsregler (2 kap.miljöbalken)

Kunskapskravet

Bolaget är certifierat enligt ISO 14001 (miljö), 9001 (kvalité) samt SS 627750 (energi). Bolaget har en egen miljöavdelning med personal som har god utbildning och lång erfarenhet av miljöfrågor. Dessutom deltar bolaget i branschgemensamma forskningsprojekt genom t ex Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning (SSVL). Bolaget har därmed tillgång till den kunskap som med hänsyn till verksamhetens art och omfattning krävs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet från verksamheten.

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik

Bolaget tillämpar modern och effektiv teknik för begränsning av sina luftutsläpp. Bolaget deltar vidare i PFE, program för energieffektivisering, och ligger långt framme i fråga om åtgärder för att minska sin energiförbrukning. Bolaget ligger väl till i en jämförelse med de BATAEL:s som anges i det tillämpliga BREF-dokumentet, utom såvitt avser vissa parametrar i fråga om vattenutsläpp. Den befintliga biologiska avloppsvattenreningen utgör egentligen bästa tillgängliga teknik, men den har visat sig inte fungera tillfredsställande vid bolagets anläggning. Genomförda utredningar och pilotförsök visar emellertid att reningsanläggningen kan konstrueras om så att den får bra funktion även vid bolagets anläggning. Utsläppen har i MKB:n bedömts inte ha någon avgörande negativ påverkan på vattenkvaliteten i recipienten, varken vid nu tillståndsgiven eller ansökt produktion.

Lokaliseringsprincipen

Platsen har under lång tid använts för skogsindustriell verksamhet. Annan lokali-sering för den ökade produktionen kan inte rimligen komma ifråga. Området har i gällande detaljplan avsatts för industriellt ändamål. Bolagets verksamhet strider inte mot planen.

Kretslopps- och hushållningsprinciperna

Bolagets fiberråvara utgörs delvis av returfiber. Fibrer kan emellertid inte återvinnas hur många gånger som helst och kretsloppssystemet behöver kontinuerligt påfyllning med färsk fiber någonstans. SCA Skog AB är bolagets leverantör av träråvara och SCA Skog AB är certifierat enligt FSC.

En väsentlig del av avfallet från verksamheten (aska och slagg från energiproduktionen och slam från reningsanläggningen) materialåtervinns för olika ändamål.

Huvuddelen av den energi som bolaget använder kommer från biobränslen. Spillvärme nyttiggörs i det lokala fjärrvärmesystemet.

Produktvalsprincipen

Hanteringen av kemikalier, inklusive möjligheterna att byta ut kemikalier mot mindre miljöpåverkande sådana, styrs av det av bolaget antagna miljölednings-systemet. För kemikaliefrågorna finns en särskild kemikaliegrupp med uppgift att granska befintliga och nya kemikalier. Kemikaliegruppen arbetar särskilt med att försöka byta ut alla produkter som klassas som cancerframkallande eller reproduktionstoxiska.

4.2 Särskilda tillåtlighetsregler (16 kap.miljöbalken)

Den nuvarande och planerade verksamheten medverkar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.

Omständighet föreligger inte som avses i 16 kap. 6 § miljöbalken. Det har satts i fråga om inte bolaget borde ha ansökt om tillstånd för att byta ut sin sodapanna. Bolaget vill i det sammanhanget påpeka dels att Högsta domstolen har lämnat prövningstillstånd, men inte avgjort, ett mål som rör just ett likadant fall, dels att bolagets tillsynsmyndighet i beslut har lämnat en anmälan om utbytet utan åtgärd.

5. Sammanställning av villkorsförslag m.m.

Bolaget har efter huvudförhandlingen i skrift daterad den 8 oktober 2009 preciserat sina villkorsförslag enligt följande.

Ul . Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten projektera och genomföra de åtgärder med avseende på avloppsvattenreningen som kan bedömas erforderliga för att nå följande målsättningsnivåer (avser faktiska utsläpp).

Parameter Målsättningsvärden

Suspenderade ämnen 1,7 ton/dygn

COD 5 ton/dygn

Kväve 240 kg/dygn

Fosfor 30 kg/dygn

Åtgärderna ska vara genomförda inom två år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft eller vid det senare datum som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Inom arton månader från det att åtgärderna har genomförts ska bolaget till Miljödomstolen redovisa driftserfarenheter tillsammans med förslag till slutliga villkor.

U2. Bolaget ska utreda möjligheterna till energieffektiviseringar och till att utnyttja spillvärme från verksamheten. Utredningen ska minst avse möjligheten att så långt möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen samt de åtgärder som utretts inom ramen för programmet för energieffektivisering. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och motiveringen till varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att vidta övriga redovisade åtgärder. Utredningen ska redovisas till Miljödomstolen senast ett år efter det att tillståndsdomen vunnit laga kraft.

Provisoriska föreskrifter

Under prövotiden och till dess Miljödomstolen bestämmer annat föreslår bolaget att följande provisoriska föreskrifter ska gälla.

Pl. Utsläppet av suspenderade ämnen får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 3 ton per dygn (SÄ10).

P2. Utsläppet av syreförbrukande ämnen får som COD inte överstiga 10 ton per dygn som månadsmedelvärde och riktvärde*. COD-analysen ska göras på ofiltrerade och omskakade prover enligt svensk standard SS 02 81 42 eller likvärdig metod.

Bolaget föreslår att tillsynsmyndigheten bemyndigas

att medge förlängning av den tid inom vilken åtgärderna med avseende på avloppsvattenreningsanläggningen ska vara genomförda samt

att medge tillfälliga undantag från de provisoriska föreskrifterna om utsläpp till vatten under sådan tid när åtgärder med avloppsvattenreningsanläggningen genomförs.

Slutliga villkor

Bolaget föreslår att följande slutliga villkor föreskrivs.

Allmänt

1. Verksamheten - inklusive åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet angett eller åtagit sig.

Massaproduktion

2. Produktionen av sulfatmassa får inte överstiga 300 000 ton per år.

3. Produktionen av returfibermassa får inte överstiga 300 000 ton per år.

Buller

4. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) som riktvärde*. Nattetid får den momentana ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiga 65 dB(A).

Hamnverksamhet

5. Vid lastning och lossning av eldningsolja och andra liknanden vätskor ska skyddslänsor finnas i beredskap för att minska risken för spridning i vattenområdet vid eventuella spill. Adsorptionsmedel ska finnas tillgängligt vid lastning och lossning av flytande gods.

Utsläpp till luft

6. Stoftutsläppet från sodapannan och mesaombränningen får som årsmedelvärde uppgå till högst 60 mg respektive 50 mg/m3 norm torr gas.

7. Stoftutsläppet från bark- och oljeeldade pannor får som årsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/m3 norm torr gas vid 13 procents CO2-halt.

8. Om damning skulle uppkomma i omgivningen ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta effektiva motåtgärder.

9. Utsläppet av kväveoxider (räknat som NO2) från sodapannan får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 70 mg per MJtillförd energi.

11. Det samlade utsläppet av kväveoxider från mesaombränningen och sodapannan får inte överstiga 360 ton per år.

12. Utsläppet av kväveoxider (räknat som NO2) från fastbränslepannan ÅC2 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 70 mg/MJtillförd energi.

13. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen rar uppgå till högst 80 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton massa som årsmedelvärde och riktvärde.

Utsläpp till vatten

14. Grönlutslam får inte släppas ut med avloppsvattnet utan ska avskiljas med filtrering eller annan likvärdig metod.

Efterbehandling

15. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för avhjälpande av eventuella miljöskador och andra återställningsåtgärder. I planen ska anges hur mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador från verksamheten samt hur riskbedömning ska utföras. Undersökningar och eventuella åtgärder ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bolaget ska även anmäla avslutande av del av verksamheten till tillsynsmyndigheten. Myndigheten får därvid vid behov begära att bolaget ger in en plan för avhjälpande m.m. enligt ovan.

Kontroll

16. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som möjliggör bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bolaget föreslår att tillsynsmyndigheten bemyndigas enligt 22 kap. 25 § 3 stycket miljöbalken att meddela villkor och föreskrifter om försiktighetsmått i följande avseenden.

a) Åtgärder till skydd mot omgivningsstörning vid utblödning av elfilterstoft.

b) Föreskrifter rörande kontroll av verksamheten.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

KOMPLETTERING AV ANSÖKAN

I komplettering av ansökan beträffande bl.a. utformningen av indunstningsanlägg-ningen har bolaget bl.a. anfört följande.

En ny indunstningsanläggning är den första förutsättningen för en produktionsökning och det är viktigt att anläggande kan ske så fort möjligt så att bolaget kan vidmakthålla sin internationella konkurrenskraft. Med hänsyn härtill har bolaget valt att redan i detta skede komplettera ansökan i följande avseenden.

i. Bästa möjliga teknik (BMT) för sodapanna

ii. Utformning av den nya indunstningsanläggningen

BMT för ny sodapanna

Naturvårdsverket anser att bolaget bör redovisa vad som är BMT för en ny soda-panna vad gäller tryck och temperatur och varför man eventuellt inte har valt att använda sig av BMT samt att man därvid bör jämföra med andra sodapannor som byggts i världen under de senaste åren. Verket anser vidare att bolaget bör redovisa hur produktionen av elektricitet i en sodapanna beror av tryck och temperatur samt hur möjligheten att producera elektricitet skiljer sig mellan ett linerbruk och ett bruk som tillverkar blekt sulfatmassa.

