MÖD 2022:19
Bygglov för enbostadshus ----- Strandskyddsdispens och bygglov meddelades för nybyggnation av ett enbostadshus. Endast beslutet om bygglov överklagades. Mark- och miljödomstolen ansåg i sin dom att nämndens beslut i strandskyddsfrågan var felaktigt och att kraven i 2 kap. plan- och bygglagen då inte heller var uppfyllda. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har konstaterat att det i och för sig ska göras en självständig prövning i bygglovsärendet men att en sådan prövning inte innebär att domstolen på samma underlag kan ompröva och underkänna ett lagakraftvunnet beslut om strandskyddsdispens. Det har alltså inte funnits förutsättningar för mark- och miljödomstolen att upphäva bygglovsbeslutet på den grunden att den inte delar nämndens bedömningar i strandskyddsfrågan. MÖD har fastställt nämndens beslut om bygglov.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2021-10-25 i mål nr P 1385-21, se bilaga A
PARTER
Klagande1. MO
2. VO
Ombud för 1–2: Hedins Juristbyrå KB
Motparter1. Nacka Miljövårdsråd
2. Saltsjöbadens Naturskyddsförening
SAKENBygglov för enbostadshus på fastigheten XX i Nacka kommunSaltsjöbadens Naturskyddsförening
________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommuns beslut den 26 augusti 2020 (§ 88) i ärende B 2020-000510 att ge bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt installation av eldstad på fastigheten XX.
_________________
BAKGRUND
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun (nämnden) gav den 26 augusti 2020 bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten XX. I ett annat beslut samma dag gav nämnden strandskyddsdispens för åtgärden. Av dispensbeslutet framgår att det redan pågick markarbeten och att förberedande markarbeten hade utförts i enlighet med tidigare dispens.
Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 18 september 2020 att inte överpröva dispensbeslutet. Beslutet överklagades inte heller. Däremot överklagades beslutet om bygglov av Nacka Miljövårdsråd och Saltsjöbadens Naturskyddsförening (föreningarna). Länsstyrelsen avslog deras överklaganden men mark- och miljödomstolen upphävde i den överklagade domen bygglovsbeslutet.
YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
MO och VO har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska fastställa nämndens beslut om bygglov. De har vidhållit vad de anfört i mark- och miljödomstolen och i huvudsak tillagt följande. Det har varit rätt att ge strandskyddsdispens för de sökta åtgärderna. Förutsättningarna för bygglov är också uppfyllda. Fastigheten ligger inte inom naturreservatet utan gränsar endast till det. Om reservatets skydd skulle avse även åtgärder utanför skydds- och bevarandeområdet skulle det innebära en alltför långtgående och synnerligen oskälig inskränkning och begränsning av möjligheten att bebygga en ägd fastighet.
Föreningarna har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. De har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och således gjort gällande att det saknas förutsättningar för att ge strandskyddsdispens och bygglov för enbostadshuset.
Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat ett yttrande från nämnden.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Frågan i målet är i första hand vilken betydelse en beviljad strandskyddsdispens har vid en bygglovsprövning.
För att bygglov ska ges utanför ett område med detaljplan ska åtgärden, enligt 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, uppfylla kraven i 2 kap. PBL, däribland 2 kap. 2 § PBL, med hänvisning till bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken om hushållning med mark- och vattenområden, och 2 kap. 4 § PBL, med den generella regeln att mark får bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
Av avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 oktober 2017 i mål nr P 4273-17 och MÖD 2013:29) framgår att det förhållandet att marken ligger inom strandskyddat område utgör en omständighet som i vissa fall kan beaktas vid prövningen av om den ansökta åtgärden utgör lämplig markanvändning eller inte. Att byggnader placeras inom strandskyddat område kan således i vissa fall utgöra hinder mot att bygglov beviljas. I avgörandena har det varit fråga om situationer när frågan om strandskyddsdispens ännu inte prövats mot samtliga sökta åtgärder. Domstolen har då hänvisat till att frågan om strandskydd ska prövas i annan ordning men att avsaknaden av dispens – och omständigheter som talar mot att strandskyddsdispens kommer att beviljas – utgör ett hinder mot bygglov.
