NJA 1982 s. 121

(Jfr bl a NJA 1944 s 356 IV, 1957 s 179 och s 606, 1969 s 11)

M.B. från Österstråsjö, Bjuråker, avled d 25 nov 1977 och efterlämnade såsom dödsbodelägare maken H.B. och sonen X.X.. Bouppteckningen efter M.B. förrättades d 21 dec 1977. I bouppteckningen upptogs tillgångarna till 332 291 kr 51 öre och skulderna till 160 387 kr 29 öre. Bland skulderna upptogs en beräknad skatteskuld på 94 726 kr. I bouppteckningen antecknades att efterlevande maken genom gåvobrev d 21 aug 1975 till X.X. bortgivit egendom till ett värde av 16 600 kr. I en till bouppteckningen fogad, d 21 dec 1977 dagtecknad handling förklarade sig X.X. - utan förbehåll och villkor - av sin arvslott efter den avlidna avstå egendom till ett sammanlagt värde av 30 000 kr, som skulle tillfalla H.B..

Bouppteckningen inregistrerades vid Hudiksvalls TR d 3 jan 1979.

TR:n (tingsnotarien Karlsson) fastställde boets behållning till 267 000 kr och efterlevande makens giftorättsandel till 133 500 kr. I fråga om beräkningen av bobehållningen anförde TR:n: På grund av felräkning vid beräkning av värdet för mjölkkor och kvigor har boet påförts 1 520 kr för mycket. Bland skulderna i boet har upptagits en post om 94 726 kr utgörande skatteskulder. Av bifogade utdrag ur räkenskaperna för det jordbruk makarna B drivit framgår att detta är en "tänkt" skatteskuld, som konstruerats fram genom att lager, djur och jordbruksinventarier ej har nedskrivits till någon del. Samtidigt har dessa ägodelar då de upptagits som tillgångar i bouppteckningen nedskrivits i enlighet med de möjligheter som finns, dvs till det lägsta värde som kan god tagas vid inkomsttaxeringen. Genom dessa åtgärder har i praktiken avdrag för den s k latenta skatteskulden gjorts två gånger. Följaktligen kan avdraget för skatteskulder inte god tagas. Från lokala skattemyndigheten har inhämtats att, för beskattningsåret 1977, M.B. som överskjutande skatt erhållit 11 298 kr medan H.B. resterat med skatt till ett belopp av 9 230 kr. På grund av vad som anförts finner TR:n att boets behållning skall ökas med 96 616 kr, vilket innefattar hela det yrkade avdraget för skatteskulder samt en skälig del av vad som återbetalats till boet av för mycket erlagd preliminär skatt.

TR:n utlade för X.X. en arvslott å 103 500 kr och fastställde skatten härå - med hänsynstagande till gåvan d 21 aug 1975 - till 13 138 kr.

X.X. anförde besvär i HovR:n för Nedre Norrland och yrkade att HovR:n måtte fastställa arvsskatten under beaktande av den i bouppteckningen upptagna skatteskulden.

Kammarkollegiet bestred bifall till besvären. Vidkommande grunden för besvärstalan anförde kammarkollegiet att skulden i förevarande fall beaktats vid värderingen av tillgångarna och att den därför inte skulle upptas på skuldsidan. Kammarkollegiet anförde härjämte att TR:n förfarit felaktigt i det den dels vid den schematiska bodelningen tillagt X.X. 30 000 kr mindre än hälften av giftorättsgodsets värde, dels sammanlagt gåvan å 16 600 kr med X.X:s arvslott, oaktat gåvan ej lämnats av den avlidna.

X.X. genmälde att grund saknades för att icke godtaga det arvsavstående om 30 000 kr som han gjort till förmån för fadern.

HovR:n (hovrättsråden Englund och Hammar samt adj led Hallström och Bertorp, referent) anförde i slutligt beslut d 27 maj 1981:

Skäl. Vid värderingen av de i jordbruksrörelsen ingående inventarierna och lagret har 23 § F 2 st lagen om arvsskatt och gåvoskatt i dess vid dödsfallet gällande lydelse (SFS 1976:333) tillämpats. Denna värderingsmetod är uppbyggd med hänsynstagande till eventuell latent skatteskuld. Särskilt avdrag för sådan skuld kan därför ej medgivas.

Såsom kammarkollegiet anmärkt framgår av bouppteckningen att gåvan å 16 600 kr icke lämnats av den avlidna. Sammanläggning av arvslotten med gåvan skall vid sådant förhållande ej äga rum.

Vad härefter gäller det arvsavstående som X.X. gjort till förmån för sin fader har kammarkollegiet gjort gällande att X.X. eftergivit sin rätt vid bodelningen samt att han härigenom disponerat över sitt arv i följd varav hans arvslott skulle bli högre än vad TR:n bestämt. Såsom kollegiet anfört skall innan arv skiftas bodelning ske. Enligt 15 § 1 mom arvsskattelagen skall vid den schematiska bodelningen den efterlevande makens andel i princip beräknas till hälften. Vid den bodelningen utgörs parterna av den efterlevande och dödsboet efter den avlidne. TR:n har vid den schematiska bodelningen tillagt parterna vardera hälften av behållningen eller 133 500 kr. Vid den härefter företagna lottläggningen enligt lag skall med hänsyn till att X.X. saknade bröstarvingar vid tiden för arvsavståendet detta beaktas. I följd härav skall för fadern utläggas en lott om 30 000 kr, vilken lott är fri från skatt, och återstoden för X.X.. På grund härav har TR:n vid skattläggningen såvitt avser denna fråga förfarit rätteligen.

Av vad ovan anförts följer att dödsboet påförts skatt med ett (13 138-10 470=) 2 668 kr för högt belopp.

Slut. Med ändring av överklagade beslutet fastställer HovR:n arvsskatten å kvarlåtenskapen efter M.B. till 10 470 kr.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade i första hand att arvsskatten för X.X. måtte fastställas till det av TR:n bestämda beloppet

och i andra hand - under åberopande av 58 kap 1 § 1 st 4 RB - att underinstansernas beslut måtte undanröjas och målet återförvisas till TR:n.

X.X. bestred ändring.

Betänkande