Det är enligt bolagets mening inte relevant att jämföra fabriken i Obbola med en fabrik för blekt sulfatmassa. Dessa båda fabrikstyperna är helt enkelt alltför olika. Varje fabrik är unik och det är inte alltid möjligt att jämföra fabriker ens inom samma fabrikstyp. Det är nödvändigt att förstå varje fabriks särskilda förutsättningar. Förutsättningarna varierar med produkterna (liner, blekt massa oblekt massa, returfibermassa), råvaror, kappatal (ligninhalt), vedutbyte, luttorrhalt/viskositet, soda-pannans kapacitet, indunstning och barkpanna m.m. Det är alltså nödvändigt att bedöma varje fabrik individuellt för att utröna vad som är BMT i varje enskilt fall. Det som är BMT på en fabrik behöver inte vara det på en annan. Bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt gällande BREF-dokument (torde närmast motsvara BMT efter avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken) tar viss hänsyn till nyss nämnda omgivande faktorer. Bolaget har i den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen jämfört verksamheten i Obbola med BAT. Det ska också nämnas att de ekonomiska styrmedel som finns idag medför att det är självklart för bolaget att välja den lösning som är mest energieffektiv.

När det gäller jämförelser med andra bruk och sodapannor vill bolaget framhålla att rena avsalumassabruk (exempelvis SCA-koncernens anläggning i Östrand) har en annan energibalans och därför har möjlighet att producera större mängd el per ton produkt och i vissa fall fjärrvärme. Många bruk är även betydligt större än Obbola och kan därför producera mer el och fjärrvärme än vad som är möjligt för bolaget. I Obbola saknas dessutom teknisk möjlighet att leverera fjärrvärme eftersom det inte finns något fjärrvärmenät att leverera till. För att kunna utnyttja anläggningens potential och producera all den el som ångvärmeförbrukningen medger krävs, förutom erforderlig turbinkapacitet, även motsvarande total ångproduktionskapacitet. Verk-samheten i Obbola begränsas i fråga om ångproduktion av de begränsningar som finns i barkpannan. Detta underskott måste då kompenseras med beckolja eller eld-ningsolja.

Sodapannans storlek har i Obbola dimensionerats utifrån den massaproduktion som är möjlig på platsen, med ett visst expansionsutrymme för framtida produktionsök-ningar i massabruket. Den befintliga pannan är för dagens förhållanden något överdimensionerad, vilket innebär att den är svår att köra optimalt vid mycket låg last. En sodapanna i samma storleksklass som exempelvis den vid det ovan nämnda bru-ket i Östrand skulle inte vara körbar i Obbola. Om massaproduktionen inte ökas, genereras inte mer ånga från inkommande tjocklut till sodapannan.

Sammantaget kan konstateras att sodapannans processlösning i alla delar syftar till och har valts för att optimera kemikalieåtervinning, processånga och elproduktion.

När det gäller sodapannans utformning har bolaget valt processlösningen 110 bar och 505 grader, vilket bör anses vara moderna ångdata. Den tidigare sodapannan i Obbola var dimensionerad för 60 bar och 430 grader. När den nya sodapannan skulle installeras genomfördes ett omfattande utvärderingsarbete. Vid valet av sodapanna har de enda två leverantörer som finns på den europeiska marknaden jämförts, liksom olika val av processutrusning. En stor del av utvärderingsarbetet har gått ut på att optimera energieffektiviteten avseende ånggenerering och el-produktion. För denna utvärdering har leverantörernas kompetens samt externa ex-perter utnyttjats Val av ångdata är avgörande för optimal elproduktion och ett flertal olika fall har utvärderats. En sodapanna kan därvid inte jämföras med en kraftverkspanna, eftersom sodapannan i första hand är en kemisk reaktor samt med hänsyn till att lutens egenskaper ställer speciella krav i fråga om val av material.

Ett flertal fall av ångdata har värderats för att bedöma vad som är optimalt förObbola, allt från 72 bar och 485 grader till 115 bar och 515 grader. Den bästa tillgängliga tekniken är enligt bolagets mening 115 bar och 515 grader vid val av ångdata för en sodapanna. Skälet härtill är att det upp till denna nivå finns tillgängliga standardmaterial. Att ytterligare öka ångtrycket är i princip inte möjligt eftersom ångtemperaturen kommer att vara begränsande när det gäller möjlig elproduktion. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna visade bolagets utvärdering att 110 bar och 505 grader var optimalt i Obbolas fall. Investeringsmässigt skulle nämligen en ökning av ångdata medföra en ökad kostnad om ca 20 miljoner kr. Att ytterligare öka tryck och temperatur till 115 bar och 515 grader skulle möjliggöra en ökad elproduktion på ca 1,5 MW eller motsvarande ca 13 GWh/år. Vid Obbola, där barkpannan är begränsande, skulle detta dock innebära att den sålunda ökade elproduktionen skulle medföra en ökad oljeförbrukning. Värdet av den ökade elproduktionen bedömdes till ca 6 miljoner kr/år och den ökade bränsleförbrukningen till ca 4 miljoner kr/år. Den ökade elproduktionen skulle således kunna medföra en nettointäkt om ca 2 miljoner kr/år. Eftersom investeringskostnaden skulle öka med ca 20 miljoner kr skulle detta alternativ innebära en rak återbetalningstid på ca 10 år. Mot bakgrund härav ansågs det inte ekonomiskt motiverat att gå högre i val av tryck och temperatur. Förutom val av moderna och höga ångdata valde bolaget att installera en rökgaskylare för att öka energiuttaget från pannan. När det gäller elproduktion ligger verksamheten i Obbola dock lägre eftersom barkpannan saknar överhettare och därmed inte har någon möjlighet att producera el.

Bolaget anser sig sammantaget ha valt bästa möjliga teknik för verksamheten i

Obbola enligt rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Utformning av indunstningsanläggning

Naturvårdsverket anser att bolaget närmare bör redovisa utformning av den nya indunstningsanläggningen och därvid särskilt redovisa alternativa utformningar för att minimera värmeenergiförbrukningen tillsammans med kostnaderna för att nå vad som kan anses utgöra BMT för denna förbrukning. Vidare anser verket att bolaget bör ange vilka åtgärder som krävs för att nå vad som kan betraktas som BMT för torrhalten i tjockluten till sodapannan (ca 80 procent TS). Verket anser att kostnader och nytta för sådana åtgärder bör anges varvid i nyttan bör ingå hur en ökad TS påverkar utsläppen från sodapanna, möjligheten att producera elektricitet samt energibalansen för bruket.

Bolaget har varit i kontakt med de båda europeiska leverantörer som levererar kompletta anläggningar. Båda dessa leverantörer erbjuder indunstningsanläggningar med sex eller sju effekters indunstning samt med en torrhalt för tjocklut om 75 eller 80 procent TS. Vid s.k. sjueffektsekonomi är ångvärmeförbrukningen lägre, men investeringskostnaden högre. Vid 80 procent TS är ångförbrukningen för indunst-ning högre, men samtidigt är ångproduktionen från sodapannan också högre. De anläggningar som de båda ovan nämnda leverantörerna tillhandahåller har bedömts vara likvärdiga i fråga om pris och energiförbrukning.

För bolagets del uppgår merinvesteringen för sju effekter till i storleksordningen 25 miljoner kr. Den lägre ångförbrukningen värderas till 11 miljoner per år. I Obbola kommer en sju effekters indunstning att väljas av effektivitetsskäl. En så effektiv indunstning kommer dock att medföra brist på varmvatten, vilket kommer att åtgärdas genom förbättring av värmeåtervinningen i pappersbrukets torkparti i berörda system. Att bygga nya indunstningen med sämre värmeekonomi (sex effekters indunstning) är enligt bolagets mening ett sämre alternativ.

Bolaget har även utvärderat valet av torrhalt i tjocklut, och funnit att i Obbolas fall är 75 procent TS optimalt. Dagens torrhalt är ca 70 procent, vilket innebär att 75 procent TS är en optimering jämfört med nuvarande förhållanden. För att uppnå 80 procent TS krävs installation av en superkoncentrator och ett högre ångtryck erfordras. En sådan torrhalt kräver också en merinvestering om ca 20 miljoner kr. Värdet av den högre ångproduktionen från sodapannan kommer att uppgå till ca 2 miljoner kr/år. Det högre ångtryck som krävs för indunstning innebär att värdet av den ökade ångproduktionen från sodapannan minskar i och med att förbrukning av ånga med högre tryck i indunstningen minskar möjlig elproduktion. Sammantaget innebär detta en rak återbetalningstid på ca 10 år, och denna lösning har därför inte bedömts vara ekonomiskt försvarbar. Vidare kan den högre torrhalten innebära vissa driftproblem, då lutens viskositet ökar. Risken för driftproblem har inte kunnat inkluderas i den ekonomiska värderingen.