Till skillnad från dessa avgöranden finns det i det nu aktuella fallet ett dispensbeslut som fått laga kraft. Frågan om strandskyddsdispens är alltså rättskraftigt avgjord. Prövningen i dispensärendet har avsett den ansökta åtgärdens påverkan på strandskyddets syften. Som framgått ovan kan dessa aspekter även ha betydelse i bygglovsärendet vid bedömningen av markens lämplighet. Det kan alltså i vissa avseenden bli fråga om en s.k. dubbelprövning.
Vad gäller sådan dubbelprövning framgår det av förarbetena till den äldre plan- och bygglagen att ett tillstånd till en åtgärd enligt en speciallagstiftning inte behöver vara bindande vid prövningen enligt plan- och bygglagen, eftersom denna prövning kan omfatta fler aspekter än de som prövats i speciallagstiftningen. I speciella fall kan dock de aspekter som ska beaktas vid tillståndsgivningen enligt en speciallagstiftning respektive plan- och bygglagen vara tämligen lika. Utgången i speciallagsärendet måste då tillmätas stor betydelse även vid prövningen enligt plan- och bygglagen. (Se prop. 1985/86:1 s. 453 f.)
Förarbetena ger alltså stöd för en mer eller mindre självständig prövning i bygglovs-ärendet, även när det finns ett tillstånd enligt speciallagstiftning att förhålla sig till. Detta innebär bl.a. att det kan finnas utrymme för att väga in andra aspekter i bedömningen. En sådan prövning kan dock inte innebära att domstolen ges utrymme att, på samma underlag, ompröva och underkänna ett lagakraftvunnet beslut om strandskyddsdispens. Att den bedömning som gjorts i strandskyddsärendet inte delas vid en överprövning av bygglovsbeslutet utgör alltså inte skäl för att frångå bedömningen i dispensärendet. Mark- och miljödomstolen har alltså inte haft skäl att upphäva bygglovsbeslutet på den grunden att den inte delar nämndens bedömningar i strandskyddsfrågan.
Vad gäller prövningen av ansökan om bygglov i övrigt gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än nämnden och länsstyrelsen. I det hänseendet bör påpekas att den aktuella tomten särskilt undantagits från reservatsområdet och därmed inte omfattas av reservatsföreskrifterna. Av reservatsbeslutet framgår vidare att tomten var bebyggd vid bildandet av reservatet. Den påverkan som enbostadshuset skulle kunna ha på reservatet kan mot denna bakgrund inte utgöra hinder för att bevilja det aktuella bygglovet. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska därmed nämndens beslut om bygglov fastställas.
Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Katarina Berglund Siegbahn, referent, tf. hovrättsassessorn Henriette Fornas Minerskjöld och f.d. tekniska rådet Tommy Åström.
Föredragande har varit David Sandberg.
________________________________
BILAGA A
NACKA TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM
PARTER
Klagande1. Nacka Miljövårdsråd
2. Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Motparter1. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun
2. MO
3. VO
ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 19 januari 2021 i ärende nr 403-60486-2020, se bilaga 1
SAKENBygglov för enbostadshus på fastigheten XX i Nacka kommun
_______________
DOMSLUTMed ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommuns beslut om bygglov den 26 augusti 2020 i ärende B 2020-000510 och avslår ansökan.
________________
BAKGRUND
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun (nämnden) gav i beslut den 26 augusti 2020 sökandena MO och VO bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten XX. I ett annat beslut samma dag gav nämndenstrandskyddsdispens för åtgärden.
Saltsjöbadens Naturskyddsförening och Nacka Miljövårdsråd överklagade beslutet om bygglov till Länsstyrelsen i Stockholms län, som i beslut den 19 januari 2021 avslog överklagandena. Föreningarna har överklagat länsstyrelsens beslut till mark-och miljödomstolen.
Beslutet om strandskyddsdispens har inte överklagats. Länsstyrelsen har den 18 september 2020 meddelat att den inte överprövar beslutet.
YRKANDEN M.M.
Saltsjöbadens Naturskyddsförening och Nacka Miljövårdsråd har yrkat att beslutet om bygglov ska upphävas och att ansökan ska avslås. Till stöd för överklagandet har anförts i huvudsak följande.
Platsen ligger i ett strandskyddat grönområde, är omgiven av Svärdsö naturreservat och omfattas av riksintresse för kust och skärgård. Markarbeten med sprängning med mera utfördes olovligen under år 2017 efter att en tidigare beviljad strandskyddsdispens upphört 2016. Att olovligt utföra sprängning och därefter ange det som skäl att få uppföra byggnad där, eftersom det inte längre finns naturvärden på just denna plats, synes motsägelsefullt. Särskilt som resten av fastigheten är naturskön och ligger omgiven av ett naturreservat.
