NJA 1983 s. 332

I.S. köpte d 11 okt 1976 av P.L. 4 200 par jeans av märket LEE modell Nova Flare och 800 jackor av märket LEE modell Western Jacket för 150 000 kr. P.L. skulle importera plaggen från Amerika. I.S. skulle - efter att genom ombud ha besiktigat plaggen i Chicago och godkänt dem - betala plaggen genom att dels öppna en remburs för P.L:s räkning å 95 000 kr, dels erlägga 55 000 kr kontant vid leverans.

P.L. - ej I.S. - öppnade d 13 okt 1976 en oåterkallelig remburs hos Svenska Handelsbanken för ca 95 000 kr, betalbar hos American National Bank & Trust Co, Chicago, till förmån för U S Exporters, Kennelworth, I11., USA, att disponeras mot vissa dokument, avseende 4 200 st jeansbyxor LEE Brand och 800 st jeansjackor LEE Brand att levereras C & F i Göteborg. För fullgörandet av P.L:s betalningsskyldighet enligt rembursen tecknade I.S. d 14 okt 1976 borgen såsom för egen skuld.

I rembursförbindelsen pantförskrev P.L. åt banken de i rembursen nämnda dokumenten samt de däri angivna varorna ävensom vad som på grund av försäljning eller eljest kunde träda i stället för dokumenten eller varorna. Borgensman har enligt de allmänna villkor som gällde för rembursen säkerhet i ställd pant för regressfordran mot uppdragsgivaren. I den tryckta rembursförbindelse som P.L. undertecknade angavs bl a följande: "Om rembursen ändras på vår begäran, skall i övrigt denna förbindelse äga motsvarande tillämpning beträffande den ändrade rembursen. Om ändringen innebär, att rembursbeloppet må disponeras mot andra dokument än de ovan angivna, gäller alltså bl a att dessa andra dokument och däri angivna varor utgör pant enligt förbindelsen."

I.S. undertecknade på rembursen en maskinskriven borgensförbindelse som bl a innehöll följande: "Banken äger utan mitt hörande medgiva ändringar beträffande säkerheten och således även säkerhetens friställande. På grund av denna borgen skall jag icke ha rätt till annan pant för denna förbindelse än sådan, som banken må ha i behåll. Även i övrigt äger banken utan mitt hörande medgiva ändring i de för här avsedd remburs stipulerade villkoren ävensom efterkomma uppdragsgivarens instruktioner med avseende å rembursen och vad därmed kan sammanhänga."

Enligt ändring av rembursen d 3 nov 1976 skulle leverans ske FOB Chicago till Göteborg och accepterades transport med flyg.

Den 18 nov 1976 ändrades varubeskrivningen i rembursen att gälla 5 000 par förtvättade och använda jeansbyxor.

Leverans skedde sedermera med flyg från Amerika till Göteborg. Leveransen innefattade använda plagg enligt den ändrade varubeskrivningen.

Banken väckte vid Trelleborgs TR talan mot P.L. och I.S. och yrkade förpliktande för dem att solidariskt till banken utge 129 070 kr 20 öre jämte ränta.

Av det yrkade beloppet avsåg 95 000 kr rembursbeloppet, 1 290 kr 20 öre kostnader för rembursen samt 32 780 kr kostnader för frakt och lagring m m av de med rembursen avsedda varorna.

P.L. medgav bankens yrkande.

I.S. bestred bankens yrkande.

I andra hand gjorde I.S. gällande att han i allt fall inte var betalningsskyldig för beloppet 32 780 kr.

Talan fördes vidare av P.L. mot I.S. med yrkande att I.S. skulle åläggas att till P.L. utge dels vad P.L. förpliktades att utge till banken, dels 55 000 kr jämte ränta. Till grund för sin talan åberopade P.L. att I.S. genom en kompanjon hade godtagit ändringen av vägbeskrivningen och transportvillkoren och att P.L. hade levererat varor enligt den ändrade varubeskrivningen.

I.S. bestred P.L:s talan under åberopande av att de avtalade varorna av märket LEE Brand inte hade levererats och att I.S. inte hade godkänt den ändrade varubeskrivningen.

Banken anförde som grund för sin talan mot I.S: Banken har fullgjort sina förpliktelser enligt rembursförbindelsen. Banken har visserligen ej underrättat Ingemar S om de av P.L. beordrade ändringarna av varubeskrivningen m m. Men enligt I.S:s borgensförbindelse har banken ägt medge sådana ändringar utan I.S:s hörande.