Några större skillnader i emissioner vid torrhalt om 75 respektive 80 procent föreligger inte enligt de leverantörer bolaget har varit i kontakt med. Stofthalten före elfilter kan öka något vid en ökad torrhalt (ett par procent). Ökad torrhalt kan dock innebära att emissionen av NOX från sodapannan ökar. Emissionen av SO2 minskar normalt med ökande torrhalt, men skillnaden mellan 75 och 80 procent bedöms vara liten. Det finns dock också en risk att SO2-halten ökar vid 80 procent i och med att svavelavgången blir högre och därmed mer svavel i de starka gaser som förbränns i sodapannan.

YTTRANDEN

Naturvårdsverket har tillstyrkt tillåtligheten för den ansökta verksamheten. Naturvårdsverket har föreslagit följande villkor och anfört följande.

1. Utsläpp av gasformigt svavel från sodapannan, mesaugnen och starkgasfacklan får inte överskrida 50 ton/år.

Om utsläppet från sodapannan, mesaugnen och starkgasfacklan under en kalendermånad överskridit 0,18 kg gasformigt svavel per ton under månaden producerad sulfatmassa ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

2. Om utsläppet av gasformigt svavel från andra källor i sulfatprocessen än sodapannan, mesaugnen och starkgasfacklan överskridit 0,12 kg gasformigt svavel per ton producerad sulfatmassa ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

3. Utsläppet av kväveoxider (NO + NO2 som NO2) från sodapannan och mesaugnen får inte överskrida 350 ton per år.

Om utsläppet från sodapannan och mesaugnen under en kalendermånad som medelvärde överskridit 70 resp. 160 mg/MJ ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

4. Utsläppet av stoft från sodapannan får som årsmedelvärde inte överstiga 30 mg/m3 ntg.

Om utsläppet från sodapannan under en kalendermånad som medelvärde överskridit 40 mg/m3 ntg ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

5. Utsläppet av stoft från mesaugnen får som årsmedelvärde inte överstiga 20 mg/m3 ntg.

6. Den nya indunstningen ska utformas så att den kan kompletteras med utrustning för att kunna uppnå en torrhalt på tjockluten på 80 %.

7. Den nya indunstningen ska utformas så att det buller den orsakar vid närmaste bostäder inte överstiger 30 dB(A).

8. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som innehåller en redovisning av hur bolaget avser att kontrollera att villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder.

Prövotidsförfaranden

1. Naturvårdsverket kan godta det av bolaget föreslagna prövotidsförfarandet för utsläpp till vatten men anser att följande målsättningsnivåer ska föreskrivas:

Suspenderade ämnen GF/A 1,4 t/d

COD 5,6 t/d

N 0,21 t/d

P 0,03 t/d

2. Naturvårdsverket kan acceptera det av länsstyrelsen föreslagna prövotidsförfaran-det för buller.

3. Naturvårdsverket kan acceptera den av bolaget föreslagna prövotidsutredningen för energi om följande beaktas:

Med "energieffektivisering" menas både minskad förbrukning och ökad produktion av el och värme. I nyttan av en åtgärd ska ingå, förutom den rent företagsekono-miska nyttan, även hur åtgärden påverkar utsläppen till luft.

Bland de olika utredningarna ska ingå

- alla åtgärder som utretts inom PFE

- en höjning av TS i barken upp till 60 %

- en höjning av TS i tjockluten till 80 % och

- möjligheten att producera elektricitet från spillvärme.

Utveckling av Naturvårdsverkets talan

Vi hänvisar till vad vi sagt i tidigare yttranden och vid förhandlingen. Vi vill bara kort kommentera några punkter mot bakgrund av bolagets senaste inlaga.

Vad gäller vårt förslag till villkor för utsläpp av stoft från sodapannan på årsbas,

30 mg/m3, vill vi åter peka på att detta motsvarar vad Skoghalls bruk för sin nya sodapanna yrkat hos Miljööverdomstolen i mål M-3691-09. Detta är således något som en ny sodapanna bör klara. Det vore olyckligt om det faktum att bolagets nya sodapanna byggts utan att den tillåtlighetsprövats påverkar vilka krav som kan ställas.

Villkor för utsläpp av stoft för mesaugnen bör ta sin utgångspunkt i vad den klarar med den nuvarande utrustningen, som vi bedömer vara rimlig. Uppmätta årsmedelvärden ligger under 10 mg/m3.

Bolaget anger i sin senaste inlaga att för utsläpp av svavel till luft har man tagit intryck av Naturvårdsverkets förklaring kring till att det är lämpligt att föreskriva separata villkor för utsläpp av gasformigt processvavel som mäts kontinuerligt och diffusa utsläpp från övriga källor. Bolaget har dock inte föreslagit något villkor för diffusa utsläpp. Vi vidhåller att det bör finnas två villkor.

Bolaget fick i en deldom tillstånd att uppföra en ny indunstning. Tillståndet om-fattar inte arbeten som gäller reningsanordningar eller utformning av processteknik som kan komma att påverkas av den slutliga prövningen av utsläppsvillkor. Av domskälen framgår att bolaget uttalat "... att man kommer att tillse att inga åtgärder kommer att vidtas som skulle kunna riskera att föregripa den förestående villkorsprövningen.".

Vårt krav, i den nu pågående villkorsprövningen, är för högsta buller från den nya indunstningen satt så att bullret från hela anläggningen på sikt ska kunna begränsas till högst 40 dB(A) vid närmaste bostäder. Även under denna nivå kan buller ge hälsoeffekter. Bolaget har inte hävdat eller visat att vårt yrkande skulle vara orimligt vid en avvägning enligt miljöbalkens 2 kap. 7 §.

Vi vidhåller att bolaget under prövotiden för energi ska utreda möjligheterna att höja torrhalten på barken. Bolaget håller i sin senast inlaga med om att en höjning skulle kunna ge positiva effekter om barken kunde blandas med annat, fuktigare, biobränsle. Man menar dock, att en sådan blandningsutrustning är orimlig för en panna som troligen behöver ersättas inom en femårsperiod. Vi kan inte se att bolaget har visat att en blandningsanläggning inte skulle kunna användas även för en ny panna. Frågan om en höjning av barkens torrhalt bör sammantaget ingå i prövotiden.

Slutligen vill vi bara poängtera att "kväveoxider" i villkor av den aktuella typen brukar uttydas som "NO + NO2 som NO2". Att, som bolaget, utelämna "som NO2" förändrar villkoret på ett sätt som man nog inte avsett.

I och med att detta är en IPPC-anläggning så bör frågan om kontrollprogram vara reglerad i domen.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt bolagets ansökan och vidare anfört följande.

Länsstyrelsen har inget att invända mot att Miljödomstolen meddelar tillstånd till uppförande av en ny indunstningsanläggning. Detta får dock inte innebära ett hinder för att vid den slutliga prövningen ställa de krav på försiktighetsmått m.m. som kan behövas.

Eftersom det rör sig om fortsatt och utökad verksamhet vid en befintlig anläggning, vars lokalisering inte strider mot gällande planer, ser Länsstyrelsen inga hinder för att tillstyrka tillåtligheten. Detta innebär inget ställningstagande beträffande vilka försiktighetsmått som bör vidtas eller vilka villkor som bör fastställas. Det är viktigt att de arbeten som utförs inte är av sådan karaktär att de omöjliggör eventuella krav på tekniska lösningar avseende t.ex. torrsubstanshalt som kan bli aktuella i den slutliga prövningen.

Beträffande bolagets villkorsförslag som de slutligen bestämts har länsstyrelsen anfört följande.

Som tidigare konstaterats har Länsstyrelsen anammat Miljööverdomstolens syn på begränsningsvärden, som domstolen framfört i sina överväganden i dom 2009-01-29 (mål nr M 1303-07) bland annat enligt följande.

"Skulle kontrollen visa att ett värde överskridits åligger det tillståndshavaren att vidta de åtgärder som behövs för att klara villkoret. För tillsynsmyndigheten gäller i en sådan situation att den ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse (26 kap. 1 §). Tillsynsmyndigheten får sedan själv bedöma vilken eller vilka åtgärder som behövs (se t.ex. 26 kap. 9, 17-18 §§ och 24 kap. 3 §). Anser tillsynsmyndigheten att det går att objektivt verifiera att villkorsvärdet överskridits ska tillsynsmyndigheten dessutom anmäla överträdelsen till polis- eller åklagarmyndigheten (26 kap. 2 §)."

I Miljööverdomstolens dom 2009-06-18 (mål nr M 7933-08) sägs bland annat följande.

"Vid bedömningen av vilken typ av föreskrifter som är strängast, måste det också tas i beaktande att skillnaden i betydelse mellan riktvärde och gränsvärde även enligt tidigare praxis inte är så stor som ibland görs gällande, då fokus ofta har lagts på straffpåföljden vid ett överskridande. I själva verket får inget av värdena överskridas och överskridanden kan i båda fallen utlösa krav på åtgärder. Tillsynsmyndigheten har således i båda fallen befogenhet enligt miljöbalken att förelägga tillståndshavaren att vidta åtgärder (26 kap. 9 §). Det är inte någon skillnad på vilka åtgärder som kan krävas och de kan vara ekonomiskt betungande för bolaget. Tillsynsmyndigheten kan också i båda fallen vid överskridanden ansöka om verkställighet hos kronofogdemyndigheten (26 kap. 17 §) eller besluta om rättelse på till-ståndshavarens bekostnad (26 kap. 18 §). Föreläggandena kan förenas med vite (26 kap. 14 §). Ett villkor som inte följs kan också leda till att själva tillståndet eller villkoren omprövas (24 kap. 3 och 5 §§). De påföljder i form av krav på åtgärder eller förbud som kan aktualiseras är således stränga och det gäller både vid över-skridanden av riktvärden och gränsvärden. En fokusering på enbart den straffrätts-liga påföljden kan således ge en felaktig bild av att det skulle vara stora skillnader i påföljder mellan rikt- och gränsvärden."

