NJA 1982 s. 193

Domskäl

TR:n (ordf tingsnotarien Lanke) anförde i dom d 11 jan 1980:

Domskäl. G.G., som inte varit närvarande under huvudförhandlingen, har under förundersökningen förnekat gärningen.

G.G. har vidare enligt primärrapport uppgivit att han erkänner i sak men vill ha omständigheterna prövade inför domstol samt att han anser sig ha förmildrande omständigheter.

Åklagaren har upplyst att G.G. i skrivelse till honom uppgivit att bilens tjänstevikt utan krok är 1 280 kg och släpvagnens totalvikt utan last 600 kg.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat bilregisterutdrag utvisande att släpfordonet (REGISTRERINGSNUMMER SLÄP, UTESLUTET HÄR) har en totalvikt på 1 300 kg och att personbilen (REGISTRERINGSNUMMER BIL, UTESLUTET HÄR) har en tjänstevikt på 1 240 kg.

Genom bilregisterutdrag är visat att släpfordonets totalvikt överstigit såväl 750 kg som personbilens tjänstevikt. G.G. har erkänt övriga sakomständigheter och TR:n finner därmed åtalet styrkt.

Domslut

Domslut. TR:n dömde G.G. jämlikt 3 § 1 st första meningen trafikbrottslagen för olovlig körning till 10 dagsböter å 30 kr.

Domskäl

Domskäl. G.G. har gjort gällande att släpvagnen vid det aktuella tillfället hade en vikt av högst 400 kg, vartill kom last om högst 200 kg, samt att personbilens tjänstevikt uppgick till åtminstone 1 350 kg.

Till stöd för sistnämnda påstående har G.G. åberopat en d 10 jan 1980 utfärdad vågsedel, enligt vilken personbilen (REGISTRERINGSNUMMER BIL, UTESLUTET HÄR) vid kontrollvägning - enligt G.G:s obestridda uppgift utförd av AB Svensk Bilprovning - av hela fordonet, inklusive reservhjul, verktyg och bränsle men utan förare, uppvisat en vikt av 1 270 kg.

I målet får härigenom anses utrett, att vid åtalstillfället dragfordonets tjänstevikt - beräknad enligt 4 § körkortsförordningen och med utgångspunkt från att föraren normalt skall anses ha en vikt av 70 kg - uppgått till åtminstone 1 340 kg. Det är vidare utrett, att släpfordonets totalvikt enligt samma författningsrum uppgått till 1 300 kg.

Beträffande frågan om i bilregistret antecknad tjänstevikt i förevarande sammanhang bör gälla framför den faktiska tjänstevikten finns, såsom också trafiksäkerhetsverket i sitt yttrande uttalat, varken i körkortsförordningen eller i vägtrafiklagstiftningen i övrigt något uttryckligt stadgande av innebörd att vid tillämpning av lagstiftningen i fråga med beteckningen tjänstevikt skall förstås den tjänstevikt som finns upptagen i bilregistret.

Trafiksäkerhetsverket har i sitt yttrande vidare uttalat, att mot bakgrund av syftet med tjänsteviktens fastställande och regelsystemets uppbyggnad enligt verkets mening vid tillämpning av vägtrafiklagstiftningen med tjänstevikt måste förstås den i bilregistret införda tjänstevikten, att härvid måste beaktas även det icke oväsentliga mått av schablonmässighet som ingår vid bestämningen av tjänstevikten samt att en motsatt ståndpunkt skulle komma att leda till betydande svårigheter ur kontroll- och övervakningssynpunkt och därmed också till en försämrad trafiksäkerhet.

Det ligger i sakens natur att vid övervakning av att vägtrafiklagstiftningen efterlevs de i bilregistret upptagna uppgifterna rörande ett aktuellt fordon primärt äger vitsord vid ifrågasatt överträdelse av gällande regler. I den mån däremot vederbörande ägare eller förare - såsom här är fallet - kan visa att en bilregisteruppgift icke motsvaras av det faktiska förhållandet skall enligt HovR:ns mening i stället detta läggas till grund för bedömningen, huruvida vederbörande gjort sig skyldig till ifrågasatt överträdelse. Den omständigheten att den tilltalade i angiven situation i stället må ha gjort sig skyldig till förseelse mot bilregisterkungörelsen föranleder inte till annan bedömning härvidlag.

På grund av det anförda finner HovR:n, att åklagarens mot G.G. förda talan skall ogillas.

Domslut

Domslut. Med upphävande av TR:ns domslut lämnar HovR:n åtalet utan bifall.