Bygglov för en tvåvånings åretruntbostad hör inte hemma på platsen. Det var länge sedan det fanns en liten oansenlig sommarstuga där. Det föreslagna huset kan aldrig anses vara en ersättningsbyggnad - det är för stort och skulle ha behövt uppföras för länge sedan. När strandskyddsdispensen upphörde i december 2016 var sommarstugan riven.
Att ta fastigheten i anspråk för en stor tvåvånings åretruntbostad kommer ipraktiken göra det omöjligt att ta sig från parkeringen (vid bron från Solsidan med informationstavlan över reservatet) till andra sidan av fastigheten. Det är svårt att ta sig förbi ovanför fastigheten med tanke på den branta terrängen. Man måste också korsa den lilla vägen som går upp till fastigheten som ger intrycket att den är privat fast det är kommunens mark. Det har redan satts upp varningsskyltar att passera längs stranden, nedanför tomtplatsavgränsningen, trots kommunens beslut att det ska vara tydligt att allmänheten har tillträde till det området.
Denna större byggnad som ligger väsentligt närmare tomtgränsen än de tidigare byggnaderna som fick bygglov kommer att ha en klart mer avhållande effekt för reservatets besökare. Det får en privatiserande effekt utanför tomtgränsen som avhåller allmänheten att passera. Byggnadens storlek gör också att naturupplevelsen minskar med ett sådant markant och främmande inslag. Ett betydligt större område än fastigheten kommer att inkräkta på naturreservatet om denna stora byggnad blir till.
Vid prövningen av ett bygglov ska olika intressen beaktas varav några ärnärliggande med syftet med bestämmelserna om strandskydd. Således ska bland annat enligt 2 kap. 3 § PBL grönområden främjas med beaktande av naturvärden. Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas.
Svärdsö är nästan i sin helhet ett naturreservat avsett att vara tillgängligt för allmänheten. Det förefaller helt orimligt att tillåta en stor tvåvånings permanentvilla på denna plats bara för att det en gång i tiden legat en liten sommarstuga där. En stor permanentbebodd villa skulle uppenbarligen ha en mycket allvarlig påverkan på hur allmänheten upplever Svärdsö. Tomten är sedan 2015 eller tidigt 2016 avriven vilket innebär att den idag inte är ianspråktagen. Nacka kommuns webbkarta redovisar korrekt XX som en fastighet utan byggnad, vilket kan kallas för ödetomt.
MO och VO har bestritt ändring av det överklagade beslutet och anfört i huvudsak följande. Föreningarna valde att inte överklaga strandskydds-dispensen som beviljades den 26 augusti 2020. Länsstyrelsen beslutade att inte överpröva dispensen. Därmed är frågan om strandskyddsdispens helt utredd och enbart frågan om bygglov ska beaktas. Det fanns sedan tidigare, 2015, ett beviljat bygglov för ett hus med större BTA än det nu aktuella. Detta bygglov valde föreningarna att inte överklaga. Nuvarande bygglov är primärt en annan design och planlösning än det då redan existerande bygglovet. Föreningarnas överklagande innehåller dessutom flera direkta fel, bl.a. att det i praktiken skulle bli omöjligt att ta sig från parkeringen till andra sidan av tomten när den enda existerande stigen klart och tydligt går på kommunens mark hela sträckan.
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandet men har avstått från detta.
DOMSKÄL
HandläggningBeslut om strandskyddsdispens
Såväl föreningarna som MO och VO har hänfört sig till det beslut om strandskyddsdispens som fattades samma dag som det överklagade bygglovsbeslutet. I det beslutet hänvisas till tidigare beviljade dispenser. Domstolen har inhämtat samtliga dispensbeslut och redogör här kort för dem.
I beslut den 10 mars 2010 gav nämnden strandskyddsdispens för ombyggnad av fritidshus till permanentbostad samt för nytt uthus. Fritidshusets byggnadsarea var ca 60 kvm. Efter tillbyggnaden skulle huset ha en byggnadsarea på 150 kvm, det skulle även ha en andra våning med en byggnadsarea på 90 kvm samt en tredje våning (torn) på 20 kvm. Uthuset skulle ha en byggnadsarea på ca 40 kvm. Beslutet innehöll även en tomtplatsavgränsning.