Därav följer att Länsstyrelsen anser att begreppet "riktvärde" generellt ska strykas i samtliga villkor utom P1 och P2, där undantag är motiverade av att det rör sig om provisoriska villkor under en prövotid.

Om miljödomstolen beslutar om begränsningsvärden enligt ovanstående kan läns-styrelsen tänka sig en villkorskonstruktion som innebär att de av länsstyrelsen yrkade månadsmedelvärdena i villkoren 9 och 12 ska innehållas minst elva månader per kalenderår.

Prövotidsförfaranden

Ul Länsstyrelsen vidhåller sitt tidigare yrkande på följande målsättningsnivåer som månadsmedelvärden:

Suspenderade ämnen 1 ton per dygnCOD 4 ton per dygnKväve 100 kg per dygnFosfor 30 kg per dygn

U2 Länsstyrelsen tillstyrker utredningsvillkoret om energieffektiviseringar. Läns-styrelsen har inga invändningar mot de föreslagna provisoriska villkoren P1 och P2.

Buller

Av den rapport (underbilaga V-2271-D) från 1997 som bolaget redovisat framgår bland annat att sodapannans skorsten är en dominerande bullerkälla. Detta bekräftas av bolagets redovisning i mål M 526-99:11 (aktbilaga 60). Den då aktuella sodapannan har ersatts av en ny, vilket innebär ändrade förutsättningar. Andra förändringar pågår i samband med denna prövning.

Länsstyrelsen vidhåller att frågan bör skjutas upp under en prövotid av förslagsvis två år. Under prövotiden ska bolaget genomföra en utredning av vilka åtgärder som behövs för att nå följande bullernivåer, samt kostnaderna för dessa åtgärder.

50 dB(A) ekvivalent ljudnivå helgfri måndag - fredag kl. 07.00-18.00 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå övrig tid

60 dB(A) momentan ljudnivå nattetid kl. 22.00-07.00

Utredningen ska även klargöra förekomsten av låg- och högfrekventa ljud.

Länsstyrelsen föreslår följande provisoriska villkor för buller.

Buller från verksamheten ska begränsas, så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A).

Ekvivalentvärdet ska baseras på tidsperioden ett dygn och kontrolleras genom

immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar.

Nattetid kl. 22-07 får den momentana ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiga 60 dBA mer än tre gånger per natt.

Bemyndiganden

Länsstyrelsen har inga invändningar mot de av bolaget föreslagna bemyndigandena till tillsynsmyndigheten avseende reningsanläggningen för processavloppsvatten

Slutliga villkor

Allmänt villkor.

1. Länsstyrelsen tillstyrker det föreslagna villkoret.

Massaproduktion

2. Länsstyrelsen har inga invändningar mot det föreslagna villkoret.

3. Länsstyrelsen har inga invändningar mot det föreslagna villkoret. Buller

4. Länsstyrelsen vidhåller sitt ställningstagande (se ovan). Hamnverksamhet

5. Länsstyrelsen tillstyrker villkorsförslaget om skyddsåtgärder. Utsläpp till luft m.m.

Länsstyrelsen yrkar på följande villkor.

6. Stoftutsläppet från sodapanna och mesaugnar får uppgå till högst 50 mg/m3 ntg som årsmedelvärde.

7. Stoftutsläppet från bark- och oljeeldade pannor får som årsmedelvärde uppgå till högst 60 mg/m³ ntg vid 13 % CO2.

8. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor om damning.

9. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor för utsläpp av kväveoxider från sodapannan, dock bör ordet "riktvärde" strykas.

10. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor för utsläpp av kväveoxider från mesaugnarna, dock bör ordet "riktvärde" strykas

11. Det samlade utsläppet av kväveoxider (NO+NO2, mätt som NO2) från soda-panna och mesaugnar får inte överstiga 350 t/år.

12. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor, dvs. att utsläppet till luft av kväveoxider (NO+NO2, mätt som NO2) från fastbränslepannan (ÅC2) som månadsmedelvärde inte får överstiga 70 mg/MJtillförd energi, om ordet "riktvärde" stryks.

13. Länsstyrelsen accepterar bolagets villkorsförslag i kombination med det villkor man framfört som andrahandsyrkande avseende diffusa utsläpp under förutsättning att ordet "riktvärde" stryks i båda villkoren.

Utsläpp till vatten

14. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor angående grönlutslam. Efterbehand-ling

15. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets förslag till villkor avseende efterbehandling.

Kontroll

16. Länsstyrelsen tillstyrker villkoret.

Länsstyrelsen tillstyrker även bolagets förslag att tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela villkor och föreskrifter avseende utblödning av elfilterstoft och kontroll av verksamheten.

Umeå kommun har tillstyrkt ansökan och vidare anfört följande.

Energi

SCA Packaging Obbola AB har genom sitt systematiska arbete med energifrågor förbättrat energibalansen vid anläggningen. Exempelvis så produceras idag avsevärt mer el genom mottrycksturbiner än tidigare. SCA Packaging Obbola AB använder ändå årligen ca 20 000 m3 eldningsolja vilket bidrar till att det totala utsläppet av koldioxid i Umeå kommun är relativt högt. Kommunen ser därför positivt på att SCA fortsätter med sitt systematiska arbete för att minska miljöpåverkan från energianvändningen.

Luftmiljö

I Umeå stadskärna överskrids gällande miljökvalitetsnormer för kväve¬dioxid och det är därför glädjande att kunna konstatera att ut¬släppen av kvävedioxider har minskat och kommer fortsättningsvis att minska från anläggningen. Under det senaste året har det vissa dagar förekommit problem med lukt från anläggningen. Även om antalet timmar är få så bör insatser vidtas för att problemen inte ska förvärras.

Fiskeriverket har anfört följande. SCA Packaging Obbola AB har ansökt om till-stånd för fortsatt och utökad verksamhet vid Obbola pappersbruk. Som en del av ansökan har bolaget yrkat att företagets tillåtlighet samt tillstånd att uppföra en ny indunstningsanläggning prövas i särskild dom. Fiskeriverket har inget att erinra mot denna del av ansökan.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Utsläpp av stoft till luft

Bolaget vidhåller de villkorsförslag beträffande utsläpp av stoft till luft som redovisades vid huvudförhandlingen. Det är inte rimligt att föreskriva ett villkor som det är straffbart att överskrida, om marginalen i förhållande till av leverantören garanterad utsläppsnivå är mindre än 20 procent. Bolagets villkorsförslag rörande utsläpp av stoft till luft ger en 20-procentig marginal till 50 mg/m3, som är den nivå som garanterats av leverantören.

När det gäller mesaombränningen motsvarar bolagets förslag (50 mg/m3) de allra lägsta nivåerna för riktvärden (inte gränsvärden som bolagets förslag) i moderna tillstånd enligt miljöbalken, se t.ex. följande:

- Miljödomstolens vid Östersunds tingsrätt deldom 2009-07-17, mål M 80-09, Korsnäs AB (210 mg/m3 enligt ett sedan tidigare gällande tillstånd).

- Miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom 2008-12-22, mål M 2607-08, Korsnäs Frövi AB (150 mg/m3).

- Miljödomstolens vid Växjö tingsrätt dom 2008-12-19, mål M 712-07, 468-99, 603-99, Södra Cell AB Mörrum (100 mg/m3— riktvärde).

- Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt deldom 2008-11-18, mål M 1593-07, Nordic Paper Bäckhammar AB (50 mg/m3 — riktvärde).

- Miljödomstolens vid Umeå tingsrätt deldom 2006-06-16, mål M 4022-04 och 5465-04, Kappa Kraftliner AB (100 mg/m3).

- Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt deldom 2006-02-24, mål M 333-02, Södra Cell AB Värö (70 mg/m3 — riktvärde).

- Miljödomstolens vid Växjö tingsrätt dom 2004-02-13, mål M 209-99, Södra Cell AB Mönsterås (60 mg/m3— riktvärde).

- Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom 2003-11-21, mål M 301-02, Stora Enso Skoghall AB (50 mg/m3 — riktvärde).

- Miljödomstolens vid Umeå tingsrätt deldom 2003-10-30, mål M 58-03, Billerud Karlsborg AB (100 mg/m3).

För sodapannor ska nämnas att det endast i två av de ovan angivna avgörandena har föreskrivits ett villkor som är strängare än det bolaget föreslagit för utsläpp av stoft till luft från sodapannan. I båda dessa fall (Stora Enso Skoghall och Södra Cell Värö - 50 mg/m3) har det varit fråga om riktvärden och inte gränsvärden som i bolagets förslag.