Referenten, hovrättsrådet Hollbeck, med vilken hovrättsrådet Wedin förenade sig, var skiljaktig och anförde: Jag finner att uppgifterna i bilregistret avseende personbils tjänstevikt och släpfordons totalvikt skall läggas till grund vid bedömning av frågan huruvida innehavare av körkort med AB-behörighet äger framföra personbil med tillkopplat släpfordon. Med hänsyn härtill och då i förevarande fall släpfordonets totalvikt överstigit såväl 750 kg som person bilens registrerade tjänstevikt skall TR:ns dom fastställas.

Riksåklagaren sökte revision med yrkande att HD måtte bifalla åtalet och fastställa TR:ns domslut. Riksåklagaren förklarade sig dela trafiksäkerhetsverkets uppfattning att, mot bakgrund av syftet med tjänsteviktens fastställande och regelsystemets uppbyggnad, med tjänstevikt måste förstås den i bilregistret angivna tjänstevikten.

G.G. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Lawass, hemställde i betänkande om följande dom:

Domskäl

Domskäl. Av utredningen framgår att G.G. d 31 aug 1979 framförde en personbil med en till denna kopplad släpvagn vars totalvikt - enligt vad G.G. vitsordat i HD - uppgick till 1 300 kg. Frågan är nu vilken tjänstevikt bilen hade.

Riksåklagaren har gjort gällande att med bilens tjänstevikt måste förstås den som angivits i bilregistret, 1 240 kg. Med denna utgångspunkt översteg släpvagnens totalvikt bilens tjänstevikt. Släpvagnen var då att anse som ett tungt släpfordon, och G.G. hade inte rätt att föra fordonskombinationen, eftersom han saknade körkort med E behörighet.

G.G. har däremot hävdat att bilens tjänstevikt på grundval av vägningen d 10 jan 1980 skall beräknas till 1 340 kg och att släpvagnens totalvikt följaktligen inte översteg bilens tjänstevikt. Enligt G.G:s mening var släpvagnen därför ett lätt släpfordon, vilket han hade rätt att ha kopplat till bilen, eftersom han hade körkort med B-behörighet.

Tjänstevikt på bil definieras i vägtrafiklagstiftningen som sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick vid användning av tyngsta till fordonet hörande karosseri, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten samt föraren. Uppgifterna i bilregistret om ett fordons tjänstevikt m m grundas på registreringsbesiktning eller typintyg. Om fordonet ändrats så, att det inte längre överensstämmer med utförandet enligt dessa uppgifter, skall ägaren enligt 38 § fordonskungörelsen (1972:595) inställa fordonet för registreringsbesiktning inom 3 veckor från det ändringen skedde. Avsikten med dessa bestämmelser är uppenbarligen att bilregistrets uppgifter om fordonen skall vara aktuella och kunna bilda utgångspunkt för kontrollen av att fordonens ägare och förare fullgör sina skyldigheter i olika hänseenden.

Såsom HovR:n framhållit finns det i körkortsförordningen inte något stadgande av innebörd att med beteckningen tjänstevikt skall förstås den tjänstevikt som är upptagen i bilregistret. Regleringens innebörd måste antas vara att bilregistrets uppgifter om fordonens tjänstevikter inte kan tillmätas absolut avgörande betydelse, när det gäller kontrollen av vilken körkortsbehörighet som krävs i olika fall. Man måste t ex räkna med möjligheten att en bils tjänstevikt har ändrats utan att det föranlett ändring i bilregistret. För att bilregistret skall fylla sitt ändamål i fråga om körkortskontrollen måste man emellertid utgå från att bilen, så länge inte annat tillförlitligen styrks, har den i bilregistret angivna tjänstevikten.

I förevarande fall har den av G.G. åberopade vägningen ägt rum mer än 4 månader efter körningen. Någon närmare utredning om hur vägningen tillgått har ej förebringats. Vad som sålunda och i övrigt förekommit ger ej anledning anta att bilen vid körningstillfället hade annan tjänstevikt än den som angivits i bilregistret. Släpvagnens totalvikt har vid denna bedömning överstigit personbilens tjänstevikt, och släpvagnen har då varit att anse som tungt släpfordon. G.G., som saknat körkort med E-behörighet, har ej haft rätt att föra personbil med tillkopplat tungt släpfordon och är alltså förfallen till ansvar för olovlig körning.

Anledning att ändra det av TR:n utmätta straffet föreligger inte.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut.