NJA 1983 s. 683

Fastighetsbildningsmyndigheten i Strömstads lantmäteridistrikt avslutade d 29 april 1982 förrättning för fastighetsreglering avseende fastigheterna Lersten Uppegården 2:3 och 2:42 i Kville registerområde, Tanums kommun. Förrättningen vann laga kraft.

J.G. ansökte i HD om återställande av försutten tid för fullföljd av talan mot förrättningen.

HD avgjorde ärendet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr S. hemställde i betänkande om följande beslut: Förrättningsbeslutet innebar - - - se HD:s beslut - - - som skedde.

Det får antas, att det i sammanträdesprotokollet antecknade beskedet om blivande avslutningsbeslut verkligen lämnats sakägarna vid detta sammanträde. Mot bakgrunden av att oenighet förelåg i ersättningsfrågan och att kommunens ombud inte vid sammanträdet ens ansåg sig äga befogenhet att utan ytterligare direktiv ta klar ståndpunkt till J.G:s ersättningskrav kan ifrågasättas om inte ytterligare sammanträde bort utsättas. I den situation som uppkom genom att beskedet om blivande avslutningsbeslut inte gjorts förutsättningslöst, hade i vart fall ålegat förrättningslantmätaren att, sedan kontakt förekommit med kommunens företrädare, under hand informera J.G. om sakens dåvarande läge och i övrigt tillse att sakägarnas synpunkter fått komma till uttryck på ett sätt som åtminstone i någon mån kunnat ersätta handläggning vid sammanträde.

Av vad J.G. själv uppgivit - vilket vinner stöd av omständigheterna - framgår att lantmätaren efter sammanträdet inte haft någon kontakt med J.G.

J.G. har vid angivna förhållanden inte saknat fog - - - se HD:s beslut - - - av fastighetsdomstol.

HD (JustR:n Westerlind, Hessler, Knutsson, referent, Palm och Broomé) fattade följande slutliga beslut: Förrättningsbeslutet innebar att ett område om 138 kvadratmeter överfördes från J.G:s fastighet Lersten Uppegården 2:42 till den av kommunen ägda fastigheten Lersten Uppegården 2:3 samt att ersättning skulle utgå till J.G. i pengar. Förrättningen handlades vid sammanträde d 15 april 1982, varvid enligt protokollet besked gavs att "om ej tillstötande skäl uppkommer" förrättningen skulle avslutas på fastighetsbildningsmyndighetens kontor utan sammanträde d 29 i samma månad.

J.G. har till stöd för ansökningen anfört: Vid sammanträdet kunde någon överenskommelse om ersättningsbeloppets storlek ej uppnås. Kommunens ombud anhöll om uppskov för samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott och för eventuella vidare förhandlingar med J.G. J.G. kunde inte erinra sig, att det i protokollet antecknade beskedet om avslutningsbeslut lämnades vid sammanträdet utan var av den uppfattningen att ytterligare diskussioner var nödvändiga. Förrättningslantmätaren hade i allt fall bort överlägga med sakägarna och informera dem om de nya skäl och omständigheter, vilka låg till grund för såväl fastighetsbildningsbeslutet som ersättningsbeslutet och vilka redovisades först i protokollet d 29 april 1982. - Förrättningen hade handlagts på sådant sätt att J.G. ej kände till eller kunde ana, att avslutningsbeslutet med tillhörande besvärshänvisning skulle meddelas på dag och sätt som skedde.

Om avslutningsbeslut inte meddelas vid sammanträde skall fastighetsbildningsmyndigheten enligt 4 kap 29 § 2 st FBL ge sakägarna till känna när och var beslutet kommer att meddelas. Det är viktigt att ett sådant tillkännagivande sker på ett tydligt sätt, i synnerhet som sakägarna inte är berättigade att få någon särskild underrättelse om beslutets innehåll.

Det får antas att det i sammanträdesprotokollet antecknade beskedet om blivande avslutningsbeslut verkligen lämnades vid sammanträdet. Beskedet var emellertid, som framgår av det förut anförda, inte förbehållslöst. Mot bakgrund av att oenighet förelåg i ersättningsfrågan och att kommunens ombud inte ansåg sig vid sammanträdet ha befogenhet att ta klar ståndpunkt till J.G:s ersättningskrav utan begärde uppskov med avgörandet hade J.G. skäl för att uppfatta situationen så, att han innan förrättningen avslutades skulle få besked om kommunens slutliga ställningstagande och tillfälle att yttra sig över detta. Av vad J.G. har upplyst framgår emellertid att lantmätaren inte efter sammanträdet haft någon ytterligare kontakt med honom, vare sig för att underrätta honom om kommunens inställning eller för att bekräfta att avslutningsbeslut skulle meddelas den dag som tidigare hade angetts.

Vid angivna förhållanden har J.G. inte saknat fog för antagande att ärendet fortfarande var under beredning, så att avslutningsbeslut inte var att förvänta på den förut angivna dagen. Han får därför anses ha haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan mot förrättningsbeslutet.

På grund härav bifaller HD jämlikt 58 kap 11 § RB på det sätt ansökningen att J.G. äger inom fyra veckor från dagen för HD:s beslut föra talan mot förrättningsbeslutet genom besvär, som skall inges till Göteborgs TR i egenskap av fastighetsdomstol.