I beslut den 20 mars 2013 gav nämnden dispens för nybyggnad av bostadshus om 150 kvm byggnadsarea i bottenplan, en andra våning om 90 kvm samt ett torn om 20 kvm. Av beslutet framgick att huset skulle ersätta det befintliga fritidshuset om 60 kvm. Beslutet innehöll en tomtplatsavgränsning samt en punkt om att tomtplatsens utbredning skulle markeras med staket, mur, häck eller liknande. Efter överklagande från sökanden upphävde Länsstyrelsen i Stockholms län denna punkt, genom beslut den 1 december 2014.
I beslut den 18 april 2018 gav nämnden dispens för ny huvudbyggnad ochåteruppförande av komplementbyggnad. Av beslutet framgick att den tidigare, mindre, huvudbyggnaden hade rivits. Samma tomtplatsbestämning som i beslutet den 20 mars 2013 gjordes. I den tjänsteskrivelse som låg till grund för beslutet hade föreslagits att ansökan om strandskyddsdispens skulle avslås i dess helhet, då platsen inte var ianspråktagen på ett sådant sätt att det fanns särskilda skäl för att medge dispens. Den tidigare huvudbyggnaden bedömdes ha rivits någon gång under perioden den 19 augusti 2015 till den 8 maj 2016.
I beslut den 26 augusti 2020 gav nämnden dispens för ny huvudbyggnad om 238 kvm. Samma tomtplatsbestämning som i beslutet den 20 mars 2013 gjordes. Beslutet förenades också med villkor om att den fria passagen mellan beslutad tomtplats och strandlinje skulle behållas som naturmark samt att fastighetsgränsen skulle markeras med staket, mur eller häck vid gränsen mot naturreservatet Svärdsö samt vid tomtplatsavgränsningen mot vattnet.
Mark- och miljödomstolens bedömningDen i målet aktuella fastigheten är belägen på Svärdsön, som ligger mellan Solsidan och Älgö, söder om Saltsjöbaden. I stort sett hela ön med kringliggande vatten utgör naturreservat. Syftet med naturreservatet, som bildades år 2014, är att bevara och utveckla områdets värden för rekreation och biologisk mångfald. Särskilt värdefulla livsmiljöer som ska bevaras och vårdas är äldre skog, naturliga stränder och marina värden. Skyddsvärda arter ska gynnas. Friluftslivet på Svärdsön ska i första hand erbjuda möjlighet till rika naturupplevelser genom tillgång till upplevelser av äldre skog, vida utblickar över vattenområden, strandkontakt vid naturliga stränder och intressanta geologiska formationer som sprickdalar och berg. Strax väster om den aktuella fastigheten ligger en mindre parkeringsplats med informationstavla om naturreservatet. Därifrån löper en stig österut mot fastigheten. Själva fastigheten ingår inte i naturreservatet.
På Svärdsön gäller utökat strandskydd, 300 meter från strandlinjen, vilket innebär att hela ön är strandskyddad. Strandskyddet syftar enligt 7 kap. 13 § miljöbalken till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
Svärdsön omfattas också av riksintresse för kust och skärgård enligt 4 kap. 2 § miljöbalken. Inom sådana områden ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
Prövningen i ärenden om bl.a. bygglov ska enligt 2 kap 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.1– 8 §§miljöbalken ska tillämpas. Enligt 2 kap. 4 § PBL får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot nämnda åtgärder.
Den aktuella fastigheten är för närvarande obebyggd, sånär som på en mindre bod med oklar funktion. Tidigare fanns ett fritidshus om ca 60 kvm på fastigheten. Av ovan redovisade uppgifter framgår att huset revs någon gång i slutet av år 2015 eller början av år 2016. Med hänsyn till vad som framkommit om Svärdsöns naturvärden och betydelse för det rörliga friluftslivet kan det inte anses förenligt med de nämnda bestämmelserna i PBL och miljöbalken att nu bebygga platsen med ett förhållandevis stort permanentbostadshus. En sådan byggnation skulle genom sin privatiserande verkan starkt begränsa allmänhetens möjligheter att ta sig från entrén till naturreservatet väster om fastigheten och vidare ned mot vattnet öster om densamma. Vid synen kunde också konstateras att det på grund av branta klippor inte är möjligt att passera mellan det planerade huset och strandlinjen. Vidare skulle byggnationen medföra en påtaglig inverkan på upplevelsen av naturreservatet i närområdet, såväl på land som från vattnet.