I.S. genmälde: Borgensmeningen på rembursförbindelsen innehåller visserligen formellt rätt för banken att utan I.S:s hörande ändra villkoren för rembursen och att medge ändringar beträffande säkerheten. Emellertid har sådana särskilda förhållanden förelegat att banken bort iaktta I.S:s intressen. Banken har genom den tjänsteman som förmedlat rembursuppdraget, bankkamreren G.N. känt till det bakomliggande affärsförhållandet och vetat att I.S. egentligen skolat stå som uppdragsgivare till banken för rembursen. Banken borde därför ej ha medgett ändring av varubeskrivningen i rembursen utan I.S:s medgivande. Banken måste ha förstått att I.S. som vid ett sammanträde mellan I.S. P.L. och N. visat att han ej varit intresserad av annat än nya jeans av märket LEE Brand, ej skulle ha medgett en ändring till begagnade varor. Om innebörden i ändringen råder för övrigt delade meningar. N har uppfattat ändringen som formell, avsedd att kringgå den svenska generalagentens rätt eller att kringgå amerikanska export- och tullbestämmelser. Banken måste ha förstått att I.S. ej heller skulle ha godtagit en ändring i sådant syfte och banken borde ej ha medverkat härtill. Det strider mot 33 och 36 §§avtalslagen att mot I.S. åberopa borgensmeningens rätt för banken till ändring utan I.S:s hörande.

Banken genmälde: N. har ej närmare känt till avtalet mellan P.L. och I.S. Banken har i allt fall ej annat ansvar än enligt rembursen med dess borgensmening. Denna används i samma utformning av bankens kontor i vart fall i södra Sverige generellt vid remburser. Att åberopa borgensmeningen mot I.S. strider ej mot 33 och 36 §§avtalslagen.

I.S. fullföljde talan i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade ogillande av bankens mot honom förda talan.

Banken bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Göransson och Lennbo samt adj led Wahlfrid, referent, och Gerleman) fastställde i dom d 4 juni 1981 TR:ns dom.

I.S. sökte revision och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

Banken bestred ändring.

HD inhämtade yttrande i målet från bankinspektionen och Svenska Bankföreningen.

Bankinspektionen anförde bl a: Till en början avser inspektionen att något kommentera de instruktioner för avfattande av borgensförbindelse avseende remburs som Handelsbanken utfärdat och som den åberopat i HovR:n. Banken anvisar här en skrivning som, utöver den vanliga borgensförklaringen i första stycket, i de följande styckena i viss mån friskriver banken från ansvar för ändrade rembursvillkor och samtidigt begränsar borgensmannens panträtt. (* De av inspektionen åsyftade styckena hade följande lydelse: Denna borgen gäller även om dokument och varor, som sammanhänger med ifrågavarande remburskredit, ställs till uppdragsgivarens fria förfogande. Uppdragsgivaren kan även i övrigt utan mitt hörande ändra de för här avsedd remburs stipulerade villkoren samt meddela banken instruktioner avseende sådan remburs och vad därmed kan sammanhänga. På grund av denna borgen ska jag inte ha rätt till annan pant, som upplåtits eller kan komma att upplåtas till banken, än de dokument och varor, som anges i ovanstående rembursförbindelse, i den mån banken har dem i behåll som pant. *) Detta är enligt inspektionens erfarenhet ej vanligt. Normalförfarandet är en vanlig borgensförklaring utan tillägg. Det är därför anmärkningsvärt, att formuleringen av den i målet aktuella borgensförbindelsen går än längre, i det att banken helt friskrives från ansvar för ändringar i rembursen, även om de sker utan borgensmannens hörande.

Bankinspektionen har i andra sammanhang påpekat hur väsentligt det är, att kreditgivare håller borgensmän underrättade om sådana ändringar som kan påverka deras ansvar. Den i målet aktuella formuleringen av borgensåtagandet är på grund av vad ovan anförts ej helt förenlig med god banksed. Etiska skäl talar därför starkt för att banken i detta fall, trots ordalydelsen i borgensförbindelsen, bort underrätta borgensmannen om en så väsentlig ändring av rembursen, som det här var fråga om. Det torde också vara praxis i bankvärlden att inhämta godkännande av borgensman innan väsentliga ändringar görs i en remburs.

Bankföreningen anförde bl a: Enligt de av Internationella Handelskammaren (ICC) antagna rembursreglerna är en remburs till sin natur en transaktion som är fristående från de köpe- eller andra avtal, vilka kan ligga till grund för rembursen, och bankerna är på intet sätt berörda eller bundna av sådana avtal vid sidan av rembursen. Av samma regler framgår också att ändringar i en öppnad oåterkallelig remburs inte kan göras utan att parterna i rembursen medgett detta. I målet är emellertid inte fråga om bankens förhållande till part i rembursen, utan till borgensman. För borgensåtaganden avseende remburs finns inte, såsom för förhållandet parterna emellan, några särskilda föreskrifter. Bedömningen skall således göras med utgångspunkt i vad som allmänt gäller för borgen.