Utsläpp av kväveoxider till luft

Bolaget föreslår att villkoret för utsläpp av kväveoxider från sodapannan och mesaugnen delas upp i två separata villkor. Sodapannans villkor har av Naturvårdsverket föreslagits gälla som ett månadsmedelvärde. Bolaget har godtagit detta. Parterna är också överens om vilken nivå som bör föreskrivas (70 mg/MJtillförd energi). Mesa-ombränningens villkor bör gälla som ett årsmedelvärde och bolaget har godtagit Naturvårdsverkets förslag att nivån för villkoret bör vara 160 mg/MJtillförd energi.

Bolaget har också godtagit Naturvårdsverkets förslag till definition av kväveoxider.

För de samlade utsläppen av kväveoxider från mesaombränningen och sodapannan bör ett begränsningsvärde om 360 ton per år föreskrivas. Det är inte möjligt för bolaget att garantera en lägre utsläppsnivå, se tabell 8.4 i den tekniska beskrivningen. Naturvårdsverkets förslag (350 ton per år) kan således inte godtas.

Utsläpp av svavel till luft

Bolaget har tagit intryck av Naturvårdsverkets förklaring kring varför det är lämpligt att föreskriva separata utsläppsvillkor för utsläpp av gasformigt processvavel som mäts kontinuerligt och diffusa utsläpp för övriga källor. Bolaget föreslår att utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen ska begränsas till 80 ton svavel per år och 0,25 kg svavel per ton massa som årsmedelvärde och riktvärde. Även detta villkorsförslag är jämförelsevis strängt. Detta framgår av en jämförelse med de avgöranden som omnämns under rubriken "Utsläpp av stoft till luft" ovan.

När det gäller de diffusa utsläppen anser bolaget att det inte bör föreskrivas något villkor. Miljööverdomstolen har som bekant på senare tid utvecklat sin syn på vill-korsskrivning, se exempelvis MÖD 2009:2 och 2009:9. I MÖD 2009:2 uttryckte Miljööverdomstolen sig enligt följande:

"Vid tillståndsprövningen ska tillståndsmyndigheten ta ställning till vilka skyddsåtgärder och vilka begränsningar i verksamheten som behövs från miljösynpunkt och som är skäliga att kräva (2 kap.3 och 7 §§miljöbalken). Dessa försiktighetsmått anges som villkor i den dom eller det beslut som tillståndsmyndigheten meddelar. Villkoren kan uttryckas på olika sätt. Ofta innehåller villkoren någon typ av begränsningsvärden (22 kap. 25 § 6) som anger hur stora utsläppen av förorenande ämnen får vara eller vilken belastning på miljön som är acceptabel. Begränsningsvärdet anger således inte vilka konkreta åtgärder som tillståndshavaren ska vidta utan denne far själv välja vad som ska göras för att klara värdet. Tillståndshavaren är skyldig att följa villkoren och denna skyldighet är straffsanktionerad enligt 29 kap. 4 § 2. En överträdelse av villkoren kan också medföra att tillståndet återkallas (24 kap. 3 § första stycket 2).

Miljöbalken innehåller inga bestämmelser om hur ett begränsningsvärde ska utformas. Begreppen gränsvärde och riktvärde förekommer inte i miljöbalken, utan till-ståndsmyndigheten får anses ha frihet att utforma begränsningsvärdet på det sätt som anses lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Som en allmän utgångspunkt för all villkorsskrivning gäller emellertid att tillståndshavaren ska ha rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. Det betyder att tillståndsmyndigheten när den fastställer begränsningsvärdet måste ha klart för sig att det finns konkreta åtgärder att vidta i form av skyddsåtgärder eller begränsningar i verksamheten. Tillståndsmyndigheten måste också bilda sig en uppfattning om kostnaderna för dessa åtgärder. Nyttan av dessa ska sedan ställas mot kostnaderna och ligga till grund för den avvägning som ska göras enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Som Miljööverdomstolen framhåller i andra stycket i citatet ovan måste det vara möjligt att vidta någon form av åtgärd för att innehålla ett villkor. När det gäller de diffusa svavelutsläppen har bolaget genom idrifttagande av stark- och svaggassystemen vidtagit nödvändiga åtgärder för att minska de diffusa utsläp-pen. Om ett eventuellt villkor rörande de diffusa utsläppen skulle bli svårt att innehålla, har bolaget svårt att påverka detta i någon nämnvärd omfattning. Något villkor som begränsar diffusa svavelutsläpp bör därför inte föreskrivas.

Om Miljödomstolen inte skulle dela bolagets uppfattning i ovan angivna avseende kan bolaget i andra hand godta ett villkor med följande lydelse:

- Utsläppet av gasformigt svavel från andra källor i sulfatprocessen än sodapannan, mesaombränningen och starkgasfacklan får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 0,12 kg svavel per ton massa.

Med riktvärde avses det "modifierade riktvärde" tidigare redovisats och som an-vänds i sammanställningen av villkorsförslagen ovan.

Buller

Bolaget anser inte att det finns skäl ytterligare utreda möjligheterna att reducera verksamhetens bulleremissioner. Bolagets egna mätningar under det senaste fab-riksstoppet visar att bakgrundsnivåerna ligger omkring 40-42 dB(A). Under 1997 utfördes mätningar i ett flertal olika driftsfall, se bilaga (särskilt underbilaga V 2271-D03). Av dessa mätningar framgår att bullernivåerna inte kunde komma ned till 45 dB(A) ens med hela pappersbruket avstängt. Det är därmed orealistiskt att tro att strängare krav på sodapannan och indunstningen än de som bolaget har ställt (bidrag om 40 resp. 35 dB(A)) skulle ha kunnat ge en märkbar skillnad i fråga om de totala bulleremissionerna. Bolaget vidhåller därför att utrymmet för ytterli-gare bullerreducerande åtgärder är uttömt och att det av bolaget föreslagna slutliga villkoret bör föreskrivas för verksamheten.

Utblödning av elfilterstoft

Länsstyrelsen har föreslagit att frågan om skyddsåtgärder beträffande utblödning av elfilterstoft delegeras till tillsynsmyndigheten. Bolaget har, som framgår av sammanställningen ovan, godtagit länsstyrelsens förslag.

Energi

Naturvårdsverket anser att följande bör ingå i den föreslagna prövotidsutredningen angående energieffektivisering.

- Möjligheten att höja lutens torrhalt i den nya indunstningen.

- Alla åtgärder som har utretts inom programmet för energieffektivisering

- En höjning av barkens torrhalt till 60 procent.

- Möjligheten att producera el av energi spillvärme.

Bolaget har godtagit att utredningskravet kompletteras med det som anges i de första två punktsatserna, se förslaget U2 ovan. När det gäller de övriga punktsatserna anser bolaget att det inte finns skäl att utföra någon särskild utredning. En höjning av barkens torrhalt orsakar sintring i barkpannan, dvs. sand och annat oorganiskt material "förglasas", vilket skapar driftproblem i pannan. Med sådana driftproblem kommer pannans tillgänglighet för biobränsle att minska, vilket kommer att öka oljeförbrukningen. En förbättrad blandning av biobränslet skulle i och för sig kunna höja bränslets torrhalt generellt, vilket skulle kunna ge positiva effekter. För en panna som troligen kommer att behöva ersättas inom en femårsperiod är åtgärden emellertid orimligt kostsam (investeringskostnaderna för en ny blandningsutrustning bedöms uppgå till tiotals miljoner kronor). Det kan därför redan nu konstateras att det inte finns rimliga åtgärder att vidta vid ÅC2 i detta avseende. Detsamma gäller möjligheten att producera el av energi i spillvärme. Bolaget har helt enkelt inget överskott av värme som kan användas. Efter huvudförhandlingen har dock en möjlighet att utvinna energi ur avloppsvattnet börjat diskuteras. Eftersom den aktuella tekniken endast finns på idéstadiet kommer den inte att hinna utvärderas under den föreslagna prövotiden, men bolaget kommer att arbeta vidare med frågan oavsett detta.

Det ska slutligen åter framhållas att bolaget inte kan godta Naturvårdsverkets förslag till definition av begreppet energieffektivisering (som redovisades vid förhandlingen). Bolagets förslag till utredningsföreskrift (U2) är utformad i enlighet med Miljööverdomstolens praxis, dvs. utan definition av begreppet, se t.ex. det av Naturvårdsverket åberopade avgörandet 2008-06-26, mål M 6531-06. Bolaget hänvisar vidare till vad som anförts i avsnitt 2.8, särskilt 2.8.1, i bemötandet den 11 septem-ber 2009.

Utsläpp av dioxin till vatten

Länsstyrelsen efterfrågade vid förhandlingen uppgifter om utsläpp av dioxin till vatten från verksamheten. Bolaget har i bilaga 11 till kompletteringsyttrandet den 6 mars 2009 redovisat att EGOM-halten i bolagets processavloppsvatten ligger under detektionsgränsen (0,1 mg/1). Med EGOM avses extraherbart gaskromatograferbart organiskt material, exempelvis dioxiner. Det framstår därför inte som troligt att dioxiner förekommer i någon nämnvärd omfattning i processavloppsvattnet. Bolaget kan dock, i syfte att verifiera detta, åta sig att inom ramen för tillsynen utföra dioxinanalyser på ett samlingsprov för en månad. Någon särskild reglering härom bedöms inte nödvändig.