Nämnden har i ett separat beslut gett strandskyddsdispens för den sökta åtgärden. Beslutet har inte överklagats och länsstyrelsen har inte heller överprövat det. En fråga som inställer sig är vilken betydelse beslutet ska ges vid prövningen av bygglovsfrågan.
Frågan om s.k. dubbelprövning, dvs. prövning av samma åtgärd enligt olika lagar, avhandlades i förarbetena till tidigare gällande plan- och bygglag. Där anfördes bl.a. att man normalt bör kunna räkna med att ett tillstånd enligt en speciallag (i detta fall 7 kap.miljöbalken) också följs av tillstånd enligt PBL. Det påpekades dock att bygglovsprövningen ofta rymmer även andra aspekter än de som ska beaktas i speciallagsärendet. I sådana fall där aspekterna som ska beaktas enligt speciallagen respektive PBL är tämligen lika måste utgången i speciallagsärendet tillmätas stor betydelse även vid prövningen enligt PBL (se prop. 1985/86:1 s. 453-454).
Mark- och miljööverdomstolen har i ett antal avgöranden prövat frågan om bygglov och förhandsbesked på strandskyddad mark. I rättsfallet MÖD 2013:29 anförde domstolen att ett beslut om strandskyddsdispens alltid ska fattas i en separat prövning enligt miljöbalken. Prövningen enligt PBL innebär att en ansökan ska prövas utifrån om den sökta åtgärden är en lämplig markanvändning eller inte. Om marken ifråga ligger inom strandskyddat område utgör detta en omständighet som i vissa fall kan beaktas vid prövningen enligt PBL. Att det rör sig om separata prövningar, samt att den omständigheten att byggnaden placeras inom strandskyddat område i vissa fall kan utgöra hinder mot att bygglov meddelas, har bekräftats i domar från den 24 maj 2017 (mål nr P 6291-16), den 9 oktober 2017 (mål nr P 4273-17) och den 30 oktober 2017 (mål nr P 10756-16).
Av det anförda framgår att ett beslut om strandskyddsdispens inte är bindande för domstolen vid prövningen av frågan om bygglov, men att det normalt sett bör tillmätas stor betydelse. Det finns därför anledning att närmare granska skälen för det aktuella dispensbeslutet.
Som särskilt skäl för strandskyddsdispens har nämnden åberopat 7 kap. 18 c § punkten 1 miljöbalken, dvs. att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. När beslutet fattades i augusti 2020 hade fastigheten varit obebyggd sedan flera år tillbaka och den byggnad som fanns där förut var ett mindre fritidshus. Enligt rådande rättspraxis kan området vid tidpunkten för beslutet omöjligen anses ha varit ianspråktaget på ett sätt som motiverar strandskyddsdispens för en större permanentbostad. Nämnden har uppgett att det sedan tidigare fanns en medgiven strandskyddsdispens och att det har utförts markarbeten på platsen. Enligt domstolen utgör detta inte lagliga skäl för dispens. Det kan dessutom noteras att den första dispensen gavs medan den tidigare byggnaden fortfarande fanns kvar och innan naturreservatet bildades. Domstolen kan alltså konstatera att nämndens dispensbeslut inte har haft stöd i gällande lag och praxis.
Nämnden har i beslutet också anfört att en fri passage längs stranden kansäkerställas i och med den beslutade tomtplatsavgränsningen och villkoret om att den ska markeras. Som anförts ovan är en sådan passage i praktiken inte möjlig på grund av de branta terrängförhållandena. Nämndens beslut har således vilat på felaktiga förutsättningar i detta avseende.
Sammantaget anser domstolen att beslutet om strandskyddsdispens i detta fall inte utgör hinder mot en självständig prövning av bygglovsärendet, även i sådana avseenden som normalt sett beaktas inom ramen för dispensprövningen. Som anförts ovan uppfyller den sökta åtgärden inte de krav som följer av 2 kap. PBL, vilket är en förutsättning för bygglov utanför detaljplanelagt område enligt 9 kap. 31 § PBL. Vid den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som ska göras enligt 2 kap. 1 § PBL måste de allmänna intressena i detta fall ges företräde. Med bifall till överklagandena ska således nämndens beslut om bygglov upphävas och ansökan avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)Överklagande senast den 15 november 2021. Prövningstillstånd krävs.
Magnus Hjort
________________I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Jonas T Sandelius. Föredragande har varit beredningsjuristen Stefan Ulfswärd.