NJA 1983 s. 299

Vid gåva av fast egendom har givaren förbehållit sig viss avverkningsrätt till på fastigheten rotstående skog. Fråga vid bestämmande av gåvoskatt till vilket värde avverkningsrätten bör upptas.

HD

Genom gåvobrev d 20 dec 1975 överlät I.A. fastigheten Sävsjö 3:3 i Madesjö socken, Nybro kommun, till sina barn A-C.A. och P-O.A. Överlåtelsen skedde på vissa villkor. Bl a förbehöll sig givaren "avverkningsrätt av på fastigheten rotstående skog till ett värde av kronor 150 000".

I anledning av ingivna gåvodeklarationer, envar upptagande ett gåvovärde om 103 500 kr, upprättade LSt:n i Kalmar län en promemoria angående beräkningen av gåvornas värde. I denna upptogs såsom tillkommande värde fastighetens taxeringsvärde 1974, 307 000 kr, samt följande

Avgående värden

Övertaget betalningsansvar

för intecknad gäld 100 000

Förbehåll om skogsuttag 150 000

Undantagen nyttjanderätt 64 000 314 000

------- -------

0

I beslut d 19 mars 1979 fastställde LSt:n (taxeringsintendenten Bagge) gåvoskatten till 0 kr.

Kammarkollegiet anförde besvär i Göta HovR och yrkade att gåvoskatten måtte bestämmas under antagande att från egendomens taxeringsvärde avdrag för skogsavverkningsrätten inte skall göras med större belopp än den del av taxeringsvärdet som skäligen kan anses belöpa på avverkningsrätten i dess omfattning vid gåvotillfället.

A-C.A. och P-O.A. hade inte något att erinra mot bifall till kollegiets besvär.

HovR:n (hovrättsråden Sjögreen och Ström samt adj led Grönwall och Gunther, referent) anförde i slutligt beslut d 22 april 1981:

Skäl. Kollegiet har till stöd för sin talan anfört: Rätt att avverka skog är enligt 7 kap 3 § JB en nyttjanderätt. Något årligt värde av rätten kan inte bestämmas. Vid sådant förhållande skall enligt 43 §, 25 § och 23 § D 2 st 3 arvsskattelagen nyttjanderättens värde skattas efter vad som prövas skäligt. En sådan skattning är inte alldeles lätt, men det är inte svårt att bestämma ett högsta tänkbart värde. Av fastighetslängden för 1974 års taxering framgår att av beloppet 307 000 kr på hela skogsbruksvärdet belöpte 167 000 kr, varav på skogsmarksvärdet 27 600 kr. På hela virkesförrådet kan således i vart fall inte ha belöpt högre belopp än 139 400 kr. - Kollegiet föreslår följande beräkningssätt, grundat på uppgifter i fastighetslängden för taxeringsåret 1975 och på s 276 i Skogsstatistisk årsbok 1975. - Taxeringsåret 1975 var fastighetens skogsareal 111 ha, och på varje ha fanns i genomsnitt 120 skogskubikmeter. Medelpriset för en skogskubikmeter var vid försäljning av rotposter avverkningssäsongen 1975-1976 i Kalmar län 138 kr 68 öre. Således skulle en tänkt avverkning av all skog ha inbringat 111 x 120 x 138:68 = 1 847 217 kr. Rätten att avverka skog till värde av 150 000 kr skulle då omfatta 150 000 /1 847 217 = 8,12 % av virkesförrådet gåvodagen. Som av fastighetens taxeringsvärde år 1974 på hela virkesförrådet belöpte högst 139 400 kr, bör av detta belopp på den del av virkesförrådet som avverkningsrätten omfattade, anses belöpa högst 8,12 % eller 11 320 kr. - Såsom LSt:n funnit bör för rätten till bostad avdrag göras med 64 000 kr. Med de här gjorda antagandena blir summan av debetposterna 100 000 + 64 000 + 11 320 = 175 320 kr. Detta leder till två gåvor om hälften av 307 000 ./. 175 320 kr eller om 65 840 kr, vilka i skatt drar 2 x 5 820 = 11 640 kr.

Skogsavverkningsrättens värde är i gåvobrevet bestämt till 150 000 kr. HovR:n finner att skäl saknas att vid bestämmande av det värde, varmed den bortgivna egendomens värde skall minskas enligt 25 § jämförd med 43 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt, frångå det i gåvobrevet sålunda angivna värdet. Då LSt:n följaktligen förfarit riktigt skall besvären lämnas utan bifall.

HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade att HD måtte bestämma gåvoskatten under antagande att från egendomens taxeringsvärde avdrag för skogsavverkningsrätten inte skall göras med större belopp än den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på avverkningsrätten i dess omfattning vid gåvotillfället. A-C.A. och P-O.A. bestred ändring.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Ö. hemställde i betänkande att HD måtte meddela beslut enligt följande: Skäl. Den ifrågavarande rätten att avverka skog är enligt 7 kap 3 § JB att anse som nyttjanderätt. Enligt 5 § 2 st i samma kapitel är upplåtelseavtalet ej bindande längre än 5 år.

Rättigheten är ej bestämd att utgå under viss tid eller någons livstid. På grund härav kan värderingsreglerna i 23 § D 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ej anses tillämpliga. Ej heller kan rättigheten anses ha sådan obestämd varaktighet som avses i 23 § D 3 st.

Enär annan under 23 § A-E upptagen värderingsregel icke kan komma i fråga följer av det anförda att rättigheten jämlikt 23 § F 2 st skall uppskattas till sitt saluvärde. Detta värde är obestridligen 150 000 kr. Det slut vartill HovR:n kommit skall därför stå fast.

Slut. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.

HD (JustR:n Hult, Hesser, Hessler, Ehrner och Heuman, referent) fattade följande slutliga beslut:

Domskäl

Skäl. Som villkor för överlåtelsen av fastigheten har Ingemar A bl a förbehållit sig avverkningsrätt till på fastigheten rotstående skog till ett värde av 150 000 kr. Uppgift om den tid under vilken avverkningsrätten skall utövas har ej lämnats i gåvobrevet. Förbehållet får emellertid anses innebära att I.A. omedelbart kunnat utöva sin rätt. Med hänsyn härtill bör värdet av denna rätt och således belastningen på fastigheten upptas till 150 000 kr. Det slut vartill HovR:n kommit skall därför stå fast.

Slut. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.