Naturvårdsverkets yttrande

1.1 Svavel

Naturvårdsverket anser att utsläppen av gasformigt svavel från sodapannan, mesa-ugnen och starkgasfacklan ska begränsas till 50 ton per år respektive 0,18 kg per ton under månaden producerad sulfatmassa samt att utsläppet av gasformigt svavel från andra källor i sulfatprocessen ska begränsas till 0,12 kg per ton under månaden pro-ducerad sulfatmassa.

Bolaget vidhåller det villkorsförslag som redovisades i yttrandet den 8 oktober 2009, dvs. att utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen inte får överstiga 80 ton svavel per år respektive 0,25 ton svavel per ton massa som årsmedelvärde och ”modifierat riktvärde” (dvs. den typ av begränsningsvärde som diskuterades vid huvudförhandlingen). Villkor utformade enligt Naturvårdsverkets förslag kommer bolaget troligen inte att kunna innehålla utan att genomföra mycket omfattande investeringar (i storleksordningen 50-75 miljoner kr, se härom avsnitt 2.2.3 i bolagets yttrande den 11 september 2009). I vart fall finns inga som helst garantier för att villkoret kommer att kunna innehållas. Eftersom det av bolaget föreslagna villkoret ligger i nivå med vad som vid tillståndsprövning enligt miljöbalken har krävts för andra moderna sodapannor anser bolaget att det inte finns skäl att överväga någon skärpning i förhållande till bolagets förslag. Natur-vårdsverket har heller inte pekat på något miljömässigt behov som kan anses vara så trängande att ytterligare investeringar i reningsutrustning kan motiveras.

För de diffusa utsläppen bör inget villkor föreskrivas. Skälet härtill nämndes vid huvudförhandlingen (de mycket begränsade möjligheterna att vidta ytterligare skyddsåtgärder) och utvecklades av bolaget i yttrandet den 8 oktober 2009. I andra hand kan bolaget godta ett villkor på den nivå som angetts av Naturvårdsverket. Villkoret bör dock, om det anses nödvändigt att föreskriva ett sådant, utformas på sätt som anges på sid. 7 i bolagets ovan nämnda yttrande.

1.2 Kväveoxider

Naturvårdsverket anser att utsläppet av kväveoxider från sodapannan och mesaugnen bör begränsas till 350 ton per år och 70 respektive 160 mg/MJ som månadsmedelvärde och ”modifierat riktvärde”.

Som tidigare angetts kan bolaget inte garantera en utsläppsnivå som är lägre än 360 ton per år. Bolaget vidhåller således av skäl som tidigare anförts (det är huvudsakligen förbränningen av beckolja i sodapannan som gör att nivån 360 ton behövs) att begränsningsvärdet på årsbasis ska sättas till 360 ton. När det gäller det ”modifierade riktvärdet” är bolaget och Naturvårdsverket ense om vilka nivåer som ska gälla. Bolaget vidhåller dock att villkoret för mesaombränningen ska gälla som årsmedelvärde.

Bolaget har för övrigt ingen invändning mot den av Naturvårdsverket föreslagna definitionen av kväveoxider. (Det justerade förslag som bolaget redovisade i yttrandet den 8 oktober 2009 har utformats på ett sätt som är vanligt förekommande i tillstånd för sulfatmassafabriker, vilket bolaget uppfattade var eftersträvansvärt även från Naturvårdsverkets sida.)

1.3 Stoft

Naturvårdsverket anser att utsläppet av stoft från sodapannan ska begränsas till 30 mg/m3 ntg på årsbasis och 40 mg/m3 ntg på månadsbasis som ”modifierat riktvärde”. För mesaombränningen föreslår Naturvårdsverket ett begränsningsvärde på årsbasis om 20 mg/m3 ntg.

Bolaget har vid huvudförhandlingen i viss detalj förklarat varför stoftvillkoren bör gälla på årsbasis. Bolaget uppfattade att Naturvårdsverket inte hade någon invändning mot bolagets förslag i den delen. Det är därför något förvånande att verket åter redovisar ett förslag till villkor på månadsbasis för sodapannan. Möjligen är det ett förbiseende från Naturvårdsverkets sida. Bolaget vidhåller i varje fall att det inte finns skäl att utföra de resurskrävande stoftmätningarna så ofta som krävs för att månadsmedelvärden ska kunna beräknas. De slutliga stoftvillkoren ska därför gälla som årsmedelvärden. Den löpande uppföljningen av elfiltrets funktion kan på sätt som redogjorde för vid huvudförhandlingen ske medelst opacitetsmätning av rökgaserna. Naturvårdsverket anger i yttrandet att ”det vore olyckligt om det faktum att bolagets nya sodapanna byggts utan att den tillåtlighetsprövats påverkar vilka krav som kan ställas”. Bolaget kan inte förstå varför en central statlig förvaltningsmyndighet med tveksamma, närmast osakliga, argument söker skärpa tillståndsvillkor mer än vad som kan anses befogat och rimligt (se vidare om utsläppsnivån kontra villkorsskrivningen nedan). Bolagets sodapanna uppfyller i alla delar kravet på bästa möjliga teknik. Bolaget skulle givetvis inte investera i en sodapanna som inte uppfyller moderna krav. Naturvårdsverkets synbara irritation över att utbytet av sodapanna vid Obbola inte föregicks av en tillståndsprövning speglar enligt bolagets mening en grov underskattning från verkets sida av såväl länsstyrelsens som bolagets kompetens och omdöme i frågor om tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler.

Den nivå som Naturvårdsverket anger för sodapannan (30 mg/m3 ntg) uppfylls redan i dag under merparten av drifttiden, men villkorsdiskussionen handlar inte om detta. Den handlar om utformningen av ett begränsningsvärde som det kommer att vara straffbart att överträda. Därför behövs en marginal mellan reningsutrustningens prestanda och villkorsnivån. Detsamma gäller för Obbolas relativt ålderstigna mesaombränning, vars utsläpp för övrigt är begränsade jämfört med övriga stoftutsläpp från verksamheten. Att det av bolaget föreslagna villkoret (villkor 6 i yttrandet den 8 oktober 2009) är strängt jämfört med vad som gäller vid andra anläggningar fram-går av de avgöranden som anges på sid. 5 i bolagets senaste yttrande.

1.4 Indunstningen

Naturvårdsverket anser att det bör föreskrivas ett villkor med innebörden att den nya indunstningen ska utformas så att den kan kompletteras med utrustning för att uppnå en torrhalt på tjockluten om 80 procent. Det är oklart för bolaget vad som är avsikten med Naturvårdsverkets förslag. Bolaget har i yttrandet den 8 oktober 2009 åtagit sig att under en prövotid (U2) bl.a. utreda möjligheten att så långt som möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen. Indunstningsanläggningen var i det närmaste färdigställd vid huvudförhandlingen. Det är inte aktuellt att nu utforma anläggningen på något annat sätt. Det behövs heller inte eftersom det är fysiskt möjligt att komplettera indunstningsanläggningen. Bolagets utgångspunkt är emellertid att i första hand undersöka andra metoder för att höja lutens torrhalt. Bolaget bedömer att den svåraste frågan i sammanhanget är huruvida sodapannan kan klara en förhöjd torrhalt på luten. Samtliga dessa frågor kommer att utredas under prövotiden.

Mot ovanstående bakgrund kan konstateras att det av Naturvårdsverket föreslagna villkoret inte fyller någon funktion. Kravet uppfylls redan och anläggningen är uppförd och idrifttagen. Villkoret är också överflödigt eftersom frågan regleras i utredningskravet U2. Naturvårdsverkets förslag bör således inte omsättas i villkor.

1.5 Buller

Naturvårdsverket anser att den nya indunstningen ska utformas så att det buller den orsakar vid närmaste bostäder inte överstiger 30 dB(A).

Det är inte möjligt att bullerdämpa indunstningen ytterligare. Bolaget vidhåller vidare att det inte finns skäl att vidta sådana åtgärder. Det är orimligt att anta att en dämpning från 35 till 30 dB(A) skulle få någon mätbar effekt på den samlade verksamhetens bulleremissioner. Som angetts i yttrandet den 8 oktober 2009 erhålls endast en knappt märkbar effekt även om en så ingripande åtgärd vidtas som avstängning av halva verksamheten. Naturvårdsverkets villkorsförslag bör därför inte föreskrivas. Det är för övrigt svårt att förena Naturvårdsverkets förslag till villkor med verkets och länsstyrelsens förslag att sätta bullerfrågan på prövotid.

1.6 Prövotidsförfaranden

1.6.1 Utsläpp till vatten

Naturvårdsverket vidhåller de målsättningsnivåer som verket tidigare redovisat för prövotiden som avser utsläpp till vatten. Några skäl härför anges inte. Bolaget vidhåller det förslag som redovisas i yttrandet den 8 oktober 2009. De målsättningsvärden som anges där ger inga marginaler i förhållande till förväntade utsläpp med den förbättrade reningen. Dessa nivåer är därför alltför lågt satta för att kunna utgöra annat än en indirekt grund för slutliga villkor. Att då föreslå skärpningar i vissa avseenden på sätt som Naturvårdsverket gör är enligt bolagets mening orimligt.