Det villkor som i förevarande fall knutits till borgensförbindelsen om rätt för banken att medge ändringar utan borgensmannens hörande används, såvitt bankföreningen kunnat utröna, inte av annan medlemsbank än den i målet aktuella. Tvärtom synes övriga banker underrätta borgensmän om alla ändringar som företas avseende remburser. Denna praxis har dock enligt bankföreningens uppfattning ingen avgörande betydelse när det gäller att i ett enskilt fall bedöma villkoret och tillämpningen av detta.

Det aktuella borgens villkoret synes ha tillkommit av praktiska skäl. Det kan således tyckas överflödigt att en bank alltid skall tvingas hålla en borgensman underrättad om ändringar i fråga om rembursvillkor som avser exempelvis sådana förhållanden som ändrad destinationsort för varorna. Till bilden hör att parter i remburser och borgensmän i fråga om sådana så gott som genomgående är näringsidkare. Detta är fallet också i målet. Borgensmannen får enligt bankföreningens mening i sådant fall finna sig i de villkor som angetts gälla hans förbindelse.

Vad härefter gäller frågan om vilken räckvidd som kan ges åt det nu aktuella borgensvillkoret, måste enligt bankföreningens uppfattning detta tolkas med hänsyn till det sammanhang i vilket det förekommer. Villkoret kan - satt i samband med vad som i övrigt gäller för rembursen - av borgensmannen inte ha uppfattats på annat sätt än enligt sin ordalydelse, dvs att det berättigat banken att utan hans hörande företa ändringar i fråga om säkerheten och rembursvillkoren. Sådana ändringar hade kunnat avse exempelvis, såsom nyss nämnts, ändrad destinationsort för det pantförskrivna varupartiet. Frågan är emellertid om villkoret har sådan räckvidd att det berättigat banken att utan borgensmannens hörande ändra varubeskrivningen på det sätt som förekommit. Enligt bankföreningens uppfattning har detta inte varit fallet. En sådan ändring i varubeskrivningen innebär i realiteten att grunden för den bakom rembursen liggande transaktionen ändras. En remburs är - om ej formellt så dock reellt - knuten till det varuparti för vilket den öppnats. En ändring sådan den som företagits i den aktuella varubeskrivningen kan därför från borgensmannens synpunkt framstå som likvärdig med att en ny remburs öppnats, för vilken det tidigare borgensåtagandet inte skulle gälla om inte borgensmannen särskilt åtagit sig det. Bankföreningen anser inte att borgensvillkoret går att tolka som ett generellt medgivande till så vittgående ändringar.

Enligt bankföreningen kan det aktuella borgensvillkoret inte ges den tolkningen att banken utan borgensmannens medgivande kunnat medverka till ändring av varubeskrivningen i rembursen med bibehållet ansvar för borgensmannen.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Brusewitz, hemställde i betänkande om följande dom: Domskäl. HD finner att Ingemar S ej förebragt någon omständighet som medför att borgensförbindelsen på grund av 33 § avtalslagen ej skulle vara bindande för honom.

I.S. har som invändning mot käromålet jämväl åberopat 36 § avtalslagen. Med anledning härav är följande att anföra.

Frågan gäller det till borgensförbindelsen knutna villkoret att banken äger rätt att utan hörande av borgensmannen medge ändring beträffande rembursen. Detta villkor kan i och för sig ej anses oskäligt. Ändringen kan t ex avse en obetydlig ändring av destinationsort eller ändring av transportmedel. I det enskilda fallet kan dock särskilda omständigheter föranleda att villkoret bör lämnas utan avseende.

Ifrågavarande ändring av varubeskrivningen har - vilket Svenska Bankföreningen framhållit i sitt yttrande - i realiteten inneburit att grunden för den bakom rembursen liggande transaktionen ändrats. Denna ändring i varubeskrivningen kan liknas vid det förhållandet att en ny remburs öppnats, för vilken ett nytt borgensåtagande varit erforderligt. HD finner därför att ändringen ej bort ske utan I.S:s godkännande. Med hänsyn härtill framstår i aktuellt hänseende borgensvillkoret som oskäligt, varför det enligt 36 § avtalslagen skall lämnas utan avseende. Bankens talan mot Ingemar S skall därför ogillas.

HD (JustR:n Höglund, Mannerfelt, Sven Nyman, Vängby och Gregow, referent) beslöt följande dom: