NJA 1982 s. 823
Förbudet i 8 kap 33 § JB att föra talan mot HovR:ns dom i vissa arrendemål har ansetts inte omfatta en av HovR avgjord, som arrendetvist behandlad fråga om skadestånd enligt 3 § samma kap oavsett att fullföljdsförbudet gällt annan del av HovR:ns dom. Oaktat HovR:n utgått ifrån att fullföljdsförbud förelegat beträffande dess avgörande har det ålegat HovR:n att företa i 55 kap 3 § RB föreskriven prövning.
B.J. arrenderade sedan d 14 mars 1968 åkermark och betesmark på den K.E.D., E.D. och B.D. tillhöriga fastigheten Fiefall 1:3, Rumskulla socken, Vimmerby kommun. Arrendet grundades på en muntlig överenskommelse, men K.E.D. hade skriftligen kvitterat av B.J. erlagda arrendeavgifter, 400 kr per år.
Den 10 sept 1979 uppsade fastighetsägarna arrendet till upphörande d 14 mars 1980. B.J. ansökte hos arrendenämnden i Kalmar län om förlängning av avtalet. I beslut d 15 sept 1980 ogillade arrendenämnden yrkandet om förlängning. Som skäl anfördes att något skriftligt arrendeavtal ej förelåg och att reglerna i 9 kap 7-13 §§ JB om rätt till förlängning av arrendeavtal därför inte var tillämpliga.
B.J. klandrade arrendenämndens beslut genom att väcka talan mot K.E.D. och medparter vid Möre och Ölands TR, fastighetsdomstolen. Han yrkade i första hand TR:ns förklaring att ett arrendeförhållande förelåg mellan parterna fram till d 14 mars 1983 och gjorde därvid gällande att kvittenserna på erlagda arrendeavgifter innefattade skriftligt avtal om jordbruksarrende. För den händelse denna ståndpunkt inte skulle godtas yrkade B.J. i andra hand skadestånd av motparterna enligt 8 kap 3 § JB under påstående att det ej berott på honom att skriftligt avtal inte hade kommit till stånd.
Svarandena bestred käromålet, och i dom d 3 mars 1981 ogillade TR:n B.J:s talan.
Göta HovR
B.J. fullföljde talan i Göta HovR, som i dom d 4 okt 1982 fastställde TR:ns dom. HovR:n tillkännagav i domen att enligt 8 kap 33 § JB talan ej fick föras mot denna.
I en till HD ställd ansökan om revision, som inkom till HovR:n d 11 okt 1982, yrkade B.J. bifall till sin i TR:n förda talan. HovR:ns besked att fullföljdsrätt saknades var enligt B.J. felaktigt. Till stöd för denna bedömning anförde B.J., att målet inte gällde förlängning av arrendeavtal utan i första hand frågan huruvida ett arrendeförhållande förelåg och i andra hand frågan om rätt till skadestånd enligt 8 kap 3 § JB.
HovR:n översände inlagan till HD, försedd med följande av referenten i målet signerade påteckning: Eftersom HovR:n funnit domen inte överklagbar har HovR:n inte tagit ställning tillfrågan huruvida - för den händelse denna ståndpunkt skulle av HD befinnas felaktig - talan fullföljts på rätt sätt och inom föreskriven tid.
Målet föredrogs i HD d 7 dec 1982 för fråga om avvisande av revisionstalan.
Föredraganden, RevSekr Hedgårdh, hemställde i betänkande om följande beslut: I målet - - - se HD:s beslut - - - angiven del. HD förklarar därför att målet såvitt gäller skadeståndsfrågan skall upptas för tillståndsprövning.
HD (JustR:n Gyllensvärd, Mannerfelt, Knutsson, Vängby och Jermsten, referent) fattade följande beslut: I målet är fråga dels om förlängning av arrendeavtal och i samband därmed prövning huruvida giltigt avtal föreligger dels om skadestånd enligt 8 kap 3 § JB.
Beträffande den förstnämnda frågan, vars prövning väckts i arrendenämnden, får såsom HovR:n angivit talan jämlikt 8 kap 33 § JB ej föras mot HovR:ns dom. B.J:s revisionstalan i denna del avvisas därför.
Skadeståndstalan, vilken inte prövas och avgörs av arrendenämnd som första instans utan enligt 8 kap 32 § JB upptas direkt av fastighetsdomstol, är ej underkastad fullföljdsförbud enligt 8 kap 33 § JB eller annat lagrum. B.J. har alltså ägt föra talan mot HovR:ns dom i nu angiven del.
Enligt anteckning på revisionsinlagan har HovR:n, med hänsyn till att den funnit sin dom inte vara överklagbar, ej tagit ställning till huruvida talan fullföljts "på rätt sätt och inom föreskriven tid". Oavsett vilken uppfattning HovR:n haft rörande B.J:s rätt att fullfölja talan har det ankommit på HovR:n att verkställa i 55 kap 3 § RB föreskriven prövning. Sedan HovR:n insänt revisionsinlagan till HD, kan emellertid sådan prövning nu inte ske. B.J. får därför anses ha fullföljt talan i föreskriven ordning.
På grund av det anförda förordnar HD, att målet skall såvitt gäller skadeståndsfrågan företas till handläggning på avdelning för tillståndsprövning.
(Mål nr T 345/82)
Sedan målet föredragits på avdelning för tillståndsprövning fann HD ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns dom i skadeståndsfrågan skulle stå fast.