1.6.2 Buller

Naturvårdsverket tillstyrker den av länsstyrelsen föreslagna prövotiden beträffande slutliga villkor för buller.

Bolaget anser att det saknas förutsättningar att ytterliga reducera bulleremissionerna från bolagets verksamhet i någon nämnvärd omfattning. I denna del hänvisar bolaget till det som angavs vid huvudförhandlingen samt i yttrandet den 8 oktober 2009.

1.6.3 Energi

Naturvårdsverket vidhåller att frågan om barkens torrhalt ska ingå i prövotidsutredningen. Bolaget kan godta detta, men vill åter framhålla att det inte är realistiskt att upphandla blandningsutrustning för bränsle separat från en ny panna. En sådan upphandling skulle bli avsevärt dyrare och ge ett sämre resultat än en gemensam upphandling och montering av blandningsutrustning och panna. Med denna reservation föreslår bolaget att utredningskravet U2 ges följande lydelse (ändringsförslag markerad med kursiv stil).

- Bolaget ska utreda möjligheterna till energieffektiviseringar samt till att utnyttja spillvärme från verksamheten. Utredningen ska minst avse de åtgärder som utretts inom ramen för programmet för energieffektivisering samt möjligheterna (i) att så långt möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen, (ii) att höja barkens torrhalt till 60 procent och (iii) att producera elektricitet från spillvärme. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och motiveringen till varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att vidta övriga redovisade åtgärder.

Utredningen ska redovisas till Miljödomstolen senast ett år efter det att tillståndsdomen vunnit laga kraft.

När det i övrigt gäller utformningen av utredningskravet bör den enligt bolagets me-ning ansluta till praxis på området, se härom sid. 8 i bolagets yttrande den 8 oktober 2009. Någon närmare definition av begreppen energieffektivisering och nytta bör inte föreskrivas, i vart fall bör inte Naturvårdsverkets förslag i den delen reflekteras i utredningsföreskriften. Skälen härför utvecklas i avsnitt 2.8.2 i bolagets bemötande den 11 september 2009.

2 Länsstyrelsens yttrande

2.1 Inledning

Länsstyrelsen tillstyrker de flesta av bolagets villkorsförslag, vilket bolaget välkomnar. Nedan behandlas endast de frågor där bolaget och länsstyrelsen alltjämt har olika uppfattning.

2.2 Begränsningsvärden

Länsstyrelsen motsätter sig att ordet riktvärde används i de slutliga villkoren och hänvisar till Miljööverdomstolens praxis på området.

Som angavs vid huvudförhandlingen har bolaget utformat sina villkorsförslag i enlighet med Naturvårdsverkets modell för begränsningsvärden. Anledningen till att bolaget i sina förslag alltjämt använder termen ”riktvärde” är att det möjliggör en skrivteknisk konstruktion med en slutnot i stället för att, som Naturvårdsverket gör i sitt förslag, upprepa vad som gäller vid överträdelse i varje enskilt villkor. Skillnaden mellan Naturvårdsverkets och bolagets förslag är alltså rent skrivteknisk. Länsstyrelsen har såvitt bolaget uppfattar inte invänt mot Naturvårdsverkets förslag till villkor. Bolaget har ingen invändning mot att en annan term än ”riktvärde” används i de slutliga villkoren eller att villkoren utformas helt enligt den modell Naturvårds-verket har föreslagit. Bolagets förslag reflekterar det som bolaget anser vara det bästa sättet att tillmötesgå Miljööverdomstolens krav utan att samtidigt riskera att försämra villkorsskrivningen genom att direkt straffsanktionera samtliga krav på utsläppsbegränsningar i tillståndet.

2.3 Prövotidsfrågor

2.3.1 Utsläpp till vatten

Länsstyrelsen vidhåller sina tidigare redovisade förslag till målsättningsvärden, som för övrigt är strängare än dem som Naturvårdsverket redovisat (jfr avsnitt 1.6.1 ovan).

Bolaget vidhåller sina förslag och hänvisar till vad som angetts i avsnitt 1.6.1 ovan.

2.3.2 Buller

Länsstyrelsen vidhåller att frågan om slutliga villkor för buller från verksamheten i Obbola bör skjutas upp under en prövotid och anger att bolaget under prövotiden ska utreda vilka åtgärder som behövs för nå ned till de nivåer som gäller enligt Naturvårdsverkets generella riktlinjer för befintlig industri.

Bolaget vidhåller att det inte finns förutsättningar att nå ned till de av länsstyrelsen angivna emissionsnivåerna, se vidare avsnitt 1.6.2 ovan med hänvisningar.

2.4 Utsläpp till luft av stoft

Länsstyren anser att stoftutsläppet från både sodapanna och mesaombränningen ska begränsas till 50 mg/m3 ntg som årsmedelvärde samt att stoftutsläppet från barkpannan som årsmedelvärde inte ska få överskrida 60 mg/m3 ntg. Bolaget vidhåller sina villkorsförslag och hänvisar i fråga om sodapannan till vad som angetts i avsnitt 1.3 ovan. Såvitt avser mesaombränningen är bolaget och länsstyrelsen överens. När det gäller barkpannan hänvisar bolaget till vad som angavs i avsnitt 2.2.1.2 i bemötandet den 11 september 2009.

2.5 Utsläpp till luft av kväveoxider

Länsstyrelsen anser att bolagets förslag till villkor 9, 10 och 12 bör utformas med begränsningsvärden uttryckta som det som tidigare benämndes gränsvärden samt att det samlade utsläppet av kväveoxider från sodapanna och mesaombränning inte ska få överstiga 350 ton per år.

Bolaget kan givetvis inte godta att de villkor som bolaget föreslagit som ”modifierade riktvärden” ska gälla som gränsvärden (dvs.70 respektive 160 mg/MJ för sodapannan respektive mesaombränningen samt 70 mg/MJ för barkpannan). Villkorsförslagen är inte utformade med sådana marginaler att det är rimligt att ett överskridande blir omedelbart straffbart. För att villkoren ska kunna ges en sådan verkan krävs att de tillåtna utsläppsnivåerna höjs med minst 20 procent. En sålunda utformat villkor får dock inte den pådrivande verkan som ett strängare villkorsvärde skulle få. Det ska för tydlighets skull framhållas att det inte har utförts någon utredning som visar att det är lämpligt att föreskriva ”gränsvärden” på denna nivå. Hänvisningen till en 20 procentig höjning av utsläppsnivåerna ska således inte ses som ett förslag eller åtagande från bolagets sida utan som en illustration av skillnaden mellan olika typer av begränsningsvärden.

Bolaget anser mot ovanstående bakgrund att den av bolaget (och Naturvårdsverket) förespråkade villkorsmodellen är lämplig. Bolaget vidhåller således de villkorsförslag som redovisades i yttrandet den 8 oktober 2009. När det särskilt gäller villkor 10 hänvisar bolaget också till avsnitt 1.2 ovan.

Länsstyrelsen anser vidare att begränsningsvärdet i villkor 11 bör vara 350 ton per år. Bolaget motsätter sig detta och hänvisar härvid till avsnitt 1.2 ovan.

2.6 Utsläpp till luft av svavel

Länsstyrelsen godtar bolagets förslag till villkor 13 under förutsättning att även kravet som avser det specifika utsläppet av svavel utformas med begränsningsvärden uttryckta som det som tidigare benämndes gränsvärden. Vidare anser länsstyrelsen att det bör föreskrivas ett villkor som begränsar de diffusa svavelutsläppen samt att villkoret bör utformas huvudsakligen i enlighet med bolagets andrahandsyrkande i denna del.

Bolaget motsätter sig länsstyrelsens förslag. Liksom villkorsförslagen beträffande kväveoxider har bolagets förslag till villkor beträffande utsläpp av svavel till luft har utformats så att det inte är möjligt att med ett rimligt mått av rättssäkerhet före-skriva villkoret som ett gränsvärde. Bolaget anser därför av skäl som anges i avsnitt 2.5 ovan att bolagets villkorsförslag bör föreskrivas. I övrigt hänvisar bolaget i fråga om utsläpp av svavel till luft till avsnitt 1.1 ovan.

DOMSKÄL

Tillåtlighet

Den ansökta verksamhetens tillåtlighet har inte ifrågasatts av någon remissmyndighet. Miljödomstolens finner att miljöbalkens tillåtlighetsregler är uppfyllda och att tillstånd till den ansökta verksamheten kan meddelas.

Villkorsfrågor

Allmänt om villkorsfrågorna

Bolaget har såvitt avser villkor beträffande utsläpp av kväveoxider från sodapannan, mesaombränningen och från fastbränslepannan ÅC2 samt av gasformigt processvavel från sodapanna och mesaombränningen föreslagit att begränsningsvärden i villkoren ska gälla som vad bolaget betecknat som ”modifierade riktvärden”. Innebörden härav är enligt bolagets förslag att ett överskridande av villkoret medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska tillståndshavaren senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

Naturvårdsverket har i huvudsak godtagit den föreslagna villkorskonstruktionen. Länsstyrelsen har motsatt sig. Enligt miljödomstolens mening uppfyller bolagets förslag de krav på rättsäkerhet och tydlighet som kan ställas. Villkoren bör därför utformas som bolaget föreslagit.

Allmänt villkor

För verksamheten bör föreskrivas ett s.k. allmänt villkor.

Stoftutsläpp

Bolagets förslag vad gäller stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen har inte godtagits av Naturvårdsverket och inte heller av länsstyrelsen vilka båda framställt egna yrkanden om utsläppsnivåerna. Av den redovisning som bolaget lämnat framgår att mätning av nuvarande utsläpp sker endast en gång per år. Bolaget har utformat sitt utsläppsvillkor för den nya sodapannan utifrån en av panntillverkaren garanterad utsläppsnivå. Härtill har bolaget lagt en viss säkerhetsmarginal. Beträffande mesaombränningen har Naturvårdsverket redovisat att de årliga utsläp-pen ligger på en väsentligt lägre nivå än den som av bolaget föreslagit som villkor. Miljödomstolen anser mot denna bakgrund att det synes möjligt att begränsa stoftutsläppen i högre utsträckning än vad bolaget föreslagit och att denna fråga därför bör utredas under en prövotid. Utredningen bör ske i samråd med tillsynsmyndig-heten och innefatta tätare mätning av utsläppsnivåerna än vad som nu är fallet.

Tiden för prövotidsredovisning bör samordnas med den vad som föreskrivits beträffande avloppsreningen.

Vad gäller stoftutsläppen från bark- och oljeeldade pannor har bolagets förslag ifrågasatts av länsstyrelsen vilken som utsläppsnivån föreslagit att denna som årsmedelvärde ska vara högst 60 mg/m3 norm torr gas vid 13 procents CO2-halt. Bolagets förslag är att årsmedelvärdet ska uppgå till högst 100 mg/m3 norm torr gas vid 13 procents CO2-halt. Miljödomstolen finner att de av bolaget föreslagna villkoren måste anses uppfylla BAT-villkoren. Miljödomstolen godtar vidare de argument som bolaget för sin del redovisat för den valda villkorsnivån. Villkoret i denna del bör alltså fastställas i enlighet med vad bolaget föreslagit.

Kväveoxider

Bolagets förslag i denna del har inte godtagits av Naturvårdsverket och länsstyrelsen som framställt egna yrkanden om utsläppsnivåerna. Miljödomstolen finner att de av bolaget föreslagna villkoren måste anses uppfylla BAT-villkoren. Miljödomstolen godtar vidare de argument som bolaget för sin del redovisat för de valda villkorsnivåerna. Villkoren bör alltså fastställas i enlighet med vad bolaget föreslagit.

Svavelutsläpp

Bolagets förslag i denna del har inte godtagits av Naturvårdsverket och länsstyrelsen som framställt egna yrkanden om utsläppsnivåerna. Miljödomstolen finner att de av bolaget föreslagna villkoren måste anses uppfylla BAT-villkoren. Miljödomstolen godtar vidare de argument som bolaget för sin del redovisat för de valda villkorsnivåerna. Villkoren bör alltså fastställas i enlighet med vad bolaget föreslagit.

Naturvårdsverket har vidare föreslagit att det ska fastställas ett villkor rörande diffusa utsläpp av svavel med en högsta utsläppsnivå på 50 ton/år. Bolaget har motsatt sig att ett sådant villkor meddelas. Miljödomstolen noterar att det är förenat med stora svårigheter att fastställa storleken på utsläppen. Med hänsyn härtill och då de miljömässiga olägenheterna av dessa utsläpp synes vara begränsade finner domstolen inte skäl att meddela ett sådant villkor. Naturvårdsverkets yrkande i denna del bör därför ogillas.

Torrhalten i tjockkluten i indunstningsanläggningen

Naturvårdsverket har föreslagit att det som villkor ska föreskrivas att den nya in-dunstningen ska utformas så att den kan kompletteras med utrustning för att kunna uppnå en torrhalt på tjockluten på 80 %. Bolaget har motsatt sig ett sådant villkor men föreslagit att frågan utreds under en prövotid.

Bolaget har anfört att torrhalter på den nivå som Naturvårdsverket krävt medför drifttekniska problem och att den miljömässiga nyttan av en ökad torrhalt är begränsad. Miljödomstolen finner att bolagets synpunkter i denna del är beaktansvärda.

Domstolen finner därför inte skäl att nu meddela något villkor som tar sikte på en viss torrhalt i tjockluten. Naturvårdsverkets yrkande i denna del ska därför ogillas.

Frågan bör dock som bolaget föreskrivit utredas under en prövotid.

Buller

Naturvårdsverket har yrkat att den nya indunstningen ska utformas så att det buller den orsakar vid närmaste bostäder inte överstiger 30 dB(A). Bolaget har motsatt sig ett sådant villkor och anfört att det är inte möjligt att bullerdämpa indunstningen ytterligare och orimligt att anta att en dämpning från 35 till 30 dB(A) skulle få någon mätbar effekt på den samlade verksamhetens bulleremissioner. Bolaget har under åren genomfört ett antal åtgärder för att minska buller och har genomfört omfat-tande mätprogram för att studera möjligheter att ytterligare minska bulleremissionerna från bruket. Av Ingemansons rapport V-2271-D framgår att "enkla åtgärder" inte finns för att ytterligare, i någon väsentlig grad, sänka bullernivån. Att ytterligare utredningar skulle kunna komma fram till åtgärder som skulle kunna innebära väsentligt lägre bullervärden bedömer miljödomstolen därför som osannolikt. Domstolen finner att bolagets förslag, som överensstämmer med nu gällande villkor, bör gälla som villkor för verksamheten. Vid sådant förhållande bör Naturvårdsverkets och länsstyrelsens förslag om att sätta bullerfrågan på prövotid ogillas.

Övriga villkorsfrågor

Vad bolaget föreslagit om hamnverksamhet, utsläpp till vatten, efterbehandling och om kontroll samt om bemyndiganden har inte mött någon erinran. Dessa villkor bör utformas i enlighet med vad bolaget föreslagit.

Provisoriska villkor

De av bolaget föreslagna provisoriska villkoren beträffande utsläpp av suspenderade ämnen och av syreförbrukande ämnen överensstämmer i huvudsak med tidigare gällande villkor. Förslagen i denna del har inte ifrågasatts av någon remissmyndighet. Miljödomstolen finner att villkor bör föreskrivas i enlighet med bolagets förslag.

Beträffande stoftutsläppet från sodapannan och mesaombränningen bör provisoriska villkor föreskrivas i enlighet med de utsläppsnivåer som bolaget angivit i sitt förslag till slutliga villkor i frågan.

Avloppsreningsanläggning

Bolaget har redovisat att man avser att ersätta den nuvarande bioreningsanläggningen som inte uppnått godtagbara reningsresultat med en anläggning som arbetar enligt Biofilm Aktiv Slam (BAS)-principen. Bolaget har föreslagit att det under en prövotid i samråd med tillsynsmyndigheten projektera en ny avloppsreningsanläggning. Bolagets förslag om att frågan skall vara föremål för ett prövotidsförfarande har inte mött någon erinran.

De målsättningsvärden som bolaget redovisat har i stor utsträckning ifrågasatts av såväl Naturvårdsverket som av länsstyrelsen. Miljödomstolen utgår från att bolagets arbete inriktas på att anläggningen dimensioneras och utformas så att de föreslagna utsläppsnivåerna kan innehållas. Enligt miljödomstolens mening synes slutliga villkor i enlighet med bolagets målsättningsnivåer vara godtagbara ur miljömässig synpunkt. Målsättningsvärden bör därför bestämmas i enlighet med bolagets förslag.

Energieffektivisering m.m.

Bolaget har föreslagit att frågan om att möjligheter till energieffektivisering inom verksamheten och möjligheterna att utnyttja spillvärme från verksamheten utreds under en prövotid.

Miljödomstolen delar uppfattningen att frågorna bör utredas under en prövotid.

Villkoret i denna del bör utformas på det sätt bolaget föreslagit.

Verkställighetstillstånd

Bolagets yrkande om verkställighetstillstånd har inte mött någon erinran.

Miljödomstolen finner att skäl föreligger för att bifalla bolagets yrkande i denna del.

Igångsättningstid

Bolagets yrkande om verkställighetstillstånd har inte mött någon erinran.

Miljödomstolen finner att skäl föreligger för att bifalla bolagets yrkande i denna del.

ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (DV 425)

Överklagande senast den 28 december 2009.

N-G.E.J.M.

_______

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen N-G.E., ordförande, och miljörådet J.M. samt de sakkunniga ledamöterna S.B. och B.H.

UMEÅ TINGSRÄTT Miljödomstolen

Rotel 9Mål nr M 2145-08

Rättelse/komplettering

Deldom, 2009-12-04

Rättelse, 2009-12-23

Beslutat av: rådmannen Nils-Gu-nnar EIisson

Miljödomstolen förordnar jämlikt 17 kap 15 § RB att deldomen rättas att

- under rubriken Utsläpp till luft, i villkor 9 ska ordet "månadsmedelvärde" ändras till "årsmedelvärde".